Photo: Bjorn Alfthan UNEP/GRID-Arendal. Så blev vår luft renare. En skrift med lösningar på problemen med luftkvaliteten

Transkript

1 April 2013 MILJÖDEPARTEMENTET Photo: Bjorn Alfthan UNEP/GRID-Arendal Så blev vår luft renare En skrift med lösningar på problemen med luftkvaliteten

2 Innehåll 1 Vinsten av att arbeta för en renare luft 3 2 Trängselskatt är även en miljöåtgärd 4 3 Dubbdäcksförbuden sparar liv 4 4 Dammbindning och städning på rätt sätt 5 5 Plus och minus med asfalt som tål 6 slitaget bättre 6 Trafikplanering kring Uppsala 6 Resecentrum Miljökvalitetsmålet Frisk luft är ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål 7 Trafikplanering runt Värnhemsområdet 6 i Malmö 8 Svårare att parkera vid jobbet 7 9 Hållbara varutransporter en vinst 7 ekonomiskt och miljömässigt 10 Miljözoner minskar utsläppen från 8 bussar och lastbilar 11 Miljö och ekonomi förenas i hamnen 9 Den här skriften togs fram av Miljödepartementet i samarbete med experter i städerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala i mars Syftet är att visa på vad städerna gjort för att förbättra luftkvaliteten och framför allt vilka åtgärder som fungerar. Vid frågor, kontakta ansvarig handläggare Harald Perby, tel eller e-post harald.perby@regeringskansliet.se. Produktion: Miljödepartementet Tryck: Grafisk Service Foto Lena Ek: Johan Ödmann Artikelnummer: M2013_05

3 Vinsten av att arbeta för en renare luft Miljökvalitetsmålet Frisk luft beskriver i grund och botten en nollvision för luftföroreningars effekter på människors hälsa som är jämförbar med nollvisionen för trafiksäkerhet. Lika lite som det är acceptabelt att människor dör eller skadas allvarligt i trafiken kan vi acceptera att människor dör eller skadas allvarligt av luftföroreningar. Våra mest uppenbara problem med luftkvaliteten i Sverige är att halterna av stora partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO2, är för höga för att negativa effekter på hälsan ska kunna undvikas. Vi har en lång väg kvar till att vi når miljökvalitetsmålet. Det illustrerar vikten av att prioritera arbetet med att förbättra luftkvaliteten i Sverige även om det kan vara svårt att förklara till exempel varför just jag ska ändra mina resvanor eller byta däck på min bil. Det är belysande när beräkningar nu visar att en så liten åtgärd som dubbdäcksförbudet på Hornsgatan i Stockholm sparar åtta liv om året i minskad dödlighet på grund av höga partikelhalter. Problemen har lett till att Sverige inte lever upp till kraven i EU:s luftkvalitetsdirektiv (2008/50/EU). Sverige har därför fällts i domstolen för att vi har överträtt normen för stora partiklar. Det är dock inte det viktigaste skälet till att jag som miljöminister vill ta itu med problemen med de höga halterna av luftföroreningar utan det är just hälsoeffekterna. Att halterna av partiklar är för höga beror nästan uteslutande på dubbdäckens slitage på beläggningen och på vinterväghållningen. De höga halterna av kvävedioxid beror till stor del på den lokala trafikens utsläpp av kväveoxider. För att få en bra luftkvalitet är det viktigt att de lokala aktörerna tar ansvar för situationen. Mycket av arbetet styrs av de åtgärdsprogram som kommunerna eller länsstyrelserna tar fram. Kommunerna har nyckelroller när det gäller bland annat skötseln av gator, parkeringsfrågor och planering, landstingen ansvarar för den lokala och regionala kollektivtrafiken och Trafikverket ansvarar för skötseln av större vägar och miljön kring dem. Det var därför som jag mellan augusti 2012 och januari 2013 besökte sju olika städer och diskuterade deras problem med luftkvaliteten. En erfarenhet av dessa besök är att det ute i kommunerna sker ett omfattande arbete med att försöka nå miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid. Det finns en kreativitet och kunskap om hur problemen kan lösas. I den här skriften har vi därför samlat ett antal exempel på kommunernas erfarenheter av åtgärder som bidrar till att luftkvaliteten kan bli bättre. Hur ser problemen med luftkvaliteten ut? Svenska Miljöinstitutet, IVL, beräknade 2009 att samhällskostnaderna för höga halter av partiklar uppgick till 26 miljarder per år. Merkostnaderna är en konsekvens av ca dödsfall, cirka fall av kronisk bronkit, ca sjukhusinläggningar för andnings- och hjärtbesvär samt cirka 4,5 5 miljoner dagar där personer är begränsade i normala aktiviteter, vilket orsakar ett arbetsbortfall motsvarande cirka 0,1 procent av den totala mängden arbetade dagar i Sverige beräknade IVL att de höga halterna av kvävedioxid orsakade cirka förtida dödsfall varje år. Beräkningarna kan inte utan vidare summeras. Lena Ek Miljöminister SÅ BLEV VÅR LUFT RENARE 3

4 Trängselskatt är även en miljöåtgärd Trängselskatten infördes på försök i Stockholm 2006 och permanent 2007 och i Göteborg den 1 januari Motivet är främst att finansiera investeringar i infrastruktur men den är även en mycket effektiv åtgärd för att förbättra trafiksituationen och luftkvaliteten lokalt och regionalt. I båda städerna har trängselskatten lett till att biltrafiken till och från zonen innanför betalstationerna har minskat kraftigt. I Stockholm passerade i genomsnitt bilar per dag tullsnittet innan försöket, 2012 hade det antalet minskat med nästan bilar per dag. Samtidigt blev stockholmarna omkring personer fler under samma period. En liknande kraftig minskning har märkts under de första månaderna med trängselskatt i Göteborg. Direkt märktes att det är lättare att komma fram, till exempel har restiderna med Expressbussarna i Göteborgsregionen minskat. Antalet passagerare på pendeltåg och expressbussar har ökat kraftigt. Halterna av kvävedioxid i Stockholms innerstad har minskat med cirka tio procent sedan tiden innan försöket med trängselskatt. Även partikelhalterna har minskat då färre bilar i staden även betyder färre bilar med dubbdäck. Hälsovinsterna är betydande, utsläppsminskningarna beräknas minska antalet förtida dödsfall med 30 personer om året i Stockholm. Beräkningar visar att trafikminskningen till följd av trängselskatten har lett till att kvävedioxidhalterna i Göteborg har sänkts betydligt, dock inte tillräckligt för att klara miljökvalitetsnormen. Trängselskatten har betytt att luften i både Stockholm och Göteborg har blivit renare. Foto: Transportstyrelsen Dubbdäcksförbuden sparar liv I Stockholm har dubbdäcksförbud införts på Hornsgatan, i Göteborg på Odinsgatan/Friggagatan och i Uppsala på Kungsgatan. Samtliga är gator där halterna av stora partiklar, PM10, under en följd av år legat över miljökvalitetsnormen. Införandet av förbudet föregicks av omfattande informationskampanjer. I alla tre städerna har andelen med bilar på dubbdäck på förbudsgatorna minskat. Det beror till stor del på att de flesta som har bilar med dubbdäck respekterar förbudet och undviker förbudsgatorna. Trafiken på dem har därför minskat kraftigt. På Hornsgatan har trafiken minskat med 15 procent på årsbasis vilket motsvarar fordon per dygn. Det märks inte minst som renare luft, under 2011 var partikelhalten i genomsnitt 25 procent lägre än när dubbdäck var tillåtna. Trafikminskningen fick en oavsedd men klart positiv effekt även på halterna av kvävedioxid på gatan, de minskade med nio procent. I Göteborg ledde trafikminskningen på Odinsgatan/ Friggagatan till att fyra av tio boende upplever att bullret från trafiken har minskat. I det fallet var trafikminskningen 27 procent. Var femte boende upplever att luften har blivit renare. I Uppsala har den totala personbilstrafiken på Kungsgatan minskat med cirka procent vintertid, vilket är till stor fördel för kollektivtrafiken som nu kommer fram lättare till Resecentrum vid stationen. Det är inte bara på förbudsgatorna som andelen bilar med dubbdäck har minskat utan det gäller för städerna i 4 MILJÖDEPARETMENTET

5 sin helhet. Innan förbudet hade ungefär 70 procent av personbilarna i Stockholm dubbdäck vintertid, i Göteborg var andelen som högst 80 procent. Nu har ungefär varannan bil i de båda städerna dubbdäck vintertid. Det betyder att effekten på partikelbildningen påverkar ett mycket större område än enbart förbudsgatorna. Umeå universitet har i samarbete med SLB-analys nyligen visat att dubbdäcksförbudet på Hornsgatan under 2011/2012 minskade antalet förtida dödsfall med åtta personer per år. Även i Uppsala har andelen bilar med dubbdäck minskat något men det är osäkert varför. Det finns nackdelar med dubbdäcksförbud. Det kräver en administrativ apparat för dispensgivning och dessutom övervakning eftersom efterlevnaden av förbudet inte är hundraprocentig. På Hornsgatan har fortfarande cirka 30 procent av bilarna dubbdäck vintertid mot två tredjedelar innan förbudet. I Uppsala har andelen av bilarna på Kungsgatan som har dubbdäck minskat markant, till cirka 20 procent. Ett annat sätt att minska partikelbildningen är att sänka hastigheten, vilket har skett bland annat i Uppsala och Göteborg. Med lägre hastighet minskar dubbdäckens slitage på beläggningen och därmed bildas det färre partiklar och dessutom minskar uppvirvlingen av partiklar från marken. Dammbindning och städning på rätt sätt I Stockholm används CMA, calciummagnesiumacetat, under senvintern och tidig vår för att binda dammet på gator i innerstaden. Dagen efter behandlingen minskar partikelhalterna med upp till 30 procent men behandlingen måste upprepas med jämna mellanrum. Nackdelen med dammbindning är att vägytan blir halare. Det bör därför användas med försiktighet när motorcyklarna kommer ut på våren. Göteborg har klarat miljökvalitetsnormen för partiklar sedan Där binds dammet med magnesiumklorid på de mest utsatta gatorna. Under vårvintern görs dagliga prognoser av risken för att partikelhalterna är höga nästa dag. Prognoserna har hög träffsäkerhet och under 2012 bedöms nio överskridanden av dygnsnormen för partiklar att ha undvikits tack vare åtgärderna. Uppsala klarade miljökvalitetsnormen för partiklar 2012 och en del av förklaringen antas vara den intensifierade och tidigarelagda sandupptagningen. Vintersandupptagning startade en månad tidigare än I direkt anslutning till sandupptagningen städades gatorna beroende på väderläget med vakuumsug eller högtryckstvätt med supersug. Trafikleder runt centrum och ca en kilometer av var och ett av de 15 stråk som leder till/från centrum grovsopades och städades med vakuumsug. År 2012 startades detta arbete i början av april (detta gjordes inte Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan i Stockholm sparar åtta liv om året. Foto: Hanna Björnfors SÅ BLEV VÅR LUFT RENARE 5

6 2011) trots risken att åter behöva sanda mot halka. Dessutom utökades vakuumsugningen av gator utanför centrum Högtryckstvättning med supersug utfördes kontinuerligt i centrum under våren. Göteborgs kommun ger en bonus när entreprenörerna har maskiner som borstar, suger och filtrerar bort partiklarna och överväger att föra in det som krav i upphandlingen. Däremot är det inte effektivt att städa med befintliga städmaskinerna med borstar. Risken är att de istället vispar upp partiklar från vägytan vilket inte är den önskade effekten. När Stockholm testade en städmaskin med vakuumteknik tog den upp procent av gruset och 80 procent av PM10. Den tekniken kan bidra till att partikelhalterna minskar med mellan 10 och 20 procent. Plus och minus med asfalt som tål slitaget bättre Ett sätt att sänka partikelhalterna i luften är att byta ut asfalten mot en grövre kvalitet som bättre står emot dubbdäcksslitaget. I Norrköping har det bidragit till att partikelhalterna nu har sänkts så att miljökvalitetsnormen för partiklar nu klaras utan ytterligare åtgärder. Här finns en dock en tydlig konflikt, den slittåliga asfalten är klart sämre på att dämpa buller och det kan betyda att det blir problem med att klara av riktvärdena för buller i vissa miljöer. I flera städer är inriktningen istället att kunna minska antalet bilar med dubbdäck för att kunna använda en tystare asfalt. Det är inte minst viktigt för att kunna förtäta bebyggelsen i miljöer där gatubullret är ganska högt i dag. Trafikplanering kring Uppsala Resecentrum ger bättre luftkvalitet I Uppsala har det skett en stor ombyggnad av området kring Resecentrum för att skapa en bättre trafiksituation. Ombyggnationen har lett till att tågtrafiken nu kopplas bättre samman med övriga kollektiva färdsätt och det har avsevärt förbättrat möjligheten att åka buss till tåget. Stomlinjetrafik med bussar har förenklat och snabbat upp resandet. Dessutom har det blivit lättare att gå och cykla till Resecentrum, till exempel genom att möjligheterna att parkera cykeln har förbättrats. Genom att flytta över en del av resorna från bil till mer miljövänliga färdmedel ökar förutsättningarna för att luftkvaliteten i Uppsala förbättras även på lång sikt. Trafikplanering runt Värnhemsområdet i Malmö ger bättre luftkvalitet Värnhemsområdet är en viktig knutpunkt i Malmö för trafik som kommer från eller ska mot norr och öster. Där korsar två stora infartsvägar, Stockholmsvägen och Lundavägen, den likaledes starkt trafikerade Sallerupsvägen och in mot stadens centrala delar går Drottninggatan. Samtidigt är Värnhemstorget ett nav för både stads- och regionbussar. Lägg till detta att gaturummen är smala och att det finns många verksamheter som drar människor och därmed biltrafik till området. Kort sagt, Värnhemsområdet är en mardröm när det gäller att skapa en god luftkvalitet och ändå har luften blivit klart renare sedan millennieskiftet. Ombyggnaden av Resecentrum i Uppsala gynnar kollektivtrafik, gång och cykling. Figur: Uppsala kommun 6 MILJÖDEPARETMENTET

7 Mätstationen vid Värnhemstorget står i en mycket trafikerad miljö. Trafiksanering har gjort att miljökvalitetsnormerna nås. Foto: Malmö kommun Precis som vid Uppsala Resecentrum har Malmö satsat på att sanera trafikmiljön så att gång-, cykel- och kollektivtrafiken gynnas på bekostnad av personbilarna. Det har skett genom en kombination av regleringar och rent fysiska åtgärder som bidragit till att bussar, cyklar och fotgängare prioriteras. Bussfält har ersatt parkeringsplatser och ett körfält för bilar och cykelvägarna har förbättrats. Delar av en medelstor gata in mot stadens mest centrala delar har stängts för biltrafik eller enkelriktats. Stadens åtgärdsarbete har lett till att biltrafiken i Malmös innerstad minskade med 16 procent mellan 2006 och Runt Värnhem minskade trafiken med 20 procent. Tillsammans med att flottan av region- och stadsbussar har förnyats har det bidragit till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid numera inte överträds i Värnhemsområdet, detta trots att Malmös befolkning ökat kraftigt under senare år. Svårare att parkera vid jobbet Uppsala kommun förtätar staden och jobbar samtidigt med att få fler att åka kollektivt, cykla eller gå. Ett konkret exempel är det kommunala kontoret Lokföraren bredvid Resecentrum i Uppsala. Där har olika förvaltningar inom kommunen flyttat samman i en ny kontorsbyggnad. Parkeringsnormen är satt till noll, det vill säga att det inte avsätts några p-platser för de anställda. För att uppmuntra till resande med andra färdmedel än bil har man bland annat gett vissa medarbetare som tidigare kört bil till arbetet chans att delta i ett projekt och få gratis månadskort med kollektivtrafik. En bilpool som även är öppen för allmänheten har inrättats som ett led i att minska bilåkandet. Förtätningen har tillsammans med andra åtgärder underlättat det för Uppsala att nå mål för god luftkvalitet samt mindre klimatpåverkan. Även Göteborg har som en del av en parkeringsplan som antogs 2009 sänkt parkeringsnormen för arbetsplatsparkeringar. Effekterna av parkeringsplanen förstärks av att kommunen arbetar med gröna resplaner när nya stora verksamheter planeras. När en ny verksamhet etableras är inriktningen att tillsammans med de ansvariga för projektet arbeta för att kollektivtrafiken prioriteras på biltrafikens bekostnad. Hållbara varutransporter en vinst ekonomiskt och miljömässigt Uppsala har minskat utsläppen av både växthusgaser och hälsopåverkande luftföroreningar och samtidigt sänkt kostnaderna genom att samordna kommunens varutransporter för samtliga verksamheter. Det gäller bland annat transporter av läromedel, sjukvårdsmaterial, kontorsma- SÅ BLEV VÅR LUFT RENARE 7

8 terial och städmaterial. En annan fördel är att det har minskat antalet tunga fordon som kör ute i verksamheterna, vilket gett ökad trygghet hos kunder och medarbetare. Även Göteborg samordnar sina varuleveranser. Leveranser till mottagare i centrum samordnas i två noder varifrån de går gemensamt i en bil till den slutliga mottagaren. Miljözoner minskar utsläppen från bussar och lastbilar I sju svenska kommuner finns miljözoner för tunga fordon. Reglerna är desamma och gäller för fordon med en totalvikt över 3,5 ton. De innebär att en åldersgräns sätts för hur gamla fordonen får vara för att få köra i miljözonen. Tanken är att de renaste fordonen ska användas där det vistas mest människor och där halterna av luftföroreningar är som högst. I Stockholm antas miljözonen bidra till att halterna av kvävedioxid har sjunkit. Beräkningar visar att utsläppen av avgaspartiklar 2007 var mellan 13 och 19 procent lägre än de varit utan miljözonsreglerna. Avgaspartiklar svarar för en ganska liten del av den totala mängden partiklar men partiklar är inte bara en fråga om mängd utan även om vilken sammansättning de har. Minskningen är därför positiv ur ett hälsoperspektiv. Även i Göteborg har miljözonen bidragit till att luften har blivit renare. Utsläppen av avgaspartiklar och kvävedioxider beräknades 2007 vara 30 respektive 10 procent lägre inom miljözonen. Staden utvidgade 2007 miljözonen så att den omfattar även hamnterminaler. Det betyder att även lastbilar som kör utanför innerstaden påverkas. Uppsalas miljözon infördes den 1 januari 2013 men gav en effekt redan under 2012 eftersom cirka 400 äldre bussar byttes ut. Som med andra regler respekteras miljözonsreglerna inte fullständigt. Bland annat Malmö har följt upp efterlevnaden under 2011 och 2012 och konstaterat att eftersom det är Skånetrafiken som äger de flesta bussar som kör i staden följer de reglerna, bara två procent bröt mot reglerna Lastbilarnas efterlevnad är inte lika god, 2012 hade elva procent av lastbilarna inte rätt att köra i miljözonen. Med miljözoner och hållbara varutransporter minskar utsläppen från lastbilar och bussar. Foto: Hans Geijer/Johnér 8 MILJÖDEPARETMENTET

9 30 lastbilslaster med gods på väg till Göteborgs hamn med tågpendel. Foto: Göteborgs Hamn Miljö och ekonomi förenas i hamnen Göteborgs hamn är Skandinaviens största godsnav. En tredjedel av Sveriges utrikeshandel passerar via hamnen vilket betyder att trafiken till och från hamnen är synnerligen omfattande och givetvis påverkar luftkvaliteten i staden. Samtidigt arbetar hamnen med en rad åtgärder som har bidragit till att utsläppen av luftföroreningar minskar. Det är bra för luftkvaliteten i Göteborg och har positiva miljöeffekter även utanför staden. Sedan 2000 har ett system byggts ut med tågpendlar som förbinder hamnen med inlandsterminaler runt om i Sverige och i Norge. När projektet startade gick ungefär två tåg om dagen med gods till hamnen, nu går det i genomsnitt 26 tåg per dag dit, vilket ersätter 800 lastbilar. Vinsterna är många, energiförbrukningen går ner och på ett år minskar utsläppen av kväveoxider med 530 ton och avgaspartiklarna med tolv ton. Det är vinster som inte bara kommer hamnen och Göteborg till godo utan påverkar ett mycket större område. Det fina med projektet är att det inte bara är bra miljömässigt, kunderna utnyttjar tågpendlarna på rent affärsmässig grund. Hamnen bygger nu elsystemen så att fartygen när de ligger i hamn kan använda el från land och inte från fartygens egna dieseldrivna generatorer. Det är en omställning som stimulerats genom att den landsanslutna elen nu är skattebefriad. Vidare lönar det sig att använda fartyg med bra reningsteknik och rena bränslen för de redare som utnyttjar Göteborgs hamn. Via hamnavgifterna premierar hamnen fartyg med låga utsläpp av kväveoxider och som använder bränslen med högst 0,5 procent svavel (kravet på Nordsjön är i dag 1,0 procent). Med den lägre svavelhalten minskar utsläppen av partiklar. Ungefär hälften av Sverige oljeimport kommer in via Göteborgs hamn. När bensin och andra bränslen lastas pressas luft med höga kolvätehalter ur tankarna. Istället för att bli ett luftkvalitetsproblem tas gaserna om hand i ett återvinningssystem, förvätskas och används för att producera nytt bränsle. Oljan utnyttjas effektivare och luften blir renare. SÅ BLEV VÅR LUFT RENARE 9

10 Stockholm Telefon