Boendeplanering Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boendeplanering 2012-2016. Planeringsunderlag. Kommunstyrelseförvaltningen 2012-01-10"

Transkript

1 Boendeplanering Planeringsunderlag Kommunstyrelseförvaltningen

2

3 Innehåll 1 Planeringsförutsättningar Inledning Hur hanteras boendeplanen? Vad är boendeplanens syfte? Samordnad planering Översiktsplan Arboga kommun Strategisk och ekonomisk plan Ett regionalt perspektiv Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga Dagens åldersfördelning Befolkningsprognos visar på allt fler äldre Hushållsutveckling Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre Pendling och sysselsättning Infrastruktur och kommunikationer Kollektivtrafik Förskola och skola Bostadsmarknaden Tidigare bostadsbyggande Dagens bostadsbestånd Hyresvärdar och fastighetsbolag Lediga lägenheter Nybyggnation och prisutveckling Tillgänglighet Flyttkedjor Fritidshus Planläget Byggklara småhustomter Övriga planer Resurseffektiv planering Goda boendemiljöer Efterfrågan och behov Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag Samlad bedömning Olika grupper Behov av särskilda boenden Vård- och omsorgsboende Boende för flyktingar Boende för funktionshindrade Sociala kontrakt Bostadsanpassningar Övriga planeringsförutsättningar Verktygen planmonopol, markpolitik och allmännyttan Ny lag Allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag

4 3.3 Ny plan- och bygglag Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Socialtjänstlagen Referenser 23 4

5 1 Planeringsförutsättningar 1.1 Inledning Boendeplan är en revidering av den boendeplan som togs fram år Kommunstyrelseförvaltningen har haft det huvudsakliga ansvaret för framtagandet av underlaget. En arbetsgrupp med representanter från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, tekniska förvaltningen och Västra Mälardalens Myndighetsförbund (VMMF) har deltagit i arbetet med både underlaget och riktlinjerna. Förvaltningschefsgruppen har varit styrgrupp och ungdomsfullmäktige har varit referensgrupp i arbetet. Som planeringsunderlag i arbetet har statistikuppgifter från SCB används. Dessutom har information inhämtats från mäklarna och de större fastighetsföretagen i Arboga. 1.2 Hur hanteras boendeplanen? Boendeplanen är uppdelad i tre delar. Den första planen innehåller riktlinjer för kommunens boendeplanering och ska antas av kommunstyrelsen. Planen ses över en gång under varje mandatperiod medan riktlinjerna i planen följs upp årligen. Planeringsunderlaget i den andra planen är en sammanställning av faktorer som styr boendeplaneringen samt en behovs- och marknadsundersökning. Underlaget ligger till grund för riktlinjerna och revideras årligen men antas inte av kommunstyrelsen. Ansvarig för uppföljning av riktlinjerna och revidering av boendeplanen är kommunstyrelseförvaltningen. I den tredje delen redovisas möjliga bostadsbyggnadsprojekt i Arboga kommun. Med möjliga bostadsprojekt menas områden med byggklara tomter, pågående planer samt utredningsområden som kan vara färdiga för byggnation om ett par år. Planen uppdateras årligen av tekniska förvaltningen. 1.3 Vad är boendeplanens syfte? Boendeplanen är en viktig del i kommunens strategiska planering för utveckling och tillväxt och har flera syften. Genom att ta fram ett planeringsunderlag i form av en behovs- och marknadsanalys ökar kunskapen om befolkningens behov och efterfrågan av bostäder i kommunen. Nämnder och styrelse kan med stöd av planen formulera viktiga verksamhetsmål och strategier. I det löpande kommunala arbetet ska planen fungera som ett underlag i översiktsplan- och detaljplanearbetet, 5

6 handlingsplaner, yttranden och utredningar när det gäller planering och beslut kring bostäder och boendeplanering. Boendeplanen ska också utgöra ett informations- och marknadsföringsmaterial som riktar sig till allmänheten, till olika intressenter på bostadsmarknaden och till andra aktörer om kommunens ambitioner. 1.4 Samordnad planering Boendeplanen utgör ett av de dokument som tas fram för att kommunens visioner ska bli verklighet. Andra planer som tar upp boendeplanering är Översiktsplan Arboga kommun, som är kommunens långsiktiga övergripande visionsdokument. I Strategisk och ekonomisk plan redovisas de övergripande mål och strategier som årligen antas politiskt. Riktlinjerna i Boendeplanen har även beaktat kommunens övriga övergripande plandokument, som till exempel Energi- och klimatstrategin och Grönstrukturplan. Det är viktigt att planernas riktlinjer och strategier förhåller sig till varandra, inte minst för att undvika eventuella målkonflikter Översiktsplan Arboga kommun I Översiktsplan Arboga kommun som antogs av kommunfullmäktige år 2009 anges att kommunen ska möjliggöra ökad inflyttning av bland annat yngre och barnfamiljer. Aktiviteter för att stimulera folkhälsan ska beaktas, likaså jämställdhets- och integrationsperspektivet i den fysiska planeringen. Kommunen ska också verka för att öka tillgängligheten till allmänna platser och lokaler och utforma miljöer så att människor känner trygghet att röra sig ute alla tider på dygnet I översiktsplanen anges också att ny bebyggelse ska placeras och utformas med hänsyn till stadsbilden, natur- och kulturvärden och till platsens historiska identitet. Hållbara boendemiljöer ska utformas med avseende på energihushållning, trygghet, hälsa och tillgänglighet och det ska finnas ett varierat utbud av bostäder som passar olika typer av hushåll. Det ska också skapas möjligheter för att öka nybyggnation i kommunens mindre tätorter. I övrigt ska staden förtätas i anslutning till befintlig infrastruktur Strategisk och ekonomisk plan Det är viktigt att riktlinjerna i boendeplaneringen även samordnas med det övergripande måldokument och den strategiska och ekonomisk plan som årligen antas av kommunfullmäktige. Den övergripande visionen i Strategisk och ekonomisk plan är att öka befolkningen till invånare år Inriktningen för det strategiska området boende är Arboga ska erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden för såväl Arbogabor som nyinflyttade. Bostadsbyggande ska stimuleras och centralt belägna bostäder för seniorer ska skapas. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån ska bevaras och upprustningen av 6

7 de unika miljöerna fortsätta. En ökad service ska erbjudas boende utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska årligen minska. De mer konkreta målen för åren som berör boendeplanering är att det årligen ska skapas alternativa boendeformer i varierande miljöer samt att det under planperioden ska tas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter. 1.5 Ett regionalt perspektiv I den regionala långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen prognostiseras att befolkningen i Stockholm-Mälardalen (Stockholms, Uppsala, Västmanlands samt Södermanlands län) kan komma att öka med cirka invånare fram till år 2030 vilket i sin tur skulle innebära ett behov av nya bostäder. Länsstyrelsen i Västmanlands rapport Pendling,arbetsmarknadens storlek och befolkningsutveckling 2006:12 antyder också att det på sikt kan vara tänkbart att hela Mälardalsregionen utvecklas till en integrerad boende- och arbetsmarknad. Det finns dock stora skillnader avseende befolkningsutveckling och bostadsbyggande i regionen. Medan de tre större närliggande kommunerna Västerås, Örebro och Eskilstuna, har ökat sin befolkning med tillsammans omkring invånare under åren och bostadsbyggandet med totalt lägenheter, har hälften av kommunerna i de tre länen istället minskat sin befolkning. Befolkningsprognoserna för Västerås, Eskilstuna och Örebro visar alla på en fortsatt befolkningsökning. Västerås räknar med en befolkning på personer år 2020, en ökning med personer. Eskilstuna räknar med en befolkning på invånare år 2020, en ökning med personer. Örebro räknar med en befolkning på invånare år 2020, en befolkningsökning på personer Bostadsbyggande och befolkningsutveckling i mindre kommuner Arboga kommun är en av de kommuner som ännu inte riktigt kunnat dra nytta av regionförstoringen och tillväxten. Det har heller inte byggts särskilt mycket bostäder sedan början på 1990-talet. På liknande sätt ser det ut för flera av de mindre kommunerna i regionen. En jämförelse har gjorts avseende befolkningsutvecklingen och bostadsbyggandet med ett antal mindre kommuner i den närliggande regionen. I diagram 1 visas den procentuella befolkningsutvecklingen samt det procentuella antalet nybyggda lägenheter mellan åren i de olika kommunerna. 7

8 Befolkningsutveckling och nybyggnation % 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% Kumla Köping Fagersta Sala Nora Arboga Lindesberg Kungsör Flen Befolkningsutveckling Nybyggnation Diagram 1: Befolkningsutveckling och nybyggnation åren i Kumla, Köping, Fagersta Sala, Nora, Arboga, Lindesberg, Kungsör och Flen. Källa SCB. Kumla har dragit nytta av närheten till Örebro och haft en väldigt positiv befolkningsutveckling och därmed en stor nybyggnation. Även Sala har kunnat dra nytta av att vara en kommun i en tätbefolkad region och har byggt flera nya lägenheter de senaste åren. Flen, Arboga och Lindesberg har procentuellt sett fler sysselsatta inom tillverkningsindustrin och har därmed drabbats av arbetsplatsrationaliseringar på senare år, samt har en allt mer åldrande befolkning. Detta avspeglas också i kommunernas befolkningsutveckling. Köping och Fagersta har en befolkningsökning som delvis beror på en stor inflyttning från utlandet. 1.6 Befolkningsutveckling och befolkningsprognos i Arboga De senaste 20 åren har befolkningen minskat från (år 1990) invånare till invånare (år 2010). Befolkningsminskningarna under 1990-talet hänger bland annat samman med arbetsplatsnedläggningar i kommunen med utflyttning som följd. Under senare år beror befolkningsminskningen till största delen på ett negativt födelsenetto medan flyttningsnettot varit nära noll eller positivt. Befolkningsminskningen har huvudsakligen skett i Arboga tätort. Viss minskning har också skett i övriga delar av kommunen medan en liten ökning av befolkningen skett i Götlunda. 8

9 800 Befolkningsförändringar i Arboga Utflyttning Inflyttning 200 Döda Födda 0 Folkökning Diagram 2: Befolkningsförändringar i Arboga Källa SCB. Utflyttningen är generellt som störst bland de yngre i års ålder, en ålder då man ofta flyttar för studier eller inträde på arbetsmarknaden. Däremot är det ett positivt flyttningsnetto bland åringarna, en ålder då flera har bildat familj. Även bland åldersgrupperna från 60 år och uppåt är flyttningsnettot positivt. Störst flyttningsutbyte har Arboga med Köping och Örebro men också mot andra orter med högskola och universitet och en mer varierad arbetsmarknad än Arboga Dagens åldersfördelning Eftersom typen av bostad som man föredrar i viss mån beror på i vilken ålder man är i har kommunens befolkning delats in i sex grova åldersklasser. Idag är andelen barn och ungdomar under 20 år 22 procent av befolkningen i kommunen medan de unga vuxna i åldern år utgör 6 procent. Omkring 21 procent av befolkningen är i familjebildande ålder år medan gruppen år som kan kännetecknas som medelålders utgör 27 procent av befolkningen. Andelen äldre som uppnått pensionsåldern är idag 24 procent av befolkningen (se tabell 1). Ålder Antal personer i Arboga Procent i Arboga Procent i riket % 23 % % 7 % % 26 % % 26 % % 13 % 80-w % 5 % Summa % 100 % Tabell 1: Befolkningen i Arboga och riket i olika åldersklasser år Källa: SCB 9

10 1.6.2 Befolkningsprognos visar på allt fler äldre Befolkningsutvecklingen är en viktig förutsättning för att kunna bedöma behovet av bostäder. Kommunens vision om en befolkning om invånare år 2026 innebär en befolkningsökning med omkring 50 personer per år. För att målfolkmängden ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Det är också viktigt att studera hur hushållens sammansättning förväntas utvecklas. Diagram 3 visar en befolkningsprognos fram till år 2026 utifrån de sex åldersgrupperna 1. Den största ökningen svarar åldergruppen 80 år och äldre för. År 2026 har gruppen ökat med 410 personer eller drygt 30 procent. Även befolkningen år kommer att öka under perioden. Det betyder att ett ökat intresse kommer att riktas mot våra äldre kommuninvånares bostadsönskemål. Åldersgrupperna barn och ungdomar under 19 år förväntas vara ganska stabil fram till år Andelen åringar är en liten åldersgrupp som kommer att öka fram till år 2015 för att sedan minska igen. Befolkningen i den barnafödande åldern år minskar något fram till år 2014 för att sedan öka igen. Åldersgruppen år minskar något år 0-19 år år år w år år Diagram 3: Befolkningsutveckling samt prognos Källa SCB och Arboga kommun 1 Grund för befolkningsprognosen är kommunens befolkning och struktur den 31 december Antaganden om in- och utflyttarnas ålder samt fruktsamheten grundas på ett genomsnitt för kommunen de tre senaste åren. Dödligheten bygger på antaganden för riket med viss justering för i kommunen observerade värden. Befolkningsprognosen bygger på visionen om en folkmängd på invånare år 2020 därefter oförändrad folkmängd till år

11 1.6.3 Hushållsutveckling Några exakta uppgifter om antalet hushåll i kommunen finns inte. Den senaste folk- och bostadsräkningen genomfördes Enligt Posten AB:s register delas det ut post till hushåll. Antalet boende per hushåll har successivt sjunkit under hela 1990-talet och idag bor vi i allt högre utsträckning i ensamhushåll. År 1975 bestod genomsnittshushållet i Arboga kommun av 2,5 personer. År 1990 var den siffran 2,2. Enligt Postens register bor det idag i genomsnitt 2,3 personer per hushåll i Arboga Geografisk fördelning av befolkningen 65 år och äldre Hur den demografiska spridningen av befolkningen ser ut i Arboga hänger till viss del samman med bostadsområdenas tillkomst. Den södra delen av centrala staden, området mellan Arbogaån och gamla E20, nuvarande väg 572, växte fram i samband med den centrala flygverkstadens tillkomst på och 1950-talet. Många kom inflyttade och flera har kanske bott kvar i området vilket gjort att idag bor drygt 16 procent av kommunens invånare i åldern år i området medan 28 procent av andelen 80- åringar eller äldre, är bosatta där. I Nästkvarnsområdet, mellan Vilstaområdet och Mekens IP bor 16 procent av Arbogaborna som är 80 år eller äldre. Flertalet av lägenheterna i bostadsområdena på Söder och i Vilstaområdet saknar hiss. 1.7 Pendling och sysselsättning Utpendlingen från Arboga har ökat med 43 procent sedan år 1990 (se diagram 4). Det innebär att allt fler väljer att bo i Arboga även om arbetet finns i annan kommun In- och utpendling till och från Arboga Utpendling Inpendling Diagram 4: In- och utbildning till och från Arboga åren Källa SCB. 11

12 År 2009 pendlade personer, motsvarande 37 procent, av de förvärvsarbetande ut till andra kommuner medan personer, motsvarande 32 procent, pendlade in till Arboga för att arbeta. De största pendlingsflödena sker till och från Köping, Örebro, Kungsör, Västerås och Eskilstuna. Totalt förvärvsarbetade Arbogabor år Det är en minskning med 7 procent från 2008, något som kan förklaras av den lågkonjunktur som drabbade Sverige under året. 1.8 Infrastruktur och kommunikationer Arbogas strategiskt geografiska läge i västra Mälardalen med järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan samt vägarna E18 och E20 och närheten till de större städerna Örebro, Västerås och Eskilstuna skapar mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommuninvånarna får därmed tillgång till en större arbetsmarknad samt ett bredare utbud av service, kultur och handel Kollektivtrafik Ett väl fungerande kollektivtrafiksystem är en mycket viktig förutsättning för den framtida utvecklingen och att tågpendlingen fungerar är av allra största vikt. Arboga kommun har idag timmestrafik i arbetspendlingstid morgon och kväll och resten av dagen varannantimmestrafik. Omkring 80 procent av Arbogas befolkning bor i Arboga tätort, resterande i någon av tätorterna Götlunda (2 procent) och Medåker (2 procent), eller på den omgivande landsbygden (16 procent). Den inomkommunala kollektivtrafiken försörjer Arboga tätort under vardagar genom anropsstyrd tätortstrafik. Morgon- och eftermiddagsturer finns till Medåker, Götlunda och Tyringe. Till Medåker och Götlunda finns även anropsstyrda turer mitt på dagen för att möjliggöra serviceresor till Arboga tätort. 1.9 Förskola och skola Idag råder i stort sett balans mellan utbud och efterfrågan på förskoleplatser i Arboga, däremot är efterfrågan på förskoleplatser större i vissa områden. Kommunens befolkningsprognos visar på en ökning av antalet 1-5 åringar med cirka 70 barn fram till Antalet elever från förskoleklass till årskurs nio är relativt oförändrat fram till år 2015 medan antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska med omkring 100 elever fram till år I Götlunda finns möjlighet att ta emot fler förskolebarn och elever än de som bor i närområdet. Även på Brattbergsskolan och Nybyholmsskolan finns också kapacitet att ta emot fler elever. 12

13 1.10 Bostadsmarknaden Tidigare bostadsbyggande Bostadsbyggandet i Arboga kommun har varierat under årens lopp. I samband med flygverkstadens etablering i Arboga på 1940-talet behövdes många nya bostäder byggas på kort tid. Åren därefter, mellan 1940 till 1960, var bostadsbyggandet som störst i Arboga. Majoriteten av flerbostadshusen i Arboga är färdigställda före år Även i mitten av talet och i slutet på 1980-talet samt de första åren på 1990-talet var bostadsbyggandet relativt högt. Vid nittiotalets mitt inträffade ett mycket markant trendbrott i bostadsbyggandet. Avvecklingen av bostadssubventionerna och minskande befolkning resulterande i att bostadsbyggandet avstannade. Under åren 2005 till 2010 har det totalt färdigställts 58 bostäder. Nybyggnation per år i Arboga åren Antal lägenheter flerbostadshus småhus Diagram 4: Antal nybyggda lägenheter i flerbostadshus och småhus per år i Arboga, åren Källa SCB Dagens bostadsbestånd Det råder relativ jämvikt mellan lägenheter och småhus i Arboga kommun. Totalt fanns det bostäder i Arboga kommun vid utgången av år 2010, varav 53 procent i flerbostadshus och 47 procent i småhus. Som en jämförelse kan nämnas att i riket fanns vid samma tidpunkt 55 procent av lägenheterna i flerbostadshus och 45 procent i småhus. Dagens bostadsbestånd består framförallt av småhus med äganderätt, 47 procent. Därefter kommer flerbostadshus med hyresrätt, 37 procent och flerbostadshus med bostadsrätt, omkring 12 procent. Resterande 4 procent är sociala boendeformer exempelvis servicehus och vårdhem. Enligt FoB90 är tre rum och kök den vanligaste lägenhetsstorleken i Arboga och utgör en fjärdedel av bostadsbeståndet. 13

14 Hyresvärdar och fastighetsbolag Det kommunala fastighetsbolaget ABO har omkring 11 procent eller 320 av hyresrätterna i kommunen. Privata fastighetsföretag står för en betydligt större andel av marknaden. De tre största privata fastighetsföretagen i Arboga, Byggnadsfirman Lund, Bovista samt Maxab fastigheter äger tillsammans närmare lägenheter eller över 50 procent av flerbostadshusen i kommunen. I Arboga kommun finns det 18 bostadsrättsföreningar. HSB är den dominerande bostadsrättsföreningen med omkring 700 av de drygt 850 lägenheter som är bostadsrätter. Enligt FoB90 är majoriteten, omkring 75 procent, av bostadsrätterna i Arboga byggda mellan åren 1940 och Närmare hälften av alla bostadsrätter är mindre lägenheter på två rum och kök Lediga lägenheter De större fastighetsägare som tillfrågats i arbetet med boendeplanen menar att de inte har ett överskott av lediga, eller att de har lagom många lediga, lägenheter. Däremot finns det ett överskott av lediga lägenheter i vissa områden. I stadsdelen Vasastaden, en stadsdel som växte fram på och 50-talet, står flera lägenheter tomma och vissa fastigheter är helt öde. Ett projekt har påbörjats med att ta fram en plan för att rusta upp och utveckla stadsdelen. Byggnadsfirman Lund och det kommunala bostadsbolaget ABO äger tillsammans knappt hälften av de 23 fastigheterna i området medan resterande fastigheter ägs av enskilda privatpersoner och bostadsrättsföreningar. Även i området kring Västermovägen, ett bostadsområde byggt på talet, finns flera outhyrda lägenheter Nybyggnation och prisutveckling Det är inte sannolikt att bostadsbyggandet tar fart om det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för byggande. Ett sätt att ge en bild av de marknadsmässiga förutsättningarna är genom måttet Tobins q som visar relationen mellan byggnadskostnad och försäljningsvärde. Är Tobins q mindre än 1 är det inte lönsamt att, rent marknadsmässigt, bygga nytt. I Arboga påverkar de relativt sett låga småhuspriserna marknaden för nyproduktion då marknadsvärdena ligger under kostnaderna för nyproduktion. År 2010 var genomsnittspriset för ett permanent småhus i Arboga kronor vilket ger ett Tobins q på omkring 0,7. Antalet sålda hus har varit relativt konstant sedan 1998 med mellan försäljningar per år. 14

15 Tillgänglighet När det gäller tillgänglighet i det befintliga bostadsbeståndet tillfrågades fyra av de större fastighetsföretagen om hur många av deras lägenheter som har tillgång till hiss. En sammanräkning visade att omkring 420 lägenheter av de närmare lägenheter som de tillfrågade fastighetsföretagen svarar för har tillgång till hiss. Omkring 60 lägenheter är helt tillgänglighetsanpassade för rullstolsburna. Ingen av de tillfrågade fastighetsföretagen svarade att de hade direkta planer att tillgänglighetsanpassa sitt bostadsbestånd de närmsta fyra åren. Istället hänvisades till bostadsanpassningar när behovet uppstår Flyttkedjor Flera studier visar att nyproduktion underlättar rörligheten på bostadsmarknaden genom att flyttkedjor uppkommer. En flyttkedja kan definieras som en kedjereaktion av flyttningar som blir möjlig när det finns lediga bostäder på marknaden. En flyttkedjestudie som genomfördes år 2008 över det nybyggda 55+- boendet Örtagården, totalt 23 lägenheter, visade att nyproduktionen frigjorde 19 småhus eller radhus och 18 lägenheter. Totalt gav Örtagården upphov till 15 nyinflyttade hushåll med sammanlagt 30 personer Fritidshus I Arboga kommun finns omkring 560 fritidshus. Permanentboendet i fritidshusen har inte ökat nämnvärt de senaste 10 åren. I områdena kring Hästnäs, Björkudden, Sjöboviken och Nannberga hamn bodde år 2010 sammanlagt 106 personer permanent 2. Övervägande delen av de bosatta är äldre eller medelålders, omkring två tredjedelar är födda innan år Vid fritidshusområdet Hällarna kommer det genom omvandling vara möjlighet till permanentboende inom något år. Omvandlingar av fritidshus till permanentbostäder räknas inte med i statistiken över nyproduktion av bostäder. Många fritidshusområden omfattas av en detaljplan med begränsad byggrätt vilket innebär att nya detaljplaner måste tas fram. I tätbebyggda fritidshusområden är det också problem med att hålla skyddsavstånd till dricksvattentäkter och sjöar. Ett arbete pågår med att inventera alla enskilda avlopp i kommunen. Fastighetsägaren har ansvar för att vidta åtgärder så att dagens krav kan uppfyllas. I översiktsplanen beskrivs att under förutsättning att olika intressefrågor går att lösa är kommunen positiv till permanentning av fritidshus. Fritids- 2 Antalet folkbokförda i nyckelkodsområdena 0240 Hästnäs, 0250 Björkudden, 0260 Sjöboviken, 0231 Nannberga hamn. 15

16 husens ofta perifera lokalisering innebär dock att det är långt till förskola, skola och service, något som innebär ökade transporter Planläget Byggklara småhustomter I augusti 2011 hade kommunen 32 byggklara småhustomter klara för försäljning varav 24 tomter i Arboga tätort, tre tomter i Götlunda och fem tomter i Medåker (se bilaga 1). Intresset för att bygga småhus i tätorterna är relativt lågt, år 2010 byggdes fyra småhus i kommunen. En del tomter är små och har därmed en lägre efterfrågan. På övriga landsbygden har intresset för att bygga nytt ökat något. Bygglov för småhus på landsbygden prövas av myndighetsförbundet (VMMF) från fall till fall, genom förhandsbesked. Här prövas om det är lämpligt att uppföra en byggnad på den föreslagna platsen Övriga planer I tätorten Arboga finns det en god planberedskap för nybyggnation (se bilaga 1) och flertalet detaljplaner finns färdiga för bostadsbyggande. I översiktsplanen pekas också ytterligare framtida utredningsområden ut för såväl bostäder som verksamheter. I de mindre tätorterna Götlunda och Medåker finns också framtida utredningsområden utpekade i översiktsplanen. På övriga landsbygden finns möjlighet att i framtiden planlägga för nybyggnation i Lunger och Hällarna Resurseffektiv planering Arboga kommuns Energi- och klimatstrategi (2009) visar att drygt 40 procent av koldioxidutsläppen kommer från transporter och omkring 30 procent kommer från hushållen, exempelvis från bostädernas el- och värmeproduktion. Mycket av detta kan påverkas av den fysiska planeringen. En tät bebyggelsestruktur ger exempelvis goda förutsättningar för resurseffektiva lösningar inom till exempel kollektivtrafik, fjärrvärme och cykel- och gångtrafik och ger även ett bättre underlag till handel och annan service Goda boendemiljöer Boendemiljöernas utformning har betydelse för var människor vill bo och hur de mår. I en studie utförd av forskare vid Institutet för Framtidsstudier undersöktes människors preferenser vid val av annan boendemiljö. Faktorer som värderades högt på kommunnivå i val av boendemiljö var 16

17 tillgången till vård och omsorg tillsammans med naturskönt läge och kommunikationer. Forskning visar också att en miljö som är tillgänglig, nås bekvämt och känns trygg ökar den fysiska aktiviteten. Folkhälsoinstitutet har tagit fram en manual, Aktivt liv i byggda miljöer (2010) för hur man i den kommunala planeringen kan ta hänsyn till fysisk aktivitet och folkhälsoaspekter när nya byggda miljöer planeras och utformas. Manualen kan också användas för att bedöma hur redan befintliga miljöer kan utvecklas för att främja folkhälsan. Viktiga områden är bland annat bostadsområden, parker och grönområden, gång- och cykelbanor och skol- och förskolegårdar. 17

18 2 Efterfrågan och behov 2.1 Efterfrågan enligt mäklare och fastighetsföretag Efterfrågan på attraktiva boenden varierar beroende på vem man frågar, var i livet denna person befinner sig eller vilken bakgrund hon eller han har. Studier visar att åldern har ett stort inflytande på vad som efterfrågas och anses vara attraktivt. Även mellan olika inkomstgrupper och kön finner man skillnader beträffande preferenser för en attraktiv boendemiljö. Mäklare och de större fastighetsföretagen i Arboga tillfrågades, under april och maj månad 2011, om hur de såg på efterfrågan på bostäder i kommunen Samlad bedömning Bedömningen bland de intervjuade mäklarna och vissa av de större fastighetsföretagen är att det är en stor efterfrågan på ett bra boende för den äldre generationen som vill sälja sina villor. Den gruppen efterfrågar främst radhus eller lägenheter i markplan med egen uteplats eller lägenhet med hiss. Helst ska boendet ligga centralt, kring området mellan Österled och Centrumleden, eller nära stationsområdet eller Arbogaån. Närheten till de vackra boende- och kulturmiljöerna i stadskärnan och till service och kommunikationer kan antas bidra till attraktiviteten i området Olika grupper Medelålders, kring 55 +, söker högre standard menar de tillfrågade och är också de som oftast har de ekonomiska möjligheter att finansiera ett sådant boende. De äldre-äldre, kring 75 + önskar mindre lägenheter, kring 2-3 rum och kök och nära till service. Något större intresse för gemensamma lokaler har inte fastighetsföretagen märkt av. Barnfamiljer söker främst villor med bra standard. Det är dock ingen större efterfrågan på renoveringsobjekt menar mäklarna. Som ett mellanboende innan egen villa är bostadsrätterna i kvarteret Gullvivan och hyresrätterna i området Kappaklint populära bland barnfamiljer. Närhet till skola efterfrågas sällan vilket kan bero på att det mesta uppfattas som nära i Arboga. Intresset för fastigheter i Götlunda eller Medåker är inte heller särskilt stort menar mäklarna, däremot finns det ett visst intresse för mindre gårdar på landet, utan tillhörande mark. Mäklarna märker av minskad efterfrågan på villor idag som en följd av hårdare lånevillkor. Bland ungdomar märks ingen större efterfrågan på lägenheter. De små och billiga bostäder som kan vara attraktiva för ungdomar finns oftast i det äldre bostadsbeståndet. 18

19 2.2 Behov av särskilda boenden Vård- och omsorgsboende Arboga kommun har idag fem vård- och omsorgsboenden (särskilda boenden), med personal tillgänglig dygnet runt. Totalt har de tillsammans 212 platser. Fyra boenden ligger i tätorten Arboga och ett boende finns i Götlunda. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre medför att behovet av särskilda boenden kommer att öka. Behovet utgår dock från att människors preferenser och fysiska förutsättningar är samma som idag. Viss osäkerhetsfaktor finns, bland annat är det svårt att uppskatta effekten av faktorer som den ökade medellivslängden och förebyggande hälsoinsatser eller åtgärder i form av anpassade boendeformer som ökar möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Enligt den utredning som socialförvaltningen gjort om Bostäder för äldre, kommer behovet av särskilt boende att vara 330 platser år Dessutom kan ett nytt vård- och omsorgsboende behöva byggas då Hällbacken, enligt Boverkets byggregler, inte räknas som ett fullvärdigt boende eftersom lägenheterna har delade hygienutrymmen. Parallellt finns ett behov av någon form av senior- eller trygghetsbostäder. Ett boende för äldre personer som önskar ett tryggt och tillgängligt boende med viss service men utan krav på biståndsbedömning. En stor utmaning är dock att skapa ekonomiskt överkomliga alternativ för de personer i års-åldern som är intresserade av ett tryggt och tillgängligt boende. Dagens medelålders generation har dock bättre ekonomiska förutsättningar att betala mer för sitt boende än tidigare äldre generationer har haft. För närvarande pågår en utredning om behovet av äldreboenden i Arboga kommun Boende för flyktingar Behoven för flyktingar är en viktig fråga i integrationen. Arboga kommun har ett avtal med migrationsverket om mottagande av 30 flyktingar per år. Bostäder till flyktingar ordnas genom att samarbeta med allmännyttan och de privata fastighetsägarna. Socialförvaltningen ser dock ett behov av att ha en bättre samverkan med olika hyresvärdar runt dessa frågor för att boendeintegrationen ska bli så bra som möjligt. För att undvika segregation är det också viktigt att det blir en spridning av boendena i olika områden. Idag upplevs det vara brist på boende som är avsedda för stora barnfamiljer Boende för funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, reglerar funktionshindrades rättigheter där bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad ingår. Det kan vara serviceboende, grupp- 19

20 bostad eller särskild bostad som efterfrågas. Det finns idag omkring 35 lägenheter i olika former av gruppbostäder. Behovet varierar över tiden men för närvarande finns inga ytterligare behov Sociala kontrakt I Arboga finns omkring 25 personer med ett socialt kontrakt, exempelvis bostadslösa som inte kan få ett eget kontrakt. Socialförvaltningen ansvarar för kontrakten och några av dem kommer att övergå i egna kontrakt eller i så kallade kommunala hyresgarantier. Det framtida behovet är svårt att bedöma men behovet kommer troligen att ligga på dagens nivå. Inriktningen är att människor med sociala kontrakt ska ha möjlighet att överta kontraktet efter en viss tid om de har skött sina åtaganden. Det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar samarbetar med att få fram bostäder till bostadslösa. Det upplevs dock som att det har blivit svårare att få fram bostäder till bostadslösa under de senare åren Bostadsanpassningar Bostadsanpassningsbidrag har som ändamål att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Från och med våren 2011 handlägger Västra Mälardalens Kommunalförbund bidragsprövningen. År 2010 inkom 137 ansökningar. De vanligaste åtgärderna rörde exempelvis borttagning av trösklar, installation av spis- och värmevakt, uppsättande av stödhandtag samt ramper. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen uppgick till drygt 1,4 miljoner år I takt med att allt fler äldre bor kvar i hemmet kommer behovet av bostadsanpassningsbidrag väntas fortsätta att öka. 20

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Boendeplanering 2010-2012

Boendeplanering 2010-2012 Boendeplanering 2010-2012 Arboga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 17 december 2009, 127 Projektorganisation för Boendeplanering i Arboga kommun, november 2007 Politisk ledningsgrupp: Olle Ytterberg

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN 2013-2030 ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ENLIGT TVÅ ALTERNATIV. ÅLDERSGRUPP: TOTALT. 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 Kommunledningskontoret KAAB

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Bostadsförsörjningsplan

Bostadsförsörjningsplan Bostadsförsörjningsplan Piteå kommun 2016-2030 Huvuddokument Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bostadsförsörjningsplan Plan Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige

Bostadsprogram för Falu kommun Antaget av kommunfullmäktige Antaget av kommunfullmäktige 2011-06-09 2 INLEDNING Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram, eller Bostadsprogram för Falu kommun, som det här dokumentet kallas? Det är inte bara det att

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning Marie Sand 2017-05-02 Målet för bostadspolitiken Målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN 2015-2030. BAKGRUND: BEFOLKNINGSUTVECKLING 1990-2014 Befolkningen i har ökat med 4 010 personer under åren 1990-2014, eller i medeltal med 160 personer per år. År 2014

Läs mer

Bostadspolitisk strategi

Bostadspolitisk strategi Bostadspolitisk strategi Reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2016-09-26, 76 1 (17) Revidering gjord hösten 2016 av Gunilla Jonsson, kommunstyrelseförvaltningen, Erik Lundh, samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst

Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV. Samverkan Skåne Sydväst Befolkningsutveckling och bostadsförsörjning i SSSV 2008 SSSV Samverkan Skåne Sydväst A P R I L 2008 1 Författare: Anna Bjärenlöv, stadskontoret Malmö Stad, Daniel Svärd, kommunledningsstaben, Lunds Kommun

Läs mer

Budget och planer för år 2014 2018

Budget och planer för år 2014 2018 Budget och planer för år 2014 2018 Bostadsförsörjningsprogram Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-18 1 BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2014-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid ALLMÄNT 2 Riksdagens bostadspolitiska

Läs mer

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Befolkningsprognos för Svalövs kommun Befolkningsprognos för Svalövs kommun 2016-2025 Bakgrund Befolkningsprognosen för Svalövs kommun tas årligen fram som ett underlagsmaterial för den kommunala planeringen. Fjolårets prognos Befolkningen

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist

Läs mer

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07

HÖRBY KOMMUN. Koncept utställningshandling 2015-09-07 3 HÖRBY KOMMUN.1 HÖRBY KOMMUN Koncept utställningshandling 2015-09-07 6 5 HÖRBY KOMMUN Läget mitt i regionen, med högst en timmes bilresa till Skånes alla kuster, är en av Hörby kommuns största fördelar.

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se

Läs mer

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten

2009:10. Befolkning i Västmanlands län Prognoser för länets kommuner Författare: Christer Carmegren. Samhällsutvecklingsenheten Samhällsutvecklingsenheten Västerås Hallstahammar- Surahammar Sala KAK Prognos 2008-2015 FNS Västmanlands län -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% Befolkning i Västmanlands län 2015 Prognoser för länets kommuner 2009-2030

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014

Bostadspolitisk Strategi. för Uppsala kommun 2010-2014 Bostadspolitisk Strategi för Uppsala kommun 2010-2014 1 Förord Behovet av bostad skiftar genom livet, från ungdoms- till senioråldern. Ett tillräckligt stort och varierat utbud av bostäder minskar trångboddhet,

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2015:2 2015-03-27 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2015-2024 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod. födda barn förväntas fortsätta vara högt under

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping FS 2017:2 2017-04-28 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2017-2026 Förväntad hög befolkningstillväxt kommande tioårsperiod. Antal födda barn beräknas fortsätta vara högt under

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.39

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.39 Bostadsförsörjningsprogram för Kungsörs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-05, 130 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Kungsörs kommun... 2 3. Arbetspendling... 3 4. Mål med bostadsförsörjningen...

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2016-02-22 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2015 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos för Norrköping 2012-04-03 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2012-2021 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antalet barn i förskoleålder förväntas vara relativt stabilt, med

Läs mer

Befolkningsprognos och byggande

Befolkningsprognos och byggande Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Näringsliv/Mark och exploatering Camilla Björkman, 016-710 51 58 Datum 2013-04-11 Diarienummer KSKF/2012:327 1 (10) Eskilstuna kommuns riktlinjer för bostadsförsörjningenn

Läs mer

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun

Riktlinjer för. Bostadsförsörjning Lindesbergs kommun Riktlinjer för Bostadsförsörjning 2016-2025 Lindesbergs kommun Innehåll Inledning 3 Kommunens roll 4 Riktlinjernas syfte 4 Vision 2025 4 Attraktivitet 5 Utvecklingen i kommunen 5 Kommunens mål för utveckling

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder.

Antal födda barn förväntas fortsätta vara högt under kommande år, främst på grund av att fler kvinnor kommer i barnafödande ålder. FS 2016:3 2016-06-10 FOKUS: STATISTIK Preliminär befolkningsprognos för Norrköping 2016-2025 Förväntad hög folkmängdsökning under kommande tioårsperiod, till del beroende på den rådande flyktingsituationen.

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016

Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Magnus Lundin Statistiker Kommunstyrelsens kontor/ 2017-02-21 Enheten för utredning och hållbarhet Folkmängden i Södertälje kommun 31 december 2016 Ny statistik från SCB visar att folkmängden i Södertälje

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus Danderyds kommun PL-621 PL-622 PL-623 PL-624 PL-625 PL-626 PL-627 PL-628 PL-629 Enebyberg Danderyds K:a Mörby Centrum Danderyds Sjukhus Mörbyskogen Stocksund Ekeby-Ösby Djursholm Danderydsberg 1 Kommentarer

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Innehållsförteckning Inledning... 1 Befolkningsförändringar Strängnäs kommun år 2014... 2 Befolkningsförändring på församlingsnivå år 2014... 3 Prognosuppföljning... 6 Befolkningsutveckling,

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11 Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 2016:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 Författare: Ulrika Nilsson, Simon Bölling, Elenor Sibborn Projektgrupp: Ulrika

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer