avbildning En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion.
|
|
- Jan-Erik Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ordlista 1 1 Analysens grunder avbildning En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion. Bolzano-Weierstrassegenskapen En delmängd M i ett metriskt rum har Bolzano- Weierstrass-egenskapen om varje följd av punkter i M har en konvergent delföljd. För delmängder av R n är detta ekvivalent med att mängden är begränsad (B-W sats). bijektiv En funktion f : X Y sägs vara bijektiv om den är injektiv och surjektiv. Detta är samma sak som att f har en (tvåsidig) invers f 1 : Y X. funktion (function) För att fullständigt specificera en funktion behövs två uppgifter; en tillordningsregel x f (x) samt en definitionsmängd D f som anger vilka x som kommer i fråga i regeln. En mer abstrakt definition av en funktion f : X Y är att f är en delmängd av X Y, sådan att varje x X förekommer i precis ett par (x,y) X. injektiv En funktion f : X Y sägs vara injektiv om inget värde antas flera gånger, dvs om f (x) = f (y) medför att x = y. Heine-Borel-egenskapen En delmängd M till ett (metriskt) rum har Heine-Borelegenskapen om varje övertäckning till M av öppna mängder innehåller ändligt många mängder som också övertäcker M. För delmängder av R n är detta ekvivalent med att M är sluten och begränsad (H-Bs sats). kompakt Ett (metriskt) rum sägs vara kompakt om det har Heine-Borel-egenskapen. För metriska rum är detta ekvivalent med att hela rummet har Bolzano- Weierstrass-egenskapen. produktmängd Om X och Y är mängder, så består produktmängden X Y av av alla ordnade par, där det första elementet tillhör X och det andra Y : X Y = {(x,y) x X,y Y } surjektiv En funktion f : X Y sägs vara surjektiv om värdemängden för f är hela Y, dvs om för varje y Y finns minst ett x sådant att f (x) = y. uppräknelig En mängd M sägs vara uppräknelig om det finns en bijektion N M från de naturliga talen till mängden. Mer konkret, det finns en följd x k, k = 0,1,2,... av element i M sådan att varje element i M uppträder precis en gång i följden.
2 2 NORMER OCH APPROXIMATION 2 värdemängd Värdemängden V f av en funktion f : X Y är den delmängd till Y som består av alla värden till f : V f = { f (x) x X}. 2 Normer och approximation Banachrum (Banach space) Ett Banachrum är ett fullständigt normerat rum. Cauchyföljd (Cauchy sequence) En följd x k av element i ett metriskt rum kallas för en Cauchyföljd om till varje ε > 0 finns ett N så att d(x m,x n ) < ε om m,n N. ekvivalens av normer (equivalence of norms) Två normer N 1 och N 2 på samma vektorrum sägs vara ekvivalenta om det finns tal a,b > 0 så att för alla x. a N 1(x) N 2 (x) b fullständighet (completeness) Ett metriskt rum sägs vara fullständigt om varje Cauchyföljd är konvergent. lineärt funktionsrum (linear function space) Ett lineärt rum kallas för ett lineärt funktionsrum om dess element är (skalär- eller vektorvärda) funktioner definierade på en mängd M, och addition och multiplikation med skalär sker punktvis, dvs f + g och c f definieras genom ( f + g)(x) = f (x) + g(x) och (c f )(x) = c f (x). gränsvärde av följd (limit of sequence) En följd x n i ett metriskt rum X sägs ha gränsvärdet x om lim n d(x n,x) = 0. hopningspunkt (limit point) Låt S vara en delmängd av ett metriskt rum. En punkt x sägs vara en hopningspunkt till S om det finns en följd x k av punkter, alla skilda från x, i S sådan att x k x då k. infimum (infimum) största undre begränsning (analogt med supremum = minsta övre begränsning). Betecknas med inf. inre punkt (inner point) Punkten x sägs vara en inre punkt till mängden M, om M är en omgivning till x.
3 2 NORMER OCH APPROXIMATION 3 klot (ball) Om a är en punkt i ett metriskt rum, kallas mängden B(a,r) = {x d(x,a) r} för det slutna klotet med medelpunkt a och radie r. Det öppna klotet definieras på motsvarande sätt med sträng olikhet <. konvergens av serie (convergence of series) En serie k=0 x k i ett normerat rum sägs vara konvergent med summa s om delsummorna s n = n k=0 x k har gränsvärdet s då n. metrik (metric) Låt X vara en mängd. En reellvärd funktion d : (x,y) d(x,y) på X X sägs vara en metrik på X om den uppfyller följande villkor: 1. (positivitet) d(x,y) 0 för alla x,y och d(x,y) = 0 då och endast då x = y. 2. (symmetri) d(x, y) = d(y, x) för alla x, y. 3. (triangelolikheten) d(x,y) d(x,z) + d(z,y) för alla x,y,z X. metriskt rum (metric space) Ett metriskt rum är en mängd försedd med en metrik. norm (norm) En reellvärd funktion x N(x) på ett lineärt rum V (reellt eller komplext) kallas för en norm om den uppfyller följande tre villkor: 1. (homogenitet) N(cx) = c N(x) för alla skalärer c och alla x V. 2. (triangelolikheten) N(x + y) N(x) + N(y) för alla x,y V. 3. (strikt positiv) N(x) 0 för alla x och N(x) = 0 endast om x = 0. Normer betecknas ofta med x. normerat rum (normed space) Ett lineärt rum V försett med en norm kallas för ett normerat rum. Det förses med metriken d(x,y) = x y. omgivning (neighbourhood) Låt X vara ett metriskt rum, och M en delmängd av X. M sägs vara en omgivning till punkten x, om det finns ett ε > 0 sådant att varje punkt y med avstånd < ε till x ligger i M. randpunkt (boundary point) Punkten x sägs vara en randpunkt till mängden M, om godtyckligt nära x finns både punkter i M och punkter utanför M. rum (space) En mängd försedd med någon matematisk struktur (algebraisk, topologisk eller geometrisk) kallas ofta för ett rum. sluten mängd (closed set) En mängd är sluten om dess komplement är en öppen mängd. Alternativt: den innehåller alla sina randpunkter.
4 3 FUNKTIONSRUM OCH OPERATORER 4 slutet hölje (closure) Låt M vara en delmängd av ett metriskt rum X. Med det slutna höljet M av M menas den minsta slutna mängd i X som innehåller M. Den kan också karakteriseras som mängden av inre punkter och randpunkter till M, eller (specifikt för metriska rum) mängden av hopningspunkter till M. supremum av funktion (supremum of a function) Låt f är en reellvärd och uppåt begränsad funktion. Talet M sägs vara supremum av f på mängden X ( /0) om (i) f (x) M för alla x i X och (ii) M är det minsta talet med denna egenskap: För varje tal m < M så finns ett x X sådant att f (x) > m. Det är en grundläggande egenskap hos de reella talen att supremum alltid existerar och är entydigt bestämt. För funktioner som inte är uppåt begränsade säger man ofta att supremum är +. Den vanligaste beteckningen för supremum av en funktion är sup X f (x). supremum av mängd (supremum of a set) Låt X vara en uppåt begränsad mängd av reella tal. Talet M kallas för supremum av X om varje x X är M och M är det minsta talet med denna egenskap. Den vanligaste beteckningen är supx. täthet (density) Låt M och N vara delmängder till ett metriskt rum. Om M N så sägs M vara tät i N. Detta kan också uttryckas så att varje punkt i N är gränsvärde av en följd av punkter i M. yttre punkt (outer point) Låt M vara en delmängd av ett metriskt rum X. Punkten x sägs vara en yttre punkt till mängden M, om dess komplement i X, M, är en en omgivning till x. öppen mängd En mängd är öppen om den är en omgivning till alla sina punkter. Alternativt: den innehåller ingen av sina randpunkter. övre begränsning (upper bound) Talet M sägs vara en övre begränsning till funktionen f på mängden X om f (x) M för alla x X. 3 Funktionsrum och operatorer funktional (functional) En skalärvärd funktion på ett funktionsrum kallas ofta för en funktional. lineär integraloperator (linear integral operator) Låt I vara en mängd över vilken man kan integrera. En operator T, verkande på funktioner på I, av formen T x(t) = k(t, u)x(u)du I
5 4 KOMPAKTHET 5 där k är en given funktion, kallas för en lineär integraloperator med kärna k(x,y). kontraktion (contraction) En avbildning f (från ett metriskt rum till sig själv) kallas för en kontraktion med kontraktionskonstant r (0 r < 1) om för alla x,y. d( f (x), f (y)) rd(x,y) likformig kontinuitet (uniform continuity) En funktion f sägs vara likformigt kontinuerlig i X om till varje ε > 0 finns ett δ > 0 sådant att d( f (x), f (x)) < ε för alla x,y i X sådana att d(x,y) < δ. lineärt funktionsrum (linear function space) Ett lineärt rum där elementen är funktioner (skalär- eller vektorvärda) och där addition och multiplikation med skalär sker punktvis (( f + g)(x) = f (x) + g(x), (c f )(x) = c f (x) kallas för ett lineärt funktionsrum. lipschitzavbildning (Lipschitz map) En funktion f sägs vara en Lipschitzavbildning om det finns ett tal L sådant att för alla x,y. f (x) f (y) L x y operator (operator) En funktion vars definitionsmängd och värdemängd är funktionsrum kallas ofta för en operator. Ibland är uttrycket nästan synonymt med funktion. 4 Kompakthet begränsad mängd (bounded set) En delmängd M av ett normerat rum sägs vara begränsad om den är innehållen i något klot, dvs om det finns ett R så att x R för alla x M. ekvikontinuerlig funktionsfamilj En familj F av funktioner sägs vara ekvikontinuerlig på en mängd I, om till varje ε > 0 finns ett δ > 0 så att d( f (x), f (y)) < ε för alla f F och alla x,y I sådana att d(x,y) < δ. följdkompakt mängd (sequentially compact set) En mängd M sägs vara följdkompakt om varje följd x n av element i M har en delföljd x nk som konvergerar mot ett element i M då k. För delmängder av metriska rum är detta det samma som kompakt.
6 4 KOMPAKTHET 6 kompakt mängd (compact set) En delmängd M av ett metriskt rum sägs vara kompakt om den har följande egenskap: låt O α, α A vara en övertäckning av M med öppna mängder. Då finns en ändlig del O α1,...,o αn som också är en övertäckning av M. kontinuitet (continuity) En funktion f : X Y mellan metriska rum X och Y sägs vara kontinuerlig om för varje öppen mängd O i Y den inversa bilden f 1 (O) är öppen i X. Detta villkor är ekvivalent med att f är kontinuerlig i varje punkt x i X. kontinuitet i punkt (continuity at a point) En funktion f : X Y mellan metriska rum X och Y sägs vara kontinuerlig i punkten x X om inversa bilden av varje omgivning U till f (x) är en omgivning f 1 (U) till x. I ε δ-språk: till varje ε > 0 finns ett δ > 0 sådant att d( f (x), f (y)) < ε för varje y sådant att d(x,y) < δ. konvex mängd (convex set) En delmängd M i ett vektorrum sägs vara konvex om den har följande egenskap: om x och y tillhör M så tillhör (1 t)x +ty för alla t med 0 t 1. likformigt begränsad funktionsfamilj (uniformly bounded family of functions) En familj F av funktioner sägs vara likformigt begränsad om det finns en konstant M sådan att sup x f (x) M för alla f M. likformig kontinuitet (uniform continuity) En funktion f : X Y mellan metriska rum X och Y sägs vara likformigt kontinuerlig om till varje ε > 0 finns ett δ > 0 sådant att d( f (x), f (y)) < ε för alla x och y sådana att d(x,y) < δ. relativt kompakt En delmängd N av ett metriskt rum M kallas för relativt kompakt om varje följd i N har en delföljd som konvergerar i M. Detta är ekvivalent med att det slutna höljdet av M kompakt. övertäckning (covering) En familj U α, α A av mängder sägs vara en övertäckning av en mängd M om M α Au α.
1 Analysens grunder. Ordlista för Funktionalanalys 1. avbildning (map) En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion.
Ordlista för Funktionalanalys 1 (28 augusti 2002) 1 Analysens grunder avbildning (map) En avbildning är i matematiskt språk i regel detsamma som en funktion. Bolzano-Weierstrassegenskapen En delmängd M
Läs merMatematiska strukturer - Satser
Matematiska strukturer - Satser April 2, 2018 I detta dokument har jag samlat och översatt de flesta satser som ingår i kursen Matematiksa Strukturer (FMAN65) från kursboken Set Theory and Metric Spaces
Läs merMER TOPOLOGI OCH KONVERGENS
MER TOPOLOGI OCH KONVERGENS SVANTE JANSON 1. Kompakta mängder Definition. En delmängd av R n kallas kompakt om den är sluten och begränsad. Sats 1. Om K är en kompakt mängd i R n och {x i } är en följd
Läs merMer om kontinuitet. Kapitel K. K.1 Övre och undre gräns
Kapitel K Mer om kontinuitet I detta kapitel bevisar vi Sats 3.1, som säger att en kontinuerlig funktion av typen R 2 R på ett kompakt område antar ett största och ett minsta värde. Vi studerar dessutom
Läs merMer om reella tal och kontinuitet
Kapitel R Mer om reella tal och kontinuitet I detta kapitel formulerar vi ett av de reella talens grundläggande axiom, axiomet om övre gräns, och studerar några konsekvenser av detta. Med dess hjälp kommer
Läs merExistens och entydighet för ordinära differentialekvationer
Existens och entydighet för ordinära differentialekvationer Michael Björklund, f-mib@f.kth.se Grundläggande begrepp Definition 1 Ett begynnelsevärdesproblem för ordinära differentialekvationer har följande
Läs merSådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).
BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION Allmän terminologi. I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs en funktion f : A B. Vi har oftast krav
Läs merAnalys 360 En webbaserad analyskurs Analysens grunder. Om de reella talen. MatematikCentrum LTH
Analys 60 En webbaserad analyskurs Analysens grunder Om de reella talen Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Om de reella talen () Introduktion Den matematiska analysen är intimt förenad
Läs merSammanfattning av Hilbertrumteorin
Sammanfattning av Hilbertrumteorin 9.1 Hilbertrum DEFINITION 9.1 Ett eulidist rum (prehilbertrum, rum med salärprodut, inreprodutrum) är ett lineärt rum försett med en salärprodut x y, och normen definierad
Läs merOm kontinuerliga funktioner
Analys 360 En webbaserad analyskurs Analysens Grunder Om kontinuerliga funktioner Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Om kontinuerliga funktioner 1 (12) 1 Introduktion Vi ska nu diskutera
Läs merRepetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009
Repetitionsfrågor i Flervariabelanalys, Ht 2009 Serier 1. Visa att för en positiv serie är summan oberoende av summationsordningen. 2. Visa att för en absolutkonvergent serie är summan oberoende av summationsordningen.
Läs mer1 Att läsa matematik.
1 Att läsa matematik. Precis som vid all annan läsning som betyder något skall matematik läsas aktivt. Detta innebär olika saker för olika personer. För en del kanske det betyder att visualisera de idéer
Läs merOm konvergens av serier
Om konvergens av serier Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I den här artikeln diskuteras några av de grundläggande satserna som hjälper oss att avgöra om en serie
Läs merKapitel 0. Introduktion
Kapitel 0 Introduktion Jag tänkte börja med en kort introduktion där jag kommer förklara hur dessa läsanvisningar är upplagda, samt ge några tips hur man läser matematik. Låt mig börja att berätta om dessa
Läs merEn bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.
Inversa unktion BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION Allmän terminologi I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs en unktion : A B Vi har otast
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 2 Institutionen för matematik KTH 31 augusti 2016 Att göra denna vecka Översikt över modul 1 Funktion Definitionsmängd Värdemängd Udda, jämn Begränsad Absolutbelopp, Trigonometri, Polynom Gränsvärde
Läs merFixpunktsiteration. Kapitel Fixpunktsekvation. 1. f(x) = x = g(x).
Kapitel 5 Fixpunktsiteration 5.1 Fixpunktsekvation En algebraisk ekvation kan skrivas på följande två ekvivalenta sätt (vilket innebär att lösningarna är desamma). 1. f(x) = 0. En lösning x kallas en rot
Läs merEn bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.
BIJEKTION, INJEKTION, SURJEKTION NUMRERBARA (eller UPPRÄKNELIGA) MÄNGDER Allmän terminologi. I samband med variabelbyte vid beräkning av integraler har vi en avbildning mellan två mängder A och B, dvs
Läs merKontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet
Kontinuerliga funktioner. Ytterligare en ekvivalent formulering av supremumaxiomet är följande: SATS. (Intervallinkapslingssatsen) Låt I k = [a k, b k ], k = 1, 2,... vara en avtagande följd av slutna
Läs merSF1626 Flervariabelanalys
Föreläsning 3 Institutionen för matematik KTH VT 2018 Previously on Flervariabel 1 Analytisk geometri i R n, kap 10 1. Topologiska begrepp a. Omgivning b. Randpunkter, Inre punkter c. Öppen mängd, Sluten
Läs merMINNESANTECKNINGAR FÖR DELTAGARNA I WORKSHOP GRUPPER
MINNESANTECKNINGAR FÖR DELTAGARNA I WORKSHOP GRUPPER SONJA KOVALEVSKYDAGARNA 2008; HANNA USCKA-WEHLOU 0. Praktiska anmärkningar Det finns följande moment i workshop: en föreläsningsdel - jag berättar om
Läs merMatrisexponentialfunktionen
U.U.D.M. Project Report 206:2 Matrisexponentialfunktionen Neda Farzaneh Examensarbete i matematik, 5 hp Handledare: Martin Herschend Examinator: Jörgen Östensson Juni 206 Department of Mathematics Uppsala
Läs merLektion 2. Funktioner av två eller flera variabler variabler
Lektion 2 Funktioner av två eller flera variabler variabler Innehål 1. Grundlägande topologi (10.1) 2. Funktioner av två variabler (12.1) Innehål 1. Grundlägande topologi (10.1) 2. Funktioner av två variabler
Läs mer1 Att läsa matematik.
1 Att läsa matematik. Precis som vid all annan läsning som betyder något skall matematik läsas aktivt. Detta innebär olika saker för olika personer. För en del kanske det betyder att visualisera de idéer
Läs merOm ortonormerade baser i oändligtdimensionella rum
Analys 360 En webbaserad analyskurs Funktionsutvecklingar Om ortonormerade baser i oändligtdimensionella rum Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Om ortonormerade baser i oändligtdimensionella
Läs merKap. 8 Relationer och funktioner
Begrepp och egenskaper: Kap. 8 elationer och funktioner relation, relationsgraf och matris, sammansatt relation reflexivitet, symmetri, anti-symmetri, transitivitet ekvivalensrelation, partialordning,
Läs merModul 1 Mål och Sammanfattning
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2016-2017 Lars Filipsson Modul 1 Mål och Sammanfattning 1. Reella tal. 1. MÅL FÖR MODUL 1 Känna till talsystememet och kunna använda notation
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF165 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 01-1-10 DEL A 1. Låt funktionen f ha definitionsmängden D f =]0, [ och ges av f(x) = e x 1 x. (a) Finn f:s invers f 1. ( p) (b) Finn inversens värdemängd
Läs mer2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson
2MA105 Algebraiska strukturer I Per-Anders Svensson Föreläsning 4 Innehåll Bijektiva avbildningar en repetition Permutationsgrupper Permutationer skrivna som produkter av cykler Jämna och udda permutationer
Läs merMaterial till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning
Matematik, KTH Bengt Ek november 207 Material till kursen SF679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk 0 Inledning Talet π (kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter) är inte ett rationellt tal
Läs merLARS SVENSSON OCH ERIC NORDENSTAM. x, det existerar ett x, för något x,
KORT SAMMANFATTNING AV ENVARIABELKURSEN LARS SVENSSON OCH ERIC NORDENSTAM 1. Lite notation om mängder och logik Om A och B är mängder och P och Q påståenden så kommer följande beteckningar att användas:
Läs mer1 Bevis och definitioner
1 Läsanvisningar till Analysens grunder 1 Bevis och definitioner Det viktigaste målet med kursen är att lära sig läsa och förstå matematik. Detta är ingen lätt sak och kursen betraktas som rätt "tung".
Läs merLinjär Algebra M/TD Läsvecka 1
Linjär Algebra M/TD Läsvecka 1 Omfattning: Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra Innehåll: Olika aspekter av linjära ekvationssystem: skärning mellan geometriska objekt, linjärkombination
Läs merGrundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är tal Z och α 0.
5B2710, lekt 4, HT07 Konstruktion av de rationella talen Q (AEE 2.3) Grundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 18 Institutionen för matematik KTH 12 december 2017 Idag Talföljder Serier Jämförelse med integraler (Cauchy s integralkriterium) Andra konvergenskriterier (jämförelsekriterier) Mer i morgon
Läs merk=0 kzk? (0.2) 2. Bestäm alla holomorfa funktioner f(z) = f(x + iy) = u(x, y) + iv(x, y) sådana att u(x, y) = x 2 2xy y 2. 1 t, 0 t 1, f(t) =
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIK TENTAMENSSKRIVNING Funktionsteori 5 9 kl 4 9 Hjälpmedel: Bifogat formelblad. Lösningarna skall vara försedda med ordentliga motiveringar. Skriv fullständiga meningar och
Läs merInstitutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1
Institutionen för Matematik SF1625 Envariabelanalys Läsåret 2017-2018 Lars Filipsson Modul 1 1. MÅL FÖR MODUL 1 1. Reella tal. Känna till talsystememet och kunna använda notation för mängder och intervall
Läs merBisektionsalgoritmen. Kapitel Kvadratroten ur 2
Kapitel 4 Bisektionsalgoritmen Vi ska konstruera lösningar till algebraiska ekvationer av formen f(x) = 0 med hjälp av bisektionsalgoritmen (intervallhalveringsmetoden). På samma gång ska vi se hur man
Läs merTMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1. Omfattning. Innehåll 2012-01-20. Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra
TMV166/186 Linjär Algebra M/TD 2011/2012 Läsvecka 1 Omfattning Lay, kapitel 1.1-1.9, Linjära ekvationer i linjär algebra Innehåll Olika aspekter av linjära ekvationssystem 1. skärning mellan geometriska
Läs merDatorövningar i funktionalanalys och harmonisk analys
Datorövningar i funktionalanalys och harmonisk analys Sven Spanne 28 september 21 1 Normer och approximation Inledning Funktionalanalys är ett abstrakt område, och för att förstå innebörden av begrepp,
Läs merMetriska rum, R och p-adiska tal
Metriska rum, R och p-adiska tal Tony Johansson 1MA239: Specialkurs i Matematik II Uppsala Universitet VT 2018 När vi säger avståndet mellan punkt X och punkt Y där X och Y är punkter i planet (säg) är
Läs merKontinuitet och gränsvärden
Kapitel Kontinuitet och gränsvärden.1 Introduktion till kontinuerliga funktioner Kapitlet börjar med allmänna definitioner. Därefter utvidgar vi successivt familjen av kontinuerliga funktioner, genom specifika
Läs merhar ekvation (2, 3, 4) (x 1, y 1, z 1) = 0, eller 2x + 3y + 4z = 9. b) Vi söker P 1 = F (1, 1, 1) + F (1, 1, 1) (x 1, y 1, z 1) = 2x + 3y + 4z.
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF163, ifferential- och integralkalkyl II, del, flervariabel, för F1. Tentamen onsdag 7 maj 9, 1.-19. 1. Låt F (x, y, z) sin(x + y z) + x + y + 6z. a)
Läs merMängder och kardinalitet
UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin Specialkursen HT07 28 september 2007 Mängder och kardinalitet Dessa blad utgör skissartade föreläsningsanteckningar kombinerat med övningar. Framställningen
Läs mer= 0. Båda skärningsvinklarna är således π/2 (ortogonala riktningsvektorer).
Institutionen för Matematik, KTH Torbjörn Kolsrud SF163, ifferential- och integralkalkyl II, del 2, flervariabel, för F1. Tentamen torsdag 19 augusti 21, 14. - 19. Inga hjälpmedel är tillåtna. Svar och
Läs merAlgebraisk Topologi. Clas Henning
Algebraisk Topologi Clas Henning Självständigt arbete på kandidatnivå Huvudområde: Matematik Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT2017/VT2018 Handledare: Sam Lodin Examinator: Sam Lodin Kurskod/registreringsnummer:
Läs merOm relationer och algebraiska
Om relationer och algebraiska strukturer Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning Även i analysen behöver man en del algebraiska begrepp. I den här artikeln definierar vi
Läs merGamla tentor från 2000 dags dato
Matematiska Institutionen Peter Kumlin 4th May 24 TMA4 Functional Analysis MAN67 Applied Functional Analysis 4th quarter 23/24 Gamla tentor från 2 dags dato lösningsförslag Functional Analysis sid. 2 av
Läs merSerier. egentligen är ett gränsvärde, inte en summa: s n, där s n =
Serier Serier eller oändliga summor har flyktigt behandlats redan i tidigare kurser. Vi ska nu gå igenom teorin på ett lite mer systematiskt sätt. I många fall spelar det ingen roll om termerna a k är
Läs merTopologi och Måtteori
Kapitel 11 Topologi och Måtteori Detta kapitel kommer att behandla de matematiska begrepp från topologin och mått- och sannolikhetsteorin som är nödvändiga. Genomgången blir naturligtvis av överskådlig
Läs merGamla tentor från 2000 dags dato
Matematiska Institutionen Peter Kumlin 22nd April 24 TMA41 Functional Analysis MAN67 Applied Functional Analysis 4th quarter 23/24 Gamla tentor från 2 dags dato lösningsförslag levereras separat Matematik,
Läs merExamensarbete på grundnivå
Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Matematik, 15 hp Mathematics (Science), 15 credits Homogeniseringsteori med tvåskalekonvergens Pernilla Jonasson MITTUNIVERSITETET Kvalitetsteknik,
Läs merALA-a Innehåll RÄKNEÖVNING VECKA 7. 1 Lite teori Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel 14...
ALA-a 2005 Innehåll 1 Lite teori 3 RÄKNEÖVNING VECKA 7 1.1 Kapitel 7....................................... 3 1.2 Kapitel 12....................................... 3 1.3 Kapitel 13.......................................
Läs merMA2047 Algebra och diskret matematik
MA2047 Algebra och diskret matematik Något om funktioner och relationer Mikael Hindgren 1 oktober 2018 Funktionsbegreppet Exempel 1 f (x) = x 2 + 1, g(x) = x 3 och y = sin x är funktioner. Exempel 2 Kan
Läs merExempel. Komplexkonjugerade rotpar
TATM79: Föreläsning 4 Polynomekvationer och funktioner Johan Thim 2 augusti 2016 1 Polynomekvationer Vi börjar med att upprepa definitionen av ett polynom. Polynom Definition. Ett polynom p(z) är ett uttryck
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Föreläsning 7 Institutionen för matematik KTH 12 september 2016 Injektiva funktioner En funktion är en regel som till varje tal i definitionsmängden ordnar ett bestämt tal i värdemängden. Injektiva funktioner
Läs merÖvningshäfte 3: Funktioner och relationer
GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MAM100, HT2014 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 3: Funktioner och relationer Övning H Syftet är att utforska ett av matematikens viktigaste begrepp: funktionen. Du har
Läs merÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4
VSNITT ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT Är det möjligt att jämföra storleken av olika talmängder? Har det någon mening om man säger att det finns fler irrationella tal än rationella? Är det överhuvudtaget möjligt
Läs merFöreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära
Inledande matematisk analys tma970, 010, logik, mängdlära Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära Dessa öreläsningsanteckningar kompletterar mycket kortattat kap 0 och appendix B i Persson/Böiers,
Läs merKontsys F7 Skalärprodukt och normer
Repetition Skalärprodukt Norm Kontsys F7 Skalärprodukt och normer Pelle 11 februari 2019 Linjära rum Repetition Skalärprodukt Norm Linjära rum Linjärt underrum Ett linjärt rum över R är en mängd H där
Läs merTMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen.
TMV225+TMV176 Inledande matematik M, TD Sammanfattning. Läsanvisningar inför tentamen. 2008 10 14 A. Talsystemen. (Adams P.1. Anteckningar från introkursen.) N de naturliga talen Z de hela talen Q de rationella
Läs merENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING XV. Föreläsning XV. Mikael P. Sundqvist
Föreläsning XV Mikael P. Sundqvist Förändring och lutning Till snälla funktioner kan man prata om förändring. Med det menar vi lutningen på den linje som tangerar grafen (se den blå linjen). Den röda och
Läs merFöreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)
Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander) Böiers 5.3 Relationer. Vi har definierat en funktion f: A B som en regel som kopplar ihop ett element a A, med ett element
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
Institutionen för matematik SF66 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 4-9-6 DEL A. Betrakta följande tre områden i planet: D = {(x, y): x y < 4}, D = {(x, y): x + y }, D 3 = {(x, y): 4x + 3y
Läs mergränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n
TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 5 mars 208 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje heltal
Läs merDen matematiska analysens grunder
KTH:s Matematiska Cirkel Den matematiska analysens grunder Katharina Heinrich Dan Petersen Institutionen för matematik, 2012 2013 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Innehåll 1 Grundläggande
Läs merFöreläsning 1. X kallas för funktionens definitionsmängd, mängden av funktionens alla värden kallas funktionens värdemängd.
Föreläsning 1 Kursinformation All viktig information om kursen ska kunna läsas på kursens hemsida http://www.math.uu.se/ rikardo/ envariabelanalys/huvudsidor/index.html Funktioner En funktion f, från mängden
Läs merS n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och
Uppgift 1 För vilka x R gäller x 4 = 4? Uppgift Låt S n = n k=1 3 k (a) Visa att S n är en geometrisk summa (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n Uppgift 3 Lös ekvationen e x + e x = 3 Uppgift 4
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A. e x2 /4 2) = 2) =
SF625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 22-2- DEL A. Bestäm värdemängden till funktionen f(x) = xe x2 /4. Lösningsförslag. Standardgränsvärdet xe x, då x ger att lim f(x) = lim x x ± x ± e
Läs merDefinitionsmängd, urbild, domän
5B1493, lekt 5, HT06 Funktioner Definition av begreppet Definition: Låt X och Y vara två mängder. En funktion f av typ X Y är detsamma som en delmängd av X Y, sådan att 1. Om (x, y) och (x, z) f, så är
Läs merRELATIONER OCH FUNKTIONER
RELATIONER OCH FUNKTIONER 1 ORDNADE LISTOR (n-tipplar) Ordningen i en mängd spelar ingen roll Exempelvis {1,,3}={3,1,}={1,3,} För att beskriva listor med objekt där ordningen är viktigt använder vi rundparenteser
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp motsvarande
Läs merKapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner
Kapitel 4 Funktioner I det här kapitlet kommer vi att undersöka funktionsbegreppet. I de första sektionerna genomgås definitionen av begreppet funktion och vissa egenskaper som funktioner har. I slutet
Läs merTATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )
TATA42: Föreläsning 0 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 5 maj 205 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje heltal
Läs merAnteckningar för kursen "Analys i en Variabel"
Anteckningar för kursen "Analys i en Variabel" Simone Calogero Vecka 4 Viktig information. Dessa anteckningar är inte avsedda som en ersättning för kurs litteratur men bara som en kort sammanfattning av
Läs merOändligtdimensionella vektorrum
Oändligtdimensionella vektorrum Vi har i den här kursen huvudsakligen studerat ändligtdimensionella vektorrum. Dessa är mycket användbara objekt och matriskalkyl ger en bra metod att undersöka dom med.
Läs merFourierserier: att bryta ner periodiska förlopp
Analys 36 En webbaserad analyskurs Funktionsutvecklingar Fourierserier: att bryta ner periodiska förlopp Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Fourierserier: att bryta ner periodiska
Läs merBanach-Tarskis paradox
Banach-Tarskis paradox Tony Johansson 1MA239: Specialkurs i Matematik II Uppsala Universitet VT 2018 Banach-Tarskis paradox, bevisad 1924 och döpt efter Stefan Banach och Alfred Tarski, är en sats inom
Läs merKonvexa mängder och funktioner
Den 7 juli 99 Konvexa mängder och funktioner Christer Kiselman Innehåll:. Inledning 2. Konvexa höljet av en mängd 3. Separerande hyperplan 4. Stödjande halvrum och stödjande hyperplan 5. Extremalpunkter
Läs merÖVN 11 & 12 DEL A - DIFFTRANS - DEL2 - SF Nyckelord och innehåll. Inofficiella mål
ÖVN 11 & 12 DEL A - DIFFTRANS - DEL2 - SF1683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nyckelord och innehåll Komplexa vektorrum U och underrum V U. Linjära höljet: V = span(v 1, v 2,..., v N
Läs merTATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )
TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor ) Johan Thim 0 januari 207 En funktion s: N R brukar kallas talföljd, och vi skriver ofta s n i stället för s(n). Detta innebär alltså att för varje
Läs merSF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A
SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen 2015-01-12 DEL A 1. Betrakta funktionen f som ges av f(x) = xe 1/x. A. Bestäm definitionsmängden till f. B. Beräkna de fyra gränsvärdena lim x ± f(x)
Läs merTMA 671 Linjär Algebra och Numerisk Analys. x x2 2 1.
MATEMATISKA VETENSKAPER TMA67 8 Chalmers tekniska högskola Datum: 8--8 kl - 8 Examinator: Håkon Hoel Tel: ankn 38 Hjälpmedel: inga TMA 67 Linjär Algebra Numerisk Analys Tentan består av 8 uppgifter, med
Läs merDiskret matematik, lektion 2
Diskret matematik, lektion Uppgifter med (*) är överkurs, och potentiellt lite klurigare. Ni behöver inte kunna lösa dessa. 1 Uppgifter 1. Låt A = {1,, 3}, B = {a, b}. Vilka element finns med i... a) A
Läs merLebesgueintegralen. Bengt Ove Turesson oktober Matematiska institutionen, Linköpings universitet, SE Linköping, Sverige
Lebesgueintegralen Bengt Ove Turesson 25 oktober 2009 Matematiska institutionen, Linköpings universitet, SE-58 83 Linköping, Sverige Förord Föreliggande kompendium innehåller en kortfattad introduktion
Läs merOm existens och entydighet av lösningar till ordinära differentialekvationer
Om existens och entydighet av lösningar till ordinära differentialekvationer Anders Källén 11 maj 2016 1 Introduktion I det här kapitlet ska vi diskutera vad vi allmänt kan säga om lösningar till ett system
Läs merKarta över Jorden - viktigt exempel. Sfär i (x, y, z) koordinater Funktionen som beskriver detta ser ut till att vara
Föreläsning 1 Jag hettar Thomas Kragh och detta är kursen: Flervariabelanalys 1MA016/1MA183. E-post: thomas.kragh@math.uu.se Kursplan finns i studentportalens hemsida för denna kurs. Där är två spår: Spår
Läs merx f (x) dx 1/8. Kan likhet gälla i sistnämnda relation. (Torgny Lindvall.) f är en kontinuerlig funktion på 1 x sådan att lim a
Elementa Årgång 50, 967 Årgång 50, 967 Första häftet 2603. Låt ξ, ξ 2,..., ξ n vara stokastiska variabler med väntevärden E[ξ i ], i =, 2,..., n. Visa att E[max(ξ, ξ 2,..., ξ n )] max(e[ξ ], E[ξ 2 ],...,
Läs merOm den kompletta tillslutningen av de p-adiska talen
U.U.D.M. Project Report 2016:1 Om den kompletta tillslutningen av de p-adiska talen Mårten Nilsson Examensarbete i matematik, 15 hp Handledare: Martin Herschend Examinator: Veronica Crispin Quinonez Februari
Läs mer10x 3 4x 2 + x. 4. Bestäm eventuella extrempunkter, inflexionspunkter samt horizontella och vertikala asymptoter. y = x 1 x + 1
TM-Matematik Mikael Forsberg Pär Hemström Övningstenta Envariabelanalys ma034a ovnt--vt0 Skrivtid: 5 timmar. Inga hjälpmedel. Lösningarna skall vara fullständiga och lätta att följa. Börja varje ny uppgift
Läs merVektorrum. EX. Plan och linjer i rummet genom origo. Allmänt; mängden av lösningar till AX = 0.
Vektorrum Denna kurs handlar till stor del om s k linjära rum eller vektorrum. Dessa kan ses som generaliseringar av R n. Skillnaden består främst i att teorin nu blir mer abstrakt. Detta är själva poängen;
Läs merTentamen: Lösningsförslag
Tentamen: Lösningsförslag Onsdag 5 mars 7 8:-3: SF674 Flervariabelanalys Inga hjälpmedel är tillåtna. Max: 4 poäng. 4 poäng Avgör om följande gränsvärde existerar och beräkna gränsvärdet om det existerar:
Läs merAnteckningar i. Inledande Matematik
Anteckningar i Inledande Matematik Anders Logg Chalmers tekniska högskola (Utkast, version 3 oktober 2016) Copyright 2016 Anders Logg Förord och läsanvisningar Dessa anteckningar är avsedda att användas
Läs merKvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37
Kvantmekanik II - Föreläsning 2 Joakim Edsjö edsjo@fysik.su.se HT 2013 Kvantmekanik II Föreläsning 2 Joakim Edsjö 1/37 Innehåll 1 Formalism 2 Tillståndsvektorer 3 Operatorer 4 Mer om Dirac-notationen 5
Läs merRiemanns avbildningssats
Riemanns avbildningssats En studie av bijektiva avbildningar mellan öppna och enkelt sammanhängande områden i det komplexa planet Kandidatarbete inom civilingenjörsutbildningen vid Chalmers Johan Karlsson
Läs merFlervariabelanalys: Teori
Flervariabelanalys: Teori Tomas Sjödin 11 juni 2019 Innehåll 0 Förkunskaper 3 0.1 Envariabelanalys......................................... 3 0.2 Linjär Algebra..........................................
Läs merFledimensionell Analys
FAKULTETSOMRÅDET FÖR NATURVETENSKAPER OCH TEKNIK Kurskompendium Fledimensionell Analys Författare: Christer Glader Renskrivet: Christian Enlund 2018 Förord Föreliggande kompendium är en sammanfattning
Läs merKursens Kortfrågor med Svar SF1602 Di. Int.
Kursens Kortfrågor med Svar SF62 Di. Int. Allmänt om kortfrågor: Kortfrågorna är ett viktigt sätt för er att engagera matematiken. De kommer att dyka upp på kontrollskrivningar. Syftet är att ni ska gå
Läs merInstuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011
Instuderingsfrågor för Endimensionell analys kurs B1 2011 Anvisningar Avsikten med följande frågor är att hjälpa dig med självkontroll av dina kunskaper. Om du känner dig osäker på svaren bör du slå upp
Läs merLäsanvisningar till Analys B, HT 15 Del 1
Läsanvisningar till Analys B, HT 15 Del 1 Dag 1 Avsnitt 6.1 Definition av trappfunktion och integral av en trappfunktion. Räkneregler (de är mer eller mindre uppenbara). Definition av Riemannintegralen
Läs mer