Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Självvärdering"

Transkript

1 Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar Självvärdering Lärosäte: Malmö högskola Utvärderingsärende reg.nr Område för yrkesexamen: Byggteknik Högskoleingenjörsexamen 1

2 Del 1 - Inledning Högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör 180 högskolepoäng med examensbenämningen Byggteknik startade hösten 2010 efter en omfattande revidering av tidigare utbildningar inom ämnet (med examensbenämningar Byggteknik och Byggdesign). Revideringen, som genomförts i nära samverkan med representanter från företag i bygg- och fastighetsbranschen, resulterade i en utbildning som till merparten byggs upp av större sammanhängande kursblock, flera av dem terminslånga, och med en variation av arbets- och examinationsformer (cirka hälften av högskolepoängen examineras genom andra former än tentamen). Av utbildningens 180 högskolepoäng återfinns 30 högskolepoäng (cirka 17 %) i kurser i matematik och naturvetenskap och 22.5 högskolepoäng (12.5 %) i valfria/valbara kurser. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och genomförs under sista terminen. Kurserna på utbildningen är, med få undantag, utvecklade exklusivt för programmet och ett fokus har varit mot en helhetssyn på husbyggandets planering, projektering, produktion och förvaltning och en därtill tydlig koppling till professionen. Utbildningens kurser innehåller, förutom grundläggande byggtekniska ämnen såsom byggmateriallära och byggnadsfysik, hållfasthetslära, byggnadsmekanik, byggteknik, geologi och geoteknik samt konstruktionsteknik även exempelvis byggproduktionsteknik, projektledning, mätningsteknik och installationsteknik. Användningen av datorelaterade verktyg är omfattande. Kunskaper och färdigheter i matematik och naturvetenskap utvecklar studenten i kurser, ofta med tillämpningar inom byggteknik. Läsåret 2012/2013 finns för första gången årskurs tre på den nya utbildningen. De bedömda examensarbetena är alltså resultatet från den tidigare utbildningen och dess upplägg. Mer information om själva utbildningens innehåll och kursupplägg finns i Del 3 Andra förhållanden och avsnittet Kort om utbildningen kan med fördel läsas innan beskrivningarna av examensmålen i Del 1. Utbildningsplan Enskilda kursplaner Koppling mellan kursmål och programål Alumniundersökning (examina ) Nedan ges en redovisning av vår syn på uppfyllelse av examensmålen. Då det gäller en professionsutbildning kan gränsen mellan olika kursmåls placering i förhållande till examensmålet ibland vara flytande. Till exempel kan en tolkning vara att det är färdighet och förmåga som examineras, medan avsikten är att påvisa att studenten med nödvändighet måste ha kunskap och förståelse för att över huvud taget kunna genomföra en efterfrågad problemlösning. Vi har fokus på hur uppfyllelse av kursmål är tänkta att vara en garanti för att examensmålen uppfylls och på läraktiviteter/arbetsformer som används för att studenterna ska nå dem. Redovisningen av kursmål som är relaterade till respektive examensmål är omfattande, men ett urval har använts för att redovisa upplägg och examination. Kursernas placering i tid och innehåll utgör den sammanhållande ramen för progressionen av lärandemålen, men de beskrivs i huvudsak endast i Del 3. När det är relevant anges däremot vilken termin det gäller, detta anges med T1-T6. 2

3 1 Examensmål 1 För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Byggteknik vid Malmö högskola innehåller klassiska byggtekniska ämnen med fokus på byggnaders planering, projektering, produktion och förvalting. Vi har valt att i detta inte inbegripa lärandemål som primärt rör kompetens inom infrastrukturområdet såsom till exempel inom vägbyggnad, trafikteknik och VA-teknik. Ur rapporten från Högskoleverkets kvalitetsutvärdering av högskoleingenjörsutbildningar kan man om byggteknik läsa följande bör utbildningen innehålla en kärna av grundläggande byggtekniska kurser inom byggmateriallära och byggnadsfysik, hållfasthetslära, byggnadsmekanik, byggteknik, geoteknik och konstruktionsteknik... Härtill kommer byggtekniskt breddande områden. Det är ur denna kärna av ämnen som kursmålen kopplade till examensmål 1 primärt har hämtats. 1.1 Kursmål relaterade till examensmål 1 I kursplanerna finns bland andra följande mål som kan kopplas till examensmålet: kunna redogöra för olika byggnadsmaterials egenskaper relaterat till bärförmåga, inneklimat och miljöpåverkan visa kunskap om en byggnads tekniska uppbyggnad och byggnaden som ett system kunna redogöra för byggtekniska krav som kan ställas på husbyggnader och enskilda byggnadskonstruktioner kunna redogöra för grundläggande begrepp och samband inom byggnadsmekanik och hållfasthetslära kunna redogöra för grundläggande fysikaliska processer som påverkar en byggnads klimatskyddande egenskaper kunna förklara produktionsmetoder för byggproduktion kunna välja en lämplig modell för att analysera bärverk såsom balkar, pelare, fackverk och ramar, samt kunna bestämma inre krafter, spänningar och deformationer kunna redogöra för grundläggande konstruktionstekniska begrepp och redskap för att kunna dimensionera enskilda konstruktionsdelar visa kännedom om den redovisningsteknik som används inom branschen visa kännedom om projekterings- produktions- och förvaltningsprocesserna och om informationsproduktion och informationsflöden i dessa processer (BIM) För att uppnå examensmålet uppnår studenterna följande delmål: 1A 1B 1C visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund visa kunskap om det valda teknikområdets beprövade erfarenhet visa kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete Nedan redovisas, för respektive delmål 1A-1C, hur måluppfyllelsen för ett urval av kursmålen ovan nås via kurser/kursmoments upplägg och examination. 1 HSV Rapportserie 2003:20 R Del I 3

4 1.2 Upplägg och examinationen Ett urval av kursmålen enligt ovan redovisas med koppling till delmålen. Vissa exempel kan mycket väl tolkas som om det är färdighet och förmåga som examineras, men avsikten med dem är att påvisa att studenten med nödvändighet måste ha kunskap och förståelse för att genomföra den problemlösning som krävs Mål 1A - visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund Den vetenskapliga grunden inom byggteknik utvecklar studenten primärt i kursmoment som behandlar byggnadsmateriallära, byggnadsfysik, byggnadsmekanik och hållfasthetslära (strukturmekanik) som sedan utgör en bas, tillsammans med relevanta delar av matematik och naturvetenskap, för vidare studier och tillämpningar inom till exempel geoteknik och konstruktionsteknik. De examinerande momenten återfinns till stor del i kurser som ges under det första läsåret, men det förekommer även att tillämpningar i senare kurser implicit examinerar lärandemål av denna karaktär. Mot bakgrund av den nära kopplingen mellan byggnadsfysik och byggnadsmateriallära examineras dessa inte som två separata delar utan tillsammans vid två tillfällen, det första med tonvikt på kunskap och förståelse och det andra med tonvikt på tillämpningar. Exempel Lärandemålet kunna redogöra för olika byggnadsmaterials egenskaper relaterat till bärförmåga, inneklimat och miljöpåverkan examineras genom en tentamen. Exempel på tentamensfrågor är Det så kallade kryptalet för ett material används för att räkna ut långtidsdeformationer på grund av en belastning som får verka under (mycket) lång tid. Hur kan man definiera? I ett poröst material kan man finna slutna, genomströmningsbara och icke genomströmningsbara porer. Rita en skiss som schematiskt visar hur dessa porer uppträder i materialet. Om man konstaterat förhöjda halter av radon i en byggnad finns det ett antal åtgärder för att sänka denna. Beskriv tre av dessa så utförligt som möjligt. En inlämningsuppgift består i att utreda kvalitetsegenskaper hos tre olika golvmaterial i en given situation. Studenten ställs här inför uppgiften att ta ställning bland annat till frågor som rör golvmaterials egenskaper, hur materialet påverkas i ett livscykelperspektiv, etcetera. Lärandemålen visa kunskap om en byggnads tekniska uppbyggnad och byggnaden som ett system, kunna redogöra för byggtekniska krav som kan ställas på husbyggnader och enskilda byggnadskonstruktioner samt kunna redogöra för grundläggande fysikaliska processer som påverkar en byggnads klimatskyddande egenskaper examineras genom tentamensfrågor av karaktären: Bilden nedan illustrerar en yttervägg. Ange minst sex funktionskrav som en yttervägg ska uppfylla. 4

5 Beskriv funktionen för en inomhusventilerad krypgrund, förklara så utförligt du kan. Ange minst fem exempel på laster som förekommer på en byggnad och som har med bärförmåga att göra. I vilket nationellt regelverk finns det beskrivet hur man som ingenjör ska hantera dessa laster? Vilken är den vanligaste orsaken till att det bildas kondens vintertid på innerglasets insida (alltså den glasyta som vetter mot rummet) i ett kopplat fönster? Varför är det under vissa förutsättningar direkt olämpligt att ventilera en kallvind kraftigt med uteluft? För att fuktkonvektion ska kunna uppstå krävs, förutom tillgång till fuktig luft, två förutsättningar till. Vilka? Flera av ovanstående lärandemål introduceras i utbildningens allra första inlämningsuppgift Inventering och beskrivning av en byggnad Grundläggande byggteknik där studenten i en rapport besvarar ett antal frågor kring en egenvald byggnad. Frågorna berör konstruktion, uppvärmningssystem, ventilationssystem, brandsäkerhet, skador och sluthantering/återvinning. Genom uppgiften introduceras studenten även i vetenskapligt skrivande och informationssökning samt ett kritiskt förhållningssätt. En för ändamålet särskild tillhandahållen rapportmall används, se examensmål 5. Bedömningen av rapporten har i detta skede en tonvikt på struktur, att den innehåller relevant material, att källhänvisningar används korrekt och att referenshanteringen följer praxis. Den språkliga hanteringen uppmärksammas, men har i detta läge ingen avgörande betydelse. Tips ges till språkverkstaden vid högskolan, se vid examensmål 5, om anledning finns. På så sätt signaleras tidigt behovet av extra språklig träning och gör det möjligt även för den initialt språkligt svage studenten att utveckla en progression till examensmål 5. Inom strukturmekaniken krävs kunskap och förståelse för grundläggande begrepp för att man ska kunna utveckla sin kompetens och bygga relevanta beräkningsmodeller, analysera dem och kritiskt förhålla sig till resultatet. Detta är givetvis mycket en förmåga som tränas genom kontinuerlig problemlösning. Examensmålet avseende strukturmekaniken är dessutom starkt kopplat till lärandemål som berör examensmålen 2 och 3. För att garantera att kursmål såsom kunna välja en lämplig modell för att analysera bärverk såsom balkar, pelare, fackverk och ramar, samt kunna bestämma inre krafter, spänningar och deformationer uppnås används tentamensuppgifter av typen nedan. Bestäm maximalt tillåtet värde på P om den tillåtna belastningen (tryck eller drag) på stängerna A, B och C är 160 kn. En stålbalkbalk med ett tvärsnitt med tröghetsmoment I z = mm 4 belastas enligt figuren nedan. Bestäm stödkrafterna vid stöden. 5

6 Förutom tentamen i strukturmekanik examineras kunskaper (och färdigheter) genom ett antal inlämningsuppgifter, med följande teman modellering och analys av ett fackverk vid Centre de Pompidou analys av en gångbro analys av en statiskt obestämd kontinuerlig balk analys av en ramkonstruktion med hänsyn till andra ordningens teori Vid bedömning av studenternas prestationer på räkneuppgifter ligger tonvikten generellt primärt på metodval och problemlösningsförmåga. Räknefel, som inte leder till orimliga resultat, uppmärksammans men bedöms som mindre kritiska Mål 1B - visa kunskap om det valda teknikområdets beprövade erfarenhet Tillämpningen av den beprövande erfarenheten utgör ett vanligt inslag i utbildningen. Vanligtvis yttrar det sig i examination av lärandemål som har med färdigheter och förmåga att göra, men baseras då på att det i grunden finns kunskap om vedertagna metoder eller praxis. Exempel på sådana moment är tillämpningen av Boverkets Byggregler och Eurokoder för dimensionering och kontroll av byggnadselement. Ytterligare exempel utgör användningen av byggtekniska principer och produktionsmetoder ute på byggarbetsplatsen, användningen av datorbaserad informationshantering, systematik vid utformning av byggtekniska handlingar, etcetera. Studenterna får även kännedom om informationskällor såsom Limträhandboken, Betongbanken och byggmaterialkataloger samt Svensk Byggtjänsts webbtjänster. Exempel Lärandemålet kunna förklara produktionsmetoder för byggproduktion examineras genom en individuell uppgift där studenten kontaktar en valfri byggarbetsplats och väljer ut ett arbetsmoment (produktionsmetod). Med hjälp av arbetsplatsen och annan inhämtad information analyseras arbetsmomentet. I en individuell rapport presenterar studenten det analyserade arbetsmomentet och gör även en muntlig presentation. I uppgiften används bland annat Byggarbetsplatsens teknikhandbok som innehåller såväl praktiska råd och tips som en sammanställning av praktisk erfarenhetsbaserad information om byggproduktion och regler som styr byggverksamhet, se även examensmål 1C. Andra lärandemål såsom visa kännedom om den redovisningsteknik som används inom branschen och visa kännedom om projekterings- produktions- och förvaltningsprocesserna och om informationsproduktion och informationsflöden i dessa processer (BIM) examineras i tillämpningar, men även vid tentamen, till exempel BIM är ett begrepp som i stort sett hela byggbranschen pratar om. Vad betyder BIM? Hur kommer BIM in i byggprocessen? Beskriv kort vad BSAB är och hur det används? 6

7 I inlämningsuppgiften Byggdelsanalys (T2) ska studenten ta fram handskisser (sektionssnitt) i skala 1:10 som visar konstruktiv uppbyggnad av grund, ytterväggar och tak med anslutningar. För detta ändamål använder sig studenten av informationsmaterial från olika materialleverantörer. I några av exemplen som redovisas under examensmål 3 finns det kopplingar till användning av beprövad erfarenhet Mål 1C - visa kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete I examensarbetets lärandemål finns explicit det aktuella examensmålet. Bland de bedömningskriterier som anges finns bland annat problemformuleringens koppling till samhälleligt och inomvetenskapligt intresse och till tidigare forskning samt hur redovisning och diskussion av teoribildningar inom studiens avgränsade område genomförs. I övrigt är målet att branschknutet forsknings- och utvecklingsarbete tas upp i kurser i anslutning till relevanta moment. Detta sker dels genom högskolans lärare men studenterna får också genom det relativt stora antalet gästföreläsare kännedom om utvecklingsfrågor inom branschen, till exempel vid föreläsningar om byggnadsmaterial, byggsystem, informationshantering med mera. Några av lärarna är aktiva forskare och väl orienterade om aktuell forskning inom sina respektive forsknings- och undervisningsområden, till exempel inom byggproduktionsteknik och energi- och resursflöden i byggnader i ett livscykelperspektiv. Ett exempel där detta kommer till direkt användning är den examinerande inlämningsuppgift som tidigare nämnts om produktionsmetoder. Studenterna ska använda sig av resultat från de av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) finansierade projekten Arbetsberedning med stöd av och Byggarbetsplatsens teknikhandbok för att lösa uppgiften. Handboken används även som kurslitteratur. 1.3 Analys och värdering Som exemplen ovan visar så behandlas och examineras examensmålet inom en rad av moment inom utbildningen. Examinationen mot examensmålet sker vid flera tillfällen och på många olika sätt. Arbetsformerna har anpassats så att de ska gynna lärandet detta gäller såväl i innehåll som i planering i tid. Avsaknaden av koncentrerade läsperioder, som annars än en vanlig konstruktion inom tekniska utbildningar i landet, innebär att examinationen av kursmål kan ske mer kontinuerligt och i sitt sammanhang. Vi menar att detta gynnar lärandet och möjligheterna att nå kursmålen. Föreläsningar kombinerat med övningar är den vanligaste formen av salsundervisning. Litteraturen som används är vanligtvis på svenska och vanligt förekommande på tekniska utbildningar inom svensk högskola. Som hjälp till studenterna så examineras även mindre inlämningsuppgifter kontinuerligt och därmed lotsas studenterna fram i sitt lärande. Inlämningsuppgifterna bygger mycket på att studenten använder sin kunskap och förståelse för att konstruera och lösa ett problem. En godkänd inlämningsuppgift innebär att studenten har kunnat visa att hon/han har den förståelse och kunskap som krävs för att lösa uppgiften. En underkänd uppgift leder vanligtvis till att studenten ges ytterligare tid för att komplettera den. Uppgifterna använder sällan någon annan bedömning än att målet har uppnåtts (betyget G). I en stor majoritet av kurser förekommer salstentamen. Vid examination av tentamina inom matematik finns en stark tradition som innebär att när studenten har nått 50 % av möjliga poäng så utgör det en garanti för att lärandemål har nåtts. Inom dessa kurser bedöms studenterna dessutom genom inlämningsuppgifter, vilket vi menar ytterligare stärker vissheten om att studenterna verkligen uppnår kursmålen. Inom merparten av de byggtekniska kursernas examination genom 7

8 tentamen har vi valt att skärpa kraven för godkänt betyg normalkravet är minst 65 % av totalpoängen. Utöver detta finns även krav på godkända inlämningsuppgifter. Problemlösning är central egenskap för en ingenjör. I de examinerade uppgifterna är det centralt att studenterna visar förmåga att identifiera, analysera och presentera ett problem. Förståelse för grundläggande principer och metodkunskaper är, som tidigare nämnts, viktigare än att resultatet på grund av ett enklare räknefel kan vara fel. Här måste dock studenten även visa sin kompetens att bedöma om ett resultat är rimligt eller inte. Den allra första uppgiften (Inventering av en byggnad, T1) görs som ett grupparbete och introducerar studenten i ett vetenskapligt förhållningssätt till en problemställning. Genom det fria valet av byggnad är avsikten att studenten ska inspireras till att söka och dokumentera samt värdera information för ett specifikt uppdraget. Information kring litteratursökning och referenshantering ges här i sitt sammanhang, och kraven på rätt hantering av till exempel källhänvisningar och referenser sätts tidigt höga. Genom ett förfarande speed feedback, där studenterna i grupp bokar en tid med lärare, så får de en snabb muntlig återkoppling på det de skrivit. Det gäller såväl innehåll, form som språk. Att redan tidigt kunna identifiera sig med en kommande yrkesroll har sannolikt en positiv inverkan på motivation och därmed lärandet. Detta görs förutom genom själva uppgifternas innehåll även genom tidiga studiebesök på byggarbetsplatser, genom besök på företag i branschen och genom gästföreläsare. Kurslitterarturen som används är vanligt förekommande på landets högskoleutbildningar inom byggteknik. Exempel är P.-G, Burström Byggnadsmaterial, S. Heyden med flera: Introduktion till strukturmekaniken, B.-Å. Peterson Tillämpad byggnadsfysik, K. Sandin Praktisk byggnadsteknik och P. Mattsson & A. Örtenblad Smått och gott om vetenskapliga rapporter och referensteknik. Genom kursvärderingar syns att studenterna uppfattar att kurserna genomförs i enlighet med kursplanerna vilket i förlängningen bidrar till att studenterna uppfyller examensmålen. I större kurser genomförs en formativ kursvärdering bland annat med frågan om hur studenterna uppfattar kursmålen. Vid en summativ kursvärdering ställdes frågan om studenten kunde redogöra för olika byggnadsmaterials egenskaper relaterat till bärförmåga, inneklimat och miljöpåverkan det vill säga ett av kursmålen som ska visa att studenten har kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund. Cirka hälften av kursdeltagarna svarade, och av dessa svarade knappt 90 % att de kan eller tror sig kunna göra det. Sammantaget så menar vi att studenter som godkänts på kursmoment enligt ovan, genom en variation av examinationsformer, väl uppfyller kursers lärandemål och därmed även examinationsmålet. 8

9 2 Examensmål 2 För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. 2.1 Kursmål relaterade till examensmål 2 I kursplanerna finns bland andra följande mål som kan kopplas till examensmålet: visa kännedom om byggbranschen och dess struktur samt vanligt förekommande arbetsuppgifter för en högskoleingenjör visa kunskaper om grundläggande definitioner och begrepp inom byggandet visa kunskap om samhällsbyggnadsprocessen samt projektprocessens olika skeden och medverkande aktörer och deras uppgifter visa kännedom om den lagstiftning som påverkar byggandet visa kunskap om grundläggande metoder för kravställande, planering, organisation, ekonomistyrning samt kvalitets- och miljöstyrning av ett byggprojekt visa kännedom om arbetet i en projektgrupp och om de roller som kan förekomma samt grundläggande kunskap om samarbete och ledarskap i grupper kunna förklara och använda grundläggande begrepp beträffande ekonomiska frågor inom byggprocessen kunna redogöra för grunderna för byggnadstekniskt brandskydd och byggnadsakustik för husbyggnader visa kunskap om geodetiska mät- och beräkningsmetoder inom byggbranschen samt grunderna i geografiska informationssystem (GIS) kunna redogöra för projekteringsprocessen och förekommande typer av husbyggnadsprojektering kunna redogöra för ett systemtänkande kring byggnads- och installationsteknik som syftar till att få dessa teknikaspekter att samverka för ett hälsosamt, optimalt och ekologiskt husbyggande kunna redogöra för myndighetskrav och grundläggande dimensioneringsprinciper vad avser inomhusmiljö, energihushållning och bärförmåga kunna redogöra för grundläggande samband mellan hälsorisker och brister i inomhusmiljön redogöra för olika typer av system för värme, kyla, ventilation, vatten och avlopp samt deras uppbyggnad, funktion och egenskaper visa kunskap och förståelse för kommunala ledningssystem för dag- spill- och tappvatten och hur magasinering och pumpning kommer in i processen. visa kännedom om den redovisningsteknik som används inom branschen visa kännedom om projekterings- produktions- och förvaltningsprocesserna och om informationsproduktion och informationsflöden i dessa processer (BIM) visa kunskap om och förståelse för grunderna i geologi och särskilt Sveriges geologi med avseende på jord, berg, grundvatten, ytvatten och topografi visa kunskap om och förståelse för grunderna i jordmekanik och särskilt grundläggningsteknik kunna tolka, använda och skapa information i såväl en digital modell som på en ritning visa kunskaper i grundläggande teknisk programmering med ingenjörstillämpningar 9

10 visa kunskaper i matematiska metoder i hanteringen av vektorer, matriser och avbildningar i problemlösning visa kunskaper om grundläggande algebraisk räkning och matematisk analys i en variabel visa förståelse för matematikens roll vid lösandet av tekniska och naturvetenskapliga problem visa kunskap och förståelse för felutjämning med minsta kvadratmetoden kunna redogöra för grundläggande begrepp inom beskrivande statistik kunna redogöra för grundläggande begrepp inom de områden som beskrivs under innehåll (mekanik, värmelära och gasfysik, strålning, beskrivande statistik, värmeledning). kunna kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, föreläsningar, teknisk dokumentation samt marknadsföringsmaterial genom analys av de praktiska erfarenheterna som förvärvats under kursen För att uppnå examensmål 2 uppnår studenterna följande delmål: 2A 2B 2C visa brett kunnande inom det valda teknikområdet visa relevant kunskap i matematik visa relevant kunskap i naturvetenskap Nedan redovisas, för respektive delmål 2A-2C, hur måluppfyllelsen för ett urval av kursmålen ovan nås via kurser/kursmoments upplägg och examination. 2.2 Upplägg och examinationen Ett urval av kursmålen enligt ovan redovisas med koppling till delmålen. Även när det gäller detta examensmål så kan vissa exempel mycket väl tolkas som om det är färdighet och förmåga som examineras, men avsikten med dem är att påvisa att studenten med nödvändighet måste ha kunskap och förståelse för att genomföra den problemlösning som krävs Mål 2A - visa brett kunnande inom det valda teknikområdet Att ha en helhetssyn på ämnesområdet och yrkesrollen är en viktig kompetens för framtidens ingenjörer. Utöver kärnan av byggtekniska ämnen utvecklar studenten även ett brett kunnande inom ämnesområdet. Nedan ges exempel på hur några kursmål visar att denna del av examensmålet uppnås. Exempel Byggnaden utgör ett komplext system och förståelse för hur olika frågeställningar hör ihop är viktigt. Lärandemålet att kunna redogöra för olika typer av system för värme, kyla, ventilation, vatten och avlopp samt deras uppbyggnad, funktion och egenskaper examineras via tentamensfrågor: Två olika hus skall produceras i Malmö. Hus 1 skall uppföras med betongstomme och stommen i hus 2 består av träregelväggar och bjälklag av trä. Vilket av husen får A. högsta tidskonstanten B. högsta dimensionerande utetemperatur? I en fabrikslokal med betongstomme sänks värmen ner till 14 grader över natten. Under produktion dagtid skall temperaturen vara 20 grader. Vilket av följande uppvärmningssystem är att föredra och varför? A. takvärme med värmestrips B. golvvärme Den termiska komforten är beroende av ett antal faktorer. Vilka - och hur påverkar de komforten? Beskriv hur ett FTX-ventilationssystem fungerar för en villa. Rita en principskiss och förklara de olika flödena. Vad gäller för storleksförhållandet mellan de olika luftflödena? 10

11 Kopplat till detta lärandemål är även inlämningsuppgiften som består i att dimensionera och rita spillvattensystemet, tappvattensystemet och värmesystemet i en byggnad. Andra funktionskrav för en byggnad rör akustik och brand. Kursmålet kunna redogöra för grunderna för byggnadstekniskt brandskydd och byggnadsakustik för husbyggnader examineras vid en för dessa två gemensam tentamen. Frågor från en sådan tentamen är Vad betyder det (något förenklat) att en dörr är utförd i brandteknisk klass E 30-C? Hur påverkas armerad betong av en långvarig brand? För 5 olika golvkonstruktioner (bjälklag) har man uppmätt ljudisoleringsvärden enligt listan här nedanför (redovisas inte här). Vilken golvkonstruktion är bäst ur ljudisoleringssynpunkt? En ingenjör måste ha vissa kunskaper om vad som finns under byggnaden. Vid en tentamen examineras därför lärandemålen visa kunskap om och förståelse för grunderna i geologi och särskilt Sveriges geologi med avseende på jord, berg, grundvatten, ytvatten och topografi och visa kunskap om och förståelse för grunderna i jordmekanik och särskilt grundläggningsteknik. Detta examineras genom en salstentamen frågorna kan vara av karaktären: Definiera det geologiska begreppet lera och beskriv hur leror bildas. Varför är de tjälfarliga? Den svenska normalmoränen har vanligtvis en karakteristisk kornfördelning. Ibland, såsom i sydvästra Skåne och centrala Jämtland, har moränerna en något annorlunda kornfördelning. Beskriv den totala kornfördelningen hos båda moräntyperna, och ge en geologisk rimlig förklaring därtill. Förklara begreppet hydrostatiskt porvattentryck. Ange vilka grundläggande antaganden som allmänna bärighetsekvationen bygger på. Byggnaden är en del av ett större system och det är angeläget att lärandemål såsom visa kunskap och förståelse för kommunala ledningssystem för dag- spill- och tappvatten och hur magasinering och pumpning kommer in i processen. Examinationen av lärandemålet görs via en tentamen med frågor på formen Vad är fördelarna med ett cirkulationssystem gentemot ett förgreningssystem? Reningsprocessen av spillvatten delas in tre reningssteg nämligen mekaniska rening, som ingår i mekanisk biologisk rening och kemisk rening. Nämn minst två processer som ingår i mekanisk rening. Det dimensionerande flödet till en avloppspumpstation är 20 l/s. Beräkna den minsta effektiva volymen (sumpvolymen) för stationen under förutsättning att pumpen startar högst åtta gånger i timmen. Vad blir höjden på den effektiva volymen om pumpstationen är utformad som en cirkulär brunn med diametern 2 m? Placering av byggnaden görs med hjälp av olika mätmetoder. Lärandemålet visa kunskap om geodetiska mät- och beräkningsmetoder inom byggbranschen samt grunderna i geografiska informationssystem (GIS) bedöms dels vid en tentamen och dels genom praktiska fältmätningar utomhus. En tentamensfråga som examinerar mot lärandemålet har varit På ritningsbilagan (redovisas inte här) finns ett planerat bostadsområde. En angöringsgata med trottoarräcker sig i en båge längsmed området. Man kan nå de olika fastigheterna via säckgator. Angöringsgatans totala bredd inklusive trottoarer uppgår till 9 m. Alla husen är belägna 4 m från tomtgränsen längs med gatan. Inom området finns vid byggstart ett antal stompunkter PP1, PP2, PP3 och PP4 vilka är koordinatbestämda enligt koordinatlista och fast förankrade i terrängen. Beräkna koordinaterna för PP5 med hjälp av följande mätdata (redovisas inte här). Som ingenjör arbetar man i teknikprojekt och i olika team. Studenterna tränas praktiskt i detta och som en teoretisk bas examineras de även på lärandemålen förklara och använda grundläggande begrepp beträffande projektmetodik och projektprocesser och visa kännedom om arbetet i en projektgrupp och om de roller som kan förekomma samt grundläggande kunskap om samarbete och ledarskap i grupper. Detta görs via en tentamen i projektledning: 11

12 Nämn några andra begrepp som är synonyma med beslutspunkt. Beskriv blocknätsmetoden. Vilken information innehåller en aktivitetslista? Ge exempel på riskkategorier. Vad kan en projektledare göra för att "få med organisationen" i ett förändringsprojekt? Beskriv cykeln för kvalitetsarbete. En helhetssyn på själva byggprocessen är en viktig kunskap för blivande ingenjörer. Det omfattar lärandemål som visa kännedom om byggbranschen och dess struktur samt vanligt förekommande arbetsuppgifter för en högskoleingenjör, visa kännedom om den redovisningsteknik som används inom branschen, kunna visa kunskap om samhällsbyggnadsprocessen samt projektprocessens olika skeden och medverkande aktörer och deras uppgifter med flera. Dessa kunskaper examineras i form av en tentamen efter termin 1, med frågor av karaktären: Byggprocessen utgörs ju av dels samhällsbyggnadsprocessen och dels byggprojekt-processen. Beskriv, gärna med en figur, i korta drag denna process. Använd följande nyckelord: förvaltning, kommunala planer, bygglov, slutbevis, produktion, utredning byggsamråd och projektering. Enligt Miljöbalken finns det även ett antal hänsynsregler för miljön. Två av dessa är Produktvalsprincipen och Lokaliseringsprincipen. Förklara vad de innebär. Det är allt vanligare att byggprojekt genomförs med överlappande projektering. Vad kan vara orsaken till detta? Vilka för- och nackdelar får man? Beskriv kortfattat arbetsmiljöansvaret i byggprocessen. För en helhetssyn är det även bra om ingenjören har viss kännedom om byggteknik- och arkitekturhistoria. Lärandemålet examineras bland annat vid en tentamen, exempelvis med två frågor Ange tre parametrar som kan användas vid en bedömning av en byggnads kulturhistoriska värde. Bilden nedan visar tre byggnader i Malmö. Ange från vilken tidsepok respektive byggnad härstammar och varför du tror det Mål 2B - visa relevant kunskap i matematik Relevanta baskunskaper inom matematik utvecklar studenter inom kurser terminerna 2 och 3. Kurserna i vilket detta äger rum är framtagna med ett fokus på sammanhang och innehåller vanligtvis moment med stark koppling till byggteknik. Användningen av matematikkunskaper återfinns även integrerat i vissa byggteknikkurser. Exempel Lärandemålet visa kunskaper om grundläggande algebraisk räkning och matematisk analys i en variabel examineras bland annat genom en tentamen i linjär algebra. Nedan redovisas några examinationsuppgifter från en sådan. 12

13 Lös ekvationen tan 3 3. Bestäm största och minsta värdet av funktionen f x på intervallet [0, 2]. Beräkna massan av en balk med längden 2 m och vars densitet i längdriktningen varierar som ρ x x 1 e kg/m från ena änden av balken. Ett normandiskt fönster är format som en rektangel med en halvcirkel på toppen. Antag att omkretsen på ett normandiskt fönster är 8 m. Bestäm fönstrets dimensioner och så att ljusinsläppet blir så stort som möjligt. Lärandemålet examineras även genom tre obligatoriska datorlaborationer med programmen MATLAB/Octave och Maxima. För att bli godkänd på den aktuella kursen krävs en individuell redovisning vid dator. Laboration 1 innehåller matematisk analys, och ett problem som studenten ska lösa är En fallskärmshoppare med massan m = 100 kg faller med farten = 20 m/s när han utlöser skärmen. Väl utlöst ger skärmen upphov till en bromsande kraft som är proportionell mot hopparens fart i kvadrat (proportionalitetskonstant k = 40 Ns /m. Om vi väljer referensriktningen så att krafter och hastigheter blir positiva då de är riktade nedåt blir nettokraften på hopparen Kombinerat med Newtons andra lag ger detta upphov till begynnelsevärdesproblemet 0 20 Använd MATLAB och lös problemet i intervallet [0, 10]. Lärandemålet visa kunskaper i matematiska metoder i hanteringen av vektorer, matriser och avbildningar i problemlösning examineras dels via en tentamen och dels genom att lösa ett antal tillämpningar. Exempel på examinationsuppgifter på en tentamen är För vilka värden på blir vektorerna 1,2 och 3, parallella? Lös följande linjära ekvationssystem Ange ett exempel av linjärt ekvationssystem som saknar lösning. Ekvationssystemet ska innehålla 2 obekanta och 3 ekvationer. En parallellogram har sina hörn i följande fyra punkter: : 1, 1, : 2,0, : 3,2 och : 3,4. Bestäm arean. 13

14 I tillämpningsdelen inom linjär algebra examineras kunskaper via sex datorlaborationer som redovisas inför en lärare. Exempel på en problemställning med koppling till flera lärandemål är Strukturer som konstrueras med hjälp av triangulära element tål ofta stora belastningar. De okända spännkrafterna (som strävar efter att hålla ihop strukturen) betecknas med F 12, F 13 och F 23. V 1 och V 2 är de okända vertikala krafterna som stöder konstruktionen vid nod 1 och 2. H 1 är den okända horisontella kraften vid nod 1. Slutligen är W 3 den kända kraften som representerar tyngden av strukturen. Kraftjämvikt i vertikal och horisontell led i var och en av de tre noderna ger ett ekvationssystem enligt figuren nedan. Låt =30, =60 och =100. Lös ekvationssystemet och bestäm alla de okända krafterna. Lärandemål med koppling till linjär algebra examineras även i tillämpade kurser. Sålunda finns bland annat en inlämningsuppgift inom strukturmekaniken som avser en kontinuerlig statiskt obestämd balk där uppdraget är att bestämma balkdimension, momentfördelning och stödreaktioner, och under villkoret att mittnedböjningen i det första balkfacket inte överskrider balklängden L/200. Nedböjningen ska inte heller vara mindre än 80 % av den accepterade (om det nu går att uppfylla båda kriterierna med samma balk). Problemet ska formuleras på matrisform. en tentamensfråga inom mätningsteknik med frågeställning att: Beräkna de utjämnade höjderna med hjälp av elementutjämning och matriser (anm. här används minsta kvadratmetoden). Studenterna utvecklar även kunskaper i beskrivande statistik (T1). Dessa examineras i ett projektarbete inom kursen Modeller och verklighet, och består av tre delar: förståelse för begrepp och metoder, modellering och tolkning. Kursmålet skrivs som kunna redogöra för grundläggande begrepp inom beskrivande statistik och examineras dels genom en rapport som omfattar samtliga tre delar ovan dels en muntlig redovisning. Den muntliga redovisningen har sin tonvikt på att presentera lösningar på frågeställningar Mål 2C - visa relevant kunskap i naturvetenskap I utbildningen utvecklar studenten kunskaper inom naturvetenskap dels i fysikkursen Modeller och verklighet och dels genom moment i de redan beskrivna byggtekniska kurserna som bland annat omfattar byggnadsfysik och strukturmekanik. Exempel Lärandemål som examineras med koppling till detta examensmål är bland andra kunna redogöra för grundläggande begrepp inom de områden som beskrivs under innehåll (mekanik, värmelära och gasfysik, strålning, beskrivande statistik, värmeledning) och kunna kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, föreläsningar, teknisk dokumentation Studenten ställs inför fyra olika problemställningar. En av problemställningarna som studenten ska analysera rör värmeöverföring i byggnader, där studenten utöver en genomgång av teorin bakom värmeöverföring ska genomföra beräkningar och analyser för värmeöverföring i olika typer av fönster. Vidare görs motsvarande beräkningar och analyser med hjälp av ett datorprogram för en typisk villa. Efter genomförd examination kan 14

15 studenten göra en kvalitativ beskrivning av värmeöverföringsprocesserna ledning, konvektion och strålning, analysera värmeöverföringsprocesser i byggnader och göra enkla kvalitativa beskrivningar i termer av ledning, konvektion och strålning och göra kvantitativa beräkningar av värmeöverföring i byggnader vilket redovisas i form av en skriven rapport och en ett skriftligt individuellt kortsvarstest som genomförs innan presentationen av genomfört arbete. Exempel på frågeställningar som ska besvaras i rapporten är: Ge några olika definitioner på termisk jämvikt? Hur kan värmeledning beräknas kvantitativt? Vad är U-värde och beräknas det totala U-värdet för en konstruktion bestående av flera skikt? Hur beräknas den totala överförda effekten för en byggnad? En koppling till denna del av naturvetenskapen finns i tillämpade kurser exempel på tentamensfrågor är Varför är det olämpligt att tala (och skriva) om energiförbrukning (något som är vanligt). Vad är det som är principiellt fel i uttryckssättet och varför. Vilket ord är mer korrekt att använda? Värmemotstånden hos de olika skikten hos en yttervägg är (utifrån räknat): R se, R 1, R 2, R 3 och R si. Ute- respektive innetemperatur är T u och T i. Vad blir temperaturen i gränsytan mellan skikt 1 och skikt 2? Ett exempel från samma kurs är en inlämningsuppgift med en studie av två skilda fysikaliska processer som har med inomhusmiljön och byggnaden att göra. Det ena är luftfuktighet och de fuktproblem som kan uppkomma. Det andra är strålning, framför allt radonproblematiken i våra bostäder. I en annan inlämningsuppgift studeras vad som händer då en vikt (hejare) släpps vertikalt mot en påle, som påverkas och flyttas nedåt en bit. Examination sker enligt samma principer som vid värmeöverföring, se ovan. 2.3 Analys och värdering Mycket av det som redan nämnts i motsvarande avsnitt för examensmål 1 är relevant även för denna del. Redovisningen av kursmål och hur de examineras ovan åskådliggör att studenterna utvecklar en bred kunskap kring ämnet byggteknik inom ramen för den avgränsning mot husbyggnad som gjorts. Examinerande moment av lärandemål med koppling till examensmål 2 genomförs även de med en variation av examinationsformer. Studenterna har också utvecklat relevanta kunskapar inom naturvetenskap med nära koppling till byggtekniska problemställningar. Detta utvecklar studenterna dels i en separat fysikkurs men även genom tillämpningar inom andra byggteknikkurser. Den otraditionella fysikkursens upplägg, med en nära koppling till byggteknik, ger den även ur ett studentperspektiv ett tydligt berättigande. Den första kursen i matematik ges inte på den första terminen Det är ett medvetet val som grundar sig på erfarenheten att studenterna tillgodogör sig matematik lättare om de är medvetna om problem som kan lösas med matematiska metoder. Sålunda läser studenterna linjär algebra som första matematikkurs. Detta görs under samma termin som ämnet strukturmekanik ges. Genom att här använda matriser vid lösningsförandet av kontinuerliga balkar så ser studenterna kopplingen direkt. Användning av datorprogram som till exempel MATLAB gör att studenten bättre kan se matematiken som ett verktyg för problemlösning. 15

16 När det gäller omfattningen på matematik och naturvetenskap (totalt 30 hp) anser vi att den rimlig för att studenterna väl ska kunna tillgodogöra sig de tillämpningar de möter under utbildningen, men är givetvis även en bas för vidare teknikstudier. Alla studenter på högskolan har tillgång till en Matematikverkstad, som är öppen 4-6 timmar per vecka. Det fungerar som drop-in och som student är man välkommen dit för att få hjälp i kurser, projektarbeten och examensarbeten. Studenterna kan där få stöd, inspiration och fördjupade kunskaper från erfarna lärare. Inför omtentamina genomförs även särskild repetition och särskild stödundervisning kan erbjudas i kursmoment där viss baskunskap och färdighet i matematik behövs. Exempel på kurslitteratur som används, utöver vad som nämns under examensmål 1, bland annat U. Nordstrand Byggprocessen, H. Christiansson med flera Begrepp i bygg- och fastighetssektorn, G. Sparr Linjär algebra, A. Persson & L.-C. Böiers Analys i en variabel och P. Jönsson MATLAB beräkningar inom teknik och naturvetenskap. 16

17 3 Examensmål 3 För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information 3.1 Kursmål relaterade till examensmål 3 I kursplanerna finns bland andra följande mål som kan kopplas till examensmålet: visa grundläggande färdigheter i att modellera med hjälp av objektsorienterad programvara kunna genomföra energitekniska beräkningar för klimatskalet hos husbyggnader på en nivå som motsvarar aktuella myndighetskrav kunna analysera, kvantitativt och kvalitativt, den byggnadsfysikaliska funktionen hos byggnadsdelar kunna välja en lämplig modell för att analysera bärverk såsom balkar, pelare, fackverk och ramar, samt kunna bestämma inre krafter, spänningar och deformationer kunna bedöma rimligheten i ett erhållet beräkningsresultat kunna tillämpa ingenjörsmetoder för dimensionering av bygg- och installationstekniska lösningar kunna tolka, utforma och redovisa byggnads- och installationstekniska konstruktionslösningar kopplat till en digital modell kunna utföra inmätnings- och utsättningsarbete kunna utföra geodetiska beräkningar av koordinater, höjder och utsättningsdata självständigt kunna analysera ett kartmaterial för att därefter kunna bedöma vilka geodetiska data, geodetiska mätmetoder och geodetiska beräkningar som krävs för att producera erforderlig utsättningsdata kunna hantera metoder och tekniker för att planera, styra och följa upp projekt genom att producera en projektledningsplan kunna använda datorhjälpmedel för projektplanering visa förmåga att använda modelleringstekniker för husbyggnadsprojektering och med hjälp av dessa producera bygglov-, system- och bygghandlingar kunna analysera val av produktionssystem och produktionsmetoder på byggarbetsplatsen kunna identifiera relevanta frågeställningar, redogöra för och tillämpa metoder och tekniker för att bygga fysikaliska förståelsemodeller kunna använda enklare fysikaliska och matematiska metoder för att lösa delar av en given problemställning kunna använda MATLAB eller motsvarande programvara för att utföra beräkningar med relevans för praktiskt ingenjörsarbete kunna tillämpa matematiska metoder i hanteringen av vektorer, matriser och avbildningar i problemlösning För att uppnå examensmål 3 så uppnår studenterna följande delmål, även om delmål 3B till stor del förutsätter att studenten behärskar 3A för sitt genomförande: 3A 3B visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information 17

18 Nedan redovisas, för respektive delmål 3A och 3B, hur måluppfyllelsen för ett urval av kursmålen ovan nås via kurser/kursmoments upplägg och examination. Tonvikten har i redovisningen lagts på delmål 3B eftersom en uppfyllelse av dem, i de flesta fall även bygger på en uppfyllelse av delmål 3A. 3.2 Upplägg och examinationen Mål 3A - visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap Exempel I utbildningens allra första veckor görs en inlämningsuppgift Inventering och beskrivning av en byggnad Grundläggande byggteknik där studenterna har i uppdrag att samla information, värdera och analysera en byggnad med utgångspunkt från ett antal frågeställningar. Uppgiften examineras genom en rapport och en muntlig redovisning och studenten utvecklar där framför allt en viss färdighet i att upptäcka sin brist på kunskap. De senare årens diskussioner i branschen kring så kallade enstegstätade faser utan luftspalt gör att det är särskilt angeläget att studenterna utvecklar sin ett förhållningssätt baserat på vetenskap. Lärandemålet kunna analysera, kvantitativt och kvalitativt, den byggnadsfysikaliska funktionen hos byggnadsdelar examineras vid en tentamen: Sommaren 2011 byggdes ett antal småhus i Malmö. Det rör sig om hus med ekologisk och hälsosäker profil enligt byggföretaget som säljer husen. För att undvika problem med fukt och mögel menar man att sådana problem undviks om man konsekvent använder oorganiska material i husets konstruktion. Alltså är ytterväggarna uppförda av murande lättbetongblock (tjocklek på väggen 500 mm för värmeisoleringens skull) och med puts på in- och utsida. I november månad behöver ett kylskåp repareras i ett av husen. Man finner då att ytterväggen bakom kylskåpet har en kraftig mögeltillväxt och det luktar illa. Kylskåpet ingår i köksinredningen som från golv till tak är placerad mot ytterväggen. Det visar sig vidare att det finns mögel överallt på ytterväggen där köksinredningen suttit. Du arbetar som teknisk konsult och ska ge ett utlåtande om vad som kan ha hänt (trolig skadeorsak) och föreslå lämpliga åtgärder. I uppgiften måste studenten använda sina inhämtade kunskaper inom såväl materiallära som byggnadsfysik. Bedömningen av studenternas prestationer i uppgifter av denna karaktär baseras på att de kan göra rimliga antaganden och via resonemang, oftast kompletterande med beräkningar, kan utvärdera problemställningen. Mekaniken och hållfasthetsläran utgör den vetenskapliga grunden för bärförmåge- och deformationsberäkningar. Lärandemålet kunna välja en lämplig modell för att analysera bärverk såsom balkar, pelare, fackverk och ramar, samt kunna bestämma inre krafter, spänningar och deformationer examineras vid inlämningsuppgifter och tentamen. En tentamensfråga respektive en inlämning redovisas nedan 18

19 För att bestämma storleken på en tryckkraft P (se figuren nedan) som angriper en sträcka e från tyngdpunkten, så har man mätt töjningen på vardera sidan av pelaren. I punkten A var töjningen och vid B Pelaren är gjord av stål med elasticitetsmodulen 200 GPa och tvärsnittet har en area som är m 2. Bestäm kraften P. A e P B [mm] A B Tyngdpunkt Bestäm analytiskt krafterna i det tre meter stora fackverket (som finns i Centre de Pompidou i Paris), med en lämplig metod. Redovisningen ska omfatta beräkningar och även innehålla en illustration som visar kraftspelet mellan drag- och tryckbelastade stänger. Visa även hur stångkrafterna i mittsnittet kan tolkas som kraftpar som motverkar den yttre belastningen. Bestäm också en tvärsnittsarea vardera för tryckta respektive dragna stänger om spänningen maximalt får uppgå till 200 MPa. Använd ett rörtvärsnitt för tryckta stänger och ett homogent tvärsnitt för stänger som är dragna och fundera även på varför det kan vara en lämplig utformning. Ovanstående två exempel utgör vanliga utformningar på räkneproblem. Det första utgår från att studenten kan tillämpa grundläggande samband inom hållfasthetsläran och via en räkneprocedur kan bestämma det korrekta svaret. I den andra uppgiften måste studenten först genomföra visst eget tankearbete kring val av beräkningsmodell och metod innan själva beräkningsarbetet börjar. Lärandemålen kunna utföra inmätnings- och utsättningsarbete och kunna utföra geodetiska beräkningar av koordinater, höjder och utsättningsdata examineras dels vid tentamen (se examensdelmål 2A) och dels genom fältmätningar. Mätningarna går ut på att dels kontrollera befintliga stompunkter och dels sätta ut hus och vägar för en tänkt bebyggelse. Innan varje mätningspass genomgår alla studenter en test på 3 frågor som alla berör aktuell mätning. För att få delta i mätningen måste minst 2 frågor vara rätt besvarade. Uppgiften bygger på ett systematiskt arbete med tillämpning av grundläggande kunskaper i matematik och att kritiskt förhålla sig till mätdata och beräkningsresultat. Att tillämpa kunskaper inom geovetenskap för att uppnå lärandemål som kunna utföra enklare jordmekaniska beräkningar avseende bärighet, sättningar och jordtryck examineras genom tentamensfrågor: Beräkna bärförmågan för ett fundament (figuren redovisas inte här) som är nedlagt i sand. För sanden kan följande värden antas (värderade härledda medelvärden): 19 /, 21 /, 0 och 32. Beräkna totala sättningar för byggnaden nedan (visas inte här). Sättningarna i torrskorpan kan bortses från. Lerlagret i övrigt delas i tre lika tjocka beräkningsskikt, det vill säga tre skikt om vardera 2 m. Grundvattenytan är belägen i övergången mellan torrskorpa och lera. Lastspridning skall beaktas med 2:1-metoden. Byggnadens tyngd är 10 MN. 19

20 3.2.2 Mål 3 B - visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information Att modellera, att simulera, förutsäga och utvärdera problem utgör byggingenjörens vardag och förekommer därför flitigt som examinerande moment inom utbildningen. Det kan vara att lösa ett renodlat fysikaliskt problem, skapa en digital modell för att visualisera en framtida byggnad eller dess produktion, att ta fram en produktionsritning, att bedöma t.ex. bärförmågan hos en pelare, att utvärdera olika tekniska lösningar för en byggnad ur energisynpunkt med mera. Nedan beskrivs med ett antal exempel på kursmål som examineras i utbildningen. Som tidigare nämnts bygger detta på att studenternas förmåga till att kontinuerligt systematiskt och kritiskt använda sin kunskap. Exempel Under den inledande terminen får studenten i uppdrag att göra en enkel modell av vad som händer i samband med pålning. Lärandemålet kunna använda enklare fysikaliska och matematiska metoder för att lösa delar av en given problemställning, examineras genom en skriftlig rapport och muntlig redovisningen. Vid pålning släpps en vikt (hejare) vertikalt mot en påle. Därvid påverkas pålen och flyttas nedåt en bit. I vår förenklade modell finns inget annat än lina, hejare, påle och mark. Beskriv översiktligt vad som händer och indela förloppet i tre delintervall som kan behandlas med delvis olika modeller. Förklara tydligt vilken indelning du gör och varför. Beskriv noga startsituationen (innan hejaren släppts). Mycket av den data som behövs är inte angiven utan gruppen får själva ange realistiska värden på det som saknas. Att bygga en digital modell kan ibland vara ett rationellt sätt för att analysera hur en byggarbetsplats kan organiseras (arbetsplatsdisposition APD-plan). Lärandemålet visa grundläggande färdigheter i att modellera med hjälp av objektsorienterad programvara kombineras i exemplet nedan med en introduktion till byggarbetsplatsens arbetsmiljö. Noteras kan att studenterna har varit och besökt en byggarbetsplats i nära anslutning till denna uppgift. Gör en digital modell av byggarbetsplatsen samt beskriv och analysera dispositionen i bild och text i en rapport. Ange om du ser några svagheter i den nuvarande utformningen? Saker som ska beaktas är personalförflyttningar, upplagsytor för material, transporter inom byggplatsen (materialleveranser, hämtning av restprodukter, persontransporter, materialhämtning etcetera), andelen transportvägar av byggplatsens totala yta, risken för krockar mellan olika typer av transporter, kranars räckvidd, med mera. 20

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp

Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Maskiningenjör - produktutveckling, 180 hp Mechanical Engineering - Product Development, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TMPRG

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i byggnadsteknik vid Mälardalens högskola

Läs mer

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT KURSPROGRAM 2008 Material, form och kraft (VSM131, 9hp) Mål Målet med kursen är en fördjupad formförståelse; en förståelse om samspelet mellan material, form

Läs mer

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp

Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp Kurs-PM Va rme och fukt i tra hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Björn Mattsson och Anders Olsson Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4BY105 Syftet med kursen Syftet

Läs mer

Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr 514-1937-12 Datum 2012-09-06 Sid 1 (7) Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Bachelor

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (5) HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: ELEKTRONIK SPECIALISATION: ELECTRONIC ENGINEERING 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området

Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området Mål och kriterier för utvärdering av ingenjörs- och teknikvetenskapliga området 2012-11-27 I utvärderingen har vi valt att göra några interna klargöranden om hur olika begrepp bör tolkas. Genomgående ska

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande

Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Kurser Yh Byggproduktionsingenjör med fördjupning inom hållbart byggande Utbildningen har 16 delkurser Arbetsledning och kommunikation Yh-poäng: 15 förstå sin egen personlighet och hur det påverkar den

Läs mer

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan

Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng BIM-metodik 15 Bygg- och förvaltningsprocessen 25 Byggnadskonstruktion (beräkningsprogram) 30 Byggteknik

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Karlstads universitet 1(5) Byggteknik

Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Karlstads universitet 1(5) KursPM 11 (BYGA13) CAD för byggingenjörer (BYGA12) (BYGA11) (BYGB17) Kurser för byggingenjörsprogrammets årskurs 2. När man planerar och projekterar en byggnad är det en mängd

Läs mer

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp

Civilingenjör i teknisk design, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng. Building Technology with specialisation in Architectural Engineering,

UTBILDNINGSPLAN. Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng. Building Technology with specialisation in Architectural Engineering, Dnr: 608/2002-51 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Byggteknik med inriktning mot byggnadsutformning, 120 poäng Building Technology with specialisation in

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Borås

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i Borås BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i industriell ekonomi vid Högskolan i

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Avdelningen för informations- och kommunikationssystem Fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier 1 (6) Utbildningsplan för: Datateknik, 180 hp Computer Science Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TDATG Grundnivå 2007/127 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning Ansvarig

Läs mer

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. GIS-ingenjörsprogrammet TGGIT

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. GIS-ingenjörsprogrammet TGGIT Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan GIS-ingenjörsprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori:

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study Programme in

Läs mer

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Matematik för gymnasielärare, 61-90 hp, 30 högskolepoäng Mathematics för Teachers, 61-90 credits, 30 credits Kurskod: LMGN12 Fastställd av: Utbildningsledare 2012-06-15 Gäller fr.o.m.: HT

Läs mer

Byggingenjör Hållbart byggande, 180 hp

Byggingenjör Hållbart byggande, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Byggingenjör Hållbart byggande, 180 hp Building Engineering Sustainable Building, 180 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TBYHG Grundnivå

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng IT- fakultetsstyrelsen Ä8 ITFS 2013-09-26/bil 1 Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng (Bachelor in Cognitive Science, 180 higher education credits) Grundnivå 1. Fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

EP1100, Matematik och informationssystem, 7,5 högskolepoäng Mathematics and Information Systems, 7.5 higher education credits

EP1100, Matematik och informationssystem, 7,5 högskolepoäng Mathematics and Information Systems, 7.5 higher education credits HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND EP1100, Matematik och informationssystem, 7,5 högskolepoäng Mathematics and Information Systems, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng

Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning vid Högskolan i Halmstad BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i produktutveckling och innovationsledning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng. Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Dnr: 207/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik, 120 poäng Electrical Engineering Programme, 180 ECTS Ansvarig

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET SPK040 Språkkonsultprogrammet, kurs 4, 30 högskolepoäng Language Consultancy Programme, Course 4, Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för svenska språket

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1022/2007-515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Högskoleingenjörsutbildning i elektro- och datorteknik - med inledande bastermin, 180 högskolepoäng

Läs mer

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser Kurser Utbildningen har 17 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Behörighetskurser Beskrivning: Här har vi samlat ett antal behörighetsgivande småkurser som är nödvändiga för ett arbete inom byggproduktion

Läs mer

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik information Byggnadsteknik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I BYGGNADSTEKNIK

Läs mer

4. Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt standardbehörighet E.3 (Matematik D, Fysik B och Kemi A).

4. Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt standardbehörighet E.3 (Matematik D, Fysik B och Kemi A). Grundutbildningsnämnden för matematik, Dnr 717/2004-520 naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik, inriktning byggoch anläggningsteknik, 120 Civil Engineering Programme,

Läs mer

Kursen ingår som en obligatorisk kurs på juristprogrammets grundnivå och upptar programmets fjärde termin.

Kursen ingår som en obligatorisk kurs på juristprogrammets grundnivå och upptar programmets fjärde termin. Juridiska fakulteten LAGD01, Offentlig rätt - Förvaltningsrätt med kommunalrätt, förvaltningsprocessrätt, socialrätt, miljörätt och skatterätt, 30 högskolepoäng Public Law - Adm. Law, Municipal Law, Adm.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik

Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Kursinformation, ETE499 8 hp MATEMATIK H Högskoleförberedande matematik Fristående matematikkurs vid ITN (Institutionen för Teknik och Naturvetenskap i Norrköping) en förberedande matematikkurs inför kurser

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik D Kurskod Ma 104 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Muntligt prov Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Övrigt Valfri aktuell lärobok för kurs Matematik D t.ex.

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Byggarbetsplatsen & Behörighetskurser

Byggarbetsplatsen & Behörighetskurser Kurser Kursen har 20 huvudmoment/delkurs(er) Anläggning Yh-poäng: 20 Kursen skall ge kunskaper om byggande av anläggningar. Kursen skall omfatta vattenförsörjnings- och avloppsteknik samt byggande av gator

Läs mer

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.

Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 4. Samband och förändring Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

SKOLFS. beslutade den maj 2015.

SKOLFS. beslutade den maj 2015. SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj

Läs mer

Vetenskaplig metod och teknisk rapport

Vetenskaplig metod och teknisk rapport Vetenskaplig metod och teknisk rapport 1 Examensmålen i Högskoleförordningen visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet visa brett kunnande inom det valda

Läs mer

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Mall för uppföljning civilingenjörsexamen

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Mall för uppföljning civilingenjörsexamen Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Mall för uppföljning civilingenjörsexamen Lärosäte: Kungliga Tekniska Högskolan Utvärderingsärende Huvudområde/område för examen: Datateknik

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Sida 1 (6) BYGGARBETSLEDAREPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Construction Work Management Programme, 120 ECTS

Sida 1 (6) BYGGARBETSLEDAREPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Construction Work Management Programme, 120 ECTS Utbildningsplan Dnr CF 52-518/2009 Sida 1 (6) BYGGARBETSLEDAREPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Construction Work Management Programme, 120 ECTS Utbildningsplanen är inrättad av fakultetsnämnden för medicin,

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2008 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Examensarbete MASKINTEKNIK 180 HP

Examensarbete MASKINTEKNIK 180 HP Examensarbete MASKINTEKNIK 180 HP Examensarbetet är ett ingenjörsarbete som utförs på ett företag Examensarbetet genomförs enskilt eller i par Examensarbetet omfattar 15 hp Examensarbetet genomförs i lp

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i industriell teknik, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Högskoleingenjörsutbildning i industriell teknik, 180 högskolepoäng Dnr: 42/2007-515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i industriell teknik, 180 högskolepoäng Engineering programme in Industrial

Läs mer

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12 Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor

Läs mer

Utbildningsplan. Industriell ekonomi - logistikingenjör BSc in Industrial Engineering - Logistics 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Industriell ekonomi - logistikingenjör BSc in Industrial Engineering - Logistics 180 högskolepoäng Utbildningsplan Industriell ekonomi - logistikingenjör BSc in Industrial Engineering - Logistics 180 högskolepoäng Ladokkod: TGIEL Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150 Teknisk modellering: Bärverksanalys VSM150 Kursprogram 2008 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.

Läs mer

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i datateknik vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande,

Läs mer

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet, 180 hp, 2014/2015

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet, 180 hp, 2014/2015 P P PM FP UPPSALA UNIVERSITET Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet, 180 hp, 2014/2015 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Hållfasthetslära VT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 29:e Mars 10:15 17:00 upprop & kursstart PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Upprop, gruppindelning Kursupplägg Hållfkurs för blivande ingenjörer

Läs mer

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET NS1230 Danska, fortsättningskurs, 15 högskolepoäng Danish, Intermediate Course, 15 higher education Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden

Läs mer

Att göra examensarbete

Att göra examensarbete Att göra examensarbete För att ta ut en masterexamen måste du ha genomfört ett examensarbete. Under examensarbetet förväntas du bland annat visa fördjupade teoretiska kunskaper inom någon del av det biologiska

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp

Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp Master of Science in Electronics Engineering, 300 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp) Bygg och Miljöteknologi Avdelningen för Konstruktionsteknik Kursprogram VT 2015 Konstruktionsteknik VBK013 (9hp) Avdelningen för Konstruktionsteknik ingår i institutionen för Bygg- och Miljöteknologi vid

Läs mer

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN31, Socialt arbete som forskningsområde och kunskapsfält, 15 högskolepoäng Perspectives on Social Work Research and Field of Knowledge, 15 credits Avancerad nivå /

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 170125 Akademin för Lärande Humaniora och Samhälle Mia Paulsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 5HI17 Sid 2 (6) Utbildningsplan för masterprogrammet i 5HI17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-09-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-04-14 Sid 3 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 5HI17 1.2.

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05

Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05 Teknisk modellering: Bärverksanalys VSMF05 Kursprogram 2015 Inledning Kursens syfte är att ge kunskaper om att välja fysikaliskt riktiga modeller samt att använda dessa för att lösa ingenjörsproblem.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet

Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet BESLUT 1(2) 2015-03-17 411-00056-14 Utvärderingsavdelningen Loulou.von.ravensberg@uka.se Till rektor Uppföljning av högskoleingenjörsexamen i elektroteknik vid Uppsala universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016

Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 Umeå Universitet NMD Naturvetenskapernas och matematikens Didaktik Studieguide till Matematik för F 3, kurs 4 Vt 2016 6MN025 Kursnamn: Matematik för åk F 3, kurs 4, 7,5 hp Termin: V 16 Kurskod: 6MN025

Läs mer

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon:

Kurssekreterare Postadress: Besöksadress: Telefon: Gemensamt kursprogram: Projektarbete i byggprocessen VBE675 - Ledning 7,5 hp VBE680 - Programarbete, samhällsplanering och gestaltning 7,5 hp VBE685 - Projektering och design 7,5 hp VBE690 - Produktion,

Läs mer

Kursens benämning: Verkan och skydd, interaktionen teknik-taktik. Engelsk benämning: Military-Technology, Weapons and Protection Technology

Kursens benämning: Verkan och skydd, interaktionen teknik-taktik. Engelsk benämning: Military-Technology, Weapons and Protection Technology Kursplan Kursens benämning: Verkan och skydd, interaktionen teknik-taktik Engelsk benämning: Military-Technology, Weapons and Protection Technology Kurskod: 1OP153 Gäller från: Vårterminen 2011 Fastställd:

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PC1112 Arbets- och organisationspsykologi 1, 30 högskolepoäng Occupational and Organizational Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå

Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Utbildningsplan för Arbetsvetarprogrammet programmet för analys och utvärdering av arbete och arbetsmarknad 180 högskolepoäng, Grundläggande nivå Programme syllabus Programme for Analysis and Evaluation

Läs mer

Energiingenjör, 180 hp

Energiingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Energiingenjör, 180 hp Energy Engineering, 180 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TENIG Grundnivå MIUN 2009/1510 Högskolepoäng

Läs mer