Översvämningshotet från Vänern

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översvämningshotet från Vänern"

Transkript

1 Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Tonje Grahn Översvämningshotet från Vänern Kritisk analys av Statens Klimat och Sårbarhetsutredning SOU 2006:94 The Hazards of flooding - Lake Vänern - A critical analysis of The Climate and Vulnerability Investigation, SOU 2006:94 Nationalekonomi Kandidatuppsats 15hp Datum/Termin: vårtermin Handledare: Henrik Jaldell

2 Abstract When it comes to natural disasters, floods are the ones that occur most frequently. Forty percent of all natural disasters in Europe are because of flooding. This is a trend that, because of increasing temperatures and changes in water flow, is expected to become even more frequent in the future. Vänern is with its 3560 km 2, the largest lake in Sweden. Several rivers leads water to Vänern but only Göta Älv with its high risk of landslides, leads water away from Vänern and out into the ocean. The government decided in January 2005 that an investigator was to analyze the Swedish society s vulnerability to climate changes, and a part of this assignment was to describe the risks and consequences of floods around Lake Vänern. This investigation was named The Climate and vulnerability investigation. In my paper I have analyzed the part of the investigation that concerns the Väner-area. Focus has been directed to describing which method used by the investigation and how they have derived the costs used in calculating the total damage amount for flooding of Vänern at two specific water levels. My analysis indicates that the vulnerabilityinvestigation did not have a clear methodology when starting the investigation and that the total damage amount excludes important consequences. Particularly I believe that the total damage amount for the higher water level is underestimated. But I also believe though, that if a Climate and vulnerability investigation was to be carried out today the procedure would be another. One reason for this is that under recent years methods that better describes the risks and consequences of flooding has been developed.

3 Sammanfattning Översvämningar är den naturkatastrof som inträffar mest i Europa. Fyrtio procent av de ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer beror på översvämningar. Detta är en trend, som på grund av höjda temperaturer och flödesförändringar, förväntas inträffa mer frekvent i framtiden. Vänern är med sina 3560 km 2 Sveriges största sjö. Flera vattendrag rinner ut i Vänern men enbart Göta älv, där skredrisken är stor, leder vattnet från Vänern och vidare ut i havet. Regeringen beslutade januari 2005 att en särskild utredare skulle kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för klimatförändringar och som en del av detta beskriva risker och konsekvenser vid översvämning av Vänern. Denna utredning fick namnet Klimat och sårbarhetsutredningen. Jag har i min uppsats analyserat den del av sårbarhetsutredningen som berör Vänerområdet. Fokus har legat på att beskriva den metod utredningen har använt sig av och hur de har kommit fram till de kostnader som har använts i beräkningen av det totala skadebeloppet för översvämning av Vänern vid två specifika vattennivåer. Min analys visar på att sårbarhetsutredningen saknade en tydlig metodik vid startpunkten för utredningen och att det i det totala skadebeloppet saknades flera tungt vägande konsekvenser. Särskilt så bedömer jag att skadekostnadsbeloppet för den högre vattennivån är underskattat. Jag tror dock att om en sårbarhetsutredning skulle påbörjas i dag skulle tillvägagångssättet bli ett annat då det under senare år har tagits fram tydligare metoder som bättre beskriver översvämningsproblematiken.

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING INTRODUKTION PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE METOD OCH AVGRÄNSNING DISPOSITION BAKGRUND TEORI METODIK Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 2: Beslut om direkta, tangibla skadekategorier Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador INDIREKTA EKONOMISKA KONSEKVENSER OCH SOCIALA EFFEKTER Indirekta ekonomiska konsekvenser Sociala effekter EX-POST ANALYS BESLUTSMETODER CBA MCA CEA Diskontering DIREKTA OCH INDIREKTA METODER FÖR ATT SKATTA INTANGIBLA EFFEKTER Indirekta Metoder Direkta Metoder RÄTTIGHETSBASERAT BESLUTSKRITERIUM ANALYS AV SOU 2006: METODIK Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 2: Beslut om vilka direkta, tangibla skadekategorier som skall beaktas Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Steg 4 Beräkning och presentation av förväntade skador och osäkerhet SEKTORSVIS ANALYS AV KOSTNADER Sjöfart Vägar Järnvägar Byggnader Industri Jordbruk Skogbruk Fiske Elförsörjning Vatten och avlopp Turism Förorenad mark Totala Kostnader HUR ANVÄNDE UTREDNINGEN DE KOSTNADER DE KOM FRAM TILL SAMMANFATTNING AV EJ MEDRÄKNADE KOSTNADER INDIREKTA EKONOMISKA KONSEKVENSER OCH SOCIALA EFFEKTER EX-POST...35

5 5. SLUTSATS...36 REFERENSER...38 Tabeller Tabell 1: Samband mellan direkta/indirekta/tangibla/intangibla konsekvenser..10 Tabell 2: Kostnader för sjöfart...20 Tabell 3: Kostnader för statliga vägar...21 Tabell 4: Kostnader för järnvägar..23 Tabell 5: Kostnader för återställning per kvadratmeter.21 Tabell 6: Kostnader för byggnader...24 Tabell 7: Kostnader för Jordbruk...25 Tabell 8: Kostnader för skogbruk..26 Tabell 9: Kostnader för fiske.28 Tabell 10: Kostnader för elförsörjning..29 Tabell 11: Kostnader för vatten och avlopp...30 Tabell 12: Riskområden.31 Tabell 13: Totala kostnader för 100-årsnivå och dimensionerande nivå...32 Tabell 14: Diskonterade värden och väntevärden enligt SOU 2006:94.33

6 1. Inledning 1.1 Introduktion Översvämningar är den naturkatastrof som inträffar mest i Europa och 40 procent av de ekonomiska konsekvenserna vid naturkatastrofer beror på översvämningar. Detta är en trend som antagligen kommer att öka, då översvämningar förväntas inträffa mer frekvent i framtiden (Cred Crunch, 2009). Genom regeringsbeslut den 30 januari 2005 gavs en särskild utredare i uppdrag att kartlägga det svenska samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar samt bedöma kostnader för skador som klimatförändringarna kan ge upphov till (SOU 2006:94, missiv). Den fick namnet Klimat och Sårbarhetsutredningen och avslutades hösten Denna utredning ligger till grund för de åtgärder som nu vidtas. Utredningen påpekar att mycket osäkerhet är förbundet med framtida risker och många konsekvenser är svåra att förutse, särskilt de ekonomiska konsekvenserna kan vara problematiska att identifiera då både direkta och indirekta kostnader borde beräknas i ett framtida kostnadsscenario. Modeller som länge har använts i ekonomiska analyser inkluderar inte alla effekter av ett förändrat klimat, men hundratals forskare i Europa samarbetar nu för att ta fram metoder som fångar upp dessa effekter. Floodsite är ett integrerat projekt i Global Change and Ecosystem priority inom 6 ramverk från Europakommissionen. Det har som mål att tillhandahålla verktyg och metoder för riskanalyser och riskhantering, och täcker fysiska, ekologiska, miljömässiga och socioekonomiska aspekter vid översvämning. Projektet pågår under tiden och består av mer en 250 forskare från 37 av Europas ledande institutioner och Universitet. EU: s direktiv 2007/60/EC, som kallas för översvämningsdirektiv, kräver att EU: s medlemsländer skall ha en långsiktig plan för hantering och minskning av översvämningsrisker (Floodsite). 1.2 Problemformulering och syfte Metoder för att beräkna, bedöma och analysera konsekvenser av klimatförändringar, däribland översvämningar, är ett relativt nytt forskningsområde. Vid försök att utvärdera ekonomiska konsekvenser och åtgärder av översvämningar har det tidigare använts metoder - 1 -

7 som egentligen är framtagna för ekonomiska investeringar med kortare tidsaspekt och som ofta endast värderar direkta kostnader. Detta kan medföra att relevanta konsekvenser inte värderas vilket kan leda till felaktiga slutsatser. Syftet är att identifiera och beskriva den metodik och den/de beslutsmetoder som används i SOU 2006:94, kritiskt analysera de kostnader som redovisas samt att redogöra för metodik och metoder rekommenderade från Floodsites forskare och jämföra detta med tillvägagångssättet i SOU 2006: Metod och avgränsning Uppsatsen tar enbart upp de kostnader som kan relateras till översvämningar som konsekvens av ett förändrat klimat och enbart de kostnader som berör Vänerområdet. Analysen är baserad på en noggrann genomgång av kostnadsredovisningen i Statens Klimat och sårbarhetsutredning, SOU 2006:94. Kontakt upprättades med utredare för de berörda sektorer och försökte på så sätt få tillgång till mer detaljerad information. Nationalekonomisk litteratur inriktad på ekonomiska analyser och miljöekonomi ligger till grund för teorin i denna rapport. 1.4 Disposition Rapporten börjar med en generell bakgrund om översvämningar och områdesbeskrivning. Därefter följer avsnitt 3 som är ett teoretiskt avsnitt med beskrivning av metodik och beslutsmetoder. Avsnitt 4 analyserar SOU 2006:94 med avseende på den teori beskrivet i avsnitt 3. Avslutningsvis, i avsnitt 5, drar jag slutsatser baserade på tidigare avsnitt

8 2. Bakgrund Globalt sett är översvämningar en av de största naturkatastroferna som årligen skördar många dödsoffer och gör stor ekonomisk skada. Sårbarhetsutredningen anser att riskerna för översvämningar är stora (SOU 2006:94, 22).Definitionen av risk är att vi inte har kunskapen om vilket utfall vi kommer att få men vi kan säga något om sannolikheten eller oddsen för olika utfall (Mattson 2000, 24). SMHI/Rossby Center har med sin regionala modell undersökt två olika utsläppsscenarion i två olika klimatmodeller. De har med hjälp av dessa modeller kommit fram till förväntade temperaturhöjningar och flödesförändringar. De två utsläppsscenarierna kallas A2 och B2 och är definierade av FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel Of Climate Change (IPCC). A2 innebär en kraftig ökning jämfört med dagens utsläppsnivå, från 8 till 28 miljarder ton koldioxid per år, medan B2 i jämförelse representerar en mer moderat ökning från 8 till 13 miljarder ton koldioxid per år. Kombinationen av dessa modeller har lett fram till de två klimatmodeller sårbarhetsutredningen har valt att använda, RCA3-EA2 vilket är ett medelhögt scenario och RCA0-HB2 som är ett medellågt scenario. Återkomsttiderna är medelvärdet av de beräknade återkomsttiderna i scenarierna. Återkomsttid betyder att en händelse kommer inträffa eller överträffas i genomsnitt en gång under denna tid (SOU 2006:94, 40). Klimatscenarierna visar på en temperaturhöjning i Sverige på mellan 2,5 och 4,5 grader under perioden och nederbörden förväntas öka på hösten, vintern och våren (ibid, 35-36) Vänern är Sveriges största och Europas tredje största sjö med sina 3560 km 2. Klarälven är det största vattendraget som rinner till Vänern och Göta Älv är det enda vattendrag som leder vatten bort från Vänern (ibid, 151). Vid dagens 100-årsnivå, som för Vänern ligger på 46,5 meter över havet, kommer bebyggelse, infrastruktur och areella näringar drabbas hårt (ibid, 16). Hundraårsnivån kommer att återkomma oftare och förväntas motsvara en 20- årsnivå i slutet av detta århundrade. Sannolikheten kommer därför att öka från 1 procent i dagsläge till 5 procent mot slutet av seklet, för varje enskilt år. Över hela seklet antas återkomsttiden vara mellan 30 och 40 år (ibid, bilaga 2). Dimensionerande nivå, som är 47,4 meter över havet, har återkomsttid på år (ibid, 184). Skadekostnaderna för Vänern har beräknats i delbetänkande och innefattar skador på byggnader, vägar, järnvägar, sjöfart, vattenverk, elverk, jordbruk, skogsbruk och fiske

9 Karlstad är särskilt utsatt då det ligger på ett delta mellan Vänern och Klarälven så vid en hundraårsnivå beräknas kvadratmeter byggnadsyta drabbas. Exempelvis kommer bibliotekshuset och teatern att bli helt eller delvis översvämmade (ibid, 190). Investeringar i klimatet skiljer sig mycket från annan investering, då många konsekvenser är oåterställbara och inte kan åtgärdas i efterhand. Figur 1: Vänern Källa: Vänerns Vattenvårdsförbund - 4 -

10 3. Teori Samhällets resurser är begränsade så vi tvingas därför välja mellan olika alternativ när våra resurser skall täcka samhällets obegränsade behov. Till detta behövs beslutsmodeller som kan stödja beslutstagare i deras val. Bland de modeller framtagna för att assistera vid beslut kan nämnas Multikriteria-analys (MCA), Kostnadsnyttoanalys (CBA) och Kostnadseffektanalys (CEA). Utvärderingar utförs för nuvarande oftast med kostnadsnyttoanalyser (Meyer 2007, 1). Dr. Frank Messner med bakgrund i miljöekonomi har tillsammans med Prof. Edmund Penning-Roswell, Dr. Colin Green, Dr. Volker Meyer, Sylvia Tunstall och Prof. Anne Van Der Veen beskrivit hur ex-ante analyser inriktat på översvämningar och dess konsekvenser borde genomföras. Metodiken har utarbetats som del av projektet Floodsite. Messner et al säger inget om vilken beslutsmetod som skall användas men beskriver metodiken bakom exante analyser. Alfred Olfert är en annan forskare som deltar i Floodsite, han understryker betydelsen av ex -post utvärderingar (Floodsite 2009). Avsnitt 3.1 och 3.2 är baserat på metodik beskrivet av Messner et al i Evaluating flood damages: guidance and recommendations on principles and methods. (Floodsite 2009) 3.1 Metodik Messner et al har dragit upp riktlinjer för utvärdering av direkta, tangibla (konkreta) översvämningsskador. Han delar upp tillvägagångssättet i fyra grundläggande steg. Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 2: Beslut om vilka direkta, tangibla skadekategorier som skall beaktas Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador Steg 1: Val av tillvägagångssätt Steg 1 innehåller 4 delsteg a) Avgränsning för studien/utredningen. Skall den vara lokal, regional, nationell eller internationell? b) Vad är målet med studien och hur detaljerad skall den vara? Här bestäms syftet med studien. Är den ett underlag för hur man skall använda skattemedel när valet - 5 -

11 står mellan t.ex. åtgärder mot översvämningar eller ny skola, eller är syftet att informera t.ex. industrier, hushåll, försäkringsbolag, etc. c) Hur mycket tid och pengar finns till förfogande? d) Finns det redan användbar data eller måste ny data samlas in? Svaren på dessa frågor avgör om tillvägagångssättet som väljs är makro, meso eller mikro Makro: Det rekommenderade tillvägagångssättet är approximativa metoder och är tänkt för stora områden d.v.s. hela nationer eller för att skaffa en snabb översikt över situationen på regionnivå. Metoderna ger låg precision och är passande för att ge en bred översikt över estimerad skadestorlek till underlag för beslut om ekonomiska medel för skydd mot översvämning eller omfördelning av resurser, men de är inte konkreta nog för att välja mellan specifika projekt. Kräver inte stora resurser. Meso: Dessa metoder är mer precisa än de på makronivå. Metoderna är i första hand utvecklade för regional utvärdering. De är passande som underlag för ekonomiskt stöd för skydd mot översvämning och allokering av resurser, men också för en approximativ bedömning av skyddsåtgärder, t ex prioritering av planerade åtgärder. Kräver mer resurser än makronivå. Mikro: Metoder på mikronivå är detaljerade och framtagna resultat på denna nivå är de mest precisa av de ovan nämnde nivåer. De är också utförliga och tidskrävande och behöver mycket resurser. Det är önskvärt att använda förstahandsdata. P.g.a. den insats som behövs för att genomföra metoder på denna nivå används de på mindre områden av lokal skala. De passar att använda som underlag för bedömning av projekt, prioritering mellan projekt, evakueringsstrategier och som detaljerat underlag för beslutstagare Steg 2: Beslut om direkta, tangibla skadekategorier I detta steg bestämmer man vilka skadekategorier som skall inkluderas. Detta beror på typ av översvämning och vilken typ av område studien gäller (landsbygd, skog, stad, jordbruk). Även om det är önskvärt att inkludera alla typer av skador är detta som oftast omöjligt pga. tidsram och budget. Floodsite rekommenderar att minst ta med skador på byggnader och deras - 6 -

12 inventarier, men hur många skadekategorier som tas med beror på syftet med studien och hur detaljerad den skall vara, dvs. om det valda tillvägagångssättet är makro, meso eller mikro. Exempel på skadekategorier: Bostäder Industri Infrastruktur Fordon jordbruk Steg 3: Beräkning och insamling av nödvändig information Nödvändig information är: översvämningskarakteristika, landanvändningsinfo, värde på utsatta tillgångar, och skadefunktioner. Översvämningskarakteristika innefattar område, nivå, varaktighet, hastighet, hur snabbt nivån stiger, den tidpunkt en översvämning sannolikt inträffar, förorening, salt eller färskvatten. I praktiken används huvudsakligen översvämningsnivå. Floodsite rekommenderar att minst använda nivå och område. Markanvändningsinformation: Denna information behövs för att ta fram information om utsatta fastigheter. Vad som ingår här beror på hur detaljerad studien är. Man kan använda primär eller sekundär data. Objektorienterat markanvändningsinformation innehåller specifik information om varje egendom. Förenad/sammanlagd markanvändningsinformation gör en sammanslagning av flera egendomar till områden med homogena egenskaper, t.ex. industriområde eller bostadsområde. Värde av tillgångar: När man värderar tillgångar är det viktigt att använda deprecierade värden, inte ersättningsvärdet, då detta värde också inkluderar investeringar i nya tillgångar. Två sätt att värdera tillgångar: 1. Ta fram det totala värdet av alla utsatta tillgångar i riskområdet. Värdet av andelen skadade tillgångar beräknas sen ut ifrån den relativa skadefunktionen

13 2. Värdet av riskelement är integrerat i absoluta skadefunktionen för varje kategori. Denna visar den totala skadan beroende av översvämningskarakteristika. Skadefunktioner säger något om känsligheten hos tillgångar beroende av specifika översvämningskarakteristika. Absolut skadefunktion indikerar det absoluta skadebeloppet som en funktion av översvämningsnivå. Denna kräver en detaljerad och kontinuerligt uppdaterad databas. Relativ skadefunktion visar hur stor andel de skadade tillgångarna är av det totala värdet. Denna är enklare att anpassa för olika regioner. Skadefunktionerna kan tas fram med hjälp av data över faktiska översvämningsskador eller med hjälp av experters skattningar Steg 4: Beräkning och presentation av förväntade skador Här binder man ihop ovanstående punkter. För att kalkylera det totala skadebeloppet måste man kombinera den information som har tagits fram i steg 3. Formlerna nedan är generella formler för beräkning av skadebelopp för enskilda enheter (sektorer). Dessa formler måste justeras för att matcha respektive studie. Absolut skadefunktion: Skadebelopp enhet i = f (känslighet i, vattennivå ) Relativ skadefunktion: Skadebelopp enhet i = värdet enhet i * skadegrad för f (känslighet i, vattennivå) Framtagna värden kan vidare användas i ytterligare analyser som CBA eller till att beräkna årliga genomsnittliga skadekostnader. Oavsett hur detaljerat tillvägagångssättet är kommer analysen att innehålla osäkerhet. Denna osäkerhet måste dokumenteras med min och max skadekostnader eller med konfidensintervaller

14 3.2 Indirekta ekonomiska konsekvenser och sociala effekter Indirekta ekonomiska konsekvenser Under särskilda omständigheter kan de indirekta förlusterna vara viktigare än de direkta förlusterna. Indirekta konsekvenser uppstår när de som upplever förluster relaterat till översvämning inte är i direkt kontakt med översvämningen. T.ex. en fabrik kan erfara finansiella förluster när översvämmade vägavsnitt hindrar leverans av råmaterial som leder till produktionsstopp och försäljningsförluster. De indirekta konsekvenserna borde vara mindre på mikronivå än vad de är på mesonivå. På makronivå är de indirekta skadorna komplicerade och det är problematiskt att få en heltäckande bild av skadorna. Det har argumenterats att omfattningen av indirekta skador beror på tre faktorer: 1. Var går de ekonomiska gränserna (stad, region, nation) 2. Grad av ekonomisk integration 3. Ekonomiska förutsättningar innan översvämning (t.ex. arbetslöshet) Sociala effekter Sociala effekter kan bestå av både indirekta och direkta konsekvenser. Sociala effekter kan vara viktigare för individer än vad finansiella effekter är. Sociala effekter inkluderar: Förlust av oersättliga saker Stress över att uppleva översvämningen Evakuering från hemmen medan åtgärder vidtas Störning av vardagen och dagliga rutiner till de inblandade och hela det berörda samhället Hälsoeffekter Stor uppmärksamhet borde läggas vid indirekta ekonomiska och sociala effekter vid: Lång varaktighet Händelsen påverkar stora delar av området (region, nation) Påverkan på koncentrerad och specialiserad industri eller service - 9 -

15 Det är redan ansträngd ekonomi (ekonomin är sträckt till full kapacitet) Viktiga kommunikationsnätverk blir berörda (knytpunkter) Lågt kapital För att inkludera intangibla konsekvenser måste man värdera dem i monetära termer eller integrera dem i en multikriteria-analys (Messner et al 2007, 9). Tabell 1: Samband mellan direkta/indirekta/tangibla/intangibla konsekvenser Direkta Tangibla Fysisk skada på tillgångar: Byggnader Inventarier infrastruktur Intangibla Förlust av liv Hälsoeffekter Ekologiska förluster Indirekta Produktionsförluster Trafikstörningar utryckningskostnader Obekvämlighet Ökad sårbarhet Källa: Messner et al 3.3 Ex-post analys Olferts metodik tillhandahåller en verktygslåda för ex-post analyser av riskreducerande åtgärder. Med hjälp av ex-post analyserna kan man täcka kunskapsluckorna mellan tidigare och nuvarande praktik och framtida beslut om riskreducerande åtgärder. Ex-post analyser är besläktade med ex-ante analyser, men medan ex-ante analyser stödjer beslut om bästa alternativa lösning innan implementering, har ex-post analyser en retrospektiv syn på hur väl de implementerade åtgärderna fungerade i verkligheten. Med ex-post studier kan intressenter av riskreducerande översvämningshantering få möjlighet att tillgodogöra sig information om

16 fördelar med tidigare ingrepp och genom detta förbättra framtida åtgärder. Det är också ett sätt att lära om planerade och oplanerade effekter, effektivitet, och andra aspekter vid riskreduktion. Frågor som besvaras i ex-post utvärdering: Vilka avsiktliga eller oavsiktliga effekter hade åtgärderna Uppfyllde åtgärderna målet Till vilken kostnadsnyttokvot uppfyllde åtgärderna de önskade effekter Hur väl fungerade åtgärderna under olika förhållanden (Olfert 2008, 1-2) 3.4 Beslutsmetoder CBA Den metod som har blivit vanlig att använda, är kostnadsnytto- analys, CBA. Den används för att utvärdera åtgärder inom områden som t.ex. transport, hälsa och miljö. När man i CBA uppskattar kostnader skall dessa värderas i alternativkostnader, det vill säga till värdet av resursernas bästa alternativa användning. Alternativkostnader för att studera på universitetet i tre år är vad man i stället kunde ha använt denna tid till, t.ex. att arbeta. I en perfekt marknadsekonomi speglar marknadspriserna de verkliga alternativkostnaderna. I en ekonomisk analys har den tidshorisont man har att förhålla sig till stor betydelse. Kostnaderna inträffar ofta i början, då åtgärder genomförs, medan fördelarna kommer långt senare. För att hantera detta problem använder man sig av en diskonteringsränta så att alla effekter värderas till samma tidpunkt. Det är också viktigt att samma prisnivå används genom hela analysen. Det vanligaste är att använda fasta priser dvs. alla beräkningar görs i ett visst års prisnivå och är därmed rensat för inflation. Även om fasta priser används kan relativpriserna förändras över tiden. Det betyder att en viss vara stiger eller faller i prisnivå jämfört med den allmänna prisnivån (Mattson 2006, 23). I CBA värderas alla nyttor och kostnader i monetära termer. Detta är ett mindre problem när det finns markandspriser på nyttor och kostnader, men när det gäller miljö saknas som oftast marknadspriser för varor och tjänster. I de fall analyser inte tar med dessa nyttor och kostnader försvinner miljö-och hälsoeffekter fullständigt från beslutsunderlaget

17 Kostnadsnyttoanalys tar ingen hänsyn till fördelningsaspekten men följer Hicks-Kaldor kriteriet där ett projekt är lönsamt om den totala nyttan ökar och segrarna teoretiskt kan kompensera förlorarna. Detta kan leda till snedfördelning (Mattson 2000, 210) MCA MCA är passande vid analyser av miljöproblem och naturresurser där det är vanligt att delmål kan hamna i konflikt med varandra, t.ex. hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. MCA använder sig av både kvantitativ och kvalitativ data och inkluderar effekter som inte kan mätas i kronor och ören. CBA kan ses som ett specialfall av MCA där man använder enbart ett beslutskriterium, ett monetärt värde, medan MCA kan inkorporera flera kriterier som t.ex. sociala effekter, fördelningsaspekten och ekologiska värden (Asafu 2005, 204). En typisk MCA genomföras i åtta steg: 1. Identifiering av problem 2. Identifiering av alternativ 3. Identifiering av kriterier 4. Scoring av alternativ 5. Viktning av kriterier 6. Utvärdering av alternativen 7. Känslighet och riskanalys 8. Rankning av alternativ (ibid, 206) MCA har många svagheter varav en är att det finns flera metoder för att ta fram vikter och värden på kriterier. Vilken metod som används beror på subjektiv bedömning och det är möjligt att denna inte reflekterar samhällets preferenser (ibid, ) CEA Kostnadseffektanalys, CEA, är en analysform som jämför de åtgärder som når måluppfyllelse. CEA värderar inte fördelarna, den ser endast på vilken åtgärd som uppnår målet till lägst kostnad, dvs. det mest kostnadseffektiva sättet att nå målet. Denna metod är bra att använda

18 när målet redan är bestämt och beslut endast avser att bestämma på vilket sätt det skall infrias (Mattson 2006, 24) Diskontering Ekonomiska effekter som inträffar i framtiden brukar diskonteras med en diskonteringsränta som avser att likställa inkomster och kostnader idag med inkomster och kostnader i framtiden. Diskonteringsräntans storlek avgör hur man i den ekonomiska analysen värderar framtida kostnader och inkomster (Sterner och Persson 2008, 68). Diskonteringsräntan, SDR, beror på tre faktorer Tidspreferenser, hur vi värderar framtida generationers välfärd Marginalnytta, hur snabbt människors nytta avtar vid ökad konsumtion Tillväxt, vad tror vi om framtida tillväxt SDR = δ + η * g δ = Individens diskonteringsränta, tidspreferenser η = Elasticiteten av konsumtionens marginalnytta g = Långsiktig tillväxt (ibid, 68) Storleken på diskonteringsräntan har stor betydelse för utfallet av en samhällsekonomisk kalkyl. Skador för en miljon kronor från klimatförändringar om 300 år är värd en investering i åtgärder för kronor i dag när man använder en diskonteringsränta på 1 procent. Den skulle vara värd bara 50 öre om diskonteringsräntan var 5 procent (Sterner och Persson 2007, 2). Diskussioner om diskonteringsräntan när det gäller miljöekonomisk analys är många och ihållande, eftersom det då gäller negativa effekter som berör framtida generationer orsakat av dagens konsumtion. Preferenser skiljer sig åt mellan individer och åsikter om framtidens värde är många. Det finns studier som visar på att människor värderar konsumtion idag högre än konsumtion i framtiden. Denna typ av studier ligger till grund för att mäta individers preferenser

19 I Stern-rapporten var tidspreferensen satt till 0,1 procent. Den enda orsaken till att den skilde sig från noll var för att ta hänsyn till risken för att framtida generationer inte existerar. Sett från ett etiskt perspektiv såg Nicholas Stern ingen orsak till att värdera framtida generationer lägre än nuvarande (Stern 2007 A, 46-60). Det skulle vara det samma som att en mor- eller farförälder skulle säga till sina barnbarn att den äldre generationen är mer värda än barnbarnen (Stern 2007 B, 43). 3.5 Direkta och Indirekta metoder för att skatta intangibla effekter Det totala värdet av en naturresurs = Brukarvärden + optionsvärden + existensvärden Brukarvärde är det direkta värdet vi har av att använda en miljöresurs. Optionsvärde är det värdet individer har av möjligheten att i framtiden använda resursen. Detta reflekterar en önskan om att bevara miljön för framtida användare. Existensvärdet reflekterar att individer sätter ett visst värde på att bevara något de själva aldrig kommer att använda, dvs. att vetenskapen om dess existens har ett eget värde. Dessa tre värden kan användas för att ta fram en individs totala betalningsvilja (Tietenberg och Lewis 2009, 37-38). För att värdera icke-marknadsprissatta varor och tjänster utgår man från individers preferenser. Dessa preferenser mäts genom betalningsvilja, WTP, eller kompensationskrav, WTA. Det finns två huvudmetoder för att ta fram dessa mått: indirekta metoder och direkta metoder.de indirekta metoderna fångar endast upp brukarvärdet. Direkta metoder däremot inkluderar också existensvärden och optionsvärden (Mattson 2006, 24) Indirekta Metoder Hedonisk prismetod Hedonisk prismetod använder regressionsanalys för att skatta värdet av t.ex. villa med sjöutsikt jämfört med villa utan sjöutsikt. Huspriset är en funktion av flera variabler, t.ex., p = f( b,s,y,u), där p står för priset, b är byggår, s är standard, y är yta och u står för utsikt. Med denna metod kan man skatta värdet på sjöutsikten givet allt annat lika (Tietenberg och Lewis 2009, 44-45). Man kan också använda denna metod för att uppskatta värdet på risk för översvämning. Man kan jämföra priser på villor i ett

20 högriskområde med villor i ett säkert område och givet annat lika, komma fram till ett värde på översvämningsrisken. Det är då viktigt att berörda individer känner till den faktiska risken. Åtgärdskostnader Åtgärdskostnader är den kostnad man har för att minska eller eliminera en konsekvens, t.ex. installera treglasfönster för att minska bullernivån från en närliggande väg, eller bygga skyddsvallar för att förhindra skador vid översvämning (Tietenberg och Lewis 2009, 45). Skadekostnader (Återställandekostnader) Skadekostnader är den kostnaden man har för att återställa inträffade konsekvenser till befintligt skick. Faktorproduktivitet Klimatförändringar kan påverka produktionsförmågan i t.ex. fiske, skogs- eller jordbruk. Skogens tillväxt påverkas av ändrad markkemi och värdet av denna förändring kan mätas som det inkomstbortfall som drabbar skogsägarna vid minskad faktorproduktivitet (Brännlund och Kriström 1999, 79). Resekostnadsmetoden Exemplet som oftast används för att förklara reskostnadsmetoden är värdering av en nationalpark. Den kostnad man är villig att betala för att ta sig dit med avseende på restid och reskostnad multiplicerad med antal besökare, ger värdet på Nationalparken (Brännlund och Kriström 1999, 91) Direkta Metoder Här skattar man värdet av icke-marknadsprissatta varor och tjänster med hjälp av enkäter och intervjuer. De är baserade på hypotetiska marknader och individers betalningsvilja kan visa sig vara en annan i riktiga situationer där riktiga pengar skall byta ägare. Det har också visat sig att betalningsvilja är korrelerad med inkomstnivå. Desto högre inkomst en individ har, desto högre är betalningsviljan. Direkta metoder tillåter dock en värdering av optionsvärde, existensvärde och brukarvärde, och är därmed de enda metoder som fångar upp alla de komponenter som utgör det totala värdet av en resurs. Contingent valuation, CV Individer får direkta frågor om vad de är villiga att betala för en viss vara/tjänst, WTP, eller hur hög kompensation som behövs för att bli av med en viss vara/tjänst, WTA

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av

Läs mer

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering

Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com

Läs mer

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr Anna Karlsson Kristianstads kommun 2007-30 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 2007-06-12 Jan Andersson 2007/1071/204 1.1 Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg. www.gu.

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg. www.gu. Magnus Hennlock Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute Department of Economics University of Gothenburg Ekonomi? Privatekonomi Företagsekonomi Samhällsekonomi Miljöekonomi Nationalekonomi

Läs mer

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg

Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg Hur ser Länsförsäkringar på klimatfrågan? Carl Henrik Ohlsson VD Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vi står inför en klimatförändring med ökade risker: Högre temperaturer Ökad nederbörd Förhöjd havsyta Mer extremt

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Översvämningshot. Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern. Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen. Översvämningshot Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern Delbetänkande av Klimat- och sårbarhetsutredningen Stockholm 2006 SOU 2006:94 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Is there some action a government of India could take that would lead the Indian economy to grow like Indonesia s or Egypt s? If so, what, exactly? If not, what is it about the nature of India that makes

Läs mer

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Risk Risk = sammanvägning av sannolikheten för en händelse och dess (negativa) konsekvenser Svaret på tre frågor:

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Förvaltningsövergripande nivå Förvaltningsnivå Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder Utbildning i riskanalyser metoder Johan Lundin, WSP johan.lundin@wspgroup.se 2011-04-29 Riskhantering (IEC-modellen, ISO-standard) Hanteringsprocess Bestäm omfattning Identifiera risker Riskuppskattning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Berg & GrundSäkring AB Hogenäs Industriområde nr 5 456 91 Kungshamn Norconsult AB Box

Läs mer

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING

RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING RAPPORT: ANALYS AV ÖKAD LASTBILSTRAFIK PGA KOMBITERMINAL I FALKÖPING WSP Analys & Strategi 2 (15) Bakgrund...3 Förutsättningar...3 Godsmängder...3 Omräkning till lastbilar...6 Antal TEU som används för

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län. RAPPORT 1(5) Risk och säkerhet, Samhällsbyggnad Leif Gustavsson 010-2247297 MSB 651 81 KARLSTAD Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel

Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Klimatanpassning i Sverige: sammanfattande perspektiv och vattenexempel Georgia Destouni Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Bert Bolin center för klimatforskning Sammanfattande perspektiv

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling

Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Sida 1 av 7 2015-06-01 Enheten för lokalt ledd utveckling Urvalskriterier för projekt inom lokalt ledd utveckling Dessa riktlinjer visar hur ni kan ta fram urvalskriterier för att prioritera mellan inkomna

Läs mer

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf 2012 https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf Kostnadsnyttoanalys av sprinkler i särskilt boende för äldre Henrik Jaldell Nationalekonomi, Karlstads universitet & Myndigheten för samhällsskydd och

Läs mer

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Vattnets kretslopp. Arvika

Vattnets kretslopp. Arvika Arvika Lokala klimatscenarier är a och o när man skall anpassa ett samhälle till ett klimat i förändring. Nya klimatscenarier på framtidens regn och vattennivåer har tagits fram speciellt för Arvika kommun.

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Using SharePoint Workflow

Using SharePoint Workflow Datavetenskap Opponent(er): Anders Olsson Marcus Karlsson Respondent(er): Harald Quist Creating a Help Desk Using SharePoint Workflow Oppositionsrapport, C-nivå 2009:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2

Läs mer

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida

Ekonomiska Effekter, Tillväxt. DCMS Richard Florida John Armbrecht Samhällsekonomiskt värde Ekonomiska Effekter, Tillväxt Kulturellt/ estetiskt värde KEA briefing (Samhälls-) ekonomisk forskning DCMS Richard Florida Vad menas med kultur? Throsbys (2010)

Läs mer

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde

Namn på utpekad ort: Göteborg Namn på vattendrag/sjö: Mölndalsån Flöde: 50-årsflöde 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Dag 1 Internationell utblick 12-13 november Dag 2 Utmaningar i Göteborg Actions driven by climate change and adaptation New York, Dordrecht Actions

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se

Skyfall en översikt. Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se Skyfall en översikt Erik Mårtensson erik.martensson@dhi.se DHI DHI Sverige AB är en oberoende forsknings- och konsultorganisation med specialiserad kompetens inom områdena vattenförsörjning, avloppsteknik,

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer