Utbildningsinspektion i Knivsta kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2004:9 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Beslut Kommunrappor t Skolrappor ter

2 BESLUT (3) Knivsta kommun Knivsta Genomförd utbildningsinspektion i Knivsta kommun Skolverket har genomfört en inspektion i Knivsta kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt barn- och ungdomsutbildningen. Inspektionen aviserades i brev och besök gjordes i verksamheten under perioden Av bilagda rapporter framgår vilka skolor som inspekterats, hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra om kommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleoch utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på det som avvikande, bra eller dåligt. Övergripande kriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter om varje kommunal skola. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Måluppfyllelsen är god i flertalet skolor och verksamheter. Knivsta kommun uppfyller till största del, inom de områden som granskats, också de krav som ställs i författningarna. Det finns dock brister som måste åtgärdas, enligt följande - beslut saknas för elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp, - erbjudandet av förskoleplats utan oskäligt dröjsmål, Postadress Stockholm Sverige Besöksadress Alströmergatan 12 Telefon +46 (0) vx Telefax +46 (0) Epost skolverket@skolverket.se

3 SKOLVERKET BESLUT delegationsordningen angående de arbetsuppgifter som gäller gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning, - förutsättningarna saknas att bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet på en av fritidshemsavdelningarna på Ängbyskolans fritidshem. Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheten i Stockholm, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden. Områden som behöver utvecklas enligt Skolverkets bedömning är följande - ge eleverna kännedom om läroplanens och kursplanernas mål samt betygskriterier, - mäta, analysera och värdera resultatet av arbetet med normer och värden, - öka elevernas inflytande över det egna lärandet, - analysera resultaten av de nationella proven i årskurs 5 och 9 för att kunna vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse, - främja den påbörjade utvecklingen av system för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling, - åtgärda avsaknaden av musikundervisningen för vissa elever i Lagga skola, - beakta personalen på förskoleverksamheternas oro för stress p.g.a. barngruppernas sammansättning och storlek, - förstärka det pedagogiska ledarskapet på för- och grundskolor, - förstärka Lagga fritidshems styrning och ledning, - undersöka behovet av skolbarnsomsorg för åldrarna 9 12 år. Knivsta kommun har påbörjat ett arbete med skolplan och kvalitetsredovisning vilket Skolverket har för avsikt att följa upp under september månad I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer vad gäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteten inom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete.

4 SKOLVERKET BESLUT Skolverket avser följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Pia-Lotta Fellke Ansvarigt undervisningsgråd I ärendets slutliga handläggning har också enhetschef Marie-Hélène Ahnborg deltagit. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

5 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Utbildningsinspektion i Knivsta kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösa utbildningsuppdraget. Knivsta kommun bildades 1 januari Kommunen var tidigare en del av Uppsala kommun. Då kommunen vid utbildningsinspektionen befann sig i ett inledningsskede bör detta beaktas. 1

6 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleverksamhet: 487 Skolbarnsomsorg: 545 Förskoleklass: 158 Grundskola: Särskola: 8 Genomförandet av inspektionen i Knivsta kommun Skolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunen har bestått av undervisningsråden Pia-Lotta Fellke och Elisabeth Ritchey samt experten Hans-Olof Hanselid. Besöken i verksamheterna inleddes den 15 september 2003 och avslutades den 5 november Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dokument från kommunen och dokument samt besök vid ett urval av dess förskolor, Fikonet och Tallbacken, fritidshemmen på Gredelby och Lagga skola samt Gredelby särskola. Besök har även genomförts på fritidshemmet på Ängby skola. Underlaget består utöver detta av dokument från grundskolorna, samt den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. 2

7 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Knivsta kommun I Knivsta kommun pågår ett regelbundet och bra arbete med normer och värden. De flesta elever känner sig trygga och det finns alltid vuxna att vända sig till. Arbetet med värdegrunden visar sig på olika sätt i de olika grundskolorna. På flertalet grundskolor pågår ett målmedvetet arbete med värdegrunden i den dagliga verksamheten, vilket beskrivs under rubriken Arbetsmiljö och delaktighet. Ett resultatexempel, som inspektörerna iakttagit, är från Segerstaskolan där personalen, efter diskussion om hur eleverna skall känna sig tryggare på rasterna, använder rastvaktsjacka i en lysande färg för att eleven lättare ska hitta en vuxen då de behöver hjälp. Eleverna upplever det nu som tryggare. Det är ett viktigt resultat, men belyser även vikten av att värdegrundsfrågan ständigt diskuteras och att skolorna aktivt arbetar med att finna möjliga vägar att förbättra resultaten. I Knivsta kommun saknar dessvärre grundskolorna genomgående redskap för att mäta, analysera och värdera resultatet av arbetet med värdegrundsoch demokratifrågor. För elever som deltar i skolbarnsomsorgen bildar skoldagen och fritidshemsverksamheten en helhet, varför det är angeläget att värdegrundsarbetet pågår i båda verksamheterna. Vid inspektionstillfället konstaterades att vissa fritidshem inte är involverade i skolans diskussioner kring värdegrunden. Enligt utbildningsinspektörerna råder ett gott samarbetsklimat på Gredelby särskola, där personalen bemöter eleverna med stor respekt och inkännande förmåga. På samtliga grundskolor utövas det formella elevinflytandet med bl.a. elevråd och klassråd enligt demokratiska principer på ett bra sätt. Det informella elevinflytandet varierar på de olika grundskolorna, från relativt stort inflytande över det egna lärandet till begränsade möjligheter att vara delaktig i läroprocessen. Avsaknaden av tydliga mål att arbeta utifrån är en bidragande orsak till varför inflytandet och även ansvaret begränsas. Sammanfattningsvis pågår ett bra och regelbundet arbete med värdegrunden i Knivsta grundskolor samt särskolan. Fritidshemmen bör dock involveras i arbetet. Resultatet av arbetet med normer och värden bör fortsättningsvis mätas, analyseras och värderas för att ständigt utvecklas och förbättras. Det formella elevinflytandet fungerar bra, men det informella elevinflytandet bör utvecklas. En förutsättning för detta är att eleverna känner till de mål som läroplanen föreskriver. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I Knivsta kommun genomför samtliga grundskolor, i årskurs 5 och 9, de nationella proven vilket ger möjlighet att analysera vilka eventuella åtgärder kommunen behöver vidta för att förbättra resultaten. Någon analys av resultaten har dock varken skolorna eller kommunen genomfört. De flesta grundskolor har goda resultat på de nationella proven i svenska, matematik och engelska. Segersta- 3

8 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun SKOLVERKET och Thunmanskolan har dock anmärkningsvärt låga resultat på de nationella proven för årskurs 5. Förutom de nationella proven har en del grundskolor i Knivsta kommun andra tillvägagångssätt att följa upp elevernas kunskapsutveckling, framför allt i vissa moment i svenska såsom läsning och skrivning. På vissa grundskolor saknas en samlad dokumentation över elevernas kunskapsutveckling. Trots att särskolan upprättar individuella utvecklingsplaner för varje elev, upplever föräldrarna att de inte har fått tydlig information om vilka kunskapsmål eleverna förväntas uppnå. På förskolorna har man påbörjat ett arbete med att tydliggöra barnens lärande genom portfolio dvs. samla barnens olika arbeten och pedagogernas dokumentation för att senare, tillsammans med barnet och föräldrarna vid utvecklingssamtal, reflektera över barnets utveckling. En oro finns dock bland personalen över att inte hinna med att samla arbeten och kommentera iakttagelser. Även i några av grundskolorna har man påbörjat ett arbete med portfolio. Det har dock inte än blivit ett verktyg för eleverna att reflektera över och kritiskt värdera sitt eget lärande. Sammanfattningsvis genomför Knivsta kommun de nationella proven i årskurs 5 och 9, vilket möjliggör en analys av resultatet. Någon sådan analys har dock inte genomförts. Ett utvecklingsområde för kommunen är att via skolornas kvalitetsredovisningar, där måluppfyllelsen redovisas, analysera resultaten och sedan vidta åtgärder för att förbättra resultaten. Kommunen bör särskilt uppmärksamma resultaten i årskurs 5 i Thunmanskolan och Segerstaskolan. Enligt inspektörerna bör det påbörjade arbetet med utvecklingen av system för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling främjas. För särskolan bör informationen till föräldrar om den enskilde elevens kunskapsmål tydliggöras. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Flera av grundskolorna har olika metoder att arbeta med grundläggande demokratiska värderingar så att eleverna skall bli medvetna om sitt eget och andras beteende. På t.ex. Ängby, Vassunda, Alsike, Gredelby, Lagga och Långhundra skola har eleverna och personalen enats kring vissa nyckelbegrepp (ansvar, trygghet, gemenskap och respekt) att arbeta utifrån. Fritidshemsverksamheten i Lagga skola involveras dock inte i detta arbete med värdegrunden. På Thunmanskolan 4

9 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Knivsta kommun har man inte fört en gemensam diskussion om värdegrunden gällande hela skolan. På vissa skolor diskuteras även hur man kan förbättra arbetsmiljön med ett förebyggande arbete. Samtliga skolor i Knivsta kommun har ett handlingsprogram mot mobbning och annan kränkande behandling. På t.ex. Thunmanskolan och Långhundraskolan fanns vid inspektionstillfället kamratstödjare som eleverna kan vända sig till. Kamratstödjarna får utbildning och träffas kontinuerligt tillsammans med personal på skolan. På de flesta skolor saknas dock en kontinuitet i att utvärdera och revidera programmet samt att i detta arbete involvera både föräldrar och elever. Värdegrundsarbetet behöver ständigt vara i fokus och kan alltid utvecklas och förbättras. Under inspektionen har diskussionen om risken för mobbning i samband med elevernas resor till och från skolan samt elevernas språkbruk nämnts som exempel på delar som kan utvecklas. Då vissa problem har kunnat konstateras är det av stor vikt att diskussionen hålls levande och att åtgärder vidtas med positiva resultat i verksamheten som följd. Det genomförs ett gott värdegrundsarbete i särskolan och värdegrundsfrågor diskuteras ofta på föräldramöten. I den förskoleverksamhet som inspekterats har, betonas både i dokumentation och i intervjuer av personalen, lekens betydelse för barnens sociala utveckling. I den dagliga verksamheten ingår t.ex. moment som att lära sig vänta på sin tur, hjälpa andra, hjälpas åt, trösta den som är ledsen samt ta hand om den som är mindre. Svårigheten är, enligt personalen, att hinna med varje barn i den utsträckning som man skulle vilja, se vidare under rubriken Pedagogisk verksamhet och undervisning. Sammanfattningsvis pågår ett bra arbete för en god miljö och för att förebygga kränkningar i Knivsta. För att få en kontinuitet och utveckling av värdegrundsarbetet från förskolan till gymnasieskolan bör verksamheterna följa upp arbetet samt analysera vad som kan förbättras. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. På flera av skolorna i Knivsta kommun finns en ambition att utveckla arbetssätten för att nå högre måluppfyllelse och den pedagogiska verksamheten och undervisningen är god. Det finns arbetssätt som är inspirerade av Maria Montessoris pedagogik, Bifrostskolan i Danmark eller Cooperative Learning med samarbetsövningar som utgångspunkt. Långhundraskolan och Segerstaskolan är med i försöksverksamheten utan timplan i grundskolan. Långhundraskolan har en hög grad av individanpassning. Det finns också arbetssätt där läraren 5

10 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun SKOLVERKET föreläser och där läroboken är utgångspunkten. Gemensamt för samtliga grundskolor är att de flesta eleverna inte har kännedom om kursplanernas mål och betygskriterier. Eleverna vet vad de ska göra, producera, och har i vissa skolor egna planeringar för detta, men de vet oftast inte vad de ska lära sig och varför. Detta får till följd att inflytandet och ansvaret över det egna lärandet begränsas då en av förutsättningarna för ett reellt inflytande är information om mål och betygskriterier. Elevvårdsarbetet på grundskolorna har hög prioritet och uppfattas som bra av föräldrar, lärare och rektorer. För vissa elever som är i behov av särskilt stöd och som är placerade i särskild undervisningsgrupp saknas beslut om denna placering. Vid utbildningsinspektionstillfället diskuterades på kommunnivå och med rektorerna, hur resurserna för elever i behov av särskilt stöd skall fördelas i kommunen som helhet. Eftersom elevvårdsarbetet på skolorna fungerar bra gäller det att bibehålla en god kvalitet samtidigt som stödet för eleverna måste sättas in i tid. Därför är en analys av de resultat skolorna visar av yttersta vikt. I Knivsta kommun är fritidshemmen lokalmässigt integrerade i skolorna. På några av fritidshemmen fungerar verksamheten väl och är fullt integrerad i skolans övriga verksamhet samtidigt som det finns utrymme för egen planerad verksamhet. På andra fritidshem är verksamheten i hög grad skild från skolans övriga verksamhet. På Ängbyskolans fritidshem saknas, på en av avdelningarna, förutsättningar att fullt ut bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet. Framför allt saknas där målmedvetenhet och struktur för verksamheten. Antalet pedagoger, med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och pedagogisk verksamhet kan tillgodoses, är mycket lågt i förhållande till antalet barn. Särskolan på Gredelby skola har en bra pedagogisk verksamhet och det finns ett nära samarbete mellan träningsskolan och grundsärskolan samt delvis även med grundskolan. Undervisningen präglas av individualisering, men kunskapsmålen behöver förtydligas och kopplas till de individuella utvecklingsplanerna. I båda de förskolor som inspekterats är personalen förtrogen med läroplanen för förskolan och arbetar från den. Leken, både inom- och utomhus, är central för lärandet. På Tallbackens förskola förekom arbete utifrån temat Sagans värld. Vid inspektionstillfället befann sig en grupp 1 2-åringar i sagorummet och med hjälp av tittskåp språktränade barnen. Inom förskoleverksamheten upplever personalen en försämring av kvaliteten då barngruppernas storlek ökat. Man hinner inte med varje enskilt barn i den utsträckning som man skulle önska, enligt personalen. Några utvärderingar efter förändringen av barngruppernas storlek är inte genomförda. Personalen på Tallbackens förskola påtalade risken för sjukskrivning bland personalen då sammansättningen av barngrupperna, framför allt antalet små barn i grupperna, gör att man inte hinner med och upplever stress. Personalen på de förskolor som fått besök av utbildningsinspektionen består till största delen av barnskötare. Sammanfattningsvis bedriver Knivsta förskolor, grundskolor och särskolan en god pedagogisk verksamhet och undervisning. Eleverna saknar dock kännedom om kursplanernas mål och betygskriterier, vilket är en förutsättning för ett reellt inflytande i en målrelaterad skola. Eleverna vet vad de ska arbeta med, men har inte kännedom om vad de ska lära sig och varför. 6

11 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Elevvårdsarbetet fungerar bra. Det fortsatta elevvårdsarbetet bör utgå från den goda kvalitet kommunen vid utbildningsinspektionstillfället hade, men föregås av en analys av skolornas resultat så att stödet kommer de elever tillgodo som har behov av det. Avsaknad av beslut för elever som är placerade i särskilda undervisningsgrupper är inte förenligt med gällande bestämmelser. På en av Ängbyskolans fritidshemsavdelningar saknas förutsättningar att bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet. Där saknas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngruppens storlek gör också att verksamheten inte har förutsättningar att komplettera skolan och ge en meningsfull fritid. Inspektörerna noterar att förskoleverksamhetens personal påtalar stress p.g.a. barngruppernas sammansättning och storlek vilket kan påverka den pedagogiska verksamheten. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av riktlinjerna för det offentliga skolväsendet. Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Kommunens SKS-nämnd (Skol-, Kultur- och Socialnämnd) inbjöd, via sin hemsida, i juni 2003 alla berörda till samråd om skolutvecklingen i kommunen. Kommunen hade hösten 2002 engagerat Framtidens skola för att ta fram ett underlag för en kommunal utvecklingsplan, som kommuninvånarna inbjöds att ha synpunkter på, före den 9 september Vid utbildningsinspektionstillfället hade inte Knivsta kommun någon egen utarbetad skolplan. Den 11 november 2002 beslutades att Uppsala kommuns då gällande skolplan, vilket innefattade såväl förskolan, grundskolan som särskolan, skulle gälla tills en ny skolplan för Knivsta kommun skulle kunna antas i kommunfullmäktige. Vid inspektionstillfället saknade de flesta skolor en strategi för utvärdering och uppföljning av verksamheten. I flera av de lokala bearbetningarna av de nationella kursplanerna som grundskolorna har arbetat fram, saknas en konkretisering av målen. Några av fritidshemmen hade varken egna dokument eller var medtagna i skolornas lokala arbetsplaner. Den produktionsuppföljning som flera av skolorna redovisat är daterad 2002 då Knivsta kommun var en del av Uppsala kommun. Skolorna har inte producerat en kvalitetsredovisning som innehåller en bedömning av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts samt en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Knivsta kommun har en handlingsplan för utarbetandet av en kvalitetsredovisning. Man har valt att i ett första steg låta grundskolorna redovisa två målom- 7

12 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun SKOLVERKET råden i kvalitetsredovisningen Valet av målområden har gjorts i samråd med verksamhetsansvariga och är följande - kunskap, språkutveckling, - övergång och samverkan mellan skolans olika verksamheter. Det är dock oklart vilka målen är inom dessa målområden. En redovisning från varje grundskola kommer att inhämtas till februari Inspektionsteamet upplever brister i skolledarfunktionen på flera av skolorna. Det saknas en tydlig målstyrning. Rektorerna har ett övergripande ansvar för att verksamheterna som helhet inriktas på att nå de nationella målen samt ansvar för att skolans resultat följs upp och utvärderas. På flera av skolorna saknas det pedagogiska ledarskapet. Detta bekräftas av personalen, och i viss mån föräldrarna. Personalen beklagar detta, men har samtidigt förståelse för rektorernas stora arbetsbörda. Förskolecheferna har, enligt personal och föräldrar, en stor arbetsbörda. Detta bekräftas av förskolecheferna. De har ett övergripande ansvar för flera enheter och tycker att de ger personalen ett allt större eget ansvar. På flera skolor (Lagga-Långhundra, Ängby-Vassunda och Alsike-Gredelby) är rektorsfunktionen delad mellan två skolor vilket medfört att en av skolorna inte har det ledarskap man skulle behöva. Särskilt för Lagga fritidshem bedömer inspektionsteamet att det finns brister i styrning och ledning med avseende på avsaknad av planeringsmässiga förutsättningar för personalen att bedriva god pedagogisk verksamhet som ska kunna komplettera skolan och ge en meningsfull fritid. Ansvarsfördelningen mellan Resursteamet i Uppsala och Gredelby skola beträffande särskolan är inte tydlig för föräldrar och personal. Sammanfattningsvis har Knivsta kommun påbörjat ett arbete med skolplan och kvalitetsredovisning. Frånvaron av skolplan samt kvalitetsredovisning och därmed en analys av resultaten i kommunen strider mot bestämmelserna. Då arbetet med ovannämnda är påbörjat och kommunen nybildad avser Skolverket följa upp detta under september månad Avsaknaden av ett fullgott pedagogiskt ledarskap på flera av Knivsta grundskolor kan vara orsaken till att de lokala arbetsplanernas mål inte är bearbetade samt att en kontinuitet av utvärdering och uppföljning av arbetet saknas. Det pedagogiska ledarskapet bör förstärkas på för- och grundskolor. På Lagga fritidshem måste styrning och ledning förbättras. Resursteamet och Gredelby särskola bör tydliggöras. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inom en viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till utbildning behandlas. 8

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Knivsta kommun På flera av grundskolorna saknas möjligheterna att undervisa i t.ex. slöjd, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap samt språkval. Detta medför att eleverna skolskjutsas mellan skolorna för att få undervisning i dessa ämnen, se vidare under rubriken Arbetsmiljö och delaktighet. Skolverksamheten är utformad så att förutsättningar ges för elever med funktionshinder att nå grundskolans mål. I Lagga skola har musikundervisningen för vissa elever under innevarande läsår uteblivit. I stort sätt samtliga barn inom skolbarnsomsorgen är i åldern 6 9 år. Två barn i åldern år har skolbarnsomsorg. Produktionsuppföljning år 2002 för skolbarnsomsorg och skolväsendet för barn och ungdom anges som Knivsta kommundelsnämnds beställarmål för 2002 att tillhandahålla eftermiddagsverksamhet för barn mellan 10 och 12 år. I handlingsplanen uppges att barn som så önskar placeras in i befintlig fritidsverksamhet på den skola där barnet har sin skolundervisning. Någon större efterfrågan finns f.n. inte. Utbildningsinspektionen har konstaterat att det finns en viss efterfrågan på skolbarnsomsorg i åldrarna 9 12 år. Kommunen anordnar undervisning i särskola i årskurserna 1 6 på Gredelby skola. Av de nio elever som finns i gruppen är fem inskrivna i träningsskolan, tre i grundsärskolan och en elev i s.k. omvänd integrering, dvs. inskriven i grundskolan men går i särskolan. I kommunen finns tre särskolelever som är integrerade i övriga skolor. Särskolan, årskurserna 7 10 och i gymnasieskolan, finns i Uppsala kommun. Totalt finns idag 14 elever inskrivna i gymnasiesärskolan, varav 12 går i Uppsala och två i andra kommuner. I särvux finns två elever som är placerade i andra kommuner. Vid utbildningsinspektionstillfället hade Knivsta kommun ett 20-tal barn som inte fått plats i förskoleverksamheten inom 3 4 månader. Knivsta kommun har valt att fullgöra sina skyldigheter vad gäller gymnasial utbildning och vuxenutbildning genom ett samverkansavtal med Uppsala kommun. Syftet med samverkansavtalet är att säkerställa utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola samt i alla former av vuxenutbildning. Syftet är vidare att ge berörda ungdomar och vuxna ett så brett utbildningsutbud som möjligt. De beslut beträffande intagning som tillämpas i Uppsala skall även gälla för sökande från Knivsta. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Uppsala fungerar som intagningsnämnd. Avtalet gäller från den 1 januari 2003 till och med den 30 juni 2005 och med automatisk förlängning i tre år om inte skriftlig uppsägning skett minst sex månader innan avtalsperiodens utgång. Under rubriken Samverkansområden i avtalet ( 3) anges utbudet av gymnasieprogram i Uppsala. Det kan noteras att Knivstas elever har möjlighet att i Uppsala söka till gymnasieskolans samtliga nationella program. Därtill kommer tio specialutformade program, det Individuella programmet samt International Baccalaureate. Av Knivsta kommuns ca 600 elever i gymnasieskolan har ca 540 elever valt utbildningar i Uppsala kommun (90 %). Övriga går i fristående gymnasieskolor (5 %) respektive andra kommuners gymnasieskolor (5 %). När det gäller bevil- 9

14 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun SKOLVERKET jandet att gå i annan kommun utanför samverkansområdet är inställningen från Knivsta kommun generös. Antalet årselevplatser för gymnasial vuxenutbildning beräknas till totalt 74 för år I jämförelse med det första halvåret har volymen för andra halvåret ökat med drygt 30 procent. Ett åtagande på 36 platser för sfi finansieras inom ramen för de kommunala medlen. En särskild handläggare på konsultbasis, motsvarande ca 25 procent av en tjänst, har i uppdrag att för SKS-nämnden bereda och föredra ärenden vad gäller gymnasiala utbildningen, vuxenutbildningen samt sfi. I uppdraget ingår även att bereda och föredra ärenden vad gäller fristående gymnasieskolor. Enligt en särskild delegationsordning redovisas fem ärendeområden för de frivilliga skolformerna med koppling till skollagen och lagen om rekryteringsbidrag för vuxna. För samtliga områden är utbildningschefen delegat. Någon vidaredelegation finns inte. Det innebär att den handläggare som fattar beslut i ärenden som berör gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning saknar behörighet. Sammanfattningsvis är tillgången till grund- och särskola god i Knivsta kommun. Kommunen erbjuder skolbarnsomsorg för åldern 6 9, men saknar skolbarnsomsorg för barn i åldern Kommunerna har skyldighet att erbjuda skolbarnsomsorg för barn upp t.o.m. 12 års ålder. Utbildningsinspektionen har konstaterat att det finns en viss efterfrågan på skolbarnsomsorg i åldrarna 9 12 år, varför kommunen bör undersöka hur behovet ser ut. Avsaknaden av musikundervisning för vissa elever i Lagga skola bör åtgärdas så att eleverna får de antal musiktimmar som är reglerade enligt timplanen. Beträffande förskoleverksamheten skall kommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål, enligt gällande bestämmelser. Kommunen saknar delegationsordning angående de arbetsuppgifter som gäller gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning, vilket inte är i enlighet med gällande bestämmelser. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I Knivsta kommun har närmare 100 procent av lärarna pedagogisk utbildning. För lärarna på Långhundra och Segersta skola har en uppskattad satsning från skolans sida genomförts beträffande kompetensutveckling av personalen. Lärartätheten på grundskolorna i Knivsta kommun varierar från 5,8 lärare per 100 elever till 8,2, genomsnittet i kommunen är 7,5. Detta kan jämföras med 2002 års riksgenomsnitt som var 7,9. Alsike, Gredelby samt Ängbyskola är de skolor där lärartätheten är låg. 10

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Sammanfattningsvis har de tjänstgörande lärarna i Knivsta kommun i högre grad än riksgenomsnittet pedagogisk högskoleutbildning, vilket är bra. Lärartätheten varierar mellan de olika skolorna. Tre av kommunens åtta skolor överstiger riksgenomsnittet med minst 1,5 lärartjänst per 100 elever. Sammanfattande bedömning Verksamheterna i Knivsta kommun bedriver ett bra och regelbundet arbete med normer och värden. Knivstas för-, och grundskolor, särskolan samt vissa fritidshem bedriver en god pedagogisk verksamhet och undervisning. Skolverkets inspektörer anser dock att det finns områden som behöver utvecklas verksamheten genom att - ge eleverna kännedom om läroplanens och kursplanernas mål samt betygskriterier, - mäta, analysera och värdera resultatet av arbetet med normer och värden, - öka elevernas inflytande över det egna lärandet, - analysera resultaten av de nationella proven i årskurs 5 och 9 för att kunna vidta åtgärder för en ökad måluppfyllelse, - främja den påbörjade utvecklingen av system för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling, - åtgärda avsaknaden av musikundervisning för vissa elever i Lagga skola, - beakta personalen på förskoleverksamheternas oro för stress pga. barngruppernas sammansättning och storlek, - förstärka det pedagogiska ledarskapet på för- och grundskolor, - förstärka Lagga fritidshems styrning och ledning, - undersöka behovet av skolbarnsomsorg för åldrarna 9 12 år. Inspektionen i Knivsta kommun visar att kommunen inte uppfyller gällande bestämmelser vad gäller - beslut saknas för elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp, - förutsättningarna saknas att bedriva en godtagbar pedagogisk verksamhet på en av fritidshemsavdelningarna på Ängbyskolans fritidshem, - erbjudandet av förskoleplats utan oskäligt dröjsmål, - delegationsordningen angående de arbetsuppgifter som gäller gymnasial utbildning och alla former av vuxenutbildning. 11

16 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun SKOLVERKET Knivsta kommun har påbörjat ett arbete med skolplan och kvalitetsredovisning vilket Skolverket har för avsikt att följa upp under september månad Datum Ort Stockholm Pia-Lotta Fellke Elisabeth Ritchey Hans-Olof Hanselid 12

17 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike Gredelby rektorsområde Utbildningsinspektion i Alsike Gredelby rektorsområde UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vid den aktuella tidpunkten. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter är också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. 1

18 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike Gredelby rektorsområde SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Alsike skola: Gredelby skola: Skolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barn Förskoleklass: 25 Förskoleklass: 27 Grundskola: Grundskola: Skolbarnsomsorg: 74 Skolbarnsomsorg: 108 Obligatorisk särskola: 9 I Alsike skola är den pedagogiska personalen organiserad i två arbetslag förskoleklassen och årskurs 1 respektive årskurs 2 3. En elev är integrerad i särskolan. När det gäller särskoleverksamheten beskrivs och granskas denna i Skolverkets kommunrapport avseende Knivsta kommun. Flertalet elever bor i närområdet som är ett nytt villaområde i en del av kommunen som kännetecknas av mycket stor inflyttning. Skolans huvudbyggnad togs i bruk 1999 men är redan alltför liten för nuvarande elevunderlag. Personalutrymmen har fått tas i anspråk för undervisning. Två stora klassrum i skolan är däremot utmärkta undervisningslokaler med ljus och rymd. Eleverna bussas till andra skolor i kommunen för att få undervisning i ämnena Idrott och hälsa samt Slöjd och Musik. Under nästa år kommer en ny skola att tas i bruk. Gredelby skolas elever och pedagogiska personal arbetar i sex arbetslag ett för vardera årskursen 1 4 samt för förskoleklassen och särskolan. Flertalet elever bor i närområdet. Gredelby skola utgörs av fyra skolhus, varav tre kan betecknas som traditionella folkskolor rödmålade hus i två plan. Dessa tre är samlade kring en skolgård och disponeras av eleverna i respektive årskurs 3, 4 och förskoleklassen. Miljön i två av dessa hus är inte handikappanpassade. Ca 200 m därifrån ligger en nyare skolbyggnad i ett plan med årskurserna 1 2. Såväl elever som föräldrar värnar om den gamla skolmiljön och ser den som en mycket positiv faktor för elevernas trivsel. Skolans profil är samarbete i enlighet med principerna för Cooperative Learning, som innebär träning i samarbete. Gredelby fritidshem har fyra avdelningar, en för varje årskurs med undantag av årskurs 4. Gredelby särskola ligger i den nyare skolbyggnaden och har två klassrum ett för eleverna i träningsskolan och ett för eleverna i grundsärskolan. Fem elever tillhör träningsskolan, fyra grundsärskolan, varav en elev är inskriven i grundskolan, men integrerad i särskolan. Särskoleeleverna delar skolgård med övriga elever från årskurserna 1 2 och äter lunch i den gemensamma matsalen. Särskolan har ett eget fritidshem. Rektor för Gredelby skola är också ansvarig för fritidshemmet och för särskolan. 2

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike Gredelby rektorsområde Genomförandet av inspektionen i Alsike Gredelby rektorsområde Skolverket sände den 13 juni månad 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektionsteamet med ansvar för Alsike skola och Gredelby skola inklusive fritidshem och särskola har bestått av undervisningsrådet Elisabeth Ritchey och experten Hans-Olof Hanselid. Besöket i Alsike skola ägde rum den 17 september 2003 och i Gredelby skola den oktober Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Alsike Gredelby rektorsområde, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem etc. I Alsike skola genomfördes intervjuer med rektor, skolans lärare, skolsköterska och två elevgrupper. Samtal fördes med förskollärare. Lektionsbesök gjordes i förskoleklassen och årskurserna 1 3. Under besöket gjordes också intervjuer med ett antal föräldrar. I Gredelby skola gjordes lektionsbesök i årskurserna 1 4, i förskoleklassen samt på fritidshemmet och i särskolan. Intervjuer gjordes med rektor och lärarna samt med två elevgrupper. Även elever och personal vid särskolan och på fritidshemmet intervjuades. Vidare intervjuades två föräldragrupper, varav den ena var knuten till särskolan. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrund och läroplanernas mål att sträva mot. 3

20 Utbildningsinspektion i Knivsta kommun Alsike Gredelby rektorsområde SKOLVERKET I Alsike skola visar eleverna hänsyn till varandra, lyssnar aktivt och respekterar varandras åsikter på lektionerna. Trots trångboddhet präglas studiemiljön av trivsamhet och arbetsro. Frågor om hur man umgås med varandra på rasterna och hur man uppträder i allmänhet m.m. behandlas ofta på lektionerna. All personal tycks vara medveten om värdegrundens betydelse för en god arbetsmiljö och för elevernas sociala utveckling. Detta är resultatet av ett medvetet arbete från såväl rektors som personalens sida. Elevernas inflytande över sin egen lärandeprocess sker genom den s.k. solboken, som är underlag för elevens planering och utvärdering. Den utgör även utvärderingsinstrumentet vid elev- och föräldrasamtal. Intrycket från gjorda lektionsbesök är att läraren i hög grad bestämmer om innehåll och arbetsformer. Då den s.k. Alsikemodellen en variant av Bifrostmetodik tillämpas i undervisningen får dock eleverna möjlighet att påverka arbetsformer och sin egen inlärning. Gredelby skola präglas av ett gott samarbetsklimat såväl inom personalen som mellan eleverna. Klassrummen i de olika skolhusen är möblerade så att samarbetet mellan eleverna skall underlättas. I undervisningssituationen följs vissa regler i diskussionerna, t.ex. att man lyssnar aktivt på den som har ordet och respekterar lärarens tystsignal. Inom klasserna finns inga fasta grupperingar. Samarbetsövningar genomförs i klasserna enligt principerna för Cooperative Learning samarbetsinlärning Genom att systematiskt träna samarbetet vill vi skapa ett positivt inlärningsklimat så att våra elever känner sig trygga, vågar ta ansvar och känner motivation och glädje i arbetet. (Verksamhetsplan 2003.) När det gäller elevernas ansvar och inflytande kommer det främst till uttryck inom ramen för elevens val, som kan omfatta projekt och teman under en längre period. I övrigt är elevinflytandet och ansvaret för elevens lärande begränsat. På Gredelby fritidshem är verksamheten helt integrerad med skolans övriga verksamhet och det samarbetsklimat som kännetecknar skolan i övrigt råder även på fritidshemmet. Vid inspektionstillfället var barnen glada och positiva och personalen bemötte dem med intresse och engagemang. Även Gredelby särskola arbetar till vissa delar enligt principen för Cooperative Learning och tar enligt personalen dagligen upp värdegrundsfrågor om samarbete, respekt, trygghet, m.m. Vid inspektionstillfället kunde ett gott samarbetsklimat noteras på så sätt att personalen bemötte eleverna med stor respekt och inkännande förmåga och aktivt uppmanade dem till att lyssna på varandras åsikter. Sammanfattningsvis görs en påtaglig och mycket målmedveten insats från samtliga i Alsike skola när det gäller att bearbeta skolans värdegrund, att utveckla egna principer samt tillämpa dem i det dagliga arbetet. I Gredelby skola är normer och värden ständigt aktuella i undervisningssituationen och personalen samt eleverna är medvetna om betydelsen av samarbete. Detta gäller även Gredelby fritidshem och särskola. Ytterligare insatser för att öka elevernas delaktighet i lärandeprocessen genom bl.a. ansvar för planering och kontinuerlig utvärdering av lärandet skulle i båda skolorna ge förutsättningar för bättre måluppfyllelse i enlighet med läroplanens intentioner i detta avseende. 4