Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för"

Transkript

1 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen SID 1 (9) KS/2015:287 TJÄNSTESKRIVELSE Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för Sammanfattning Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2015 fick kommunstyrelsen i uppdrag att se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget för Bakgrunden till uppdraget var att stadens befintliga styr- och uppföljningssystem uppfattades som komplicerat och att behov därför fanns av att förenkla och förtydliga systemet. Inom ramen för arbetet inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna för de politiska partierna i kommunstyrelsen med stöd av stadsdirektören gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare. Förslag till finansiella mål, driftbudgetramar, investeringsbudget, vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal samt styrregler för staden, styrelse och nämnder, framgår av utsänt förslag Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige tar del av nämndernas verksamhetsplaner och budgetar för 2016 med inriktning för Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att; fastställa utdebitering för 2016 till 17:12 per skattekrona, fastställa verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för enligt detta förslag, fastställa finansiella mål och ekonomiska ramar, inklusive drift- och investeringsbudget för styrelse och nämnder 2016 i enlighet med förslaget,

2 2 (9) fastställa vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal för staden, styrelsen och nämnderna 2016 enligt förslaget, anta styrregler enligt förslaget och uppdra till kommunstyrelsen att vid behov fatta beslut om kompletteringar av styrreglerna under året, anta program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet , uppdra till kommunstyrelsen att tillse att styrelse och nämnder minst två gånger under 2016 redovisar verksamhets- och budgetuppföljningar till kommunfullmäktige, uppdra till styrelse och nämnder att justera sina verksamhetsbudgetar med anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens förslag i juni 2015, uppdra till styrelse och nämnder, berörda företag, stadsdirektören m.fl. att verkställa de uppdrag och intentioner som framgår av förslaget, uppdra till kommunstyrelsen, att i samverkan med nämnderna, vid behov föreslå revidering av nämndernas reglementen som en följd av verksamhetsförändringar, uppdra till styrelse och nämnder att ta fram åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer. Arbetet ska harmonisera och integreras med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i dialog och samverkan med kommunstyrelsen, uppdra till styrelse och nämnder att se över taxor. Arbetet ska harmonisera och integreras med den årliga verksamhetsplanen och budget. Arbetet ska ske i dialog och samverkan med kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige därutöver besluta att från den 1 januari 2016; anta barn- och utbildningsnämndens förslag till förändrade taxor inom förskola och skolbarnsomsorg/fritidshem, anta kultur- och fritidsnämndens förslag till förändrade taxor inom bibliotek, anta kultur- och fritidsnämndens förslag till förändrade taxor för kulturskolans kurser, anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom markupplåtelse, anta tekniska nämndens förslag till förändrade taxor inom avfallshantering, anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område, anta miljö- och hälsoskyddsnämndens förslag till ändrad taxa för offentlig kontroll av livsmedel. Stadsledningsförvaltningens förslag Förslag till finansiella mål, driftbudgetramar, investeringsbudget, vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag och nyckeltal samt styrregler för staden, styrelse och nämnder, framgår av utsänt förslag Solna stads verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för Inom ramen för arbetet inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna för de politiska partierna i kommunstyrelsen med stöd av stadsdirektören gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i ett nytt styrsystem, där kommun-

3 3 (9) fullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare. Föreslagna förändringar i detta ärende är inte beaktade i styrelsens och nämndernas inlämnade budgetmaterial. Styrelse och nämnder ska justera sina verksamhetsbudgetar med anledning av ändringar jämfört med beslutade budgetar enligt kommunstyrelsens planeringsunderlag i juni Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Solna stads nya styrsystem innebär att kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Visionen och de övergripande målen ger uttryck för en politisk viljeinriktning för stadens framtida utveckling och nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden för respektive nämnd. Nämnderna kan komplettera kommunfullmäktiges nämndmål med egna tilläggsmål. I stadens verksamhetsplan och budget för 2016 finns även 12 uppdrag till styrelse och nämnden. Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i en vision och fyra övergripande mål. Solna stads vision lyder på följande sätt; Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt; Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Alla verksamheter som Solna stad finansierar, oavsett utförare, ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Staden ska säkerställa att de insatta resurserna ger avsedda resultat i verksamheterna. Verksamheter inom välfärdens kärna ska prioriteras. Kvalitetsnivåer ska sättas och följas upp och utvärderas. Det ska vara ordning och reda i stadens ekonomi och verksamheterna ska hålla budget. Staden tar ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar.

4 4 (9) Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en mångsidig och upplevelserik stad, som ökar regionens attraktionskraft. Här ska storstadens puls samspela med det lugn som närheten till natur och vatten ger. Staden ska ha en internationell prägel och vara en mötesplats för människor med olika bakgrund, en importhamn för nya idéer och ett centrum för upplevelser. Här ska alla ges möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och allas potential tas tillvara i stadens och regionens utveckling. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska erbjuda en attraktiv och trygg miljö att leva och verka i. Här ska finnas tillgång till bra boende, stimulerande arbete och utbildningsmöjligheter, god service, trivsamma grönområden och goda kommunikationer. Stadsmiljön ska vara trygg och tillgänglig för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Solnaborna ska kunna forma sina liv efter sina förutsättningar och trygga sin försörjning genom eget arbete. Den service som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för de solnabor som behöver den under livets olika skeden. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna ska möta efterfrågan på att leva, bo och verka i staden med ett stort utbud av bostäder, arbetsplatser och service. Staden ska växa hållbart i en takt som staden och solnaborna mäktar med utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De möjligheter som tillväxten skapar ska tillvaratas samtidigt som stadens framtida ekonomi tryggas, viktiga naturvärden säkras och jämlika livsvillkor skapas. Barriärer ska byggas bort och stadsdelarnas egna identiteter tas till vara och länkas ihop för att skapa en sammanhållen och levande stad. Finansiella mål och förutsättningar Lagreglerna om god ekonomisk hushållning innebär bl.a. att kommunerna ska kunna stämma av sin ekonomi under en längre period än ett budgetår och har tre år på sig för att återställa ett eventuellt negativt resultat. Det ställs också tydliga krav på att fastställa finansiella mål, leva upp till dem och vidta åtgärder för att återställa balansen om det uppstår negativa resultat. Utifrån de ekonomiska förutsättningarna samt lagreglerna om god ekonomisk hushållning för kommuner föreslås följande finansiella mål för Solna stad : Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. För perioden föreslås 17,12 per skattekrona för respektive år. Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2016 minst uppgå till 70 mkr. För år 2017 föreslås 85 mkr och för år 2018 föreslås 100 mkr. Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 800 mkr över en rullande femårsperiod. För perioden föreslås 800 mkr för respektive år. Solna stad har en god ekonomi och av tradition en väl fungerande ekonomistyrning. Alla verksamheter som bedrivs och/eller finansieras av Solna stad ska utföras på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Skattepengarna ska användas för Solnabornas bästa. Det ska finnas tydliga samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det är grunden för en god ekonomisk hushållning i Solna stad. Solna stads styrsystem ska säkerställa detta. Solna stad har sedan 2004 haft en konsekvent och enhetlig modell för att årligen justera nämndernas ekonomiska ramar utifrån verksamheternas behov. Uppräkningen har årli-

5 5 (9) gen justerats för att nämnderna ska ha ett långsiktigt och enhetligt uppdrag att effektivera sin verksamhet, vilket är en förutsättning för en god ekonomisk hushållning. I budget 2016 föreslås därför att nämnderna får en årlig generell uppräkning av ramarna på 1,0 procent åren som kompensation för löne- och prisutveckling. Inflationen och löneökningstakten i Sverige bedöms öka måttligt under de kommande åren för att allteftersom konjunkturen och arbetsmarknaden förbättras, stiga till mer normala nivåer. Staden har även årligen fastställt volymberäknade ramar för barnomsorg, utbildning, vård och omsorg, som tar hänsyn till demografiska förändringar och därmed gör det möjligt att flytta resurser från verksamheter, där efterfrågan och behov minskar till verksamheter där efterfrågan och behov ökar. En volymberäknad ram används som bas för att avgöra resurserna till barn- och utbildningsnämndens, kompetensnämndens, omvårdnadsnämndens respektive socialnämndens verksamheter. I budget 2016 föreslås att berörda nämnder blir kompenserade för befolkningsförändring. Kompensationen avser att täcka de i första hand rörliga kostnader som tillkommer genom en ökad befolkning i åldersklasserna och motsvarande avdrag som uppkommer genom en minskad befolkning i åldersklasserna. Detta görs två gånger per år utifrån ny befolkningsprognos. Från år 2015 är även vuxenutbildningen inom kompetensnämnden inkluderad i stadens modell för volymkompensation. Därutöver föreslås en kompensation till kompetensnämnden på ytterligare 3 mkr inför 2016 på grund av att statsbidragen inom vuxenutbildning har minskat jämfört med tidigare år. I budget 2016 föreslås även att nämnderna kompenseras för kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad. Här avses främst investeringar i förskolor, skolor och större idrottsanläggningar. Särskilda avstämningar ska göras under budgetåret med avseende på eventuella förskjutningar i tiden av budgeterade större investeringar som medfört kompensation för kapitalkostnader. En reservering för att täcka framtida kostnader eller strukturåtgärder, görs i eget kapital om resultatet enligt balanskravet överstiger resultatmålet och övriga förutsättningar är uppfyllda. Staden har, i enlighet med uppsatta mål och god ekonomisk hushållning, kunnat göra tidigare reserveringar i eget kapital för att täcka framtida kostnader för omstrukturering och pensioner. Solna stads pensionskostnader i förhållande till skatteintäkter är som högst under innevarande tioårsperiod. I denna budget föreslås därför att under använda 20 mkr respektive år av reserveringen i eget kapital, för att täcka en del av pensionskostnaderna. Kapital som förvaltas på lång sikt för att täcka framtida investeringar och/eller pensionsutbetalningar ska placeras med målet att uppnå en årlig avkastning som överstiger inflationen med fyra procentenheter över en rullande femårsperiod. Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar kan politiska prioriteringar göras, vilket innebär en förändring av enskilda nämnders budgetar eller uppdrag. Därutöver gäller några andra ekonomiska förutsättningar: Styrelse och nämnder får lägre kostnader år 2016 på grund av sänkt internränta från 3,2 procent till 2,4 procent. Ramarna sänks med anledning av detta i motsvarande grad, vilket beskrivs i respektive nämndbudget i detta dokument. Detta innebär en sänkt kostnad och ram för i första hand tekniska nämnden.

6 6 (9) Beträffande interndebiteringar höjs lokalhyror och övriga interna avgifter med 1,0 procent till år 2016, i enlighet med uppräkningen av de generella ramarna. Utöver uppräkning görs justering vid förändringar i volymer och tjänsteinnehåll m.m. Styrelse och nämnder är i budgetförutsättningarna kompenserade för den hittillsvarande lägre arbetsgivaravgiften för ungdomar. Vid en förändring av arbetsgivaravgifterna inför 2016, behöver detta och andra eventuella förändrade förutsättningar hanteras i stadens styrning och uppföljning av styrelse och nämnder. Inför 2015 delades dåvarande stadsbyggnadsnämnden upp i en teknisk nämnd och en byggnadsnämnd. Under året har även förvaltningen delats i två förvaltningar. De tidigare gemensamma kostnaderna har under året analyserats och förslaget är att inför år 2016 flytta 2,0 mkr från byggnadsnämnden till tekniska nämnden för att korrigera för förändrad kostnadsfördelning mellan nämnderna till följd av organisationsförändringen. Utöver satsningarna i form av uppräkningar av generella ramar och volymramar bibehålls och permanentas de politiska prioriteringarna som gjordes inför verksamhetsåret Därutöver föreslås ytterligare politiska prioriteringar inför Bedömningen är sammantaget att nämnderna har goda förutsättningar inför verksamhetsåret Politiska prioriteringar Utöver uppräkningarna av generella ramar och volymramar samt permanentningen av de politiska prioriteringarna, som gjordes inför verksamhetsåret 2015, görs ett antal nya politiska prioriteringar inför verksamhetsåret De politiska prioriteringarna görs inom områdena Barn och utbildning samt inom Bättre stadsmiljö. Inom området Barn och utbildning görs en riktad satsning att stärka kvalitet och kompetens i förskola och skola. En satsning görs på att öka personaltätheten i förskolan med 14 mkr. Syftet är att det ska bli färre förskolebarn per vuxen. Inom skolans område är inriktningen att satsa på lärarna, öka läsförståelsen bland barn och unga samt att stärka entreprenörskapet i skolan. Denna satsning om 6 mkr, kan finansieras genom effektiviseringar av lokaler och åtgärder inom personalområdet. Utöver detta förstärks hittillsvarande satsning i driftbudgeten för att underhålla och upprusta förskole- och skollokaler med ett tillskott om 10 mkr i investeringsbudget. Inom området Bättre stadsmiljö görs riktade satsningar för att förbättra stadsmiljön och öka tryggheten i Solna. I detta arbete spelar tekniska nämnden och kommunstyrelsen genom trygghetsrådet en viktig roll. Den årliga volymökningen av parkeringsintäkter om ca 10 mkr, ska 2016 användas för att förbättra driften av stadsmiljön, dvs. städningen, klotterbekämpningen och skötseln av parkerna. Dessutom genomförs trygghetsskapande investeringar i stadsmiljön exempelvis inom områdena belysning, kameror och larm genom ett ytterligare tillskott på 10 mkr. Därutöver görs en satsning i investeringsbudgeten för att påbörja genomförandet av cykelplanen (2 mkr) och för att kunna genomföra åtgärder i stadsmiljön utifrån utvecklingsstrategierna för Bergshamra och Hagalund (5 mkr). Vid sidan av de politiska prioriteringarna läggs ett antal uppdrag till styrelse och nämnder: Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av inriktning och organisation av fritidsverksamheten i Solna med fokus på att öka lärandet. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, genom trygghetsrådet, göra en trygghetsinventering i Solna.

7 7 (9) Kommunstyrelsen får i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Kommunstyrelsen får i uppdrag att identifiera ett lämpligt läge för etablering av ett utomhusbad inklusive tester av vattenkvaliteten i samarbete med berörda styrelser och nämnder. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden göra en utredning, inklusive luft- och bullermätningar, av en överdäckning av Bergshamravägen i enlighet med intentionerna i FÖP Nationalstadsparken, Solnadelen, från Kommunstyrelsen får också i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden identifiera lämpliga lägen och intressent för uppförande av trygghetsboende (70+) i Bergshamra. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda och genomföra en sänkning av hastigheterna från 50 km/h till 40 km/h på Solnas gator. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att förlänga säsongen för Svedenbadet och för att öka nyttjandet av Bergshamra IP. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för utvecklingen av Bergshamraskolan och Kulturskolan i Bergshamra, inklusive en upprustning av aulan. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen och kultur- och fritidsnämnden etablera förskola och skola för de yngre barnen i Fridhemsskolan parallellt med omlokaliseringen av Solna Kulturskola. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta för att förstärka entreprenörskapet i skolan. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att lyfta fram och öka informationen om alternativen inom barnomsorgen. Taxor och avgifter Solna stads taxor fastställs av kommunfullmäktige och intäkterna från de taxebundna avgifterna tillfaller respektive styrelse/nämnd. Stadens taxor och avgifter ska harmonisera med den nivå som gäller i närliggande och likartade kommuner i Stockholms län. De ska också vara effektiva, enkla och transparanta. Inför 2016 föreslås justeringar av taxor av följande nämnder: Barn- och utbildningsnämnden föreslår förändrade taxor inom förskola och skolbarnsomsorg/fritidshem. Maxtaxan och dess konstruktion styrs av Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Skolverket har lämnat uppgifter till kommunerna om nya avgiftsnivåer för Kultur- och fritidsnämnden föreslår förändrade taxor inom bibliotek och för kulturskolans kurser. Tekniska nämnden föreslår förändrade taxor inom markupplåtelse samt inom avfallshantering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, ändrad taxa för tillsyn inom strålskyddslagens område samt ändrad taxa för offentlig kontroll av livsmedel.

8 8 (9) Investeringsbudget Förslag till investeringsanslag framgår av budgetdokumentet, avsnittet Investeringsbudget. Tvärsektoriella frågor I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; likabehandling och internationellt arbete samt även det övergripande miljöarbetet integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. Likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen som förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Staden ska arbeta proaktivt med samtliga likabehandlingsperspektiv för att alla medborgare ska få likvärdigt bemötande och service av stadens medarbetare. Det internationella arbetet ska huvudsakligen användas som en metod för verksamhetsoch kvalitetsutveckling. Genom att göra internationella jämförelser och identifiera goda exempel skapas förutsättningar för att lära av andra och samarbeta kring gemensamma utmaningar. För att barn och ungdomar i framtiden ska kunna verka i en värld med täta kontakter över nations- och kulturgränser är det internationella utbytet en förutsättning. Utgångspunkten för Solna stads miljöarbete är den av kommunfullmäktige antagna miljöpolicyn. Fokus ligger på följande områden: hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö. Inom dessa områden finns strategier framtagna och beslutade av kommunstyrelsen i Strategi för Solna stads miljöarbete Styrelse och nämnder ska bryta ned de övergripande målen och strategierna till åtgärder, som är anpassade till respektive ansvarsområde samt arbeta in dessa i sina verksamhetsplaner och budget. Kommunstyrelsen samordnar och följer genom stadsledningsförvaltningen, i samverkan med miljö- och byggnadsförvaltningen, arbetet med det övergripande miljöarbetet i staden. Kvalitetsarbete Utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och nämndmål samt den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn och strategin för Solna stad ska styrelse och nämnder kontinuerligt arbeta med att utarbeta åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer för sina tjänster som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Utifrån kvalitetsdeklarationerna kan medborgaren/brukaren sedan ta ställning till hur verksamheten fungerar och engagera sig för att förbättra den. Internkontroll Kommunstyrelsen beslutar om stadsgemensamma kontrollområden. Kontrollområden för 2016 är avtals- och entreprenaduppföljning, avtalstrohet, leverantörers ekonomiska ställning och seriositet, kontroll av utbetalningar samt redovisning av representation. Utifrån beslutade kontrollområden formulerar stadsledningsförvaltningen ett antal kontrollmoment, s.k. obligatoriska stadsgemensamma kontrollmoment. I analysen av nämndernas internkontrollplaner för 2016, har det inte framkommit behov av att lyfta ytterligare internkontrollmoment från nämndnivå till stadsövergripande nivå.

9 9 (9) Konkurrensutsättning Solna stads inriktning är att verksamhet ska kunna konkurrensutsättas. Solna stad ska ständigt eftersträva kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet i de av staden finansierade verksamheterna. Kommunstyrelsen har inte identifierat några aktuella verksamhetsövergångar av betydande art vid genomgången av nämndernas planer. Kommunstyrelsen har identifierat liknande upphandlingsbehov inom ett antal områden. Program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet Kommunfullmäktige ska i samband med varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamhet, som bedrivs av privata utförare. Programmet ska ange hur uppföljning ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses. Programmet ska omfatta all verksamhet som utförs av privata utförare, dvs. inte bara välfärdstjänster utan även t.ex. tekniska tjänster. De nya bestämmelserna, som återfinns i tredje kapitlet i kommunallagen (KL), syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Dessa mål och riktlinjer ska i Solna i tillämpliga delar även omfatta utförare i kommunal regi. Kommunstyrelsen har i uppdrag att årligen besluta om processen för verksamhetsplanering och uppföljning. I nästa planeringsprocess (inför verksamhetsåret 2017) ska kommunstyrelsen inkludera anvisningar för hur nämnderna ska planera för sin uppföljning av kommunala och privata utförare utifrån detta program samt utifrån lagstiftning och övriga relevanta styrregler. Kommunstyrelsen kommer också under 2016 förtydliga hur detta program samordnas med stadens befintliga styrregler inom uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet. Kristina Tidestav Stadsdirektör Christer Lindberg Förvaltningschef/ekonomichef

10 Verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för Arbetsmaterial inför KF i november (KS/2015:287)

11 Solna stads organisation 2016 Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61) Bergshamrapartiet 1 Kristdemokraterna Centerpartiet 2 2 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 5 Folkpartiet 6 Miljöpartiet 8 Socialdemokraterna 14 Moderaterna 20 2

12 Innehållsförteckning Solna stads organisation Inledning... 4 Solnas stads verksamhetsplan och budget... 5 Solna stads styrning... 8 Utgångspunkter... 9 Finansiella mål och förutsättningar Politisk viljeinriktning Nämnder och nämndmål Övriga förutsättningar Kommunala företag och kommunalförbund Ekonomi Bilagor Bilaga 1: Uppföljning av övergripande mål och nämndmål Bilaga 2: Stadsövergripande styrande dokument Bilaga 3: Taxor och avgifter Bilaga 4: Program för uppföljning av kommunalt och privat driven verksamhet Förslag till beslut

13 Inledning Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2015 fick kommunstyrelsen i uppdrag att se över och vidareutveckla vision, mål och nyckeltal för Solna stads verksamheter inför arbetet med verksamhetsplan och budget för Bakgrunden till uppdraget var att stadens befintliga styr- och uppföljningssystem uppfattades som komplicerat och att behov därför fanns av att förenkla och förtydliga systemet. Inom ramen för arbetet inför verksamhetsplan och budget för 2016 har gruppledarna för de politiska partierna i kommunstyrelsen med stöd av stadsdirektören gjort en översyn av Solna stads styrsystem. Arbetet har resulterat i ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare. 4

14 Solnas stads verksamhetsplan och budget Inledning Solna är staden för människor som vill leva både nära storstadens puls och samtidigt ha närhet till natur och grönområden som Nationalstadsparken. Med sitt vattennära läge och många grönytor är Solna unikt genom att kombinera detta med storstadens liv och rörelse. I Solna är alla människor välkomna och staden bjuder in till öppenhet och respekt gentemot alla medborgare. Solna befinner sig i navet av Stockholmsregionen och har under det senaste decenniet utvecklats i takt med att befolkningen ökat. Bostäder och nya stadsdelar har formats, infrastrukturen har byggts ut och det lokala näringslivet har i samarbete med staden skapat Sveriges bästa företagsklimat. Solna är en snabbt växande stad och det är positivt. Många vill bosätta sig hos oss för att arbeta, studera, bilda familj och på så vis forma sin framtid. Vår ambition är att på bästa sätt skapa en trivsam miljö för befintliga solnabor som också möter de förväntningar som nya medborgare har. Solna ska därför vara en stad med en bra skola, ordning och reda, trivsamma boendemiljöer, och närhet till lugn och grönområden. Till grund för verksamhetsplan och budget för 2016 ligger de förutsättningar och de ramar som antogs av kommunstyrelsen i juni. I dessa ramar ligger permanentningen av de politiska prioriteringar, som gjordes inför verksamhetsåret Ramarna sätts tidigt för att stadens verksamheter ska kunna ha rimliga planeringsförutsättningar under hela verksamhetsåret för att sedan justeras i linje med denna budgetskrivning, som också bestämmer skattesatsen för nästkommande år. Verksamhetsplan och budget för 2016 är ett första steg för att realisera Alliansens regeringsprogram för mandatperioden. I årets budget har vi valt att satsa på två fokusområden Barn och utbildning samt Bättre stadsmiljö. Regeringsprogrammet omfattar fler delar och vi kommer att återkomma med fler fokusområden och satsningar under mandatperioden. Totalt görs politiska satsningar på 57 mkr för 2016, vilket är en stor ökning från tidigare år och ca 20 mkr mer än Utöver de ekonomiska satsningarna i verksamhetsplan och budget för 2016 läggs ett antal uppdrag som syftar till att förändra och förbättra Solnas verksamhet i den riktning som avses i Alliansens regeringsprogram. Nya arbetssätt För att säkerställa ett gott samarbete och bred förankring i för Solna strategiskt viktiga frågor, har nya arbetssätt skapats i staden med medverkan från samtliga partier i kommunstyrelsen. Exempel på sådana frågor är den nya översiktsplanen, och det nya politiska styrsystemet av staden. Genom denna verksamhetsplan och budget sjösätts det med syftet att skapa förutsättningar för en bättre politisk styrning med en tydligare styrkedja som samtliga partier i kommunstyrelsen beslutat om. Arbetet kommer att följas upp under 2016 för att säkerställa att dessa intentioner uppnås. Fokusområden 2016 Utöver uppräkningarna av generella ramar och volymramar samt permanentande av de politiska prioriteringarna, som gjordes inför verksamhetsåret 2015, görs ett antal politiska prioriteringar. Under området barn och utbildning kommer satsningar att göras på förskolan och på skolan. Inom förskolan är vår avsikt att staden ska bryta trenden med större barngrupper och genom nya ekonomiska satsningar öka personaltätheten. Inom skolan är inriktningen att satsa på lärarna, öka läsförståelsen och stärka entreprenörskapet. Därför frigörs medel genom bland annat effektiviseringar av lokaler och verksamhetsfokuserande åtgärder inom personalområdet. En kompetensförsörjningsstrategi för skolpersonal kommer att tas fram för att möta framtida utmaningar. Därutöver fortsätter den upprustning av förskole- och skollokaler som påbörjades under den förra mandatperioden. I den lokalförsörjningsstrategi, som antogs under våren 2014, anges en långsiktig upprustningsnivå för stadens fastigheter, och den ska tillämpas under hela mandatperioden. Lokalernas skick är viktiga för att säkerställa en god arbetsmiljö, där lärare och elever kan trivas. Barnomsorgen spelar en avgörande roll för våra barns utveckling. Förskolegrupperna får inte vara för stora, utan ska anpassas efter barnens förutsättningar och behov. Det är särskilt viktigt att tillgodose de yngre barnens behov av kontinuitet och små barngrupper. Förskolan ska arbeta på ett sätt som ger 5

15 barnen tid att känna sig trygga. En strategi ska tas fram i staden för hur barngruppernas storlek ska kunna minska. Ambitionen är dessutom att öka antalet förskollärare, men det ska inte stå i motsättning till målet att minska storleken på barngrupperna. Vår ambition är att erbjuda solnaborna valfrihet i välfärden. Därför är det viktigt att säkerställa tillgång till såväl kommunala som fristående aktörer. I en tid när regeringen på olika sätt försöker minska valfriheten och exempelvis tar bort en valfrihetsreform som vårdnadsbidraget kommer Solna att möta upp detta med att lyfta fram och öka informationen om de fristående alternativen. Inom barnomsorgen handlar det exempelvis om flerfamiljssystem och pedagogisk omsorg. Ett viktigt inslag i budget 2016 blir förstärkning av driften av Solnas stadsmiljö med inriktningen att skapa en snygg och trygg stadsmiljö. Det innebär ökade resurser till bl.a. skötseln av parker och buskage, klotterborttagning och städning. Därutöver kommer tekniska nämnden att fokusera på trygghetsskapande investeringsåtgärder som exempelvis mer och bättre belysning av trottoarer, torg, promenadstråk och cykelvägar. Tekniska nämnden kommer också att utöka satsningarna på cykel och påbörja genomförandet av den kommande cykelplanen under 2016 med inriktningen att utveckla Solna som cykelstad. De energisparande åtgärderna kommer fortgå samtidigt som staden ser över insatser som stärker Solnas miljöarbete utifrån miljöpolicyn och miljöstrategin. Inom denna verksamhetsplans och budgets två huvudområden läggs därutöver följande uppdrag som ska genomföras: Barn och utbildning Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för utvecklingen av Bergshamraskolan och Kulturskolan i Bergshamra, inklusive en upprustning av aulan. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att arbeta för att förstärka entreprenörskapet i skolan. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att lyfta fram och öka informationen om alternativen inom barnomsorgen. Kommunstyrelsen får i uppdrag att göra en översyn av inriktning och organisation av fritidsverksamheten i Solna med fokus på att öka lärandet. Kommunstyrelsen får i uppdrag, genom trygghetsrådet, att i samarbete med socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka radikalisering. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen och kulturoch fritidsnämnden etablera förskola och skola för de yngre barnen i Fridhemsskolan parallellt med omlokaliseringen av Solna Kulturskola. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att förlänga säsongen för Svedenbadet och för att öka nyttjandet av Bergshamra IP. Bättre stadsmiljö Kommunstyrelsen får i uppdrag att, genom trygghetsrådet, göra en trygghetsinventering i Solna. Tekniska nämnden får i uppdrag att utreda och genomföra en sänkning av hastigheterna från 50 km/h till 40 km/h på Solnas gator. Kommunstyrelsen får i uppdrag att identifiera ett lämpligt läge för etablering av ett utomhusbad inklusive tester av vattenkvaliteten i samarbete med berörda styrelser och nämnder. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden göra en utredning, inklusive luft- och bullermätningar, av en överdäckning av Bergshamravägen i enlighet med intentionerna i FÖP Nationalstadsparken, Solnadelen, från Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden identifiera lämpliga lägen och intressent för uppförande av trygghetsboende (70+) i Bergshamra. Det stadsövergripande miljöarbetet När vi utvecklar staden är det viktigt att även ta ansvar för en hållbar utveckling av den lokala miljön. Kommunstyrelsen ska driva ett tydligt kommunövergripande och strategiskt arbete med 6

16 hållbarhetsfrågorna. Under 2015 har staden antagit en ny miljöpolicy med tillhörande miljöstrategi. Ur ett miljöperspektiv erbjuder Solna goda förutsättningar för en hållbar utveckling med sin täta bebyggelse, goda kollektivtrafik, välutvecklade fjärrvärmenät och sin närhet till natur och vatten. Utmaningen ligger i att kunna fortsätta växa samtidigt som viktiga miljövärden säkras för framtida behov. Inom ramen för arbetet med verksamhetsplan och budget för 2016 ska nämnderna, ta fram åtgärder utifrån de fokusområdena som läggs fast i miljöpolicyn och miljöstrategin; hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och god livsmiljö. Kommunstyrelsen ska följa upp arbetet för att säkerställa att de politiska intentionerna för det strategiska miljöarbetet förverkligas i stadens verksamheter. Trygghetsrådet och övriga råd Staden har som stödfunktioner till kommunstyrelsen och övriga nämnder bildat ett antal råd med externa deltagare. Dessa stödfunktioner finns till för att följa och stärka upp nämndernas arbete inom vissa områden. Exempelvis stödjer Rådet för funktionshinderfrågor stadens arbete med tillgänglighetsfrågor och Det kommunala pensionärsrådet stadens arbete med de äldre i Solna. Trygghetsrådet stödjer, framför allt byggnadsnämnden och tekniska nämnden, med ett trygghetsperspektiv. Trygghetsrådet kommer, under 2016, genomföra en trygghetsinventering allt för att upptäcka vilka behov som finns och för att belysa trygghetsfrågor som berör solnaborna. Utvecklingsstrategier för Bergshamra och Hagalund Under 2014 tog Solna stad fram en strategi för Bergshamras utveckling. Inriktningen i strategin var att skapa förutsättningar för kompletterande bostadsbebyggelse och förbättringar av stadsmiljön med bl.a. bättre kopplingar mellan södra och norra Bergshamra. Nästa steg i arbetet är att byggnadsnämnden utarbetar ett planprogram som beskriver en helhetslösning. Inom ramen för programarbetet ska en utredning, inklusive luft- och bullermätningar, av en överdäckning av Bergshamravägen i enlighet med intentionerna i Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken (FÖP 2008) göras. Vidare ska i programarbetet, identifieras ett lämpligt läge och intressent för uppförande av trygghetsboende (70+) i Bergshamra. I övrigt är inriktningen i strategin att skapa förutsättningar för en utveckling av den kommersiella servicen och samhällsservicen i Bergshamra. I detta sammanhang är en utveckling av Bergshamraskolan, Kulturskolan och Bergshamra idrottsplats viktiga inslag. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för Bergshamraskolan. Planen ska ge konkreta förslag på strategiskt och intensifierat samarbete mellan Bergshamraskolan och Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter. Delar av Kulturskolans verksamhet permanentas i Bergshamra och aulan rustas upp. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att dels förlänga säsongen för Svedenbadet, dels öka nyttjandet av Bergshamra IP. Även för Hagalund har en utvecklingsstrategi arbetats fram. Inriktningen i strategin är att skapa förutsättningar för kompletterande bostadsbebyggelse, utveckling av servicen och förbättringar av stadsmiljön med bl.a. bättre kopplingar med Solna station och Solna centrum. I detta syfte har, som nästa steg i arbetet med genomförandet av strategin, ett programarbete påbörjats för Hagalund. Vidare är ambitionen med Hagalundsstrategin att den inrymmer en förskola och skola för de yngre barnen i före detta Fridhemsskolans lokaler. Det möjliggörs i och med omlokaliseringen av Solna Kulturskola till dessa lokaler vilket kommer att bidra till en förstärkning av Hagalunds kulturella prägel. Ambitionen är också att skapa förutsättningar för en samlingslokal i Hagalund. Solna, 30 oktober 2015 Pehr Granfalk (M) Marianne Damström Gereben (FP) Magnus Persson (C) Samuel Klippfalk (KD) 7

17 Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policies, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål för varje medarbetare. De individuella målen tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Solna stads hel- och delägda bolag styrs och följs upp, enligt aktiebolagslagen, av bolagsordning och ägardirektiv. Med stadens kraftiga tillväxt och utveckling följer behovet av en utvecklad styrning och struktur för den verksamhet som bedrivs inom hela koncernen, för att den ska harmonisera med stadens årliga verksamhetsplan och budget. 8

18 Utgångspunkter Omvärldsanalys Den svenska ekonomins utveckling Solna och Stockholmsregionen är beroende av svensk ekonomi och omvärlden. Den internationella återhämtningen är totalt sett relativt trög. Några undantag är USA, Storbritannien och Tyskland, där ekonomin växer i hygglig takt och utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark. På andra håll i Europa har det gått väsentligt trögare, vilket även gäller för tillväxtländer som Kina, Ryssland och Brasilien. Den svenska exporten avsätts till mycket stor del i Europa, ungefär tre fjärdedelar. Normalt brukar det vara exporten som agerar draglok i den fas, då konjunkturen är på väg att återhämta sig. Efter talskrisen och efter IT-kraschen i början av seklet var det i huvudsak exporten som lyfte den svenska ekonomin ur lågkonjunkturen. Denna gång är förutsättningarna annorlunda. Trots att kronan under det senaste året har försvagats med omkring tio procent, har den svaga utvecklingen i vår omvärld inneburit att exporten ökat i relativt måttlig takt. En bidragande orsak till den svaga utvecklingen är att svensk export i relativt hög grad består av investeringsvaror och att investeringskonjunkturen, inte minst i Europa, under flera år varit ytterligt svag. I stället är det i hög grad investeringarna som sätter fart på svensk ekonomi. Det låga ränteläget innebär gynnsamma förutsättningar för investeringar. Framförallt växer byggnadsinvesteringarna snabbt; under 2014 växte de med närmare 15 procent. Tillväxten bedöms bli hög, om än inte lika hög, i år och nästa år. Till betydande del kan byggnadsinvesteringarnas starka tillväxt återföras på kraftigt ökade bostadsinvesteringar. Även kommunsektorns investeringar växer snabbt. I perioder av konjunkturell återhämtning brukar inte den offentliga konsumtionen ge några mer betydande bidrag till efterfrågan. Denna gång är det emellertid annorlunda. Antalet invånare i Sverige växer för närvarande snabbt till följd av en omfattande flyktinginvandring. Under de närmaste åren beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 1,3 procent per år. Det kan jämföras med en årlig tillväxt på i genomsnitt knappt 0,5 procent under de tre senaste decennierna. Den kraftigt växande befolkningen och det omfattande flyktingmottagandet ställer stora krav på staten, kommunerna och landstingen. Resultatet blir att den offentliga konsumtionen i år och nästa år växer väsentligt snabbare än normalt. Hushållens konsumtionsutgifter har under en period utvecklats väsentligt långsammare än hushållens disponibla inkomster, vilket inneburit att hushållens sparande under de senaste åren nått mycket högt. Sysselsättningsutvecklingen har överraskat positivt sedan finanskrisen. Från år 2011 har antalet sysselsatta ökat med runt personer, eller 1 procent per år. Antalet arbetade timmar har haft samma positiva utveckling. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften ökat i nästan samma omfattning, framförallt tack vare större befolkning men också tack vare att arbetskraftsdeltagandet ökat. Det har inneburit att arbetslösheten bara minskat marginellt. Den senaste tiden ser det ut att ha skett ett trendbrott. Sysselsättningen ökar inte lika mycket och ökningen av arbetskraften har nästan upphört. Därmed har vi också kunnat se en mer markant minskning av arbetslöshetstalen. Det närmaste året ser vi framför oss att sysselsättningen fortsätter öka tack vare att tillväxten tar lite bättre fart, vilket innebär att arbetslösheten fortsätter minska. I denna spretiga bild ökar det kommunala skatteunderlaget realt, främst tack vare ökningen av antalet arbetade timmar, men även för att kommunsektorns priser stiger långsammare än löneökningarna. Ökningstakten fortsätter under Effekten för kommunsektorn förtas dock av att statsbidragen realt minskar. För Solna innebär dessutom förslaget till förändrat inkomstutjämningssystem att planeringsförutsättningarna inför 2016 innehåller lägre intäkter. Stockholmsregionens ekonomiska utveckling Stockholmsregionen är en tillväxtmotor, som svarar för en femtedel av rikets befolkning, en fjärdedel av arbetsmarknaden samt en tredjedel av den samlade produktionen. Under de senaste åren har Stockholmsekonomin konsekvent utvecklats starkare jämfört med övriga riket. Stockholmsregionen har därmed bidragit till att dels dämpa den tidigare nedgången, dels förstärka den nuvarande uppgången i hela Sveriges ekonomi. 9

19 Konjunkturen i Stockholm försvagas dock under 2015, även om det fortfarande är tillväxt och att Stockholms näringsliv presterar bättre än näringslivet i resten av riket. Utvecklingen för de olika branscherna varierar. Byggbranschen och handeln växer tydligt medan övriga privata tjänstenäringar och tillverkningsindustri står mer stilla. Antalet sysselsatta samt antalet arbetade timmar fortsätter att öka i Stockholmsregionen. Den starka inflyttningen till regionen gör dock att arbetslösheten inte sjunker i takt med sysselsättningsökningen. Arbetsmarknaden i Stockholms län är dock starkare än i övriga riket. Hushållen i Stockholm håller fortsatt fast vid sin dystra utblick över ekonomin. På arbetsmarknaden utvecklas sysselsättningen positivt och arbetslösheten minskar. Antalet lediga jobb ökar samtidigt som antalet varsel minskar. Under det senaste året har länet fått ca fler invånare och närmare lägenheter har påbörjats. Regionala och lokala planeringsförutsättningar Solna i en växande Stockholmsregion Solna är en del av den växande Stockholmsregionen. Regionen är en gemensam bostads- och arbetsmarknad, som hålls samman av en geografisk närhet och en välutbyggd kollektivtrafik. Det gör att kommunerna är inbördes beroende av varandra för att åstadkomma en positiv utveckling. Solna har tagit ett stort ansvar för försörjningen av nya bostäder och arbetsplatser i Stockholmsregionen. Stadens befolkning har vuxit med ca 30 procent under perioden Staden avser även fortsättningsvis att ta ett stort ansvar för regionens tillväxt, i en takt som staden och solnaborna mäktar med. Staden planerar för att det de närmaste åren ska byggas i genomsnitt 800 nya bostäder per år i olika boende- och upplåtelseformer. Ett särskilt fokus kommer att ligga på att möjliggöra för barnfamiljer att bo kvar i Solna genom att skapa förutsättningar för att öka nybyggnation av större lägenheter. Enligt befolkningsprognosen kommer Solna att ha över invånare år Befolkningen väntas öka i stort sett i alla åldersklasser, men framför allt i förskole- och skolåldrar och bland vuxna i yngre yrkesverksam ålder. Åldersgruppen 85 år och äldre, väntas till skillnad från övriga åldersgrupper minska något fram till Ur ett regionalt perspektiv är Solna en viktig företagsplats. Staden är Sveriges mest företagstäta kommun med företag och drygt arbetsplatser. Det innebär att Solna har lika många arbetsplatser som invånare, vilket är unikt i landet. Näringslivet domineras av kunskaps- och tjänsteintensiva verksamheter och det finns stor efterfrågan på etablering i Solna från företag i denna sektor. Fram till 2020 kommer flera stora företag såsom SEB, TeliaSonera, Johnsson & Johnson och Siemens att flytta till staden, vilket innebär en ökning med arbetsplatser. Solna har också en växande besöksnäring med nyetableringar av hotell, restauranger, handel och andra upplevelser. Det är en följd av att Solna blir allt viktigare i regionens besöksutbud med Friends Arena och Mall of Scandinavia som, tillsammans med attraktioner såsom Kungliga Nationalstadsparken med Haga och Ulriksdals slottsområden, kommer att öka antalet besökare i Solna. Staden har under många år haft ett av de bästa företagsklimaten i landet till följd av bl.a. stadens strategiska läge, goda kommunikationer och ett välutvecklat samarbete med de lokala företagen. Inriktningen är att behålla positionen som en av Sveriges bästa företagskommuner. Solna ska fortsatt skapa goda förutsättningar för företag att etablera sig och växa i staden genom att erbjuda god service och attraktiva etablerings- och expansionsmöjligheter. Solna har en god arbetsmarknad med många arbetsgivare inom privat och offentlig sektor. Staden bedriver också ett systematiskt arbete, genom Solnamodellen, för att få solnabor att gå från bidrag till egen försörjning via arbete eller studier. Det har gett goda resultat i form av minskad arbetslöshet och minskat ekonomiskt bistånd. Arbetslösheten i Solna ligger på en lägre nivå än i länet och riket och andelen biståndsmottagare är bland de lägsta i landet. Stadsutveckling För att möta efterfrågan på att bo och verka i Solna pågår utbyggnad av sex stadsdelar Arenastaden, Hagastaden, Nya Ulriksdal, Järvastaden, Solna centrum och Ingenting i Huvudsta. Inriktningen i förslaget till ny översiktsplan är att fortsätta att utveckla Solna i en takt som staden och solnaborna 10

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

SVENSKA. Solna stad. en introduktion

SVENSKA. Solna stad. en introduktion SVENSKA Solna stad en introduktion 1 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA

Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA Solna stad EN INTRODUKTION SVENSKA 2 Så styrs Solna De förtroendevalda i staden har stor frihet att besluta hur Solna ska styras inom ramen för lagar och förordningar. Den politiska visionen är att Solna

Läs mer

POLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad

POLICY. Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad POLICY Kvalitetspolicy och strategi för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Planera, göra, studera och agera

Planera, göra, studera och agera 5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden

Läs mer

Solna stads verksamhetsplan. budget för 2015 med inriktning för 2016 och 2017. Inför KS 12 november Arbetsversion 2014-10-28

Solna stads verksamhetsplan. budget för 2015 med inriktning för 2016 och 2017. Inför KS 12 november Arbetsversion 2014-10-28 Solna stads verksamhetsplan och budget för 2015 med inriktning för 2016 och 2017 Inför KS 12 november Arbetsversion 2014-10-28 Solna stads organisation 2 Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för

Verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för Verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för 2018-2019 Solna stad Version för behandling på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i november 2016. Innehållsförteckning Solna stads organisation...

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö ÖSTERÅKERS KOMMUN Kommunstyrelsens förslag (KS 93/2010) 1(5) Rev. 2010-03-16 Rev. 2010-03-24 Dnr. KS 2009.43 041 Vision 2020 för Österåkers kommun Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö Framtidstro

Läs mer

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag

INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag INGEN UNG UTAN JOBB! Socialdemokraternas budgetförslag 2015-2018 Uppsala är en bra stad att bo och leva i, men: Stora grupper i förskola och skola Segregation Bostadsbrist Arbetslöshet hög konkurrens om

Läs mer

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN

PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN PROGRAM FÖR INSYN OCH UPPFÖLJNING AV VERK- SAMHET SOM BEDRIVS AV PRIVATA UTFÖRARE, MANDATPERIODEN 2015-2018 Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Planeringsunderlag inför Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning. Arbetsmaterial inför KS 15 juni 2015-06-01 (KS/2015:287)

Planeringsunderlag inför Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning. Arbetsmaterial inför KS 15 juni 2015-06-01 (KS/2015:287) Planeringsunderlag inför Solna stads verksamhetsplan och budget för 2016 med inriktning för 2017 2018 Arbetsmaterial inför KS 15 juni 2015-06-01 (KS/2015:287) Solna stads organisation Mandatfördelning

Läs mer

Solna stads verksamhetsplan och budget 2014. med inriktning för 2015-2016. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25

Solna stads verksamhetsplan och budget 2014. med inriktning för 2015-2016. Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 Solna stads verksamhetsplan och budget 2014 med inriktning för 2015-2016 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-11-25 Solna stads organisation 2 Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2019-2021 2019 ARVIKA STADSHUS AB /Moderbolaget/ ARVIKA LOKAL OCH MARK AB FASTIGHETS AB NYA ARVIKA GJUTERI Innehåll Kommunövergripande styrning erings- och uppföljningsprocessen -------------------------------------------------------------------

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag

Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-08-15 SID 1 (5) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Utvecklingsstrategi för Hagalund - remissförslag Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade, efter en förfrågan från

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Program för uppföljning av privata utförare

Program för uppföljning av privata utförare Program för uppföljning av privata utförare Ks/ 2016:142 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för uppföljning av privata utförare Fastställt av kommunfullmäktige 2016-10-20

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018 Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro

Läs mer

2019 Strategisk plan

2019 Strategisk plan 2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

2017 Strategisk plan

2017 Strategisk plan 2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige

Läs mer

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Sid 1 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Läs mer

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Läget i flera av kommunens verksamheter är under hård ekonomisk press. Kommunen tappar kompetens och kontinuitet då flera

Läs mer

RIKTLINJE Sandvikens kommuns Budget- och planeringsprocess - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2014-12-15,

Läs mer

Kortversion av Årsredovisning

Kortversion av Årsredovisning Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer

Läs mer

Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun

Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som

Läs mer

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunfullmäktige 2010 11 29 180 427 Kommunstyrelsen 2010 11 15 210 510 2010 10 18 31 4 Dnr 10.361 04 novkf15 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2011 2013 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun 1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2018 Prognos 2017 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt föregående år endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning, vård

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning

Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt

Läs mer

Program för uppföljning och insyn

Program för uppföljning och insyn Program för uppföljning och insyn Diarienummer Senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarig processägare 2018/0333 2019-03-19 Kommunfullmäktige Ekonomichefen Dokumentets syfte Syftet med program för uppföljning

Läs mer

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018

Mål och budget samt fastställande av skattesats för 2018 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Ahrgren Maria Hägglund Ola Opard Ylva Datum 2017-10-17 Diarienummer KSN-2016-2268 Kommunstyrelsen Mål och budget 2018-2020 samt fastställande av skattesats för 2018 Förslag

Läs mer

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019

Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,

Läs mer

Bygg- och miljötillsynsnämnden

Bygg- och miljötillsynsnämnden 2019 Bygg- och miljötillsynsnämnden Verksamhetsplan 2019-2021 Innehållsförteckning Vallentuna - här växer människor och företag...3 Nämndens uppgift...5 Kommunens strategiska inriktningar och mål...6 Här

Läs mer

Uppdrag om att fortsätta arbetet med utveckling av Hagalund utifrån Utvecklingsstrategin för Hagalund

Uppdrag om att fortsätta arbetet med utveckling av Hagalund utifrån Utvecklingsstrategin för Hagalund SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2015-02-05 SID 1 (7) KS/2013:357 TJÄNSTESKRIVELSE Uppdrag om att fortsätta arbetet med utveckling av Hagalund utifrån Utvecklingsstrategin för Hagalund Sammanfattning

Läs mer

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS VÅ R G E M E N S A M M A PLÅNBOK 2019 E n ko r t fa t t ad i n fo r m a t i o n o m å r s b u d g e t e n Läs årsbudgeten i sin helhet osthammar.se/ kommunensbudget BUDGET 2019 Inkomster Utgifter Resultat

Läs mer

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ 100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ DAGENS HÅLLPUNKTER EKONOMI KVALITET UPPHANDLING STYRNING & LEDNING Traineeprogrammet 22 november 2017 EKONOMI SYFTE En ekonom är en man som förklarar det

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021

Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 DANDERYDS KOMMUN Majoritetsförslag 1 (7) Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunstyrelsen och nämnderna att lägga fram underlag till direktiv för budget 2020 och plan 2021 Majoriteten har tagit fram ett inriktningsförslag

Läs mer

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.

Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige. Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem

Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem Uppdragsbeskrivning för Team förskola/familjedaghem Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till teamet. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda prioriteringar under

Läs mer

Fastställande av skattesats för år 2003

Fastställande av skattesats för år 2003 Utlåtande 2002:108 RI (Dnr 3224/02) Fastställande av skattesats för år 2003 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Kommunal inkomstskatt utdebiteras med kronor 18:08 per skattekrona

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden

Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2014-12-19 SID 1 (5) KS/2014:494 TJÄNSTESKRIVELSE Inriktningsbeslut för ny skola i Järvastaden Sammanfattning Den utbyggnad som sker, främst i norra Solna, medför

Läs mer

Remiss av färdplan för ett Stockholm för alla - en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Dnr KS 2018/911

Remiss av färdplan för ett Stockholm för alla - en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm, Dnr KS 2018/911 Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Strategi och internservice Dnr 1.5.1-738-2018 Sida 1 (6) 2018-10-22 Handläggare Sofia Kántor Telefon: 08-508 042 45 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2018-11-15

Läs mer

Stora satsningar på skolan och det sociala området

Stora satsningar på skolan och det sociala området PRESSMEDDELANDE Umeå 2011-05-24 Stora satsningar på skolan och det sociala området Socialdemokraterna och Vänsterpartiets förslag till budget för 2012 Det budgetförslag som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Kristina Brismark Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 7 Diariekod: 101 Kommunstyrelsen Budget med verksamhetsplan 2014 och ekonomisk plan 2014-2016 Förslag till beslut

Läs mer

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning

Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Tjänsteskrivelse 2017-12-22 Handläggare Julia Karlsson, Moa Öhman Plan- och exploateringsavdelningen Kommunstyrelsen Mål för riktlinjer för bostadsförsörjning Förslag till beslut 1. Mål för riktlinjer

Läs mer

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun

Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,

Läs mer

Reviderad budget och verksamhetsplan för kommunstyrelsen för 2016 med inriktning för 2017-2018

Reviderad budget och verksamhetsplan för kommunstyrelsen för 2016 med inriktning för 2017-2018 SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2015-11-27 SID 1 (1) KS/2015:506 TJÄNSTESKRIVELSE Reviderad budget och verksamhetsplan för kommunstyrelsen för 2016 med inriktning för 2017-2018 Sammanfattning Kommunstyrelsen

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning

Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning Uppdragsbeskrivning för Stab, utveckling och ledning Uppdragsbeskrivningen är kommunstyrelsens uppdrag till Stab, utveckling och ledning. Här anges verksamhetens inriktning, vad som ska göras och särskilda

Läs mer

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka

Läs mer

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-10-29 Handläggare Thérèse Salomon Telefon: 076-120 80 79 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-11-22 Färdplan

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 yttrande över remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2014

Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030 yttrande över remiss från kommunstyrelsen KS dnr /2014 stadsdelsförvaltning Ekonomiavdelningen Dnr 1.5.1.-336/2014 Sida 1 (5) 2014-07-02 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 20 032 Till stadsdelsnämnd Förslag till reviderad Vision för Stockholm år 2030

Läs mer

Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 till 2017

Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för åren 2016 till 2017 Koncernkontoret Koncernstaben för ekonomistyrning Enheten för budget, redovisning och finansiering Datum 2014-09-16 Anna Benemark Planeringsförutsättning för budget och verksamhetsplan 2015 med plan för

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan

STRATEGI. Strategi för att öka kvaliteten i förskolan STRATEGI Strategi för att öka kvaliteten i förskolan Inledning I Solna stads verksamhetsplan och budget för 2017 har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram en strategi

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Strategisk inriktning

Strategisk inriktning PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen

Läs mer

Solna stads verksamhetsplan och budget 2013. med inriktning för 2014-2015. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-26

Solna stads verksamhetsplan och budget 2013. med inriktning för 2014-2015. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-26 Solna stads verksamhetsplan och budget 2013 med inriktning för 2014-2015 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-26 Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen

Läs mer

Solna stads verksamhetsplan och budget 2012. med inriktning för 2013-2014. Kommunfullmäktige 2011-11-28

Solna stads verksamhetsplan och budget 2012. med inriktning för 2013-2014. Kommunfullmäktige 2011-11-28 Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 med inriktning för 2013-2014 Kommunfullmäktige 2011-11-28 Solna stads organisation Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Valnämnden Kommunstyrelsen Stadsledningsförvaltningen

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och

Läs mer

Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019

Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019 Välkomna till integrationsrådet! Sammanträde den 7 maj 2019 Ekonomi- och verksamhetsplan 2020-2022 - budgetprocessen med ett ekonomifokus Kommunala integrationsrådet 7 maj 2019 Patrik Persson Controller,

Läs mer

Solna stads verksamhetsplan och budget 2015

Solna stads verksamhetsplan och budget 2015 Solna stads verksamhetsplan och budget 2015 med inriktning mot 2016-2017 Kommunfullmäktige 2014-12-15 Solna stads organisation 2 Förord Solna stads budgetprocess innebär att kommunstyrelsen lämnar ett

Läs mer

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020

Nämndsplan KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. - Preliminär nämndsplan år 2020 Nämndsplan 2020-2023 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN - Preliminär nämndsplan år 2020 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Mål- och resultatstyrning i Lomma kommun... 3 1.2 Nämndsplan och målkedja... 3

Läs mer

Ett grönt, snyggt och tryggt Solna

Ett grönt, snyggt och tryggt Solna PÅ SOLNABORNAS SIDA Ett grönt, snyggt och tryggt Solna Ett grönt, tryggt och växande Solna. Här ska det vara lättare att få ett jobb än ett bidrag. Vi ställer krav på dem som kan, så att vi kan hjälpa

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare PM 2019-06-11 1 (7) Ekonomi och styrning Karin Tengdelius Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare Kommuner och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet

Läs mer

Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt

Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt 1 (5) 3 Dnr 2017/00469 194 Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt s beslut 1 beslutar att lämna svar till revisionen angående kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt yttrande nedan.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Policy för styrningen i koncernen Västerås stad

Policy för styrningen i koncernen Västerås stad Diarienr 2016/1708-KS nternati Policy för styrningen i koncernen Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 6 april 2017 program policy handlingsplan riktlinje Policy för styrningen i koncernen Västerås

Läs mer

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare

Program. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Program Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare 1 Styrdokument Handlingstyp: Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare Diarienummer:

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer