Utredning av väckt fråga om byggnadsminnesförklaring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av väckt fråga om byggnadsminnesförklaring"

Transkript

1 Utredning av väckt fråga om byggnadsminnesförklaring Sommarvillor i området Petersvik, Sundsvall ADRESS Fagerdalsgatan 9, Sundsvall TELEFON

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sommarnöjet och sommarhuset... 4 Sommarvillor skyddade som byggnadsminnen i Sverige... 5 Sammanfattning Sverige... 5 Näraliggande exempel Gävlekusten, Norrlandet... 6 Urvalskriterier för byggnadsminnen... 9 Petersvik Inventeringar av Petersvik Solbacken Hållnäs Thurebo Villa Granli Kaptensudden Skogshyddan Grankulla Villa Viken Tornvillan Inventeringen utlåtandet Sundsvalls kommuns Kulturmiljöinventering Analys Bilaga Kulturhistorisk bedömning av Sundsvalls museum

3 Inledning ADL Creativa AB; Anders Stjernberg, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland, genomfört en utredning av en väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av nio stycken fastigheter i området Petersvik nordöst om Sundsvalls centrum. Samtliga uppfördes ursprungligen som sommarvillor för i staden boende invånare. Fastigheterna som berörs i utredningen är: Korsta 7:44 Solbacken, uppförd under 1880-talet Korsta 7:63 Kaptensudden, uppförd 1893 Korsta 7:45 Grankulla, uppförd 1909 Korsta 7:40 Villa Hållnäs, uppförd 1889 Korsta 7:62 Skogshyddan, uppförd under 1890-tal Korsta 7:72 Villa Granli, uppförd ca 1890 Korsta 7:24 Villa Viken, uppförd under 1890-talet Korsta 7:37 Thurebo, uppförd Genom köp och sammanläggning heter fastigheten idag 7:56. Huset väster om Granlivägen är inte avsett att vara med i den väckta frågan om byggnadsminnesförklaring. Korsta 7:67 Tornvillan, uppförd ca 1900 Uppdraget har varit att sätta in Petersviksvillorna i ett nationellt sammanhang och bedöma deras status inför en eventuell byggnadsminnesförklaring. Utredningen utgör ett rådgivande underlag för länsstyrelsen kommande ställningstagande och beslut.

4 Sommarnöjet och sommarhuset 1 Att fara på sommarnöje och fly stadens smuts och larm var redan under romartiden en trend. Det latinska ordet villa betyder ursprungligen lanthus eller lantgård och anger dess fysiska hemort, stad kontra landsbygd. Att bo på två håll var få förunnat, men traditionen har nog alltid funnits där pengar och transportmöjlighet funnits. I ett så avlångt land som Sverige var vattenvägarna de snabbaste och mest tillförlitliga för att nå ett vattennära boende. I slutet av 1700-talet började större sommarvillor att uppföras av högreståndsfamiljer. På 1850 och 60-talen blev det modernt i dåtidens Stockholm och utmed den svenska kusten. En avgörande faktor var läkarnas tidiga hygieniska intresse för hälsosamma bad och frisk luft, inte minst mot bakgrund av de ohälsosamma stadsmiljöerna och den höga barnadödligheten. 2 Så var fallet bl. a. i Furusund 3 och Lysekil. En annan att ångbåtstrafiken gjorde det lättare och snabbare att ta sig ut i skärgården. Under dessa decennier växte trafiken och det fanns över 120 ångbåtslinjer med Stockholm som destination. Både Mälarens stränder, och Djurgården; Vaxholm, och Dalarö blev populära att exploatera. I slutet av 1800-talet var sommarvillor uppförda inom en 2 timmars radie från norr till söder. Sommarhusen uppfördes i trä, ofta med öppna verandor i två våningar, garnerade med fantasifulla, sirliga och sinnrika mönster. Snickarglädjen i den under 1850-talet introducerade schweizerstilens efterföljd blev ett kännetecknande drag. Schweizerstilen var också i sin tur en effekt av den nya tidens industrialisering, ångsågarna och snickerifabrikerna gjorde det möjligt att variera detaljerna i det oändliga, både billigare och snabbare än tidigare. I Furusund fick villorna tidigt namn med romersk/italiensk klang - Villa Bellini, Kavaletta, La Scala, Solferino. Utvecklingen bidrog till en ny sommarnöjeskultur där de välbärgade familjerna drog ut med barn och tjänstefolk för att leva ett sundare och mer avkopplande liv under några sommarmånader. Till de stora sommarhusen hörde ofta ett badhus där man mer ostört kunde bada. Inte förrän efter sekelskiftet 1900 blev det vanligare att bada mera fritt utanför badhusen. Sommarhusen blev de första för borgerliga familjer som vanligtvis bott i lägenheter i stan och hustypen blev sedan förebild för de villastäder som växte upp med några decenniers fördröjning. Djursholm med sina stora villor såldes bl.a. med sommarnöje året runt som slogan. De nya villaområdena utbildades efter engelskt mönster med mer eller mindre motiverade grupperingar av torn, utsprång, verandor och balkonger. Ordet villa blev nu synonymt med ett fristående, för en familj avsett boningshus av en inte alltför regelbunden symmetrisk hållning. 4 Efter den djupa och långdragna lågkonjunkturen på och 30-talen då många företag och banker i Sverige försattes i konkurs, upphörde i stort sett byggnationen av stora sommarresidens. Den epok som utvecklat denna typ av sommarboende var förbi. Men idén kom att transformeras i samma takt som samhället självt. Socialdemokraternas framväxande makt och genomförandet av visionen kring ett svenskt folkhem innebar en ny semesterlagstiftning 1938, där även den vanlige inkomsttagaren, genom statligt subventionerade lån med låga räntor skulle ges möjlighet att skaffa sig ett eget sommarhus utanför stadskärnorna med avsikt att främja friluftsliv nära naturen under ledig tid. Detta fick framför allt genomslag efter andra världskriget. 1 Huvudsakligen text byggd på Ann Katrin Pihl Atmers Sommarnöjet i skärgården. Stockholm Bo Grandien: Rönndruvans glöd, Uddevalla Sid Svensk stad del 2. Red. Gregor Paulsson. Lund ff 4 Nordisk Familjebok, sid 506, 2 upplagan, 1921.

5 Sommarvillor skyddade som byggnadsminnen i Sverige Genom de kulturpolitiska målen har det nationella perspektivet för byggnadsminnesförklaringar förskjutits till det regionala. Länsstyrelsernas perspektiv behöver inte längre prövas mot riksnivån utan kan fokusera på den regionala historien ur ett regionalt perspektiv. Den diskussion som fanns under 1980-och 90-talen om vilka byggnader som ingick i beståndet och vilka som saknades för att täcka Sveriges historia spelar idag en underordnad roll. Det finns ingen rikslikare. Men det är rimligt att länsstyrelserna för sina ställningstaganden ändå behöver en omvärldsanalys för att jämföra olika kategorier över landet. Sammanfattning Sverige I en sökning i den nationella databasen, bebyggelseregistret hos Riksantikvarieämbetet, beträffande sommarvillor som idag är byggnadsminnen, återfinns 27 anläggningar, samt 13 byggnader, till stor del samma som anläggningarna. Söker man på sommarvillor i Västernorrland utan skydd från 3 Kapitlet i Kulturminneslagen får man 0 träffar. Vid en genomgång utgör de skyddade byggnaderna några olika kategorier. Många är hus efter kända personer, solitärer som återfinns i inlandet, bl. a. läkarvillan i Åre och Wilhelm Petterson Bergers hus Sommarhagen i Östersund, Alice Tegnérs sommarhus Villa Sola i Nässjö kommun; andra solitärer som Eva Bonniers sommarhus Villa Jungfruberget på Dalarö, Ernst Thiels sommarhus Villa Bikupan i Nacka kommun, direktör Setterwalls villa i samma kommun. Några äldre hus från 1700-talet, såsom Linnehuset i Sävja, Uppsala, Katthammars på Gotland och lantstället Stora Nyckelviken i Nacka kommun. Här finns också några modernare sommarhus ritade och bebodda av upphovsmännen Gunnar Asplunds sommarvilla i Nynäshamns kommun och Bruno Mattssons sommarhus utanför Halmstad. De miljöer med sommarvillor, som liknar Petersviksområdet tids- och idémässigt utgörs främst av hus i bl.a. Borgholm på Öland. Under 1800-talets senare del fick Borgholm allt större betydelse som badoch kurort. Bl. a. byggdes societetshus, badrestaurang och kall- och varmbadhus. Idag är alla dessa publika byggnader försvunna. Men ett antal sommarvillor finns dock kvar, varav tre är byggnadsminnen. Wollinska villan är en av de bäst bevarade. Villan uppfördes 1899 av Kalmarapotekaren F. C. O. Wollin och är ritad av arkitekten Carl Österman. Den tornförsedda byggnaden är uppförd i en och en halv våning på hög sockel av kvadersten. Gerlofssonska villan är en annan, uppförd Den tredje är konstnären Per Ekström villa, som byggdes Konstnären Per Ekström bodde här permanent åren I slutet av 1910-talet lät han uppföra en fristående ateljébyggnad som hade förbindelse med villan via en träbrygga. Lidingö har två sommarvillor skyddade som byggnadsminnen. Villa Finedal, byggd 1886 för artillerifyrverkaren A R Törner nära Stockbysjön och Kottlasjön, är ett representativt exempel på det sena 1800-talets schweizerstil. Speciellt den stora verandan i två våningar, från början öppen men sedermera inglasad, hör till de mest tidstypiska i stockholmstrakten. Den panelklädda vilan är nu som från början målad i grönt och har svart plåttak. Villa Högudden uppfördes ursprungligen 1876 som sommarnöje av stadsmäklaren Magnus Neijber. Dess nuvarande utseende härrör från en genomgripande ombyggnad 1895, utförd efter ritningar av arkitekten Eric Lundroth på uppdrag av dåvarande ägaren, Oscar II:s livmedikus professor R M Bruzelius. Högudden är belägen nära Villa Högberga och har utsikt över Värtan. Den gulmålade

6 trävillan har två våningar under plåttak av flerfallstyp och uppvisar en tidstypisk panelarkitektur med torn, burspråk, verandor, balkonger och rik lövsågeridekor. En solitär i Karlshamn, Blekinge, är också ett likvärdigt exempel. På 1890-talet uppstod ett ökande intresse hos borgarklassen i Karlshamn att uppföra sommarvillor i Väggaparken, ett stycke från stadens centrum. Arrendetomter i asymmetriska former stakades ut längs den gamla promenadvägen i parken och tidstypiska snickerivillor började uppföras. Villa Albertsberg uppfördes 1897 som sommarvilla på en av dessa arrendetomter av en järnhandlare i staden. Tomten har under åren bibehållit sin huvudsakliga karaktär av naturtomt blev villan permanentbostad. Villan är uppförd i ren snickeristil med asymmetriska fasader och dito planlösning. Fasaderna är rikt dekorerade med snickarglädje över fönster och dörrar, i gavelvinklar och under balkongerna m.fl. ställen. Fasaderna är klädda med liggande, gulmålad pärlspontpanel. De låga sadeltaken och takkupan är täckta med grönmålad, falsad plåt. De två glasverandorna är uppförda samtidigt som huset. Interiört har små förändringar skett sedan byggnadstiden. De flesta rummen har bevarat sin ursprungliga karaktär. Näraliggande exempel Gävlekusten, Norrlandet Gävle var vid mitten av 1800-talet Sveriges tredje största stad. Industrialiseringen och sjöfarten expanderade och staden hade en liknande utveckling som Sundsvall, men var alltså större. Liksom på annat håll i landet växte antalet burgna handels- och köpmän som fick ökad ekonomisk och politisk makt. Grosshandlare, fabrikörer och stadstjänstemän sökte sig till den milslånga strandremsan mot öster norr om Gävle som kallas Norrlandet. Från 1860 arrenderas stadsjorden (donerad av kungamakten till staden redan på 1600-talet) i större marklotter för stadens räkning. Djurhållningen nära staden flyttade sommartid ut till fäbodar utmed Norrlandet och fäbodarna växte delvis ut till större lantställen. De fungerade som sommarbostad för ägaren samtidigt som det försörjde honom med jordbruksprodukter. Snart fick djuren stanna hela året och driften sköttes då av en arrendator. Här fanns nu ett system som underlättade just framväxten av sommarboende och byggande av sommarvillor i takt med att samhället förändrades. Trenden för i staden verkande grosshandlare, tjänstemän och andra att njuta sommarlivets friska luft gav det sena 1800-talets Gävle en likartad expansion på Norrlandet som exempelvis Stockholm med Djurgården, Vaxholm och Dalarö. 5 Det är också den miljö, som idag mest liknar Petersvik som samlat område, dock mer utdraget över en längre kustremsa. Sommarvillebebyggelsen uppstod till en början närmast staden där också de äldsta villorna ligger. Fiskeläget Bönan längst ut i öster utvecklades sedermera till en sommarbadort, en kall- och varmbadsinrättning uppfördes här. De första villorna från talen fick namn som Skogstorp, Skuggan, Rosenhill, Sjötorp, Sanna, Clasro, Fridhem. Därefter följde flera österut fram mot Engesberg, exvis Nyborg, Tomtebo och Engeltofta. Bebyggelsen på Norrlandet har inte resulterat i några beslut om byggnadsminnesförklaringar. Däremot är större delen av Norrlandet skyddat som riksintresse för kulturmiljövården. Vidare har Gävle kommun i en fördjupad översiktsplan 2010 ytterligare förstärkt och förtydligat bevarandeambitionerna. En kultumiljöbilaga har tagits fram för att i första hand fungera som ett underlag för kommunens avdelning Bygg & Miljö i arbetet med bl.a. detaljplaner, fastighetsregleringar, förhandsbesked, bygglov och bygganmälan. Innehållet berättar om vad som är viktigt i olika delområden och vilka förändringar som är lämpliga. 5 Olerud, Kerstin: Sommarvillor utefter Gävlebuktens norra strand uppförda före betygsuppsats i konstvetenskap, Uppsala universitet, 1973.

7 Engeltofta, Norrlandet. Fastigheten ligger inom delområdet K.1. Kullsand-Lugnet X 802 där byggnaden pekas ut med högsta bevarandevärde. Huvudbyggnaden färdigställdes år 1882 efter ritningar av stadsarkitekten E A Hedin. Kring byggnaderna sluter sig en park med öppna gräsytor, stora lövträd, trädgårdsmästarbostad och ångbåtsbrygga. Engesberg, Norrlandet. Foto Marie Westerman. Byggnaderna ingår i delområdet K.7 Engesberg X 802 där de klassats med högsta bevarandevärde. Här är idag en badvik med campingplats och vandrarhem. Engesberg var från mitten av 1800-talet - då huvudbyggnaden, den så kallade herrgården, uppfördes ett mycket stort lantställe. Engesberg köptes 1891 av Gävle stad för att användas som industriområde.

8 Så blev det inte. I stället flyttades 1915 ett uppfostringshem för pojkar till platsen. Villa Sjötorp, Norrlandet. Foto: Erika Åberg, Gävle. Grosshandlare Axel Bladh köpte 1882 ett enklare hus på Norrlandet som var byggt Axel Bladh hade tillbringat många somrar på franska rivieran och var inspirerad av kontinentens byggnadskonst. Han behöll det äldre husets stomme och gjorde en storslagen ombyggnad som förvandlade Villa Sjötorp till ett franskt lustslott.

9 Urvalskriterier för byggnadsminnen En byggnad som är synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde får förklaras som byggnadsminne av länsstyrelsen. Den 1 januari 1989 trädde lagen om kulturminnen (SFS 1988:850, även kallad KML) i kraft. Här finns bl.a. bestämmelser om fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. När lagen trädde i kraft ersatte den en äldre lag om byggnadsminnen från Avsikten med denna var att säkerställa ett byggnads-bestånd, som i sin sammansättning skulle spegla olika tider, byggnadsstilar, historiska förlopp och sociala förhållanden. Upprinnelsen till lagen var de föregående decenniernas utveckling av ett mer demokratiskt synsätt inom det politiska systemet. KML anpassades till 1970/80-talets målsättningar inom kulturminnesvården. 6 Inte minst hade den 1974 fastlagda statliga kulturpolitiken, där det underströks att hela samhället skulle finnas återspeglat i det som bevaras, slagit igenom. Parallellt utvecklades en stark övertygelse om att man genom lagstiftning bättre skulle lyckas bevara svensk bebyggelsehistoria, nog så väsentligt i kölvattnet av tidigare decenniers utbredda rivningar. Det moderna Sverige skapade så att säga en längtan och nostalgi till det historiska Sverige. Från lagstiftarnas perspektiv såg man ett delat ansvar mellan stat, kommuner och enskilda vara den nödvändiga vägen för bevarande. Förutom KML gavs detta uttryck i den nya Plan- och bygglagen(sfs 1987:10 även kalla PBL) som kom något år innan KML. Ansvaret för ett brett bevarande av byggnader och byggnadsmiljöer lades i första hand hos kommunerna, som via den nya PBL gavs ett planmonopol med möjligheter till säkerställande av olika samhälleliga intressen, däribland bevarande av kulturhistorisk bebyggelse, via översiktsplaner, detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov. Alla med tidsbegränsad horisont. Staten själv skulle ge skydd åt det allra värdefullaste och se till att det blev fråga om ett långsiktigt bevarande, i princip för all framtid. Byggnadsminnesinstitutet, som vi känner det idag, är därför till för att ge ett starkt och varaktigt skydd åt byggnader och anläggningar av nationell betydelse. KML ger sedan 1989 möjlighet till alla som så önskar, att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Det gör man till länsstyrelserna runt om i Sverige, som sedan har att utreda frågan. Denna demokratiska tanke om delaktighet bemöttes från Riksantikvarieämbetet i råd och anvisningar till länsstyrelserna hur arbetet skulle bedrivas. 7 Även här kan man känna igen de kulturhistoriska målens anda att bredda perspektivet till att omfatta alla omsatt till en bred spegling svensk byggnadshistoria. I rekommendationerna understryks att värdering och urval ska ske systematiskt och medvetet. Målsättningen måste vara att i inventeringar och byggnadsminnesurval observera vilka luckor som finns i bilden av det nationella kulturarvet och att välja de objekt som ger den bästa bilden av det som skall åskådliggöras genom ett långsiktigt byggnadsminnesskydd. Raä noterar också att tillämpningen måste vara restriktiv och att urvalsfrågor och konsekvensbedömningar måste ägnas stor omsorg. Vid tidpunkten för rekommendationerna fanns en uppfattning ute i landet att Sverige skulle kunna få omkring byggnadsminnen. Idag finns drygt 2000 lagskyddade byggnadsminnen i landet. Det restriktiva synsättet bottnade nog i den komplexa situationen där en fastighetsägare faktiskt måste acceptera och godkänna ett lagmässigt skydd med bestämmelser som begränsar handlingsfriheten, men också i en ekonomisk realitet där de pengar som sektorn på något sätt skulle kompensera en sådan inskränkning för fastighetsägaren i takt med att antalet byggnadsminnen 6 Byggnadsminnesförklaring. Allmänna råd till 3 kap. lagen om kulturminnen m.m. Riksantikvarieämbetet Sid 5. 7 Ibid sid 7

10 ökade totalt sett minskade samtidigt som staten själv utvecklade andra synsätt på hur pengarna bäst kom till användning genom olika politiska initiativ. De senaste åren har grunden för urvalet av byggnadsminnen ändrat karaktär då processen stödjer sig på de reviderade kulturpolitiska målen från 2009 där fokus i mycket ligger på ett brett deltagarperspektiv med mångfald för ögonen och där samhället ska främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas. Det har också medfört ett bredare samhällsuppdrag för de offentliga kulturarvsaktörerna - att skapa möjlighet till allas delaktighet och bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle präglat av mångfald och demokrati. De reviderade målen bygger i mycket på att tolkningen av historien om Sverige starkt förändrats under de senaste åren. Inte minst ett Sverige där den ökade invandringen inneburit ett omvärderat synsätt på historien och de berättelser som den innehåller. Detta påverkar hur den offentliga kulturarvssektorn förhåller sig till sina styrmedel, däribland 3 kap. KML. Utifrån samhällsuppdraget och Riksantikvarieämbetes syn på kulturarv som en föränderlig process med samtidens människor som huvudaktörer har man sett över och utvecklat arbetet med byggnadsminnena och samlat det i ett sk inriktningsdokument. 8 Dokumentet ska hjälpa till att svara på frågor som: Vad ska vi ha byggnadsminnena till? Hur görs urvalet? Vilka perspektiv ska genomsyra arbetet med byggnadsminnena? Skriften ger en vägledning till hur synen på kulturarv och byggnadsminnenas bidrag härtill än en gång förändrats. Man kan nog med fog säga att det demokratiska synsätt, som politiskt lyftes 1974, fortsatt har stor betydelse och att den restriktivitet som blivit praxis efter 1989, givit upphov till nya försök till bredd och delaktighet. Här sägs bl.a. följande: Kulturarvssektorn har till uppgift att skapa förutsättningar för möten mellan idéer, tidsåldrar och människor. Genom att se kulturarv som möten och se att det är mötet som skapar kulturarv har perspektivet förändrats från fysiska lämningar till berättelser. De blir föremål för diskussion och debatt om samhället och dess förflutna. Genom byggnader, platser och föremål, och de berättelser som är kopplade till dessa, har vi möjlighet att ta del av hur människors liv gestaltats under olika tider. Det ger oss tillfälle till reflektion kring det förflutna, men också perspektiv på vår samtid. Här betonas att byggnadsminnena fungerar som samhällets minne. Den fysiska miljön och berättelserna samspelar; genom att engagera flera sinnen förstärks upplevelsen. En tolkning av detta är att betoningen ligger mer på berättelsen än den fysiska lämningen. Med dessa nya formuleringar fortsätter även den demokratiska process som leder ner från nationell nivå till lokal nivå, från stat till individ. Det är inte längre det nationella perspektivet på Sveriges historia som gäller. Alltså spelar det inte heller någon roll om det finns luckor i beståndet av byggnadsminnen, luckor i den nationella historien om Sverige. Det har knappast heller någon större nationell betydelse att genom inventeringar kartlägga den svenska bebyggelsen, möjligen endast på lokal/regional nivå. För första gången betonas det regionala på bekostnad av det nationella. Med hjälp av byggnadsminnena ska det vara möjligt att berätta något angeläget om länet och dess historia. Byggnadsminnena bör därför framför allt spegla viktiga skeden och brytpunkter i historien de positiva såväl som de negativa. Att urvalet görs utifrån ett länsperspektiv behöver inte betyda att det enbart är det regionalt särpräglade som ska lyftas fram, utan händelser och företeelser i länet som haft stor betydelse för människor. Tillsammans utgör länens byggnadsminnen en del av det nationella kulturarvet det kulturarv som finns inom det geografiska området Sverige. 8 Berätta bredare. Inriktningsdokument för byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet Dock ännu ej publicerat dec Text från Förordet, sid 3.

11 Här noteras dock något som funnits med tidigare och som gjorde att praxis blev restriktiv. För att kunna förklaras som byggnadsminne och där det alltså ska berätta något om länets historia (inte Sveriges) måste det finnas förutsättningar för ett långsiktigt bevarande. Detta perspektiv är lika viktigt idag som tidigare. Förutsättningarna är likvärdiga ägaren måste godkänna en byggnadsminnesförklaring och en bedömning av de ekonomiska förutsättningarna måste fastställa rimligheten att klara det instrumentet fastslår, ett långsiktigt bevarande. Men det nya synsättet understryker också att byggnaden ska vara tillgänglig för allmänheten. Detta är inte vanligt för byggnadsminnen i enskild ägo, det är privata hus och fastigheter som inte kan besökas utan tillstånd och där ägaren ofta inte har något intresse av allmänhetens besök. Villa Miramaris på Gotland, 5 km norr om Visby, beläget på den gotländska västra klintkusten, ett av de sommarhus som blivit byggnadsminne. Det är privatägt och drivs som ett företag, men det innebär också att det är relativt lättillgängligt eftersom det idag drivs som konferensanläggning med övernattning, här finns även en restaurang, som kan bokas separat för middagar och bröllop mm. Muramaris ligger. Villa Muramaris är ett konstnärshem från förra seklets början. Det byggdes av Johnny och Ellen Roosval

12 Petersvik Området Petersvik, ca 5 km nordost om Sundsvall, ursprungligen i Sköns kommun, som senare slogs samman med Sundsvall, betecknar idag området utmed Granlivägen, vilken börjar strax norr om Killingholmen (Ortvikens Pappersbruk) och slutar invid en skogspassage något söder om Korsta fjärrvärmeverk. I Sundsvall, liksom i andra städer i Sverige, började man i slutet av 1800-talet att åka ut till havet för att andas frisk och hälsosam luft. Även här följdes den speciella byggnadsstilen med stora fönster, öppna verandor, glasverandor och delvis inbyggda verandor eller terrasser. Idealet var att vistas utomhus och husen utformades ofta tillsammans med en trädgård eller anpassad till en omgivande natur som man ville värna om. Petersviksområdet utnyttjade natur och en strandremsa som ännu inte var exploaterad av skeppsvarv eller ångsågverk, i relativ närhet till staden och tillgänglig med ångbåtstrafik. I den sydligaste delen av området, där det sedan 1993 bereddes plats för utbyggnad av Ortvikens pappersbruk, fanns dock både glasbruk och lådfabrik. Inom samma område låg länge villan Tomtebo, med strandtomt, tidigt inköpt av Sköns kommun och hade café, lekpark och camping under hela 1950-talet. Bostadshuset revs under 1980-talet. Området öster därom användes länge som betesmark för polisens hästar och av den anledningen fanns tre grindar utmed vägen, som först hette Villavägen, sedermera Granlivägen. Längre norrut låg Tunadals sågverk, sedan 1857 ägare till Tunadals sågverk. Öster om det nu rivna Tomtebo är Granlivägen kantad av skog på båda sidor. Därefter öppnar sig skogen och ett område med villor av olika storlek, ålder och utförande visar sig. Detta område köptes 1875 av Carsten Jacobsen. Man kan alltså säga att området har industrialiseringen av Sundsvallsdistriktet och sågverksindustrins egen utveckling att tacka för sin tillkomst. Både ur ekonomisk synvinkel och samhällets utveckling av en ny livsstil. Villorna i Petersvik byggdes mellan 1887 och Petersvikområdet i nu aktuell utredning

13 1928 skedde en avstyckning i norr där tio små tomter bildades. Tomterna har bebyggts under och 40-talen. På 1950-talet skedde ytterligare en avstyckning nordväst om Skogshyddan, och två gator med småstugor, Norra och Södra Sommarstigen, lades ut vinkelrätt mot Granlivägen. De fastigheter som berörs av väckt fråga om byggnadsminnesförklaring är: Korsta 7:44 Solbacken, 1880-tal Korsta 7:63 Kaptensudden, 1893 Korsta 7:45 Grankulla, 1909 Korsta 7:40 Villa Hållnäs, 1889 Korsta 7:62 Skogshyddan, 1890-tal Korsta 7:72 Villa Granli, ca 1890 Korsta 7:24 Villa Viken, 1890-tal Korsta 7:37 Thurebo, Genom köp och sammanläggning heter fastigheten idag 7:56. Huset väster om Granlivägen är inte avsett att vara med i den väckta frågan om byggnadsminnesförklaring. Korsta 7:67 Tornvillan, ca 1900 Samtliga villor föremål för utredning Inventeringar av Petersvik I samband med de industrihistoriska inventeringar, som genomfördes inte bara i Västernorrland, utan över hela landet under och 80-talen, uppmärksammades även Petersviksområdet. I dess kölvatten genomfördes 1989 en inventering i Petersvik av Sundsvalls museum, som vid den tiden tilldelats ett industrihistoriskt länsövergripande ansvar. Under gjordes också en inventering i samband med den väckta frågan om byggnadsminnesförklaring. Nedan redovisade information hämtas till stor del från dessa båda inventeringar, men har även komplettarats.

14 Solbacken Norrmannen Carsten Jacobsen, , som förutom ägarskap och drift av Tunadals sågverk, också grundade och drev Sundsvalls Handelsbank, i vars styrelse han satt till sin död. Han lät bygga sig en sommarvilla i sydvästsluttningen, med utsikt ner mot vattnet. Han döpte sitt hus till Solbacken (Korsta 7:44). Nere vid vattnet, rakt nedanför Solbacken, fanns redan ett litet hus och en brygga. Solvillan från söder Beskrivning 2011 Villan rektangulär plan med en och en halv våning och ett förhöjt mittparti. Andra våningen är delvis utbyggd genom att taket har höjts upp på den östra sidan av mittpartiet. Liggande fasspontad träpanel, målade i en lätt bruten vit kulör. Profilerade listverk. Knutar utformade som enkla pilastrar med en extra pilaster invid knuten på andra våningen. Övervägande treluftsfönster med T-post och bågar målade i en grön kulör Mansardtak täckt med grönmålad, falsad plåt. Två mindre takkupor på var sida om det förhöjda mittpartiet. Utskjutande profilerad takfot med dekorativt lövsågeri i alla takbrädor, markerade gavelanslag på andra planets mittparti. Plåtinklädd skorsten. Hållnäs 1887 lät Carsten Jacobsen byggmästaren C.A. Olsson (ByggOlle) bygga ytterligare två hus, mittemot Solbacken. Deras tomter sträckte sig nästan ända ner till vattnet, men Jacobsen behöll själv den yttersta strandremsan. Det ena huset fick senare namnet Hållnäs (Korsta 7:40), inköpt av doktor O. Söderbaum, , provinsialläkare i Sundsvall sedan 1883, och boende i eget hus Köpmangatan 24. Villan döptes efter den prästgård i Roslagen där hans far varit kyrkoherde.

15 Beskrivning 2011 Oregelbunden plan uppförd i vinkel, utbyggda verandor och delvis utanpåliggande trapphus. Vit stående profilerad panel. En enkel vit gördellist delar in fasaden i två våningsplan och hörnen markeras likaså med en enkel vitmålad list. Byggnaden avslutas nedåt med en bred list och vattbräda. Det finns ett större burspråk/loggia på andra våningen och som sitter på fasaden mot sydöst. Fönsterplaceringen är relativt symmetrisk. Fönstren är främst fyrlufts- och sexluftsfönster med hög tvärpost och stående mittposter. Fönsterbågar och karm är målade i grönt. Sadeltak med viss variation, vissa delar är valmade och tak över verandor är av typen pulpettak. Taket täcks av ljusgrön korrugerad plåt. Över två av verandorna ligger falsad plåt. Tre plåtinklädda skorstenar. Gavlar och vissa utbyggda partier dekoreras av en profilerad takfotslist i två olika utföranden. Taket kragar ut över fasadliv och det vita undertaket smyckas av vitmålade profilerade taktassar. Hållnäs från väster Thurebo Den andra villan döptes till Thurebo (Korsta 7:37), först inköpt av cigarrhandlare G. Österman, men bara något år senare sålt till Thure Thuresson, , ombudsman för många flottningsföreningar i Indalsälven, styrelseledamot i flera sågverksbolag, och i Sundsvalls Enskilda Bank, stadsfullmäktig ; boende i eget hus invid Nytorget i Sundsvall, och sålunda till Thurebo. Den väg som anlades fram till husen kallades då Villavägen. Beskrivning 2011 Huset uppfört i en och en halv våning, rektangulär byggnad med förhöjt mittparti, utbyggd undervåning mot Granlivägen. Stående lockpanel i trä målad i en ljust grå kulör. En slät liggande bräda i mörkare grå som markering mellan de två våningarna. Profilerad sockel något indragen i förhållande till fasadpanelen (ser ut att vara original), vitmålad. Fönstrens storlekar och utformning skiftar och är utbytta i modernare tid, mindre och enklare fönster på fasaden mot Granlivägen och

16 större mot havssidan. Ett fönster som på beslag och i proportioner ser ut att vara original. Alla fönsterbågar är målade i en mörkt röd kulör med släta foder i en grå kulör mot havssidan har fönstren är en dekorativt utsirad och utkragande vindskiva. Sadeltak belagt med korrugerad grön plåt, utskjutande takutsprång med vitmålade snidade taktassar. Plåtinklädd skorsten centralt placerad och en mindre takkupa på det östra takfallet, norr om balkongen. Villa Thurebo från nordväst Villa Granli Villavägen har senare döpts till Granlivägen efter den villa, som uppfördes på sjösidan om vägen snart efter Thurebo. Det fick namnet Granli (Korsta 7:72). Granlis ursprungliga byggnadsår är osäkert, men någon gång mellan 1887 och 1892 måste det dock vara. Den förste ägaren var bruksdisponenten vid Dicksonska sågverk i Norrland, bl.a. Gideå bruk och Matfors bruk, Hampus Berencreutz, , stadsfullmäktig , som strax före sin död 1892 sålde huset till rådman Andersson köptes Granli av KFUM, som hade en hel del olika verksamheter på tomten under sommartid. Mittemot Granli fanns sedermera också en campingplats. Beskrivning 2011 Vinkelställd plan, huset uppfört i två våningar med utanpåliggande trapphus. Fasaderna utgörs av stående ljust grågrön pärlspontpanel. Enkla vitmålade lister markerar övergången mellan de två våningsplanen och byggnadens hörn. Ett burspråk finns i den del som innehåller det nuvarande köket. Fönstren är i olika utföranden, det finns mindre tvåluftsfönster, rektangulära sexluftsfönster, större kvadratiska nioluftsfönster och typiska jugendfönster med smårutor i de övre två lufterna. Trapphuset har en egen variant på fönster, stående rektangulära enluftsfönster med breda foder. Fönsterplaceringen är relativt symmetrisk. Fönsterfoder med liten profilering är vitmålade medan karm och båge är målade i grönt. Sadeltak med ljusgrön småkorrugerad plåt. Ett krönräcke löper längs byggnadens taknock. Takfallen kragar ut över fasadlivet. Vissa takfall har monterade

17 snörasskydd. Längs gavlarna löper en profilerad list vid takfoten och takfallen smyckas med profilerade taktassar/konsoler. Den raka takfotstlinjen bryts upp av takkupor i form av sadeltaksform. Skorstenen är inklädd i grönmålad plåt. Villa Granli från nordväst Kaptensudden 1892 avstyckades och såldes två, eventuellt tre, tomter från det hemman som Carsten Jacobsen hade köpt Den ena tomten utgjordes av den udde som skjuter ut i havet, söder om Hållnäs, och angränsande mark upp mot Villavägen. Den andra tomten är belägen längst norr ut, norr om Granli, vid slutet av Villavägen, där villa Viken uppfördes. Tomten på udden fick senare namnet Kaptensudden (Korsta 7:63), och omfattade även stranden. Här flyttade kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren Johan Fredrik Cornell, , in, ordförande i stadsfullmäktige samt ordförande i Landstinget Västernorrland. När det gällde den norra tomten står det tydligt i köpekontraktet att själva stranden inte ingår i köpet. Beskrivning 2011 Huset uppfört i 1 ½ våning med oregelbunden plan. Vitmålad fasspontpanel. Fasaden indelad i tre fält med horisontella gördelgesimser/listverk. Panelen under den lägre gesimsen är stående för att markera sockelpartiet, medan panelen är liggande i de två övre fälten. Det övre listverket är rikt profilerat med bl.a. tandsnittsfris. Byggnadens hörn är markerade med stående listverk. På byggnadens södra sida finns ett absidformat burspråk med en balkong över. Burspråket dekoreras i nederkant med fyrkantiga kassetter dekorerade med snickerier. Sadeltak, bandfalsat med fotränna i plåt, svartmålat. Mitt på taket sitter en flerkantig lanternin med fönster åt samtliga vädersträck. Lanterninen kröns av en vitmålad vindflöjel i gjutjärn. Längs takfoten löper en profilerad list.

18 Samtliga fasader har gavelpartier där taket kragar ut över fasadlivet. Gavlarna markeras med rundbågeformade listverk som bärs upp av profilerade konsoler. I listverket finns fyllningar som består av utsirade mönster i form av en rund ring med en stjärnformig blomma inuti, man kan också likna det vid ett roder på ett skepp. Symmetrisk placering av fönster. Det finns främst fyrlyfts- och sexluftsfönster med mittpost och tvärpost. På andra våningen finns liggande enluftsfönster. Fönstren är ej ursprungliga, de monterades Kaptensudden från sydöst Skogshyddan Tomten, som ligger mittemot Kaptensudden, såldes och bebyggdes omkring (Korsta 7:62 Skogshyddan) Husets ursprungliga byggnadsår är osäkert. Lagfart beviljades första gången Olika uppgifter finns om vem som byggde huset, men under en lång tid i början av seklet ägdes det av Magnus Arhusiander, , delägare i Heffners sågverk sedan 1868, stadsfullmäktigeledamot , ordförande , ordförande i landstinget , riksdagsman Stiftare av Sundsvalls Handelsbank och där ordförande Villan såldes troligen strax innan hans död till stadsläkaren Ekehorn.

19 Skogshyddan från sydöst Beskrivning 2011 Närmast kvadratisk plan i en och en halv våning med en större takkupa centralt placerad mot Granlivägen. Liggande fasspontad träpanel målad i en gul kulör med vita knutar. Fasaderna delas upp av två vitmålade, profilerade gördellister som löper runt hela huset och kragar ut runt knutarna. Bottenvåningen har treluftsfönster med T-post, enkelt profilerade foder, vitmålade likt bågar och vattbrädor. På andra våningen är det främst mindre enluftsfönster med undantag från ena gaveln där det är ett tvåluftsfönster uppdelat med spröjs. Sadeltak belagt med tvåkupigt tegel. Murad skorsten med krans. Utskjutande takutsprång med vitmålade snidade taktassar och enkla vita vindskivor. Det lilla huset nere vid vattnet, nedanför Solbacken, ersattes på 1890-talet av ett nytt hus på samma tomt och här bodde en trädgårdsmästare, som skötte om en del av villaträdgårdarna och som även såg till husen vintertid. Grankulla Byggmästaren C A Olsson, Bygg-Olle, , var bosatt vid Bergsgatan/Nybrogatan i Sundsvall. Olsson uppförde 16 stenhus på entreprenad efter branden 1888 och sju stycken för egen räkning. Bl. a. Storgatan 6-8, Casselska hörnhuset Storgatan 2-4, Sjögatan 8 och Sveabiografen vid Esplanaden. Han lär ha uppfört samtliga ovan nämnda villor, hade själv under många år hyrt Solbacken av Carsten Jacobsen såldes Solbacken och 1908 köpte Bygg-Olle själv en tomt, gränsande till Solbacken i nordväst. Han uppförde där 1909 ett hus åt sig själv i typisk jugendstil och kallade det för Granbacken. (Grankulla, Korsta 7:45)

20 Grankulla från nordöst Beskrivning 2011 Rektangulär grundform men ändå oregelbunden, en stor veranda är placerad på baksidan och på ena kortsidan mot nordväst finns ett utanpåliggande trapphus. Liggande gråmålad slät fasspontad panel. Stående locklistpanel vid gavlar. Profilerade lister markerar övergång mellan fasad och gavel. Fasaden bryts upp i förhöjda fönsterpartier och gavelpartier som bryter den raka takfotslinjen. Vita enkla lister markerar hörn och övergång mellan fasad och stensockel. Fönstren är relativt symmetriskt placerade på fasaderna. På nedre våningen finns klassiska jugendfönster med fyra lufter, där vart och ett av de övre lufterna är indelade i fyra små glasrutor. Fönsterfodren är mycket enkla breda trälister som är vitmålade. Papptak i små bitar, ser ut att efterlikna skiffertak. Två murade skorstenar i rött tegel. En stiliserad sol gjord av träspjälor finns längst upp på gavelpartiet på framsidan. Taket kragar ut över fasadlivet och vita taktassar dekorerar det vitmålade undertaket Byggnaden har en stor inglasad veranda i två våningar på baksidan. På både första och andra våningen sitter jugendfönster med sex eller nio glasrutor i de övre lufterna. Villa Viken Den tomt som avstyckats 1892, längst norr ut i området, hade bebyggts med ett mycket litet hus som placerades alldeles nära vattnet. Huset har senare fått namnet Villa Viken (Korsta 7:24) köpte Christer Sörensen, direkt av Carsten Jacobsen och det påpekas i köpebrevet att själva stranden inte ingår i köpet. Denne Christer Sörensen var känd för att han uppfunnit den s.k. timmerhästen, ett redskap som underlättade hanteringen av timmer vid sågverken. Han fick ett gammalt pumphus, som stod på Tunadal, och flyttade detta på isen till sin nuvarande plats där han byggde till det dog Christer Sörensen och efter hans död beboddes huset av hans son, konstnären Harald Sörensen-Ringi, känd i Sundsvall framför allt för sin Gustav Adolf staty på torget. Konstnärens mor, Nina Sörensen, bodde kvar i huset på somrarna ända till sin död 1925, då hus och tomt såldes till en

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950

Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 1 Gestaltningsprogram Bostadshusens karaktärsdrag från 1850 1950 I Gamla Hunnebo finns bostadshus som representerar olika sekler alltifrån 1850-talet och fram till 1950-talet. De exempel som redovisas

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad.

fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. fastighet: QVIRITES 3, hus A. adress: Tullgatan 7. ålder: 1856. Tillbyggd 1889. arkitekt / byggm: användning: Kontor och bostad. antal våningar: 2 Gulvit slätputs. Bruna 2-luftsfönster. Port med utsnidade

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.

fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad. fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå

Läs mer

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O

värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. NELENA 3 från O fastighet: NELENA 3. adress: Lilla Norregatan 29. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1913, 1937. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), L. Persson (1937). Grå cementputs. Grön spritputs. Sadeltak, svart falsad

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...

http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &

Läs mer

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING

ANTIKVARISK BYGGNADSBESKRIVNING ANTIKVARISK URSPRUNGLIGA BYGGNADSDELAR / BYGGNADSDETALJER SADELTAK NU MED BETONGPANNOR HÄNG- OCH STUPRÖR DELVIS UTBYTTA TEGELSTENSMURAD SKORSTEN NU PLÅTINKLÄDD FÖNSTER MED RUNDBÅGE- FORMADE BÅGAR TIMMERPANEL

Läs mer

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO

K = 2, M = 2. LÄRKAN 1 A från NO fastighet: LÄRKAN 1, hus A. adress: Fridhemsgatan 8, Karstens väg 1. ålder: 1923. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. användning: Bostad. antal våningar: 2 Mörkt gråmålad puts. Gul spritputs. Mansardtak,

Läs mer

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition

byggnadshistoriskt: huvudbyggnaden representerar lokal byggnadstradition 101 67. Byggnadens namn: Klabbis Maja Rnr: 499487000200759. Adress: Sommarösund Byggnadstyp: Bondgård Byggnadsår: 1850, flyttad år 1900 Renoveringsår: Fasaden har inte renoverats Våningsantal: huvudbyggnad:

Läs mer

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR

PERNILLA 9 från O K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): PERNILLA 9 från N DÖRR. PERNILLA 9 från N PARDÖRR fastighet: PERNILLA 9. adress: Lilla Västergatan 5. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1928. arkitekt / byggm: Oscar Isberg (1928). ½ Svartmålad cementputs. Korsvirke, brun timra, rödbruna putsade fack. Blå 2-lufts

Läs mer

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret

K = 2, M = 3. Intressant hus, som dock faller ur ramen för kvarteret fastighet: HEDVIG 3, hus A. adress: Skansgränd / Skansgatan. ålder: 1800-tal. Ombyggt 1918. arkitekt / byggm: Grå cementputs. Grå cementputs med bandrustik. Sadeltak, 2-kupigt rött tegel. Gröna 3-delade

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM

UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM Bilaga till ändring av Förslag till stadsplan för Flädie 15:9 m fl (123) OMRÅDE KRING NORRA VILLAVÄGEN Bjärred, Lomma kommun, Skåne län UTDRAG UR FÖRSLAG TILL KULTURMILJÖPROGRAM BJÄRRED 4:1 BJÄRRED 4:2,

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV

K = 1, M = 1. MAGNUS 33 A från SV fastighet: MAGNUS 33, hus A. Scala-huset. adress: Stora Östergatan 12. ålder: 1909. Ombyggt 1930 (inredning av vindsvåning), 1938 (mansard och mera inredning). arkitekt / byggm: Henrik Nilsson. Karl Eriksson

Läs mer

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3.

Vitmålad puts. BERGMAN S 7 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 4, M = 3. fastighet: BERGMAN SÖDRA 7, hus A. adress: Engelbrektsgatan 23. ålder: 1883. Ombyggt 1956, 1958. S. Johansson (1956 och 1958). ½ Svartmålad puts. Rött tegel. Sadeltak, rött 2-kupigt tegel. Vita hela fönster.

Läs mer

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA

APOLLO 1 A från SV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): APOLLO 1 A från NO. APOLLO 1 A från SV, KUPA fastighet: APOLLO 1, hus A. adress: Stora Västergatan 34. ålder: Troligen 1700-tal. arkitekt / byggm: användning: Bostad. antal våningar: 1½ Gråmålad cementputs. Vit sprutad puts. Sadeltak, 1-kupigt rött

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N

BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N BLEKAN, SKOLGATAN från N. BLEKAN SKOLGATAN från N fastighet: BLEKAN 1, hus A. adress: Sankta Gertrudsgatan 10, Videgatan 7. ålder: 1936. Ombyggt 1969, 1971. S. Persson. Ulf Söderman (1969). Blåmålad puts.

Läs mer

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN

önster RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN RÅD & RIKTLINJER FÖNSTER I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN önster I Råd och riktlinjer berättas det om de olika byggnadsdelar som är utmärkande för modernismens sammanhållna bebyggelsemiljöer. Genom en skildring

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Skillingarydslägren Ett vykort från Per Bunnstads vykortssamling vilket visar tälten på övningsplatsen, sannolikt år 1896. Från militärt tältläger till statligt byggnadsminne

Läs mer

Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING

Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget INVENTERING Vilan Husen i Kvarntorgsområdet kvartersvis Kvarter Bikupan 0 GANYMEDES Repslagargatan Bytaregatan : VÅNGVAKTAREN SALPETER- LADAN : MUNSKÄNKEN

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 2 Villor väster ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över västra Söderby Del 2 villor väster Gestaltningsprogram

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 4 Vattentornsområdet ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över Västra Söderby Del 4 Vattentornsområdet

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN

GESTALTNINGSPROGRAM. del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 SALEMS KOMMUN GESTALTNINGSPROGRAM del av SÖDERBY PARK, Salem 5:29 m.fl. (västra delen) Del 1 Söderby torgs allé ANTAGANDEHANDLING 2007-02-05 Söderby torgs allé SALEMS KOMMUN N 2 illustrationsplan över VästraSöderby

Läs mer

Norr 4:7, kv Kollegan (del av)

Norr 4:7, kv Kollegan (del av) PLANBESKRIVNING 2012-02-08 Antagen av BMN: 2012-04-25 Dnr: 11BMN124 Laga kraft: 2012-05-26 Handläggare: Sari Svedjeholm Norr 4:7, kv Kollegan (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun,

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO

MÅRTEN 1 från NV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 2. MÅRTEN 1 från NO fastighet: MÅRTEN 1. adress: Stickgatan 11. ålder: 1888. Ombyggt 1905, 1938. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1905), Åke Persson (1938). antal våningar: 1½, mansard åt gata. Svart målad puts. Gul puts.

Läs mer

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning

Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning Uppdaterad & reviderad: Kulturhistorisk utredning - Underlag för energisparrådgivning och fysisk planering 1984 Uppdaterad & reviderad inventering 2011 - Mölndalsdelen Då denna inventering fortfarande

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande

Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande Bryggor och Båthus/Sjöbodar i Gottskär Principer för Bygglovgivning och byggande KUNGSBACKA KOMMUN NOV 2002 Inledning BAKGRUND OCH SYFTE Bebyggelsen i och kring Gottskär, har under de senaste decennierna

Läs mer

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön.

K = 1, M = 2. Elegant hus med många fina detaljer. Stor betydelse för gatumiljön. fastighet: KORPEN 7, hus A. adress: Regementsgatan 25. ålder: 1906. Ombyggt 1928, 1935. arkitekt / byggm: Karl Erikson (1928, 1935). användning: Bostäder. antal våningar: 3½, mot gården 4. Gråmålad puts,

Läs mer

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE

KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE 1 2 KVARTEREN 3509 OCH 3510 FÖR EGNAHEMSHUS NYA KVARTER BLAND GAMMAL BEBYGGELSE Allmänna anvisningar: - Detaljplanens bestämmelser för byggnadsyta bestämmer i huvudsak placeringen av bostadshus. Ett garage/en

Läs mer

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6)

Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen. Villatomter i Öster. Etapp 1 Tomt nr 6-26 2007-03-27 1(6) Salems kommun GESTALTNINGSPROGRAM Del av Söderby Park, Salem 5:29 m fl, östra delen Villatomter i Öster Etapp 1 Tomt nr 6-26 1(6) = 1- och 1½-planshus Övriga hus 1½- och 2- planshus Situationsplan Villatomter

Läs mer

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet

Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Bilaga F. Riktlinjer för gestaltning, utformning och varsamhet Byggnader från modernismens och rekordårens byggande uppvisar en variation i utförande, material och kvalitet. Många byggnader är kulturhistoriskt

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL

Balkonger. Vägledning. Arkitektur Stockholm INNEHÅLL Arkitektur Stockholm Vägledning Balkonger Vägledning Vindsinredning DNR. 201305967570 Antaget av Stadsbyggnadsnämnden 20130613 DNR. 201305968570 INNEHÅLL INLEDNING 2 STOCKHOLMS LÅNGSIKTIGA UTVECKLING 2

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz

KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN. REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz KULTURHISTORISK BEBYGGELSEINVENTERING BARSEBÄCKSHAMN KÄVLINGE KOMMUN REGIONMUSEET / LANDSANTIKVARIEN I SKÅNE RAPPORT 12:2000 Henrik Gartz REVIDERAD 2003-02-26 Barsebäcks fiskläge 1:10 Skepparevägen 29

Läs mer

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC

Hitta stilen till ditt hus. - renovering med VELFAC Hitta stilen till ditt hus - renovering med VELFAC 2 VELFAC 400i Hitta stilen till ditt hus Fönster har en stor betydelse för hur ett hus upplevs. De ger både exteriör och interiör en speciell karaktär.

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet Kåbo 1:20 Uppsala stad och kommun Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län

Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län 389 Förslag till detaljplan för del av Spjälkö 2:5 med flera Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING Planområdet är beläget cirka åtta km sydväst om Ronneby centrum, söder om Spjälkövägen. 1 HANDLINGAR

Läs mer

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1

Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation av torp på fastigheten Nibbla 1:1, Ekerö socken, Ekerö kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2011:06 2 Torp på fastigheten Ekerö-Nibbla 1:1 Dokumentation

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1

PLANKARTA i Gnesta tätort, Gnesta kommun AKTUALITET: FASTIGHETSINDELNING 2013-04-16 KARTSTANDARD ENLIGT HMK-KA 2.2.6.1 Antagandehandling Dnr Plan 2012.3 Tillägg till PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom det särskilt avgränsade området. Underliggande stadsplan P 86-1 gäller jämsides med undantag för de bestämmelser som

Läs mer

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO

QVIST 1 A från NV K = 1, M = 1. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): QVIST 1 A från V DÖRR. QVIST 1 A från NO QVIST Hela kvarteret består av välskötta, försiktigt renoverade hus från 1700- och 1800-talet. Undantaget är Saluhallen från 1907, som är ett av utropstecknen i Boisens stora produktion. Alla husen har

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage PLAN BYGGNADSAREA: 27,8 KVM A FASAD MOT ÖSTER FASAD MOT S BÅSTAD DANDERYD ENKÖPING GNESTA HALMSTAD HANINGE HUDDINGE HÅBO JÄRFÄLLA KARLSHAMN KARLSKRONA KNIVSTA KUNGSBACKA

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010

Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Information från Styrelsen - Nr 18 Februari 2010 Bäste/Bästa Föreningsmedlem! Detta nyhetsbrev (nr. 18) från styrelsen i BRF Krabban handlar till största delen om våra från och med nu gällande regler för

Läs mer

SOV KÖK/VARDAGSRUM (DM) BADRUM/TVÄTT (TAK LUCKA) klassiska kringbyggda skånegården. På Cymbalallén på Skanörs Vångar bor du bekvämt i ljusa

SOV KÖK/VARDAGSRUM (DM) BADRUM/TVÄTT (TAK LUCKA) klassiska kringbyggda skånegården. På Cymbalallén på Skanörs Vångar bor du bekvämt i ljusa Skorstenar: Svart aluminiumplåt typ innspong P Hängrännor: Ofärgad aluminium innspong P Stuprör: Ofärgad aluminium (lika fasad) innspong P ASAD Träpanel grågrön NCS S0 B0 Sockel Betong --- önster mörkgrå

Läs mer

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013

Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013 Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark

Läs mer

UTFORMNING GESTALTNINGSPROGRAM. för detaljplan Vålösundet östra del 3, Kristinehamns kommun. Kristinehamn 2012-10-22

UTFORMNING GESTALTNINGSPROGRAM. för detaljplan Vålösundet östra del 3, Kristinehamns kommun. Kristinehamn 2012-10-22 UTFORMNING GESTALTNINGSPROGRAM för detaljplan Vålösundet östra del 3, Kristinehamns kommun Kristinehamn 2012-10-22 Gestaltningsprogrammet för detaljplan för Vålösundet östra del 3 i Vålösundet är framtaget

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag

Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag Samrådshandling Dnr: BNO 2011/7 215 Ersättning av del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING Februari

Läs mer

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula.

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Hur man målar GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Det finns bara ett fåtal gula kulörer som blir riktigt snygga på ditt hus. De flesta blir alltför starka och nästan självlysande när de målas

Läs mer

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1.

CRONHOLM N 8 A från NV. CRONHOLM N 8 A från NV FRONTESPIS. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K =1, M =1. fastighet: CRONHOLM NORRA 8, hus A. adress: Föreningsgatan 19. ålder: 1882. Ombyggt 1890, 1934, 1986. arkitekt / byggm: G. A. Hansson (1934), Nilsson & Persson (1986). Gulvit spritputs. Valmat lågt sadeltak,

Läs mer

Studentbostäder på KTH Campus

Studentbostäder på KTH Campus Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio

Läs mer

Exempelritningar för nybyggnad av garage

Exempelritningar för nybyggnad av garage Exempelritningar för nybyggnad av garage Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Boende i Västergarn. En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig

Boende i Västergarn. En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig Boende i Västergarn En bygd med historiens vingslag bakom sig och framtiden för sig Västergarn då Västergarn ligger ca 25 km söder om Visby Bygden är rik på historia och fina naturområden. Paviken Norr

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Värdering, ändring och energieffektivisering Växjö 19 mars 2013 Tomas Örn Kulturmiljö [fysisk] miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som därigenom

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor

Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-02-19 Handläggare Renoir Danyar Telefon: 08-508 26 659 Startpromemoria för planläggning av takpåbyggnad med kontor Förslag till beslut

Läs mer

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov. 3 5 4 3 5 5 8 7 9 8 8 6 6 Samhällsbyggnadskontoret Ändring av Detaljplan för GENETA, del 7 inom stadsdelen Geneta i Södertälje Tillägg till PLANBESKRIVNING Arkivnummer: P 595 Dnr. 009-0003-4 Upprättad

Läs mer

Hur man målar beigefärgade och. BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna.

Hur man målar beigefärgade och. BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna. Hur man målar beigefärgade och BRUNA VACKRA HUS så att de blir behagligt beigefärgade eller bruna. De beigefärgade husen är ofta som kameleonter. De förändras kraftigt beroende på omgivning, ljus och färg

Läs mer

Sundinska huset i Västerås

Sundinska huset i Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:79 Sundinska huset i Västerås - fönsterrenovering 2008 Antikvarisk kontroll Kvarteret Lovisa 3 Västerås domkyrkoförsamling Västmanland Helén Sjökvist Sundinska huset

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling

PLANBESKRIVNING 2014-04-29 Dnr: 2013/865 Antagandehandling Antagen av: SAMBN 2014-05-21, 65 Laga Kraft: 2014-06-12 Genomförandetiden slutar: 2019-06-12 SAMBN arkiv nr: 301 Detaljplan för Qvirites 5 och 6 inom stadsdelen Gamla Staden i Ystad Ystads kommun, Skåne

Läs mer

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär.

K = 4(gata) 1(gård), M = 2(gata) 1(gård). Mexistenen, det falska korsvirket och de hela fönstren döljer effektivt husets ålder och karaktär. fastighet: LARS 3, hus A. adress: Stora Östergatan 18 ålder: Före 1828. Ombyggt 1890 (för Ångmejerianläggning ), 1902, 1911, 1936, 1957, 1967. arkitekt / byggm: Persson (1890), Peter Boisen (1902), Henrik

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G

Bild nr 1, Vy från Lindholmshamnen NCS S 3005-G80Y NCS S 4010-G80Y NCS S 3005-B80G NCS S 5005-B80G BRF MASTHUGGET BRF MASTHUGGET N När Du betraktar bostadsområdet från håll ser Du ett grönskande berg i milda, sammanhållna gröngrå-blå kulörer. Befinner Du Dig inne i området sprakar det av liv. Varje

Läs mer

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering,

Läs mer

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus

Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Foldern är framtagen juni 2010 och reviderad januari 2012 av Bygglovalliansen som är en samverkan mellan kommuner för utveckling av bygglovfunktionen. Följande

Läs mer

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR Områdesbestämmelserna är antagna av miljö och stadsbyggnadsnämnden DR 105 den 18 maj 2006 170. Detta beslut vann laga kraft den 15 juni 2006. UDDEVALLA KOMMUN MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING Områdesbestämmelser

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Gestaltningsprogram Norrlandet

Gestaltningsprogram Norrlandet Gestaltningsprogram Norrlandet En sammanfattning utifrån riktlinjer i Översiktsplan och Kulturmiljöbilaga för Norrlandet Maj 2013 Projektnr: 314 023 800 Granskningshandling 2013-05-06 Innehållsförteckning

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR

Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Sökhjälp för Bebyggelseregistret, BeBR Fritextsökning gör du i fältet Ange ett eller flera sökord. Genom att skriva ett eller flera ord i fältet gör du en nyckelordssökning på ungefär samma sätt som i

Läs mer

q-märkta hus på Ven bilaga till områdesbestämmelser för Ven

q-märkta hus på Ven bilaga till områdesbestämmelser för Ven q-märkta hus på Ven bilaga till områdesbestämmelser för Ven 1 Bilagan är en sammanställning av befintliga q-märkta hus på Ven, dessutom har ytterligare tre hus tillkommit. Den skyddade bebyggelsen i områdesbestämmelserna

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer