Kulturhistorisk utredning Sverker Larsson december 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturhistorisk utredning Sverker Larsson december 2008"

Transkript

1 Kulturhistorisk utredning Sverker Larsson december 2008 (Foto Sverker Larsson 2008) Villa Albacken Valdemarsvik 4:60 Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län

2 Bakgrund och syfte På uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland utreder Östergötlands länsmuseum ett antal byggnader och bebyggelsemiljöer där fråga väckts om byggnadsminnesförklaring enligt Kulturminneslagen. Fråga om byggnadsminnesförklaring av Villa Albacken i Valdemarsvik väcktes av Markus Anderzon, Valdemarsvik, i juli år Utredningen gällande Villa Albacken i Valdemarsvik har utförts av antikvarie Sverker Larsson under december Utredningsarbetet innebär fältbesök med fotodokumentation och beskrivning av aktuell bebyggelse och tillhörande område, arkivstudier, jämförelser med liknande objekt, sammanställning av material, värdebeskrivning, samrådsmöten med Länsstyrelsen och förslag till beslut. Vid förslag till byggnadsminnesförklaring formuleras förslag till skyddsbestämmelser. Foton i rapporten är om inte annat anges tagna av Sverker Larsson vid besök 3/ Lantmäteriverket MS 2008/06551 Byggnadsminnesutredningen berör Villa Albacken (Valdemarsvik 4:60) i det inringade områdets övre del. Gården Borg (Valdemarsvik 4:66) med en f d kuskbostad (Valdemarsvik 4:67) har en viss historisk anknytning till villan. Utsnitt ur ekonomiska kartan, blad 08G 0j, Valdemarsvik. Geografisk beskrivning Villa Albacken ligger på Valdemarsvikens nordöstra sida, ca 700 meter öster om Valdemarsviks centrum, i sluttningen ner mot stranden och Grytsvägen. Huset ligger i utkanten av den villabebyggelse som breder ut sig längs sluttningarna öster om samhället. Fastigheten avgränsas av Grytsvägen men har genom ett servitut tillgång till en brygga och strandremsan som tidigare tillhörde villans tomt. Mot nordost avgränsas fastigheten av den 2

3 mindre Borgsvägen, som leder förbi villans gårdsplan och en f d kuskbostad fram till granngården Borg. På norra sidan Borgsvägen ligger en rad villor från omkring 1970-talet samt en äldre funkisvilla, öster om villan ligger ett stycke åkermark (omkring 1 ha). Bortom åker och villabebyggelse reser sig bergväggar brant. Villa Albacken, vy från sydost (Grytsvägen). Till höger syns en del av fruktträdgården som sträcker sig vidare mot sydost, utanför tomtgränsen. Villa Albacken, vy från nordväst. Borgsvägen till vänster i bild. Den ljusare plana gräsytan som skymtar hitom villan är en övertäckt tennisbana (grus) Granngården Borgs vita mangårdsbyggnad skymtar till höger bakom villan. 3

4 Vy från nordväst: Borgsvägen som passerar Villa Albackens gårdsplan (till höger i bild). Till vänster den f.d. kuskbostaden. Området bortom den vita lekstugan tillhör kommunen och kan bli föremål för ny villabebyggelse. Översiktlig historik AB C J Lundbergs läderfabrik Villa Albacken tillhör ett industrihistoriskt sammanhang som utgörs av AB C J Lundbergs läderfabrik och dess betydelse för Valdemarsviks utveckling under 1900-talet. Carl Johan Lundberg, en garvare från Överum, kom år 1873 med sin familj till Valdemarsvik där han för kr inköpt en tomt för sin garverirörelse. Lundberg var framgångsrik och vid sin död 1897 övertog sonen Karl Lundberg en framåtgående rörelse. Här tillverkades Svecia-, smoroch kipsläder, det sistnämnda som specialitet. Under 1900-talets första år bedrevs arbetet fortfarande i hantverksmässiga former, tekniken var vegetabilisk garvning med bark som garvämne. Metoden var tidskrävande och tog veckor i anspråk. Ungefär samtidigt togs en betydligt snabbare metod i bruk, nämligen kromgarvningstekniken. Garvningen som tagit veckor tidigare gjordes nu på en dag. En utbyggnad för en mer industrimässig produktion påbörjades 1910 på den s.k. Hamnängen vid Fifallaån. I samband med denna satsning uppfördes Villa Albacken 1912 för Johanna Lundbergs räkning, änkan efter Carl Johan Lundberg. Industribyggnaderna uppfördes i flera etapper åren Resultatet är det fabriksområde som blivit så karakteristiskt för Valdemarsvik, framförallt den södra fasaden mot viken i borgstil, symmetriskt uppbyggd kring en mittportal och med mönstermurade hörnpartier och blinderingar i tegel och vit puts. Fabriken växte snabbt, i synnerhet under världskrigen, och sysselsatte som mest uppåt 700 personer. Lundbergs läder var en av Skandinaviens största läderfabriker. Åren 1930 och 1942 byggdes ett nytt fabrikskomplex med funktionalistisk utformning väster om den gamla fabriken. På 1950-talet svek marknaden för läderprodukter och utslagningen var stor köptes Lundbergs läder upp av konkurrenten Ehrnbergs läder i Simrishamn som året efter lade ned fabriken i Valdemarsvik övertogs fabriken av makarna Åke och Irma Carlsson, ägare till NC möbler i Tibro. På fabriken i Tibro tillverkades främst stolar och med den utökade verksamheten i Valdemarsvik kunde man bredda företagets sortiment samtidigt som en stor del av arbetstillfällena i 4

5 Valdemarsvik räddades. Möbelfabriken har på senare tid flyttat ut sin produktion och de gamla industribyggnaderna inrymmer nu andra verksamheter, bland annat en gymnasieskola med inriktning på möbelhantverk, design och formgivning. I samband med trafikplanering i Valdemarsvik revs delar av den norra och södra längan i det gamla fabrikskomplexet. Fråga om byggnadsminnesförklaring av Lundbergs läderfabrik väcktes 1991 och avslogs 2002, dels med hänvisning till att delar av komplexet rivits, dels med hänvisning till att byggnaderna på fastigheten Garvaren 1 redan hade ett visst skydd i detaljplanen. Arkitekten Werner Northun Uppdraget att rita Lundbergs nya fabrik på 1910-talet gick till arkitekten Werner Northun ( ), verksam framförallt i Norrköping under fyrtio år från och med Northuns första uppdrag blev dock Villa Albacken som ritades och uppfördes åren Northun har satt ytterligare prägel på Valdemarsvik genom ett stort antal arbetarbostäder i nationalromantisk stil utmed Norrgatan uppförda åren , tio villor på den östra sidan och två större hus på den västra sidan. Northun har även ritat en tjänstemannabostad på Norrgatan 9, en herrgårdslik byggnad uppförd 1921 i klassicerande stil, två tjänstemannavillor från 1918 resp vid Kyrkogatan 6 och 10 samt sparbanksbyggnaden från i kvardröjande 1920-talsklassicism. Utmed den östra sluttningen över viken har Northun förutom Albacken ritat Villa Täppan, en målad trävilla från 1919, samt Villa Karlsro från 1932, ett av hans allra sista verk. Villa Karlsro kan betraktas som en enklare variant av Villa Albacken, men med mer drag av funktionalism, portalens detaljer visar dock en kvardröjande 1920-talsklassicism. Under sin karriär ritade Werner Northun flera industribyggnader, flerbostadshus, villor och mycket mer, hans omfattande produktion är väl beskriven av Kerstin Sandberg (se källförteckning). Stilen hos Northuns byggnader följer modets växlingar, från nyrenässans i hans tidiga verk från 1890-talet, därpå byggnader i jugend, nationalromantik och tjugotalsklassicism som närmar sig funktionalismen i Northuns sena verk från 1930-talet. Villa Albacken Arkitekten Agi Lindegren, vid denna tid engagerad för renoveringsarbeten för Valdemarsviks kyrka, fick först uppdraget att rita Villa Albacken, men blev oense med byggherren Karl Lundberg (fabriksdirektör tillika Johanna Lundbergs son), varför uppdraget gick till Northun. Antagligen är det byggherrens önskemål som ligger bakom denna villa av italiensk typ, eftersom denna är den enda liknande Northun ritat. Villans förebild är troligen Sollidens slott på Öland, som uppfördes efter Torben Gruts ritningar åt den dåvarande kronprinsessan Viktoria, som i sin tur inspirerats av Axel Munthes Villa San Michele på Capri. Villa Albacken uppfördes 1912 på mark tillhörig gården Borg sydost om Albacken där makarna Lundberg också tidigare bott. Villa Albacken beboddes efter Johanna Lundgren företrädesvis av läderfabrikens direktörer fram till fabrikens nedläggning 1960, och därefter av makarna Åke och Irma Carlsson, ägarna till NC möbler fram till år Huset är idag privatbostad. I en jubileumsskrift för Lundbergs Läderfabriks femtioårsjubileum finns mer utförlig historik om företaget och de olika generationerna av familjen Lundberg som bebodde Albacken. 5

6 Beskrivning av Villa Albacken Nuvarande utseende Konstruktion och material Byggnadens synliga sockel är putsad med cementbruk och gråmålad. Trappor är gjutna i betong, detsamma gäller sannolikt grundmuren. Huset har enligt ägarens uppgift trästomme med en revetering av spiktegel. Nuvarande ytputs är en vitfärgad sprutputs eller stänkputs, enligt ägaren skall denna puts vara påförd för ett tjugotal år sedan. Huset låga vidbyggnad i söder har en stänkädelputs från slutet av 1990-talet. Fönstren är kopplade tvåglasfönster som förefaller ursprungliga och har i regel munblåsta, möjligen valsade glas. Taktäckningen är ett tvåkupigt lertegel med vacker patina (teglets ålder är ej utredd.) Exteriör Husets längdaxel är orienterad NV-SO parallell med Valdemarsviken. Det står i en sluttning med en souterrängvåning nederst, ovanför denna en bottenvåning som är huset huvudvåning med huvudentré och portik mot gårdsplanen på husets nordöstra sida. Husets mittparti har en övervåning samt attikavåning (halv-vindsvåning), som i fasaden markeras av en tunn gördelgesims i höjd med vindsfönstrens nederkant. Övervåningen i husets sydöstra del är närmast en halvvåning med lägre takhöjd, husets nordvästra del saknar helt övervåning. Fasader och fönster har troligen alltid varit vita, möjligen någon annan mycket ljus kulör, att döma av äldre vykort från olika tider. Långsidan mot sydväst som vetter mot vattnet är husets arkitektoniskt mest gestaltade fasad. En altan buren av kraftiga slätputsade pelare skjuter ut från mittpartiet. Altanräcket har vitmålade träspjälor mellan slätputsade stenstolpar. Mot balkongen vetter huvudvåningens sal med tre stora fönster, upptill lunettformade (det mittersta fönstret är en altandörr). Runt fönstren formas fasaden till valvbågar burna av kolonner. Ovanför altanen sitter ett smäckert skärmtak buret av konsoler. SO om mittpartiet finns en låg vidbyggd del vars fasader pryds av 6 Långsidan mot sydväst

7 arkadformade blinderingar. Vidbyggnaden har ett platt tak som utgör en terrass i nivå mellan huvud- och souterrängvåning. Terrassen nås via en fritrappa från markplan, en annan trappa leder mellan terrassen och altanen. Vidbyggnaden, som nuvarande ägaren kallar bodégan, inrymmer förråd/redskapsbod. Rummet NV om salen i mittpartiet markeras i exteriören genom att fasaden är indragen några decimeter. Denna rumsfil fortsätter inte längre så här är fasaden mest indragen från övriga fasadlivet. I vinkeln sitter en balkong i anslutning till huvudvåningen. Under denna har på senare tid byggts en altan till souterrängvåningen i samma utförande som balkongen, bådas räcken har trästolpar, i övrigt är de lika mittpartiets altanräcke. Husets långsida mot nordost och gårdsplanen karakteriseras av huvudentréns halvöppna portik. Sidorna är slutna men med stora (småspröjsade) fönster. Ett valmat flackt tegeltak bärs framtill upp av två släta kolonner med doriskt kapitäl men utan bas. Golvet i portiken är belagt med släta kalkstensplattor. Ytterdörren är en pardörr i ek, dörrspeglarna är av varierande form, de övre glasade. 7

8 På kortsidan mot sydost har bottenvåningen ett burspråk i anslutning till det södra hörnrummet. Här finns också en groventré till souterrängvåningen. Pardörren är av ek eller teak, med räfflad ram, glasad överdel och kryssmönstrad nedre spegel. Tydliga paralleller till Sollidens slott: Villa Albackens vita putsade fasader, omväxlande indraget och utskjutande fasadliv, de tegeltäckta, flacka takfallen med kraftigt utskjutande takfot och gördelgesimsen som markerar en attikavåning är arkitektoniska element som förefaller direkt hämtade från Torben Gruts Sollliden. Beträffande andra element finns motsvarigheter både på Solliden och på Villa Albacken även om de kan ha olika form och placering, exempelvis altaner, fritrappor och terrasser. De tre stora salsfönstren med rund överdel samt vidbyggnadens arkadformade blinderingar är en förenkling av flera arkadmotiv som finns på Solliden. Detsamma gäller Sollidens parställda romanska rundbågefönster åtskiljda av kolonnetter som på Albacken motsvaras av enklare parställda fönster med rundad överdel. Sollidens slott, foto Mårten Sjöbäck

9 Sollidens slott och Villa Albacken har båda en bredare kortsida som får husen att se större ut. Foto Mårten Sjöbäck Interiör Enligt verket Sveriges bebyggelse från 1951 hade Villa Albacken fjorton rum förutom kök, hallar, tvättstuga och källare. En restaurering (renovering) ska enligt denna källa ha skett En något utförligare interiörbeskrivning finns i Kerstin Sandbergs bok om Werner Northun. Ritningar finns inte tillgängliga i dagsläget. Entréplanet(huvudvåningen) hade från början en sexrumsindelning med en tvårumsutbyggnad mot nordväst. Innanför huvudentrén finns en rymlig hall med trappa till övervåningen. Här finns också en av husets få eldstäder(huset hade centralvärme redan från början): en öppen spis, troligen sekundär från 1960-talet. Taket är vitmålat med synliga bjälkar i något mörkt träslag/ alternativt mörkbetsade, taket i övervåningens hall är likadant, övriga tak i huset är vitmålade, troligen med puts som underlag. Hall och trapphus: innanför entréns vindfång finns kapprum och WC (till vänster i bild), en annan dörr leder till en serveringsgång mellan hallen och utbyggnaden mot nordväst. 9 Serveringsgång (hallen i den bortre änden). Till höger dörr mot f d Johanna Lundbergs sängkammare. De öppna luckorna är mathiss resp värmeskåp. På väggen under lampan sitter en ringledningstavla.

10 Det största rummet är salen i husets mitt med dess tre stora fönster mot viken, det mittersta fungerar som dörr till altanen. Vid husets sydöstra kortsida finns två stora sällskapsrum, det största mot söder närmast matsalen har ett burspråk med fem fönster i jugendstil med små rutor i den övre delen. Förmaket norr om salen var ursprungligen Johanna Lundbergs sängkammare. Hallen och sällskapsrummen har alla golv med fiskbensparkett. Dörrar och fönster med foder samt tak- och golvlister förefaller vara ursprungliga. Alla snickerier är idag vitmålade. 10

11 Utbyggnaden mot nordväst var ursprungligen uppdelad i två sovrum, enligt muntlig uppgift var de barnkammare. När makarna Karlsson flyttade in 1960 slogs rummen ihop och inreddes till kök med matplats, här finns också en köksentré. I serveringsgången finns många intressanta detaljer bevarade, till exempel en ringledningstavla, en mathiss ner till det gamla köket i souterrängvåningen, ett värmeskåp och ett äldre electrolux kylskåp, det senare gissningsvis från renoveringen I anslutning till serveringsgången finns ett rum som använts som frukostmatsal (idag kontor), ytterligare en wc och trappan till souterrängvåningen. Enligt uppgift från ägaren kan det tidigare också ha funnits en separat trappa till övervåningen för tjänstefolket. Övervåningen består i husets förhöjda mittparti av en hall och en stor sängkammare som idag är bibliotek. Några trappsteg ned från hallen ligger övervåningens nordvästra del inrymmande badrum och ett linneförråd. I den inredda vinden i husets sydöstra del finns två mindre sovrum. Därutöver finns flera garderober i vindsutrymmena. Övervåningens hall: till vänster ett av två sovrum i husets sydöstra del. Nisch med tvättfat i ett av övervåningens sovrum. Souterrängvåningen har en genomgående korridor i husets längdaxel. Rumsfilen mot vattnet består av ett gästrum mot söder, det gamla köket med bevarad järnspis och mathiss mot norr, och i mitten ett stort rum som slagits ihop av flera mindre utrymmen. Närmast köket fanns ett skafferi samt en garderob för bilkläder, övriga rummet inrymde två pigkammare, mellanväggarnas tidigare läge syns i brädgolvet. Den motsatta rumsfilen består av pannrum 11

12 längst i söder och två utrymmen för matkällare/skafferi i mitten och mot norr. Souterrängvåningens utbyggnad mot norr var ursprungligen tvättstuga, på senare år har den byggts om till ett stort badrum med bastu. Övervåningen och souterrängvåningens dörrar och övriga snickerier verkar mestadels vara ursprungliga. Samtliga toaletter och badrum utom det nya stora badrummet har golvplattor av kolmårdsmarmor som troligen är ursprungliga. Badkar och sanitetsporslin är från eller 1970-talet. Souterrängvåningens korridor: till höger f d pigkammare, till vänster matkällare/skafferi. Ytterdörr mot trädgården. 12

13 Tomt och trädgård Tomten kännetecknas främst av terrasseringarna som byggts upp i sluttningen ned mot vattnet. Souterrängvåningens sockel står på den övre terrassen, en dubbel fritrappa i betong leder ner till den nedre terrassen. Terrasserna avgränsas med en låga häckar. En kort enkel fritrappa leder ner till en tredje nivå i höjd med Grytsvägen. Tomtens system av trappor och terrasseringar fortsatte tidigare ända ned till bryggan vid vattnet. Tomtens övre del mot gårdsplanen och den gamla Borgsvägen sluttar brant på båda sidor om huset ned till planare mark i nivå med den nedre terrassen. Den nordvästra delen av tomten består av gräsmatta med spridda träd, en plan gräsyta döljer en igenlagd grustennisbana. Nedanför huset längs tomtgränsen mot Grytsvägen står ett antal större lövträd. Tomtens sydöstra del är en fruktträdgård som sträcker sig utanför den nuvarande fastighetens gräns mot söder.(se bilder i avsnitt geografisk beskrivning) På ovansidan mot Borgsvägen består tomten av en rektangulär grusad gårdsplan närmast huset, i anslutning till gårdsplanen finns ett litet bilgarage och en lekstuga. Mot vägen står en rad av lövträd samt en häck. Villa Albackens trädgård var länge platsen för det traditionella valborgsmässofirandet i Valdemarsvik. Valdemarsviksborna samlades då i trädgården under det att Valdemarsviks manskör framförde vårsånger från den övre fritrappan (mitt i bilden ovan), och ett tal till våren hölls från övre terrassen. Valborgsmässobål tändes först nere vid stranden nedanför villan, och efter att den nya Grytsvägen byggdes placerades bålet på en flotte på vikens vatten. Traditionen uppkom på Lundbergs tid men fördes vidare av de nya ägarna till möbelfabriken, och levde därför kvar ännu fram emot mitten av 1980-talet. 13

14 Kända förändringar Trädgård och exteriör: Villa Albacken ser i stort sett likadan ut idag som på ovanstående vykort från 1920-talet eller tidigare (fotografiet är taget med ortokromatisk film som användes fram till 1920-talet). Även den grusade gårdsplanens form, häcken och trädraden längs Borgsvägen på husets nordöstra sida ser lika ut idag. Trädgårdssidans terrasser och fritrappor är svårare att se tydligt men förefaller ha samma utseende som idag. Bilden visar hur tomten ursprungligen nådde ända fram till bryggan vid stranden, man ser också hur kraftigt trädbevuxen tomtens södra del var längre tillbaka. Ovanstående vykort är mer sentida, flera träd längs vägen utanför husets gårdsplan har tagits bort. En del av det skoglika partiet söder om villan är nu öppen mark (den nuvarande fruktträdgården). Träden rakt nedanför huset är däremot fler och mer uppvuxna än tidigare. Den största förändringen är den nya Grytsvägen som skär av trädgårdens utsträckning ned mot vattnet. Idag har ytterligare träd tagits bort, både ned mot vattnet och i trädgårdens nordvästra del, här finns också en plan gräsyta som är en övertäckt grustennisbana. Efter ägarbytet 2002 har trädgårdens tidigare grusgångar återställts med äldre fotografier på vykort som förlagor. 14

15 Beträffande byggnadens exteriör är det främst tidigare nämnda omputsningar som ändrat husets utseende något. Den senast påförda stänkputsen kan ses som en lindrig förvanskning då den slätar ut detaljer som vindsvåningens gördelgesims och ändrar karaktären hos entrépartiets kolonner som också täckts med puts. Den kan dock avlägsnas när nästa omputsning blir aktuell. Den nuvarande ägaren har satt upp en ny balkong i anslutning till souterrängvåningen, balkongen stör dock knappast helhetsintrycket, mycket tack vare att utförandet gjorts lika den ursprungliga balkongen på våningen ovanför. På terrassens och altanens golv har nytt klinkergolv lagts. Terrassens golv var tidigare belagt med asfalt. Övriga åtgärder på senare tid är av underhållskaraktär. Marken närmast huset har grävts upp och dräneringen förbättrats, men av detta syns idag inga tydliga spår. Förbrukade hängrännor och stuprör har ersatts med moderna med formpressade knän. Fönster har målats och kittats. Träbjälkarna som bar en mindre balkong vid huvudvåningens nordvästra hörn var svårt insektsangripna och fick ersättas (det är under denna en ny balkong satts upp). Interiöra ändringar: Enligt verket Sveriges bebyggelse från 1951 har huset restaurerats (renoverats) Enligt uppgift från ägaren har det en gång funnits en separat trappa för tjänstefolket mellan huvudvåning och vindsvåning som suttit i anslutning till serveringsgången. Om det stämmer är det troligt att den försvann då eftersom den inte fanns kvar när Irma Carlsson flyttade in. Alla spegeldörrar i souterrängvåningen täcktes någon gång med masonite, troligen vid renoveringen Moderniseringar av kök och badrum genomfördes efter att Irma och Åke Carlsson tagit över huset Två rum i huvudvåningens nordvästra del som fungerat som barnkammare slogs ihop och blev nytt kök. De flesta golv försågs med heltäckningsmattor. Mellanväggarna i souterrängvåningens f.d. pigkammare har senare tagits bort för att skapa ett större rum. Efter att den nuvarande ägaren tagit över 2002 har parkettgolv och spegeldörrar frilagts från heltäckningsmattor respektive masonite. I huvudvåning och övervåning/vindsvåning har knappast några ändringar genomförts på senare tid, det är i huvudsak ytskikten som påverkats av ändringar, främst genom omtapetsering och ommålning. I souterrängvåningen har lite större ändringar skett. I väggen mellan mittkorridoren och pigkammarna har stora fönster tagits upp i väggen för att släppa in dagsljus. Utrymmen i souterrängvåningens nordöstra del har byggts om till spaavdelning med bad och bastu. Kulturhistorisk bedömning och motiv för byggnadsminnesförklaring Kulturhistorisk värdering Riksantikvarieämbetet har genom Axel Unnerbäck utarbetat en modell för att beskriva en byggnads kulturhistoriska värden, dvs. immateriella värden som inte direkt går att översätta i pengar men som ändå kan ha stort värde i människors tillvaro, eller ha stor betydelse för det gemensamma kulturarvet. Värderingsmodellen innebär att olika tänkbara kategorier värden grupperas i dels dokumentvärden -byggnadens värde som dokument i olika avseenden som kan beskrivas objektivt och jämföras med andra byggnader, exempelvis byggnadsteknikhistoriskt värde och socialhistoriskt värde, dels upplevelsevärden värden som består i människors upplevelse av en byggnad, exempelvis konstnärligt värde och symbolvärde. Dessa så kallade grundmotiv kan sedan kompletteras med olika förstärkande eller övergripande motiv, exempelvis äkthet eller sällsynthet. Beträffande Villa Albackens kulturhistoriska värden är följande grundmotiv och förstärkande/övergripande motiv viktigast: 15

16 Dokumentvärde Arkitekturhistoriskt värde Albackens italienska villastil är en representant för den mångfald som den framväxande villaarkitekturen uppvisar under senare delen av 1800-talet och det tidiga 1900-talet. När huset uppfördes 1912 avvek det kraftigt från samtidens dominerande arkitekturstilar nationalromantik och kvardröjande jugend. Husets stil påminner också mer om 1930-talets funktionalism än om 1920-talets klassicism. Intressant i sammanhanget är att ett av Werner Northuns sista verk från 1932, Villa Karlsro ett hundratal meter ifrån Albacken, är det hus som liknar Villa Albacken mest samtidigt som det är arkitektens mest funkislika byggnad. Villa Albacken är också ett mycket intressant exempel på hur arkitektur i flera steg kan överföras från ett land till ett annat och från en nivå i samhällshierarkin till en annan, genom att arkitekter och byggherrar som inspirerats av ett byggnadsverk för arkitekturen vidare i sina egna byggnadsprojekt. I Villa Albackens fall kan denna process följas i två steg, då den förmodade förebilden till Albacken är Sollidens slott, som i sin tur har Axel Munthe's Villa San Michele på Capri som förebild. I båda fallen är arkitekturen resultatet av byggherrens önskemål snarare än arkitektens. Att byggherrens styrt i fallet Albacken antyds dels av att Agi Lindegren fick lämna uppdraget, dels av att villan som Werner Northun ritade avviker kraftigt från hans övriga produktion, både före och efter Villa Albacken. I fallet Solliden är arkitekturen troligen främst ett resultat av den dåvarande kronprinsessan Victorias önskemål om en egen Villa San Michele, då slottet avviker kraftigt från arkitekten Torben Gruts övriga produktion. Samhällshistoriskt värde Villa Albackens kulturhistoriska värde består kanske allra främst i dess anknytning till Lundbergs läderfabrik, och fabrikens betydelse för Valdemarsviks övergång till industrisamhälle. Villa Albackens funktion som direktörsbostad gör den till en viktig del i detta sammanhang tillsammans med industribyggnaderna och bostadshusen för arbetare och tjänstemän runtom i Valdemarsvik, de flesta ritade av Werner Northun. Det samhällshistoriska värdet förstärks av den pedagogiska tydlighet som följer av att ovanstående tre beståndsdelar finns kvar inom ett ganska avgränsat område, industrins tidigare så dominerande ställning blir tydlig vilket underlättar förståelsen av Valdemarsviks bebyggelsehistoria. Socialhistoriskt värde Villa Albacken är ett utmärkt exempel på hur industrialismens nya överklass ville manifestera sin nya samhällsställning genom spektakulära byggnadsföretag, i detta fall med en villa med ett kungligt slott som trolig förebild. Änkebostaden, sedermera direktörsvillan, illustrerar också de sociala klyftorna i den industriella revolutionens samhälle, genom sin storlek och exklusivitet i jämförelse med exempelvis de arbetarbostäder utmed Norrgatan om 1-2 rum som Werner Northun under samma period ritade för samma uppdragsgivare. Det framträdande läget i sluttningen ned mot Valdemarsviken endast några hundra meter från hamnen och Lundbergs stora fabriksbyggnad är också ett bra exempel på hur den tidiga industrialismens direktörer uppförde sina bostadshus i närheten av både fabriksbyggnader och arbetarbostäder, vilket illustrerar det patriarkala förhållande som direktörer och fabriksägare hade gentemot fabriksarbetarna. En annan sida av detta förhållande är valborgsfirandet i läderfabrikens regi som visar att även anordnandet av nöjesaktiviteter för arbetarna kunde vara en del av direktörens ansvar. Uppdelningen mellan samhällsklasser redovisas även i husets interiör. Här finns bevarade detaljer som tydligt visar uppdelningen mellan herrskap och tjänstefolk. I huvudvåningen finns en bevarad serveringsgång med en mathiss och ringledningstavla med lampor som visar

17 i vilket rum uppassning önskas. I souterrängvåningen finns ett rum som tidigare varit uppdelat i flera pigkammare, spår av den gamla rumsindelningen visar hur små tjänstefolkets sovrum var i jämförelse med herrskapets. Sådana detaljer är viktiga att bevara för att återge en sann historia om historiska levnadsförhållanden. Upplevelsevärde Arkitektoniskt värde Bland det mest påfallande hos Villa Albacken är de tydliga parallellerna till Sollidens slott; de vita putsade fasaderna med gördelgesimsen som markerar mittpartiets attikavåning och de tegeltäckta, flacka takfallen med kraftigt utskjutande takfot. Andra element har motsvarigheter på Solliden men har en annan form eller placering på Villa Albacken, exempelvis fritrapporna och vidbyggnadens arkadformade blinderingar. Det är också intressant att se hur Northun anpassat vissa detaljer: Sollidens parställda romanska rundbågefönster åtskiljda av kolonnetter motsvaras här av enkla parställda fönster med rundad överdel. Dessa och andra fönster har på jugendmanér små rutor i den övre fönsterbågen. Oavsett om Werner Northun lånat Villa Albackens arkitektur från Solliden eller ej, så har han lyckats väl i gestaltningen av anläggningen. Bland annat har han lyckats ge huset ett intryck av att vara större än det är, dels genom att höja den sydöstra delen med en halvvåning (kanske för att den är mest synlig för inkommande båtar), dels genom att utnyttja den kraftigt sluttande tomten. Northun har bland annat höjt souterrängvåningens status genom att förse den med stora fönster och samma fasadkulör som husets övre delar. Vidbyggnaden/terrassen som inrymmer förråd/redskapsbod bidrar också till att huset verkar större när man närmar sig sjövägen från sydost, och när man passerar nedanför huset bidrar systemet av fritrappor till ett mäktigt intryck. Det axiella arrangemanget har dock tagit skada av att Grytsvägen skurit av villans tomten. Tidigare fanns en förbindelse med vattnet via trappor och grusgångar ner till bryggan. Förstärkande motiv Autenticitet Villa Albacken har förändrats mycket lite sedan det uppfördes, ändringar gäller främst ytskikt som i endast liten utsträckning begränsar möjligheten att uppleva hur huset tedde sig då det var nybyggt. Denna autenticitet förstärker eller är en förutsättning för de flesta av ovanstående värden. En ursprunglig exteriör förstärker främst arkitekturhistoriska och arkitektoniska värden, bevarade detaljer i interiören har bland annat betydelse för det socialhistoriska värdet. Tydlighet(pedagogiskt värde) Villa Albackens exteriör och läge samt interiöra detaljer gör att en betraktare lättare kan se huset i sitt rätta sammanhang. Huset med dess arrangemang av monumentala trappor ned mot vattnet markerar tydligt att huset har högst status av alla villorna i området. Närmar man sig samhället via Valdemarsviken eller Grytsvägen blir även sambandet mellan villan och industribyggnaderna längre bort tydligt. Detaljer som mathiss och ringledningstavla visar på husets uppdelning mellan herrskap och tjänstefolk. Denna pedagogiska tydlighet förstärker anläggningens samhällshistoriska- och socialhistoriska värden. Sällsynthet. Villa Albackens arkitekturhistoriska- och arkitektoniska värden förstärks främst av motivet sällsynthet. Då villan uppfördes 1912 var tidens dominerande arkitekturstilar nationalromantik och kvardröjande jugend, den italienska villastil som Albacken representerar är mycket ovanlig. 17

18 Nationellt, regionalt och lokalt perspektiv Direktörsvillor och motsvarande finns eller har funnits i anslutning till de flesta industrisamhällen runtom i landet, och många av dem besitter troligen samhällshistoriska och socialhistoriska värden i liknande utsträckning som Villa Albacken. En byggnadsminnesförklaring utifrån dessa värden är därför främst motiverat i ett regionalt perspektiv. Arkitekturen är desto mer unik, även i ett nationellt perspektiv (om man bortser från den troliga förebilden Sollidens slott). Att villan med sin exotiska arkitektur byggdes i ett så provinsiellt läge som Valdemarsvik gör den dock mer intressant än om den legat i en större stad. Det finns i övriga landet visserligen ytterligare två byggnadsminnen i italiensk villastil; Gunnebo slott i Mölndals kommun och Villa Muramaris utanför Visby. Gunnebo slott från sent 1700-tal tillhör dock en helt annan generation av arkitektur och är därför inte jämförbar. Villa Muramaris från har däremot en del gemensamma drag i arkitekturen. Villa Albackens karaktär av ett förminskat Solliden är dock svår att jämföra med något annat. Bevarandemål Allmänt Villa Albackens kulturhistoriska värden kan både stärkas och skyddas genom att historiken kring byggnaden tillgängliggörs genom skyltning och andra informationssatsningar riktade till allmänhet, fastighetsägare och brukare, samt politiker och tjänstemän på kommunen. I en sådan satsning är det viktigt att lyfta fram Valdemarsviks industriella kulturarv som en helhet bestående av Villa Albacken tillsammans med den f.d. läderfabrikens industribyggnader och arbetarbostäderna, kanske finns även ytterligare bebyggelse med stark industrianknytning som bör uppmärksammas. Exteriör De flesta av Villa Albackens kulturhistoriska värden sitter i exteriörens arkitektur inklusive systemet av terrasser och fritrappor. Ett bevarande av dessa förutsätter att inga större ändringar sker. Dagens olämpliga ytputs innebär dock ingen allvarlig skada på det arkitektoniska värdet vilket visar att ytskikten inte är extremt känsliga så länge färgsättning och ursprungliga fönster med sina munblåsta glas bibehålls. Vid nästa fasadrenovering är det dock motiverat att återställa fasaden och exteriöra detaljer till sitt ursprungliga utseende. Detsamma gäller hängrännor och stuprör som nästa gång de behöver bytas bör ersättas med traditionellt falsade hängrännor och stuprör falsade med skarpa knän. Äldre takpannor besitter ett högt värde genom sin patina och ska behållas så länge som möjligt. Om det inte går att hitta likadana tegelpannor när gamla pannor måste ersättas kan ett mindre takfall täckas med nytt tegel och de gamla pannorna användas för att komplettera övriga takfall. Generellt gäller att för tillkomsttiden traditionella material och metoder används vid vård och underhåll. Interiör Det är viktigt att bevara interiörens detaljer som visar den tidigare uppdelningen mellan herrskap och tjänstefolk ifall huset ska kunna berätta en sann historia om tidigare levnadsförhållanden vilket är en stor del av det socialhistoriska värdet. Det gäller till exempel planlösningen med huvudvåningens serveringsgång samt inredningsdetaljer som mathiss och ringledningstavlan. Även i souterrängvåningens f.d. pigkammare är det bra att man fortfarande kan se spår i golvet som visar hur små tjänstefolkets sovrum var. Generellt gäller att rumsindelning och fast inredning som bidrar till husets autenticitet bibehålls och vårdas med traditionella material och metoder. Det gäller dörrar och övriga snickerier som dörr- och fönsterfoder, tak- och golvlister, brädgolv och parketter samt skåpinredningar, men också eldstäder och golvplattor av kolmårdsmarmor. Det är värdefullt om även 1960-talets årsring bevaras, dvs. badrummen och köksinredningen i huvudvåningen. 18

19 Omgivande mark Villa Albackens omgivning har delvis ändrat karaktär under de senaste hundra åren, fruktträdgården sydöst om villan hade ursprungligen mer karaktär av skog och kan knappast betraktas som en ursprunglig del av trädgårdsanläggningen, det är tvärtom möjligt att skogspartiet som syns på äldre vykort betraktades som en naturlig avgränsning av anläggningen mot sydost. Med detta menas att ändringar av markanvändningen i sydöstra delen av fruktträdgården inte per automatik innebär skada på det arkitektoniska värdet. I den nordvästra delen av trädgården bör dock ingen bebyggelse tillåtas. Ytterligare bebyggelse på tomtens övre del mellan Villa Albacken och Borg kan också påverka miljön negativt (se fotomontage nedan). Förutsättningar för bevarande/hot mot värden Planbestämmelser Villa Albacken har inget särskilt skydd i detaljplan. Åkermarken sydost om Villa Albacken, (skymtar på bilden nedan bakom villan och kuskbostaden) får enligt en ny detaljplan bebyggas med nitton villor (se plankarta i bilaga), detta är inget större hot mot Albacken som vänder sig mot vattnet. I området mellan Villa Albacken och granngården Borg finns dock också en byggrätt (se fotomontage nedan), en ny byggnad på denna plats kan påverka Villa Albacken negativt. Albackens arkitektoniska gestaltning är beroende av ett tillräckligt stort avstånd till närmaste grannhus. I verkligheten upplevs utrymmet mellan Villa Albacken, kuskbostaden och mangårdsbyggnaden på Borg som mindre än vad bilden nedan ger sken av. Byggrättens placering på tomtens övre del är dock att föredra framför en placering närmare vattnet som skulle skymma Villa Albacken mer. Bild från planförslagets utställningshandling. Vy från Valdemarsviks samhälle. Bilden illustrerar hur Villa Albackens omgivning påverkas om detaljplanens byggrätt utnyttjas. Ägare Nuvarande ägaren sedan 2002 har ett mycket stort intresse för Villa Albacken och dess historia och är mån om att bevara dess värden. Ägarens respekt för olika tiders tillägg har medfört att även resultatet av 1960-talets renovering finns kvar i mycket stor utsträckning, till exempel det nya kökets inredning och en hel del badrumsporslin, detaljer vars kulturhistoriska värde troligen kommer att uppskattas av allt fler i framtiden. Ägaren har också gjort vissa åtgärder för att återställa trädgården till ett ursprungligare utseende, t.ex. genom att återskapa grusgångar med stöd av äldre fotografier. En upprustning av Villan har också genomförts som tagit hänsyn till äldre material som t.ex. taktegel. Ägaren är positivt inställd till en byggnadsminnesförklaring och de skyddsbestämmelser som medföljer en sådan. Ägaren är också positivt inställd till informationsskyltar vid vägen förbi huset. Hos ägaren finns också 19

20 en idé att återuppta traditionen med valborgsfirande vilket skulle förstärka och förnya Villa Albackens historiska förankring i Valdemarsviksbornas medvetande. Vårdbehov Genom den nuvarande ägarens upprustning de senaste åren finns inga akuta vårdbehov. De gamla fönstren är i dagsläget väl skyddade med ny färg och kitt. Vid ett besök noterades att takfotsbrädornas färg var missfärgade av mögel samt flagnade på begränsade ytor. Putsen är i gott skick, enstaka fina sprickor syntes parallellt med något hörn vilket kan bero på mindre rörelser i trästommen och är inte ett tecken på sättningar, sprickorna bör dock fyllas igen för att minska vatteninträngning som kan orsaka fukt och frysskador. På sikt är det dock viktigt att undersöka vad det är för puts och färg eftersom det är vanligt att man lagt på för diffusionstäta material som kan få underlagets puts att vittra och i värsta fall orsaka rötskador på trästommen. Samlad bedömning av förutsättningar för byggnadsminnesförklaring Ovanstående kulturhistoriska värdering av Villa Albacken visar att anläggningen kan betraktas som synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde, dels i ett regionalt perspektiv beträffande samhällshistoriska och socialhistoriska värden, men även i ett nationellt perspektiv beträffande arkitekturhistoriska och arkitektoniska värden. Villa Albacken uppfyller därmed villkoren för en byggnadsminnesförklaring. När det gäller frågan om en byggnadsminnesförklaring är motiverad för att skydda Villa Albackens kulturhistoriska värden mot ändringar och förfall kan man konstatera att det med nuvarande ägare inte finns någon direkt hotbild utan att husets värden tvärtom förvaltas väl. Ägarens positiva inställning till en byggnadsminnesförklaring och byggnadens goda skick innebär dock ett gynnsamt tillfälle för en byggnadsminnesförklaring. 20

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun BESLUT 1 (2) 2008-05-12 Dnr 432-11184-06 delgivningskvitto Kulturmiljöenheten Ingela Broström Tel: 026-1712 64 ingela.brostrom@x.lst.se Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2,

Läs mer

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande... 2 Bakgrund och omfattning... 2 Planerade

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Läs översättninig till svenska efter artikeln.

Läs översättninig till svenska efter artikeln. Läs översättninig till svenska efter artikeln. Översättning; Disenart Översättning; Disenart P2 PROJEKT 2 VILLA JENSEN VILLA JENSEN/FRANSON WRELAND NATURLIG KONSTRUKTION MED ETT BEGRÄNSAT ANTAL ELEMENT

Läs mer

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87

Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87 Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun

Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun Beslut 1(4) 2008-01-17 Dnr 432-18180-06 Delgivningskvitto Byggnadsminnesförklaring av Casselska huset, kv Mercurius 11, Gustav Adolfs församling, Sundsvalls kommun BESLUT Länsstyrelsen förklarar Casselska

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET

KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET 1(7) Dokumentnamn Kulturhistorisk bedömning Datum 2015-10-27 KULTURHISTORISK BEDÖMNING TIERP 24:4 DP 1010 KV LEJONET Förslag i sammanfattning Kommunantikvarien föreslår att: Huvudbyggnaden och komplementbyggnaden

Läs mer

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' ..~~ '. II KVTULLEN2 1992:6 ... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENTATIONSRAPPORT --.-. 3' "..~~ '". II KVTULLEN2 1992:6.... HARNOSANDSSTAD HÄRNÖSANDS KOMMUN LÄNSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KULTURMILJOVARD HJORDIS EK SETH JANSSON INLEDNING Enligt byggnadsnämndens

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN

GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2015:223 ANTIKVARISK MEDVERKAN GUSUMS GRAVKAPELL UTVÄNDIGA ARBETEN GUSUMS GRAVKAPELL RINGARUMS SOCKEN VALDEMARSVIKS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV 2014-03-13 Dnr: BMN 2013-480 BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M.FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-20,

Läs mer

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna

Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående

Läs mer

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet 2011 Anneli Borg Rapport 2011:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Inledning På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom

Läs mer

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm

Doktorn 5. Svend och Hannes hus i Laholm Doktorn 5 Svend och Hannes hus i Laholm Källor och litteratur Edén, Michael, Porträtt av en vän, By ACTH 1987:6. Lundborg, Lennart, Svend Bögh-Andersen en arkitekt som präglat Laholm, Gamla Laholm 2003.

Läs mer

Lindgården Lasarettet Medevi brunn

Lindgården Lasarettet Medevi brunn Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås 2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

2 Karaktärisering av kapellanläggningen 1 2 Karaktärisering av kapellanläggningen Hölicks fiskeläge ligger på Hornslandets sydspets. Kapellet som ligger på en höjd syns tydligt i bildens mitt, ovanför den traditionella fiskarbebyggelsen. Foto

Läs mer

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret

Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Riksantikvarieämbetet, Informationsavdelningen, Bebyggelseregistret Stora Sjövillan består av 3 lägenheter för permanentboende, ca 704kvm bta. Byggnaden är blåklassad. Stora Sjövillan, Äppelviksvägen 47A,

Läs mer

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin

Kungsholms fort. Karlskrona kommun. Inventering av interiörer. Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Kungsholms fort Karlskrona kommun Inventering av interiörer Blekinge museum rapport 2004:14 Torgny Landin Innehåll Inledning. 3 Linje 1-9. 3 D1 Norra befälshuset (41).. 4 D2 Södra befälshuset (42).. 4

Läs mer

Tanum Grebbestad 2:268

Tanum Grebbestad 2:268 Tanum Grebbestad 2:268 1 (5) Byggnaden, sedd från nordöst med tillbyggda entrén och bad/tvätt i förgrunden. Fastighetsbeskrivning: Centralt belägen friköpt fastighet om 1 754 m2. Kommunalt vatten och avlopp.

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A. 5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08

KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08 KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation

UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation UTHUS PÅ ÖSTERTULL Rivningsdokumentation Britt-Marie Lennartsson DOKUMENTATION INFÖR RIVNING Östertull, Lagaholm 2:8, Laholms stadsförsamling, Laholms kommun 2013:38 Dokumentation inför rivning, uthus

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt

Läs mer

2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN

2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN 2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet

Läs mer

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 )

2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Exempel på ersättningsutredning (3 kap 10-13 ) 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se

Läs mer

Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet

Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet Antikvarisk kontroll vid restaurering, Saltsjöbadens friluftsbad, herrbadet, Boo socken, Nacka kommun, Uppland Niss Maria Legars Kersti Lilja Rapport 2006:27 Saltsjöbadens

Läs mer

Tomteboda stationshus

Tomteboda stationshus Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda stationshus, Solna socken, Solna kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2006:17 Tomteboda stationshus Antikvarisk kontroll vid rivning, Tomteboda

Läs mer

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn

BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn BOSTADSHUS vid Trobergsgränd 4 Mariehamn Egnahemshus byggt 1961 i två plan med gjuten källare delvis under huset. Huset är delvis renoverat år 1999-2000 och övervåningen år 2005. Fasaden är av putsad ytong

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Bostadshus i två våningar, integrerat garage och stor terrass mot söder på Skrakvägen i Mariehamn

Bostadshus i två våningar, integrerat garage och stor terrass mot söder på Skrakvägen i Mariehamn Bostadshus i två våningar, integrerat garage och stor terrass mot söder på Skrakvägen i Mariehamn Presentation På Skrakvägen i Mariehamn ligger detta välplanerade arkitektritade bostadshus på ägotomt.

Läs mer

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta

Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta Charmigt och välskött bostadshus i äldre stil i Olofsnäs, Geta www.fk.ax Bostadshus i Olofsnäs, Geta Amerika-inspirerat Smakfullt renoverat Rymligt och funktionellt Annorlunda Moderna tekniska lösningar

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN

FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN Diarienr NOK 132-2008 RIVNINGSDOKUMENTATION TRE FASTIGHETER VID VÄG E45 - EDET 2:67 - GLADAN 5 - TÖSSLANDA 1:20 FUXERNA SOCKEN, LILLA EDETS KOMMUN Karin Lundberg, Lars Bergström, december 2009 Bakgrund

Läs mer

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland

Granbomsstugan. Byte av fasadpanel 2007. Örebro läns museum Rapport 2010:23. Charlott Torgén. Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Granbomsstugan Frövi 9:1, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland Byte av fasadpanel 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2010:23 INLEDNING... 3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Lindöskolan i Kalmar

Lindöskolan i Kalmar Lindöskolan i Kalmar Bebyggelsehistorisk utredning Gäddan 1, Kalmar stad och kommun, Kalmar län, Småland Veronica Olofsson KALMAR LÄNS MUSEUM Byggnadsantikvarisk rapport november 2011 Lindöskolan i Kalmar

Läs mer

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kv Bofinken 13, Nikolai församling, Örebro, Örebro kommun, Närke Målningsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:5 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Kulturhistoriskt värde

Kulturhistoriskt värde FOTON: PRIVAT ÄGO Kulturhistoriskt värde Stort eller litet av alla de slag Vi pratar ofta om kulturhistoriskt värde men vad betyder det egentligen? Det handlar inte om pengar eller marknadsvärde, utan

Läs mer

Uppsala centralstation

Uppsala centralstation Uppsala centralstation Dragarbrunn 31:2 Uppsala stad och kommun Renovering av plåttak Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck 2008-06-23 Uppsala centralstation Dragarbrunn 31:2

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

Avstyckad gård. Utgångspris: 3 150 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning. Visning: Ons 17/6 kl 18.00.

Avstyckad gård. Utgångspris: 3 150 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning. Visning: Ons 17/6 kl 18.00. Avstyckad gård SVALÖV GISSLEBERGA 11:1, DEL AV Tilltalande gård med rymliga och gedigna byggnader. Trivsam och klassisk mangårdsbyggnad om ca 230 kvm. Ekonomibyggnader såsom loge, stallbyggnad samt förrådsbyggnad

Läs mer

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Rapport 2012:213 Antikvarisk medverkan Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka Valdemarsviks socken Valdemarsviks kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning Fastighet: Johanneshov 1:1 Hus 7 (f.d. Hus 29 Hudbod (senast livsmedelsindustri) Adress: Styckmästargatan 11-13 Stadsdel: Slakthusområdet,

Läs mer

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG

MORSING 1 A från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M) K = 3, M = 3. MORSING 1 A från NV. MORSING 1 A från SV BALKONG fastighet: MORSING 1, hus A. adress: Björklidsgatan 6. ålder: 1931. Ombyggt 1933, 1981. Oscar Isberg (1933), Göran Johansson (1981). ½ Vit puts. Sadeltak, svarta betongpannor. Vita spröjsade 2- och 3-lufts

Läs mer

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar

Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Kvarteret Landshövdingen 16 Kalmar Fastigheten Landshövdingen 16 omfattar idag nästan halva kvarteret och visar hur den regionala statsförvaltningens vuxit sedan mitten av 1600-talet. Det började med

Läs mer

Loge i Tuna. Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport. Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland

Loge i Tuna. Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö. Antikvarisk rapport. Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:7 Loge i Tuna Restaurering inom ramen för Länsstyrelsens stöd till utvald miljö Antikvarisk rapport Dingtuna Tuna 1:7 Dingtuna socken Västmanland Helén Sjökvist

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009

Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Dokumentation av Strömsborg, Örebro kommun 2009 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2009:14 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Byggnadshistoria... 5 Kort beskrivning av byggnadsdelar och material...

Läs mer

Karaktär 1 Långängen Omfattning

Karaktär 1 Långängen Omfattning 1 Långängen Omfattning Kv Oljekällaren, Trion, Kvintetten, Sextetten, Kvartetten, Duon, Bäckfalla, Branten, Lunden, Björkbacken, Slänten, Vagnen, Loket, Linjen, Triangeln, Kurvan, Tegen, Björkhagen, Butiken,

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn

Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Nybyggt bostadshus i bra läge på Klintvägen 4 B i Mariehamn Presentation Ett nybyggt bostadshus som är uppfört under 2014 och slutsynat i oktober 2014. Huset är uppfört såsom nyckelfärdigt av Konsens Hus

Läs mer

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar

12 Stocksätter. Miljöbeskrivningar 12 Stocksätter Omfattning Kv Tallen, Björken, Granen, Tunet 1, Stocksätter 1:2, Kornet, Hasselbacken, Trasten, Svanen, Ängen, Hultet samt Storspoven 5-7. Stocksätters mark låg fram till 1927 till största

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

FRITIDSHUS/PERMANENTBOENDE - ASPBERGET - PRIS: 675 000:- ELLER HÖGSTBJUDAND

FRITIDSHUS/PERMANENTBOENDE - ASPBERGET - PRIS: 675 000:- ELLER HÖGSTBJUDAND FRITIDSHUS/PERMANENTBOENDE - ASPBERGET - PRIS: 675 000:- ELLER HÖGSTBJUDAND Beskrivning Gård i Aspberget, Torsby kommun En liten oas i de Nordvärmlänska skogarna. Gården belägen på en sydöst sluttning.

Läs mer

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002

Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Göta hovrätt Ämbetsbyggnaden F003002 Antikvarisk medverkan i samband med invändiga förändringar Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:14 Anders

Läs mer

Utredning beträffande totalbrand i villa,

Utredning beträffande totalbrand i villa, Sida 1 Datum 2011-10-25 Vår beteckning 500-2011-00826-1 Utredning beträffande totalbrand i villa,, Örebro. Upplysningar om händelsen Larmtid: 2011-07-26 kl. 02:00 Tisdag Adress: Objektstyp: Villa Startutrymme:

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län

Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund

Läs mer

Koppling till dalslandsstugan

Koppling till dalslandsstugan Dalslandsstugan 2. Koppling till dalslandsstugan Den rustika, 2 år gamla Dalslandsstugan, bär på många kvalitéer och karaktärsdrag som fortfarande känns aktuella idag, för Dalslandsstugan 2.. Entré åt

Läs mer

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby

Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby PM Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Carita Örnmark B 306/2008 Rekommendationer vid underhåll av Erskines hus i Gästrike-Hammarby Allmänt om detaljer Byggnadsdetaljer som dörrar, fönster och

Läs mer

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0

UT o IN DALSLANDSSTUGAN 2.0 UT o I DLSLDSSTUG 2. 2 2 HUSET Skala 1: [1] 2 2 Ett boende nära vatten ställer krav på en varsam hantering av skala, material och uttryck. Typhuset Ut o In vänder sig mot vattnet utan att breda ut sig

Läs mer

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5

Januari 2015. Oxnäs, Fjällbacka, Kville socken. måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag. v 1. v 2. v 3. v 4. v 5 Kalender 2015 Funderar du på att renovera? Sätt dig in i hur ditt hus fungerar; var försiktig med att blanda nya och gamla konstruktioner. Nya och gamla material och tekniker fungerar på olika sätt. Lita

Läs mer

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg

Bilaga #1 Rumsbeskrivning till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö. Anne Gyberg / Michael Gyberg till Underlag för offertförfrågan tillbyggnad av villa Västervångsgatan 19, Malmö Anne Gyberg / Michael Gyberg Inledning Sida 2 av 8 Denna bilaga går igenom rum för rum och beskriver vad det är vi önskar

Läs mer

Detaljplan för Kalven 1:138

Detaljplan för Kalven 1:138 Öckerö kommun Göteborg 2015-03-13 Datum 2015-03-13 Uppdragsnummer 1320008557 Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 1 (6) ANTAGANDEHANDLING 2012-10-29 Dnr MSN 2010/96 214 Tillägg till PLANBESKRIVNING, PLANBESTÄMMELSER, PLANKARTA samt GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av detaljplan 313, Svetshallen

Läs mer

Länsstyrelsens huvudbyggnad Ombyggnad av entrén

Länsstyrelsens huvudbyggnad Ombyggnad av entrén Länsstyrelsens huvudbyggnad Ombyggnad av entrén Härnösands domkyrkoförsamling Kulturmiljöavdelningen, rapport 2009:9, Hjördis Ek LÄNSSTYRELSENS HUVUDBYGGNAD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 2 Objekt / Dnr

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer