Boendeplanering Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen
|
|
- Lars-Olof Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Boendeplanering Planeringsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen
2
3 Innehåll 1 Planeringsförutsättningar Inledning Hur hanteras boendeplanen? Vad är boendeplanens syfte? Samordnad planering Översiktsplan Arboga kommun Strategisk och ekonomisk plan Ett regionalt perspektiv Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga Dagens åldersfördelning Befolkningsprognos visar på allt fler äldre Hushållsutveckling Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre Pendling och sysselsättning Infrastruktur och kommunikationer Kollektivtrafik Förskola och skola Bostadsmarknaden Tidigare bostadsbyggande Dagens bostadsbestånd Hyresvärdar och fastighetsbolag Lediga lägenheter Nybyggnation och prisutveckling Tillgänglighet Flyttkedjor Fritidshus Planläget Byggklara småhustomter Övriga planer Resurseffektiv planering Goda boendemiljöer Efterfrågan och behov Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag Samlad bedömning Olika grupper Behov av särskilda boenden Vård- och omsorgsboende Boende för flyktingar Boende för funktionshindrade Sociala kontrakt Bostadsanpassningar Övriga planeringsförutsättningar Verktygen planmonopol, markpolitik och allmännyttan Ny lag Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag
4 3.3 Ny plan- och bygglag Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Socialtjänstlagen Referenser 23 4
5 1 Planeringsförutsättningar 1.1 Inledning Boendeplan är en revidering av den boendeplan som togs fram år Kommunstyrelseförvaltningen har haft det huvudsakliga ansvaret för framtagandet av underlaget. En arbetsgrupp med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, tekniska förvaltningen och Västra Mälardalens Myndighetsförbund (VMMF) har deltagit i arbetet med både underlaget och riktlinjerna. Förvaltningschefsgruppen har varit styrgrupp och ungdomsfullmäktige har varit referensgrupp i arbetet. Som planeringsunderlag i arbetet har statistikuppgifter från SCB används. Dessutom har information inhämtats från mäklarna och de större fastighetsföretagen i Arboga. 1.2 Hur hanteras boendeplanen? Boendeplanen är uppdelad i tre delar. Den första planen innehåller riktlinjer för kommunens boendeplanering och ska antas av kommunstyrelsen. Planen ses över en gång under varje mandatperiod medan riktlinjerna i planen följs upp årligen. Planeringsunderlaget i den andra planen är en sammanställning av faktorer som styr boendeplaneringen samt en behovs- och marknadsundersökning. Underlaget ligger till grund för riktlinjerna och revideras årligen men antas inte av kommunstyrelsen. Ansvarig för uppföljning av riktlinjerna och revidering av boendeplanen är kommunstyrelseförvaltningen. I den tredje delen redovisas möjliga bostadsbyggnadsprojekt i Arboga kommun. Med möjliga bostadsprojekt menas områden med byggklara tomter, pågående planer samt utredningsområden som kan vara färdiga för byggnation om ett par år. Planen uppdateras årligen av tekniska förvaltningen. 1.3 Vad är boendeplanens syfte? Boendeplanen är en viktig del i kommunens strategiska planering för utveckling och tillväxt och har flera syften. Genom att ta fram ett planeringsunderlag i form av en behovs- och marknadsanalys ökar kunskapen om befolkningens behov och efterfrågan av bostäder i kommunen. Nämnder och styrelse kan med stöd av planen formulera viktiga verksamhetsmål och strategier. I det löpande kommunala arbetet ska planen fungera som ett underlag i översiktsplan- och detaljplanearbetet, 5
6 handlingsplaner, yttranden och utredningar när det gäller planering och beslut kring bostäder och boendeplanering. Boendeplanen ska också utgöra ett informations- och marknadsföringsmaterial som riktar sig till allmänheten, till olika intressenter på bostadsmarknaden och till andra aktörer om kommunens ambitioner. 1.4 Samordnad planering Boendeplanen utgör ett av de dokument som tas fram för att kommunens visioner ska bli verklighet. Andra planer som tar upp boendeplanering är Översiktsplan Arboga kommun, som är kommunens långsiktiga övergripande visionsdokument. I Strategisk och ekonomisk plan redovisas de övergripande mål och strategier som årligen antas politiskt. Riktlinjerna i Boendeplanen har även beaktat kommunens övriga övergripande plandokument, som till exempel Energi- och klimatstrategin och Grönstrukturplan. Det är viktigt att planernas riktlinjer och strategier förhåller sig till varandra, inte minst för att undvika eventuella målkonflikter Översiktsplan Arboga kommun I Översiktsplan Arboga kommun som antogs av kommunfullmäktige år 2009 anges att kommunen ska möjliggöra ökad inflyttning av bland annat yngre och barnfamiljer. Aktiviteter för att stimulera folkhälsan ska beaktas, likaså jämställdhets- och integrationsperspektivet i den fysiska planeringen. Kommunen ska också verka för att öka tillgängligheten till allmänna platser och lokaler och utforma miljöer så att människor känner trygghet att röra sig ute alla tider på dygnet I översiktsplanen anges också att ny bebyggelse ska placeras och utformas med hänsyn till stadsbilden, natur- och kulturvärden och till platsens historiska identitet. Hållbara boendemiljöer ska utformas med avseende på energihushållning, trygghet, hälsa och tillgänglighet och det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som passar olika typer av hushåll. Det ska också skapas möjligheter för att öka nybyggnation i kommunens mindre tätorter. I övrigt ska staden förtätas i anslutning till befintlig infrastruktur Strategisk och ekonomisk plan Det är viktigt att riktlinjerna i boendeplaneringen även samordnas med det övergripande måldokument och den strategiska och ekonomisk plan som årligen antas av kommunfullmäktige. Den övergripande visionen i Strategisk och ekonomisk plan är att öka befolkningen till invånare år Inriktningen för det strategiska området boende är Arboga ska erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden för såväl Arbogabor som nyinflyttade. Bostadsbyggande ska stimuleras och centralt belägna bostäder för seniorer ska skapas. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån ska bevaras och upprustningen av 6
7 de unika miljöerna fortsätta. En ökad service ska erbjudas boende utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska årligen minska. De mer konkreta målen för åren som berör boendeplanering är att det årligen ska skapas alternativa boendeformer i varierande miljöer samt att det under planperioden ska tas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter. 1.5 Ett regionalt perspektiv I den regionala långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen prognostiseras att befolkningen i Stockholm-Mälardalen (Stockholms, Uppsala, Västmanlands samt Södermanlands län) kan komma att öka med cirka invånare fram till år 2030 vilket i sin tur skulle innebära ett behov av nya bostäder. Länsstyrelsen i Västmanlands rapport Pendling,arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling 2006:12 antyder också att det på sikt kan vara tänkbart att hela Mälardalsregionen utvecklas till en integrerad boende- och arbetsmarknad. Det finns dock stora skillnader avseende befolkningsutveckling och bostadsbyggande i regionen. Medan de tre större närliggande kommunerna Västerås, Örebro och Eskilstuna, har ökat sin befolkning med tillsammans omkring invånare under åren och bostadsbyggandet med totalt lägenheter, har hälften av kommunerna i de tre länen istället minskat sin befolkning. Befolkningsprognoserna för Västerås, Eskilstuna och Örebro visar alla på en fortsatt befolkningsökning. Västerås räknar med en befolkning på personer år 2020, en ökning med personer. Eskilstuna räknar med en befolkning på invånare år 2020, en ökning med personer. Örebro räknar med en befolkning på invånare år 2020, en befolkningsökning på personer Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner Arboga kommun är en av de kommuner som ännu inte riktigt kunnat dra nytta av regionförstoringen och tillväxten. Det har heller inte byggts särskilt mycket bostäder sedan början på 1990-talet. På liknande sätt ser det ut för flera av de mindre kommunerna i regionen. En jämförelse har gjorts avseende befolkningsutvecklingen och bostadsbyggandet med ett antal mindre kommuner i den närliggande regionen. I diagram 1 visas den procentuella befolkningsutvecklingen samt det procentuella antalet nybyggda lägenheter mellan åren i de olika kommunerna. 7
8 Befolkningsutveckling och nybyggnation % 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Kumla Köping Fagersta Sala Nora Arboga Lindesberg Kungsör Flen Befolkningsutveckling Nybyggnation Diagram 1: Befolkningsutveckling och nybyggnation åren i Kumla, Köping, Fagersta Sala, Nora, Arboga, Lindesberg, Kungsör och Flen. Källa SCB. Kumla har dragit nytta av närheten till Örebro och haft en väldigt positiv befolkningsutveckling och därmed en stor nybyggnation. Även Sala har kunnat dra nytta av att vara en kommun i en tätbefolkad region och har byggt flera nya lägenheter de senaste åren. Flen, Arboga och Lindesberg har procentuellt sett fler sysselsatta inom tillverkningsindustrin och har därmed drabbats av arbetsplatsrationaliseringar på senare år, samt har en allt mer åldrande befolkning. Detta avspeglas också i kommunernas befolkningsutveckling. Köping och Fagersta har en befolkningsökning som delvis beror på en stor inflyttning från utlandet. 1.6 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga De senaste 20 åren har befolkningen minskat från (år 1990) invånare till invånare (år 2010). Befolkningsminskningarna under 1990-talet hänger bland annat samman med arbetsplatsnedläggningar i kommunen med utflyttning som följd. Under senare år beror befolkningsminskningen till största delen på ett negativt födelsenetto medan flyttningsnettot varit nära noll eller positivt. Befolkningsminskningen har huvudsakligen skett i Arboga tätort. Viss minskning har också skett i övriga delar av kommunen medan en liten ökning av befolkningen skett i Götlunda. 8
9 800 Befolkningsförändringar i Arboga Utflyttning Inflyttning 200 Döda Födda 0 Folkökning Diagram 2: Befolkningsförändringar i Arboga Källa SCB. Utflyttningen är generellt som störst bland de yngre i års ålder, en ålder då man ofta flyttar för studier eller inträde på arbetsmarknaden. Däremot är det ett positivt flyttningsnetto bland åringarna, en ålder då flera har bildat familj. Även bland åldersgrupperna från 60 år och uppåt är flyttningsnettot positivt. Störst flyttningsutbyte har Arboga med Köping och Örebro men också mot andra orter med högskola och universitet och en mer varierad arbetsmarknad än Arboga Dagens åldersfördelning Eftersom typen av bostad som man föredrar i viss mån beror på i vilken ålder man är i har kommunens befolkning delats in i sex grova åldersklasser. Idag är andelen barn och ungdomar under 20 år 22 procent av befolkningen i kommunen medan de unga vuxna i åldern år utgör 6 procent. Omkring 21 procent av befolkningen är i familjebildande ålder år medan gruppen år som kan kännetecknas som medelålders utgör 27 procent av befolkningen. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är idag 24 procent av befolkningen (se tabell 1). Ålder Antal personer i Arboga Procent i Arboga Procent i riket % 23 % % 7 % % 26 % % 26 % % 13 % 80-w % 5 % Summa % 100 % Tabell 1: Befolkningen i Arboga och riket i olika åldersklasser år Källa: SCB 9
10 1.6.2 Befolkningsprognos visar på allt fler äldre Befolkningsutvecklingen är en viktig förutsättning för att kunna bedöma behovet av bostäder. Kommunens vision om en befolkning om invånare år 2026 innebär en befolkningsökning med omkring 50 personer per år. För att målfolkmängden ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Det är också viktigt att studera hur hushållens sammansättning förväntas utvecklas. Diagram 3 visar en befolkningsprognos fram till år 2026 utifrån de sex åldersgrupperna 1. Den största ökningen svarar åldergruppen 80 år och äldre för. År 2026 har gruppen ökat med 410 personer eller drygt 30 procent. Även befolkningen år kommer att öka under perioden. Det betyder att ett ökat intresse kommer att riktas mot våra äldre kommuninvånares bostadsönskemål. Åldersgrupperna barn och ungdomar under 19 år förväntas vara ganska stabil fram till år Andelen åringar är en liten åldersgrupp som kommer att öka fram till år 2015 för att sedan minska igen. Befolkningen i den barnafödande åldern år minskar något fram till år 2014 för att sedan öka igen. Åldersgruppen år minskar något år 0-19 år år år w år år Diagram 3: Befolkningsutveckling samt prognos Källa SCB och Arboga kommun 1 Grund för befolkningsprognosen är kommunens befolkning och struktur den 31 december Antaganden om in- och utflyttarnas ålder samt fruktsamheten grundas på ett genomsnitt för kommunen de tre senaste åren. Dödligheten bygger på antaganden för riket med viss justering för i kommunen observerade värden. Befolkningsprognosen bygger på visionen om en folkmängd på invånare år 2020 därefter oförändrad folkmängd till år
11 1.6.3 Hushållsutveckling Några exakta uppgifter om antalet hushåll i kommunen finns inte. Den senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes Enligt Posten AB:s register delas det ut post till hushåll. Antalet boende per hushåll har successivt sjunkit under hela 1990-talet och idag bor vi i allt högre utsträckning i ensamhushåll. År 1975 bestod genomsnittshushållet i Arboga kommun av 2,5 personer. År 1990 var den siffran 2,2. Enligt Postens register bor det idag i genomsnitt 2,3 personer per hushåll i Arboga Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre Hur den demografiska spridningen av befolkningen ser ut i Arboga hänger till viss del samman med bostadsområdenas tillkomst. Den södra delen av centrala staden, området mellan Arbogaån och gamla E20, nuvarande väg 572, växte fram i samband med den centrala flygverkstadens tillkomst på och 1950-talet. Många kom inflyttade och flera har kanske bott kvar i området vilket gjort att idag bor drygt 16 procent av kommunens invånare i åldern år i området medan 28 procent av andelen 80- åringar eller äldre, är bosatta där. I Nästkvarnsområdet, mellan Vilstaområdet och Mekens IP bor 16 procent av Arbogaborna som är 80 år eller äldre. Flertalet av lägenheterna i bostadsområdena på Söder och i Vilstaområdet saknar hiss. 1.7 Pendling och sysselsättning Utpendlingen från Arboga har ökat med 43 procent sedan år 1990 (se diagram 4). Det innebär att allt fler väljer att bo i Arboga även om arbetet finns i annan kommun In- och utpendling till och från Arboga Utpendling Inpendling Diagram 4: In- och utbildning till och från Arboga åren Källa SCB. 11
12 År 2009 pendlade personer, motsvarande 37 procent, av de förvärvsarbetande ut till andra kommuner medan personer, motsvarande 32 procent, pendlade in till Arboga för att arbeta. De största pendlingsflödena sker till och från Köping, Örebro, Kungsör, Västerås och Eskilstuna. Totalt förvärvsarbetade Arbogabor år Det är en minskning med 7 procent från 2008, något som kan förklaras av den lågkonjunktur som drabbade Sverige under året. 1.8 Infrastruktur och kommunikationer Arbogas strategiskt geografiska läge i västra Mälardalen med järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan samt vägarna E18 och E20 och närheten till de större städerna Örebro, Västerås och Eskilstuna skapar mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommuninvånarna får därmed tillgång till en större arbetsmarknad samt ett bredare utbud av service, kultur och handel Kollektivtrafik Ett väl fungerande kollektivtrafiksystem är en mycket viktig förutsättning för den framtida utvecklingen och att tågpendlingen fungerar är av allra största vikt. Arboga kommun har idag timmestrafik i arbetspendlingstid morgon och kväll och resten av dagen varannantimmestrafik. Omkring 80 procent av Arbogas befolkning bor i Arboga tätort, resterande i någon av tätorterna Götlunda (2 procent) och Medåker (2 procent), eller på den omgivande landsbygden (16 procent). Den inomkommunala kollektivtrafiken försörjer Arboga tätort under vardagar genom anropsstyrd tätortstrafik. Morgon- och eftermiddagsturer finns till Medåker, Götlunda och Tyringe. Till Medåker och Götlunda finns även anropsstyrda turer mitt på dagen för att möjliggöra serviceresor till Arboga tätort. 1.9 Förskola och skola Idag råder i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan på förskoleplatser i Arboga, däremot är efterfrågan på förskoleplatser större i vissa områden. Kommunens befolkningsprognos visar på en ökning av antalet 1-5 åringar med cirka 70 barn fram till Antalet elever från förskoleklass till årskurs nio är relativt oförändrat fram till år 2015 medan antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska med omkring 100 elever fram till år I Götlunda finns möjlighet att ta emot fler förskolebarn och elever än de som bor i närområdet. Även på Brattbergsskolan och Nybyholmsskolan finns också kapacitet att ta emot fler elever. 12
13 1.10 Bostadsmarknaden Tidigare bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Arboga kommun har varierat under årens lopp. I samband med flygverkstadens etablering i Arboga på 1940-talet behövdes många nya bostäder byggas på kort tid. Åren därefter, mellan 1940 till 1960, var bostadsbyggandet som störst i Arboga. Majoriteten av flerbostadshusen i Arboga är färdigställda före år Även i mitten av talet och i slutet på 1980-talet samt de första åren på 1990-talet var bostadsbyggandet relativt högt. Vid nittiotalets mitt inträffade ett mycket markant trendbrott i bostadsbyggandet. Avvecklingen av bostadssubventionerna och minskande befolkning resulterande i att bostadsbyggandet avstannade. Under åren 2005 till 2010 har det totalt färdigställts 58 bostäder. Nybyggnation per år i Arboga åren Antal lägenheter flerbostadshus småhus Diagram 4: Antal nybyggda lägenheter i flerbostadshus och småhus per år i Arboga, åren Källa SCB Dagens bostadsbestånd Det råder relativ jämvikt mellan lägenheter och småhus i Arboga kommun. Totalt fanns det bostäder i Arboga kommun vid utgången av år 2010, varav 53 procent i flerbostadshus och 47 procent i småhus. Som en jämförelse kan nämnas att i riket fanns vid samma tidpunkt 55 procent av lägenheterna i flerbostadshus och 45 procent i småhus. Dagens bostadsbestånd består framförallt av småhus med äganderätt, 47 procent. Därefter kommer flerbostadshus med hyresrätt, 37 procent och flerbostadshus med bostadsrätt, omkring 12 procent. Resterande 4 procent är sociala boendeformer exempelvis servicehus och vårdhem. Enligt FoB90 är tre rum och kök den vanligaste lägenhetsstorleken i Arboga och utgör en fjärdedel av bostadsbeståndet. 13
14 Hyresvärdar och fastighetsbolag Det kommunala fastighetsbolaget ABO har omkring 11 procent eller 320 av hyresrätterna i kommunen. Privata fastighetsföretag står för en betydligt större andel av marknaden. De tre största privata fastighetsföretagen i Arboga, Byggnadsfirman Lund, Bovista samt Maxab fastigheter äger tillsammans närmare lägenheter eller över 50 procent av flerbostadshusen i kommunen. I Arboga kommun finns det 18 bostadsrättsföreningar. HSB är den dominerande bostadsrättsföreningen med omkring 700 av de drygt 850 lägenheter som är bostadsrätter. Enligt FoB90 är majoriteten, omkring 75 procent, av bostadsrätterna i Arboga byggda mellan åren 1940 och Närmare hälften av alla bostadsrätter är mindre lägenheter på två rum och kök Lediga lägenheter De större fastighetsägare som tillfrågats i arbetet med boendeplanen menar att de inte har ett överskott av lediga, eller att de har lagom många lediga, lägenheter. Däremot finns det ett överskott av lediga lägenheter i vissa områden. I stadsdelen Vasastaden, en stadsdel som växte fram på och 50-talet, står flera lägenheter tomma och vissa fastigheter är helt öde. Ett projekt har påbörjats med att ta fram en plan för att rusta upp och utveckla stadsdelen. Byggnadsfirman Lund och det kommunala bostadsbolaget ABO äger tillsammans knappt hälften av de 23 fastigheterna i området medan resterande fastigheter ägs av enskilda privatpersoner och bostadsrättsföreningar. Även i området kring Västermovägen, ett bostadsområde byggt på talet, finns flera outhyrda lägenheter Nybyggnation och prisutveckling Det är inte sannolikt att bostadsbyggandet tar fart om det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för byggande. Ett sätt att ge en bild av de marknadsmässiga förutsättningarna är genom måttet Tobins q som visar relationen mellan byggnadskostnad och försäljningsvärde. Är Tobins q mindre än 1 är det inte lönsamt att, rent marknadsmässigt, bygga nytt. I Arboga påverkar de relativt sett låga småhuspriserna marknaden för nyproduktion då marknadsvärdena ligger under kostnaderna för nyproduktion. År 2010 var genomsnittspriset för ett permanent småhus i Arboga kronor vilket ger ett Tobins q på omkring 0,7. Antalet sålda hus har varit relativt konstant sedan 1998 med mellan försäljningar per år. 14
15 Tillgänglighet När det gäller tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet tillfrågades fyra av de större fastighetsföretagen om hur många av deras lägenheter som har tillgång till hiss. En sammanräkning visade att omkring 420 lägenheter av de närmare lägenheter som de tillfrågade fastighetsföretagen svarar för har tillgång till hiss. Omkring 60 lägenheter är helt tillgänglighetsanpassade för rullstolsburna. Ingen av de tillfrågade fastighetsföretagen svarade att de hade direkta planer att tillgänglighetsanpassa sitt bostadsbestånd de närmsta fyra åren. Istället hänvisades till bostadsanpassningar när behovet uppstår Flyttkedjor Flera studier visar att nyproduktion underlättar rörligheten på bostadsmarknaden genom att flyttkedjor uppkommer. En flyttkedja kan definieras som en kedjereaktion av flyttningar som blir möjlig när det finns lediga bostäder på marknaden. En flyttkedjestudie som genomfördes år 2008 över det nybyggda 55+- boendet Örtagården, totalt 23 lägenheter, visade att nyproduktionen frigjorde 19 småhus eller radhus och 18 lägenheter. Totalt gav Örtagården upphov till 15 nyinflyttade hushåll med sammanlagt 30 personer Fritidshus I Arboga kommun finns omkring 560 fritidshus. Permanentboendet i fritidshusen har inte ökat nämnvärt de senaste 10 åren. I områdena kring Hästnäs, Björkudden, Sjöboviken och Nannberga hamn bodde år 2010 sammanlagt 106 personer permanent 2. Övervägande delen av de bosatta är äldre eller medelålders, omkring två tredjedelar är födda innan år Vid fritidshusområdet Hällarna kommer det genom omvandling vara möjlighet till permanentboende inom något år. Omvandlingar av fritidshus till permanentbostäder räknas inte med i statistiken över nyproduktion av bostäder. Många fritidshusområden omfattas av en detaljplan med begränsad byggrätt vilket innebär att nya detaljplaner måste tas fram. I tätbebyggda fritidshusområden är det också problem med att hålla skyddsavstånd till dricksvattentäkter och sjöar. Ett arbete pågår med att inventera alla enskilda avlopp i kommunen. Fastighetsägaren har ansvar för att vidta åtgärder så att dagens krav kan uppfyllas. I översiktsplanen beskrivs att under förutsättning att olika intressefrågor går att lösa är kommunen positiv till permanentning av fritidshus. Fritids- 2 Antalet folkbokförda i nyckelkodsområdena 0240 Hästnäs, 0250 Björkudden, 0260 Sjöboviken, 0231 Nannberga hamn. 15
16 husens ofta perifera lokalisering innebär dock att det är långt till förskola, skola och service, något som innebär ökade transporter Planläget Byggklara småhustomter I augusti 2011 hade kommunen 32 byggklara småhustomter klara för försäljning varav 24 tomter i Arboga tätort, tre tomter i Götlunda och fem tomter i Medåker (se bilaga 1). Intresset för att bygga småhus i tätorterna är relativt lågt, år 2010 byggdes fyra småhus i kommunen. En del tomter är små och har därmed en lägre efterfrågan. På övriga landsbygden har intresset för att bygga nytt ökat något. Bygglov för småhus på landsbygden prövas av myndighetsförbundet (VMMF) från fall till fall, genom förhandsbesked. Här prövas om det är lämpligt att uppföra en byggnad på den föreslagna platsen Övriga planer I tätorten Arboga finns det en god planberedskap för nybyggnation (se bilaga 1) och flertalet detaljplaner finns färdiga för bostadsbyggande. I översiktsplanen pekas också ytterligare framtida utredningsområden ut för såväl bostäder som verksamheter. I de mindre tätorterna Götlunda och Medåker finns också framtida utredningsområden utpekade i översiktsplanen. På övriga landsbygden finns möjlighet att i framtiden planlägga för nybyggnation i Lunger och Hällarna Resurseffektiv planering Arboga kommuns Energi- och klimatstrategi (2009) visar att drygt 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från transporter och omkring 30 procent kommer från hushållen, exempelvis från bostädernas el- och värmeproduktion. Mycket av detta kan påverkas av den fysiska planeringen. En tät bebyggelsestruktur ger exempelvis goda förutsättningar för resurseffektiva lösningar inom till exempel kollektivtrafik, fjärrvärme och cykel- och gångtrafik och ger även ett bättre underlag till handel och annan service Goda boendemiljöer Boendemiljöernas utformning har betydelse för var människor vill bo och hur de mår. I en studie utförd av forskare vid Institutet för Framtidsstudier undersöktes människors preferenser vid val av annan boendemiljö. Faktorer som värderades högt på kommunnivå i val av boendemiljö var 16
17 tillgången till vård och omsorg tillsammans med naturskönt läge och kommunikationer. Forskning visar också att en miljö som är tillgänglig, nås bekvämt och känns trygg ökar den fysiska aktiviteten. Folkhälsoinstitutet har tagit fram en manual, Aktivt liv i byggda miljöer (2010) för hur man i den kommunala planeringen kan ta hänsyn till fysisk aktivitet och folkhälsoaspekter när nya byggda miljöer planeras och utformas. Manualen kan också användas för att bedöma hur redan befintliga miljöer kan utvecklas för att främja folkhälsan. Viktiga områden är bland annat bostadsområden, parker och grönområden, gång- och cykelbanor och skol- och förskolegårdar. 17
18 2 Efterfrågan och behov 2.1 Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag Efterfrågan på attraktiva boenden varierar beroende på vem man frågar, var i livet denna person befinner sig eller vilken bakgrund hon eller han har. Studier visar att åldern har ett stort inflytande på vad som efterfrågas och anses vara attraktivt. Även mellan olika inkomstgrupper och kön finner man skillnader beträffande preferenser för en attraktiv boendemiljö. Mäklare och de större fastighetsföretagen i Arboga tillfrågades, under april och maj månad 2011, om hur de såg på efterfrågan på bostäder i kommunen Samlad bedömning Bedömningen bland de intervjuade mäklarna och vissa av de större fastighetsföretagen är att det är en stor efterfrågan på ett bra boende för den äldre generationen som vill sälja sina villor. Den gruppen efterfrågar främst radhus eller lägenheter i markplan med egen uteplats eller lägenhet med hiss. Helst ska boendet ligga centralt, kring området mellan Österled och Centrumleden, eller nära stationsområdet eller Arbogaån. Närheten till de vackra boende- och kulturmiljöerna i stadskärnan och till service och kommunikationer kan antas bidra till attraktiviteten i området Olika grupper Medelålders, kring 55 +, söker högre standard menar de tillfrågade och är också de som oftast har de ekonomiska möjligheter att finansiera ett sådant boende. De äldre-äldre, kring 75 + önskar mindre lägenheter, kring 2-3 rum och kök och nära till service. Något större intresse för gemensamma lokaler har inte fastighetsföretagen märkt av. Barnfamiljer söker främst villor med bra standard. Det är dock ingen större efterfrågan på renoveringsobjekt menar mäklarna. Som ett mellanboende innan egen villa är bostadsrätterna i kvarteret Gullvivan och hyresrätterna i området Kappaklint populära bland barnfamiljer. Närhet till skola efterfrågas sällan vilket kan bero på att det mesta uppfattas som nära i Arboga. Intresset för fastigheter i Götlunda eller Medåker är inte heller särskilt stort menar mäklarna, däremot finns det ett visst intresse för mindre gårdar på landet, utan tillhörande mark. Mäklarna märker av minskad efterfrågan på villor idag som en följd av hårdare lånevillkor. Bland ungdomar märks ingen större efterfrågan på lägenheter. De små och billiga bostäder som kan vara attraktiva för ungdomar finns oftast i det äldre bostadsbeståndet. 18
19 2.2 Behov av särskilda boenden Vård- och omsorgsboende Arboga kommun har idag fem vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden), med personal tillgänglig dygnet runt. Totalt har de tillsammans 212 platser. Fyra boenden ligger i tätorten Arboga och ett boende finns i Götlunda. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre medför att behovet av särskilda boenden kommer att öka. Behovet utgår dock från att människors preferenser och fysiska förutsättningar är samma som idag. Viss osäkerhetsfaktor finns, bland annat är det svårt att uppskatta effekten av faktorer som den ökade medellivslängden och förebyggande hälsoinsatser eller åtgärder i form av anpassade boendeformer som ökar möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Enligt den utredning som socialförvaltningen gjort om Bostäder för äldre, kommer behovet av särskilt boende att vara 330 platser år Dessutom kan ett nytt vård- och omsorgsboende behöva byggas då Hällbacken, enligt Boverkets byggregler, inte räknas som ett fullvärdigt boende eftersom lägenheterna har delade hygienutrymmen. Parallellt finns ett behov av någon form av senior- eller trygghetsbostäder. Ett boende för äldre personer som önskar ett tryggt och tillgängligt boende med viss service men utan krav på biståndsbedömning. En stor utmaning är dock att skapa ekonomiskt överkomliga alternativ för de personer i års-åldern som är intresserade av ett tryggt och tillgängligt boende. Dagens medelålders generation har dock bättre ekonomiska förutsättningar att betala mer för sitt boende än tidigare äldre generationer har haft. För närvarande pågår en utredning om behovet av äldreboenden i Arboga kommun Boende för flyktingar Behoven för flyktingar är en viktig fråga i integrationen. Arboga kommun har ett avtal med migrationsverket om mottagande av 30 flyktingar per år. Bostäder till flyktingar ordnas genom att samarbeta med allmännyttan och de privata fastighetsägarna. Socialförvaltningen ser dock ett behov av att ha en bättre samverkan med olika hyresvärdar runt dessa frågor för att boendeintegrationen ska bli så bra som möjligt. För att undvika segregation är det också viktigt att det blir en spridning av boendena i olika områden. Idag upplevs det vara brist på boende som är avsedda för stora barnfamiljer Boende för funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, reglerar funktionshindrades rättigheter där bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad ingår. Det kan vara serviceboende, grupp- 19
20 bostad eller särskild bostad som efterfrågas. Det finns idag omkring 35 lägenheter i olika former av gruppbostäder. Behovet varierar över tiden men för närvarande finns inga ytterligare behov Sociala kontrakt I Arboga finns omkring 25 personer med ett socialt kontrakt, exempelvis bostadslösa som inte kan få ett eget kontrakt. Socialförvaltningen ansvarar för kontrakten och några av dem kommer att övergå i egna kontrakt eller i så kallade kommunala hyresgarantier. Det framtida behovet är svårt att bedöma men behovet kommer troligen att ligga på dagens nivå. Inriktningen är att människor med sociala kontrakt ska ha möjlighet att överta kontraktet efter en viss tid om de har skött sina åtaganden. Det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar samarbetar med att få fram bostäder till bostadslösa. Det upplevs dock som att det har blivit svårare att få fram bostäder till bostadslösa under de senare åren Bostadsanpassningar Bostadsanpassningsbidrag har som ändamål att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Från och med våren 2011 handlägger Västra Mälardalens Kommunalförbund bidragsprövningen. År 2010 inkom 137 ansökningar. De vanligaste åtgärderna rörde exempelvis borttagning av trösklar, installation av spis- och värmevakt, uppsättande av stödhandtag samt ramper. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen uppgick till drygt 1,4 miljoner år I takt med att allt fler äldre bor kvar i hemmet kommer behovet av bostadsanpassningsbidrag väntas fortsätta att öka. 20
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merPLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010
Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991
Läs merRiktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018
Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder
Läs mer2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag
Läs merBostadsprogram KSU
Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens
Läs merPrognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014
1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av
Läs merBOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18
BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun
Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11
SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad
Läs merBoende och byggande i Göteborg 2019
Boende och byggande i Göteborg 219 Fakta om befolkning, boende samt planering och byggande av bostäder i Göteborg Fastighetskontoret 1 Utgiven av: Fastighetskontoret, september 219 Skriften finns att hämta
Läs merSammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län
Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget
Läs merRiktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN
Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015
Läs merBoendeplanering 2010-2012
Boendeplanering 2010-2012 Arboga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 17 december 2009, 127 Projektorganisation för Boendeplanering i Arboga kommun, november 2007 Politisk ledningsgrupp: Olle Ytterberg
Läs merBefolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos
Befolkningsprognos 2019-2025 Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 2019-03-25 Innehållsförteckning Befolkningsprognos 2018 i
Läs merBefolkningsprognos BFP18A
R A PPORT Befolkningsprognos 018-08 BFP18A Innehåll Inledning... 4 Befolkningsförändringar 017... 5 Utfall 017 jämfört med prognos... 7 Prognos 018-08... 9 1. Vallentuna kommun... 9 1.1 Totalbefolkning
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014
Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar
Läs merBefolkningsprognos BFP17A
R A PPORT Befolkningsprognos 017-07 BFP17A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 016... 4 Utfall 016 jämfört med prognos... 6 Prognos 017-07... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...
Läs merBefolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012
Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs mer2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona
ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional
Läs merBefolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten
Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.
Läs merBefolkningsprognos för Svalövs kommun
Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2015-2025 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen
Läs merFagersta kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning
Fagersta kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Fagersta kommun... 1 3. Arbetspendling... 2 4. Befolkningsutveckling... 3 4.1 Fagersta kommuns befolkningsutveckling
Läs merBefolkningsprognos 2016
KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1
Läs merBefolkningsprognos BFP16A
R A PPORT Befolkningsprognos 016-06 BFP16A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 015... 4 Utfall 015 jämfört med prognos... 6 Prognos 016-06... 8 1. Vallentuna kommun... 8 1.1 Totalbefolkning...
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB
Läs merBostadsbyggande för befolkningsutveckling
1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000
Läs merBostadsförsörjningsprogram väx med 1 %
Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden
2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.
Läs merefolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004
b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS
BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet
Läs merProgram för bostadsförsörjningen Mål och indikatorer
Diarienr 2017/00043 Program för bostadsförsörjningen 2018-2021 Mål och indikatorer Antaget av kommunfullmäktige datum XX 2017 Reviderad XXXX Remisshandling 2017-04-19 program policy handlingsplan riktlinje
Läs merBostadsförsörjningsplan
Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merBostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030
T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2017 2050 Den årliga befolkningsprognosen för Uppsala kommun sträcker sig från innevarande år till och med år 2050. Kommunprognosen redogör för väntade befolkningsförändringar
Läs merBostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län
Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen
Läs merBefolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos
214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning
Läs merBefolkningsprognos för Uppsala kommun
Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och
Läs merMål för riktlinjer för bostadsförsörjning
Tjänsteskrivelse 2017-12-22 Handläggare Julia Karlsson, Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsen Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till beslut 1. Mål för riktlinjer
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014
Läs merLänsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21
Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merBefolkningsprognos 2014
KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...
Läs merBefolkningsprognos Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos
Befolkningsprognos 2018-2025 Bodens kommun Totalprognos Delområdesprognos Kommunledningsförvaltningen Samhällsbyggnadskontoret Staffan Eriksson 2018-05-04 Innehållsförteckning Befolkningsprognos 2017 i
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merBefolkningsprognos för Svalövs kommun
Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2016-2025 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen
Läs merBudget och planer för år 2014 2018
Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska
Läs merBEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Läs merBefolkningsprognos BFP15A
R A PPORT Befolkningsprognos 015-05 BFP15A Innehåll Inledning... 3 Befolkningsförändringar 014... 4 Utfall 014 jämfört med prognos... 5 Prognos 015-05... 6 1. Vallentuna kommun... 6 1.1 Totalbefolkning...
Läs merLäget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015
Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merHÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07
3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.
Läs merInledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...
Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar., Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp och övrig
Läs merBostadspolitisk strategi
Bostadspolitisk strategi Reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2016-09-26, 76 1 (17) Revidering gjord hösten 2016 av Gunilla Jonsson, kommunstyrelseförvaltningen, Erik Lundh, samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merBefolkningsprognos för Svalövs kommun
Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2017-2030 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen
Läs merBostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige
Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att
Läs merBefolkningsprognos
Befolkningsprognos 2019-2029 Innehåll: Bild 3-6 utveckling fram till 2018-12-31 Bild 7: Årets prognos jämfört med prognosen från 2018 Bild 8-12: Prognosförutsättningar och antaganden Bild 13: Prognos antal
Läs merBostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.
Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska
Läs merBefolkningsutveckling 2016
170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen
Läs merBoverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand
Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning Marie Sand 2017-05-02 Målet för bostadspolitiken Målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2019 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merBefolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst
Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun
Läs merInspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun
Datum Diarienummer Kommunkansliet Inspel till infrastrukturplanen från Fagersta kommun Inledning Fagersta ligger i norra Västmanland, omgiven av kommunerna Norberg, kinnskatteberg, medjebacken, ala och
Läs merBefolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025
Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se
Läs merMål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion
1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer
Läs merPlanering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg
Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth
Läs merLänsstyrelsen en samlande kraft
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 4. Befolkning 4. Befolkning 4.1 Inledning De historiska befolkningsuppgifterna är sammanställda av SCB. Samtliga befolkningsprognoser
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Jessica Ulfgren Projektkoordinator 040-675 32 36 Jessica.Ulfgren@skane.se YTTRANDE Datum 2017-04-03 Dnr 1701114 1 (5) Östra Göinge kommun Strategisk planering och utredning
Läs merBefolkningsutveckling
Hållbar stad öppen för världen Befolkningsutveckling Statistik och analys SAMMANFATTNING 564 000 invånare (folkbokförda) bor i Göteborgs 280 000 bostäder 70 000 så mycket ökade stadens befolkning (de senaste
Läs merLäget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012
Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under
Läs merLund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)
juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,, Vejbystrand/Magnarp
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 2018-02-09 BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN 2017-2030 KUND Salems kommun Säby Torg 16 144 80 Rönninge www.salem.se KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,
Läs merMarkaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram
Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat
Läs merLänsanalys befolkningsprognos
Länsanalys befolkningsprognos Perioden 219 25 en i Uppsala län beräknas vara 483 8 personer 25. Det är en ökning med 17 4 personer mellan 218 och 25. sökningen är främst ett resultat av en stor inflyttning
Läs mer5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
Läs merBefolkningsprognos Nynäshamns kommun
Befolkningsprognos 2019-2028 Nynäshamns kommun Innehållsförteckning Inledning Uppföljning av 2018 års befolkningsprognos Prognosantaganden Prognosresultat Att använda ett prognosresultat Inledning Befolkningsprognosen
Läs merRegional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018
Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS
Läs merBostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen
Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram
Läs merPreliminär befolkningsprognos för Norrköping
FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merBostadsförsörjningsprogram Kramfors kommun
Bostadsförsörjningsprogram Kramfors kommun Handlingsplan 2016-2019 1 Handlingen Denna handling utgör Bostadsförsörjningsprogram för Kramfors kommun - Handlingsplan 2016-2019. Den har blivit utarbetad under
Läs mer10 förslag för bättre boende för seniorer
Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat
Läs merOmrådesbeskrivning 2017
Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012
Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.39
Bostadsförsörjningsprogram för Kungsörs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-05, 130 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Kungsörs kommun... 2 3. Arbetspendling... 3 4. Mål med bostadsförsörjningen...
Läs merBefolkningsprognos för Norrköping
2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med
Läs mer