Basutbildning om våldsutövare. Om våld i nära relationer Vem är förövaren? Behandlingsstrukturen - ATV Evidens

Transkript

1 Basutbildning om våldsutövare Om våld i nära relationer Vem är förövaren? Behandlingsstrukturen - ATV Evidens

2 Få kontakt med män som utövar våld i nära relationer ( samverka med socialtjänsten, landstinget, polisen och frivilligorganisationer ) ATV- Jönköping JKPG kommun Minska våldet mot kvinnor och barn genom att erbjuda män behandling Öka kunskapen om män som utövar våld nära relationer ( ATV - Alternativ till Vold, Oslo ) Oktober 2010-oktober 2012 som projekt Mullsjö Habo Polisen Nu permanent verksamhet

3 ATV Oslo var 1987 först i Europa att starta en behandlingsmottagning för våldsutövare i nära relationer Idag är ATV ett nordiskt nätverk av 18 mottagningar bestående av psykologer, psykoterapeuter och terapeuter

4 Behandling för våldsutövare i JKPG län Alternativ till våld Invånare: psykolog 100% 1 psykoterapeut 100% Höglandet? Invånare: % psykolog Medverkan Invånare: % psykolog 80% behandlare

5 Inflöde klienter från Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

6 Remittenter

7 Varför är sjukvården så viktig? 1. Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem Våld i nära relationer är en av de vanligaste skadeorsakerna bland kvinnor Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till. 3 Därför måste medvetenheten om våld som orsak till ohälsa finnas där de utsatta söker vård. 4. Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa Inom sjukvården finns den terapeutiska kompetens som kan krävas vid behandling av komplexa psykologiska problem (våldsutövning, PTSD). Referenser [1] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s.347 [2] Campbell (2002) Health consequences of intimate partner violence. Lancet 2002; 359, 9314; [3] Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006) [4] Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. [5] Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten s. 255

8 3 ggr högre risk att drabbas av mag- och tarmproblem, bäckensmärtor, kroniska smärttillstånd Minst fördubblad risk att drabbas av depression och eller ångestproblematik Sexfaldig ökning risk för drogmissbruk 9 ggr mer besök inom psykatrin Större läkemedelskonsumtion Andra kroniska tillstånd försämras (astma, diabetes, epilepsi) VINR-viruset Har inom sjukvården råd att inte intressera oss för detta virus? Ökad risk för tillväxthämning hos foster, för tidig födsel, tidig neonatal död Livmoderhalscancer mer än dubbelt så vanligt Sjukvården bär den största direkta kostnaden samhället. Den årliga sjukvårdskostnaden är 19% högre om man är drabbad. Det smittar och verkar vara ett latent virus Ref: Att fråga om våldsatthet som en del av anamnesen, NCK 2013

9 Samverkan med övriga behandlingsaktörer: Vuxenpsykiatrin Barnpsykiatrin Beroendemottagning Junepol Familjebehandling Familjerådgivning Jönköpingspyramiden - en dröm? - Samverkan och organisation gällande våld i nära relationer i Jönköpings län Behandling Utsatt Utövare Barn Akut- och rättsligt arbete med våld i nära relationer Risk- och säkerhetsarbete (bedömning, skyddat boende, personskydd, skydda personuppgifter, barnutredning etc.) Hjälp vid myndighetskontakter Ekonomiskt bistånd Utövare Stödsamtal (råd o service) Upptäcka/fråga om våld Dokumentera skador Motivera till behandling Utsatt Barn Gripa, häkta, utreda, åtala, döma Etc. Förebyggande arbete universellt selektivt Aktörer Socialtjänst Landsting Frivården Socialtjänst Landsting Polis Rättsväsende Kriminalvård Migrationsverket Ideella organisationer Socialtjänst Landsting Polis Ideella organisationer Skola

10 Fysiskt våld Sexuellt våld Psykiskt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar och kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill Ekonomiskt våld Latent våld Försummelse

11 Det som tar tre sekunder att utföra, kan ta tre år på sig att upphöra Våldets klang varar länge och blir under tiden bakgrundstonen i relationen

12

13

14 Olika typer av våld Kriminelltvåld Gatu/krogvåld Våld i arbetslivet Våld i nära relationer Folkhälsoproblem

15 Våldets aktörer Utövat våld Män Utsatt för våld Kvinnor Bevittnat våld Barn

16 Prata med din granne en kort stund. Egna erfarenheter av att bevittna våld, utöva våld eller vara utsatt för våld. Dela med dig så mycket du vill.

17 Våld är en skamproblematik Alla inblandade vet att det är fel!! Utövaren vet att den gjort fel klivit över en gräns Utsatta skäms för att den stannar i en dålig relationen Barnen som bevittnat vet att det som sker i familjen är fel Alla inblandande har skäl att inte prata om det som sker och tystnaden gör att det kan fortgå. Vi professionella måste våga prata om våld och sätta ord på det. Vi behöver visa att vi tål att höra om våld.

18 Anknytnings- och traumateori Männens oförmåga att hantera vanmakt beror på en inre sårbarhet skapad av tidiga anknytningstrauman Feministisk teori Män använder våld primärt för att få makt och kontroll över en kvinna han ser sig berättigad att ta makten över Kulturteori Män som använder våld är socialiserade i kulturer som rättfärdigar hegemonisk maskulinitet och manlig kontroll över kvinnans sexualitet och fria vilja Biologisk teori Män använder våld av genetiska, hormonella, evolutionära skäl Vanmaktsteori Männens våld är en flykt från vanmakt/underläge och resulterar i makt/överläge Systemteori De män som använder våld lever i en relation där ett dysfunktionellt samspel skapar våldsbenägenhet Sociologisk normteori Män använder våld för att de som pojkar blivit socialiserade till att vara våldsamma, samt inte erkänna och kommunicera sårbarhet Psykiatrisk/kemisk teori Män använder våld för att de är psykiskt sjuka eller påverkade av alkohol/droger Inlärningspsykologi Män använder våld för att deras våld fungerar

19 Det är inte alla från våldsberättigande kulturer som använder våld Det är inte alla med taskig uppväxt som använder våld. Det är inte alla män som använder våld, och våld förekommer lika frekvent i samkönade relationer Alla upplever vanmakt i sin relation, men det är inte alla som använder våld Det är långt ifrån alla som lever i en jobbig relation som använder våld Det är inte alla med personlighetsstörning eller tung psykiatrisk diagnos som använder våld mot sin partner En person som använder våld när han är berusad har också varit berusad utan att använda våld.

20

21 Man använder våld för att man VÄLJER att använda våld

22 ATV:s syn på våld 1. DEN SOM UTÖVAR VÅLD VILL NÅGOT MED SITT VÅLD (JUST DÅ) 2. VÅLD ÄR UTÖVARENS ANSVAR 3. DET GÅR ATT FÖRÄNDRA SITT VÅLDSAMMA BETEENDE

23 Utövare - vem?

24 Psykiatriska symtom hos våldsutövare Sju av tio män uppfyllde kriterier för minst en psykiatrisk diagnos. Tvångssyndrom 14% Alkoholmissbruk 16% Alkoholberoende 20% Antisocial personlighetstör. 20% Dystymi 9% Depression 32% Agorafobi 14% Social fobi 11% GAD 5% PTSD 19% n = 184 Askeland mfl, 2012

25 Relationstrauma hos våldsutövare (utsatt av förälder, släkting eller icke-släkting) Psykiskt våld 76% Fysiskt våld 79% Känslomässig försummelse 55% Sexuella övergrepp 49% av förälder eller syskon 48% av förälder eller syskon 62% av förälder eller syskon Sexuella trakasserier 9% 18,3% 5% n = 192 Askeland mfl, 2012

26 Våld utövas i 90% av fallen av en man. Kvinnor och män utövar ungefär lika mycket våld.?

27 Resultatet beror var vi gör vår undersökning?

28 Våld utövas i 90% av fallen av en man. Kvinnor och män utövar ungefär lika mycket våld. Undersökning gjord på: Kvinnojourer Kvinnofridsrådgivningen Kriminalvården Brottsregister Undersökning gjord på: Ett visst urval ur vanliga befolkningen Enkätstudie bland studenter på ett större universitet

29 Michael P. Johnson, Ph.D. Sociology, Women's Studies, African and African American Studies Penn State

30 Maktvåld (the intimate terrorist) 76% allvarligt våld 75% upptrappat våld 29% ömsesidigt våld 57% upprepat våld Svårare att behandla Större maktobalans mellan man och kvinna 4% av paren 60% av kvinnorna rädda för sina liv Våldets funktion: Att utöva makt och kontroll Situations betingat våld 28% allvarligt våld 28% upptrappat våld 69% ömsesidigt våld 8% upprepat våld 9% av kvinnorna rädda för sina liv 12,5% av paren Johnson, 2006 Mixed sample, married Pittsburgh, 1970s Våldets funktion: Att undvika vanmakt, vinna konflikten, hämnas, få uppmärksamhet

31 Grad av våld Kriminalvården Mottagningar - kommunala Individuella samtal Gruppverksamhet IVIN Maktvåld Antal våldsutövare Situationsbetingat våld

32

33 En studie har gjorts via Linköpings universitet och professor Gerhard Andersson 2014 Signifikanta resultat i en RCT-studie avseende minskat våld och ökat psykiskt välmående

34 Internetbaserad behandling för personer med aggressionsproblem i nära relationer. Kontakt med behandlare och klient sker på IVIN-plattformen med en säker inloggning (sms-kod) Bygger på KBT-principer ATV-Jönköping, Familjefridsteamet i Hässleholm, ATV-Täby och ATV-Kalmar

35 Förmätning av fysiskt, psykiskt, materiellt och sexuellt våld Förmättning av depression, ångest och alkoholmissbruk Intervju face to face (nytt för denna studie) Partnerkontakt och skattningar från partner (nytt för denna studie)

36 - 7 Moduler som kapitel i en självhjälpsbok - Psykoedukativt material att läsa och titta på filmer - Övningar att göra - Hemuppgifter som måste göras och kommenteras av behandlaren innan nästa modul kan påbörjas - Varje modul ska göras på 1-2 veckor

37 När kommer klienterna till oss? 1. Tappar kontroll över partnern (t.ex. hot om flytt) 2. Tappar sin sociala fasad (grannar, polis, vänner, släkt, skola reagerar) 3. Tappar kontroll över egna handlingar. Blir rädd för sig själv. Vad är jag egentligen kapabel till att göra?

38 Bemötande Bekräftande: Empati Respekt Icke-dömande Utmanade: Allvarliggöra våld Hålla fokus på våld Ansvariggöra Han dömer inte mig. Han står ut med min berättelse. Han är tydlig. Han vill hjälpa mig om jag vill ha hjälp. Goda förutsättningar för gynnsam behandling

39 Partnerkontakt Kvinnans berättelse hjälp för oss i behandlingen samt risk- och säkerhetsbedömning Kvinnans behov av stöd Mottagningen för våldsutsatta (MFV)

40 ATV-modellen (Isdal & Råkil) Sammanhang Konsekvenser Fokus på våld Ansvar

41

42 Att göra våldet-i-detalj-samtal Efter våldet Direkt efter våldet Våld Våld Våld Våld Före våldet Före våldet

43 Att göra våldet-i-detalj-samtal Efter våldet Direkt efter våldet Våld Våld Våld Våld Före våldet Före våldet

44 Hur hade detta sett ut på film? Min uppgift är att skapa en film med sådan detalj och känsla, att det känns som att den pågår nu. Den filmen vill jag inte se igen!

45 Ansvar för våldet - Ett val - En avsikt - Konsekvenser för utsatt, observatör och omgivning

46 Ingen lyssnar Ingen förstår mig Jag vet inte vad jag ska ta mig till Jag kan inte göra ett skit åt detta Jag har ingen kontroll Vad ska hända nu? Det finns ingen väg ut Jag hittar inga ord Jag blir attackerad Jag är inmålad i ett hörn Jag blir bortgjord Jag känner mig liten och svag Jag är i underläge Hur ska jag visa vad jag känner?! Känsla av svaghet och underläge/vanmakt Sårad, ledsen, orolig osäker, ensam, förvirrad

47

48 Vad gör våldet för mig omedelbart när jag använder det? Våld är positivt!

49 Det var inte så farligt Det har inte hänt Det var hennes fel Efter våldet Minimering Förnekelse Externalisering Fragmentering Söker förlåtelse Löften om frid Överanpassning/överkompensera Tar initiativ till försoningssex Det var bara en isolerad händelse Jag vet inte vad som hände Du måste förlåta mig! Det ska aldrig hända igen Jag gör vad du vill Skuld, skam, självförakt

50 En manlig utväg: VÅLD Mot min partner, mig själv eller andra

51 Evidens? Ur rapport Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010): Sammanfattningsvis är resultaten i denna utvärdering lovande. Det behövs studier över längre tid och studier som bättre kan avgöra vilka som är de verksamma faktorerna. Resultaten tyder ändå på att behandling kan minska mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Verksamheterna behöver samtidigt utveckla sin dokumentation och uppföljning för att få bättre underlag för ett fortsatt förbättringsarbete. Trolig underskattning av effekt då de 40 personer som hoppat av efter förmätning räknas på som ingen förändring. Männen underskattar även troligtvis sitt våld vid förmätning.

52 Behandling av män som utövar våld i nära relationer en utvärdering (Socialstyrelsen, 2010): Fysiskt våld före behandling 51% Fysiskt våld efter behandling Psykiskt våld före behandling 59% Psykiskt våld efter behandling 39% 23%

53 Prosenten af partnere som var utsatt for vold 3 måneder inden behandling og i de sidste 3 måneder Psykisk vold Andlegt ofbeldi 50% 90% Fysisk vold Líkamlegt ofbeldi 15% 83% Seksuell vold Kynferðislegt ofbeldi 11% 30% Síðustu 3 mán. fyrir meðferð Sl. 3 mán. 0% 20% 40% 60% 80% 100%

54 (2015)

55 1,5 år

56 1,5 år

57 Våga fråga - om våld Händer det att du blir för arg på din partner? Har det hänt att du sagt eller betett dig på ett sätt du ångrat efteråt? Har du märkt att din partner blivit rädd för dig? Har du känt dig svartsjuk/kontrollerande så att det blivit jobbigt för dig och/eller din partner? Har din ilska någon gång övergått till fysiskt våld?

58 Våga fråga om våld. Vilka är rutiner finns på ditt arbete att fråga om våld? Vad gör vi om någon är utsatt för våld? Hur tar vi hand om barn som upplevt våld? Vart hänvisar vi personer som har problem med aggressioner/har utövat våld?

59 Kjell Nordén, behandlare skötare/leg. psykoterapeut Tfn Dan Rosenqvist, leg. psykolog Tfn Eva Wiman, behandlare Tfn Dag Holm, leg. psykolog Höglandet Tfn