Dagens föreläsning Henrik Ohlsson, PhD, biostatistiker CPF, fil. Kand. idé- och lärdomshistoria

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dagens föreläsning Henrik Ohlsson, PhD, biostatistiker CPF, fil. Kand. idé- och lärdomshistoria"

Transkript

1 När man letar efter kunskap så kan man inte leta efter det man redan vet, för då har man hittat det innan man börjar. På samma sätt kan man inte leta efter den kunskap man inte har för hur ska man då veta vad man letar efter? Dagens föreläsning Henrik Ohlsson, PhD, biostatistiker CPF, fil. Kand. idé- och lärdomshistoria Vad är vetenskap? Vetenskapshistoria Kunskapsteorier Vad är vetenskap? 1

2 Vad är vetenskap? Är vetenskap sann? Om man letar på måfå, är det fortfarande vetenskap? Finns det en övertro på vetenskapen idag? Kan man göra vetenskap om vad som helst? DEN VETENSKAPLIGA PARADOXEN Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare Sanningarna är provisoriska Vi kan aldrig hålla någon vetenskaplig teori för definitivt säker kunskap Vetenskapen utvecklas kontinuerligt 2

3 Vetenskapsteori Vetenskapligt studium av vetenskap och forskning Exempel på frågeställningar: Hur är en vetenskaplig teori uppbyggd? Vad innebär en vetenskaplig förklaring? Vad är en vetenskaplig metod? Hur hänger vetenskap och samhällsutveckling ihop? Hur fungerar det i forskningsvärlden? Två perspektiv: Normativt: Hur bör vetenskapen vara? Deskriptivt: Hur är vetenskapen faktiskt? Vetenskapsteori Frågor om den vetenskapliga kunskapens natur - tillförlitlig kunskap? I vilken grad vetenskapen är påverkad av olika ideologier eller kulturer? Filosofiska problem hos de olika specialvetenskaperna (biologins, fysikens filosofi) Samhällsvetenskapernas och humaniora - efterlikna naturvetenskapen eller finns det en speciell metod för dessa? Skiljer sig kunskap om människors verksamhet från kunskaper om naturfenomen? 3

4 Vad är en vetenskaplig teori? De viktigaste kriterierna: 1) Falsifierbar. Dvs. det skall gå att hitta på experiment, som motbevisar teorin, om den är felaktig 2) Prediktiv. Dvs. resultat går att förutsäga. Det skall gå att göra förutsägelser om framtiden utifrån den 3) Metodisk insamling av information/fakta 4

5 Vad är en vetenskaplig teori? Empirical testing: whether the theory or technique is falsifiable, refutable, and/or testable. Whether it has been subjected to peer review and publication. The known or potential error rate. The existence and maintenance of standards and controls concerning its operation. The degree to which the theory and technique is generally accepted by a relevant scientific community. Varför ska man försöka motbevisa teorin? Man har generellt sett väldigt lätt för att se saker i sin omgivning som stämmer överens med det man redan tror på Enda sättet att få vetenskapen att gå framåt, att hela tiden försöka hitta bättre och bättre teorier som stämmer bättre och bättre överens med verkligheten 5

6 Kan man bevisa något med vetenskap? Nej - måste förlita sig på sannolikheter. Sannolikheten att teorin alla korpar är svarta stämmer är otroligt hög, men den kan aldrig bli 100 % Vetenskapen vill nå absoluta sanningar Vetenskapen är i ständig utveckling (t ex läkarkåren) vetenskapliga sanningar är inte absoluta utan provisoriska Rasbiologin - dominerande inom samhällsforskning under 1900-talets första halvsekel och legitimerade tvångssterilisering 6

7 Pseudovetenskap Auktoritetstro Bristande upprepbarhet Handplockade exempel Likgiltighet inför motsägande fakta Ofalsifierbarhet Ovilja till prövning Bristande förklaringsvärde Ad hoc-hypoteser 7

8 Varför vetenskapsteori Skilja vetenskap från spekulation Kritiskt granska Vetenskaplig allmänbildning. Vidare perspektiv För att lära oss effektiva metoder För att lära oss vetenskapens begränsningar För att förstå värdet av det vi gör i vår vetenskap Vetenskapen har förändrats över tid Amatörperioden (-1800): rika män, breda intressen, fritidssysselsättning, småskaligt (ansikte mot ansikte, brev) Akademisk fas ( ): institutionalisering, forskarutbildning, lön, universitetsbaserat, frihet för forskaren Professionell fas (1940-): tydligare kopplingar till samhällets behov (samhällsnyttig forskning), samhället styr/tilldelar resurser, ökning av publicering, IT- snabbare kommunikation Nu samverkan: universitet - företag stat (vill inte längre finansiera) (Hur) ska staten stödja forskning? Vem ska fördela pengarna, och hur? 8

9 Kunskapsteori Vetenskapsteorins historia Försokraterna (omkring f.kr) var de första, som ställde frågor om världen utan att ge svar på dessa, vilka inte motiverades utifrån religion, mytologi Teorier om världen och dess samband inga övernaturliga förklaringar- kritik, granskning och diskussion Beviset för formeln viktigt Thales Hypotes -> Kritik -> ny hypotes -> grund för vetenskap och civilisation 9

10 Logik Syllogismer Aristoteles Avstamp för vidare sanningsprövningar Klassificeringsmetod och definition på djurarterna i Egeiska havet Den vetenskapliga revolutionen Antiken få experiment för att falsifiera (filosofi enda vetenskapliga grenen) Mörka medeltiden Den vetenskapliga revolutionen Jämför teorier med utfallet av experiment eller observationer av verkligheten Vetenskaper som exempelvis matematik och astronomi bli mer tydliga Hela världsbilden förändras i sina grundvalar 10

11 Den förändrade världsbilden Ett från början trivialt problem - årstiderna förflyttade sig. Galileo Galilei ( ) Genom experiment kunde man pröva vilken av flera tänkbara teorier som stämde bäst med observationerna Om en teori verkade riktig var andra oförenliga teorier felaktiga "I do not feel obliged to believe that the same God who has endowed us with sense, reason, and intellect has intended us to forego their use. Den vetenskapliga revolutionen René Descartes ( ) 4 grundregler för sund vetenskap: 1) Acceptera bara som sant det som du själv kan förstå att det är sant. Fördomar har ingen plats. (Grundläggande skepticism) 2) Dela upp det problem du vill studera i så många små mindre delproblem som möjligt 3) Börja studera och hitta svaret på det minsta och enklaste delproblemet först. Ta det mest komplicerade delproblemet sist 4) Sammanställ resultaten i en så komplett förteckning att inga detaljer utelämnas 11

12 Den vetenskapliga revolutionen Isaac Newton ( ) Grundläggande lagar för mekaniken och gravitationslagen Systematiserade användningen av experiment för att bekräfta teorier Kopplade ihop matematik och fysik på ett tydligare sätt Antikens död Präglade den moderna fysiken i ytterligare drygt 200 år Newtons första lag: En kropp förblir i vila eller i likformig rörelse så länge inga yttre krafter verkar på kroppen Newtons andra lag: Kraft är lika med massa multiplicerad med acceleration. Vilket också ger att acceleration är lika med kraft dividerad med massa. Ju större massa ett föremål har desto svårare är det att accelerera detta Newtons tredje lag: Två kroppar påverkar alltid varandra med lika stora men motriktade krafter. Rekyl 12

13 Francis Bacon Den första renodlade vetenskapsteoretikern Behärska naturen genom att lära känna dess lagar och enligt dessa ingripa i naturförloppen. "Vetande är makt", och "naturen behärskas genom att man lyder den". Därför måste forskaren göra sig av med vissa fördomar, "idolerna". Bacon urskiljer fyra idoler : Idola tribus, släktets idol, benägenheten att se naturen som analog med människan (antropomorfism) Idola specus, hålans idol de fördomar som kommer från individens anlag, vanor, uppfostran och liknande Idola fori, torgets idol, de fördomar som kommer från den mänskliga samvaron, särskilt genom språkets makt över tanken Idola theatri, den filosofiska traditionens villfarelse Går metodiskt till väga i vetenskaplig verksamhet - induktion Francis Bacon government financing is necessary to provide the adequate level of basic research, which is necessary to provide the scientific foundation for advanced technology, which accounts for a large part of economic growth. 13

14 Induktion: Slutsats från specifika observationer till generella lagar Deduktion: Slutsats från generella lagar till specifika förutsägelser/förklaringar Exempel: Alla hundar är djur Fido är en hund Alltså är Fido ett djur. Deduktion är maximalt säker Logisk slutledning (deduktion) kan ge maximalt säker kunskap på så sätt att om premisserna är sanna så följer slutsatsen med logisk nödvändighet. Men deduktion ger oss inte ny kunskap. 14

15 Induktionsproblemet Induktion ger oss ny kunskap men den kan aldrig vara fullständigt säker Induktionsproblemet: vi kan aldrig härleda en allmän lag utifrån ett ändligt antal observationer Empirismen Kritik av orsak-verkanrelationen som leder till en stark kritik av induktion som en del av den vetenskapliga metoden. Inget direkt logiskt samband mellan orsak och verkan inga sinneserfarenhet av sambandet mellan orsak och verkan finns det inte någon grund för att säga att orsak följer efter verkan annan än vanan. 15

16 Logisk positivism Wienkretsen - som kombinerade två grundläggande idéer: att endast observerbara fakta är vetbara och med en djup tro på att studiet av filosofins frågor skulle främjas av att man tog hjälp av de verktyg den nyligen utvecklade formella logiken erbjöd. Empirism hade gått i arv från de brittiska empiristerna med filosofer som Locke, Hume, via Comte Logiken ursprungligen från Frege, Russell, Wittgenstein Filosofin skulle nå den exakthet naturvetenskapen matematiken nått. Verifikationsprincipen Den logiska positivismen ville skilja vetenskap från icke vetenskap genom att säga att vetenskapliga påståenden ska kunna verifieras. Det vill säga vi kan vi ska kunna avgöra med hjälp av empirisk metod (induktion) om påståendet är sant. 16

17 Den svaga verifikationsprincipen När positivisterna insåg problemet induktionsproblemet så ändrade de sitt krav på vetenskaplighet till den svaga verifikationsprincipen : En utsaga är verifierbar (vetenskaplig) om det är möjligt för erfarenheten att göra den sannolik. Falsifiering Diskuterar vetenskapens begränsningar Karl Popper menade att teoriers vetenskaplighet måste avgöras utifrån deras falsifierbarhet. En teori är endast vetenskaplig om vi kan härleda testbara konsekvenser ur teorin som kan visa att teorin är falsk (kritisk rationalism). Whenever a theory appears to you as the only possible one, take this as a sign that you have neither understood the theory nor the problem which it was intended to solve 17

18 Kritik mot induktivismen: observation induktion hypotes I stället tänker sig Popper följande modell: problem hypotes tester falsifieringar ny hypotes tester falsifieringar Gummiteorier Om en teori inte kan visas vara falsk kan den inte anses vara vetenskaplig enligt Popper Det kan t ex vara gummiteorier som kan (bort)förklara alla observationer 18

19 Kritik mot falsifikationismen Den stämmer dåligt med hur forskning gått till Forskare försöker inte alltid aktivt falsifiera sin teori Etablerade teorier har ibland blivit temporärt falsifierade. Vad är relevanta falsifieringar av en teori? Thomas Kuhn The structure of Scientific revolutions (1962) Vetenskapens struktur i paradigm (vägledande): 1. Vad man skall iaktta 2. Vilka frågor som skall ställas 3. Hur de skall ställas 4. Hur svaren skall tolkas Genom att acceptera paradigmet förenklas vetenskapsmannens arbete genom att stora mängder fakta kan tas för given. Teorier som kan härledas till paradigmet. 19

20 Normalvetenskap lägger pussel få fakta stämma med teorin ibland anomalier/avvikelser fakta passar inte i paradigmet vetenskapen hamnar i kris någon konstruerar paradigm som stämmer bättre med fakta vetenskaplig revolution Kris ett nytt paradigm etableras. Någon slutpunkt kan man aldrig uppnå Ej utbyggnad utan ombyggnad Vetenskapen går ändå framåt, varje nytt paradigm tycks förklara verkligheten bättre än det gamla Feyerabend - Allt är tillåtet! (1975) Alla stora framsteg hade skett när man totalt struntat i de befintliga metodreglerna! Alla metodologier har sina begränsningar och det enda som finns kvar är: "Allt är tillåtet!" Bundna av metodologins regler Men - en sociologisk komponent à övriga vetenskapssamfundet har synpunkter på metodologin 20

21 Exempel Popper: Evolutionsteorin är falsifierbar, men inte falsifierad. Kreationismen har betydligt svårare att klara sig mot falsifikation (om man vill behålla falsifierbarheten). Kuhn: Evolutionsteorin bildar ett paradigm som har gett upphov till normalvetenskap, men det är omöjligt att hitta någon normalvetenskap inom kreationismen. Olika vetenskapliga metoder Kvantitativa metoder: Räknar på data (observationsmaterial) Kvalitativa metoder: Tolkar data 21

22 KVANTITATIV METODTEORI (hypotetisk-deduktiv metod) 1. Formulerandet av en hypotes - Att formulera och avgränsa problemet - Gå igenom relevant litteratur - Utveckla ett teoretiskt ramverk - Formulera hypotesen 2. Utformandet av undersökningen - Kunskapskällor (hur datainsamlingen skall ske) - Urvalsprinciper (vem/vad man skall hämta data från) - Undersökningsmetod (något slags experiment eller en icke experimentell metod) 3. Analys av kvantitativa data Statistik Kunskap kommer inifrån, från egna upplevelser Forskningen vilar på tolkningar Förklarar naturen, förstår själslivet Nyfikenhet - det inre, det bekanta som vi erfar helt och fullt Humanistisk grund: förstå genom förmågan till introspektion & empati Hermeneutiken ny kunskap som är stängd för positivismen Den hermeneutiska kunskapen - osäkrare än den positivistiska men mer nyanserad 22

23 Framtiden Under senaste årtiondena har ställningskriget mellan empirisk-atomistiska metoder (positivism) och empirisk-holistiska metoder (kvalitativa metoder) minskat Båda inriktningarna har ett berättigande och de kompletterar varandra Allt talar för att kriget mellan paradigmen kommer att avta ytterligare. Vetenskapssamhället Vetenskapen är ett socialt fenomen med sociala skrivna och oskrivna regler och strukturer Vetenskapen påverkar och påverkas av det övriga samhället 23

24 Klassificering av vetenskap Grundforskning - systematiskt och metodiskt söka efter kunskap utan att någon speciell. tillämpning Tillämpad forskning - systematiskt och metodiskt söka efter kunskap med en speciell tillämpning som mål. Utvecklingsarbete - utnyttja forskningsresultat för att åstadkomma nya produkter. Uppdragsforskning - projektets inriktning, omfattning och ambitionsnivå bestäms av beställaren Hur väljer man i praktiken bland möjliga teorier/förklaringar? Slutledning från bästa förklaringen: att försöka att avgöra vilken förklaring som är den bästa genom att bortse från förklaringar som tycks vara irrelevanta eller långsökta och sedan väga de återstående teoriernas styrkor och svagheter. 24

25 Konsekvens Konsekvens: Är teorin konsekvent eller innehåller den några logiska motsägelser? Enkelhet Enkelhet: Man föredrar normalt sett en enklare teori framför en mer komplicerad (Ockhams rakkniv). 25

26 Konservatism Konservatism: Man föredrar ofta en mer väletablerad teori framför en helt ny. Djup: Man föredrar teorier som förklarar fenomen med hjälp av underliggande mekanismer framför enkla korrelationssamband 26

27 Omfång Omfång: Man föredrar teorier som kan förklara flera olika fenomen. Integration Integration: Man föredrar teorier som hänger samman med andra väletablerade teorier (koherens). 27

28 Fruktbarhet Fruktbarhet: Man föredrar teorier som ger upphov till nya frågeställningar, är lätt att testa och som har praktisk nytta. DEN VETENSKAPLIGA PARADOXEN Vi vet hela tiden mer, eller annorlunda än tidigare Sanningarna är provisoriska Vi kan aldrig hålla någon vetenskaplig teori för definitivt säker kunskap Vetenskapen utvecklas kontinuerligt 28

29 Att diskutera Vilka krav kan/bör man ställa på vetenskapliga teorier? Observationsbaserade? Falsifierbara? Uttryckta som generella lagar? Nyttiga tillämpningar? 29

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?

Föreläsning 1. Vad är vetenskapsteori? Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Deduktiv metod - Falsifikationism - FTEA12:4 Vetenskapsteori Deduktiv metod - Falsifikationism - Falsifikationism Karl Popper, 1902-1994 The Logic of Scientific Discovery (1934) Falsifikationisten anammar gladeligen tesen att observation

Läs mer

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen

Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) Lärandemål för delkursen SOGA30 Delkurs 3. Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel(7,5 hp) I delkursen ges en grundläggande orientering i vetenskapsteori, om forskningsprocessens

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap

Bild 1. Bild 2. Bild 3 Varför är distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap viktig? God och dålig vetenskap. Definition av vetenskap Bild 1 God och dålig vetenskap Distinktionen mellan vetenskap och pseudovetenskap. Bild 2 Definition av vetenskap Vetenskapens väsen bestäms i termer av nödvändiga och tillräckliga villkor. Villkoren formuleras

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp)

Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Samhällsanalytiker med inriktning organisering SOGA50 Delkurs 3. Vägar till kunskap 7,5 hp Höstterminen 2016 Delkurs 3: Vägar till kunskap (7,5 hp) Kursen ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera

Läs mer

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Vetenskapsteori/filosofi Filosofi Ontologi/ Metafysik Vad finns? Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap? Etik Vad är rätt

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Föreläsning 5. Deduktion

Föreläsning 5. Deduktion Föreläsning 5 Deduktion Hur ett deduktivt system fungerar Komponenter - Vokabulär Ett deduktivt system använder ett visst slags språk som kan kallas för systemets vokabulär. I mindre formella fall är kanske

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1

Föreläsning 3. Positivistiska teorier 1 Föreläsning 3 Positivistiska teorier 1 Koppling mellan teorier och observationer Kopplingen går åt två håll. Kan vi utgående från observationer bygga upp en teori? Kan vi verifiera en teori med observationer.

Läs mer

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier

Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Vetenskapsfilosofi Del 1: Kunskapsteorier Professor Mohamed Chaib Högskolan i Jönköping 2013 AGENDA Vetenskapsfilosofins roll Kunskapsteorier Deduktiva och induktiva kunskapsteorier Kvantitativa och kvalitativa

Läs mer

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum:

Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: Identifikationsnummer:... Tentamen: Vetenskapsteori (2PS010), Psykologprogrammet, Termin 5 Datum: 111027 Ovanstående nummer är ditt identifikationsnummer! Skriv in detta nummer på varje blad i tentan vid

Läs mer

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data

HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data HD-metoden och hypotesprövning. Vetenskapliga data En central vetenskaplig metod? Vetenskap har (minst) fyra olika komponenter: Att ställa upp hypoteser. Att verifiera hypoteser med logik. Att värdera

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 121012 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 19,5 eller 17 eller 21

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012 Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning 20120124) Omvårdnadsforskningens teori och

Läs mer

Mening. Anna Petronella Foultier

Mening. Anna Petronella Foultier Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN

Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens

Läs mer

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora.

F8 del 2. Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. F8 del 2 Några fler metodfrågor. Vetenskapliga metoder inom samhällsvetenskap och humaniora. Orientering om vetenskapliga metoder i humaniora De två världarna Naturvetenskap Humanism Varför finns uppdelningen?

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte

Läs mer

SANNING eller fake 1

SANNING eller fake 1 SANNING eller fake 1 LITE DEFINITIONER Korrekt: Det som hänför sig till verkligheten (motsats: Inkorrekt) Avgörs genom empiriska observationer Personliga Sant: Logisk sanning (motsats: falskt) Avgörs genom

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori

Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Moment 5 Introduktion till vetenskapsteori 1(8) Moment 5: Introduktion till vetenskapsteori Texten på dessa sidor syftar till att disponera och vägleda läsningen av den för momentet anvisade kurslitteraturen.

Läs mer

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall

Formell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

MNXA09 vt14. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 14. Antal svar. Svarsfrekvens: 64,29 %

MNXA09 vt14. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 14. Antal svar. Svarsfrekvens: 64,29 % MNXA0 vt respondenter: : Svarsfrekvens: 6, % Kursen och dess delmoment Kursen överträffade mina förväntningar Kursen överträffade mina förväntningar Stämmer inte alls 5 (55,6%) (,%) Stämmer helt (,%) Kursen

Läs mer

Föreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst

Föreläsning Vetenskapsteori I. Henrik Fürst Föreläsning Vetenskapsteori I Henrik Fürst Upplägg för föreläsningarna i vetenskapsteori Utgångspunkt: Gilje och Grimen (1992/2007), Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Föreläsning 1 Vad är vetenskapsfilosofi?

Läs mer

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod

Vetenskapsteori Denna föreläsning. Hypotetisk deduktiv metod exemplet uralstring. Hypotetisk deduktiv metod Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Denna lektion: och abduktion del 2 Denna föreläsning Deduktion Induktion Logisk positivism Falsifikationism Men vilken

Läs mer

Är kunskap = vetenskap?

Är kunskap = vetenskap? Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH PARADIGMER Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning

Vetenskapsteori 2012-03-23. Denna föreläsning. Hypotes. Hypotesprövning. Hypotesprövning. Hypotesprövning Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning, teori, modell m.m. Per Lytsy Denna föreläsning Teori Ad hoc-hypoteser Occams rakkniv Kvantitativ vs. Kvalitativ

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

MNXA09 vt13. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Kursboken (Chalmers) var intressant och relevant för kursen

MNXA09 vt13. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Kursboken (Chalmers) var intressant och relevant för kursen MNXA09 vt respondenter: 8 : Svarsfrekvens: 75,00 % Kursen och dess delmoment Kursen överträffade mina förväntningar Kursen överträffade mina förväntningar Stämmer inte alls (,7%) Stämmer helt (,7%) (00,0%)

Läs mer

Sociologin och de vetenskapliga reglerna för förkastandet av teorier

Sociologin och de vetenskapliga reglerna för förkastandet av teorier Lunds universitet Sociologiska institutionen Sociologin och de vetenskapliga reglerna för förkastandet av teorier Kristoffer Svenson Uppsats SOC 334, 41 60p VT 2003 Handledare: Abdulhadi Khalaf Abstract

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP

DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP DVA215 INFORMATION - KUNSKAP - VETENSKAP GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola 1 DVA215

Läs mer

Logik. Dr. Johan Hagelbäck.

Logik. Dr. Johan Hagelbäck. Logik Dr. Johan Hagelbäck johan.hagelback@lnu.se http://aiguy.org Vad är logik? Logik handlar om korrekta och inkorrekta sätt att resonera Logik är ett sätt att skilja mellan korrekt och inkorrekt tankesätt

Läs mer

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp.

Solen gick upp idag Solen gick upp idag. Solen går alltid upp. Slide 1 Induktionsproblemet Omnämns hos Sextos Emperikos Men Hume betraktas som den som kom på det. Hume är en av de brittiska empiristerna Det finns två slags kunskap: 1) Observationer: a posteriori 2)

Läs mer

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik?

DD1350 Logik för dataloger. Vad är logik? DD1350 Logik för dataloger Fö 1 - Introduktion Vad är logik? Vetenskapen som studerar hur man bör resoneraoch dra slutsatser utifrån givna påståenden (=utsagor, satser). 1 Aristoteles (384-322 f.kr) Logik

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vad är forskning? Varför forska?

Vad är forskning? Varför forska? Vad är forskning? Varför forska? Vetenskapens uppgift är att söka den sanna kunskapen om verkligheten Det är vetenskapens uppgift att bestämma graden av felaktighet i ett påstående (Nietzsche (1844-1900).

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Vetenskaplig status. Vetenskapliga grunder och Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Varför tror folk på konstiga saker?

Varför tror folk på konstiga saker? Varför tror folk på konstiga saker? Berndt Brehmer Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Shermer, M. Why people believe weird things. New York: W. H. Freeman and Company, 1997. Radner, D. & Radner, M.

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod. Induktion Bild 1 Induktionsproblemet och hypotetisk- deduktiv metod Bild 2 Vetenskapen syftar ofta till att formulera generella samband. Hur går man tillväga? Bild 3 Induktion Denna svan är vit (observation 1) Denna

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori -

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Induktiv metod - Från observation till teori - FTEA12:4 Vetenskapsteori Induktiv metod - Från observation till teori - Hur härleder vi teorier ur fakta? Låt oss nu anta att relevanta fakta kan påvisas inom vetenskapen (även om detta inte kan genomföras

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt

Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt. Vetenskapligt förhållningssätt världen i rationella termer i stället för mytiska den gängse förklaringsmodellen Vara objektiv i alla situationer 1 - - - 2 - -? Empirism (Aristoteles) använder induktion Empirism-atomistisk Klassisk medicinsk

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vad är vetenskap? Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro Vi förstår både oss själva och andra i ljuset av vetenskapliga teorier Vetenskapen

Läs mer

Tro inom naturvetenskap

Tro inom naturvetenskap Tro inom naturvetenskap Vetenskap och tro. Värdeladdning och dialektisk spänning. Vetande och åsikt? Bra dåligt? Vetenskap som förädlad tro? Vetenskap före tro? Allt vetande vilar och börjar ytterst på

Läs mer

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER

FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER Mats Dahllöf, Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet 2002-02-28 FORSKNINGSMETODIK OCH VETENSKAPSTEORI FÖR SPRÅKVETARE: FORMELLA METODER I. FORMELL METOD att arbeta vetenskapligt med formella

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N UTDRAG: ALTERNATIV TOLKNINGSHYPOTES OCH FALSIFIERING F Y L L I B A R N & P E R S O N N U M M E R : V Å R D N A D S H A V A R E & P E R S O N N U M M E R : V Å R D N

Läs mer

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1. PM från Jan Willner Statsvetenskap D momentet vetenskapsteori VT 2008 I planeringen syftar GG till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar, i vilken skall läsas samtliga kapitel utom det sista.

Läs mer

2. Innehåll. Obligatoriska moment:

2. Innehåll. Obligatoriska moment: Vetenskapsteori A Philosophy of science A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1VE000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Vetenskapsteori Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå

Läs mer

Förklaringar och orsaker

Förklaringar och orsaker Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Vetenskaplig metodik

Vetenskaplig metodik Vetenskaplig metodik Vilka metoder används? Vi kan dela in metoder i flera grupper: Deduktiva metoder Metoder för hantering av experiment Metoder för publicering och liknande. Från föreläsning 3 Föreläsningen

Läs mer

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK

DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK DVA223 INFORMATION - KUNSKAP VETENSKAP - ETIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI INTRODUKTION OM VETENSKAP OCH KUNSKAP Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik, Mälardalens högskola

Läs mer

INTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012

INTERNATIONELLA GYMNASIET. Vetande. Om villkoren och gränserna för vårt vetande. Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 INTERNATIONELLA GYMNASIET Vetande Om villkoren och gränserna för vårt vetande Sofia Franzén Läsåret 2011/2012 Vetenskapliga teorier är fiktioner, sa Friedrich Nietzsche. På vilka grunder kan man hävda

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vetenskapsteori Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Vad är vetenskap? Vetenskapen genomsyrar hela vår tillvaro Vi förstår både oss själva och andra i ljuset av vetenskapliga teorier Vetenskapen

Läs mer

Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen

Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen Kunskapsbegreppet och den vetenskapliga ansatsen Målsättning: Jag skall föröka belysa hur ett traditionellt kunskapsbegrepp förhåller sig till vetenskap och vetenskaplig teoretisering. med några exempel

Läs mer

MNXA09 vt15. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 10. Antal svar. Svarsfrekvens: 60,00 %

MNXA09 vt15. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 10. Antal svar. Svarsfrekvens: 60,00 % MNXA09 vt5 respondenter: 0 : Svarsfrekvens: 0,00 % Kursen och dess delmoment Kursen överträffade mina förväntningar Kursen överträffade mina förväntningar Stämmer inte alls (,7%) (,7%) Stämmer helt (,7%)

Läs mer

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST

Anhållan om ändrad ersättning för vissa HST INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren

VETENSKAPLIG METOD. Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik Ulf Holmgren VETENSKAPLIG METOD Aktuell utveckling inom elektronik och datorteknik 2017-01-20 Ulf Holmgren U Materialism Demokritos Marx Fenomenalism Black Box Russel Skinner ONTOLOGI - METAFYSIK Datainsamling Kunskap

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Vetenskapsteori för doktorander (FOR0001) Föreläsning 3 Thomas Kuhns vetenskapsteori

Vetenskapsteori för doktorander (FOR0001) Föreläsning 3 Thomas Kuhns vetenskapsteori Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Anders Odenstedt Anders.Odenstedt@ltu.se Vetenskapsteori för doktorander (FOR0001) Föreläsning 3 Thomas Kuhns vetenskapsteori I

Läs mer

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13

FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK. tisdag 19 februari 13 FILOSOFIKURS 2 MED BLAND ANNAT: ARGUMENTATIONSTEORI VETENSKAPSFILOSOFI MEDVETANDEFILOSOFI EPISTEMOLOGI LOGIK Inledning - argumentationsteori Inledande distinktioner - Goda vs dåliga argument (rationalitet)

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p)

Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Karlstads universitet Avd. för statsvetenskap Robert Wangeby Tentamen StvB distans, delkurs 3 Metod (3p) Lördagen den 10:e juni 2006, kl. 09.00-11.30 Skrivningen består av 15 frågor med svarsalternativ

Läs mer

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning.

Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning. Kursschema, Vetenskapsteori, 31.10. -12.12. 2011, må 10-12. 31.10 Introduktion. 7.11 Vetenskap som hypotesprövning. 14.11 Vetenskapliga förklaringar I. 21.11 Vetenskapliga förklaringar II. 28.11 Tolkning

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

MNXA09 vt16. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 17. Antal svar. Svarsfrekvens: 70,59 %

MNXA09 vt16. Kursen och dess delmoment. Kursen överträffade mina förväntningar. Antal respondenter: 17. Antal svar. Svarsfrekvens: 70,59 % MNXA09 vt16 respondenter: 17 : Svarsfrekvens: 70,59 % Kursen och dess delmoment Kursen överträffade mina förväntningar Kursen överträffade mina förväntningar Stämmer inte alls (5,0%) 4 (,%) Stämmer helt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Innehåll: Chalmers Föreläsning. erfarenhetsfakta. erfarenhetsfakta. 2. Observation som praktiskt ingripande. erfarenhetsfakta

Innehåll: Chalmers Föreläsning. erfarenhetsfakta. erfarenhetsfakta. 2. Observation som praktiskt ingripande. erfarenhetsfakta Chalmers Föreläsning Kimmo Sorjonen Sektionen för Psykologi Karolinska Institutet 1. Vetenskap som kunskap härledd ur erfarenhetsfakta 2. Observation som praktiskt ingripande 3. Experiment 4. Induktion

Läs mer

1 Vad är vetenskap egentligen?

1 Vad är vetenskap egentligen? 1 Vad är vetenskap egentligen? Det här kapitlet handlar om definitionen av vetenskap. 1 Många verkar tycka att definitioner är ganska tråkiga. 2 Men de är användbara. Många konflikter uppstår därför att

Läs mer