Översvämningshotet från Vänern

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översvämningshotet från Vänern"

Transkript

1 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Tonje Grahn Översvämningshotet från Vänern Kritisk analys av Statens Klimat och Sårbarhetsutredning SOU 2006:94 The Hazards of flooding - Lake Vänern - A critical analysis of The Climate and Vulnerability Investigation, SOU 2006:94 Nationalekonomi Kandidatuppsats 15hp Datum/Termin: vårtermin Handledare: Henrik Jaldell

2 Abstract When it comes to natural disasters, floods are the ones that occur most frequently. Forty percent of all natural disasters in Europe are because of flooding. This is a trend that, because of increasing temperatures and changes in water flow, is expected to become even more frequent in the future. Vänern is with its 3560 km 2, the largest lake in Sweden. Several rivers leads water to Vänern but only Göta Älv with its high risk of landslides, leads water away from Vänern and out into the ocean. The government decided in January 2005 that an investigator was to analyze the Swedish society s vulnerability to climate changes, and a part of this assignment was to describe the risks and consequences of floods around Lake Vänern. This investigation was named The Climate and vulnerability investigation. In my paper I have analyzed the part of the investigation that concerns the Väner-area. Focus has been directed to describing which method used by the investigation and how they have derived the costs used in calculating the total damage amount for flooding of Vänern at two specific water levels. My analysis indicates that the vulnerabilityinvestigation did not have a clear methodology when starting the investigation and that the total damage amount excludes important consequences. Particularly I believe that the total damage amount for the higher water level is underestimated. But I also believe though, that if a Climate and vulnerability investigation was to be carried out today the procedure would be another. One reason for this is that under recent years methods that better describes the risks and consequences of flooding has been developed.

3 Sammanfattning Översvämningar är den naturkatastrof som inträffar mest i Europa. Fyrtio procent av de ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer beror på översvämningar. Detta är en trend, som på grund av höjda temperaturer och flödesförändringar, förväntas inträffa mer frekvent i framtiden. Vänern är med sina 3560 km 2 Sveriges största sjö. Flera vattendrag rinner ut i Vänern men enbart Göta älv, där skredrisken är stor, leder vattnet från Vänern och vidare ut i havet. Regeringen beslutade januari 2005 att en särskild utredare skulle kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och som en del av detta beskriva risker och konsekvenser vid översvämning av Vänern. Denna utredning fick namnet Klimat och sårbarhetsutredningen. Jag har i min uppsats analyserat den del av sårbarhetsutredningen som berör Vänerområdet. Fokus har legat på att beskriva den metod utredningen har använt sig av och hur de har kommit fram till de kostnader som har använts i beräkningen av det totala skadebeloppet för översvämning av Vänern vid två specifika vattennivåer. Min analys visar på att sårbarhetsutredningen saknade en tydlig metodik vid startpunkten för utredningen och att det i det totala skadebeloppet saknades flera tungt vägande konsekvenser. Särskilt så bedömer jag att skadekostnadsbeloppet för den högre vattennivån är underskattat. Jag tror dock att om en sårbarhetsutredning skulle påbörjas i dag skulle tillvägagångssättet bli ett annat då det under senare år har tagits fram tydligare metoder som bättre beskriver översvämningsproblematiken.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING INTRODUKTION PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING DISPOSITION BAKGRUND TEORI METODIK Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 2: Beslut om direkta, tangibla skadekategorier Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador INDIREKTA EKONOMISKA KONSEKVENSER OCH SOCIALA EFFEKTER Indirekta ekonomiska konsekvenser Sociala effekter EX-POST ANALYS BESLUTSMETODER CBA MCA CEA Diskontering DIREKTA OCH INDIREKTA METODER FÖR ATT SKATTA INTANGIBLA EFFEKTER Indirekta Metoder Direkta Metoder RÄTTIGHETSBASERAT BESLUTSKRITERIUM ANALYS AV SOU 2006: METODIK Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 2: Beslut om vilka direkta, tangibla skadekategorier som skall beaktas Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Steg 4 Beräkning och presentation av förväntade skador och osäkerhet SEKTORSVIS ANALYS AV KOSTNADER Sjöfart Vägar Järnvägar Byggnader Industri Jordbruk Skogbruk Fiske Elförsörjning Vatten och avlopp Turism Förorenad mark Totala Kostnader HUR ANVÄNDE UTREDNINGEN DE KOSTNADER DE KOM FRAM TILL SAMMANFATTNING AV EJ MEDRÄKNADE KOSTNADER INDIREKTA EKONOMISKA KONSEKVENSER OCH SOCIALA EFFEKTER EX-POST...35

5 5. SLUTSATS...36 REFERENSER...38 Tabeller Tabell 1: Samband mellan direkta/indirekta/tangibla/intangibla konsekvenser..10 Tabell 2: Kostnader för sjöfart...20 Tabell 3: Kostnader för statliga vägar...21 Tabell 4: Kostnader för järnvägar..23 Tabell 5: Kostnader för återställning per kvadratmeter.21 Tabell 6: Kostnader för byggnader...24 Tabell 7: Kostnader för Jordbruk...25 Tabell 8: Kostnader för skogbruk..26 Tabell 9: Kostnader för fiske.28 Tabell 10: Kostnader för elförsörjning..29 Tabell 11: Kostnader för vatten och avlopp...30 Tabell 12: Riskområden.31 Tabell 13: Totala kostnader för 100-årsnivå och dimensionerande nivå...32 Tabell 14: Diskonterade värden och väntevärden enligt SOU 2006:94.33

6 1. Inledning 1.1 Introduktion Översvämningar är den naturkatastrof som inträffar mest i Europa och 40 procent av de ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer beror på översvämningar. Detta är en trend som antagligen kommer att öka, då översvämningar förväntas inträffa mer frekvent i framtiden (Cred Crunch, 2009). Genom regeringsbeslut den 30 januari 2005 gavs en särskild utredare i uppdrag att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar samt bedöma kostnader för skador som klimatförändringarna kan ge upphov till (SOU 2006:94, missiv). Den fick namnet Klimat och Sårbarhetsutredningen och avslutades hösten Denna utredning ligger till grund för de åtgärder som nu vidtas. Utredningen påpekar att mycket osäkerhet är förbundet med framtida risker och många konsekvenser är svåra att förutse, särskilt de ekonomiska konsekvenserna kan vara problematiska att identifiera då både direkta och indirekta kostnader borde beräknas i ett framtida kostnadsscenario. Modeller som länge har använts i ekonomiska analyser inkluderar inte alla effekter av ett förändrat klimat, men hundratals forskare i Europa samarbetar nu för att ta fram metoder som fångar upp dessa effekter. Floodsite är ett integrerat projekt i Global Change and Ecosystem priority inom 6 ramverk från Europakommissionen. Det har som mål att tillhandahålla verktyg och metoder för riskanalyser och riskhantering, och täcker fysiska, ekologiska, miljömässiga och socioekonomiska aspekter vid översvämning. Projektet pågår under tiden och består av mer en 250 forskare från 37 av Europas ledande institutioner och Universitet. EU: s direktiv 2007/60/EC, som kallas för översvämningsdirektiv, kräver att EU: s medlemsländer skall ha en långsiktig plan för hantering och minskning av översvämningsrisker (Floodsite). 1.2 Problemformulering och syfte Metoder för att beräkna, bedöma och analysera konsekvenser av klimatförändringar, däribland översvämningar, är ett relativt nytt forskningsområde. Vid försök att utvärdera ekonomiska konsekvenser och åtgärder av översvämningar har det tidigare använts metoder - 1 -

7 som egentligen är framtagna för ekonomiska investeringar med kortare tidsaspekt och som ofta endast värderar direkta kostnader. Detta kan medföra att relevanta konsekvenser inte värderas vilket kan leda till felaktiga slutsatser. Syftet är att identifiera och beskriva den metodik och den/de beslutsmetoder som används i SOU 2006:94, kritiskt analysera de kostnader som redovisas samt att redogöra för metodik och metoder rekommenderade från Floodsites forskare och jämföra detta med tillvägagångssättet i SOU 2006: Metod och avgränsning Uppsatsen tar enbart upp de kostnader som kan relateras till översvämningar som konsekvens av ett förändrat klimat och enbart de kostnader som berör Vänerområdet. Analysen är baserad på en noggrann genomgång av kostnadsredovisningen i Statens Klimat och sårbarhetsutredning, SOU 2006:94. Kontakt upprättades med utredare för de berörda sektorer och försökte på så sätt få tillgång till mer detaljerad information. Nationalekonomisk litteratur inriktad på ekonomiska analyser och miljöekonomi ligger till grund för teorin i denna rapport. 1.4 Disposition Rapporten börjar med en generell bakgrund om översvämningar och områdesbeskrivning. Därefter följer avsnitt 3 som är ett teoretiskt avsnitt med beskrivning av metodik och beslutsmetoder. Avsnitt 4 analyserar SOU 2006:94 med avseende på den teori beskrivet i avsnitt 3. Avslutningsvis, i avsnitt 5, drar jag slutsatser baserade på tidigare avsnitt

8 2. Bakgrund Globalt sett är översvämningar en av de största naturkatastroferna som årligen skördar många dödsoffer och gör stor ekonomisk skada. Sårbarhetsutredningen anser att riskerna för översvämningar är stora (SOU 2006:94, 22).Definitionen av risk är att vi inte har kunskapen om vilket utfall vi kommer att få men vi kan säga något om sannolikheten eller oddsen för olika utfall (Mattson 2000, 24). SMHI/Rossby Center har med sin regionala modell undersökt två olika utsläppsscenarion i två olika klimatmodeller. De har med hjälp av dessa modeller kommit fram till förväntade temperaturhöjningar och flödesförändringar. De två utsläppsscenarierna kallas A2 och B2 och är definierade av FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel Of Climate Change (IPCC). A2 innebär en kraftig ökning jämfört med dagens utsläppsnivå, från 8 till 28 miljarder ton koldioxid per år, medan B2 i jämförelse representerar en mer moderat ökning från 8 till 13 miljarder ton koldioxid per år. Kombinationen av dessa modeller har lett fram till de två klimatmodeller sårbarhetsutredningen har valt att använda, RCA3-EA2 vilket är ett medelhögt scenario och RCA0-HB2 som är ett medellågt scenario. Återkomsttiderna är medelvärdet av de beräknade återkomsttiderna i scenarierna. Återkomsttid betyder att en händelse kommer inträffa eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid (SOU 2006:94, 40). Klimatscenarierna visar på en temperaturhöjning i Sverige på mellan 2,5 och 4,5 grader under perioden och nederbörden förväntas öka på hösten, vintern och våren (ibid, 35-36) Vänern är Sveriges största och Europas tredje största sjö med sina 3560 km 2. Klarälven är det största vattendraget som rinner till Vänern och Göta Älv är det enda vattendrag som leder vatten bort från Vänern (ibid, 151). Vid dagens 100-årsnivå, som för Vänern ligger på 46,5 meter över havet, kommer bebyggelse, infrastruktur och areella näringar drabbas hårt (ibid, 16). Hundraårsnivån kommer att återkomma oftare och förväntas motsvara en 20- årsnivå i slutet av detta århundrade. Sannolikheten kommer därför att öka från 1 procent i dagsläge till 5 procent mot slutet av seklet, för varje enskilt år. Över hela seklet antas återkomsttiden vara mellan 30 och 40 år (ibid, bilaga 2). Dimensionerande nivå, som är 47,4 meter över havet, har återkomsttid på år (ibid, 184). Skadekostnaderna för Vänern har beräknats i delbetänkande och innefattar skador på byggnader, vägar, järnvägar, sjöfart, vattenverk, elverk, jordbruk, skogsbruk och fiske

9 Karlstad är särskilt utsatt då det ligger på ett delta mellan Vänern och Klarälven så vid en hundraårsnivå beräknas kvadratmeter byggnadsyta drabbas. Exempelvis kommer bibliotekshuset och teatern att bli helt eller delvis översvämmade (ibid, 190). Investeringar i klimatet skiljer sig mycket från annan investering, då många konsekvenser är oåterställbara och inte kan åtgärdas i efterhand. Figur 1: Vänern Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund - 4 -

10 3. Teori Samhällets resurser är begränsade så vi tvingas därför välja mellan olika alternativ när våra resurser skall täcka samhällets obegränsade behov. Till detta behövs beslutsmodeller som kan stödja beslutstagare i deras val. Bland de modeller framtagna för att assistera vid beslut kan nämnas Multikriteria-analys (MCA), Kostnadsnyttoanalys (CBA) och Kostnadseffektanalys (CEA). Utvärderingar utförs för nuvarande oftast med kostnadsnyttoanalyser (Meyer 2007, 1). Dr. Frank Messner med bakgrund i miljöekonomi har tillsammans med Prof. Edmund Penning-Roswell, Dr. Colin Green, Dr. Volker Meyer, Sylvia Tunstall och Prof. Anne Van Der Veen beskrivit hur ex-ante analyser inriktat på översvämningar och dess konsekvenser borde genomföras. Metodiken har utarbetats som del av projektet Floodsite. Messner et al säger inget om vilken beslutsmetod som skall användas men beskriver metodiken bakom exante analyser. Alfred Olfert är en annan forskare som deltar i Floodsite, han understryker betydelsen av ex -post utvärderingar (Floodsite 2009). Avsnitt 3.1 och 3.2 är baserat på metodik beskrivet av Messner et al i Evaluating flood damages: guidance and recommendations on principles and methods. (Floodsite 2009) 3.1 Metodik Messner et al har dragit upp riktlinjer för utvärdering av direkta, tangibla (konkreta) översvämningsskador. Han delar upp tillvägagångssättet i fyra grundläggande steg. Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 2: Beslut om vilka direkta, tangibla skadekategorier som skall beaktas Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 1 innehåller 4 delsteg a) Avgränsning för studien/utredningen. Skall den vara lokal, regional, nationell eller internationell? b) Vad är målet med studien och hur detaljerad skall den vara? Här bestäms syftet med studien. Är den ett underlag för hur man skall använda skattemedel när valet - 5 -

11 står mellan t.ex. åtgärder mot översvämningar eller ny skola, eller är syftet att informera t.ex. industrier, hushåll, försäkringsbolag, etc. c) Hur mycket tid och pengar finns till förfogande? d) Finns det redan användbar data eller måste ny data samlas in? Svaren på dessa frågor avgör om tillvägagångssättet som väljs är makro, meso eller mikro Makro: Det rekommenderade tillvägagångssättet är approximativa metoder och är tänkt för stora områden d.v.s. hela nationer eller för att skaffa en snabb översikt över situationen på regionnivå. Metoderna ger låg precision och är passande för att ge en bred översikt över estimerad skadestorlek till underlag för beslut om ekonomiska medel för skydd mot översvämning eller omfördelning av resurser, men de är inte konkreta nog för att välja mellan specifika projekt. Kräver inte stora resurser. Meso: Dessa metoder är mer precisa än de på makronivå. Metoderna är i första hand utvecklade för regional utvärdering. De är passande som underlag för ekonomiskt stöd för skydd mot översvämning och allokering av resurser, men också för en approximativ bedömning av skyddsåtgärder, t ex prioritering av planerade åtgärder. Kräver mer resurser än makronivå. Mikro: Metoder på mikronivå är detaljerade och framtagna resultat på denna nivå är de mest precisa av de ovan nämnde nivåer. De är också utförliga och tidskrävande och behöver mycket resurser. Det är önskvärt att använda förstahandsdata. P.g.a. den insats som behövs för att genomföra metoder på denna nivå används de på mindre områden av lokal skala. De passar att använda som underlag för bedömning av projekt, prioritering mellan projekt, evakueringsstrategier och som detaljerat underlag för beslutstagare Steg 2: Beslut om direkta, tangibla skadekategorier I detta steg bestämmer man vilka skadekategorier som skall inkluderas. Detta beror på typ av översvämning och vilken typ av område studien gäller (landsbygd, skog, stad, jordbruk). Även om det är önskvärt att inkludera alla typer av skador är detta som oftast omöjligt pga. tidsram och budget. Floodsite rekommenderar att minst ta med skador på byggnader och deras - 6 -

12 inventarier, men hur många skadekategorier som tas med beror på syftet med studien och hur detaljerad den skall vara, dvs. om det valda tillvägagångssättet är makro, meso eller mikro. Exempel på skadekategorier: Bostäder Industri Infrastruktur Fordon jordbruk Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Nödvändig information är: översvämningskarakteristika, landanvändningsinfo, värde på utsatta tillgångar, och skadefunktioner. Översvämningskarakteristika innefattar område, nivå, varaktighet, hastighet, hur snabbt nivån stiger, den tidpunkt en översvämning sannolikt inträffar, förorening, salt eller färskvatten. I praktiken används huvudsakligen översvämningsnivå. Floodsite rekommenderar att minst använda nivå och område. Markanvändningsinformation: Denna information behövs för att ta fram information om utsatta fastigheter. Vad som ingår här beror på hur detaljerad studien är. Man kan använda primär eller sekundär data. Objektorienterat markanvändningsinformation innehåller specifik information om varje egendom. Förenad/sammanlagd markanvändningsinformation gör en sammanslagning av flera egendomar till områden med homogena egenskaper, t.ex. industriområde eller bostadsområde. Värde av tillgångar: När man värderar tillgångar är det viktigt att använda deprecierade värden, inte ersättningsvärdet, då detta värde också inkluderar investeringar i nya tillgångar. Två sätt att värdera tillgångar: 1. Ta fram det totala värdet av alla utsatta tillgångar i riskområdet. Värdet av andelen skadade tillgångar beräknas sen ut ifrån den relativa skadefunktionen

13 2. Värdet av riskelement är integrerat i absoluta skadefunktionen för varje kategori. Denna visar den totala skadan beroende av översvämningskarakteristika. Skadefunktioner säger något om känsligheten hos tillgångar beroende av specifika översvämningskarakteristika. Absolut skadefunktion indikerar det absoluta skadebeloppet som en funktion av översvämningsnivå. Denna kräver en detaljerad och kontinuerligt uppdaterad databas. Relativ skadefunktion visar hur stor andel de skadade tillgångarna är av det totala värdet. Denna är enklare att anpassa för olika regioner. Skadefunktionerna kan tas fram med hjälp av data över faktiska översvämningsskador eller med hjälp av experters skattningar Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador Här binder man ihop ovanstående punkter. För att kalkylera det totala skadebeloppet måste man kombinera den information som har tagits fram i steg 3. Formlerna nedan är generella formler för beräkning av skadebelopp för enskilda enheter (sektorer). Dessa formler måste justeras för att matcha respektive studie. Absolut skadefunktion: Skadebelopp enhet i = f (känslighet i, vattennivå ) Relativ skadefunktion: Skadebelopp enhet i = värdet enhet i * skadegrad för f (känslighet i, vattennivå) Framtagna värden kan vidare användas i ytterligare analyser som CBA eller till att beräkna årliga genomsnittliga skadekostnader. Oavsett hur detaljerat tillvägagångssättet är kommer analysen att innehålla osäkerhet. Denna osäkerhet måste dokumenteras med min och max skadekostnader eller med konfidensintervaller

14 3.2 Indirekta ekonomiska konsekvenser och sociala effekter Indirekta ekonomiska konsekvenser Under särskilda omständigheter kan de indirekta förlusterna vara viktigare än de direkta förlusterna. Indirekta konsekvenser uppstår när de som upplever förluster relaterat till översvämning inte är i direkt kontakt med översvämningen. T.ex. en fabrik kan erfara finansiella förluster när översvämmade vägavsnitt hindrar leverans av råmaterial som leder till produktionsstopp och försäljningsförluster. De indirekta konsekvenserna borde vara mindre på mikronivå än vad de är på mesonivå. På makronivå är de indirekta skadorna komplicerade och det är problematiskt att få en heltäckande bild av skadorna. Det har argumenterats att omfattningen av indirekta skador beror på tre faktorer: 1. Var går de ekonomiska gränserna (stad, region, nation) 2. Grad av ekonomisk integration 3. Ekonomiska förutsättningar innan översvämning (t.ex. arbetslöshet) Sociala effekter Sociala effekter kan bestå av både indirekta och direkta konsekvenser. Sociala effekter kan vara viktigare för individer än vad finansiella effekter är. Sociala effekter inkluderar: Förlust av oersättliga saker Stress över att uppleva översvämningen Evakuering från hemmen medan åtgärder vidtas Störning av vardagen och dagliga rutiner till de inblandade och hela det berörda samhället Hälsoeffekter Stor uppmärksamhet borde läggas vid indirekta ekonomiska och sociala effekter vid: Lång varaktighet Händelsen påverkar stora delar av området (region, nation) Påverkan på koncentrerad och specialiserad industri eller service - 9 -

15 Det är redan ansträngd ekonomi (ekonomin är sträckt till full kapacitet) Viktiga kommunikationsnätverk blir berörda (knytpunkter) Lågt kapital För att inkludera intangibla konsekvenser måste man värdera dem i monetära termer eller integrera dem i en multikriteria-analys (Messner et al 2007, 9). Tabell 1: Samband mellan direkta/indirekta/tangibla/intangibla konsekvenser Direkta Tangibla Fysisk skada på tillgångar: Byggnader Inventarier infrastruktur Intangibla Förlust av liv Hälsoeffekter Ekologiska förluster Indirekta Produktionsförluster Trafikstörningar utryckningskostnader Obekvämlighet Ökad sårbarhet Källa: Messner et al 3.3 Ex-post analys Olferts metodik tillhandahåller en verktygslåda för ex-post analyser av riskreducerande åtgärder. Med hjälp av ex-post analyserna kan man täcka kunskapsluckorna mellan tidigare och nuvarande praktik och framtida beslut om riskreducerande åtgärder. Ex-post analyser är besläktade med ex-ante analyser, men medan ex-ante analyser stödjer beslut om bästa alternativa lösning innan implementering, har ex-post analyser en retrospektiv syn på hur väl de implementerade åtgärderna fungerade i verkligheten. Med ex-post studier kan intressenter av riskreducerande översvämningshantering få möjlighet att tillgodogöra sig information om

16 fördelar med tidigare ingrepp och genom detta förbättra framtida åtgärder. Det är också ett sätt att lära om planerade och oplanerade effekter, effektivitet, och andra aspekter vid riskreduktion. Frågor som besvaras i ex-post utvärdering: Vilka avsiktliga eller oavsiktliga effekter hade åtgärderna Uppfyllde åtgärderna målet Till vilken kostnadsnyttokvot uppfyllde åtgärderna de önskade effekter Hur väl fungerade åtgärderna under olika förhållanden (Olfert 2008, 1-2) 3.4 Beslutsmetoder CBA Den metod som har blivit vanlig att använda, är kostnadsnytto- analys, CBA. Den används för att utvärdera åtgärder inom områden som t.ex. transport, hälsa och miljö. När man i CBA uppskattar kostnader skall dessa värderas i alternativkostnader, det vill säga till värdet av resursernas bästa alternativa användning. Alternativkostnader för att studera på universitetet i tre år är vad man i stället kunde ha använt denna tid till, t.ex. att arbeta. I en perfekt marknadsekonomi speglar marknadspriserna de verkliga alternativkostnaderna. I en ekonomisk analys har den tidshorisont man har att förhålla sig till stor betydelse. Kostnaderna inträffar ofta i början, då åtgärder genomförs, medan fördelarna kommer långt senare. För att hantera detta problem använder man sig av en diskonteringsränta så att alla effekter värderas till samma tidpunkt. Det är också viktigt att samma prisnivå används genom hela analysen. Det vanligaste är att använda fasta priser dvs. alla beräkningar görs i ett visst års prisnivå och är därmed rensat för inflation. Även om fasta priser används kan relativpriserna förändras över tiden. Det betyder att en viss vara stiger eller faller i prisnivå jämfört med den allmänna prisnivån (Mattson 2006, 23). I CBA värderas alla nyttor och kostnader i monetära termer. Detta är ett mindre problem när det finns markandspriser på nyttor och kostnader, men när det gäller miljö saknas som oftast marknadspriser för varor och tjänster. I de fall analyser inte tar med dessa nyttor och kostnader försvinner miljö-och hälsoeffekter fullständigt från beslutsunderlaget

17 Kostnadsnyttoanalys tar ingen hänsyn till fördelningsaspekten men följer Hicks-Kaldor kriteriet där ett projekt är lönsamt om den totala nyttan ökar och segrarna teoretiskt kan kompensera förlorarna. Detta kan leda till snedfördelning (Mattson 2000, 210) MCA MCA är passande vid analyser av miljöproblem och naturresurser där det är vanligt att delmål kan hamna i konflikt med varandra, t.ex. hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. MCA använder sig av både kvantitativ och kvalitativ data och inkluderar effekter som inte kan mätas i kronor och ören. CBA kan ses som ett specialfall av MCA där man använder enbart ett beslutskriterium, ett monetärt värde, medan MCA kan inkorporera flera kriterier som t.ex. sociala effekter, fördelningsaspekten och ekologiska värden (Asafu 2005, 204). En typisk MCA genomföras i åtta steg: 1. Identifiering av problem 2. Identifiering av alternativ 3. Identifiering av kriterier 4. Scoring av alternativ 5. Viktning av kriterier 6. Utvärdering av alternativen 7. Känslighet och riskanalys 8. Rankning av alternativ (ibid, 206) MCA har många svagheter varav en är att det finns flera metoder för att ta fram vikter och värden på kriterier. Vilken metod som används beror på subjektiv bedömning och det är möjligt att denna inte reflekterar samhällets preferenser (ibid, ) CEA Kostnadseffektanalys, CEA, är en analysform som jämför de åtgärder som når måluppfyllelse. CEA värderar inte fördelarna, den ser endast på vilken åtgärd som uppnår målet till lägst kostnad, dvs. det mest kostnadseffektiva sättet att nå målet. Denna metod är bra att använda

18 när målet redan är bestämt och beslut endast avser att bestämma på vilket sätt det skall infrias (Mattson 2006, 24) Diskontering Ekonomiska effekter som inträffar i framtiden brukar diskonteras med en diskonteringsränta som avser att likställa inkomster och kostnader idag med inkomster och kostnader i framtiden. Diskonteringsräntans storlek avgör hur man i den ekonomiska analysen värderar framtida kostnader och inkomster (Sterner och Persson 2008, 68). Diskonteringsräntan, SDR, beror på tre faktorer Tidspreferenser, hur vi värderar framtida generationers välfärd Marginalnytta, hur snabbt människors nytta avtar vid ökad konsumtion Tillväxt, vad tror vi om framtida tillväxt SDR = δ + η * g δ = Individens diskonteringsränta, tidspreferenser η = Elasticiteten av konsumtionens marginalnytta g = Långsiktig tillväxt (ibid, 68) Storleken på diskonteringsräntan har stor betydelse för utfallet av en samhällsekonomisk kalkyl. Skador för en miljon kronor från klimatförändringar om 300 år är värd en investering i åtgärder för kronor i dag när man använder en diskonteringsränta på 1 procent. Den skulle vara värd bara 50 öre om diskonteringsräntan var 5 procent (Sterner och Persson 2007, 2). Diskussioner om diskonteringsräntan när det gäller miljöekonomisk analys är många och ihållande, eftersom det då gäller negativa effekter som berör framtida generationer orsakat av dagens konsumtion. Preferenser skiljer sig åt mellan individer och åsikter om framtidens värde är många. Det finns studier som visar på att människor värderar konsumtion idag högre än konsumtion i framtiden. Denna typ av studier ligger till grund för att mäta individers preferenser

19 I Stern-rapporten var tidspreferensen satt till 0,1 procent. Den enda orsaken till att den skilde sig från noll var för att ta hänsyn till risken för att framtida generationer inte existerar. Sett från ett etiskt perspektiv såg Nicholas Stern ingen orsak till att värdera framtida generationer lägre än nuvarande (Stern 2007 A, 46-60). Det skulle vara det samma som att en mor- eller farförälder skulle säga till sina barnbarn att den äldre generationen är mer värda än barnbarnen (Stern 2007 B, 43). 3.5 Direkta och Indirekta metoder för att skatta intangibla effekter Det totala värdet av en naturresurs = Brukarvärden + optionsvärden + existensvärden Brukarvärde är det direkta värdet vi har av att använda en miljöresurs. Optionsvärde är det värdet individer har av möjligheten att i framtiden använda resursen. Detta reflekterar en önskan om att bevara miljön för framtida användare. Existensvärdet reflekterar att individer sätter ett visst värde på att bevara något de själva aldrig kommer att använda, dvs. att vetenskapen om dess existens har ett eget värde. Dessa tre värden kan användas för att ta fram en individs totala betalningsvilja (Tietenberg och Lewis 2009, 37-38). För att värdera icke-marknadsprissatta varor och tjänster utgår man från individers preferenser. Dessa preferenser mäts genom betalningsvilja, WTP, eller kompensationskrav, WTA. Det finns två huvudmetoder för att ta fram dessa mått: indirekta metoder och direkta metoder.de indirekta metoderna fångar endast upp brukarvärdet. Direkta metoder däremot inkluderar också existensvärden och optionsvärden (Mattson 2006, 24) Indirekta Metoder Hedonisk prismetod Hedonisk prismetod använder regressionsanalys för att skatta värdet av t.ex. villa med sjöutsikt jämfört med villa utan sjöutsikt. Huspriset är en funktion av flera variabler, t.ex., p = f( b,s,y,u), där p står för priset, b är byggår, s är standard, y är yta och u står för utsikt. Med denna metod kan man skatta värdet på sjöutsikten givet allt annat lika (Tietenberg och Lewis 2009, 44-45). Man kan också använda denna metod för att uppskatta värdet på risk för översvämning. Man kan jämföra priser på villor i ett

20 högriskområde med villor i ett säkert område och givet annat lika, komma fram till ett värde på översvämningsrisken. Det är då viktigt att berörda individer känner till den faktiska risken. Åtgärdskostnader Åtgärdskostnader är den kostnad man har för att minska eller eliminera en konsekvens, t.ex. installera treglasfönster för att minska bullernivån från en närliggande väg, eller bygga skyddsvallar för att förhindra skador vid översvämning (Tietenberg och Lewis 2009, 45). Skadekostnader (Återställandekostnader) Skadekostnader är den kostnaden man har för att återställa inträffade konsekvenser till befintligt skick. Faktorproduktivitet Klimatförändringar kan påverka produktionsförmågan i t.ex. fiske, skogs- eller jordbruk. Skogens tillväxt påverkas av ändrad markkemi och värdet av denna förändring kan mätas som det inkomstbortfall som drabbar skogsägarna vid minskad faktorproduktivitet (Brännlund och Kriström 1999, 79). Resekostnadsmetoden Exemplet som oftast används för att förklara reskostnadsmetoden är värdering av en nationalpark. Den kostnad man är villig att betala för att ta sig dit med avseende på restid och reskostnad multiplicerad med antal besökare, ger värdet på Nationalparken (Brännlund och Kriström 1999, 91) Direkta Metoder Här skattar man värdet av icke-marknadsprissatta varor och tjänster med hjälp av enkäter och intervjuer. De är baserade på hypotetiska marknader och individers betalningsvilja kan visa sig vara en annan i riktiga situationer där riktiga pengar skall byta ägare. Det har också visat sig att betalningsvilja är korrelerad med inkomstnivå. Desto högre inkomst en individ har, desto högre är betalningsviljan. Direkta metoder tillåter dock en värdering av optionsvärde, existensvärde och brukarvärde, och är därmed de enda metoder som fångar upp alla de komponenter som utgör det totala värdet av en resurs. Contingent valuation, CV Individer får direkta frågor om vad de är villiga att betala för en viss vara/tjänst, WTP, eller hur hög kompensation som behövs för att bli av med en viss vara/tjänst, WTA

The Hazards of flooding - Lake Vänern

The Hazards of flooding - Lake Vänern Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Tonje Grahn Översvämningshotet från Vänern Kritisk analys av Statens Klimat och Sårbarhetsutredning

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad

Läs mer

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys

Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys Riskhantering och kulturvård 2 December 2014 Monetär värdering av kulturarvet i en storskalig skredriskanalys - Erfarenheter från Göta älv-utredningen Foto: Trollhättan Kommun. Dambygge i Trollhättan Tonje

Läs mer

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK Uppdraget MSB har haft i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma konsekvenserna av en översvämning

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss

Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss Göran Gahm Stab 08-508 280 88 goran.gahm@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-04-03 Översvämningshot- Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Remiss Förslag till beslut

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD Karlstad har ett utsatt läge! Översvämningsrisken i Karlstad Karlstads läge på och vid Klarälvsdeltat

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet

SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet Susanna Hogdin Investing in the future by working together for a sustainable and competitive region Syfte och övergripande

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden

Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:5

Policy Brief Nummer 2019:5 Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Gemensam syn på översvämningsrisker

Gemensam syn på översvämningsrisker Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

RISKKARTLÄGGNING AV SKYFALLSSIMULERING

RISKKARTLÄGGNING AV SKYFALLSSIMULERING Avsedd för Stadsbyggnadskontoret i Göteborgsstad Dokumenttyp Rapport Datum November, 2015 Revision 0 RISKKARTLÄGGNING AV SKYFALLSSIMULERING CENTRALA GÖTEBORG RISKKARTLÄGGNING AV SKYFALLSSIMULERING CENTRALA

Läs mer

Riskanalys och åtgärdsplanering på kommunal nivå

Riskanalys och åtgärdsplanering på kommunal nivå Riskanalys och åtgärdsplanering på kommunal nivå Erik Mårtensson, DHI Sverige AB erik.martensson@dhi.se Översikt Kort info om DHI Regional klimatanalys Vad från den kan användas som underlag vid fysisk

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter. Lars Rosén, FRIST, Chalmers

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter. Lars Rosén, FRIST, Chalmers Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter? Lars Rosén, FRIST, Chalmers FRIST Forum for Risk Investigation and Soil Treatment Kompetenscentrum för efterbehandling av

Läs mer

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander. Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten

Läs mer

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning

Läs mer

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering Datum 2016-01-18 Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering Enhet Dokumenttyp Dokumentnamn Teknik Rapport R2016-01 Slottshagens RV, översvämningsinventering

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster Värdering av ekosystemtjänster Stockholm 22 september 2016 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nationalekonomi tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen

Läs mer

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D Samordning mellan olika planer Samordning mellan olika planer Havsplan/ÖP ska ge riktlinjer och strategier för Hur havet ska användas (sjöfart, turism/fiske,

Läs mer

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster Micael Bredefeldt Länsstyrelsen Norrbotten Enheten för samhällsskydd Anpassning till ett förändrat

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 25.9.2013 2013/2174(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om försäkring mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor (2013/2174(INI))

Läs mer

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimat- och sårbarhetsutredningen Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Klimat- och Sårbarhetsutredningen Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Klimat- och Sårbarhetsutredningen Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth (M2005:03) Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat Frågor Inledande frågor 1. Vilken kommun arbetar du åt? 2. Vilket län tillhör kommunen? 3: Har din kommun, så vitt du känner till, påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser så som:

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Vi är WSP. Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar

Vi är WSP. Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar Vi är WSP Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar Illustration: ATS Ltd, England Översvämning i Storbritannien - Ett historiskt perspektiv Stora översvämningar

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster Sandra Paulsen Enheten för Miljöekonomi - Naturvårdsverket Presentation på konferensen Vem ska bort? 12 november, 2010 1 VALUES Ett projekt

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag

Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande

Läs mer

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM

Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM Promemoria 2019-04-08 Miljödepartementet Miljö- och klimatsatsningar i vårändringsbudgeten Fakta-PM Vi står tillsammans inför stora utmaningar. Genom investeringar i klimat och miljö rustar vi samhället

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet Runar Brännlund, Kristina Ek, Lars Persson och Patrik Söderholm Umeå universitet och Luleå tekniska universitet Syfte och disposition Syftet med presentationen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter

Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Risk- och sårbarhetsanalyser Utmaningar och möjligheter Henrik Tehler Avdelningen för Riskhantering och Samhällssäkerhet Utgångspunkt Presentationen tar utgångspunkt i den riskforskning som har bedrivits

Läs mer

Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen

Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Klimat och Sårbarhetsutredningen Samhälleliga påfrestningar vem drabbas och hur? Per Rosenqvist/(StenBergström) Arbetsmetod: möjliga översvämningsskador har vägts mot tänkbara åtgärder Bedömningar av översvämningsskador Scenarier för

Läs mer

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR Vad är ekosystemtjänster? Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Trots att

Läs mer

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad

Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Rapport Nr. 54 Analys av samvariationen mellan faktorer som påverkar vattennivåerna i Karlstad Sten Bergström, Johan Andréasson Pärmbild. Bilden av Karlstad från luften är tagen 2003 av Lars Furuholm (lars.furuholm@lansstyrelsen.se).

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1

Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Effekter för säkerhetsarbete inom olycksområdet (ESS) Arbetslag 1 Mikael Svensson & Henrik Jaldell 2014-08-20 Presentation vid MSB Seminarium, Westmanska palatset, Stockholm 1 Översikt arbetslag 1 För

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:5

Policy Brief Nummer 2018:5 Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka

Läs mer

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Skatter, sysselsättning och tillväxt. 2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Klimatförändring och försäkring

Klimatförändring och försäkring Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Samhällseffekter och utvärdering Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Innehåll Varför reser vi? Effekter och konsekvenser Utvärderingsverktyg Agglomerationer Foto: News Øresund

Läs mer

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar Mattias Lundberg E-post: mattias.lundberg@sika-institute.se PM 133-220-99 2000-02-29 Näringsdepartementet Att: Ann-Katrin Berglund 103 33 STOCKHOLM Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad

Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad Möta och minska översvämningsriskerna i Karlstad 600 m Klimat och sårbarhetsutredningen Mål för arbete med översvämningsprogram Karlstads kommun ska på kort och lång sikt ha beredskap för att möta översvämningar

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Mölndalsån Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg 2006-06-26. Kort version av Mölndals Stad & DHI Water & Environment Januari 2007 Projektnr. 2641 Sammanfattning Mölndalsån drabbas till

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH 1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo

Läs mer

Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar. Resultat

Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar. Resultat Samhällets kostnader för förebyggande av smittsamma sjukdomar Resultat 2 MSB:s kontaktpersoner: Mats Junghage, 010-240 56 74 Linda Ryen, 010-240 56 64 Publikationsnummer MSB 0231-11 3 Förord Myndigheten

Läs mer

Ojämförbara risker. Martin Peterson. Filosofiska och ekonomiska perspektiv på miljöriskvärdering. LTU och KTH

Ojämförbara risker. Martin Peterson. Filosofiska och ekonomiska perspektiv på miljöriskvärdering. LTU och KTH Ojämförbara risker Filosofiska och ekonomiska perspektiv på miljöriskvärdering. Martin Peterson LTU och KTH Tre alternativ 1) Gränsvärden så gör vi idag. 2) Ekonomisk analys kostnadseffektivitet, vissa

Läs mer

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag

Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag 1 Berätta för lantbrukaren att deltagarna har ett gemensamt tillstånd med ett rättskraft som de är skyldiga att följa. De är dessutom enligt lag skyldiga att ha en styrelse. Ge rådet till lantbrukaren

Läs mer

Försäkrade skyfallsskador

Försäkrade skyfallsskador Försäkrade skyfallsskador En del av det MSB finansierade projektet: Intensiv nederbörd och hydrologisk risk Tonje Grahn Doktorand i Risk-och miljöstudier Övergripande syfte The main objective of WP4 is

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2

OSTLÄNKEN avsnittet Norrköping - Linköping Bandel JU2 Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Handläggare (konsult) Granskad (konsult) Rev Diarienummer F08-10130/SA20 Godkänd (konsult) Rev Dokumentnummer 9651-05-025a Datum Göran Johanna Johanna 2009-04-20

Läs mer

Guide till samhällsekonomisk analys

Guide till samhällsekonomisk analys Guide till samhällsekonomisk analys Kort om vad, varför och hur - med exempel från verkligheten Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning och innehåll Syftet med den

Läs mer

Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar

Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar KTH Järnvägsgrupp 2013 06 30 Bo Lennart Nelldal Merkostnader för industrin vid trafikavbrott och förseningar 1. Bakgrund Stora delar av svensk industri, kanske särskilt exportindustrin, är beroende av

Läs mer

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning Ett exempel som underlag till tidsundantag alternativ lägre ställda krav för miljökvalitetsnormer för vatten När är kostnaderna för att genomföra åtgärder

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Ett initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten

Ett initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten Ett initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten SLUSSARNA I TROLLHÄTTAN, som möjliggör länken mellan Vänern och västkusten genom Göta älv, är över 100 år gamla. Trafikverket har klargjort att efter

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer