Rörlig Bild och andra medier som en kunskapsform

Transkript

1 DELRAPPORT ht07/vt08 Rörlig Bild och andra medier som en kunskapsform Magnus Engvall och Maria Stam

2

3 DELRAPPORT ht07/vt08 Rörlig Bild och andra medier som en kunskapsform Magnus Engvall och Maria Stam Högskolan i Kalmar

4 Rörlig bild och andra medier som en kunskapsform en temagrupp inom Ung Kommunikation *. Deltagande personer i temagruppen: Ami Bacher, lärare i åk 4 6 på Färjestadens skola, Mörbylånga kommun. Är intresserad av hur medier och film kan används i undervisningen. Tagit sig an detta under 2007 i samband med temagruppens arbete. Magnus Engvall. Arbetar sedan 2004 som konsulent i film- och mediapedagogiska frågor på Reaktor Sydost. Bakgrund som journalist och lärare i dokumentärt filmberättande. Lars Lind, 4 6 Färjestadens skola sedan läsåret , Mörbylånga kommun. Lars har innan dess arbetat på Köping skola i Mörbylånga. Har under flera år använt film och andra medier som uttrycksform i undervisningen. Sara Lindqvist, IT-mediepedagog i Mörbylånga kommun. Har en övergripande roll i arbetet med att utveckla Mörbylånga kommuns skolor i användandet av Film, medier och den digitala tekniken. Anställd på halvtid sedan Peter Milton. It-pedagog på AV-Media Kalmar län. Peter inspirerar och utbildar i berättandet med ljud, bild och rörliga bilder. Har jobbat både med elever och pedagoger i drygt ett decennium. Det handlar om språkutveckling i vidgad bemärkelse! Lars Palm, Bild 3 9. Lars har arbetat på Ringsbergsskolan i Växjö sedan år Sedan starten har Lars arbetat med digitalala medier i någon form. Bild och, inte minst, ljud har en stor betydelse i mediearbetet. Lars vill också poängtera att det är det samtida konstbegreppet som under hela den här tiden har varit ledstjärna i det pedagogiska arbetet, där begrepp och metoder från samtidskonsten och estetiska läroprocesser fogats samman i en gemensam kunskapssyn. Eva Sjöstrand, lärare i åk 4 6 på Färjestadens skola, Mörbylånga kommun. Eva har erfarenhet av arbete med film i undervisningen sedan läsåret Maria Stam. Adjunkt i Bildpedagogik och media, Högskolan i Kalmar. Leif Svensson, So 6 9. Leif har arbetat som lärare i nio år och har sedan ITIS-tiden arbetat med olika medier i skolan. Han har även arbetat med It-pedagogiska utvecklingsfrågor i Alvesta kommun. Är nu inne på sitt tredje läsår på Ringsbergskolan, där han främst arbetar med klasserna 6 9 med huvudansvar för SO-undervisningen. På skolan strävar man efter att hitta metoder för att kunna använda film, media och andra estetiska läroprocesser i alla skolans ämnen. * Ung kommunikation är ett projekt med stöd av KK-stiftelsen med syfte att öka den digitala kompetensen i lärarutbildning och skola. Frågan projektet ställer är: Vilka nya villkor för lärande skapas av förändringar i ungdomskultur och digital teknik?

5 Innehåll 1. Inledning Teoretiska utgångspunkter...7 Det vidgade textbegreppet...7 Vad innebär det vidgade textbegreppet för lärarutbildning och skola?...7 Medieringsbegrepp...8 Från ett vertikalt till ett horisontalt medieringsbegrepp...8 Bilden som språk...9 Medievetenhet eller Mediekompetens Resultat Temagruppen startade...13 Inledande diskussioner...13 Instrumentellt och mediespecifikt...14 Bildens språk semiotik och berättarkomponenter...14 Filmpedagogiska samtal...15 Intertextualitet...15 Berättande och dramaturgi...17 Produkt och process...18 Goda exempel...19 Digitala historier en medieringsform...19 Analys av elevers filmer...23 Analysmodeller och bedömningsmatriser...25 Värdegrundsfrågor och rörlig bild...25 Träff med projektet 16 april på Färjestadens skola...25 Utvärdering av arbetet med rörlig bild och värdegrunden...28 Besök på Ringsbergskolan...29 Liten utvärdering från Ringsbergskolan Diskussion Hösten ledord är lärande och analys...36 Referenser Bilagor... 39

6 4

7 1. Inledning Vi lever idag i ett samhälle där en mängd olika medier trängs om utrymmet. För barn och ungdomar är den nya tekniken självklar och en del av vardagen. Dessa förändringar i ungdomars attityder och vidgade digitala kompetens utmanar skolans traditionella arbetsformer och strukturer. Morgondagens lärare behöver mediekompetens för att kunna möta elever i deras egen verklighet och för att kunna genomföra skolans uppdrag att arbeta utifrån ett vidgat textbegrepp. En intressant fråga är då vad mediekompetens innebär i praktiken? Vad bör blivande lärare ha med sig när det gäller kunskaper inom olika medier? En annan viktig fråga som aktualiseras är frågan om bedömning. Med en pedagogik som grundar sig på kommunikation inom andra medier än det textburna är det viktigt att formulera kriterier för bedömning som är relevanta för mediet speciella särart. Hur bedömer man exempelvis det visuella språket? Detta är av central betydelse om vi inte skall hamna i en situation där nya medier får plats i skolan men bedömningskriterierna är utformade utifrån skolans traditionella syn på lärande. När nya medier tar plats i skolan används de ofta för instrumentella mål. Det innebär att de skall visualisera eller belysa kunskap utanför själva mediet som sådant, Dock finns i nya medier även mediespecifika mål som handlar om kunskap i det medium man arbetar med. I en skola som arbetar utifrån ett vidgat textbegrepp måste eleverna vara bekanta med olika mediers särart. Detta innebär att elever och lärare bör ha digitala kompetenser för att kunna använda olika medier samt vara bekanta med varje mediums särart när det gäller dess uttryck och användningsområde. För att det vidgade textbegreppet skall bli verklighet behöver lärare och elever kunskaper om olika medieringsformer samt deras möjligheter och begränsningar. Inom vårt projekt vill vi undersöka hur digital rörlig bild och andra medier kan fungera som en kunskapsform på ett integrerat sätt i undervisningen. Vi vill även se vad detta sätt att arbeta innebär för bedömning av elevers arbete. 5

8 Syftet med vårt projekt är att tillsammans med skolor, som redan idag arbetar med rörlig bild och andra medier på ett integrerat sätt i undervisningen, problematisera och precisera frågor kring lärande, bedömning, kvalitet och analys. Frågor vi arbetat med är: Vilka möjligheter har den rörliga bilden och andra medier som en kunskapsform inom skolans ämnen? Vad innebär nya medier för bedömning av elevers arbete? Centrala frågor i ett sådant sammanhang är om och i vilken grad man som lärare tar hänsyn till det nya mediets specifika särart. Sker inlärningen på annat sätt när vi använder oss av andra medier än det talade och textbaserade? Vad är det som utmärker kvalitet i det nya mediet? Hur får vi eleverna att bli medvetna om vad de lärt? Tar vi som lärare hänsyn till mediets särart när vi bedömer elevernas arbeten? Filmarbete på Väggaskolan i Karlshamn. Foto: Görel Törnblom. 6

9 2. Teoretiska utgångspunkter Det vidgade textbegreppet Vad innebär det vidgade textbegreppet för lärarutbildning och skola? Myndigheten för skolutveckling formulerar det vidgade textbegreppet på följande sätt: Att i begreppet text också innefatta budskap som medieras på annat sätt än genom det skrivna ordet brukar ibland benämnas det vidgade textbegreppet ( Myndigheten för skolutveckling 2003:15) När vi inom projektet talar om det vidgade textbegreppet är det viktigt att visa att vi med text menar text i semiotisk mening, alltså text i betydelsen kulturella uttryck. Film är en text liksom musik är en annan. Man skulle kunna översätta text i detta sammanhang såsom betydelsebärande uttryck. I denna betydelse blir vårt samhälle ett multimedialt samhälle där olika texter samsas om utrymmet. Ungdomar som växer upp idag har ett självklart förhållande till alla dessa texter och mediala uttryck. För dem är det naturligt att välja olika medier för kommunikation där ljud, bild mm har en lika betydelsefull plats som det talade och skrivna språket. Dagens ungdom lär sig inte enbart i skolan. Tvärtom finns det många som menar att skolan har förlorat sin roll som kunskapsförmedlare. Detta är nog inte riktigt sant men det är av stor vikt att skolan hänger med i den multimediala utveckling som sker ute i samhället idag. Ung kommunikations mål måste ju vara just detta att lyfta in moderna medier i skola och lärarutbildning. Inte som ett självändamål i sig utan som ett självklart och modernt sätt att förhålla sig till lärande och kommunikation. Kunskap kan medieras på olika sätt. Ungdomar idag får kunskap via olika medier där bilden, ljudet, det kroppsliga uttrycket har lika stor betydelse som det talade och skrivna språket. I en modern skola bör det ges möjligheter för elever att använda olika sätt att inhämta och kommunicera kunskap. 7

10 En intressant aspekt av detta är att fundera kring vilka kunskaper som blivande lärare behöver för att vara kompetenta lärare i framtidens samhälle. När vi talar om IKT i lärarutbildningen betyder det naturligtvis att våra studenter behöver kunna använda sig av olika medier rent tekniskt sett. Men den stora frågan är också vad de behöver kunna när det gäller det mediespecifika. Vad behöver de kunna om exempelvis det visuella språket för att vara mediekompetenta när det gäller att använda digitala bilder i undervisningen? I användandet av nya medier i skola och lärarutbildning uppstår nya frågor. Frågor som handlar om vad som är kvalitet i mediet, frågor kring bedömning och frågor om hur inlärning går till i det nya mediet samt hur en undervisning bör se ut som gör eleverna medvetna om mediets särart och dess möjligheter. Medieringsbegrepp Från ett vertikalt till ett horisontalt medieringsbegrepp I samhället och framförallt inom skolan har tal och skrift varit det medium som ansetts viktigast. Läs och skrivfärdigheter har haft en central och dominerande plats medan andra uttrycksformer setts som mindre viktiga. Idag, då vi lever i en tid då ungdomar på ett naturligt sätt hämtar kunskap via många olika medier och till stor del på sin fritid känns en sådan syn på lärande föråldrad. Sociokulturella teorier lägger stor vikt vid språkets betydelse för lärande. Vi människor lär och bildar mening i tillvaron via språket. Kommunikativa processer är grundläggande för vårt lärande och vår utveckling. Vår kommunikation kan dock föras via olika medier. Vi kan samtala, läsa, skriva, se och göra bilder, lyssna, sjunga mm. Meningsskapande sker genom att vi tar i bruk ljud, bilder, text och tal, olika modes, i en kommunikativ situation. Vi befinner oss mitt i en digital revolution med en mängd olika medier. Inte någon gång i historien har ungdomar haft en så stor inverkan på vårt sätt att kommunicera som nu. Detta ställer krav på förändrade undervisningsformer. För ungdomar är tekniken aldrig ett självändamål utan ett medel för kommunikation. I framtidens samhälle kommer många medieringsformer att finnas. Skolans föråldrade syn på talet och skriften som den primära medieringsformen kommer att utmanas av den unga generationen. Istället för att se vissa medier som överlägsna andra medier i ett vertikalt/hierarkiskt medieringsbegrepp bör skolan använda alla de medium för inlärning och kommunikation som finns till buds. 8

11 Ett horisontalt medieringsbegrepp innebär att skolan använder sig av de medier som är bäst lämpade för det lärande och det meningsskapande som man eftersträvar. Medieringsbegrepp Kunskap kan medieras på olika sätt: I skola och högskola utgår man ofta från ett vertikalt/hierarkiskt medieringsbegrepp. Där tillskrivs det talade och skrivna språket en större betydelse än t.ex. bild och andra medieringar. Inom vårt projekt vill vi se vad som händer i skola och högskola om man istället utgår från ett horisontellt medieringsbegrepp där alla medier anses vara lika mycket värda. I framtidens skola bör kunskap medieras på olika sätt beroende på vad man som lärare vill uppnå med sin undervisning. Skriven text Då får vi en multimodial skola som undervisar utifrån det vidgade textbegreppet! Skriven text Bild Ljud Drama Rörlig bild Rörlig bild Bild från presentation av projektet, nationell konferens mars i Växjö Bilden som språk Vi människor förstår och bildar mening i vår tillvaro via språket. Språk består av tecken och symboler. Dessa är organiserade i koder. När vi förstår de strukturer som språket är uppbyggd av förstår vi dess mening. Bilder är visuella språkliga uttryck uppbyggda av tecken och symboler son betraktaren läser. I vår läroplan för Sveriges grundskolor skriver man följande i kursplanen för ämnet bild. Bilder har framställts och införlivats med människans språk och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika möjligheter till studier och reflektion kring människors sätt att tänka, skapa och uppleva sig själva och omvärlden i olika tider och kulturer och utgör en viktig del av det kulturarv som skolan skall förmedla. Bilder och bildarbete är också i sig ett viktigt redskap för utveckling och lärande. 9

12 Vidare skriver man: Bilden har en växande betydelse i informationssamhället. Dagens bild- och mediesamhälle präglas i hög grad av den globala bildkulturen. Bilden har en framträdande plats i kommersiella sammanhang och spelar en viktig roll i opinionsbildningen. Populärkulturen rymmer den styrande och dominerande bildkategorin i barns och ungas liv och har en medskapande roll i deras konstruktion av identitet, kunskap och kultur. Ungdomar idag växer till stor del upp i en visuell värld. Visuella uttryck bildar deras referenser och konstruerar deras syn på världen. Teori Det vidgade textbegreppet TEXT = yttringar (ljud, saker, bild, talat och skrivet språk etc) som är betydelsebärande och således i någon mån kan läsas. Semiotik ( teckenlära) Mening konstrueras via SPRÅKET. Språk består av: Tecken och symboler som vi organiserar i KODER Som läsare bör vi förstå dessa koder för att kunna förstå texten. Bild från presentation av projektet, nationell konferens mars i Växjö. Medievetenhet eller Mediekompetens Begreppet Medievetenhet har myntats i kretsar av film- och mediepedagoger. Kanske är det en bra översättning av uttrycket Media Literacy som inte riktigt funnit en bra översättning i det svenska språket. Mediekompetens är det vanligast förekommande men det begreppet får lätt en dragning åt den tekniska kunskapen som behövs för att arbeta med medier. Medievetenhet som begrepp handlar om förhållningssätt, förutsättningar och kunskap vad gäller alla aspekter av vår nya 10

13 medieverklighet. Från teknik och medier till språk, texter och tecken. När vi diskuterar film och media i skolan idag hamnar vi, fortfarande, ofta i en teknikdiskussion istället för att behandla det som vi vill göra och uppnå. Innan årsskiftet publicerade Europeiska kommissionen En Europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön. Skrivelsen bygger på resultat från det arbete som gjorts i den expertgrupp för mediekompetens som inrättades 2006 och från erfarenheter från det offentliga samråd som drogs igång samma år. I skrivelsen lyfts behovet av metoder och analys av mediekunskap och en gemensam praxis för detta. Frågan är då vad som anses vara mediekunskap? Här kommer de fem punkter som kommissionen tagit fram: Att känna sig väl till mods med alla befintliga media från tidningar till virtuella gemenskaper. Att aktivt använda media, bland annat genom interaktiv television, sökmotorer på Internet eller deltagande i virtuella gemenskaper och att på ett bättre sätt utnyttja medias potential för underhållning, tillgång till kultur, interkulturell dialog, lärande och vardagstillämpningar (till exempel genom bibliotek och poddprogram). Att ha ett kritiskt tillvägagångssätt till media både vad gäller innehållets kvalitet och riktighet (till exempel att kunna utvärdera information, hantera marknadsföring på olika media, använda sökmotorer på ett intelligent sätt). Att använda media på ett kreativt sätt i takt med att utvecklingen av medieteknik och den ökande förekomsten av Internet som distributionskanal gör det möjligt för ett stadigt ökande antal européer att skapa och sprida bilder, information och innehåll.? Att förstå medieekonomin och skillnaden mellan pluralism och medieägarskap. Att vara medveten om frågor som gäller upphovsrätt som är väsentliga för att ha en rättskultur, särskilt för den yngre generationen i sin dubbla roll som både konsumenter och producenter av innehåll. I ett blogginlägg kommenterar Maria Stam denna definition. Intressant med denna definition är uttrycken känna sig väl till mods med och använda media på ett kreativt sätt. Dessa uttryck är förstås bra men frågan är vad de egentligen innebär? Inbegripet i att känna sig väl till mods med något skall väl vara att man behärskar dess speciella medieform. Jag kan personligen känna mig väl till mods med mycket som jag inte riktigt behärskar! 11

14 Att använda medier på ett kreativt sätt har förbehållet att vi är överens om vad kreativitet innebär. Begreppet kreativitet är nog ett av de begrepp vi använder på en mängd olika sätt. Man får ibland höra att till exempel skolans estetiska ämnen är kreativa i motsats till andra pluggämnen. Detta är mycket underligt. Kreativitet måste vara ett förhållningssätt som kan appliceras på allt man gör. I detta sammanhang kan det tolkas som att skolans undervisning skall genomsyras av kreativa arbetssätt med hjälp av alla medier. Med andra ord - ett vidgat textbegrepp! 12

15 3. Resultat Temagruppen startade Here we go! Så lyder de första orden vi skrev på vår blogg. Ett förlösande inlägg som bröt isen vad gäller bloggandet som sedan har kommit igång sakta men säkert. I det första inlägget redogör vi för våra första två träffar med temagruppen. Dessa första träffar ägnades åt diskussioner utifrån de ledord vi valt att arbeta utifrån; lärande kvalitet, bedömning och analys., Det visade sig att dessa kan tolkas på olika sätt utifrån våra erfarenheter och skillnader i sättet att arbeta med olika medieringsformer i skolan. En anledning till detta är att gruppen representeras av två skolor som skiljer sig från varandra i sin inriktning. Ringsbergskolan (F 9) är en kommunal skola i Växjö som utmärker sig med en tydlig estetisk profil. Här sker mycket tematiskt arbete i samarbete mellan NO/SO lärare och estetlärare. Sättet att utrycka sig på, medieringsformen, i ämnet varierar och är integrerat i alla ämnen. Färjestadens skola (F 6) är mer av en vanlig skola i sin struktur på undervisning men med tillägget att eleverna regelbundet arbetar med film och medier i skolan. I de flesta fall integreras filmarbetet inte i övrig undervisning utan har som syfte att bli ett reportage i nättidningen Under luppen eller ett bidrag till den årliga filmfestivalen. Inledande diskussioner Skillnaden i sättet att bedriva undervisning bidrog till att frågor om bedömning och kvalitet fick stor plats. Det skulle visa sig att just dessa två frågor skulle få mest utrymme framöver. Vad vi insåg redan nu och som skulle bli än tydligare ett par månader in i projektet var att vi arbetar med komplexa frågeställningar (Även inom traditionella ämnen är frågor om bedömning och vad som är kvalitet svåra) och det fanns en känsla av att projektet trevade sig fram. För den skull kändes frågorna inte mindre aktuella. Istället stod det än mer klart hur angelägna dessa frågor är då nya medier får mer och mer plats inom skolarbetet. 13

16 Instrumentellt och mediespecifikt Efter de inledande träffarna bad vi gruppen fundera kring begreppen instrumentellt mål eller mediespecifikt mål. Så här definierar vi dessa begrepp: Instrumentellt mål: Ofta då man använder sig av andra medier än det skriftburna så blir det nya mediet ett instrument för att nå kunskap inom ett specifikt område. Man kan exempelvis göra en film om Kalmar Slott för att lära sig om dess historia. Att använda ett medium som verktyg för att uppnå mål som ligger utanför mediet i sig är att ha ett instrumentellt mål Mediespecifikt mål: Med mediespecifikt menas att mediet har ett speciellt språk, en grammatik, ett innehåll med ett egenvärde i sig. En del av den rörliga bildens grammatik kan vara att använda sig av olika bildutsnitt. Att använda sig av ett passande bildutsnitt blir en grammatisk regel i filmning. Att ha mediespecifika mål innebär att man som lärare har formulerat ett kunskapsmål inom mediet som eleven skall ha uppnått vid arbetets slut. Vi bad alltså gruppen fundera över sitt eget arbete med rörlig bild i skolan och på dessa begrepp. Vilka mediespecifika mål finns det och om det inte finns uttalat, vad har eleverna lärt sig när det gäller mediets särart? Tanken med detta var att inför det fortsatta arbetet synliggöra det mediespecifika och formulera sig kring detta. Gruppen får då något att utgå ifrån då vi diskuterar kvalitet och bedömning. Frågor formulerades för att underlätta arbetet. Detta är nya begrepp och det visade sig vara svårt att i efterhand peka på konkreta uppnådda mål eller lärdomar. Frågorna som ställdes var formulerade under rubrikerna syfte, mål, medium, lärande, process och utvärdering. Det visade sig att det ännu var för tidigt att svara på dessa frågor. Lärarna vid Färjestadens skola använde dock våra frågor i ett senare skede för att utvärdera sitt arbete med rörlig bild och värdefrågor. Vi kommer att redogöra för det senare i rapporten. Bildens språk semiotik och berättarkomponenter Utgångspunkten från början av arbetet var att ge gruppen en kunskap i grammatik och språklig uppbyggnad av textformen rörlig bild. Detta för att gruppen skulle ha en gemensam plattform för vårt fortsatta arbete. Här tänkte vi oss en introduktion bestående av semiotik (bildens språk) och filmens grundläggande berättarkomponenter och dramaturgi. Vi var överens om att detta var bra och att det finns ett behov av kunskap i det 14

17 som är mediespecifikt. Men hur vi skulle komma fram till vad denna kunskap ska bestå i, hur vi ska använda oss av den och vad det är som ska bedömas var lång ifrån självklart. Filmpedagogiska samtal I november hade gruppen en fortbildningsdag med Fredrik Holmberg. Även studenter och lärarutbildare vid Högskolan i Kalmar och andra temagrupper var inbjudna. Fredrik är filmpedagog och boende i Göteborg. I hans arbete är populärkulturen viktig när det gäller att lära ut filmens berättarstruktur och grammatik. En anledning till att använda populärkulturen, enligt Fredrik, är att den speglar det samhälle vi lever i just nu bättre än något annat. Det är här ungdomarnas egna referenser skapas och som också yttrar sig i elevernas skolarbeten på olika sätt. Dagen före Fredrik besökte vår projektgrupp hade han varit på Skansenskolan i Mörbylånga och föreläst för elever i åk 7-9. Temat där var filmens berättarkomponenter, dramaturgi, karaktärer och innehåll. Föreläsningen utgick till stora delar från Pirates of the Caribbean. Fredrik föreläste för projektgruppen under förmiddagen och under eftermiddagen hade vi en diskussion inom gruppen. Vi uppehöll oss vid berättande och dramaturgi, ungdomars kultur och egna referenser som vi kopplade till begreppet intertextualitet. Intertextualitet Ungdomars föreställningar och erfarenheter präglas till stor del av visuella upplevelser främst genom TV, film och andra former av populärkultur. Visuella referenser ingår som en naturlig del i ungdomar sätt att kommunicera. Ett viktigt begrepp i det stora mediaflödet vi lever i idag är intertextualitet. Intertextualitet innebär att en text ( i semiotisk mening, alltså betydelsebärande uttryck) refererar till en annan text. Många gånger kan det vara svårt för lärare och andra vuxna att förstå ungdomars sätt att kommunicera då man inte är insatt i den text som refereras till. I läsandet av en text, i det här fallet rörlig bild, förväntas läsaren känna till, relatera till och också i viss mån förhålla sig jämförande till andra texter av olika slag. Fredrik visade ett avsnitt från YouTube som hade rubriken Internetpeople. Det visade sig vara ett utmärkt exempel på vad intertextualitet kan innebära då våra unga deltagare i gruppen skrattade gott åt inslag som vi lite äldre inte alls förstod eller kunde relatera till. Detta ledde förstås vidare till en diskussion kring frågor som: Hur 15

18 mycket präglar elevens egna referenser arbetet med rörlig bild? Hur väsentligt är det för lärarens bedömning att vara medveten om elevens egna kopplingar till det mediet som han/hon uttrycker sig i? Vi var överens om att detta var intressanta frågor och något vi behöver förhålla oss till i det fortsatta arbetet. YouTube forum för kreativitet. Förutom att populärkulturen formar ungdomarnas sätt att kommunicera så formar ungdomar idag ett nytt sätt att kommunicera på, en ny estetik. Mängder av bilder, filmer, digitala historier läggs in på YouTube av ungdomar själva. Till stor del har dessa filmer skapats på fritiden. Endast ett fåtal är gjorda inom skolans ramar. De nya medierna möjliggör för ungdomar att uttrycka sig kreativt och att kommunicera via olika kanaler. Frågan är hur skolan tar till vara på denna möjlighet? Om detta skriver Lars Palm, bildlärare Ringsbergsskolan, i sitt blogginlägg Meningskapande i de nya medierna ( ). Meningsskapande i de nya medierna De samtida medierna innebär en ny kultur. Nya kulturer skapar en ny estetik. Estetiken är en del av meningsskapandet. Nya kulturer skapar ett nytt förhållningssätt till kunskap. Bedömningskriterierna i skolan bör vara formulerade på ett sådant sätt att de också kan gälla när nya kulturer ingår i skolans läroprocesser. De nya medierna innebär inte bara att ny teknik når in i skolan utan också en ny estetik! Frågan som uppstår är hur dessa olika estetiker ska behandlas av skolan. Ska vi betrakta dem som yttre samhällsfenomen, som representationer för det andra (risken för en modest kultur är 16

19 då överhängande). Eller ska vi ta tjuren vid hornen och släppa in dem och skapa en pedagogik och metodik där dessa medier och kulturer ingår (radikal estetik). Om andra kulturer (ungdomskultur, populärkultur, subkultur etc.) ska finnas i skolan så medföljer också deras estetik. Då måste vi också ha bedömningskriterier som medger att denna estetik blir en skapande del av kunskapsprocessen i skolan, och inte bara något som representerar ett samhällsfenomen. Problemet ligger alltså i att vi i t ex bildämnet till stora delar bedömer en produkt och process enbart utifrån en estetik. Vad som är en god bild eller film bestäms i ämnet. Kriterier som hantverksskicklighet, färg, form, komposition, 180 -regeln, är exempel på kriterier som helt saknar värde eller får en annan innebörd när de förflyttas till en annan estetik. Lars Palm, Bildlärare, Ringsbergskolan, Växjö. Lars synpunkter i detta inlägg handlar om att ungdomar förändrar och utvecklar den estetik som finns i mediet. I processen med att göra t.ex. film använder sig ungdomar av de referenser de har från media och ungdomskultur. Dessa bryter ibland mot de traditionella sätt som film är uppbyggd på. Lars Palms inlägg står till viss del i kontrast till ett samtal som några deltagare i projektet hade med Fredrik Holmberg under eftermiddagens diskussioner. Berättande och dramaturgi (Anteckningar från vår dag med Fredrik Holmberg) Kanske kan berättandet och dess uppbyggnad och struktur vara en gemensam nämnare i arbetet med att bedöma olika texter? Samma grunder gäller i litteraturen som i filmen och dramatiseringen. Populärfilm från Hollywood är det bästa att använda i undervisningen hävdar Fredrik Holmberg. Här finns tydlig berättarstruktur och lätt identifierade karaktärer vilket gör det lätt att lyfta fram berättandet i undervisningen. Dessutom kommer elevernas tidigare nämnda kultur och referenser in i klassrummet vilket skapar intresse och igenkännande. Här återges en liten del av ett samtal där Fredrik Holmberg, filmpedagog Maria Stam, högskoleadjunkt Sara Gustavsson, studerande och Eva Sjöstrand-Rosqvist, lärare 4-6 talar om detta. Fredrik H: Vissa menar att vi inte ska låsa våra barns fantasi och kreativitet i så hårda hollywoodska dramastrukturer. Det stämmer inte, struktur är vad som behövs. Ska man lära barn ett språk så sätter vi inte ut dem i skogen utan vi sätter dem i ett sammanhang där det finns 17

20 principer. En del säger lagar men det är inte rätt att prata om men principer kan man definitivt tala om. Och kan man dem så kan man också bryta mot dem. För då förstår man dem. Berättandet, tror jag, är en bra utgångspunkt just för att bygga broar mellan texterna, mellan språken. Mellan gammalt och nytt, för det händer ingenting med oss människor, vi har samma behov och gör samma saker som vi alltid gjort. Sara G: Jag är övertygad om att barnen har höga krav på det dom gör också, de vill lära sig knepen. Så att det dom gjort blir så som de tycker att en film ska vara. Eva S: Jag häller med dig lite där. Det gör dom faktiskt nästan automatiskt. Men alla kanske inte gör det. Och alla kanske inte behöver göra det heller och de kanske inte ska använda rörlig bild för att berätta en historia. Men de som brinner för det de lär sig. Du kan ju ge verktygen till alla och sedan gör de vad de vill med dem. En del elever utvecklar ju dem. Maria S: Vad menar du med verktygen? Eva S: Det du också menar, alltså en grundutbildning, visa på hur man kan göra. Sedan kan de experimentera utifrån det Fredrik H: Det handlar om att läsa, skriva och tala. Läsa, förstå och skapa. Det kritiska perspektivet och förhållningssättet. Förutom vikten av att använda och utgå från elevers egna erfarenheter av mediet och egna referenser så handlar samtalet om att undervisa i hur man gör. Att ge verktyg så att elever kan göra bra produkter. Denna diskussion utgår från att det finns grundläggande kunskaper i det mediespecifika som eleverna behöver för att kunna hantera mediet på bästa sätt. Genom att identifiera och använda sig av dessa kunskaper blir elever bra på att göra film. I arbetet med att göra film lär de sig också att kritiskt granska rörliga bilder som andra gjort och på så sätt utvecklas ett kritiskt förhållningssätt till rörlig bild som medium. Produkt och process En fråga som ständigt återkommit under projektets gång är frågan kring förhållandet mellan produkt och process. Projektets lärare som arbetar i 18