verksamhetsberättelse

Transkript

1 verksamhetsberättelse 2015 Barn och ungdom med förälder / familjemedlem i fängelse

2 särskilda händelser under året nytt namn & profil innehåll Särskilda händelser under året Ordföranden sammanfattar året Verksamhetens övergripande mål Buff i korthet Därför behövs Bufff Bufff s arbete Statistik Bufff Sverige Skåne Stockholm Södermanland Värmland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Från Bryggan till Bufff. En tydlig och tilltalande profil gör det lättare för barn och ungdomar att hitta till oss. Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till eget stöd. Nu har vi gett dem större möjlighet att själva kunna söka det. anhörig boken En bok med tips och råd till de vuxna för att bättre kunna hantera vardagen när en närstående hamnar i fängelse öppet hus + aktiviteter Ett nationellt 020-nummer så att barn i hela landet kan nå oss, även där vi inte har något kontor. Nu kan vi ge stöd åt ännu fler barn. opinionsbildning Barn och ungdomar som fått direkt och personligt stöd på Bufff är 1964 stycken. cope 2015 Vi stod som värd för den internationella konferensen där vi delar erfarenheter över gränser. VERKSAMHETSBER ÄT TEL SE

3 ordföranden sammanfattar året Året 2015 har varit ett av de mest händelserika och produktiva genom Bufff s historia. Lokalföreningarna har tillsammans med riksorganisationen kraftsamlat, bland annat genom profilbyte, ny hemsida, nationell stödtelefon och beslut om utökad målgrupp, vilket har gett resultat. När samhället ställs inför ett ökat tryck innebär det en omfördelning av resurserna vilket direkt visar sig i minskade anslag. Det betyder att vi inom den ideella sektorn ska ge stöd åt fler men med minskade resurser. En ekvation som är svår att få ihop. Det finns idag långt ifrån tillräckliga resurser för att säkrerställa det stöd som barnen har rätt till och klyftorna mellan myndigheterna är många. Bufff som organisation är nödvändig och fångar många gånger upp barn och ungdom där myndigheter inte räcker till. Trots att vi har små resurser har vi under året lyckats synliggöra målgruppen än mer, vi har lyft barnens behov och rättigheter i ett flertal viktiga sammanhang. Vi har genom olika planerade insatser gjort barnens röster hörda och vi har nått ännu lite längre i vårt arbete med att förbättra villkoren för barnen. Bufff har 15 års erfarenhet och stor kunskap inom området. Vi har medverkat i och är fortsatt aktiva i forskningen kring målgruppen. Forskningen stödjer också vår erfarenhet i vårt arbete. Vi är idag den enda organisation som arbetar nationellt med riktat stöd till just Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård. Inga barn och ungdomar ska behöva straffas för sina familjemedlemmars brott genom att möta generell okunnighet och fördomsfullhet. Inga barn och ungdomar ska behöva hamna i utanförskap. Detta är tyvärr inte en verklighet idag men det är en verklighet vi strävar efter och här har Bufff fortsatt en stor utmaning och viktig uppgift. verksamhetens övergripande mål 2015 Organisationens övergripande mål är att barn och ungdom med familjemedlem i fängelse, häkte, frivård ska synliggöras som grupp och erbjudas adekvat stöd oavsett etnicitet, kön, sexuell läggning, religionstillhörighet eller geografisk ort (i enlighet med konventionen om barnets rättigheter, artikel 2). Riksorganisationen tillsammans med lokalföreningarna ska arbeta för att stärka organisationens profil och synlighet i sociala medier, i syfte att bli starkare som påverkansaktör och underlätta för målgruppen att hitta stöd. Organisationen ska arbeta opinionsbildande för att öka myndigheters kännedom om målgruppens behov och rättigheter. Organisationen ska säkerställa att varje medarbetare inom organisationen ska kunna ge ett stöd som är åldersanpassat och adekvat, kunna motverka stigmatisering och ge barnen möjlighet att stärka sina egna inre resurser. Organisationen ska arbeta för att den utökande målgruppsdefinitionen Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård, skall befästas och finna sin plats. Organisationen ska arbeta för att förbättra levnadsvillkoren för målgruppen och skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa hos barn och ungdom, stärka målgruppens inflytande i riksorganisationen samt öka allmänhetens förståelse för att barnen är oskyldiga och därmed motverka stigmatisering. Vi har under året arbetat för att underlätta för barnen att själva hitta eget stöd samt ökat tillgängligheten för såväl målgrupp som professionella. Vår utmaning ligger nu i att förvalta och hålla över tid och här behöver vi stöd och erkännande av samhället för att inte svika barnen igen. Bengt Ericsson, Ordförande bufff i korthet Bufff är en politisk och religiöst obunden organisation vars syfte är att ge stöd åt Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård. Föreningen arbetar på en mängd olika sätt, från olika sorters opinionsarbete till råd och stöd på individuell nivå. Utgångspunkt för allt arbete inom Bufff är Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4 därför behövs Bufff samhällets utmaningar Det finns så många individuella behov som samhället ska möta och ta hänsyn till. Ofta bekrivs för oss glappet mellan myndighet och individ. Det kan vara svårt för en myndighet att följa de relativt snabba förändringar av behov som finns hos individer. Här har ideell sektor en viktig roll då vi lättare kan anpassa verksamheten efter individens aktuella behov. Barn och Ungdom med Förälder/ Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård har länge varit en osynlig grupp och på bekostnad av andra mer uppmärksammade grupper ofta blivit än mer bortglömd. Pressen på våra offentliga institutioner ökar, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänst, är några exempel där köerna växer och tiden för hjälp till varje enskild individ blir minimal. Här är ideell sektor oumbärlig i sitt snabba agerande vid en krissituation, där en skyndsam kontakt kan vara avgörande. Informationsspridningen via sociala medier och press går allt snabbare, det enskilda barnet kan läsa om förälderns gripande på Facebook innan barnet själv vet att föräldern är borta. Detta leder till en ökad sårbarhet för vår målgrupp och behovet av en snabb respons från samhället blir allt viktigare. Möjligheten för vem som helst att dela egna åsikter om olika händelser leder allt oftare till personliga tragedier för barn och deras föräldrar. dagligen påverkas barn De barn vars föräldrar är frihetsberövade upplever idag en stark känsla av utanförskap och risken för stigmatisering är uppenbar. Enligt Kriminalvårdens egna siffror är det så många som barn i Sverige som dagligen påverkas av att de har en förälder som är i fängelse eller dömd till en frivårdspåföljd. Troligen är gruppen betydligt större än så, då det i dagsläget endast är biologiska barn som uppskattats. förebyggande arbete Det har sedan länge kunnat påvisas att barn med en frihetsberövad förälder, själva löper stor risk att utveckla missbruk och/eller kriminalitet. Aktuell forskning visar att barnen löper 25% högre risk att utveckla psykisk ohälsa. Glädjande är att forskning visar att tidiga stödinsatser för dessa barn har en skyddande och positiv effekt. Stöd och hjälp ger både humana och samhälls- ekonomiska vinster. vår motivation Att kunna förbättra situationen i vardagen för Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård är vår största drivkraft. Det bidrar också till att förhindra att barnen utvecklar psykisk ohälsa och/eller eget missbruk samt kriminalitet. Aktuell forskning visar att ideella organisationers insatser har positiv effekt (Coping*) och visar att vi är på rätt väg. Det bekräftas också av att allt fler idag söker sig till de ideella organisationerna för stöd och hjälp. I många fall blir man även hänvisad dit av den offentliga sektorn något som också vi har erfarenhet av. Vi tror på att hjälpa barnen att bli sedda och hörda. De måste få svar på frågor och få känslomässigt stöd. Genom våra föräldrastödjande insatser får föräldrar ökad förståelse för deras behov. Detta är också barnens rättighet enligt FN:s barnkonvention som förhoppningsvis blir till lag under nästa år. Barn har rätt till eget anpassat stöd oavsett ekonomiskt läge i samhället. Det är allt viktigare när samhället möter så stora utmaningar, att ideell sektor kan garantera och planera sin verksamhet över tid, för att inte svika barnen. *COPING, dvs Children of Prisoners, Interventions and Mitigations to Strengthen Mental Health var ett EU-finansierat projekt. Coping undersökte psykisk hälsa, välbefinnande och motståndskraft hos barn med föräldrar i fängelse i syfte att förstå hur frihetsberövandet av föräldern påverkat barnet samt dess förmåga att hantera detta i vardagen. 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

5 bufff s arbete historik Bufff har finnits som organisation i 15 år och växte ursprungligen fram ur ett projekt från Allmänna Arvsfonden. Utgångspunkten i verksamheten var, och är, Förenta Nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den kallas. Den slår fast att barn, oavsett bakgrund, har rätt att behandlas med respekt och ska få möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Organisationen har som tradition att alltid arbeta med barns delaktighet i alla led. barnkonventionen basen för verksamheten Barnkonventionen är basen i all verksamhet inom Bufff och det betyder att barnens bästa alltid ska vara i fokus. Vi arbetar med att ge röst åt, och stöd till, Barn och Ungdom med Förälder/ Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård. Barnet ska inte behöva straffas för förälderns brott genom att möta fördomar och/eller riskera att hamna i utanförskap. Barnkonventionen har också slagit fast rätten till egen information, eget stöd och skydd. Det handlar om att göra barnet synligt. Även föräldrarna, både de på anstalt och de på utsidan, behöver stöd. Idag klarar inte samhället av att ge alla barn det stöd som faktiskt är deras rättighet. Många ideella föreningar verkar som komplement till socialtjänsten och där fyller också Bufff en viktig funktion. Arbetet sker på många olika sätt, direkt och indirekt, vilket vi beskriver nedan. barnets perspektiv Barnens behov är alltid i centrum för Bufff. Barnen lever ofta i komplicerade familjeförhållanden. Vardagen kan innehålla konflikter mellan vuxna och separationer. Det är inte ovanligt med missbruk och/eller våld. Det föder osäkerhet, sorg, skuld och skam hos barnen. Det är vanligt att med motstridiga känslor som ilska/längtan och kärlek/hat. Oavsett omständigheterna har föräldrar alltid en stor betydelse i ett barns liv. Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård är inget undantag och därför måste vi också arbeta med föräldrarna. Både de som är frihetsberövade och de som inte är det. Genom att ge stöd och hjälp till de vuxna i deras föräldraskap, kan vi indirekt via dem verka för en tryggare vardag och bättre förhållanden för barnen. Vårt förhållningssätt att alltid ha barnets behov i centrum, innebär också att vi arbetar med barnets rätt till skydd från förälder eller annan när så krävs. europeiskt samarbete och forskning Bufff är ständigt närvarande och bevakar vad som händer på den europeska arenan. Sverige är fortfarande i mångt och mycket ett föregångsland och vi blir ofta ombedda att medverka med vår kompetens i olika sammanhang. Vi deltar även i arbetet med att ta fram ny europeisk forskning, där ett exempel är Copingstudien i samarbete med Huddersfield University. individuellt arbete Det är viktigt att komma ihåg att Barn och Ungdom med Förälder/Familjemdlem i Fängelse, häkte, frivård inte är en homogen grupp med samma situation och samma problematik. Den gemensamma nämnaren är att de har en familjemedlem inom fängelse, häkte, frivård. I övrigt kan förhållandena variera stort. Av den anledningen är vi noga med att lyssna på det enskilda barnet. Mycket av vårt arbete görs därför på en individuell nivå. Även professionella söker råd hos Bufff. Telefonsamtal av både stödjande och rådgivande karaktär är en stor del av det individuella arbetet. Lokalföreningarna tar emot ett flertal sådana samtal varje vecka. Samtal från omsorgsföräldern dominerar, men även samtal från förskole- och skolpersonal, elevhälsa, socialtjänst, polis m fl. förekommer ofta. Många telefonsamtal leder till personliga möten för stödsamtal och de som kommer uttrycker ofta att de skulle vilja komma upprepade gånger. Vi gör vårt bästa att tillgodose behoven men tvingas konstatera att efterfrågan under året varit större än de resurser Bufff haft till sitt förfogande. 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6 samarbete med kriminalvården När en förälder har en tillsynspermission, samarbetar vi med Kriminalvården på så vis att umgänget mellan barn och föräldrar kan ske i Bufff s lokaler med vår personal närvarande. Det underlättar ofta kontakten, särskilt om barn och förälder inte setts på länge. Barnet känner ofta redan Bufff s verksamhet och kan därför känna sig trygg. Även om så inte är fallet bidrar våra barnvänliga lokaler till att underlätta kontakten. samarbete med socialtjänsten Av samma skäl är våra lokaler och vår personal en bra plats för möten mellan barn och förälder i de fall en förälder inte får umgås ensam med sina barn, eller där föräldrarna av olika anledningar inte kan träffas. I denna form av möten mellan barn och föräldrar samarbetar vi med socialtjänsten. Det förekommer också andra former av möten kring barnen som t ex omsorgsföräldern föreslår. De känner ofta, liksom barnen, en trygghet med Bufff. Av den anledningen föredrar de att ha möten i Bufff s lokaler och ibland medverkar också Bufff s personal. samarbete skola och elevhälsa Under året har vi etablerat kontakt med Skolverket som har länkat till vår hemsida och även inkluderat en hänvisning till oss i sin elevhälsokurs. Mötet ledde även till att vi på deras förslag la upp ett beställningsformulär av vårt material på hemsidan. Vi har på kort tid fått flera beställningar. arbete på häkten och anstalter På häkten och anstalter arbetar Bufff mest med grupper, men enskilda samtal förekommer också i allt högre utsträckning. En stor efterfrågan finns också från restriktionsavdelningarna. Vi vet att det är en extra svår tid för barnen när föräldern/familjemedlemmen har restriktioner. Kriminalvården värnar också om den isoleringsbrytande åtgärd som det innebär att få besök av Bufff. arbete med grupper Behovet av en trygg mötesplats är stort för Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård och deras föräldrar. Tryggheten består i att alla vet att alla närvarande har en frihetsberövad anhörig och därför behöver man inte vara rädd att försäga sig, känna skam, etc. Det är också en trygghet i att alla arrangemang är drogfria. En annan anledning till denna del av verksamheten är att Barn och Ungdom med Förälder/Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård också ska få göra aktiviteter som många andra barn gör. Det kan vara att gå på bio, besöka lekland eller sportanläggningar. Förutom allt annat som drabbar barn vars föräldrar frihetsberövas, förändras ofta dessa familjers ekonomi drastiskt. Plötsligt kan det vara omöjligt för dessa barn att få uppleva saker som deras kompisar pratar om på dagis och i skolan. Detta arbete kan skilja något mellan de olika lokalföreningarna allt beroende på besöksunderlag och ekonomiska möjligheter. samtalsgrupper Syftet med stödgrupper och helgträffar är att erbjuda Barn och Ungdom med Förälder/ Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård möjlighet att få träffa andra barn i liknande situation. Under ledning av två stödgruppsledare får barnen upptäcka att de inte är ensamma. De får också möjlighet att dela sina egna upplevelser och erfarenheter med andra barn. Ett viktigt verktyg i arbetet med stödgrupperna är en egenproducerad, animerad film från Filmen heter Emilia och bygger på ett större antal intervjuer med Barn och Ungdom med Förälder/ Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård som sedan har bearbetats till en historia om en flicka och hennes lillebror. I samtal i stödgrupperna talar man sedan om personerna i filmen istället för den egna situationen. Det gör att frågor kan ställas utifrån Emilias situation och blir därför mindre laddade. Till filmen finns också en instruktion och en mötesplan för ledarna. Under senare år har stödgruppsledarna upptäckt att det är lättare att rekrytera barn till kortare samtalsgrupper på helgerna än till samtalsgrupper som pågår terminsvis på vardagkvällar. En förklaring är att många föräldrar som tillfälligt blivit ensamstående har svårt att få ihop vardagen. För de föräldrarna kan det vara lättare att se till att barnen får komma till en stödgrupp över helgerna istället. Dessa ersätter inte stödgruppsverksamheten i sin helhet men är ett bra komplement. olika former av gruppaktiviteter Gruppaktiviteterna arrangeras främst som Öppet Hus och Familjeaktiviteter som beskrivs nedan. Öppet Hus i de egna lokalerna är oftast pyssel, lek, umgänge och en enkel måltid. Precis som namnet säger är det bara att komma oanmäld till Öppet Hus. För en del blir det första kontakten med oss. Petra och Charlotte Wieslander, senior advisor Skolverket. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

7 ungdomsgrupp Ungdomsgrupperna har regelbundna träffar och alternerar mellan vardag och helg. Under vardagkvällar äter man en måltid och samtalar om olika frågor i den egna lokalen. På helgträffarna gör man olika aktiviteter, t ex bio, bowling och klättring allt efter ungdomarnas egna önskemål. När en ny tonåring vill börja i ungdomsgruppen är det rutin att han/hon först kommer och talar ensam med en av ledarna, oftast en timme före den ordinarie träffen. Då får han/hon en mindre introduktion som underlättar inträdet i gruppen. I en del föreningar bedrivs även andra aktiviteter som riktar sig till olika gruppers behov, till exempel FF (föräldrafritt) och Skrivargruppen för unga vuxna. föräldragrupper på anstalt Frihetsberövade föräldrar har ett stort behov av stöd i sin föräldraroll. De behöver få kunskap om barnens perspektiv och hur frihetsberövandet påverkar deras barn. Självförtroendet är ofta lågt hos dessa föräldrar. Därför är det viktigt att de får veta att en pappa eller mamma, trots situationen, alltid är en oerhört viktig person i barnens liv. Det är också väsentligt att förmedla att man kan vara en bra förälder för sina barn trots att man finns på avstånd. Att det är viktigt att hålla kontakten med barnen på ett sätt som är bra för dem. Detta och mycket annat är ämnen som behandlas i föräldragrupper och samtalsgrupper om föräldraskap, som Bufff håller ute på anstalterna i samarbete med Kriminalvården. nytt föräldragruppsmaterial i kriminalvården Bufff har under ett treårigt Arsvsfondprojekt arbetat fram ett nytt material bestående av en föräldrabok och en gruppledarbok. Under 2015 utbildades de första drygt 80 gruppledarna I det nya materialet och att det nu är det som används inom Kriminalvården viket vi är stolta över. Förtroendet för Bufffs kompetens i sakfrågan är stor. familjeaktiviteter Familjeaktiviteter, som utflykter, bio, m m, sker på lördagar. För samhörighetens skull träffas man först i lokalen och tar en fika eller lätt lunch före gemensam avfärd. Aktiviteterna annonseras i förväg och sänds ut i form av ett program till medlemmarna. En av anledningarna till den goda framförhållningen är att frihetsberövade föräldrar ska hinna ansöka om permission och kunna delta tillsammans med sina barn. Anmälan är nödvändig för att kunna beställa biljetter och platser men är gratis. Innehållet varierar mycket och självklart kan medlemmarna komma med önskemål om vad de skulle vilja göra. Besöken utförs av två anställda på Bufff, eller alternativt en anställd från Bufff tillsammans med till exempel Barnombud på anstalten. Viktigt är att det företrädesvis är samma personer som återkommer för att ge en kontinuitet och trygghet för dem de möter. Under året har Bufff gjort hundratals besök i häkten och träffat föräldrar och samtalat med dem om deras barns behov och hur de kan underlätta för dem. Avsikten är att informationen som ges ska göra intryck och bidra till att den intagna kan vara ett mer adekvat stöd för sina barn, samt stärka dem att ge ärliga svar på barnens frågor. Besöken kan också leda till att omsorgsföräldern och barnen får information om aktuell lokalförening och söker sig dit för vidare stöd. Bufff s riksorganisation erhåller årligen statsbidrag av Kriminalvården för att dessa besök ska genomföras i landet. Efter utförd verksamhet av lokalföreningarna redovisar de till riksorganisationen som sedan fördelar pengarna. Personal från Bufff medverkar också på familjeveckorna vid Gruvberget, en öppen kursanstalt i Hälsingland, kurserna återkommer årligen. storhelger och lov Vid jul anordnas en julfest med julmat, lekar, tomte och klappar till barnen. Alla som vill får vara med. Så långt resurserna räcker anordnas aktiviteter under andra helger och skollov samt under somrarna. Det har varit lite festligare sammankomster och särskilt pyssel med helgtema. Många barn och föräldrar berättar att de känner sig särskilt ensamma under helger. Det skulle självklart uppskattats om det funnits utrymme ekonomiskt och med personal för ännu fler aktiviteter under storhelger. besök på anstalter och häkten Nästan alla landets anstalter och häkten får numer regelbundet besök av personal från Bufff, tack vare vår lyckade satsning med nyetablering norröver. Informationen som ges handlar dels om föräldraskap och dels om Bufff och verksamheten ute på lokalföreningarna. Besöksschemat läggs upp tillsammans med Kriminalvården. För det mesta får vi träffa en grupp men vid vissa tillfällen kan enbart en person komma till mötet. Då förändras innehållet i samtalet åt det mer personliga hållet. 10 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8 media tidningar Metro Debatt. 21 maj 2015, Berätta för barn att deras föräldrar sitter i fängelse. Times of Malta, 23:e maj, Presidenten invigningstalar på Bufff s konferens. Värmlands folkblad om namnbyte, maj NWT, om besöksrum på häktet Karlstad i juni och om julfirande i november. Om Krim har gjort flera artiklar, konferens, föräldragruppsmaterial, besöksmiljö och polismuseet. Situation Stockholm om utställning på polismuseet. Polisen, om utställning på polismuseet. Polismuseets blogg om utställningen vid flera tillfällen. Tidningen Nordost, om invigning av ny lokal Bufff VG. Tidningen Social Qrage, om ordförande Västra Götaland. radioprogram P5 Stockholm, 3 tillfällen. P4 Värmland 7:e augusti om läger. Radio Sörmland, anhörig. tv Kulturnyheterna om Bufffs skrivargrupp, Svt.se/ kulturnytt 2:a juni. Svt Play, Gruvberget och Bufff Svt nyher Barn med föräldrar i fängelse får höras i ny utställning, 23 november Fångarnas barn Svt - inspelning information och kunskapsspridning Ett av organisationens övergripande mål är att öka kunskapen om målgruppen. Därför försöker vi så mycket som möjligt att medverka i debatten genom olika former av media samt ta emot studiebesök bade nationellt och internationellt. Personal i organisationen medverkar också i kunskapshöjande insatser inom socialtjänst, skola, kriminalvård, åklagarmyndighet, polis mm. Det är en viktig del i Bufffs arbete att medvetande göra allmänheten om målgruppens specifika behov. Det kommer också in många förfrågningar men resurserna räcker inte alltid till för att möta efterfrågan. bufffs ungdomar skapade utställning på polismuséet I ett samarbete med Kriminalvården, Polismuséet och Sweco, deltog ungdomar från Bufff i att skapa en utställning om hur det kan vara att ha en familjemedlem i fängelse. Resultatet blev en mycket levande utställning på Polismuseet i Stockholm, där utgångspunkten helt är barnets perspektiv. Samtidgt utbildades museiepersonal för att kunna visa filmen Emilia för allmänheten. Slutresultatet blev en stor kunskapsspridande insats. medlemskap i organisationer och nätverk Bufff är medlem I det europeiska nätverket COPE (Children of Prisoners Europe) samt 24-timmar för barn till frihetsberövade (ett nordiskt nätverk, bestående av Barnombudsmannen, Kriminalvården och Bufff). Bufff är också medlemmar i svenska organisationer som arbetar för barns bästa, t ex: Nätverket för barnkonventionen (UNICEF), NKA (nationellt kompetenscentrum för anhöriga) samt Samba (samarbete för barnen). studiebesök och medverkan vid konferenser och i nätverk Kvallitetssäkring, kunskapsinhämtning och spridining, genom deltagande i Nätverket, Cope, Children of prisoners Europé, konferen och möte 22-24/5. Nätverket 24- timmars, ett Nordiskt forum för Barn till frihetsberövade, möte och föreläsning i Köpenhamn den 9-11/9. Deltog i en konferens gällande resultat/ uppföljning av Copingstudien i Huddersfield den 26-28/10. Bufff rapporterade vilken effekt Copingstudien haft i Sverige samt att vi deltog i tankar kring en utveckling av studien. Bufff arrangerade i samverkan med Cope network en stor konferens den 22/5, inbjudna var beslutsfattare och professionella. Bufff deltog också i uppföljning av CRC s rekommendationer till Sverige avseende barn till frihetsberövade. Bufff har haft möte med Skolverket, Charlotte Wieslander, angående hur skolan kan bli mer medvetna om barn till frihetsberövade och hur deras personal kan ta hjälp av Bufff. Ett konkret resultat av mötet var att skolverket refererar till Bufff genom både e-kurs och hemsida. Möte med Socialstyrelsen och NKA, angående samverkan, den 5/11. Referensgruppsmöten med Kriminalvården, avseende riktlinjer för Kriminalvårdens arbete med barn och unga, vid 3 tillfällen. Organisationen har blivit inbjudna och deltagit i ett flertal seminarium/föreläsningar för spridning av forskningsresultat. övrigt Utställningen på andra sidan murarna får pris för bästa projekt vid Swecos årliga event 2015, där 1500 arkitekter/ingenjörer röstade på projektet som vinnare. Bufff har även deltagit i kampanjen internationella studiebesök Studiebesök av Mrs Lucy Slade som forskar om behandling av utvisningsdömda, hänvisad från Kriminalvården utlands avd. Sidas nätverk Kvinna till Kvinna, har besökt Bufff vid 2 tillfällen med ca 15 deltagare från olika länder vid varje tillfälle (Sud Sudan, Kongo Kinshasa, Colombia, Jemen, Irak, Iran, etc ). 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

9 organisationen har fortsatt arbeta i enlighet med det strategiska dokument som antogs av föreningsstämman 2014 särskilda händelser under året mycket har hänt under året; vi har bytt namn från Bryggan till Bufff, vi har fått en ny hemsida och en ny profil och ett nationellt stöd nummer; Organisationen har gjort detta arbete för att underlätta för barnen och ungdomarna att hitta till det stöd som finns och tydligt bedriva ett nationellt stöd till målgruppen. För att lansera ovanstånde arrangerade Bufff tillsammans med Cope en stor europeisk konferens. Bland gäster och föreläsare återfanns representanter både från Sverige och övriga Europa. I panelen fanns bl. a Åsa Regnér, Nils Öberg, Jercy Zarnecki mfl. Genom en enad och tydlig profil är vår vision att vi ska kunna arbeta för ett likriktat och adekvat stöd. Genom vårt 020-nummer har vi också utökad möjlighetet att få stöd oavsett var i landet man bor. Vi har förstärkt vårt samarbete med Kriminalvården i och med att vi ingår i den referensgrupp som tar fram riktlinjer för Kriminalvården nationellt i arbetet med barnfrågor. statistik och insamling av data Under året har vi arbetat för att alla lokalföreningar ska ha samlat in och rapporterat statististik enligt samma modell. Vi har under året även tittat på ett gemensamt medlemsregister för att underlätta administreringen. Statistiken är värdefull för att ge oss större kunskap om vår målgrupp. organisation och kvalitetssäkring Kontinuerlig kontakt via skype, telefon och fysiska träffar för att diskutera utmaningar, utveckling, förmedla ny kunskap, forskning såväl internationellt som nationellt. Uppdatering om pågående arbete politiskt och på myndighetsnivå. Fortlöpande informerar vi oss om arbetet på lokalföreningarna för att se vlket stöd som behövs från riksorganisationen. personal Organisationes ekonomi har varit fortsatt ansträngd under året och därför har vi valt att inte anställa någon personal. Vi har använt oss av resurser från lokalföreningarna samt köpt in tjänster, men vi ser att det under 2016 kan finnas utrymme för anställning. utbildning Lokalföreningarna erbjuder sin personal handledning och utbildning. Riksorganisationen ombesörjer i mån av resurser kvalitetshöjande utbildningar. Vår önskan är att erbjuda fler och medel söks för detta. För att säkerställa att verksamhetsledarna i lokalföreningarna får handledning och blir uppdaterade i frågor som rör dem, anordnar riksorganisationen regelbundna möten per Skype var fjortonde dag. kvalitetsarbete Organisationen har fortsatt arbeta i enlighet med det strategiska dokument som antogs av föreningsstämman Som ett led i arbetet har organistationen antagit nya stadgar och instruktioner samt gemensamma riktlinjer för det uppsökande arbetetet inom Kriminalvården. Samtliga antagna policydokument har uppdaterats under året. Bufff har också under året utvecklat och publicerat en mängd nytt matrial, exempelvis en bok för anhöriga i syfte att hjälpa familjen och därigenom stärka barnets förmåga att hantera sin situation. Vi har också haft möjlighet att tillsammans med Huddersfield University utvärdera den forskningsinsats som gjordes i Copingstudien Bufff fick också möjlighet att via QUNO (Quaker United Nations Office) uttala oss om regeringens respons på de förbättringskrav som CRC ställt på Sverige. Bufff har också under året arbetat med att inkludera den nya målgruppen, barn som har äldre syskon i fängelse. Vi har som synes under året arbetat hårt med den gemensamt antagna strategin som ska bära Bufff mot det gemensamma målet, ett nationellt stöd för målgruppen. Utvärdering Copingstudien, Huddersfield VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10 särskilt stora behov behov av geografisk spridning av stöd Det är tydligt att det finns ett stort behov av Bufff runt om i hela landet och att en satsning på chatt och telefonjour var och är fortsatt högst motiverad. Bufff besöker idag landets nästan alla anstalter och häkten. Det som blir alltmer tydligt är att det stora behovet och den stora utmaningen är att finna finansiering/resurser för att erbjuda nationellt stöd till målgruppen långsiktigt. projektberoende Extra resurser i form av projektmedel möjliggör för flera lokalföreningar att tillfälligt skapa fler grupper för att möta aktuella behov, ha mer personal vilket ger större chans till flexibelt schema överlag osv. Kort sagt, över huvud taget aktuell anpassning och improvisation i verksamheten. är det ansvarsfullt av oss att skapa förväntningar vi kanske inte kan uppfylla på sikt? projektberoendets konsekvenser Samtidigt ger detta en ryckighet i verksamheten. Internt får vi svårigheter med personal, organisation och behov av arbetsledning. Externt med besvikelser och nya anpassningsproblem när vi måste lägga ner, alternativt säga nej till, uppskattade tjänster och grupper. Särskilt betungande är det sistnämnda. Det ställer också frågor kring vad som är etiskt försvarbart. Är det ansvarsfullt av oss att skapa förväntningar vi kanske inte kan uppfylla på sikt? vår slutsats Att behovet av Bufffs arbete inte kommer att minska i framtiden är mycket tydligt. Vi måste också kunna garantera ett likvärdigt stöd i hela landet. Det är ett stort åtagande. En förutsättning för att vi ska lyckas är en säker och stabil finansiering. Därför måste vi jobba ännu hårdare på att få ett långsiktigt finansiellt stöd. När antalet barn växer och målgruppen utökas, vilka ska få vårt stöd och hur många kan vi hjälpa? Det är frågor som vi kommer att behöva ställa oss. Att vara tvungna att dra gränser och kanske behöva neka stöd, det är vår största framtida utmaning. året i förhållande till verksamhetsplanen Här beskrivs och kommenteras verksamheten för året i förhållande till Verksamhetsplanen Aktiviteter och siffror redovisas separat för Riksorganisationen samt de åtta lokalföreningarna; Riksorganisationen följer alltid de egna övergripande målen. Verksamheten planeras och genomförs utifrån de anslag som uppbärs främst från Socialstyrelsen varför verksamhet redovisas under rubrik socialstyrelsen. I övrigt kan tilläggas att riksorganisationen fullt ut genomfört de aktiviteter som planerats. ökad delaktighet, kompetens och kvalité Organisationskonferens Katrineholm med alla lokalföreningar för uppföljning, uppdatering och intern utbildning. Regelbundna VL träffar var 14e dag, för uppföljing. Upprättat ett gemensamt kalendarium via hemsidan. Löpande nyhetsbrev till organisation och inhämtning av statistik mm. Ordförande har besökt alla lokalföreningar under året för förankring och delaktighet. förbättra villkoren för målgruppen på nationellt och europeisk nivå genom Ökad synlighet i sociala medier, aktiva på Facebook och Twitter, skapat konton på Youtube och Instagram i syfte att följa barn och ungdom på deras egna arenor. Vi har arbetat hela vägen med barn och ungdomars delaktighet, exempel Polismuseet där barn och ungdomar deltagit aktivt i hela processen med utställningen. Vi arbetar också mer med att få in ungdomar i styrelsearbetet ex genom att bjuda in dem som suppleanter i styrelser lokalt. övriga aktiviteter Officiella besök av forskare, studenter och representanter från olika internationella organisationer. Socialstyrelsen bjöd in till ett möte tillsammans med flera samarbetsorganisationer som arbetar inom anhörigområdet, bland annat Försvarsmakten. Bufff ingår också i Kriminalvårdens referensgrupp tillsammans med Socialstyrelsen, Länsstyrelsen, Barnombudsmannen i arbetet med att ta fram nya riktlinjer kring Kriminalvårdens arbete med barn. Vi är inbjudna att medverka som sakkunnig i ämnet. Vidare har organisationen också erbjudit flera seminariedagar för att sprida resultaten från forskningsprojektet Coping (Children of Prisoners, Interventions and Mitigations to Strengthen Mental Health). 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

11 statsbidrag från Socialstyrelsen Bufff fick för året ett ökat anslag, kronor, för att främst arbeta med; Att barn i hela Sverige ska få möjlighet till adekvat stöd när en förälder häktas eller döms till fängelse och att barnen ska uppleva att det finns andra i en liknande situation. Att professionella som möter barn ska få en ökad kunskap om Barn och Ungdom med Förälder/ Familjemedlem i Fängelse, häkte, frivård, och därigenom ges barn som har föräldrar inom kriminalvården ökade möjligheter till adekvat stöd. I ett första steg skola, barnomsorg och socialtjänst på de orter som har lokalföreningar. Att barn uppmärksammas och tas hänsyn till genom hela rättssystemet av de myndigheter som kan eller ska möta barnen och att stödet till barnen säkerställs genom strukturer, rutiner, riktlinjer och på lång sikt även lagförändringar. Arbetet behöver göras lokalt, regionalt och nationellt för att förutsättningar för förändring ska kunna skapas. stöd till nya lokalföreningar, Uppsala Under året antogs en motion i Uppsala läns landsting om att länet önskar en Bufff verksamhet hos sig. Ansökan till Uppsala läns landsting om projektstöd är inlämnad. kompetens och fortbildning Som en kompetenshöjande insats inom organisationen erbjöds medarbetare i lokalföreningarna Delta på den europeiska konferensen Supporting children with imprisoned parents and their families; rights opportunities and responsibilities. Under organisationskonferensen erhöll medverkande föreningar erfarenhetsåterföring i form av nutidsorientering och samtida förändringsarbete. Verksamhetsledarträffarna genomfördes varannan vecka för kontinuerlig avstämning och delaktighet. Övrig utbildning ströks pga ej beviljade medel eller resurser för ändamål. geografisk utökning av stöd Under åren har det blivit tydligt att Bufff behöver kunna erbjuda stöd till de barn som bor utanför orter där lokalföreningar finns, och att organisationen behöver hitta permanent finansiering för uppdraget. Tagit fram de tekniska lösningarna för och startat upp ett nationellt stödtelefonnummer. Tagit fram underlag för uppstart av chatt via nya hemsidan. Ansökt och beviljats projektmedel för fortsatt arbete mot nationellt stöd. öka kunskapen om målgruppen hos professionella. Anordnat europeisk konferens. Nationella föreläsningar har anordnats där forskningsresultat redovisats. Ca 2300 beslutsfattare och professionella har deltagit. Bufff har medverkat i utbildning av ca160 nya kriminalvårdsanställda vid 8 tillfällen. Ställt ut på Socionomdagarna, Älvjsö mässan. Föreläst för åklagarmyndigheten. lobbying och påverkansarbete på beslutsnivå Möte med skolverket. Möte med socialstyrelsen om behov av nationellt stöd. 24 timmar för barn till frihetsberövade, Barnombudsmannen, Kriminalvården, Bufff. COPE network, möte och konferens. Polismuseet, allmänheten skolklasser, samverkan. Radio och TV. Kriminalvårdens personaltidning RuntiKrim, tidningen Filen, Situation Stockholm. Debattartikel i Metro. Organisationskonferens genomförd i oktober 2014 för att säkerställa delaktigheten och enas i gemensamma opinionsbildande insatser. Flera slutna Facebookgrupper finns. Youtube. Ny hemsida för ökad tillgänglighet. riksorganisationen Riksorganisationens uppgift är att fungera som samhällspåverkare och opinionsbildare samt delta i forskningsprojekt. Riksorganisationen ska också verka sammanhållande för de olika lokalorganisationerna och stödja dem med utbildning och avlastning från administrativa uppgifter. Syftet är att lokalföreningarna, så långt det är möjligt, ska kunna fokusera på att erbjuda ett adekvat stöd till sina medlemmar. Riksorganisationen är också ansvarig för att utarbeta övergripande plattformar; webbplats och nationellt stöd i form av chatt och telefonjour, informationsmaterial m.m. finansiering Riksorganisationen förvaltar och fördelar de medel som endast riksorganisationer har rätt att söka. Organisationen har under året fortsatt att arbeta med att hitta hållbar finansiering för lokalföreningarnas verksamhet. statsbidrag från kriminalvården Styrelsen har samlat lokalföreningarnas ansökningar till Kriminalvården. Kriminalvården beviljade kr av de sökta medlen samt ett tillägg för etablering i region norr om kr. De lokala medlen har använts till frigivningsförberedande insatser på anstalter och häkten och frigivningsförberedande insatser på lokalförening i samband med permissioner. Tillsammans har Bufff haft samtal med 2217 föräldrar och varit i kontakt med landets alla häkten och anstalter. Bufff har också genomfört en kvalitetssäkrande insats gällande det uppsökande arbetet. ekonomisk redovisning Bufff Sverige redovisar underskott på kr för året Styrelsen föreslår att årets resultat balanseras i ny räkning. Balanserat resultat kr. Årets underskott kr. Balanseras i ny räkning kr. styrelsens sammansättning under året Bengt Ericsson, ordförande Annika Altnäs, vice ordförande Annica Zetterholm, ledamot/sekreterare Madelein Löfgren, ledamot Petra Westerling, ledamot Karin Pütger, ledamot, tillträdde vid extra årsmöte Lena Karlsson, ersättare från , tidigare ledamot Gilda Romero, ersättare, tillträdde vid extra årsmöte Annelie Björkhagen-Turesson, invald vid extra årsmöte VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12 totalt antal besök vid öppet hus och aktiviteter 2015 vid samtliga lokalföreningar Ålder Skåne Värmland Örebro Öster götland Totalt antal barn Vuxna statistik bufff sverige Totalt antal Västmanland har erbjudit stöd till barn i samband med övernattning. Totalt antal individer som fått gruppstöd i någon form, i fyra av föreningarna, exempelvis i ungdoms-, stödgrupp och eller föräldrafrittgrupp Ålder Värmland Stockholm Södermanland Västmanland Västergötland Stockholm Västergötland Öster götland Totalt antal barn Vuxna mamma grupp 27+ unga vuxna Totalt antal ett urval av de antal aktiviteter som arrangerades av lokalföreningarna under året Öppet Hus anordnade under året 309 Aktiviteter o fester anordnade under året 99 Gruppstödsträffar anordnade under året 124 Läger har anordnats under året 5 Umgängen och familjeinsatser VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

13 Antal omsorgsföräldrar/anhöriga som fått stödsamtal, alltså individuella samtal. Detta bidrar till att hela familjen stöd även om det ibland bara är 1 person man pratar med i telefon. Föreningarna har totalt tagit emot samtal per telefon eller personligt från anhöriga/familjer Från Kriminalvårdens klienter har föreningarna tagit emot telefonsamtal. Totalt blir detta samtal med individer/ familjer. Detta är utöver de klienter som lokalföreningarna pratat med ute på landets anstalter och häkten och utöver de barn som erhållit indirekt stöd via detsamma. För 82 familjer har skräddarsydda lösningar anordnats som exempelvis bevakade besök, umgängen på alternativ plats, arrangerade nätverksmöten och eller att personal deltagit vid besök på anstalt som stöd till barn. indirekt stöd till barnen, via uppsökande verksamheten i Kriminalvården: Antal frihetsberövade föräldrar som fått stöd via uppsökande verksamhet 2217 st. Antal barn som givits indirekt stöd via uppsökande verksamheten: Uppsökande verksamhet; ett försök att räkna övergripande, denna skiljer sig från redovisad statistik. STÖD TILL ANHÖRIGA Skåne Värmland Örebro Stockholm Södermanland Västmanland Västergötland Östergötland Förening Antal Vuxna klienter i KV Skåne Antal barn som erhållit indirekt stöd Telefon Telefon utom län Telefon andra länder Personligt Personligt utom län Totalt stöd anhöriga/barn SAMTAL KRIMINAL- VÅRDENS KLIENTER Kriminalvården telefon Stockholm Värmland Västmanland Västergötland Örebro Östergötland Totalt Totalt stöd VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14 skåne antal barn och vuxna som deltagit vid öppet hus och aktiviteter totalt 84 fördelat i följande ålderkategorier. individer / familjer som erhållit stödsamtal per telefon eller i lokal. Totalt 141. kunskapsspridning 40 frivårdsinspektörer har fått information om Bufff s målgrupp och verksamhet. finansiering föreningens intäkter 2015, av totalt kr deltagande i föreläsning vid Malmö Högskola, våld i nära relationer, barndag, open your eyes 50 kriminalvårdare fick information genom föreläsning i region syd. 12 fängelsepräster fick information om Bufff s målgrupp och verksamhet Vuxna Barn 7-12 år 26 Barn 0-6 år Barn år Per telefon inom Malmö stad 24 Per telefon utom län 10 I lokalen inom län 3 I lokalen utom län Vi ser att behovet är stort av Bufff i Malmö och kringliggande kommuner. 1 träff med kuratorer för gymnasieskolor. 1 informationstillfälle vid Rädda Barnen. 1 informationstillfälle för politiker. Ett flertal träffar kring informationsspridning med kyrkliga församlingar och Kris Övrigt/medlemsavgifter/gåvor Kommunalstöd Statligt stöd Fonder antal frihetsberövade föräldrar som fått stöd och information på anstalter/häkten. 92 frihetsberövade föräldrar har fått stöd via uppsökande verksamhet, därmed även 120 barn samt 15 barnbarn. Föreningen har besökt 5 anstalter och 2 häkten. Professionella efterfrågar i större utsträckning kunskap råd och stöd i möten med målgruppen. Vi ser också en ökad efterfrågan från barn och familjer samt ett ökat tryck via telefon, e-post och sociala medier. 10 särskilt arrangerade träffar för familjer har anordnats under året, exempelvis i form av nätverksmöten eller möten på alternativ plats. antal aktiviteter arrangerade av lokalföreningar under året och vilka de är. Totalt 48 aktiviteter Öppet hus inkl fester Familjeaktiviteter 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE

15 stockholm året i siffror Här beskrivs och kommenteras verksamheten under året i förhållande till verksamhetsplanen för Inledningsvis kan sägas att bas- och uppsökandeverksamheten för året genomfördes i enlighet med vad som planerats. Den öppna verksamheten, Öppet Hus och familjeaktiviteterna, har haft 574 besök gjorda av barn med förälder. antal barn och vuxna som deltagit vid öppet hus och aktiviteter Totalt 574 barn fördelat i följande ålderskategorier år år år antal frihetsberövade föräldrar som fått stöd och information på anstalter/häkten. 574 föräldrar har haft samtal med Bufff personal på 19 olika anstalter/häkten. w 1137 barn har därigenom erhållit indirekt stöd. individer / familjer som erhållit stödsamtal per telefon eller i lokal. 522 Telefon förälder/ familjemedlem kriminalvård 507 Telefon anhöriga inom län 182 Telefon anhöriga utom län Stöd i lokal Antal omsorgsföräldrar / anhöriga som fått stödsamtal, totalt 1367 st. Stödsamtal = Individuella samtal som individen/familjen fått första kontakt. Telefon anhöriga utanför Sverige Ett 30 tal familjer har också fått omfattande stödinsatser under året, att personal från Bufff följt med barn på besök, anordnat särskilda besök, bevakade eller förordnade genom domstol, eller där personal anordnat eller deltagit i nätverksmöten och haft kontakt med alla berörda myndigheter runt familjen. En trend vi ser är att stödet via slutna Facebook grupper, sociala medier och webb ökar. Det är svårt att redovisa detta statistiskt, men Bufffs personal är dagligen engagerade i frågor med återkoppling per sms, mejl, facebook, mm. Sedan starten av 020-numret har samtalen från hela landet ökat. Vi har också ett särskilt abonemang som vi kan ringa på när det gäller familjer som söker oss från andra länder. Dessa samtal ökar, flest samtal är de från länder där spanska talas och delvis beror detta på att vi har anställd personal som talar spanska genomförda aktiviteter under året Öppet Hus i lokalerna på Södermalm har genomförts varje vecka under hela året, även i juli. Öppet Hus i Södertälje har genomförts varannan vecka, förutom under juli månad. Familjeaktiviteter, har erbjudits varje månad och även målet med att de skulle innefatta en dags skidåkning i Romme, har uppfyllts. Extra lovaktiviteter, sportlovsfest, höstmaskerad samt julfest har genomförts. Ungdomsgruppen har erbjudits träffar varannan vecka hela året. Varvat vardagar och helger. FF gruppen erbjuds träffar varannan vecka och har under hösten arbetat med en utställning på polismuseet. Gruppen leddes av personal från Bufff i samarbete med arkitekter från SWECO, 6 workshops genomfördes med barnen. Kriminalvården lät pappor från Asptuna anstalten bygga montrar och Polismuseet satte upp en utställning som nu visas fram till augusti Tanken är sedan att utställningen skall turnera vidare. Gruppverksamhet har genomförts. Skrivargrupp vid 19 tillfällen. Skrivargruppen samt några unga från landet i övrigt har under året arbetat med en bok som kommer ges ut under början av Boken trycks med medel från Arvsfonden och gruppverksamheten har fått stöd från B A Danelii stiftelsen. Gruppverksamhet, i helg-variant har genomförts vid 2 tillfällen men erbjudits löpande. Stödsamtal till frihetsberövade och deras anhöriga har erbjudits kontinuerligt i så lång utsträckning som resurserna har tillåtit. Telefon bemannas dagligen och i lokal har bokats stödsamtal vid 96 tillfällen. Den uppsökande besöksverksamheten på häkten, anstalter och Frivårdsenheter har genomförts enligt plan. En extra satsning har också genomförts mot region Norr i samverkan med Bufff Västmanland. Besök har gjorts både i hela den utökade Norr-regionen med undantag för Haparanda. Föräldragrupper genomfördes enligt den nya modellen som tagits fram av Bufff Stockholm med finansiering av Arvsfonden. 3 personal är nu utbildade i modellen. Stöd genom Facebook-grupper ökar och administreras av anställda. Under året har den slutna mamma-gruppen aktivt svarat på frågor och medverkat i diskussioner. Ca 27 medlemmar har av olika anledningar inte kunnat delta på plats. Det finns även en grupp för ungdomar som haft 30 deltagare. Vi har kontaktat olika kommuner, föreningar etc, som har naturlig kontakt med vår målgrupp i syfte att få hjälp av dem att sprida information om Bufff Stockholm och det stöd som vi kan erbjuda. Genom den nya hemsidan har vi fått en tydligare profil och fler börjar känna igen oss. Vi har, i samverkan med Bufff Sverige, etablerat kontakt med Skolverket som hjälper oss få ut information till skolor, förskolor och elevhälsa. Vi har under året tagit emot flera internationella studiebesök, dels genom SIDA och Kriminalvårdens utlandsavdelning. Tyvärr har vi inte haft tillräckliga resurser för att arbeta, i den utsträckning som verksamheten skulle behöva, med att nå ut till fler kranskommuner. Idag har Stockholm ekonomiskt stöd från Botkyrka, Tyresö, Sollentuna, Järfälla, Nacka, Värmdö och Upplands Väsby. Stockholm Stad har varit med sedan start. Pågående samarbetsprojekt med Kriminalvården, Nytt föräldrastödsmaterial inom Kriminalvården har pågått under året, vi jobbar i nära samverkan med utveckling av stöd till föräldrar/familjemedlemar genom hela kedjan, från arrest till frivård. Detta finansieras av Arvsfonden och skall vara slutrapporterat i augusti Under året har 80 personer i kriminalvården utbildas i den nya modellen för våra barns skull och Kriminalvården har nu arbetat in modellen i ordinarie verksamhet. 26 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE