Fallstudie om villahushållens val av bredbandsanslutning till hemmet

Transkript

1 Fallstudie om villahushållens val av bredbandsanslutning till hemmet December 2014

2 Innehåll 1. Inledning Syfte Genomförande Målgrupp och urval i undersökningen Disposition Nätbyggarnas erbjudande av till villahushåll Utbyggnad och anslutningsgrad Erbjudandet Fakta och information viktigast vid erbjudande Försäljning och leveransprocessen Nätbyggarnas uppfattning av drivkrafter för och emot anslutning Drivkrafter för anslutning Mer tittande på tv och film ökar behovet av höghastighetsbredband Drivkrafter mot anslutning Alla villahushåll upplever inte behov av Hushållen är nöjda med befintlig lösning Hushållen har andra prioriteringar Nätbyggarna uppger att anslutningsavgiften är av mindre betydelse Förslag från nätbyggarna för att underlätta utbyggnaden av Myndigheter kan visa att är viktigt för framtiden Minimera kostnaderna för utbyggnaden Verka för kommunsamarbeten och enhetliga regler Erbjuda fler värdeskapande tjänster Intervjuer med villaägare Intervjuade hushåll Syn på erbjudandet Samtliga fick information via brev från respektive nätbyggare Vissa otydligheter i erbjudandet Vanligt att diskutera erbjudandet Villaägarens val och argument för och emot anslutning Tackat ja till erbjudande av höghastighetbredband via Hushåll som tackat nej till erbjudande av höghastighetbredband via Påverkan på beslutet Priset hade stor betydelse för att man tackade nej till anslutning Efter beställning Sammanfattning och slutsatser Bilagor Bilaga 1 Lista över vilka hushålltyper som intervjuats Bilaga 2 Intervjuguide villaägare Bilaga 3 Intervjuguide nätbyggare Bilaga 4 Erbjudande nätbyggare (30)

3 1. Inledning I Bredbandsstrategi för Sverige sätts målet att minst 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s år I Sverige har tillgången till bredband för 100 Mbit/s ökat kontinuerligt från 44 procent år 2010 till 57 procent år Under senare år beror ökningen främst på utbyggnad av nät till flerfamiljshus. Enligt Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning har cirka 80 procent av alla flerfamiljshus idag tillgång till, medan motsvarande siffra för enfamiljshus är ca procent. I samma undersökning angav aktörerna att ytterligare villor skulle kunna anslutas för en kostnad under kr, vilket visar på en stor potential om villaägarna är villiga att finansiera anslutningen. Det finns också en ökande efterfrågan på bredband med hög kapacitet, andelen abonnemang för bredband med 100 Mbit/s har ökat från 19 procent år 2010 till 36 procent år Samtidigt visar erfarenheterna att andelen villaägare som ansluter sig sällan överstiger femtio procent vid utbyggnad i villaområden. Mot denna bakgrund har bredbandsforums Villagrupp sett behovet av att undersöka vilka faktorer som påverkar en villaägare vid valet av bredbandsanslutning Syfte Syftet med studien är att öka kunskapen om vad som påverkar enskilda villaägares beslut att ansluta sig, eller att inte ansluta sig, till höghastighetsbredband om minst 100 Mbit/s, samt vilka faktorer som påverkar detta beslut. Detta innebär att studien ska ge svar på: Den enskilde villaägarens argument för och emot en höghastighetsuppkoppling (100 Mbit/s) i den egna villan. Uppfattningen om skillnaden mellan olika typer av accesstekniker (, koppar och mobilt bredband) och om alternativa accesstekniker påverkat beslutet om att ansluta sig. Upplevd nytta och behov av bredband med högre kapacitet (100 Mbit/s) samt hur detta påverkat beslutet. Betydelsen av villkoren för anslutning, och huruvida dessa haft inverkan på beslut att ansluta sig eller inte. Resultaten av kartläggningen kommer att användas som underlag i Villagruppens uppdrag att identifiera utmaningar och föreslå möjliga lösningar för utbyggnad av bredband till villor Genomförande Uppdraget har genomförts med djupintervjuer via telefon. Målgruppen är villaägare och nätbyggare av till villahushåll. Avstämning med Bredbandsforum har skett löpande med genomgång av rekrytering och intervjuguider (se bilagor 6.2 och 6.3). Uppdraget inleddes med intervjuer med nätbyggare följt av intervjuer med villaägare. Vidare har de intervjuade nätbyggarnas kunderbjudanden sammanställts och jämförts. Intervjuerna har genomförts under perioden 11 november till 3 december. Informationen i rapporten baseras på vad som framkommit i intervjuerna. Stelacon redovisar dock inte vad enskilda intervjupersoner framfört. 3 (30)

4 1.3. Målgrupp och urval i undersökningen Totalt har 25 intervjuer genomförts fördelat på nedanstående tre målgrupper. Figur 1. Antal genomförda intervjuer per målgrupp Målgrupp A. Villaägare som tackat nej till installation av en höghastighetsanslutning via om minst 100 Mbit/s B. Villaägare som accepterat och installerat en höghastighetsanslutning via om minst 100 Mbit/s C. Nätbyggare som installerar höghastighetsbredband via i syfte att kunna erbjuda slutkunder en bredbandsuppkoppling om minst 100 Mbit/s. Genomförda intervjuer Totalt antal djupintervjuer Efter samråd med Bredbandsforum har följande nätbyggare intervjuats: IP-Only Sollefteå Stadsnät Svensk Infrastruktur Skara Stadsnät TeliaSonera Rekryteringsunderlaget för villaägare utgörs av berörda nätbyggares nuvarande utbyggnadsområden där fyra hushåll har rekryterats per nätbyggare, två hushåll som accepterat nätbyggarens erbjudande och två hushåll som tackat nej. Urvalet till rekryteringen har hämtats slumpmässigt från publikt adressregister i följande områden: Pixbo och Mölndal (IP-Only) Edsele och Resele (Sollefteå Stadsnät) Rönninge, Haninge och Tyresö (Svensk infrastruktur) Skara (Skara Stadsnät) Hultsfred (TeliaSonera) 1.4. Disposition I kapitel 2 till 4 redovisas nätbyggarnas erbjudande till villahushåll, deras syn på drivkrafter för till villa respektive förslag för att underlätta utbyggnad av till villahushåll. Detta följs av kapitel 5 som redovisar resultatet av intervjuer med villaägare uppdelat på hushåll som accepterat erbjudande om anslutning och hushåll som tackat nej till erbjudande. I rapportens avslutande del sammanfattas slutsatser i kapitel 6. Bilagt till rapporten finns intervjuguider och information om var nätbyggarnas erbjudande till berörda hushåll finns tillgängliga. 4 (30)

5 2. Nätbyggarnas erbjudande av till villahushåll Djupintervjuer och diskussioner har följt en intervjuguide (se bilaga 6.3). Resultatet av intervjuerna redovisas huvudsakligen utifrån intervjuguidens olika avsnitt, men avsteg kan förekomma Utbyggnad och anslutningsgrad Samtliga intervjuade nätbyggare genomför för närvarande utbyggnad av till villahushåll. Marknaden för Sollefteå och Skara stadsnät är respektive kommun medan IP-Only och TeliaSonera är verksamma över hela Sverige. Svensk infrastruktur fokuserar främst på Stockholms län. Inriktningen för utbyggnad av har förändrats de senaste åren, från att ansluta flerfamiljshus, till att mer koncentreras mot att ansluta bostadsområden bestående av enfamiljshus (villor). Några av nätbyggarna menar att utbyggnaden i villaområden kommer pågå i ytterligare ett par år för att därefter mer inriktas på förtätning av villaområden där tidigare byggts ut. En aktör menar att utbyggnaden till villor är i sin linda, framförallt med tanke på att en mycket stor andel av villorna ännu saknar anslutning. En åsikt som framförs är att det måste finnas en förståelse för att utbyggnad till villor kan ta tid och att anslutningsgraden kommer att öka med tiden. Hushåll som haft sin villa länge och inte anslutit den med flyttar så småningom och kommer då enligt nätbyggarna troligtvis ersättas av hushåll med ett annat användarbeteende och som är vana vid hög kapacitet. En nätbyggare nämner att maskiner och personal kan vara en trång sektor då det är få aktörer som har möjlighet att utöka kapaciteten under den period som utbyggnaden pågår. Intresset för är enligt intervjuade nätbyggare betydligt större idag än för bara ett till två år sedan. Det finns exempel på villaområden med 95-procentig anslutningsgrad. För att nå den nivån krävs oftast gynnsamma grävförhållanden och en aktiv samfällighet som arbetar med att förhandla fram låga anslutningsavgifter, ofta under kr per hushåll. Flera av de intervjuade nätbyggarna menar att en genomsnittlig anslutningsgrad efter färdig utbyggnad numera ligger på ca procent jämfört med tidigare 50 procent. Uppgiften om en anslutningsgrad över 60 procent bekräftas av andra intervjuer med nätbyggare i ett uppdrag Stelacon genomfört i anslutning till denna undersökning, Priskartläggning anslutning till villahushåll Erbjudandet En jämförelse av de intervjuade aktörernas erbjudanden till hushåll visar att det är små skillnader mellan erbjudandena. IP-Only, Svensk infrastruktur, TeliaSonera och Skara Stadsnät har ett helhetserbjudande som innebär dragning hela vägen in i huset. I ett sådant erbjudande ingår följande delar och moment: Grävning på tomt, om inte befintlig kanalisation finns. (Igenfyllnad av kabeldike ingår, men ytskiktet återställs av kund.) TeliaSonera drar även via luftledning när så fungerar Håltagning i yttervägg Kanalisation (tomslang och kabel) Inblåsning av i kabel Fiberkonverter (mediabox för anslutning till trådbundet eller trådlöst fastighetsnät) Öppet nät med flera tjänsteleverantörer 5 (30)

6 Förutsättning att cirka procent av hushållen i ett tänkt utbyggnadsområde tecknar avtal innan utbyggnad påbörjas. För anslutning till Sollefteå Stadsnät hanterar och bekostar villaägaren håltagning och grävning på den egna tomten fram till anvisad plats vid tomtgränsen. Grävning kan beställas av kommunens entreprenör för en extra kostnad. Dessutom tar Sollefteå Stadsnät ut en nätavgift om 175 kr per månad. Ingen av de övriga fyra nätbyggarna i studien tar ut någon nätavgift. Normalt betyder en nätavgift att priset för bredbandstjänsterna också blir lägre eftersom de anslutna tjänsteleverantörerna betalar en lägre avgift till stadsnätet, och ibland ingen avgift alls. I detta fall hos Sollefteå Stadsnät innebär detta att det billigaste alternativet för bredband 100/100 Mbit/s (ned- respektive upplänk) endast kostar 135 kr/månad. Anslutningsavgiften vid utbyggnad i nya bostadsområden i studerade erbjudanden, varierar från kr till kr. Lägst avgift återfinns hos de båda kommunala stadsnäten. Gemensamt för samtliga fem aktörer är att de har ett högre pris för anslutning efter att utbyggnationen slutförts. Vi en efteranslutning varierar priset från kr till kr. Nätbyggarna poängterar att de aldrig vid efteranslutning erbjuder ett kampanjpris som är lägre än utlovat pris vid nybyggnation. Det är en heder att inte bli anmäld. (privat nätbyggare) Vi måste följa konsumenträttsliga principer. (privat nätbyggare) För samtliga fem aktörers erbjudanden finns möjlighet till delbetalning. Intervjuade nätbyggare anger också att inga rabatter eller individuella kampanjpriser förekommer i samband med erbjudanden vid nybyggnation. Tidigare förekom detta hos några av de intervjuade aktörerna, men har nu tagits bort. Figur 2. Sammanställning erbjudanden Leverantör Anslutningsavgift Kostnad efteranslutning IP-Only kr Utlovas högre pris utan specifikation Byggstart vid X % avtal Minst 40 % Sollefteå Stadsnät kr* kr Minst 50 % Svensk Infrastruktur i.u. i.u. Olika per område, Minst % Skara Stadsnät kr kr Minst 50 % TeliaSonera kr kr Minst 30 % *En nätavgift per månad tas ut av hushållet. Normalt sker ingen sampaketering med tjänsteleverantörers bredbandstjänster i samband med installationserbjudandena av anslutning. Undantaget är samfälligheter eller föreningar som upphandlar bredband och tv kollektivt. I dessa fall lämnar leverantören en 6 (30)

7 offert baserad på de specifika förutsättningar och önskemål som gäller för det berörda villaområdet. Genomgången visar att det är skillnad mellan tätort och glesbygd när det gäller vem erbjudandet riktar sig till. Inom tätorter får varje villahushåll ett riktat erbjudande om att ansluta sig till nätet. Utanför tätorter, där det är glesare och större avstånd mellan villor, sker kontakter med lokala organisationer såsom samfälligheter, byföreningar eller s.k. byalag. Normalt är utbyggnad i dessa områden inte lönsamt för en kommersiell aktör, men genom att byföreningar och byalag har möjlighet att ansöka om bredbandsstöd via länsstyrelsen inom ramen för landsbygdsprogrammet 1 går det att delfinansiera bredbandsutbyggnad via utanför tätort. Det kan även finnas annat stöd att söka, exempelvis lokalt hos respektive kommun eller stöd avtalat i samband med tidigare utbyggnad av vind- och vattenkraft Fakta och information viktigast vid erbjudande Det är viktigare med tydlig information än säljargument om snabb hastighet enligt nätbyggarna. Att i första hand argumentera för snabb hastighet är ingen bra metod för att väcka intresse för till villa. Argument som blixtsnabbt bredband räcker inte och är inte effektivt (privat nätbyggare) Det är viktigare med information baserad på fakta om vad det innebär att få sin villa ansluten. Ett enkelt erbjudande med tydlig information om vad höghastighetsbredband via innebär för hushållet har bäst effekt enligt flera nätbyggare. Några framhåller även att säljarna måste vara välutbildade och ha svar på de frågor som ställs. Följande lista visar den vanligaste informationen och argumenten som används i erbjudanden riktade till villahushåll. Vanligaste argumenten som används av nätbyggarna är (vissa skillnader finns mellan intervjuade nätbyggare): Öppet och neutralt nät med fri konkurrens via flera tjänsteleverantörer Lägre priser för tjänster än på alternativa accesstekniker, t.ex. ADSL Utbyggnad sker just nu i området (andra ansluter sig) Hög bredbandshastighet upp till Mbit/s och än mer i framtiden Framtidssäker teknik (teknisk och kommersiell livslängd upp till år) Uppgradering till från föråldrad teknik Lägre anslutningspris vid nyutbyggnad Högre och stabilare hastigheter jämfört med ADSL Ingen utbyggnad av kopparnät sker Värdet på fastigheten ökar Fastighetens värdestegring används i viss utsträckning som argument, men även begrepp som standardhöjning och investering i fastigheten nämns. Dessutom hänvisas till mäklarstatistik som anger att vid husvisningar ställer över 50 procent av spekulanterna frågor om vilken typ av bredband det går att få (30)

8 Ett möjligt kommande argument enligt några av nätbyggarna, är ökade möjligheter till sjukoch äldrevård. Uppkoppling av hushållet via höghastighetsbredband ger ökad trygghet och större möjligheter till vård i hemmet, bland annat genom kamera för diagnostisering och övervakning. Ett av de intervjuade stadsnäten hänvisar till en forskningsrapport som presenterats i år av Svenska Stadsnätsföreningen 2. I rapporten anges att Sveriges kommuner kan reducera kostnaderna inom hemtjänsten med upp till 53 miljarder kronor fram till 2020 med hjälp av nya digitala lösningar och e-tjänster. Den intervjuade nätbyggaren anser att stabil och framtidssäker anslutning är en förutsättning och att kommunerna därmed borde satsa än mer på utbyggnad av Försäljning och leveransprocessen Det finns stora likheter i säljprocessen hos intervjuade nätbyggare. Vissa skillnader finns i tid eller turordning, men i stort följer man följande säljprocess: Utskick av informationsbrev 6-9 månader innan byggstart Plakat sätts upp lokalt för att informera och väcka intresse Större informationsmöten på plats i aktuellt område Inbokning av personliga besök alternativt telefonförsäljning (både besök och telefonförsäljning gäller främst erbjudanden från privata aktörer) Skriftlig beställning från villaägaren Installation påbörjas när procent av villägarna lagt beställningar. Skara Stadsnät kompletterar sitt utskick av informationsbrevet med att villaägare kan lämna en icke bindande intresseanmälan. När man för respektive utbyggnadsområde uppnått cirka 50 procent intresseanmälningar skickas beställningsblanketter ut. Hur många och vilka som lämnat intresseanmälan eller beställt kan följas i detalj på en webbsida 3 kallad Anslutamotorn. Den visar grafiskt status i aktuellt bostadsområde. De som inte gjort något val markeras med en grå punkt. De som inte vill att deras hushåll skall synas på kartan tas bort, men enligt Skara Stadsnät är det sällan det händer. När 50 procent av hushållen i det aktuella området lagt beställningar, påbörjas installation inom 3 månader. Figur 3: Exempel på hur hushåll i Skara kan följa intresse och beställning av anslutning inom egna bostadsområdet alternativt 8 (30)

9 Grupptryck och grannpåverkan förekommer. Några nätbyggare uppger att det finns en viss grad av grupptryck från villaägare som valt att ansluta sig för att även övriga villaägare ska ansluta sig. Det påverkar i någon mån anslutningsgraden och kan vara av betydelse för att utbyggnad överhuvudtaget ska ske. Nätbyggarna upplever inte att det skulle finnas en negativ påverkan eller hot, utan är mer av karaktären att villaägare i sina beslut ofta utgår från hur grannarna gör. Efter beställning sker projektering på plats hos respektive villahushåll. Oftast sker det genom att representanter för nätbyggare och entreprenör tillsammans med villaägaren projekterar för kanalisation och dragning av kabel. Beslut fattas om den plats vid tomtgränsen som dragningen ska utgå ifrån. Därifrån görs dragningen kortast möjliga väg över tomten till yttervägg där håltagning ska göras. I den mån det är möjligt tas hänsyn till önskemål från villaägaren, men är det omfattande önskemål kan det innebära merkostnader. Allt dokumenteras och hos vissa nätbyggare ska villaägaren skriva under projekteringsdokumenten. Ändringar i efterhand sker mot en kostnad för omprojektering. 3. Nätbyggarnas uppfattning av drivkrafter för och emot anslutning Enligt intervjuade nätbyggare går det ofta inte att på förhand förutse vilka hushåll som accepterar ett erbjudande om höghastighetsbredband via. Man framhåller att det inte går att generalisera och att det inte finns några typiska kategorier av villaägare som accepterar ett erbjudande eller av de som inte gör det. Dock har de identifierat faktorer som påverkar hushållen i bägge riktningarna och dessa beskrivs nedan Drivkrafter för anslutning Mer tittande på tv och film ökar behovet av höghastighetsbredband Enligt nätbyggarna är intresset för höghastighetsbredband betydligt större nu än någonsin tidigare. Efterfrågan på bredband med hastigheter på minst 100 Mbit/s har ökat dramatiskt under 2014 och även om man inte vill uppge någon volym så ser man att det finns ett annat beteende nu jämfört med tidigare. Det är främst tv och video på dator, surfplatta och mobilen som har haft störst påverkan på mängden nedladdad data. Extra tydligt blev det i samband med OS i Sotji där man kunde välja att via internet se flera olika idrottsgrenar som sändes samtidigt. TeliaSonera hänvisar till information från deras kapitalmarknadsdag 4 för investerare, där de redovisar en hög tillväxt av trafik. TeliaSonera prognostiserar att andelen av den svenska befolkningen som efterfrågar hastigheter på minst 100 Mbit/s, kommer att öka från 9 procent 2014 till närmare 40 procent under (30)

10 Figur 4: Efterfrågan av bredbandshastigheter, Källa TeliaSonera och Infonetics Research Enbart hastigheter på minst 100 Mbit/s anses inte av nätbyggarna ha någon större attraktionskraft på villahushållen. Det är istället behovet av högre kapacitet som nämns, framförallt hos familjer med flera samtidiga användare. Ändrade beteenden inom arbetslivet, där vi i större utsträckning arbetar hemifrån och behöver bra uppkoppling både till och från företagsnätet, påverkar också efterfrågan. Vissa hushåll är enligt nätbyggarna framsynta även om de just nu klarar sig med befintliga lösningar via ADSL och mobilt bredband. De är informerade om vad det innebär med anslutning och värderar en eventuell investering utifrån värdet på fastigheten och kommande behov. Fastighetens värdeökning nämns av flera intervjuade nätbyggare som en viktig faktor, även om den inte går att utrycka i några belopp. Framförallt handlar det om höjd attraktionskraft vid en framtida försäljning, tack vare ökad teknisk standard. En aktör nämner att det på landsbygden kan vara avgörande att huset har en viss teknisk standard för att det överhuvudtaget ska kunna säljas. Där spelar anslutning en viktig roll för att öka fastighetens attraktionskraft Drivkrafter mot anslutning Alla villahushåll upplever inte behov av Utifrån intervjuerna med nätbyggarna kan man konstatera att det är långt ifrån alla villahushåll som har behov av höghastighetsbredband. Några av nätbyggarna menar dessutom att ungefär 10 procent av hushållen inte alls kan bearbetas med ett erbjudande. Det kan exempelvis handla om andrahandsboenden, utlandsboende, sjukdom och dödsbon. Vidare finns det en grupp som inte alls använder eller är intresserade av bredband och som därmed är svår att övertyga. Den ekonomiska insatsen är svår att motivera om dessa villaägare inte själva ser nyttan eller ett värde i den standardhöjning av villan som anslutning är enligt nätbyggarna. Enligt en ny rapport 5 från SCB är det cirka 8 procent av samtliga i åldern år i Sverige som inte har internet i hemmet. Framförallt är det äldre som inte har internet. I åldern år är det hela 57 procent som inte har internet i hemmet. Enligt nätbyggarna finns det både äldre och yngre generationer som föredrar ett flexibelt bredband som kan tas med var man än befinner sig, framför en fast anslutning i hemmet. Att (30)

11 betala för både fast och mobilt bredband är många gånger inte ett alternativ, antingen av ekonomiska orsaker eller för att det känns ineffektivt eller onödigt Hushållen är nöjda med befintlig lösning Villahushåll som har väl fungerande ADSL-anslutning med hastigheter över 10 Mbit/s uppges ha svårare att se nyttan med höghastighetsbredband då de inte har behov av högre kapacitet. Vissa hushåll har ibland också redan investerat i alternativ accessteknik och därmed bundit upp sig antingen genom avtal eller genom annan teknisk lösning. Nätbyggarna anser dock att hushållen i flera fall inte tillgodogjort sig informationen och inte har tillräcklig kunskap om vad höghastighetsbredband via innebär. Enda lösningen är, enligt nätbyggarna, att informera om framtida kapacitetsutveckling och behov vilka ADSL oftast inte klarar att möta. Flera nätbyggare framhåller att det finns en övertro på trådlöst bredband via mobilnäten. Hittills har den tekniska utvecklingen inneburit högre kapacitet till lägre priser och det talas redan om 5G med högre kapacitet. Som motargument väljer nätbyggarna att tydliggöra den volymbaserade prissättningen som existerar. En aktör anser inte att 4G är ett alternativ för användaren längre då det är tydligt vilka nackdelar det innebär med en bredbandsanslutning som har begränsningar i datavolym och där kapaciteten varierar beroende på antalet uppkopplade kunder Hushållen har andra prioriteringar Nätbyggarna upplever också tidsbrist som en orsak till varför villaägare inte antar ett erbjudande om anslutning. Som exempel nämns barnfamiljer som inte prioriterar att sätta sig in i erbjudandet och analysera sitt framtida behov. Deras ekonomiska prioritering ligger ofta i nutid och utgifter för att framtidssäkra sitt bredband nedprioriteras. Ett intervjuat pensionärspar nämner också att de precis investerat i bergvärme, något som de direkt kan tillgodogöra sig kostnadsbesparingar ifrån Nätbyggarna uppger att anslutningsavgiften är av mindre betydelse Nätbyggarna uppger att det sällan är priset i sig som avgör om man accepterar ett erbjudande om anslutning eller inte. Det finns exempel på områden där villaägarna erbjudits ett mycket lågt pris, där ändå för få tackat ja för att en byggnation ska påbörjas. Å andra sidan finns det många exempel där kostnaden har varit i det högre spannet och tillräckligt många har valt att ansluta sig. För de hushåll som ser fördelarna men inte har en tillräckligt stark ekonomi erbjuder samtliga nätbyggare delbetalning som en möjlighet. Ett exempel på en sådan är 360 kr per månad i 60 månader, dvs. totalt kr. Några nätbyggare uppger att det hos vissa villägare finns en uppfattning att anslutningsavgiften kommer att sjunka med tiden och att de därmed väntar med att ansluta sig. Det finns många exempel på sjunkande priser på allt inom IT och detta kan vara svårt för nätbyggarna att argumentera mot. Denna uppfattning tycker man är särskilt allvarligt om det gäller utbyggnad i landsbygd med bidrag. Det är då mycket osäkert om efteranslutning alls är möjlig när utbyggnaden är klar och bidragen är slut. Förberedelser görs för framtida efteranslutningar så långt det går men det är inte alltid möjligt. Stor risk för digital klyfta 2.0, i kölvattnet av de som inte hänger med från början (Stadsnät) 11 (30)

12 4. Förslag från nätbyggarna för att underlätta utbyggnaden av Myndigheter kan visa att är viktigt för framtiden Samtliga intervjuade aktörer anser att det är önskvärt att ansvariga myndigheter tydliggör och argumenterar för vikten av höghastighetsbredband via. Det ger legitimitet till deras erbjudande. Även kommunerna kan vara mer delaktiga, anser de privata aktörerna, och vara mer närvarande i kontakten med hushållen, t.ex. vid informationsmöten eller i lokalpress. Det hjälper oss om man lyfter debatten om till en högre nivå och hur Sverige i framtiden skall kunna ligga i framkant. Nu tappar vi! (privat nätbyggare) Minimera kostnaderna för utbyggnaden Alla nätbyggare framhåller att kostnaderna för utbyggnaden måste minimeras. Stadsnäten talar om samarbeten och synergier för kommuner genom exempelvis gemensamt upphandlade underentreprenörer. De privata nätbyggarna nämner att de avgifter som tas ut av kommunerna i vissa fall uppfattas som oskäliga. Det tydligaste exemplet är att återställningskostnader för gator varierar mycket mellan olika kommuner. Skillnaderna upplevs i flera fall som orimliga och det är ytterst villahushållet som får stå för merkostnaderna Verka för kommunsamarbeten och enhetliga regler De privata nätbyggarna menar att det är stora skillnader i hur de blir bemötta i olika kommuner, och att det saknas enhetliga regler i samband med utbyggnad av. Det kan gälla regler och kostnader för kommunala tjänster såsom besiktning, markavtal och återställning. Som exempel nämns dels höga återställningskostnader och dels lösningar som innebär att fjärrvärmeutbyggnad subventionerar bredbandsutbyggnad. Även kommunbidrag till stadsnäten nämns av de privata nätbyggarna som ett hinder då de inte i samma utsträckning har möjlighet att dra nytta av dessa bidrag och därmed inte konkurrera på samma villkor. De privata nätbyggarna anser att konkurrens borde gynna hushållen i kommunerna, både när det gäller pris och tillgång på, något som också borde ligga i kommunens intresse. Genom vissa kommuners agerande anser man att priset kan bli onödigt högt och i vissa fall får till följd att nätbyggaren istället söker sig till en annan kommun. Något som skulle gynna en högre anslutningsgrad är mer kommunsamarbete, exempelvis att ta fram gemensamma regler och föreskrifter för hur kommuner ska hantera bredbandsutbyggnad via. Några privata nätbyggare anser att det bör vara en oberoende funktion med samordnare och konsulthjälp till kommunerna för att samma förutsättningar ska gälla för samtliga aktörer. En samordnare kan ta fram och ansvara för en handbok med anvisningar och goda exempel för hur kommunerna ska hantera försyn, villkorsgivning för markavtal etc. Fokusera inte på kostnaden, det är inte den som avgör anslutningsgraden. Öka istället tillgängligheten för utbyggnad av runtom i Sverige med enhetliga regler (privat nätbyggare) Ett stadsnät anger att en harmonisering av anslutningspriser vore önskvärt. Det finns exempelvis en kommun som subventionerat avgiften för bredbandsanslutning och därmed 12 (30)

13 kunnat erbjuda villaägare anslutning för kr medan den intilliggande kommunen har ett pris på kr. Detta sänder, enligt intervjupersonen fel signaler, och kan få vissa hushåll att avstå erbjudande om anslutning i tron att det är ett överpris eller att priset senare kommer att sänkas Erbjuda fler värdeskapande tjänster Några nätbyggare tycker att det är önskvärt att tjänsteleverantörerna kommer med nya värdeskapande tjänster som drar nytta av den näst intill obegränsade kapaciteten i näten. Ett förslag som nämns är tjänster inom hem- och äldrevården i kommunerna. 5. Intervjuer med villaägare Djupintervjuer och diskussioner med villaägare har följt en intervjuguide (se bilaga 6.2). Intervjuerna redovisas huvudsakligen utifrån intervjuguidens olika avsnitt, men avsteg kan förekomma. Intervjuguiden innehåller fyra huvudsakliga frågeområden: Inledande frågor om hushållet och dess internetbehov Frågeställningar om det erbjudande som villaägarna har tagit ställning till, t.ex. erbjudandets innehåll Frågor om de argument som legat till grund för villaägarnas beslut Generella förbättringsområden och hur anslutningen fungerat för de som accepterat erbjudandet och om de som tackat nej tror att de kommer skaffa höghastighetsbredband via i framtiden Intervjuade hushåll De intervjuade hushållen är jämt fördelade på 10 hushåll som avböjt och 10 som accepterat ett erbjudande av höghastighetsbredband via. Intervjuer har genomförts i nära anslutning till att hushållen tagit ställning till erbjudandet. Skälet till detta har varit att intervjupersonerna ska ha resonemang och argument färskt i minnet. Några hushåll hade vid intervjutillfället fått installationen av medan några av hushållen fortfarande väntade på installation. I varje grupp ingår sju barnfamiljer och tre pensionärshushåll. Samtliga hushåll är bosatta inom tätort. Figur 5. Sammanställning intervjuade hushåll Kategori Barnfamiljer Pensionärer Totalt Hushåll som tackat JA Hushåll som tackat NEJ Totalt I bilaga 6.1 finns en fullständig översikt med information om samtliga intervjuade hushåll som deltagit i undersökningen. Det vanligast förekommande bredbandsabonnemanget innan erbjudandet om anslutning var ADSL, vilket var installerat hos 13 av 20 hushåll. Hastigheterna för ADSL-abonnemangen varierade från 2 till 24 Mbit/s. Sex av hushållen hade mobilt bredband med hastigheter från (30)

14 till 50 Mbit/s. När det gäller typ av bredbandsanslutning var det i stort sett inga skillnader mellan de som accepterat erbjudande av anslutning och de som avböjt. Ett undantag är dock ett hushåll som tackat nej på grund av att de inte använder internet Syn på erbjudandet Samtliga fick information via brev från respektive nätbyggare Samtliga hushåll fick information om erbjudandet från nätbyggaren via brev. I de flesta fall höll respektive nätbyggare även större informationsmöten, antingen på egen hand eller tillsammans med kommunen eller samfälligheten. I några fall sattes det också upp skyltar i området och annonserades i lokalpressen. Av de som senare avböjde erbjudandet, var det endast två som gick på informationsmöte eller bokade tid för hembesök. De som senare accepterade erbjudandet hade samtliga antingen varit på informationsmöte eller haft hembesök av en säljare. Tolv av hushållen blev kontaktade av säljare per telefon och hos en del av dessa bokades även hembesök in. Samtliga hushåll som kontaktats av säljare är bosatta inom de privata nätbyggarnas utbyggnadsområden. I ett av fallen gjordes också ett oanmält hembesök av en säljare från Telia. Inga hushåll tillhörande Skara och Sollefteå Stadsnät uppger att de blivit kontaktade av säljare, varken på telefon eller via hembesök Vissa otydligheter i erbjudandet De allra flesta har en god minnesbild av erbjudandet och vilka komponenter som ingick. I ett par fall anges att samfälligheter förhandlade med nätbyggaren och fick ned anslutningspriset för alla i villaområdet. Några av intervjupersonerna uppger att samfälligheter dessutom betalade delar av anslutningskostnaden. Av de som tackat ja till erbjudandet om anslutning var merparten mycket positiva när erbjudandet kom, antingen för att de hade behov av en bättre anslutning än den de hade tidigare eller för att de såg det som en investering inför kommande husförsäljning. En person kände till och med bävan för att det inte skulle bli tillräckligt stort intresse och var orolig att det inte skulle bli av. Två av de tio som tackade ja till erbjudandet tyckte att det var dyrt. Dock ansåg hälften av de som accepterade erbjudandet och tre av de tio hushåll som avböjde erbjudandet att det fanns otydligheter i erbjudandet. Inget hushåll säger sig dock ha avböjt installation till följd av otydligheter i erbjudandet. Betänketiden, som varierade mellan en månad och flera månader, var tillräcklig för alla villaägare. Undantaget är en villaägare som fick information i juli och skulle besluta sig under semestern i augusti. De frågor och otydligheter som nämnts listas nedan per hushåll. Hushåll som tackat ja till erbjudandet: Äganderätten till anslutningen Hur många som behövde ansluta sig för att utbyggnad skulle starta Planering och tidplan för utbyggnaden Oklarhet med öppen och vilka leverantörer man kan välja Oklarhet om grävning 14 (30)

15 Hushåll som tackat nej till erbjudandet: Otydligt avtal, bl.a. saknades tidplan Möjlighet att bryta avtalet och om anslutningsrabatt Kostnaden otydligt presenterad En villaägare hade skaffat information om den aktuelle nätbyggaren och var skeptisk till dennes professionalitet. Denna ansåg också att detta bekräftades då nätbyggaren markerade de hushåll som hade valt att acceptera anslutning med en skylt på tomten, och att det då fanns en press att ansluta sig. En annan villaägare upplevde också att samma nätbyggare försökte pressa fram ett intresse bland annat genom påminnelser Vanligt att diskutera erbjudandet Drygt hälften har pratat med andra om erbjudandet om anslutning, framförallt inom familjen och med grannar. Det man pratat mest om är pris, anslutningsgrad och om grannarna kommer ansluta sig. Ett par hushåll antyder att de genom grannarna fått hjälp att besluta sig (tackat ja till erbjudandet). Däremot är det ingen som uppger att de känt av någon press på att ansluta sig från grannar. I några fall har det varit grannar som gått runt i området för att informera om och som poängterat fördelarna, men det har inte upplevts som negativt Villaägarens val och argument för och emot anslutning Tackat ja till erbjudande av höghastighetbredband via Det absolut vanligaste argumentet för att tacka ja till anslutning är högre hastighet på bredbandet, åtta av tio anger att hastigheten är viktig och sex av dem anger att de redan nu har behov av högre hastighet. De andra två ser att de inom snar framtid kommer ha behov av högre hastighet. De anger inte i detalj vilken hastighet de behöver, även om hastigheter på 100 Mbit/s nämns under intervjun. De pratar mer om tillräcklig kapacitet för att kunna titta på tv, ringa och surfa, samtidigt som man är flera användare. En annan fördel med som de nämner i samband med högre hastighet, är vikten av stabilitet utan avbrott och störningar t.ex. när man ser på tv. Drygt hälften nämner att de ser anslutning via som en investering för framtiden och menar att det höjer värdet på huset. Tre hushåll anser att det pris de fått betala för anslutningen är lågt jämfört med andra utbyggnadsområden de hört talas om. Priset de tre betalat är kr (avser Sollefteå, Hultsfred och Mölnlycke). Tre andra hushåll har uppfattat att tjänsterna på bredband och tv kommer bli billigare via. Totalt sex av tio uppger att den lägre kostnaden i samband med utbyggnaden jämfört med efteranslutning har bidragit till beslutet att tacka ja. Några nämner också att det blir lättare att ansluta andra tjänster, som tv och telefoni. Någon ser en fördel i att kunna slippa en del boxar och adaptrar som de haft till sin gamla bredbandslösning. De få nackdelar som nämns under samtalen är att tomten blir uppgrävd, osäkerhet gentemot nätbyggaren och hög kostnad. 15 (30)

16 Figur 6: Argument för beslut att ansluta sig Argumentskategori Argument och antal svarande per argument Hastighet Behov idag, 6 st Framtida behov, 2 st Stabilitet 2 Låg anslutningskostnad Inga avbrott, 2 st Jämfört med anslutning vid senare tillfälle, 6 st Flera samtidiga användare, 3 st Jämförelse med andra områden, 3 st Investering Värdeökning, 6 st Investering för framtiden, 5 st Enkelhet Ansluta andra tjänster, 3 st Slippa kringutrustning, 1 st Fungerar med andra tjänster, 1 st Lägre kostnad för tjänster, 3 st Hushåll som tackat nej till erbjudande av höghastighetbredband via De flesta som avböjer erbjudande om anslutning förstår att det finns fördelar med bredband via anslutning. Främst är det högre hastigheter de nämner, men även stabilare bredband. Tre av hushållen anser att det kan vara en investering som kan leda till höjt värde på fastigheten. Däremot är dessa fördelar inte tillräcklig motivation till att skaffa anslutning då de saknar behov eller inte har råd med investeringen. Endast ett hushåll anger att de inte visste så mycket om anslutning och dess fördelar, men säger också att de inte är intresserade eftersom de är nöjda med den anslutning de har. De nackdelar med anslutning som hushållen nämner är framförallt att de inte ser att deras behov av bredband motsvarar anslutningskostnaden för. Av de tio som avböjt erbjudande är det sex som tycker att investeringen är för dyr för att surfa på internet och betala räkningar. De tror inte att deras behov kommer att ändras i någon större utsträckning. Tre anser också att deras månadskostnad kommer att stiga. Två pensionärshushåll framhåller att de föredrar flexibiliteten med mobilt bredband som de kan ta med överallt. Det tredje pensionärshushållet avböjer erbjudandet för att de inte har behov av internet, men också för att de inte alls tror att villans värde ökar. De menar att det är upp till nästa ägare av huset att avgöra om ska dras in. De har istället investerat i en bergvärmepump som de tror höjer värdet betydligt mer än en anslutning. Ett hushåll tror att det i framtiden kommer att utvecklas mer tekniskt avancerade lösningar för höghastighetsbredband, medan ett annat tror att anslutningen kommer att bli billigare om några år. 16 (30)

17 Figur 7: Argument för beslut att inte ansluta sig Argumentskategori Argument och antal svarande per argument Kostnad Behov av bredband på motsvarar inte kostnaden, 6 st Högre månadskostnad, 2 st Saknas behov 2 Hög hastighet, 2 st Flexibelt bredband att ta med, 2 st Använder ej internet, 1 st Framtida lösningar Mer modern teknik i framtiden, 1 st Blir billigare i framtiden, 1 st De hushåll som tackat nej tror inte att det finns något som skulle fått dem att välja en anslutning. Det enda som nämns av ett par hushåll är ett lägre pris. Ett hushåll anser också att informationen skulle kunnat vara tydligare med bättre information om priser Påverkan på beslutet I följande avsnitt redovisas vilka egenskaper och behov som har haft störst betydelse vid beslutet att skaffa anslutning eller inte. För varje egenskap har samtliga respondenter fått svara på hur stor betydelse det haft för deras beslut. Svarsalternativen har varit Mycket stor betydelse, Ganska stor betydelse, Ganska liten betydelse och Mycket liten betydelse. Störst betydelse för beslutet att skaffa anslutning har varit hög hastighet och fler samtidiga användare. Villahushållen anser att hastighetsbehovet kommer att öka genom att flera användare är uppkopplade samtidigt. De hänvisar bland annat till behov av fler inkopplade enheter, tv och annan strömmad media, spel och distansarbete. De två hushåll som angett mycken liten betydelse för egenskapen fler samtidiga användare, är två pensionärshushåll, bestående av en respektive två personer. Även möjligheten att kunna ansluta fler tjänster till samma accessanslutning har stor betydelse. Endast två hushåll med barn anger att det har liten betydelse, utan att specificera orsak. Sammantaget har avtalsvillkoren inte haft stor betydelse för beslutet att skaffa anslutning. Dock upplever fyra hushåll att det underlättat beslutet att grävning ingår, och därmed underlättat beslutet att skaffa anslutning. Ett par hushåll nämner att det är viktigt att de har äganderätten till sin anslutning. Ett hushåll anser att möjligheten till ångerrätt har en ganska stor betydelse medan övriga uppger att ångerrätt hade mycken liten betydelse för beslutet. Anslutningspriset har varit av stor betydelse för beslutet att skaffa anslutning. Det lägre priset vid nyinstallation jämfört med ordinarie pris vid anslutning senare, har dessutom hjälpt hushållen att fatta beslut om anslutning. Endast två hushåll uppger att de skulle tackat ja även om priset varit högre. Tre hushåll anger att delbetalning var ett villkor för deras anslutning. Några tycker att det var positivt att ROT-avdrag kunde användas, men att det inte var avgörande. 17 (30)

18 Figur 8: Svarsöversikt av betydelsen av vissa egenskaper (villaägare som anslutit sig) Hastighet 100 Mbit/s eller högre Ansluta andra tjänster i samma anslutning Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Ganska liten betydelse Samtidiga användare Anslutningspris Avtalsvillkor Mycket liten betydelse Utöver bedömningen av hur betydelsefulla olika egenskaper är, har intervjupersonerna fått ta ställning till vilket av följande två erbjudanden de föredrar: A. Fiberanslutning med förutbestämd operatör av bredband, tv och telefoni eller B. Fiberanslutning där det är möjligt att välja mellan flera olika operatörer av bredband, tv och telefoni. De allra flesta, åtta av tio, uppger att de föredrar ett öppet nät med möjlighet att välja mellan flera tjänsteleverantörer. Framförallt vill de ha valmöjlighet och kunna byta när de vill, beroende på vilken leverantör som har bäst villkor. De två som föredrar alternativet paketerade tjänster med anslutning, förväntar sig ett bättre pris och menar att de då slipper välja leverantör, vilket de ser som en fördel då man säger att man inte har så stor kunskap om bredband Priset hade stor betydelse för att man tackade nej till anslutning Om priset för anslutning hade varit väsentligt lägre anger sex av tio intervjuade hushåll att de hade tackat ja till erbjudandet om anslutning. Det överensstämmer med vad man tidigare angett som huvudsaklig anledning till varför man avböjt erbjudandet. Två hushåll anger att de hade övervägt att tacka ja om de hade känt till att det var möjligt med delbetalning eller annan finansieringshjälp. Figur 9: Svarsöversikt av betydelsen av anslutningspris Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Anslutningspris Ganska liten betydelse Mycket liten betydelse På frågan om de tror att de kommer att installera vid ett senare tillfälle är många av villaägarna tveksamma. Skälen är bland annat att nuvarande pris är för högt, att behovet inte kommer att finnas eller att man avvaktar annan teknik. Några anger också att de föredrar mer flexibelt bredband som man kan ta med sig. Totalt kan fyra av hushållen som tackade nej tänka sig att installera i framtiden. Då handlar det framförallt om att få ett lägre pris, men även att man har ett behov av snabbt bredband. 18 (30)

19 5.5. Efter beställning Sex av de hushåll som beställt anslutning hade vid intervjutillfället fått den installerad. Alla hade dock inte kopplat in sina tjänster ännu men uppgav att det fungerar hos grannarna. Samtliga hushåll var nöjda med installationen förutom ett hushåll där håltagning och indragning gjordes bakom braskaminen. Det är nu åtgärdat och de säger sig vara nöjda. Några nämner att det i viss utsträckning saknades information under själva installationsprocessen och att man önskat mer information om vilka moment som pågår och vad som är planerat. Ett hushåll som uppger att det fungerat bra med installationen, jämför med tidigare händelser där nätbyggare vid två tillfällen dragit sig ur processen utan att de har fått någon information om anledningen. På grund av detta har de känt en viss osäkerhet avseende sina rättigheter som konsument. 19 (30)

20 6. Sammanfattning och slutsatser Studien visar att det huvudsakligen är hushållets upplevda behov av snabbt bredband som avgör om villaägare väljer att ansluta sig till eller inte. Av de hushåll som valt att ansluta sig uppger nio av tio att möjligheten att få en hastighet på 100 Mbit/s eller högre haft mycket stor eller ganska stor betydelse för beslutet. Behovet av högre hastighet är också det argument som lyfts fram för att ansluta sig till jämfört med andra accesstekniker. De hushåll som väljer att ansluta sig till ser också i större utsträckning att investeringen kan ha en positiv påverkan på fastighetens värde. Även möjligheterna att ansluta andra tjänster och vara flera samtidiga användare är viktiga argument för denna grupp. I intervjuerna med nätbyggarna framkommer att det är svårt att dra generella slutsatser om typen av hushåll som valt att ansluta respektive inte ansluta sig till. Det är inte heller möjligt att dra några sådana slutsatser utifrån intervjuerna med villahushållen. Det är lika många barnfamiljer som tackat nej respektive tackat ja till erbjudandet. Detsamma gäller villahushåll med pensionärer. Det går heller inte att dra några slutsatser utifrån studien avseende ålder. När respondenterna jämför olika accesstekniker är det främst utifrån sina behov och om den lösning man har idag fungerar bra eller inte. ADSL nämns flera gånger som en fullgod lösning för villahushållets behov. Kravet på mobilitet nämns av flera respondenter och är i vissa fall avgörande för om hushållet väljer att ansluta sig till eller inte. För de respondenter som vill vara mobila ses det ofta som en onödig kostnad att ansluta sig till då man redan har ett abonnemang för mobilt bredband. När det gäller priset för anslutningen är de intervjuade nätbyggarna av uppfattningen att priset är av mindre betydelse när hushållen ska fatta beslut om att ansluta sig eller inte. Man nämner exempel där anslutningsavgiften varit låg och trots det har inte tillräckligt många tackat ja för att ett arbete ska påbörjas. Faktorer som nätbyggarna bedömer har större påverkan på beslutet är bland annat behovet av höghastighetsbredband och förståelsen för tjänsten och dess möjligheter. Intervjuerna med villaägare ger en annan bild av anslutningsprisets betydelse. Av de som valt att ansluta sig uppger sju av tio personer att anslutningspriset haft mycket stor eller stor betydelse vid beslutet. Bland de som valt att inte ansluta sig uppger sex av tio personer att anslutningspriset varit för högt och att detta varit huvudargumentet mot en anslutning. Sammanfattningsvis visar studien att med nuvarande prisnivå är det främst behovet av snabbt bredband som avgör om hushållet väljer att ansluta sig till eller inte. För att påverka anslutningsgraden skulle därmed villahushållens upplevda behov av snabbt bredband alternativt priset för anslutning behöva påverkas. Villaägare som inte ser behov av snabbt bredband idag kanske ändå väljer att investera om kostnaden blir så låg att hushållet kan bortse från att behovet i dagsläget saknas. Med ett lägre pris kan även andra faktorer som ökat fastighetsvärde och högre standard vara mer avgörande. När det gäller behovet av snabbt bredband visar studien att det finns stora skillnader mellan villaägarnas upplevda behov av snabbt bredband och nätbyggarnas uppfattning om betydelsen och nyttan med. För att öka andelen villor som ansluter sig till skulle därför nyttan och den framtida betydelsen av stabilt höghastighetsbredband behöva bli tydligare för fler villaägare. Här kan tydlig och neutral information om nyttan med snabbt bredband spela en viktig roll. Informationen bör inte enbart komma från aktörer som erbjuder anslutning utan även från operatörsneutrala organisationer som exempelvis Konsumentverket, PTS eller konsumentvägledare. 20 (30)