UTVECKLINGSPLAN Framtid Hede

Transkript

1 UTVECKLINGSPLAN Framtid Hede En metod och åtgärdsplan för Hedes utvecklingsarbete Projektperiod: augusti december 2012 Processledare: Eva Nordström

2 FRAMTID HEDE SAMMANFATTNING Arbetet med den här utvecklingsplanen har genomförts under september 2011 till december Syftet har varit att ta fram en struktur och handlingsplan för en flerårig utveckling i Hede. En allmän uppfattning är att orten Hede har avstannat och tappat farten. Orten upplevde en stark utveckling under den senare delen av sextiotalet och början på sjuttiotalet med blomstrande företag och relativt låg arbetslöshet. Utvecklingen har sedermera stagnerat till följd av ökad arbetslöshet och företag/offentlig service som lägger ner eller flyttar sin verksamhet härifrån. Hede Företagargrupp är dock övertygad om att få till en möjlig utveckling igen om alla goda krafter kan samverka. Under projekttiden har djupintervjuer gjorts bland privatpersoner, föreningar, stugägare och företag i byn. Vi har haft fem stormöten dit alla i området har blivit inbjudna till. Vi har haft föreläsare och konsulttjänst i ämnet samhällsentreprenörskap för att lära oss mer kring frågan. Vi har också tagit del av utvecklingsarbetet i Destination Vemdalen och andra goda exempel kring utveckling i byarna Hedeviken och Klövsjö. Det här materialet ska fungera som underlag för fortsatt diskussion kring vårt utvecklingsarbete mellan HFG, byn, Härjedalens kommun och den lokala näringen för att besluta om vilka åtgärder som krävs för fortsatt utveckling i Hede. Utvecklingsplanen kan också ses som handbok där vi beskriver en arbetsmetod vi kan jobba utifrån. Sammanfattande slutsatser: Utifrån de intervjuer som har genomförts har HFG fastslagit fem prioriterade områden att arbeta med. Det kommer att krävas en enad by med stark identitet och sammanhållning för att nå målen. Det kommer också att behövas en kärntrupp som går först och beslutar utifrån de idéer som har kommit fram. Sedan krävs ett lokalt engagemang och hjälp från olika grupperingar i samhället för att genomföra arbetet. För ett lyckat resultat fordras också att vi alla kan samverka, ser byn som ett enda företag och att vi känner en stolthet att bo och leva i byn samt ett gott värdskap emellan oss själva och till våra besökare. För att lyckas med detta behövs en tydlig och genomtänkt struktur på arbetsmetodik för vårt arbete.

3 FRAMTID HEDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Hede Företagargrupp Leaderprojekt Uppdrag och syfte Metod och tillvägagångssätt Insamlande av material Tidsplan Avgränsningar Projektets ekonomi 8 2. Strategiskt arbete och resultat Swotanalys Privatpersoner Företag Föreningar Stugägare Övrigt Prioriteringsordning Styrelsens nya roll Rekrytering till arbetsgrupperna Åtgärdsplan Genomförandet Liknande projekt Trångsviken Intervju med Hedeviken och Klövsjö Slutdiskussion 16 BILAGOR 1. Projektplan Leaderansökan 2. SWOT-analys 3. SWOT Privatperson 4. SWOT Företag 5. På gång / Redan klart 6. Möjligheter för utveckling 7. Styrkor i vårt område 8. Bygdens rangordning SWOT-analys 9. Uppgifter i arbetsgrupper Rapportsammanställning: Eva Nordström Grafisk layout: Peder Persson Produktion, Hede.

4 FRAMTID HEDE 1. Inledning I inledningskapitlet beskrivs bakgrunden, uppdraget och syftet med utvecklingsplanen. Här redogörs också tillvägagångssättet, tidsplanen, avgränsningar och projektets ekonomi. 1.1 Bakgrund Hede ligger mitt i landskapet och kommunen Härjedalen och i närheten av tre vinterdestinationer Funäsdalen, Lofsdalen och Vemdalen. Hede tillhör det sistnämnda geografiskt. Hede har genom tiderna präglats av en stabil industri med flera olika företag inom verkstad, tillverkning och trä. Under sextiotalet och början på sjuttiotalet var Hede på stark framfart och hade en inflyttning till orten. Det var låg arbetslöshet och företagen hade god tillväxt. Efter bildandet av en storkommun i mitten av sjuttiotalet började orten att stagnera. Under de senare åren har vi förlorat posten, en bank och polisstationen. Orten har drabbats av utflyttning istället för inflyttning. Det föds färre barn i Hede än vad det tidigare har gjorts. Vissa företag har valt att dra ner sin verksamhet eller flyttat från orten. En av Hedes största privata arbetsgivare under ett flertal år kommer nu att avveckla i Hede för att upphöra helt december Gymnasieutbildningen i Hede har också drabbats av negativa omständigheter som nu gör att kommunen ifrågasätter skolans existens. Som en följd av näringslivets stagnation har Hedes allomfattande status sjunkit och det märks tydligt på de estetiska värden och infrastrukturen i byn. Hede Företagargrupp som projektägare till projektet Framtid Hede vill med denna handlingsplan sammanställa olika prioriterade områden som vi anser kan bidra till en utveckling i byn. 1.2 Hede Företagargrupp Hede Företagargrupp är en ideell förening i Hede som har funnits sedan 1964 och som fungerar som navet vid frågor som rör näringslivet i Sonfjällsbygden. Föreningens uppgift är att stödja och informera nya och befintliga företag i bygden och att tillvarata deras intressen vid etableringar, mentorskap, samhälls och lokalfrågor. Föreningen är engagerad i utvecklingen av bygden när det gäller samverkan skola-näringsliv, inflyttarservice och inom turistfrågor. HFG har för närvarande det övergripande ansvaret över Hede Turistbyrå och samarbetar med olika aktörer både lokalt och regionalt inom olika utvecklingsfrågor samt är aktieägare i Destination Vemdalen. I föreningen finns ett 80-tal medlemsföretag. Hede Företagargrupp består av samma styrelse som Hede Framåt/Hedes byalag där privatpersoner kan bli medlemmar och stötta bygdens utveckling. Under samma tak finns även Hede/Vemdalens Industrifastigheter som bland annat äger tre fastigheter i Hede. De tre föreningarna har ett gemensamt kansli med en adminstratör och en vaktmästare anställda som sköter den dagliga driften av verksamheterna. 1.3 Leaderprojekt Under mitten av 2000-talet gjorde Hede Företagargrupp, HFG, på uppdrag från Härjedalens Kommun en förstudie över hur utveckling kan förbättras i Hede. Denna förstudie ligger till grund till den Leaderansökan som HFG lämnade in till Leader Södra Fjällen för behandling våren HFG fick i juni 2011 positivt besked om att föreningen hade blivit beviljat stöd på kronor för att driva projekt Framtid Hede under ett år. I projektet ingår avlönad processledare samt projektledare (Bilaga 1). Processledaren fick i uppdrag av HFG:s styrelse att samla in material för underlag till handlingsplan/utvecklingsplan för Hede och påbörjade anställningen på 50 % i sex månader i november Hede Företagargrupp har fungerat som styrgrupp för projektet och där ordförande är projektledare för Framtid Hede. Styrgruppsmöten har hållits varje månad under året i samband med ordinarie styrelsemöten för HFG. Processledare har i första hand rapporterat till projektledare och sedan lämnat information till styrgruppen. 4

5 FRAMTID HEDE 1.4 Uppdrag och syfte Syftet med projektet är att ta fram en struktur och handlingsplan för flerårig utveckling i Hede. Uppdragets första del har bestått i att samla in underlag i form av egna iakttagelser och erfarenheter bland privatpersoner, företag och föreningar. Projektets andra del har varit att bearbeta, analysera och sammanställa underlagen. Tredje och avslutande delen är att processa fram en handlingsplan som vi efter projekttiden kan jobba med utgångspunkt i. Handlingsplanen ska utgöra ett underlag för olika beslut som rör utvecklingen i Hede och ansvarsområden för dessa utvecklingsfrågor. Handlingsplanen beskriver också en arbetsmetod att arbeta utifrån. För att skapa delaktighet och engagemang i utvecklingsfrågor har HFG valt att samla in underlag via intervjuer från privatpersoner, företag och föreningar i byn. Dessa underlag har sedan analyserats av styrelsen för HFG. Vi har valt att göra arbetet på detta sätt för att få en ökad förståelse för problematiken utifrån de som bor och verkar i byn samt att alla inblandade ska känna sig delaktiga i arbetet. 1.5 Metod och tillvägagångssätt - Diskussioner och planering i styrgruppen/styrelsen HFG - Analyser av tidigare projekt i samma ämne - Analys av Destination Vemdalens gästenkät sommaren Analys av Härjedalens kommun Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet - Analys av skolans sammanställning från dialogdagen Vemdalsskalet Kontinuerliga avstämningsmöten och uppföljningsmöten inom styrelsen för HFG - Sammanställning av material - Omvärldsbevakning - Information allmänheten via Hedeinfo, dagstidningar, facebook, annonsering i Mitthärjebladet, öppna diskussionsmöten, information på hemsidan - Större möten och informationskvällar med allmänheten 1.6 Insamlande av material Lunchmöte oktober 2011 Projektarbetet inleddes med ett öppet lunchmöte på Storgatan 12 i Hede. Projektledare Lars Bygdén informerade om projektet, dess syfte och mål. Ett tjugotal åhörare kom till mötet. Under mötet fanns möjlighet att komma med idéer och synpunkter på arbetet. Vårt första möte för allmänheten oktober Fotograf: Eva Nordström 5

6 FRAMTID HEDE Stormöte 1, november 2011 Allmänheten bjöds in till detta möte och som föreläsare hade vi äventyraren Anders Stävhag. Han berättade om sitt senaste äventyr på Mount Everest och vikten av att ha strategier för att uppnå sina mål. Därefter fick de 65 deltagarna som hade placerats gruppvis i lokalen möjlighet att utifrån sex perspektiv: offentlig service, privatperson, besöksnäring, eget engagemang, företag och kultur göra en swotanalys. Det var högt i tak och deltagarna var djupt engagerade i ämnet. Vi fick in ett stort underlag med synpunkter utifrån ovan nämnda perspektiv och inom ramen av swotanalysen, styrka, svaghet, hot och möjligheter med Hede. Sonfjällskolan december 2011 Under en dag träffade processledare och en representant från styrelsen högstadiet på Sonfjällskolan i Hede. Vi hade cirka en och en halv timme till förfogande för varje klass. Vi informerade om projektet och därefter fick eleverna gruppvis göra en swotanalys utifrån samma upplägg som stormötet i november. Totalt träffade vi 71 elever. Likt stormötet så var det en inspirerande dag med engagerade ungdomar. PIAB december 2011 En sen eftermiddag i december gjordes swotanalys bland personalen på PIAB. Även där följde vi ovan nämnda struktur på arbetet. Totalt kom 12 personer och efter information om projektet delades de upp i två mindre grupper för arbetet med swoten. Då PIAB planerar att lägga ner sin verksamhet och är Hedes största privata arbetsgivare ansåg vi det angeläget att få träffa personalen och få deras syn på Hedes utveckling utifrån deras perspektiv i detta läge. Lunchmöten Under december bjöd vi in allmänheten till två lunchmöten. Totalt kom sex personer som vi diskuterade Hedes utveckling med. Företag januari 2012 Från och med januari har fokus varit på företag. Vi har gjort djupintervjuer bland 50 företagsledare och enskilda företag baserat på swotanalysen och utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Två diskussionskvällar Under februari bjöds 40 företag in till diskussionsmöte under två kvällar på Hede Företagargrupps kansli. Totalt kom 6 företag. Även dessa möten har följt modellen med diskussion utifrån en swotanalys. Richard Uski I februari träffade styrelsen Richard Uski, tidigare vd:n för Trångsviksbolaget. Han berättade om utvecklingen i Trångsviken och om hur samhällsentreprenörskap kan vara en lösning för Hede. Vi pratade också om grupp process för styrelsen under ledning av Richard. Detta för att vi nu inom styrelsen kommer att få ett nytt uppdrag att jobba med genom projektet. Stormöte 2, februari 2012 I samband med HFG:s årsmöte bjöd vi in allmänheten till stormöte nummer 2. Denna gång kom 71 personer. Rickard Uski fanns på plats och informerade om utvecklingen i Trångsviken. Även denna gång hade vi möblerat församlingshemmet så gästerna satt gruppvis. En gruppövning gjordes under kvällen under ledning av Richard där samtliga deltagare fick ställa sig i olika hörn av lokalen. Hörnen hade olika benämningar som engagerad i projektet, inte intresserad, tvivlaren och vet inte. Syftet med övningen var att alla var tvungna att ställa sig i ett hörn och därigenom ta ställning till projektet. Sedan gick Richard runt och intervjuade flera personer i de olika hörnen så alla som ville fick möjlighet att säga vad de tyckte. Det fanns också underlag på borden där de kunde skriva i synpunkter för utveckling under kvällen. Allt material som hade kommit in i form av intervjuer och swotanalyser presenterades. Det fanns också möjlighet att rangordna förslag på utveckling. 6

7 FRAMTID HEDE Stormöte nummer 2. Fotograf: Torbjörn Hedmark Styrgruppsmöte maj 2012 Detta möte varade i fyra timmar och vi gick igenom alla förslag som hade rangordnats under förra stormötet samt övriga förslag som har kommit in under resans gång. Diskussionskväll föreningar maj 2012 Till denna kväll hade vi bjudit in 19 föreningar från Hede för att få deras syn på utveckling. Totalt kom 3 föreningar representerade av två personer. Stormöte 3, maj 2012 Den här dagen börjades med ett möte med Richard Uski och styrelsen. Vi gick igenom organisationen för arbetet i styrelsen och hur vi ska lägga upp kvällens stormöte för allmänheten. Stormötet inleddes med en presentation av nuläget i projektet samt information om de nya arbetsgrupperna som vi har bildat utifrån allt material. Totalt kom 46 personer varav 28 personer anmälde sitt intresse för att aktivt jobba i arbetsgrupperna. Sonfjällsskolan september 2012 Under en eftermiddag i september träffade processledare och en representant från HFG åter igen elever från Sonfjällsskolan i Hede. Denna gång informerade vi om projektet för årskurs 6 och 7. De fick möjlighet att göra en swotanalys i den stora gruppen och det kom fram många nya idéer att tillföra till respektive arbetsgrupp. Efter det gjordes uppföljning i årskurs 8 och 9 av höstens träff. Totalt kom 80 elever för att lyssna på informationen. Stormöte 4, september 2012 Stormötet i september inleddes med ett arbetsmöte i styrelsen under ledning av Richard Uski. Under denna eftermiddag fastslogs arbetssättet för fortsatt arbete i våra arbetsgrupper. Vi planerade även kvällens möte. Klockan var alla som hade lämnat intresse att jobba i någon arbetsgrupp i maj inbjuden för planering och strukturering i arbetsgrupperna. Klockan öppnades stormötet och inleddes med en presentation av projektet innan det blev workshops i arbetsgrupperna. Totalt kom 28 personer. Genomgång med styrelsen tillsammans med Richard Uski. Fotograf: Eva Nordström 7

8 FRAMTID HEDE Stormöte 5, november 2012, stugägare m.fl. Vid stormötet i november kommer den här utvecklingsplanen att presenteras för deltagarna. Stormötet är en lördag och samtliga stugägare på postnummer Hede är inbjudna tillsammans med övriga i området. Under eftermiddagen blir det bland annat presentation av HFG och nulägesrapport på projektet och dess arbetsgrupper. Deltagarna kommer att ges möjlighet att lämna idéer och synpunkter som kan tillföras Framtid Hede. 1.7 Tidsplan 2011 Aug En första träff och planering i styrgruppen för fortsatt arbete Okt Projektet startas upp med möte för allmänheten Nov-dec Stormöte och intervjuer 2012 Jan-maj Stormöten och fortsatta intervjuer Maj Analys och bearbetning, avsmalning av idéer i styrgruppen Maj Utvecklingsplanen påbörjas Aug-sept Stormöte samt utvecklingsplanen klar Sept-dec Planering och strukturering i arbetsgrupperna Nov Stormöte med fokus på stugägare i området Dec Slutrapporten klar 1.8 Avgränsningar Projektet avgränsar sig i första hand till byn Hede men vissa beröringspunkter rör även byar och områden i dess närhet. 1.9 Projektets ekonomi Projektet har blivit beviljad kronor från Leader Södra Fjällen. I bilaga 1 är denna summa specificerad under punkten 11. Projektet har under året följt den ekonomiska planen. En ekonomisk redovisning kommer att bifogas slutrapporten som lämnas in till Leader Södra Fjällen i december

9 FRAMTID HEDE 2. Strategiskt arbete I detta kapitel beskrivs hur det strategiska arbetet har gått till vid intervjuer med privatpersoner, företag, föreningar, stugägare och övriga och avslutas sedan med en sammanfattning. Här skildras hur bildandet av arbetsgrupperna har gått till och rekrytering till dessa. HFG:s nya roll som arbetsledare i arbetsgrupperna omtalas också och hur styrelsen har format sig inför det nya uppdraget. Kapitlet slutförs med en åtgärdsplan innehållande en tidsplan och ansvar över de första prioriterade åtgärderna för arbetsgrupperna. 2.1 Swotanalys Under projektets gång så har intervjuer gjorts i form av en swotanalys. (SWOT är en akronym byggd på de engelska orden Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats ) är ett frekvent förekommande företagsekonomiskt planeringshjälpmedel, där man försöker finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en strategisk översyn. Det hindrar inte alla möjliga typer av organisationer att använda sig av SWOT, som till exempel statliga institutioner, daghem, fotbollsklubbar och syföreningar. Det går också bra att göra en SWOT som person, till exempel vid ett yrkesval ( 2.2 Privatpersoner Intervjuerna av privatpersoner har främst skett i större grupper vid våra stormöten och besök i klasserna vid Sonfjällsskolan. Respondenterna fick sex olika perspektiv att utgå ifrån när de gjorde swotanalysen. Perspektiven var: offentlig service, privatperson, besöksnäring, eget engagemang, företag och kultur (Bil. 2). Vid stormötena valde vi att gruppera besökarna med 8-10 personer vid varje bord för att de tillsammans skulle kunna diskutera hot, möjligheter, svagheter och styrkor med att bo och leva i Hede med omnejd. Även när intervjuerna gjordes på skolan valdes att gruppera eleverna. Vi gick också runt i grupperna och diskuterade med deltagarna. Vid lunchmötena diskuterades swotanalysen tillsammans med deltagarna samtidigt som processledare antecknade synpunkter och idéer som kom fram. Samtliga synpunkter och idéer presenteras i bilagan som har rubriken privatperson råmaterial (Bil. 3). Det är det första obearbetade materialet där alla synpunkter har sammanställts. 2.3 Företag Upplägget kring arbetet med intervjuer av företag har skilt sig något från privatpersoners upplägg. De flesta intervjuer har gjorts vid företagsbesök på det enskilda företaget och där processledare har ställt frågor utifrån en swotanalys. Varje möte har tagit mellan en till två timmar och i vissa fall nästan tre timmar. Företag har även bjudits in till diskussionskvällar och där det då har kommit 2-3 företag vid varje tillfälle. Sedan har företagen varit representerade vid våra stormöten fast då även som privatperson då bygden präglas av många enmansföretagare. Vid intervjuerna har perspektiven som presenterades vid privatpersoner även används som samtalsunderlag. Allt material som har samlats in har sedan skrivits ner på samma sätt som vid arbetet för privatpersoner. Allt material finns sedan i bifogad bilaga företag råmaterial (Bil. 4). 9

10 FRAMTID HEDE 2.4 Föreningar Här valdes att bjuda in samtliga aktiva föreningar i Hede-området på en diskussionskväll. Det finns säkert föreningar som inte har fått någon inbjudan och det kan bero på att föreningar inte har lämnat in uppgifter vid förändring av kontaktuppgifter till kommunen. Likt arbetet med företag så finns det även här flera representanter som har gjort sina röster hörda vid de allmänna stormötena som har varit. Processledare valde likaledes här att utgå ifrån swotanalysen men diskussionen hamnade till stor del under kvällen på att föreningarna i byn måste samverka och i bästa fall slås samman och hellre bilda undersektioner istället. Det pratades om en föreningens hus där föreningar är tillsammans och har ett gemensamt kansli. En samlad uppfattning under kvällen var att det betalas mycket pengar till olika medlemskap och det skulle vara enklare att bara behöva betala till en förening och då gärna en högre summa. Alla var av den åsikten att föreningslivet är betydelsefull för bygdens överlevnad och kan räknas som en viktig del att marknadsföra vid till exempel inflyttning till området. Eftersom fokus denna kväll hamnade på sammanslagning av föreningar och föreningens hus så finns ingen separat förteckning av swotanalys i denna gruppering. 2.5 Stugägare På Hedes postnummer finns 635 fastigheter där adressen är på annat håll än Hede. Dessa 635 fastigheter kommer nu att bli inbjuden till ett femte stormöte 3 november 2012 på Församlingshemmet. Vi kommer att presentera projektet för dem och lyssna in synpunkter och idéer som kan tillföras i utvecklingsarbetet. Någon separat förteckning över stugägarnas idéer kommer inte att finnas i det här arbetet då planen beräknas vara klar vid detta datum. 2.6 Övrigt Under hela projekttidens gång så har det kommit idéer och synpunkter till processledare och övriga i styrelsen i form av samtal och i skrift. Dessa idéer har vi diskuterat på våra styrgruppsmöten och även lagt till om de inte redan har funnits med i vårt råmaterial. Några idéer har vi även börjat jobba med. Se bifogad bilaga, på gång/redan klart. (Bilaga 5) 2.7 Prioriteringsordning Inför stormötet bestämde styrelsen att vi slår ihop alla svagheter, hot och möjligheter och kallade alla punkter för möjligheter till utveckling (Bil. 6). Materialet sattes sedan upp väggarna på Församlingshemmet i Hede för presentation för deltagarna. Styrkorna sattes upp på ett annat ställe då dessa redan finns i området (Bil. 7). Under kvällen fick deltagarna ta del av allt material och även rangordna idéerna som de tyckte var allra viktigaste för en utveckling av bygden. Detta material kallade vi för bygdens rangordning (Bil. 8). Styrelsen gick sedan igenom bygdens rangordning som sedan blev styrelsens rangordning vid ett arbetsmöte i mitten av maj (Bil. 9). 2.8 Styrelsens nya roll Inför stormötet i maj hade styrelsen en sittning under eftermiddagen med Richard Uski. Inför det mötet var alla eniga om att styrelsens arbetsuppgifter härmed nu kommer att bli förändrade i samband med arbetet i Framtid Hede. Alla visste om förändringen men ingen var riktigt klar med hur den skulle vara och genomföras. Fokus under denna eftermiddag var därför organisation och strukturering av styrelsens framtida arbetsuppgifter. 10

11 FRAMTID HEDE Utifrån styrelsens rangordning av idéerna beslutades att bilda fem arbetsgrupper som blir de prioriterade områdena för utveckling i området. Dessa arbetsgrupper är: turism, Hede by/bykärna, företag, marknadsföring och föreningar. Det bestämdes även att sammankallande i dessa grupper skulle representeras från styrelsen (Bil. 9). För att få struktur i arbetssättet bildades en ledningsgrupp där sammankallande i varje arbetsgrupp kommer att ingå. Ledningsgruppen leds av vd:n för Framtid Hede och är direkt underordnad styrelsen för HFG. Arbetsgrupperna kommer tillsammans med sammankallande att strukturera sitt arbete med de utvecklingsfrågor som finns. De som vill och har ett engagemang för utveckling kan delta i arbetsgrupperna. Det finns inget bestämt hur länge de ska vara kvar eller med vad de ska jobba med. Det kan vara en specifik fråga som en person tillfälligt jobbar med och det kan vara flera olika frågor under tid som gruppen har till uppgift att lösa. Det kan också bli att grupperna rekryterar vissa med en särskild kompetens och/eller erfarenhet för en specifik fråga. Arbetet som görs i arbetsgrupperna rapporteras sedan i ledningsgruppen och där sedan vd. har rapporteringsskyldighet till styrelsen. Figur 1. Richard Uskis bild av Framtid Hedes organisation. 2.9 Rekrytering till arbetsgrupperna Stormötet i maj var Framtid Hedes tredje möte där allmänheten var inbjuden. Även denna gång presenterades projektet och dess nuläge. Vi introducerade de nya arbetsgrupperna och arbetet som har legat bakom bildandet av grupperna. De sammankallande i varje grupp hade ett anförande om sin grupp och de arbetsuppgifter som väntar. Därefter fick deltagarna möjlighet att lämna sitt intresse att delta i det operativa arbetet i den grupp/ grupper som de var intresserade av. Totalt lämnade 28 personer in en intresseanmälan. Sammankallande i arbetsgrupperna fick i uppdrag att kontakta fler personer också för att få hjälp med arbetena i arbetsgrupperna. 11

12 FRAMTID HEDE 2.10 Åtgärdsplan Vid det fjärde stormötet som hölls i september fick arbetsgrupperna gå igenom och strukturera upp arbetet i arbetsgrupperna. De gick också igenom idéerna igen och det resulterade i följande tidsplan som nu grupperna kommer att börja jobba efter: ARBETSOMRÅDE FÖRSLAG / ÅTGÄRDER / LÖSNINGAR TIDSPLAN Hede By Gruppansvarig: Lars Bygden Allhall/Multihall för idrott, kultur och samlingslokal för hela området mitt i Härjedalen. Miljön i byn: Förtäta bykärnan, snygga till bykärnan och ta fram förslag till kommunen att jobba vidare med. Vägen ner till campingen öppnas upp för cykel och gång. Skapa björkarnas by. Sänka farten, riksväg 84 med övergångställ, farthinder och minirondell. Verka för fler parkeringsplatser. Samla butiker i bykärnan. Öppna gångväg från parkering vid riksväg 84 in till bykärnan, förtäta med bodar så hembygdsgården fortsätter in i byn Marknadsföra Hedes äldsta hus som ligger i bykärnan. Tydlig skyltning. Cykelbanor, trottoarer, inbjudande rastplats Kråshögen. Förstudie hösten 2012 därefter ett ställningstagande. Samverkan med föreningsgruppen. Löpande arbete med start hösten Skylt på skolan, utemiljön på skolan, parkmark. Verka för att skolskjutarna med buss, privata bilar och taxi kommer på baksidan av skolan vid riksväg 84 med parkeringsplats och vägskylt: SKOLA. Öppna upp infarten mot skolan på baksidan mot riksväg 84. Löpande i samverkan med skolan. Företag Gruppansvarig: Peter Eriksson Wemerskolan, verka för nya idéer. Utomhusscen vid Hembygdsgården, gradänger som passar i miljön kompletteras med mobil läktare. Nyttja massmedia mer/pressmeddelande. Bygga nätverk, samverkan, informationsspridning. Hyra personal från varandra/samhall. Affärsutbildning/kompetenshöjning. Etablera Systembolag. Skapa förutsättningar för ökade företagsetableringar, samverkan kommunen. Löpande kontakt med kommunen och har begärt ett nytt stormöte i Hede, förhoppningsvis under hösten Löpande arbete. Omgående, löpande. Pågår, löpande. Utreds under hösten Utreds under hösten I samverkan med bygruppen. Pågår och fortgår under hösten

13 FRAMTID HEDE forts. Företag Hedlanda Flygplats. Företagsdagar. Äga vindkraft. Mer information kring riskkapital. Utveckla begreppet Hållbar företagare och hitta formerna för detta. Bevakar och påverkar det som går i samverkan med turismgruppen. Pågår och löpande. Utreds under våren Löpande. Löpande. Turism Gruppansvarig: Annika Eriksson Marknadsföring Gruppansvarig: Mattias Sundt Cykelleder/Vandringsleder. Utökade öppettider badhuset. Nyttja Sonfjället bättre. Utveckla Hoppbacksområdet. Gemensamt fiskekort/fiskepass. Hedlanda Flygplats. Värdskap. Paketerbjudande. Satsa på skoterturism. Samannonsering i Mitthärjebladet. Ansvarig för broschyren Sonfjällsbygden i dialog med övriga arbetsgrupper. Ansvarig för Sonfjällsbygden på Facebook. Pågår och fortsätter, i samarbete med Destination Vemdalen. Kontakt tagen med skolan. Löpande arbete. Löpande arbete. Pågår, turismgruppen behjälplig vid behov. Påverkar och bevakar frågan utifrån ett turistiskt perspektiv. Pågår och turistgruppen främjar fler att tänka på värdskapet och marknadsföra värdsskapsutbildning. Turistgruppen tydliggör sina produkter för att kunna utveckla och skapa paket löpande. Pågår och fortsätter under hösten Görs löpande. Omgående. Ansvarig är Torbjörn Hedmark. Förslag att bilda en egen broschyrgrupp. Löpande. Ansvarig Torbjörn Hedmark. Gruppen ansvarar för att det blir fler administratörer. 13

14 FRAMTID HEDE Forts. Marknadsföring Samordning av marknadsföring bland annat i broschyrer och ligga steget före i dialog med övriga arbetsgrupper. Kontinuerlig dialog med stugägare, öppna upp samverkan. Marknadsföring av föreningslivet. Löpande. Mattias tar med sig vad som händer i de övriga grupperna från ledningsgruppsmötena. Avvaktar och ser intresset bland stugägare den 3 november. Sker i samarbete med arbetsgruppen föreningar. Skyltning i byn och utanför byn, leder. Stor skylt vid riksväg 84 med företagens namn i centrum. Bättre skyltat efter riksväg 84. Skylta upp utomhusbadplatser, Ljusnan och Halvfari. Kontinuerligt inventera skyltbehovet. Avvaktar kommunens skyltdesignprogram som beräknas bli klar hösten Därefter planering av åtgärder, Målet är att påbörja arbetet innan sommaren Föreningar Gruppansvarig: Jimmy Boström Ledningsgrupp Gruppansvarig: Eva Nordström Samordning av föreningar, skapa sektioner istället, föreningens hus. Utveckla skidstadion. Nyttja Hembygdsgården mer. Röjning av sjöar och vattendrag, gammelljusnan. Utveckling av skoterledssystemet. Evenemang Hede Folkets park. Affärsplan för Framtid Hede. Titta på finansieringsmöjligheter för Framtid Hede, annan form? Dialog och möten/uppföljning med arbetsgrupperna, rapport styrelsen. Arbetet och utredning kring detta påbörjas hösten Utredning kring frågan görs tillsammans med berörd förening. Hösten Kontakt tas med berörd förening för utveckling av frågan, 2012-våren 2013 i samverkan med bygruppen. Kontakt med berörda aktörer 2012-våren 2013 i samverkan med bygruppen. Kontakt med berörda aktörer för diskussion 2012-våren Kontakt med berörda aktörer för diskussion hösten 2012/våren Klar våren Utreds under 2012/13 för att därefter fatta beslut. Löpande from

15 FRAMTID HEDE 3. Genomförandet Här beskrivs mer ingående hur det fortsätta arbetet med utvecklingen i Hede ska gå till. För att skapa en lokal förankring i bygden med arbetet med utvecklingsplanen har vi valt att jobba med ett underifrån perspektiv i arbetet. Med detta menas att alla ska ha haft möjligheten att komma till tals med sina idéer för utveckling vilket vi anser är viktigt för förtroende och tilliten för HFG och det arbete vi nu kommer att genomföra. Vår ambition har varit att ha en öppen dialog och visa på att genom samverkan så kan vi lyckas med det vi tar på oss. Av den anledningen valde vi att göra swotanalyser och intervjua privatpersoner, företag, föreningar och skolelever. Allt material har sedan funnits för allmän beskådan för rangordning och synpunkter. Åtgärdsplanen som redovisas här är det slutgiltiga materialet av allt som har kommit fram. Tanken är att denna åtgärdsplan kommer att fyllas på med nya idéer allt eftersom vi betar av det som finns där. Varje åtgärd har en tidsplan men det övergripande arbetet i byn kommer att vara tidlöst. Den här utvecklingsplanen handlar om hur vi ska nå våra mål med utvecklingen och arbetet kommer att vara över obegränsad tid. Vi valde att göra arbetsgrupper där alla som är intresserade att delta utifrån sitt engagemang, har möjlighet att kunna vara med. Vi kommer att delegera ut arbetsuppgifter till gruppdeltagarna för genomförande så i första hand kommer arbetsgrupperna att genomföra det operativa arbetet. I varje arbetsgrupp finns sedan en sammankallande som är en styrelseledamot i HFG. På så vis får HFG återkoppling i arbetet och arbetet i arbetsgrupperna leds av HFG. Det kommer att finns arbetsuppgifter som korsar flera arbetsgrupper och där har sammankallande en viktig roll att planera med de andra grupperna och sedan gå vidare med uppgiften. Där det krävs finansiell lösning för arbetsuppgifterna lämnas det vidare till styrelsen som har det slutgiltiga ansvaret för uppgiften i form av kontakter med andra myndigheter, kommunen eller den berörda parten. 4. Liknande projekt I Trångsviken har man själva tagit tag i sin utveckling och lyckats vända negativa trender. I samarbete mellan offentliga, privata och ideella krafter har man hittat en modell som skapar lokal tillväxt och utveckling. Här nedan beskrivs varför vi valde att titta närmare på Trångsviken. Avsnittet avslutas med kort redogörelse för liknade projekt i området. 4.1 Trångsviken Hede ligger mitt i landskapet och kommunen Härjedalen som tillhör Jämtlands län. Härjedalen är enda landskapet i Sverige som inte har någon stad. När vi började planera för det här projektet blev det naturligt att leta efter någon by i ungefär samma situation som Hede. Valet föll då på Trångsviken. Trångsviken skiljer sig dock en hel del från Hede då det är färre som bor där och de har närmare till en stad än Hede har. Det som påminner om Hede är bland annat entreprenörsviljan och det geografiska läget. Men trots flera företag så drabbades även Trångsviken av en neråtgående trend med låg samhällsservice och utflyttning från orten. I Trångsviken bestämde man sig för att bygga en bygdegård då den gamla var förfallen. Alla i byn hjälpte till och det blev byns gemensamma verk. Bygdegården blev unik då den rymmer en mängd olika faciliteter under ett och samma tak. Bygdegården blev och är idag samlingspunkten i Trångsviken och utifrån detta projekt har det sedan skapats ringar på vattnet i byn som till exempel Entreprenörskollo, Trångsviksbolaget, nya företag och inflyttning till den lilla orten. Det som var fascinerande för oss när vi startade projekt Framtid Hede och som gjorde att vi sneglade på Trångsviken var att här hjälpte alla till. Hur lyckades man med detta? Hur skapades engagemanget? För att få svar på våra frågor anlitade vi konsulten och tidigare vd: n för Trångsviksbolaget Richard Uski. Vår tanke var att Richard skulle föreläsa och inspirera deltagarna på ett stormöte om Trångsviken samt att han innan mötet skulle träffa oss i styrelsen för att kanske komma med idéer hur vi kan få struktur i vårt arbete. Det mötet resulterade i två träffar till med styrelsen och även för allmänheten i byn. 15

16 FRAMTID HEDE Vår ambition är inte att kopiera Trångsviken, det finns ingen möjlighet för det utan vi måste utifrån våra förutsättningar (människorna och byns) hitta vår egen modell. Richard har med sin erfarenhet, hjälpt oss på den resan. 4.2 Intervju med Hedeviken och Klövsjö I både Hedeviken och Klövsjö har liknade utvecklingsprojekt genom Leader Södra Fjällen gjorts. Deras arbeten har utförts utifrån deras förutsättningar, möjligheter och problemställningar. Vi har i vårt projekt tagit del av slutrapporter och även haft samtal med deras processledare i arbetena. Utifrån deras erfarenheter bestämdes upplägget på arbetet med Framtid Hede. 5. Slutdiskussion Nedan redogörs slutsatserna kring projektet och styrelsens uppfattning. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatta projekt. Det är viktigt för HFG att visa på att vi alla måste engagera oss i utvecklingen och att det vi inte kan vänta på att någon annan tar tag i vår fråga. Det har varit ett stort engagemang i bygden kring projektet och det märks att det finns förhoppningar på HFG att driva det vidare. Det är också nu när utvecklingsplanen är klar som det verkliga arbetet börjar. Vi är dock redan på gång med det operativa arbetet och det innan planen är klar. Vi har noterat att det är angeläget att komma igång så fort som möjligt bara formerna för arbetet är klart för att visa resultat. Ju mer som händer desto större engagemang blir det i bygden. Under året som gått har flera respondenter nämnt att det saknas en röd tråd i Hede. Det saknas också en affärsidé för vår by samt strategier för hur vi kan nå våra mål. Detta har vi tagit fasta på i styrelsen för HFG och det kommer nu att bli en av de första arbetsuppgifterna att ta itu med. Vi tror det är viktigt att vi är tydliga med vad vi vill och hur vi kan nå dit. Många ortsbor uttrycker att de är stolta att bo och leva i Hede och ett av HFG: s mål med hela arbetet är att ännu fler ska känna samma sak. HFG har under det gågna året skapat en hemsida som kontinuerligt uppdateras med information. Vi använder oss också av facebook som ett socialt verktyg för att få ut vårt budskap då vi ser att löpande information är viktigt för att på så vis skapa intresse och diskussion för våra utvecklingsfrågor. Under hela projekttiden har vi haft löpande kontakt med Härjedalens Kommun/Näringslivskontoret och dess representant i Hede. Han har också varit delaktig i våra möten med Richard Uski samt på våra stormöten. Vi ser nu i backspegeln att denna relation har varit och är viktig för oss i fortsatta arbete. Samtidigt underlättar det för kommunen vid eventuella beslut att de vet att det vi presenterar från Hede är väl förankrat i bygden och att vi är eniga i det vi lämnar ifrån oss. Allt arbete kommer att göras ideellt i inledningsfasen med Framtid Hede. Vår förhoppning är att vi ska hitta en finansiell lösning så småningom där vi kan avlöna för de insatser som görs. Denna fråga är en av ledningsgruppens arbetsuppgifter under hösten Att jobba ideellt för den goda sakens skull kräver engagemang och vi är medvetna om att detta kommer att bli en utmaning för oss. Därför är det viktigt att alla resultat presenteras för allmänheten och att vi firar när vi når våra mål och att det blir arbetsgruppernas belöning i ett första skede. Vår allas belöning är också att se hur vi alla växer med våra arbetsuppgifter och att vi beaktar dessa förändringar på oss själva. Det är helt ok att ge varandra en klapp på axeln och säga, det här gjorde du bra! Det är essentiellt för oss alla att vi kan åtnjuta sötman av att uppnå våra mål och suga på den karamellen en stund innan vi går vidare med nästa projekt. 16

17 FRAMTID HEDE En annan utmaning är bytänket som finns i mindre orter och som processledare har mött ett flertal gånger under projekttidens gång. Bytänket kan te sig i kommentarer som det har vi provat förut och det kommer aldrig att gå eller det skulle kommunen ha gjort åt oss för länge sedan men... inget har hänt Här tror jag att vår tydliga struktur på organisation kan hjälpa oss på traven. Vi kan falla tillbaka på att idéerna kommer från oss alla i byn och att om vi har misslyckats förut kan det bero på att vi inte har haft någon distinkt byorganisation tidigare vilket vi då kan påtala. Hela arbetet har gått ut på att vi måste ta saken i egna händer för att något ska hända och att vi inte längre kan vänta på att någon annan gör våra ärenden. Nu har vi klart och tydligt arbetsgrupper utifrån områden som vi alla har varit med att initierat till. När det gäller andra aktörers åtaganden så måste vi vara enade i byn med vad vi vill åstadkomma. I detta arbete finns dokumenterat vad byn vill och vem som äger frågan i ett inledningsskede. Alla är vi medvetna om att till exempel kommunens förpliktelser minskar ute i byarna och därmed är det också viktigt att vi organiserar oss för eventuella nya framtida roller. Lika gäller turismbranschen. Vi ingår nu geografiskt i destination Vemdalen. Här är det också av stor betydelse att vi vet vad vi vill för att kunna påverka framtida beslut inom turistfrågorna i området. Nu har vi en organisation dit våra frågor hamnar och när vi sedan fortsätter diskussionen så pratar vi med utgångspunkt hela byn och inte utifrån en enskild näringsidkare. Därmed inte sagt att vissa frågor ändå kommer att hamna på styrelsen bord och som i inledningen måste tas individ till individ. Med den struktur som vi nu har byggt upp kommer det också att bli tydligt vilken roll varje person som jobbar i Framtid Hede har. Vi kan säga om vi blir kritiskt bedömda att vi har beslut från detta i arbetsgrupperna, ledningsgrupp och styrelse. Samt att alla är välkomna att delta i vårt arbete och vi anammar DIG som har en annan uppfattning. Vår förhoppning är att den här metoden på arbetssätt kommer att skapa synergieffekter och att vi kommer att bygga vårt eget självstyre i Hede så långt det bara går. Vårt förslag till fortsatt arbete är att i arbetsgrupperna nu komma överens om vilka åtgärder som kan ingå i en större plan där vi får göra en ekonomisk ansökan bland olika instanser. Vi rekommenderar andra byar att göra en likvärdig inventering om behovet finns som sedan kan bli ett underlag för vidareutveckling av orten. Dock skall poängteras att det underlättar arbetet om det finns en organisation, struktur och ansvarsfördelning i byn för att skapa flöde i arbetet. Arbetet kan skapa gynnsamma förutsättningar också om alla är eniga om att någon inte existerar längre utan det är Vi som ska utföra sysslorna. 17

18 FRAMTID HEDE KÄLLOR Publicerade källor Bruzelius L. & Skärvad P. (1995). Intergrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur. Christensen L. & Kempinsky P. (2004). Att mobilisera för regional tillväxt. Lund: Studentlitteratur Johansson K. Rask G.& Hansson I. (2007) Trångsviken ingenting är tur. Malmö Rapporter Sammanställning-dialogdagen Vemdalsskalet Destination Vemdalen gästenkät 2011 Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2011 Elektroniska källor Wikipedia: Muntliga källor Tord Nordin projektledare Klövsjö utvecklingsprojekt tfn Jonny Taflin projektledare Hedeviken utvecklingsprojekt tfn Richard Uski, Uskipartners tfn

19 Bilaga 1 sid 1 - Projektplan Leaderansökan Länsstyrelsen Jämtlands län Regional utveckling PROJEKTPLAN LEADER PROJEKTPLANEN SKA ALLTID BIFOGAS TILL JORDBRUKSVERKETS ANSÖKNINGS- BLANKETT OM PROJEKTSTÖD INOM LEADER Ankomstdatum / diarienummer (fylls i av leaderkontoret) ANVÄND ANVISNINGARNA TILL BLANKETTEN ANSÖKAN PROJEKTSTÖD INOM LEADER FÖR DETALJER OM VAD SOM SKA INGÅ I PROJEKTPLANEN ( UNDER BLANKETTER OCH TRYCKSAKER STÖD TILL LANDSBYGDEN LEADER) 1. Projektnamn samma som anges under C1 på jordbruksverkets ansökningsblankett. Framtid Hede 2. Projektidé ange projektidén samt bakgrund och problem som lett fram till projektidén. Hede by borde ha alla förutsättningar för utveckling men vi tror att bristen på dialog och samverkan har gjort att man drar åt olika håll. Se vår projektplan Hede som bifogas. Det är möjligt få fortsatt utveckling i Hede om alla goda krafter kan samverka. En stark identitet och sammanhållning är grunden för lokalt utvecklingsarbete och entreprenörskap. Projektets mål är att ta fram struktur och handlingsplaner för en flerårig utveckling i Hede. Detta skall vi göra tillsammans samt förankra resultatet så vi arbetar mot samma mål, stärker vår lokala identitet och sammanhållning. Målet är att bli en stark samverkanspart med Destination Vemdalen, Destination Funäsdalen, Destination Lofsdalen samt skapa nätverk för samverkan med hela Härjedalen och Jämtlands län. Projektet pågår under ett år, uppstart och avslut under året sker till stor del ideellt, men under den mest intensiva perioden på ca 6 månader anställs en processledare på 50%. Ytterligare beskrivning finns på bilaga nr( )

20 Bilaga 1 sid 2 - Projektplan Leaderansökan 3. Erfarenheter från tidigare projekt har liknande projekt genomförts tidigare och hur kan projektet ta tillvara dessa erfarenheter? Tag kontakt med ditt Leaderkontor eller länsstyrelsen för att få information om vilka projekt som tidigare har genomförts. Nej, men det har funnits många bra idéer, det är dessa vi vill ta till vara samt komplettera. En förstudie har gjorts av oss och det är den vi vill jobba vidare med i en process tillsammans med hela byn och ta fram en utvecklingsplan. 4 a. Vilka ska genomföra projektet beskriv vilka som ska genomföra projektet. Ange vilka företag, organisationer eller andra som deltar i projektet och dess kontaktuppgifter. Bifoga protokollsutdrag/intyg från de som ska genomföra projektet där de fattat beslut om medverkan. Kontaktperson Organisation eller telefon Roll/ansvarsområde i projektorganisationen Lars Bygdén HFG/HF Ordförande/projektled Eva Nordström Hede Turistförening processledare Peter Ericsson Hede Köpmannaförening Destination Vemdalen 4 b. Lokal förankring ange hur projektet är förankrat på lokal nivå. Bifoga protokollsutdrag/intyg från föreningar och företag där det framgår att de fattat beslut om att stödja projektet. Genom föreningarna ovan samt dialog med övriga 5. Syfte och målgrupp vad söker du stöd för och vilka är de övergripande syftena? Vilken målgrupp vänder sig projektet till, ålder- och könsfördelning, finns det personer med utländsk bakgrund?