Boendeplanering Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boendeplanering 2012-2016. Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen 2012-01-10"

Transkript

1 Boendeplanering Planeringsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen

2

3 Innehåll 1 Planeringsförutsättningar Inledning Hur hanteras boendeplanen? Vad är boendeplanens syfte? Samordnad planering Översiktsplan Arboga kommun Strategisk och ekonomisk plan Ett regionalt perspektiv Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga Dagens åldersfördelning Befolkningsprognos visar på allt fler äldre Hushållsutveckling Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre Pendling och sysselsättning Infrastruktur och kommunikationer Kollektivtrafik Förskola och skola Bostadsmarknaden Tidigare bostadsbyggande Dagens bostadsbestånd Hyresvärdar och fastighetsbolag Lediga lägenheter Nybyggnation och prisutveckling Tillgänglighet Flyttkedjor Fritidshus Planläget Byggklara småhustomter Övriga planer Resurseffektiv planering Goda boendemiljöer Efterfrågan och behov Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag Samlad bedömning Olika grupper Behov av särskilda boenden Vård- och omsorgsboende Boende för flyktingar Boende för funktionshindrade Sociala kontrakt Bostadsanpassningar Övriga planeringsförutsättningar Verktygen planmonopol, markpolitik och allmännyttan Ny lag Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

4 3.3 Ny plan- och bygglag Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Socialtjänstlagen Referenser 23 4

5 1 Planeringsförutsättningar 1.1 Inledning Boendeplan är en revidering av den boendeplan som togs fram år Kommunstyrelseförvaltningen har haft det huvudsakliga ansvaret för framtagandet av underlaget. En arbetsgrupp med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, tekniska förvaltningen och Västra Mälardalens Myndighetsförbund (VMMF) har deltagit i arbetet med både underlaget och riktlinjerna. Förvaltningschefsgruppen har varit styrgrupp och ungdomsfullmäktige har varit referensgrupp i arbetet. Som planeringsunderlag i arbetet har statistikuppgifter från SCB används. Dessutom har information inhämtats från mäklarna och de större fastighetsföretagen i Arboga. 1.2 Hur hanteras boendeplanen? Boendeplanen är uppdelad i tre delar. Den första planen innehåller riktlinjer för kommunens boendeplanering och ska antas av kommunstyrelsen. Planen ses över en gång under varje mandatperiod medan riktlinjerna i planen följs upp årligen. Planeringsunderlaget i den andra planen är en sammanställning av faktorer som styr boendeplaneringen samt en behovs- och marknadsundersökning. Underlaget ligger till grund för riktlinjerna och revideras årligen men antas inte av kommunstyrelsen. Ansvarig för uppföljning av riktlinjerna och revidering av boendeplanen är kommunstyrelseförvaltningen. I den tredje delen redovisas möjliga bostadsbyggnadsprojekt i Arboga kommun. Med möjliga bostadsprojekt menas områden med byggklara tomter, pågående planer samt utredningsområden som kan vara färdiga för byggnation om ett par år. Planen uppdateras årligen av tekniska förvaltningen. 1.3 Vad är boendeplanens syfte? Boendeplanen är en viktig del i kommunens strategiska planering för utveckling och tillväxt och har flera syften. Genom att ta fram ett planeringsunderlag i form av en behovs- och marknadsanalys ökar kunskapen om befolkningens behov och efterfrågan av bostäder i kommunen. Nämnder och styrelse kan med stöd av planen formulera viktiga verksamhetsmål och strategier. I det löpande kommunala arbetet ska planen fungera som ett underlag i översiktsplan- och detaljplanearbetet, 5

6 handlingsplaner, yttranden och utredningar när det gäller planering och beslut kring bostäder och boendeplanering. Boendeplanen ska också utgöra ett informations- och marknadsföringsmaterial som riktar sig till allmänheten, till olika intressenter på bostadsmarknaden och till andra aktörer om kommunens ambitioner. 1.4 Samordnad planering Boendeplanen utgör ett av de dokument som tas fram för att kommunens visioner ska bli verklighet. Andra planer som tar upp boendeplanering är Översiktsplan Arboga kommun, som är kommunens långsiktiga övergripande visionsdokument. I Strategisk och ekonomisk plan redovisas de övergripande mål och strategier som årligen antas politiskt. Riktlinjerna i Boendeplanen har även beaktat kommunens övriga övergripande plandokument, som till exempel Energi- och klimatstrategin och Grönstrukturplan. Det är viktigt att planernas riktlinjer och strategier förhåller sig till varandra, inte minst för att undvika eventuella målkonflikter Översiktsplan Arboga kommun I Översiktsplan Arboga kommun som antogs av kommunfullmäktige år 2009 anges att kommunen ska möjliggöra ökad inflyttning av bland annat yngre och barnfamiljer. Aktiviteter för att stimulera folkhälsan ska beaktas, likaså jämställdhets- och integrationsperspektivet i den fysiska planeringen. Kommunen ska också verka för att öka tillgängligheten till allmänna platser och lokaler och utforma miljöer så att människor känner trygghet att röra sig ute alla tider på dygnet I översiktsplanen anges också att ny bebyggelse ska placeras och utformas med hänsyn till stadsbilden, natur- och kulturvärden och till platsens historiska identitet. Hållbara boendemiljöer ska utformas med avseende på energihushållning, trygghet, hälsa och tillgänglighet och det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som passar olika typer av hushåll. Det ska också skapas möjligheter för att öka nybyggnation i kommunens mindre tätorter. I övrigt ska staden förtätas i anslutning till befintlig infrastruktur Strategisk och ekonomisk plan Det är viktigt att riktlinjerna i boendeplaneringen även samordnas med det övergripande måldokument och den strategiska och ekonomisk plan som årligen antas av kommunfullmäktige. Den övergripande visionen i Strategisk och ekonomisk plan är att öka befolkningen till invånare år Inriktningen för det strategiska området boende är Arboga ska erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden för såväl Arbogabor som nyinflyttade. Bostadsbyggande ska stimuleras och centralt belägna bostäder för seniorer ska skapas. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån ska bevaras och upprustningen av 6

7 de unika miljöerna fortsätta. En ökad service ska erbjudas boende utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska årligen minska. De mer konkreta målen för åren som berör boendeplanering är att det årligen ska skapas alternativa boendeformer i varierande miljöer samt att det under planperioden ska tas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter. 1.5 Ett regionalt perspektiv I den regionala långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen prognostiseras att befolkningen i Stockholm-Mälardalen (Stockholms, Uppsala, Västmanlands samt Södermanlands län) kan komma att öka med cirka invånare fram till år 2030 vilket i sin tur skulle innebära ett behov av nya bostäder. Länsstyrelsen i Västmanlands rapport Pendling,arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling 2006:12 antyder också att det på sikt kan vara tänkbart att hela Mälardalsregionen utvecklas till en integrerad boende- och arbetsmarknad. Det finns dock stora skillnader avseende befolkningsutveckling och bostadsbyggande i regionen. Medan de tre större närliggande kommunerna Västerås, Örebro och Eskilstuna, har ökat sin befolkning med tillsammans omkring invånare under åren och bostadsbyggandet med totalt lägenheter, har hälften av kommunerna i de tre länen istället minskat sin befolkning. Befolkningsprognoserna för Västerås, Eskilstuna och Örebro visar alla på en fortsatt befolkningsökning. Västerås räknar med en befolkning på personer år 2020, en ökning med personer. Eskilstuna räknar med en befolkning på invånare år 2020, en ökning med personer. Örebro räknar med en befolkning på invånare år 2020, en befolkningsökning på personer Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner Arboga kommun är en av de kommuner som ännu inte riktigt kunnat dra nytta av regionförstoringen och tillväxten. Det har heller inte byggts särskilt mycket bostäder sedan början på 1990-talet. På liknande sätt ser det ut för flera av de mindre kommunerna i regionen. En jämförelse har gjorts avseende befolkningsutvecklingen och bostadsbyggandet med ett antal mindre kommuner i den närliggande regionen. I diagram 1 visas den procentuella befolkningsutvecklingen samt det procentuella antalet nybyggda lägenheter mellan åren i de olika kommunerna. 7

8 Befolkningsutveckling och nybyggnation % 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Kumla Köping Fagersta Sala Nora Arboga Lindesberg Kungsör Flen Befolkningsutveckling Nybyggnation Diagram 1: Befolkningsutveckling och nybyggnation åren i Kumla, Köping, Fagersta Sala, Nora, Arboga, Lindesberg, Kungsör och Flen. Källa SCB. Kumla har dragit nytta av närheten till Örebro och haft en väldigt positiv befolkningsutveckling och därmed en stor nybyggnation. Även Sala har kunnat dra nytta av att vara en kommun i en tätbefolkad region och har byggt flera nya lägenheter de senaste åren. Flen, Arboga och Lindesberg har procentuellt sett fler sysselsatta inom tillverkningsindustrin och har därmed drabbats av arbetsplatsrationaliseringar på senare år, samt har en allt mer åldrande befolkning. Detta avspeglas också i kommunernas befolkningsutveckling. Köping och Fagersta har en befolkningsökning som delvis beror på en stor inflyttning från utlandet. 1.6 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga De senaste 20 åren har befolkningen minskat från (år 1990) invånare till invånare (år 2010). Befolkningsminskningarna under 1990-talet hänger bland annat samman med arbetsplatsnedläggningar i kommunen med utflyttning som följd. Under senare år beror befolkningsminskningen till största delen på ett negativt födelsenetto medan flyttningsnettot varit nära noll eller positivt. Befolkningsminskningen har huvudsakligen skett i Arboga tätort. Viss minskning har också skett i övriga delar av kommunen medan en liten ökning av befolkningen skett i Götlunda. 8

9 800 Befolkningsförändringar i Arboga Utflyttning Inflyttning 200 Döda Födda 0 Folkökning Diagram 2: Befolkningsförändringar i Arboga Källa SCB. Utflyttningen är generellt som störst bland de yngre i års ålder, en ålder då man ofta flyttar för studier eller inträde på arbetsmarknaden. Däremot är det ett positivt flyttningsnetto bland åringarna, en ålder då flera har bildat familj. Även bland åldersgrupperna från 60 år och uppåt är flyttningsnettot positivt. Störst flyttningsutbyte har Arboga med Köping och Örebro men också mot andra orter med högskola och universitet och en mer varierad arbetsmarknad än Arboga Dagens åldersfördelning Eftersom typen av bostad som man föredrar i viss mån beror på i vilken ålder man är i har kommunens befolkning delats in i sex grova åldersklasser. Idag är andelen barn och ungdomar under 20 år 22 procent av befolkningen i kommunen medan de unga vuxna i åldern år utgör 6 procent. Omkring 21 procent av befolkningen är i familjebildande ålder år medan gruppen år som kan kännetecknas som medelålders utgör 27 procent av befolkningen. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är idag 24 procent av befolkningen (se tabell 1). Ålder Antal personer i Arboga Procent i Arboga Procent i riket % 23 % % 7 % % 26 % % 26 % % 13 % 80-w % 5 % Summa % 100 % Tabell 1: Befolkningen i Arboga och riket i olika åldersklasser år Källa: SCB 9

10 1.6.2 Befolkningsprognos visar på allt fler äldre Befolkningsutvecklingen är en viktig förutsättning för att kunna bedöma behovet av bostäder. Kommunens vision om en befolkning om invånare år 2026 innebär en befolkningsökning med omkring 50 personer per år. För att målfolkmängden ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Det är också viktigt att studera hur hushållens sammansättning förväntas utvecklas. Diagram 3 visar en befolkningsprognos fram till år 2026 utifrån de sex åldersgrupperna 1. Den största ökningen svarar åldergruppen 80 år och äldre för. År 2026 har gruppen ökat med 410 personer eller drygt 30 procent. Även befolkningen år kommer att öka under perioden. Det betyder att ett ökat intresse kommer att riktas mot våra äldre kommuninvånares bostadsönskemål. Åldersgrupperna barn och ungdomar under 19 år förväntas vara ganska stabil fram till år Andelen åringar är en liten åldersgrupp som kommer att öka fram till år 2015 för att sedan minska igen. Befolkningen i den barnafödande åldern år minskar något fram till år 2014 för att sedan öka igen. Åldersgruppen år minskar något år 0-19 år år år w år år Diagram 3: Befolkningsutveckling samt prognos Källa SCB och Arboga kommun 1 Grund för befolkningsprognosen är kommunens befolkning och struktur den 31 december Antaganden om in- och utflyttarnas ålder samt fruktsamheten grundas på ett genomsnitt för kommunen de tre senaste åren. Dödligheten bygger på antaganden för riket med viss justering för i kommunen observerade värden. Befolkningsprognosen bygger på visionen om en folkmängd på invånare år 2020 därefter oförändrad folkmängd till år

11 1.6.3 Hushållsutveckling Några exakta uppgifter om antalet hushåll i kommunen finns inte. Den senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes Enligt Posten AB:s register delas det ut post till hushåll. Antalet boende per hushåll har successivt sjunkit under hela 1990-talet och idag bor vi i allt högre utsträckning i ensamhushåll. År 1975 bestod genomsnittshushållet i Arboga kommun av 2,5 personer. År 1990 var den siffran 2,2. Enligt Postens register bor det idag i genomsnitt 2,3 personer per hushåll i Arboga Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre Hur den demografiska spridningen av befolkningen ser ut i Arboga hänger till viss del samman med bostadsområdenas tillkomst. Den södra delen av centrala staden, området mellan Arbogaån och gamla E20, nuvarande väg 572, växte fram i samband med den centrala flygverkstadens tillkomst på och 1950-talet. Många kom inflyttade och flera har kanske bott kvar i området vilket gjort att idag bor drygt 16 procent av kommunens invånare i åldern år i området medan 28 procent av andelen 80- åringar eller äldre, är bosatta där. I Nästkvarnsområdet, mellan Vilstaområdet och Mekens IP bor 16 procent av Arbogaborna som är 80 år eller äldre. Flertalet av lägenheterna i bostadsområdena på Söder och i Vilstaområdet saknar hiss. 1.7 Pendling och sysselsättning Utpendlingen från Arboga har ökat med 43 procent sedan år 1990 (se diagram 4). Det innebär att allt fler väljer att bo i Arboga även om arbetet finns i annan kommun In- och utpendling till och från Arboga Utpendling Inpendling Diagram 4: In- och utbildning till och från Arboga åren Källa SCB. 11

12 År 2009 pendlade personer, motsvarande 37 procent, av de förvärvsarbetande ut till andra kommuner medan personer, motsvarande 32 procent, pendlade in till Arboga för att arbeta. De största pendlingsflödena sker till och från Köping, Örebro, Kungsör, Västerås och Eskilstuna. Totalt förvärvsarbetade Arbogabor år Det är en minskning med 7 procent från 2008, något som kan förklaras av den lågkonjunktur som drabbade Sverige under året. 1.8 Infrastruktur och kommunikationer Arbogas strategiskt geografiska läge i västra Mälardalen med järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan samt vägarna E18 och E20 och närheten till de större städerna Örebro, Västerås och Eskilstuna skapar mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommuninvånarna får därmed tillgång till en större arbetsmarknad samt ett bredare utbud av service, kultur och handel Kollektivtrafik Ett väl fungerande kollektivtrafiksystem är en mycket viktig förutsättning för den framtida utvecklingen och att tågpendlingen fungerar är av allra största vikt. Arboga kommun har idag timmestrafik i arbetspendlingstid morgon och kväll och resten av dagen varannantimmestrafik. Omkring 80 procent av Arbogas befolkning bor i Arboga tätort, resterande i någon av tätorterna Götlunda (2 procent) och Medåker (2 procent), eller på den omgivande landsbygden (16 procent). Den inomkommunala kollektivtrafiken försörjer Arboga tätort under vardagar genom anropsstyrd tätortstrafik. Morgon- och eftermiddagsturer finns till Medåker, Götlunda och Tyringe. Till Medåker och Götlunda finns även anropsstyrda turer mitt på dagen för att möjliggöra serviceresor till Arboga tätort. 1.9 Förskola och skola Idag råder i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan på förskoleplatser i Arboga, däremot är efterfrågan på förskoleplatser större i vissa områden. Kommunens befolkningsprognos visar på en ökning av antalet 1-5 åringar med cirka 70 barn fram till Antalet elever från förskoleklass till årskurs nio är relativt oförändrat fram till år 2015 medan antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska med omkring 100 elever fram till år I Götlunda finns möjlighet att ta emot fler förskolebarn och elever än de som bor i närområdet. Även på Brattbergsskolan och Nybyholmsskolan finns också kapacitet att ta emot fler elever. 12

13 1.10 Bostadsmarknaden Tidigare bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Arboga kommun har varierat under årens lopp. I samband med flygverkstadens etablering i Arboga på 1940-talet behövdes många nya bostäder byggas på kort tid. Åren därefter, mellan 1940 till 1960, var bostadsbyggandet som störst i Arboga. Majoriteten av flerbostadshusen i Arboga är färdigställda före år Även i mitten av talet och i slutet på 1980-talet samt de första åren på 1990-talet var bostadsbyggandet relativt högt. Vid nittiotalets mitt inträffade ett mycket markant trendbrott i bostadsbyggandet. Avvecklingen av bostadssubventionerna och minskande befolkning resulterande i att bostadsbyggandet avstannade. Under åren 2005 till 2010 har det totalt färdigställts 58 bostäder. Nybyggnation per år i Arboga åren Antal lägenheter flerbostadshus småhus Diagram 4: Antal nybyggda lägenheter i flerbostadshus och småhus per år i Arboga, åren Källa SCB Dagens bostadsbestånd Det råder relativ jämvikt mellan lägenheter och småhus i Arboga kommun. Totalt fanns det bostäder i Arboga kommun vid utgången av år 2010, varav 53 procent i flerbostadshus och 47 procent i småhus. Som en jämförelse kan nämnas att i riket fanns vid samma tidpunkt 55 procent av lägenheterna i flerbostadshus och 45 procent i småhus. Dagens bostadsbestånd består framförallt av småhus med äganderätt, 47 procent. Därefter kommer flerbostadshus med hyresrätt, 37 procent och flerbostadshus med bostadsrätt, omkring 12 procent. Resterande 4 procent är sociala boendeformer exempelvis servicehus och vårdhem. Enligt FoB90 är tre rum och kök den vanligaste lägenhetsstorleken i Arboga och utgör en fjärdedel av bostadsbeståndet. 13

14 Hyresvärdar och fastighetsbolag Det kommunala fastighetsbolaget ABO har omkring 11 procent eller 320 av hyresrätterna i kommunen. Privata fastighetsföretag står för en betydligt större andel av marknaden. De tre största privata fastighetsföretagen i Arboga, Byggnadsfirman Lund, Bovista samt Maxab fastigheter äger tillsammans närmare lägenheter eller över 50 procent av flerbostadshusen i kommunen. I Arboga kommun finns det 18 bostadsrättsföreningar. HSB är den dominerande bostadsrättsföreningen med omkring 700 av de drygt 850 lägenheter som är bostadsrätter. Enligt FoB90 är majoriteten, omkring 75 procent, av bostadsrätterna i Arboga byggda mellan åren 1940 och Närmare hälften av alla bostadsrätter är mindre lägenheter på två rum och kök Lediga lägenheter De större fastighetsägare som tillfrågats i arbetet med boendeplanen menar att de inte har ett överskott av lediga, eller att de har lagom många lediga, lägenheter. Däremot finns det ett överskott av lediga lägenheter i vissa områden. I stadsdelen Vasastaden, en stadsdel som växte fram på och 50-talet, står flera lägenheter tomma och vissa fastigheter är helt öde. Ett projekt har påbörjats med att ta fram en plan för att rusta upp och utveckla stadsdelen. Byggnadsfirman Lund och det kommunala bostadsbolaget ABO äger tillsammans knappt hälften av de 23 fastigheterna i området medan resterande fastigheter ägs av enskilda privatpersoner och bostadsrättsföreningar. Även i området kring Västermovägen, ett bostadsområde byggt på talet, finns flera outhyrda lägenheter Nybyggnation och prisutveckling Det är inte sannolikt att bostadsbyggandet tar fart om det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för byggande. Ett sätt att ge en bild av de marknadsmässiga förutsättningarna är genom måttet Tobins q som visar relationen mellan byggnadskostnad och försäljningsvärde. Är Tobins q mindre än 1 är det inte lönsamt att, rent marknadsmässigt, bygga nytt. I Arboga påverkar de relativt sett låga småhuspriserna marknaden för nyproduktion då marknadsvärdena ligger under kostnaderna för nyproduktion. År 2010 var genomsnittspriset för ett permanent småhus i Arboga kronor vilket ger ett Tobins q på omkring 0,7. Antalet sålda hus har varit relativt konstant sedan 1998 med mellan försäljningar per år. 14

15 Tillgänglighet När det gäller tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet tillfrågades fyra av de större fastighetsföretagen om hur många av deras lägenheter som har tillgång till hiss. En sammanräkning visade att omkring 420 lägenheter av de närmare lägenheter som de tillfrågade fastighetsföretagen svarar för har tillgång till hiss. Omkring 60 lägenheter är helt tillgänglighetsanpassade för rullstolsburna. Ingen av de tillfrågade fastighetsföretagen svarade att de hade direkta planer att tillgänglighetsanpassa sitt bostadsbestånd de närmsta fyra åren. Istället hänvisades till bostadsanpassningar när behovet uppstår Flyttkedjor Flera studier visar att nyproduktion underlättar rörligheten på bostadsmarknaden genom att flyttkedjor uppkommer. En flyttkedja kan definieras som en kedjereaktion av flyttningar som blir möjlig när det finns lediga bostäder på marknaden. En flyttkedjestudie som genomfördes år 2008 över det nybyggda 55+- boendet Örtagården, totalt 23 lägenheter, visade att nyproduktionen frigjorde 19 småhus eller radhus och 18 lägenheter. Totalt gav Örtagården upphov till 15 nyinflyttade hushåll med sammanlagt 30 personer Fritidshus I Arboga kommun finns omkring 560 fritidshus. Permanentboendet i fritidshusen har inte ökat nämnvärt de senaste 10 åren. I områdena kring Hästnäs, Björkudden, Sjöboviken och Nannberga hamn bodde år 2010 sammanlagt 106 personer permanent 2. Övervägande delen av de bosatta är äldre eller medelålders, omkring två tredjedelar är födda innan år Vid fritidshusområdet Hällarna kommer det genom omvandling vara möjlighet till permanentboende inom något år. Omvandlingar av fritidshus till permanentbostäder räknas inte med i statistiken över nyproduktion av bostäder. Många fritidshusområden omfattas av en detaljplan med begränsad byggrätt vilket innebär att nya detaljplaner måste tas fram. I tätbebyggda fritidshusområden är det också problem med att hålla skyddsavstånd till dricksvattentäkter och sjöar. Ett arbete pågår med att inventera alla enskilda avlopp i kommunen. Fastighetsägaren har ansvar för att vidta åtgärder så att dagens krav kan uppfyllas. I översiktsplanen beskrivs att under förutsättning att olika intressefrågor går att lösa är kommunen positiv till permanentning av fritidshus. Fritids- 2 Antalet folkbokförda i nyckelkodsområdena 0240 Hästnäs, 0250 Björkudden, 0260 Sjöboviken, 0231 Nannberga hamn. 15

16 husens ofta perifera lokalisering innebär dock att det är långt till förskola, skola och service, något som innebär ökade transporter Planläget Byggklara småhustomter I augusti 2011 hade kommunen 32 byggklara småhustomter klara för försäljning varav 24 tomter i Arboga tätort, tre tomter i Götlunda och fem tomter i Medåker (se bilaga 1). Intresset för att bygga småhus i tätorterna är relativt lågt, år 2010 byggdes fyra småhus i kommunen. En del tomter är små och har därmed en lägre efterfrågan. På övriga landsbygden har intresset för att bygga nytt ökat något. Bygglov för småhus på landsbygden prövas av myndighetsförbundet (VMMF) från fall till fall, genom förhandsbesked. Här prövas om det är lämpligt att uppföra en byggnad på den föreslagna platsen Övriga planer I tätorten Arboga finns det en god planberedskap för nybyggnation (se bilaga 1) och flertalet detaljplaner finns färdiga för bostadsbyggande. I översiktsplanen pekas också ytterligare framtida utredningsområden ut för såväl bostäder som verksamheter. I de mindre tätorterna Götlunda och Medåker finns också framtida utredningsområden utpekade i översiktsplanen. På övriga landsbygden finns möjlighet att i framtiden planlägga för nybyggnation i Lunger och Hällarna Resurseffektiv planering Arboga kommuns Energi- och klimatstrategi (2009) visar att drygt 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från transporter och omkring 30 procent kommer från hushållen, exempelvis från bostädernas el- och värmeproduktion. Mycket av detta kan påverkas av den fysiska planeringen. En tät bebyggelsestruktur ger exempelvis goda förutsättningar för resurseffektiva lösningar inom till exempel kollektivtrafik, fjärrvärme och cykel- och gångtrafik och ger även ett bättre underlag till handel och annan service Goda boendemiljöer Boendemiljöernas utformning har betydelse för var människor vill bo och hur de mår. I en studie utförd av forskare vid Institutet för Framtidsstudier undersöktes människors preferenser vid val av annan boendemiljö. Faktorer som värderades högt på kommunnivå i val av boendemiljö var 16

17 tillgången till vård och omsorg tillsammans med naturskönt läge och kommunikationer. Forskning visar också att en miljö som är tillgänglig, nås bekvämt och känns trygg ökar den fysiska aktiviteten. Folkhälsoinstitutet har tagit fram en manual, Aktivt liv i byggda miljöer (2010) för hur man i den kommunala planeringen kan ta hänsyn till fysisk aktivitet och folkhälsoaspekter när nya byggda miljöer planeras och utformas. Manualen kan också användas för att bedöma hur redan befintliga miljöer kan utvecklas för att främja folkhälsan. Viktiga områden är bland annat bostadsområden, parker och grönområden, gång- och cykelbanor och skol- och förskolegårdar. 17

18 2 Efterfrågan och behov 2.1 Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag Efterfrågan på attraktiva boenden varierar beroende på vem man frågar, var i livet denna person befinner sig eller vilken bakgrund hon eller han har. Studier visar att åldern har ett stort inflytande på vad som efterfrågas och anses vara attraktivt. Även mellan olika inkomstgrupper och kön finner man skillnader beträffande preferenser för en attraktiv boendemiljö. Mäklare och de större fastighetsföretagen i Arboga tillfrågades, under april och maj månad 2011, om hur de såg på efterfrågan på bostäder i kommunen Samlad bedömning Bedömningen bland de intervjuade mäklarna och vissa av de större fastighetsföretagen är att det är en stor efterfrågan på ett bra boende för den äldre generationen som vill sälja sina villor. Den gruppen efterfrågar främst radhus eller lägenheter i markplan med egen uteplats eller lägenhet med hiss. Helst ska boendet ligga centralt, kring området mellan Österled och Centrumleden, eller nära stationsområdet eller Arbogaån. Närheten till de vackra boende- och kulturmiljöerna i stadskärnan och till service och kommunikationer kan antas bidra till attraktiviteten i området Olika grupper Medelålders, kring 55 +, söker högre standard menar de tillfrågade och är också de som oftast har de ekonomiska möjligheter att finansiera ett sådant boende. De äldre-äldre, kring 75 + önskar mindre lägenheter, kring 2-3 rum och kök och nära till service. Något större intresse för gemensamma lokaler har inte fastighetsföretagen märkt av. Barnfamiljer söker främst villor med bra standard. Det är dock ingen större efterfrågan på renoveringsobjekt menar mäklarna. Som ett mellanboende innan egen villa är bostadsrätterna i kvarteret Gullvivan och hyresrätterna i området Kappaklint populära bland barnfamiljer. Närhet till skola efterfrågas sällan vilket kan bero på att det mesta uppfattas som nära i Arboga. Intresset för fastigheter i Götlunda eller Medåker är inte heller särskilt stort menar mäklarna, däremot finns det ett visst intresse för mindre gårdar på landet, utan tillhörande mark. Mäklarna märker av minskad efterfrågan på villor idag som en följd av hårdare lånevillkor. Bland ungdomar märks ingen större efterfrågan på lägenheter. De små och billiga bostäder som kan vara attraktiva för ungdomar finns oftast i det äldre bostadsbeståndet. 18

19 2.2 Behov av särskilda boenden Vård- och omsorgsboende Arboga kommun har idag fem vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden), med personal tillgänglig dygnet runt. Totalt har de tillsammans 212 platser. Fyra boenden ligger i tätorten Arboga och ett boende finns i Götlunda. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre medför att behovet av särskilda boenden kommer att öka. Behovet utgår dock från att människors preferenser och fysiska förutsättningar är samma som idag. Viss osäkerhetsfaktor finns, bland annat är det svårt att uppskatta effekten av faktorer som den ökade medellivslängden och förebyggande hälsoinsatser eller åtgärder i form av anpassade boendeformer som ökar möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Enligt den utredning som socialförvaltningen gjort om Bostäder för äldre, kommer behovet av särskilt boende att vara 330 platser år Dessutom kan ett nytt vård- och omsorgsboende behöva byggas då Hällbacken, enligt Boverkets byggregler, inte räknas som ett fullvärdigt boende eftersom lägenheterna har delade hygienutrymmen. Parallellt finns ett behov av någon form av senior- eller trygghetsbostäder. Ett boende för äldre personer som önskar ett tryggt och tillgängligt boende med viss service men utan krav på biståndsbedömning. En stor utmaning är dock att skapa ekonomiskt överkomliga alternativ för de personer i års-åldern som är intresserade av ett tryggt och tillgängligt boende. Dagens medelålders generation har dock bättre ekonomiska förutsättningar att betala mer för sitt boende än tidigare äldre generationer har haft. För närvarande pågår en utredning om behovet av äldreboenden i Arboga kommun Boende för flyktingar Behoven för flyktingar är en viktig fråga i integrationen. Arboga kommun har ett avtal med migrationsverket om mottagande av 30 flyktingar per år. Bostäder till flyktingar ordnas genom att samarbeta med allmännyttan och de privata fastighetsägarna. Socialförvaltningen ser dock ett behov av att ha en bättre samverkan med olika hyresvärdar runt dessa frågor för att boendeintegrationen ska bli så bra som möjligt. För att undvika segregation är det också viktigt att det blir en spridning av boendena i olika områden. Idag upplevs det vara brist på boende som är avsedda för stora barnfamiljer Boende för funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, reglerar funktionshindrades rättigheter där bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad ingår. Det kan vara serviceboende, grupp- 19

20 bostad eller särskild bostad som efterfrågas. Det finns idag omkring 35 lägenheter i olika former av gruppbostäder. Behovet varierar över tiden men för närvarande finns inga ytterligare behov Sociala kontrakt I Arboga finns omkring 25 personer med ett socialt kontrakt, exempelvis bostadslösa som inte kan få ett eget kontrakt. Socialförvaltningen ansvarar för kontrakten och några av dem kommer att övergå i egna kontrakt eller i så kallade kommunala hyresgarantier. Det framtida behovet är svårt att bedöma men behovet kommer troligen att ligga på dagens nivå. Inriktningen är att människor med sociala kontrakt ska ha möjlighet att överta kontraktet efter en viss tid om de har skött sina åtaganden. Det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar samarbetar med att få fram bostäder till bostadslösa. Det upplevs dock som att det har blivit svårare att få fram bostäder till bostadslösa under de senare åren Bostadsanpassningar Bostadsanpassningsbidrag har som ändamål att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Från och med våren 2011 handlägger Västra Mälardalens Kommunalförbund bidragsprövningen. År 2010 inkom 137 ansökningar. De vanligaste åtgärderna rörde exempelvis borttagning av trösklar, installation av spis- och värmevakt, uppsättande av stödhandtag samt ramper. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen uppgick till drygt 1,4 miljoner år I takt med att allt fler äldre bor kvar i hemmet kommer behovet av bostadsanpassningsbidrag väntas fortsätta att öka. 20

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Boendeplanering 2010-2012

Boendeplanering 2010-2012 Boendeplanering 2010-2012 Arboga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 17 december 2009, 127 Projektorganisation för Boendeplanering i Arboga kommun, november 2007 Politisk ledningsgrupp: Olle Ytterberg

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bostadspolitiska program

Bostadspolitiska program Sundsvalls Bostadspolitiska program Maj 2014 antaget av kommunfullmäktige 2014-06-23 Detta bostadspolitiska program innehåller mål och handlingsplan för Sundsvalls kommuns bostadsförsörjning med sikte

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

Bostadsbyggnadsprogram

Bostadsbyggnadsprogram Program antaget av Dnr SPN-168/2005 263 Kommunfullmäktige 2007-04-23 Bostadsbyggnadsprogram 2007 för Norrköpings kommun 2(14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 3 Mål och strategier

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret

Flyttkedjestudier. Erfarenheter från genomförda studier i Gävle. Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Flyttkedjestudier Erfarenheter från genomförda studier i Gävle Per-Erik Mårtensson, Kommunledningskontoret Gävle kommun 13-9- Bakgrund och syfte Inriktningsprogram för bostadsförsörjning Vilka effekter

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23

RAPPORT. Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026. Analys & Strategi 2012-03-23 RAPPORT Befolkningsprognos för Sundbybergs stad år 2012-2026 2012-03-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17

Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 BU D G ET O C H PL AN ER 20 15 2 01 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015 2019 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-11-17 9 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2015-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020

Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Bostadsförsörjningsprogram 2013-2020 Innehållsförteckning 1. Varför ett bostadsförsörjningsprogram? s. 2 2. Nybro kommun antagna mål kring s.4 bostadsförsörjning 3. Befolkningsbakgrund s.5 4. Hur ser bostadsutbudet

Läs mer

Befolkning, boende och samhällsservice

Befolkning, boende och samhällsservice Befolkning, boende och samhällsservice Folkmängd Höörs kommun ligger med sina cirka 15 500 invånare strax under medianstorleken bland Skånes 33 kommuner. Folkmängden har ökat kraftigt ända sedan kommunen

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Boverket. Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare

Boverket. Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Boverket Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går vidare Boverket februari 2009 Titel: Regionala analyser av bostadsmarknaden hur vi går

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2010-2014. Kommunprognos. Sammanfattning 1 Befolkningsprognos för åren 2010-2014 Kommunprognos Sammanfattning Prognos innebär en förväntad framtidsbild med dagens kunskap och kan betraktas som en kvalificerad gissning. Underlagssiffror för denna

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020

Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Boendeprogram Svalövs kommun 2013-2020 Beslutsdel Antagen av kommunfullmäktige 2013-03-25 Boendeprogram 2013-2020, beslutsdel 2 (10) Innehållsförteckning INLEDNING...3 BOSTADSFÖRSÖRJNING...4 Syfte... 4

Läs mer

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med beredande kommunstyrelsen, tisdagen den 29 september 2015 kl.11.00 i Näset, kommunhuset Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

Bostadsläget i Höör 2015

Bostadsläget i Höör 2015 Bostadsläget i Höör 2015 Årlig uppföljning av bostadsmarknaden Bostadsläget i Höör 2015 Kommunen har ansvar för att planera för bostadsförsörjningen. Syftet med kommunens planering är att skapa förutsättningar

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16

Förslag till Riktlinjer för. Bostadsförsörjning. 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 Förslag till Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2015-2030 Gislaveds kommun ÖP16 20150422 1 Inledning 3 Kommunens roll 3 Riktlinjernas syfte 3 Vision för Gislaveds kommun 3 Attraktivitet 3 Utvecklingen i

Läs mer

Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012

Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012 Kommunstyrelsen Datum 1 (28) Kommunledningskontoret Näringsliv/Mark och exploatering Camilla Björkman, 016-710 51 58 Beskrivning av bostadsmarknaden i Eskilstuna år 2012 Postadress Besöksadress Telefon,

Läs mer

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet 2015-06-11 1 Sollentuna kommuns ekonomiska situation Sollentuna kommun har en välskött ekonomi vilket gör att det med rätt prioriteringar går

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Oxelösunds kommun

Bostadsförsörjningsprogram för Oxelösunds kommun Bostadsförsörjningsprogram för Oxelösunds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-12-18, 122 OXL200 v 1.0 2006-11-13 Innehåll BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS POLITISKA VILJEINRIKTNING...2 INLEDNING...3

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11

RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND. Öka bostadsbyggandet. analys av bostadsmarknaden i Södermanland 2010:11 RAPPORT FRÅN LÄNSSTYRELSEN I SÖDERMANLAND Öka bostadsbyggandet analys av bostadsmarknaden i Södermanland 21:11 Författare: Peter Eklund, Bengt Nordström Länsstyrelsen i Södermanland Grafisk form, illustrationer

Läs mer

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen.

ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008. Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. ÄGARDIREKTIV TILL ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB FÖR ÅR 2008 ALLMÄNT Eskilstuna Kommunföretag AB är moderbolag i den kommunala bolagskoncernen. Bolagets syfte är att minska risktagandet inom bolagssfären,

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2013. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2013 Fakta i fickformat Enköpings kommun Enköpings kommun Befolkning 40800 Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 5 mil från Uppsala och 8 mil från

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark EMELIE HALLIN SID 1/3 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) om att ge ägardirektiv till Össebyhus AB att köpa byggbar mark Förslag till beslut

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349

Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-03-10 66 Motion om byggklara tomter utanför Falkenbergs tätort. (AU 38) KS 2014-349 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Hushållsstatistik 2012

Hushållsstatistik 2012 FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock

Läs mer