Priser och konsumtion

Transkript

1

2 Statistisk årsbok 2009 Sida Page Prices and consumption Prices and consumption Fastighetspriser Real estate prices Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Levnadskostnadsindex (juli 1914 = 100) Cost-of-living index Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) Priset på mjölk, apelsiner och falukorv i löpande priser och 2007 års priser Price of milk, oranges and sausage in current prices and 2007 prices Priset på kaffe, öl och Renat i löpande priser och 2007 års priser Price of coffee, beer and spirits (Renat) in current prices and 2007 prices Priset på bensin, eldningsolja och elström i löpande priser och 2007 års priser Price of petrol, heating oil and electric power in current prices and 2007 prices Priset på biobiljett, dagstidning och snus i löpande priser och 2007 års priser Price of cinema ticket, daily newspaper and moist snuff in current prices and 2007 prices Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr Retail prices of selected commodities and services Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980 = 100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, årsmedeltal (juli 1914 = 100) Cost-of-living index excluding direct taxes and social benefits, annual averages Producentprisindex (1990 = 100) Producer price index Prisindex för inhemsk tillgång (1990 = 100) Price index for domestic supply Hemmamarknadsprisindex (1990 = 100) Producer price index, domestic market Importprisindex (1990 = 100) Import price index Exportprisindex (1990 = 100) Export price index Tjänsteprisindex, producentprisindex för tjänster (2005=100) Service producer price index Faktorprisindex för bostäder (1968 = 100) Factor price index for housing construction Byggnadsprisindex för bostadshus (med avdrag för bidrag) inkl. mervärdesskatt (1968 = 100) Construction price index for residential buildings including VAT Hyreshus, priser och köpeskillingskoefficienter Multi-dwelling buildings and commercial buildings, prices and purchase-price coefficients Fastighetsprisindex för småhus (1990 = 100 för länsindex, 1981 = 100 för övriga regioner) Real estate price index for one- and twodwelling buildings (1990 = 100 for county indexes, 1981 = 100 for other regions) 314 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok 2009 Sida Page Småhus för permanentboende (ej tomträtt), priser och köpeskillingskoefficienter Owner-occupied one- and two-dwelling buildings, prices and purchase-price coefficients Lantbruksenheter, priser och köpeskillingskoefficienter Agricultural real estate, prices and purchase-price coefficients Fritidshus, priser och köpeskillingskoefficienter Holiday homes, prices and purchase-price coefficients Kostens sammansättning och näringsvärde per person och dag Food composition and nutritional value per person and day Konsumtion av livsmedel m.m. Food consumption Konsumtion av livsmedel m.m., kg respektive liter per capita Food consumption per capita Statistiska centralbyrån 315

4 Statistisk årsbok Prices and consumption KPI används på flera viktiga sätt i samhället. KPI-siffrorna har en central roll som allmän information i samhällsdebatten och i resonemang om löner och liknande. Pensioner och andra sociala förmåner är ofta kopplade till KPI, så att de automatiskt justeras i takt med prisutvecklingen. Sådan indexreglering är också vanlig i olika avtal. Riksbanken och ekonomiska bedömare behöver siffrorna för att kunna bedöma det aktuella läget i samhällsekonomin. KPI visar månad för månad hur prisläget utvecklas. En bit in på varje månad kommer KPI-resultaten för den just gångna månaden. Den officiella serien med KPI-tal utgår från år Det årets prisläge svarar mot ett KPI-tal lika med 100. För juli 2008 var KPI-talet uppe i 302,11. Det betyder populärt uttryckt att en hundralapp år 1980 motsvarade 302,11 kr i juli Lite närmare formulerat innebär det att motsvarande konsumentprodukter, som kostade 100 kr 1980, kostar 302,11 kr i juli Indextalet följer alltså prisläget på konsumentprodukter. Hur gör man då för att mäta hur konsumentpriserna utvecklas? Det kanske inte verkar så konstigt. Det är väl bara att gå ut i affärerna och titta efter vad saker kostar, kan det tyckas. Och det är just vad man gör. Men i affärerna finns ju en väldig massa saker med olika priser. Det är ett inte så litet jobb att få ihop det hela. Det behövs genomtänkta metoder och planer. KPI ska täcka in allt det vi köper som konsumenter. Man tänker kanske i första hand på livsmedel och andra dagligvaror, men KPI ska täcka alla slags konsumentvaror och konsumenttjänster. Där ingår också bostad, kläder, bilar, biobiljetter, hårklippning, ja snart sagt allt man kan komma på. Priset på en korg KPI ska visa den allmänna prisutvecklingen, säger man ibland. Men vad är då den allmänna prisutvecklingen? Man kan inte bara ta en vara vilken som helst och anta att den följer en allmän prisutveckling. Här måste man gå till botten med frågan. Det man vill komma åt är en genomsnittlig prisutveckling, sett till alla slags varor och tjänster. Man kan tänka sig en stor korg 316 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok 2009 med allt vi köper som konsumenter. KPI följer hur priset på den här korgen utvecklas över tiden. Så följer man prisläget månad för månad. En och samma korg kostade inte exakt lika mycket i juli 2008 som i månaden innan, juni För priserna har under tiden hunnit ändras på en hel del saker i korgen. Korgens förändring i pris visar sig genom att KPI-talet ändras lite från månaden innan. Den här KPI-korgens sammansättning svarar mot de svenska hushållens konsumtionsmönster. Den innehåller alltså olika slags varor och tjänster i de proportioner som hushållen brukar köpa. Det gör att KPI speglar prisutvecklingen för konsumtionen som helhet. Under året är det hela tiden samma korg, med samma varor och tjänster, som man följer. På så sätt blir resultaten jämförbara mellan månaderna. Förändringarna i KPI beror i princip renodlat bara på ändrade priser. Inför varje nytt år reviderar man dock KPI-korgens sammansättning. Det gör man för att fånga det aktuella konsumtionsmönstret. Konsumtionens sammansättning kan ju nämligen ändras så sakteliga över tiden, på så sätt att hushållen lägger ner allt mer pengar på vissa slags saker och allt mindre på andra. Genom att årligen aktualisera KPI-korgen följer man förändringar i konsumtionsmönstret. Under året förändras som sagt KPI-talet i takt med att korgens pris ändras, månad för månad. Sedan mellan december och januari påföljande år skarvar man i med prisutvecklingen på nästa års korg, och KPI fortsätter därefter i takt med den under det nya året. Så går det vidare år från år, så att KPI kan följa prisläget hur länge som helst över åren. Konsumentpriserna +3,5 % under 2007 Livsmedel och alkoholfria drycker Priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med i genomsnitt 4,8 procent under 2007, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,6 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på mejeriprodukter (7,6 procent). Men även prishöjningar på grönsaker (8,0 procent), bröd och övriga spannmålsprodukter (7,6 procent) och frukt (7,1 procent) bidrog till den totala prisuppgången för livsmedel och alkoholfria drycker. Alkoholhaltiga drycker och tobak Priserna på alkoholhaltiga drycker och tobak steg med i genomsnitt 7,9 procent under 2007, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 0,3 procentenheter. Tobakspriserna ökade med i genomsnitt 16,3 procent, vilket till största delen förklaras av höjd tobaksskatt. Alkoholpriserna ökade samtidigt med i genomsnitt 1,3 procent. Boende Boendekostnaderna steg under 2007 med i genomsnitt 5,3 procent, vilket bidrog med 1,4 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Till uppgången bidrog framför allt ökade räntekostnader för egna hem (27,3 procent) samt höjda hyror inom gruppen hyres- och bostadsrättslägenheter (1,9 procent). Uppgången motverkades av lägre elpriser (-5,1 procent). Kläder och skor Priserna på kläder steg med i genomsnitt 2,3 procent under 2007 samtidigt som priserna på skor i genomsnitt steg med 2,2 procent under samma period. Den samlade effekten blev att genomsnittspriserna för kläder och skor steg med 2,3 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenheter. Inventarier och hushållsvaror Priserna på inventarier och hushållsvaror ökade under 2007 med i genomsnitt 0,4 procent, vilket var en så liten ökning att det inte påverkade konsumentpriserna totalt sett. Hälso- och sjukvård Priserna på hälso- och sjukvård steg under 2007 med i genomsnitt 3,6 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,1 procentenheter. Statistiska centralbyrån 317

6 Statistisk årsbok 2009 Till uppgången bidrog framför allt höjda tandläkararvoden (6,5 procent). Rekreation och kultur Prissänkningar på i genomsnitt 1,0 procent inom området rekreation och kultur motverkade den totala uppgången med 0,1 procentenheter. Till nedgången bidrog framför allt sänkta priser på audiovisuell och fotografisk utrustning (-12,4 procent) men även lägre priser på flygcharter (-0,9 procent) bidrog nedåt. Nedgången dämpades dels av att priserna på rekreationstjänster och kulturella tjänster ökade med 2,7 procent och dels av att priserna på tidningar, böcker och skrivmaterial blev 1,5 procent dyrare. Restaurang och logi Priserna inom huvudgruppen restaurang och logi steg med i genomsnitt 3,2 procent under 2007, vilket bidrog med 0,2 procentenheter till den totala konsumentprisuppgången. Priserna ökade för såväl restauranger (3,2 procent) som för logi (3,0 procent). Transport Priserna inom gruppen transport ökade under 2007 med i genomsnitt 4,8 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna totalt med 0,7 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt höjda priser på drivmedel (11,1 procent). Men även ökade priser inom gruppen andra kostnader för fordon (7,8 procent) och högre priser för underhåll och reparationer (3,1 procent) bidrog uppåt. Post och telekommunikationer Priserna för post och telekommunikationer sjönk med i genomsnitt 2,0 procent under 2007, vilket motverkade den totala konsumentprisuppgången med 0,1 procentenheter. Sänkta priser på teletjänster och utrustning med 2,1 procent motverkades dock till en liten del av ökade priser på posttjänster som blev 2,3 procent dyrare. Diverse varor och tjänster Priserna på diverse varor och tjänster steg under 2007 med i genomsnitt 3,7 procent, vilket bidrog till att öka konsumentpriserna med totalt 0,2 procentenheter. Till uppgången bidrog framför allt ökade priser på bilförsäkringar (15,1 procent) vilket till största delen förklaras av den nya skatten på trafikförsäkringsavgiften. Även ökade priser på artiklar för personlig hygien (2,8 procent) påverkade uppåt. Källa: SCB Konsumentprisindex ( 318 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Fastighetspriser Real estate prices Ungefär 59 procent av Sveriges befolkning mellan 16 och 84 år bor i småhus (friliggande villor, rad- eller kedjehus). Att skaffa sig ett eget hus är kanske den största investering man gör i livet. Huspriserna och dess utveckling är således något som berör och intresserar en stor del av befolkningen. Att köpa hus i Sverige kräver dock olika stora plånböcker beroende på var i vårt avlånga land man vill bosätta sig. Genomsnittspriset för en småhusfastighet i landet år 2007 var knappt 1,8 miljoner kronor. Men de regionala skillnaderna mellan landets 290 kommuner är mycket stora. Köpeskilling för småhus: medelvärde per kommun för permanentboende (ej tomträtt), 2007 Källa: SCB, Enheten för miljöekonomi och naturresurser ( Dyrast i storstadsregionerna De högsta huspriserna får man, inte helt oväntat, betala i landets storstadsregioner. I Stockholms län hittar vi landets dyraste kommun, Danderyd, där medelpriset för ett småhus år 2007 låg på drygt 6,5 miljoner kronor. Faktum är att nio av de tio kommunerna med de högsta medelpriserna ligger i Stor-Stockholm. Efter Danderyd kommer nämligen Lidingö, Solna, Vaxholm, Nacka, Sundbyberg, Stockholm, Täby och Sollentuna. Den dyraste kommunen utanför Stockholmsregionen är Vellinge i Skåne där husen kostade knappt 3,7 miljoner i snitt år Även Malmö och Lomma tillhör de skånska kommuner som hade snittpriser på över 3 miljoner. I Göteborgsregionen är det i huvudkommunen Göteborg som husen är som dyrast med ett medelpris på drygt 3,2 miljoner. Andra dyra kommuner i Göteborgstrakten är Öckerö, Partille och Mölndal med priser på strax under 3 miljoner. Billigast i norra Sverige De lägsta priserna på småhus finner man i Norrland. Bland de kommuner som har de absolut lägsta huspriserna i landet hittar vi nästan uteslutande glesbygdskommuner i norra Sveriges inland. Åsele kommun i Västerbotten var den kommun i landet som år 2007 hade det lägsta genomsnittspriset på kronor. Även i Överkalix, Ragunda, Ånge och Norsjö fick man ett småhus för mindre än kronor i snitt. Det finns dock exempel på enstaka kommuner med låga huspriser även söderut i Sverige. T.ex. så hade Ljusnarsbergs kommun i Örebro län samt Hultsfred och Högsby i Kalmar län medelpriser understigande kronor. Ökande skillnader mellan billiga och dyra kommuner År 1999 fick man nästan 12 hus i Åsele för samma penningpåse som ett enda i Danderyd. Åtta år senare fick man däremot hela 29 Åselehus för samma pris som en enda Danderydsvilla. Genomsnittsvillan i Åsele kan dock inte jämföras med den i Danderyd vad gäller storlek, standard etc. Källa: SCB, Enheten för Byggande-, bostads- och fastighetsstatistik ( Statistiska centralbyrån 319

8 Statistisk årsbok Konsumtionen av livsmedel Consumption of food Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat från 50 till 75 kg per person och år. Det är en ökning på 50 procent. Ser vi till specifika grupper kan vi konstatera att vi nu äter betydligt mer mjukt matbröd och konditorivaror än tidigare. Däremot äter vi ungefär lika mycket kaffebröd som år 1980 men mindre knäckebröd och så konsumerar vi också betydligt mindre mjöl. Konsumtion av några bröd- och spannmålsprodukter, kg per person och år Förändring procent Mjöl 16,3 7,7-53 Knäckebröd 6,1 3,8-38 Kaffebröd 9,2 8,7-1 Mjukt matbröd 30,6 52,2 71 Konditorivaror 2,7 10,5 289 Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 55 procent från 27,5 kg per person och år till 42,5 kg. Av dessa kommer 14,3 kilo från gris, 14,7 kg från fjäderfä och 9,2 kg från nöt (inkl. kalv). Konsumtionen av fårkött är fortfarande mycket blygsam bara ett kilo per person och år. Konsumtion av färskt och fryst kött samt charkuterivaror, kg per person och år Förändring procent Nöt 6,1 9,2 51 Gris 12,5 14,3 14 Fjäderfä 4,3 14,7 242 Får 0,6 1,0 67 Charkuterivaror 25,3 24,1-0,5 Under perioden minskade mjölkkonsumtionen med 27 procent från 183 till 133 liter per person och år. Konsumtionen av grädde ökade däremot med 23 procent och uppgick år 2006 till 9 liter per person. Även konsumtionen av ost ökade från 14 till 18 kg. Konsumtionen av smör och margarin har näst intill halverats under perioden. År 1980 konsumerade varje person i genomsnitt 21 kg per person. Nu (2006) är konsumtionen nere i 11 kg per person. Färska frukter och bär ökade från 55 till 62 kg per person och år (21 procent). Konsumtionen av rotfrukter ökade från 6 till 10,5 kg (72 procent) under perioden Även konsumtionen av färska 320 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok 2009 köksväxter ökade kraftigt under perioden ifråga fördubblades från 22 till 44 kg. Däremot sjönk konsumtionen av färskpotatis från 65 till 46 kg per person (-29 procent). Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan Sedan 1980 har minskningen varit 66 procent (från 19,4 kg till 6,6 kg 2006). Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, ökat kraftigt. Den uppåtgående trenden bröts 2003 men 2006 vände det uppåt igen. Bröd och spannmål står för en tredjedel av kalorierna Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden från till kj per person och dag, eller med gammalt mått mätt från till kalorier. En vuxen kvinna behöver cirka kalorier om dagen, en vuxen man cirka kalorier. Fler kalorier kan leda till övervikt såvida de inte förbränns. I kapitlet Hälso- och sjukvård, tabell 472 kan man dra vissa slutsatser huruvida överintaget av kalorier har förbränts eller ej. Av energitillförseln 2005 kom 30 procent från bröd och spannmålsprodukter, 22 procent från mejeriprodukter och ägg samt 12 procent från kött och köttvaror. Källa: Jordbruksverket Statistikrapport 2008:1, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll ( Statistiska centralbyrån 321

10 Statistisk årsbok Levnadskostnadsindex (juli 1914=100) Cost-of-living index Källa: SCB Konsumentprisindex ( 331 Kronans värde över tiden med hänsyn till konsumentprisernas utveckling The value of the Swedish krona as reflected in the development of consumer prices Läs så här: 1 krona 2007 motsvarar 0,02 kronor i 1900 års penningvärde. 1 krona 1970 motsvarar 0,43 kronor i 1950 års penningvärde. 1 krona 1900 motsvarar 49,35 kronor i 2007 års penningvärde. År Index ,00 0,91 0,32 0,53 0,45 0,33 0,21 0,14 0,06 0,03 0,02 0, ,09 1,00 0,35 0,58 0,49 0,36 0,23 0,16 0,06 0,03 0,02 0, ,15 2,88 1,00 1,67 1,40 1,04 0,67 0,45 0,19 0,09 0,07 0, ,88 1,72 0,60 1,00 0,84 0,62 0,40 0,27 0,11 0,05 0,04 0, ,24 2,05 0,71 1,19 1,00 0,74 0,47 0,32 0,13 0,06 0,05 0, ,02 2,77 0,96 1,60 1,35 1,00 0,64 0,43 0,18 0,09 0,07 0, ,73 4,33 1,50 2,51 2,11 1,57 1,00 0,67 0,28 0,13 0,11 0, ,03 6,44 2,23 3,73 3,13 2,33 1,49 1,00 0,41 0,20 0,16 0, ,99 15,54 5,39 9,02 7,57 5,62 3,59 2,41 1,00 0,48 0,38 0, ,30 32,30 11,20 18,74 15,73 11,68 7,46 5,02 2,08 1,00 0,80 0, ,29 40,52 14,06 23,51 19,74 14,65 9,36 6,30 2,61 1,25 1,00 0, ,35 45,15 15,66 26,20 21,99 16,32 10,43 7,01 2,90 1,40 1,11 1,00 Källa: SCB Konsumentprisindex ( 322 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Konsumentprisindex, 12-månadersförändringar, procent (Inflationstakten) Consumer Price Index, yearly changes, percent (Inflation rate) År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec ,2 3,1 3,4 3,3 3,9 4,2 4,1 4,3 4,4 4, ,9 2,0 1,9 1,9 1,7 1,9 1,9 1,8 2,2 2,7 3,3 3, ,6 0,6 1,1 1,5 1,6 1,5 1,7 1,6 1,5 1,3 1,7 1, ,0 0,7 0,1 0,3 0,1 0,6 0,3 0,6 0,6 0,5 0,8 0, ,7-0,4-0,2 0,2 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,8 0,4 0, ,7 3,3 3,0 2,2 1,8 1,7 1,7 1,6 1,5 1,3 1,3 1, ,7 2,6 2,7 2,3 1,8 1,8 2,0 1,8 1,7 2,3 2,0 2, ,5 1,4 1,7 2,6 2,8 2,7 2,7 2,9 3,0 2,5 2,5 2, ,5 0,9 1,0 0,7 1,0 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,3 1, ,2-0,1 0,1 0,1 0,1 0,4 0,2 0,7 1,0 0,9 0,9 1, ,7 0,6 0,4 0,1 0,3 0,0-0,1-0,6-1,2-1,0-1,1-1, ,1-0,2-0,3-0,1 0,1 0,6 0,6 1,1 1,5 1,5 1,5 1, ,6 1,3 1,4 1,0 0,8 0,6 0,4 0,1 0,0-0,2-0,4-0, ,5 2,6 2,6 2,9 2,8 2,6 2,5 2,3 2,1 2,2 2,3 2, ,6 1,7 1,6 1,6 2,1 2,4 2,6 2,6 2,6 2,4 2,3 2, ,8 5,1 5,0 5,2 4,9 4,8 4,8 4,8 4,2 4,3 4,9 4, ,2 2,4 2,5 2,2 2,2 2,1 1,9 2,1 2,5 2,3 1,3 1, ,4 13,1 10,5 10,7 10,1 10,1 9,1 8,2 8,1 7,8 7,9 7, ,4 8,2 10,7 10,1 10,2 9,8 10,8 11,1 11,5 11,2 11,4 10, ,6 6,4 6,4 6,4 6,5 6,6 6,1 6,3 6,4 6,5 6,5 6, ,7 5,2 5,5 6,1 6,4 6,9 6,1 5,8 5,6 5,9 5,8 6, ,1 3,4 3,8 3,4 3,5 3,3 4,3 5,0 5,0 5,1 5,4 5, ,2 5,3 4,4 4,6 3,4 3,7 4,0 4,0 4,5 4,2 3,5 3, ,3 8,7 8,0 7,7 8,2 8,1 7,7 6,9 6,7 6,8 6,9 5, ,3 7,8 9,0 8,8 8,9 8,1 7,5 7,7 7,7 7,3 7,3 8, ,7 8,2 8,3 8,4 8,7 8,9 9,0 9,3 9,5 8,8 8,6 9, ,5 9,0 8,7 8,7 8,5 8,5 8,3 7,7 7,5 8,3 8,8 9, ,5 12,9 13,0 12,9 13,2 13,3 13,4 13,6 11,3 10,4 10,2 9, ,7 13,5 13,5 13,6 13,3 13,1 13,2 12,3 15,0 15,5 14,6 14,1 Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistiska centralbyrån 323

12 Statistisk årsbok Priset på mjölk, apelsiner och falukorv i löpande priser och 2007 års priser Price of milk, oranges and sausage in current prices and 2007 prices År 2007 kostade en liter mjölk 7:40. År 1950 kostade en liter mjölk 34 öre. Det motsvarar 5:55 i 2007 års priser. Mjölken har alltså blivit dyrare. 1 liter mjölk Löpande priser 0:34 7: års priser 5:55 7:40 Dyrast var mjölken 1972 då den kostade 9:36 kr och billigast var den 1954 då den betingade ett pris om 5:27 kr; allt i 2007 års priser. År 2007 kostade ett kilo apelsiner 15:48. Femtiosju år tidigare kostade de 1:67, vilket motsvarar 27:25 i 2007 års priser. Apelsinerna har alltså blivit betydligt billigare. 1 kilo apelsiner Löpande priser 1:67 15: års priser 27:25 15:48 Omräknat i 2007 års priser var apelsinerna som dyrast just år 1950, då ett kilo kostade 27:25. Billigast var de 1992 då de var nere i 9: och 1993 är de enda åren priset legat under 10 kr, allt i 2007 års priser. År 2007 kostade falukorven 39:50 per kilo kostade den 2:99. Det motsvarar 48:79 kr i 2007 års priser. Falukorven har liksom apelsinerna blivit billigare. 1 kilo falukorv Löpande priser 2:99 39: års priser 48:79 39:50 Falukorven har aldrig varit billigare än den var 2006 då den kostade 30,55. Men 1989 var den riktigt dyr då den betingade ett pris om 85:32 kr. Källa: SCB Konsumentprisindex. 324 Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok Priset på kaffe, öl och Renat i löpande priser och 2007 års priser Price of coffee, beer and spirits (Renat) in current prices and 2007 prices År 2007 kostade ett kilo kaffe 52:60 kr. År 1950 kostade kaffet 8:28 kr. Det motsvarar 135:12 kr i 2007 års priser. Kaffet har alltså blivit betydligt billigare. 1 kilo kaffe Löpande priser 8:28 52: års priser 135:12 52:60 Dyrast var kaffet Det var enda året som kaffet gick över 200- kronorsnivån (208:81 kr). Billigast var kaffet år 1992 då man fick ge 46:44 kr för ett kilo; allt i 2007 års priser. År 2007 kostade 1/2 liter öl klass II 11:10 kr. Femtiosex år tidigare kostade ölet 0:50 kr, vilket motsvarar 8:16 kr i 2007 års priser. Ölet har således blivit något dyrare. 1/2 liter öl klass II Löpande priser 0:50 11: års priser 8:16 11:10 Omräknat i 2007 års priser var ölet som dyrast år 1999, då 1/2 liter kostade 13:30 kr. Billigast var ölet 1956 då det var nere i 7:63 kr. År 2007 var literpriset på Renat 282:86 kr var literpriset 12:65 kr. Det motsvarar 206:44 kr i 2007 års priser. Renat har alltså blivit dyrare. Literpriset på Renat Löpande priser 12:65 282: års priser 206:44 282:86 Renat var som dyrast år 1984, då literpriset uppgick till 335:33 kr. Ett år var priset under 200 kr; det var år Då var literpriset 195:23 kr. Källa: SCB Konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån 325

14 Statistisk årsbok Priset på bensin, eldningsolja och elström i löpande priser och 2007års priser Price of petrol, fuel heating oil and electric power in current prices and 2007 prices År 2007 var literpriset på bensin 11:50 kr. År 1950 kostade bensinen 74 öre litern. Det motsvarar 12:08 i 2007 års priser. Bensinpriset är alltså ungefär detsamma nu som Men som framgår av diagrammet föll priset drastiskt på ett år, så 1951 var bensinpriset 7:96 kr mätt i 2007 års priser. Literpriset på bensin Löpande priser 0:74 11: års priser 12:08 11:50 Bensinen var alltså dyrast 1950 och billigast var den 1970 då literpriset var 5:96 kr i 2007 års priser. År 2007 var kubikmeterpriset på eldningsolja 9 891:90 kr. Femtiosju år tidigare kostade eldningsoljan 175:00 kr, vilket motsvarar 2 855:87 i 2007 års priser. Eldningsoljan har alltså blivit betydligt dyrare. Priset per m på eldningsolja Löpande priser 175: : års priser 2 855: :90 Eldningsoljan har aldrig varit så dyr som den är nu (2007). Billigast var den 1969 då priset var nere i 1 236:92 kr/m 3 mätt i 2007 års priser. År 2007 fick man betala 1:67 kr per kilowattimme (kwh) för elströmmen kostade strömmen 17 öre. Det motsvarar 2:77 kr i 2007 års priser. Elströmmen har alltså blivit billigare. Elström per kwh Löpande priser 0:17 1: års priser 2:77 1:67 Ja, elströmmen var faktiskt som allra dyrast just Därefter sjönk priset år efter år och blev som lägst 1972 med 74 öre per kwh (i 2007 års priser). Källa: SCB Konsumentprisindex. 326 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Priset på biobiljett, dagstidning och snus i löpande priser och 2007 års priser Price of cinema ticket, daily newspaper and moist snuff in current prices and 2007 prices År 2007 kostade en biobiljett 81:10 kr. År 1950 kostade den 2:01 kr. Det motsvarar 32:80 i 2007 års priser. Att gå på bio har alltså blivit betydligt dyrare. Biobiljettspriset Löpande priser 2:01 81: års priser 32:80 81:10 Det var dyrast att gå på bio Då kostade biobiljetten 84:63 kr i 2007 års priser. Billigast att gå på bio var det året efter Ingo blev världsmästare i tungviktsboxning, dvs Då betingade biobiljetten ett pris om 27:73 kr. År 2007 var lösnummerpriset på en dagstidning 12:40 kr. Femtiosju år tidigare kostade motsvarande tidning 18 öre, vilket motsvarar 2:94 kr i 2007 års priser. Dagstidningen har alltså blivit drygt fyra gånger dyrare mätt i 2007 års priser. Lösnummerpris Löpande priser 0:18 12: års priser 2:94 12:40 Under åren var lösnummerpriset aldrig över 3 kr. På motsvarande sätt fast åt andra hållet var priset aldrig under 10 kr under perioden Allra dyrast var det att köpa tidning Allt mätt i 2007 års priser. År 2007 kostade en dosa snus 34:10 kr kostade dosan 58 öre. Det motsvarar 9:47 kr i 2007 års priser. Snuset har således blivit tre och en halv gång dyrare. En dosa snus Löpande priser 0:58 34: års priser 9:47 34:10 Ja, snuset har aldrig varit dyrare än vad det var Tjugosex år tidigare (1980) var däremot snuset som allra billigast; en dosa kostade då 7:84 kr. Allt mätt i 2007 års priser. Källa: SCB Konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån 327

16 Statistisk årsbok Varor och tjänster 1 Commodities and services 1 Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr Retail prices of selected commodities and services Kvantitet Quantity Medelpris, kr Average price Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages Vetemjöl Wheat flour 2 kg 9,50 9,60 9,90 9,50 9,40 9,10 Rågbröd Rye bread Hårt 7 Crisp bread 400 g 15,10 15,10 14,90 15,40 15,10 14,20 Vetebröd Wheat bread Vetelängd Coffee bread 350 g 18,50 18, ,60 19,90 21,00 Corn Flakes 8 Cornflakes 500 g 21,10 21,20 21,20 21,90 20,80 25,30 Spagetti Spaghetti 1 kg 12,10 11,60 11,40 11,40 10,90 11,00 Nötkött Beef Stek Roast beef kg 82,60 82,80 80,00 82,10 84,00 86,70 Högrev Beef of ribs kg 63,20 62,70 62,30 67,30 69,80 70,50 Köttfärs Minced meat kg 51,50 52,40 50,60 54,10 57,50 61,60 Mellankalvkött, stek Roast veal kg 129,80 132,00 109,90 111,80 122,30.. Svinkött Pork Kotlett Chop kg 56,90 56,00 53,70 55,50 57,70 60,60 Skinka, rökt (i skivor) Ham, smoked (in slices) kg 145,10 136,40 123,50 129,90 131,50 137,00 Blodpudding Black pudding kg 24,70 23,70 22,70 21,00 20,20 20,10 Falukorv Falun sausage 2 kg 43,50 38,90 33,40 32,50 29,90 39,50 Kyckling, djupfryst 9 Chicken, frozen kg 24,60 23,40 22,10 22,40 22,70 30,60 Sill/Strömming, färsk 3 Herring, fresh kg 41,90 39,90 41,60 44,10 44,10 48,80 Torskfilé, färsk Cod fillet, fresh kg 113,90 119,30 109,00 114,50 117,00 136,50 Torskfilé, djupfryst Cod fillet, frozen 400 g 37,00 35,30 33,20 28,30 29,20 36,40 Mjölk, 3 % fetthalt Milk, 3 % fat content l 6,90 7,30 7,20 7,20 7,20 7,40 Filmjölk Culture milk l 8,10 8,60 8,50 8,50 8,50 9,20 Ägg 4 Eggs kg 19,90 21,70 23,10 21,50 21,40 22,70 Ost (herrgårds-) Cheese kg 64,90 67,70 66,40 66,40 65,50 66,80 Smör 10 Butter 500 g 22,30 22,70 22,80 22,50 21,90 22,20 Hushållsmargarin Margarine 500 g 12,00 12,60 12,60 11,90 10,20 12,80 Potatis Potatoes 2 kg 16,20 17,00 17,10 15,60 16,60 19,90 Morötter Carrots 500 g 6,90 6,70 6,50 6,50 6,30 6,60 Lök, gul Onions, yellow kg 8,80 8,00 8,50 7,80 8,30 11,50 Tomater Tomatoes kg 26,10 25,70 21,70 24,00 23,30 26,30 Salladskål Chinese cabbage kg 18,80 17,80 16,80 18,20 21,60 22,80 Gurka (slanggurka) Cucumber kg 21,20 22,00 19,00 21,00 22,50 21,50 Vitkål Cabbage kg 7,70 7,10 5,90 5,80 7,50 7,90 Pommes frites, djupfryst 11 French fries, frozen g 19,60 19,70 18,40 9,40 9,40 9,40 Apelsiner Oranges kg 13,40 13,80 14,40 13,80 14,80 15,50 Bananer Bananas kg 15,70 14,80 15,40 17,30 17,10 17,00 Päron Pears kg 16,60 16,30 16,80 16,00 17,90 18,00 Kiwi Kiwi fruit st. 3,00 3,10 3,70 3,10 3,80 3,70 Avokado Avocado st. 6,30 7,00 6,90 7,00 7,30 7,00 Kaffe Coffee 500 g 27,30 26,20 25,00 24,60 25,60 26,30 Te, burk Tea 250 g 22, Strösocker Granulated sugar 2 kg 19,90 20,20 20,10 19,70 19,70 19,70 Läskedryck Soft drink 1/3 l burk 6,70 6,50 6,60 6,30 6,50 6,80 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages and tobacco Renat Brännvin Aqua vitae 1/1 butelj 204,00 204,00 205,00 205,00 200,10 198,00 Öl, klass II Beer type II 1/2 l 10,30 10,40 10,50 10,30 9,50 11,10 Cigarretter, Prince Röd Cigarettes 20 st. 37,30 38,30 38,50 39,00 40,10 45,00 04 Boende Housing Eldningsolja nr 1 Fuel oil m , , , , , ,90 Elström 5 Electricity kwh 1,24 1,51 1,51 1,49 1,69 1,67 05 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods Hushållspapper, dubbelt, 4-pack Paper towels st. 29,50 30,30 29,40 31,90 22,20 29,50 Plastpåse, 2 l i förpackning Plastic bag st ,90 13,30 Diskmedel 12 Dishwashing detergent l 28,90 29,70 28,90 28,00 25,00 17,60 Tvättmedel, syntetiskt Detergents 1 kg 33,60 33,90 31,50 30,30 29,80 28,70 Hushållstvätt Laundry 10 kg 462,00 425,40 486,40 457, , Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Konsumentpriser för vissa varor och tjänster, kr (forts.) Varor och tjänster 1 Kvantitet Medelpris, kr Transport Kontrollbesiktning Technical inspection st. 283,30 300,00 300,00 300,00 300,00 300,00 Bensin, oblyad Petrol, unleaded l 9,30 9,40 10,00 11,00 11,30 11,50 09 Rekreation och kultur Recreation and culture Videoband, 2-pack Video cassette st. 62,90 62,90 61,70 57,80 61,30 63,20 Reparation av färg-tv TV repairs st. 703,60 743,00 787,40 752,70 853,35 719,70 Biografbiljett Cinema ticket st. 79,50 80,20 79,00 78,00 79,60 81,14 Dagstidning, lösnummer Newspaper, single copy st. 11,00 11,10 11,20 10,80 11,40 12,40 Allmän mottagaravgift, färg-tv General licence, colour TV st , , , , , ,00 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services Hårklippning för damer 6 Women s haircut st. 239,80 255,20 265,90 287,00 293,60 284,80 Hårklippning för herrar 6 Men s haircut st. 221,80 237,90 243,10 263, Tvål 4-p Soap 4x125 g 25,53 25,69 24,22 23,22 21,67 21,62 1) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. The product classification was changed in the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 2) Lightly smoked and boiled sausage. 3) Rensad 4) Lösviktsägg (1 kg) t o m Fr o m p, frigående. 5) Vid en årlig förbrukning av kwh. 6) Fr o m 2006 ej könsuppdelat. 7) 470g fr o m ) Fr o m 2007 All Bran frukosflingor. 9) Fr o m 2007 färsk kyckling. 10) Fr o m 2007 Bregott, 600 g. 11) Tom 2004 Pommes Strips. 12) Fr o m ,5 L. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprindex ( 338 Konsumentprisindex (totalindex), månadstal (1980 = 100), fastställda tal och beräknade årsmedeltal Consumer price index (total), monthly, fixed index and calculated annual averages År Year Jan. Feb. Mars March April Maj May Juni June Juli July Aug. Sept. Okt. Oct. Nov. Dec. Årsmedeltal 1 Annual average ,0 199,9 205,4 205,2 206,4 206,2 208,2 209,6 212,0 213,4 214,1 213,9 207, ,9 225,0 225,8 227,1 227,3 227,0 227,1 226,7 229,2 230,1 231,1 230,8 227, ,2 230,3 231,3 231,9 232,0 231,5 231,2 231,3 234,6 235,1 234,0 234,9 232, ,0 241,6 242,7 243,7 243,1 242,3 241,9 242,3 244,5 245,2 245,3 244,3 243, ,1 245,9 246,8 247,8 248,3 248,4 248,4 248,5 250,7 251,0 250,8 250,4 248, ,3 252,3 253,3 255,0 255,3 255,1 254,8 254,5 256,2 256,9 256,8 256,0 254, ,6 255,8 257,0 257,6 257,3 256,3 255,7 254,5 256,0 255,9 255,3 254,9 256, ,6 254,2 255,2 257,0 257,0 257,4 257,3 257,4 259,8 259,6 259,2 259,1 257, ,9 256,6 257,0 257,7 258,1 257,6 257,0 255,7 256,8 257,3 256,7 256,2 257, ,2 256,3 257,3 257,9 258,3 258,7 257,6 257,6 259,4 259,7 259,0 259,6 258, ,5 258,7 259,9 260,0 261,3 261,2 260,0 260,2 262,0 262,6 262,7 262,5 260, ,7 262,6 264,6 266,9 268,7 268,3 266,9 267,6 269,9 269,1 269,2 269,5 267, ,8 269,4 271,8 272,9 273,6 273,2 272,3 272,4 274,5 275,4 274,7 275,1 272, ,0 278,4 279,8 278,8 278,5 277,7 276,8 276,7 278,7 278,9 278,3 278,6 278, ,0 277,3 279,4 279,4 280,1 278,9 278,5 278,2 280,2 281,0 279,4 279,4 279, ,9 279,2 279,8 280,2 280,3 280,4 279,4 279,9 281,9 282,4 281,7 281,8 280, ,59 280,90 282,89 284,32 284,76 284,68 284,19 284,38 286,04 286,07 286,43 286,43 284, ,01 286,45 288,33 289,79 289,48 289,95 289,49 289,41 292,30 293,85 295,75 296,32 290, ,09 295,28 298,08 299,67 300,99 302,45 302,11 301,98 305,08 305, ) Årsmedeltalen kan skilja sig från årsmedeltalen i tab. 339, se not 1 för tab.339. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie P 14 ( 1999), PR 14 (2000 ), Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 329

18 Statistisk årsbok Varugrupp Commodity group Konsumentprisindex enligt COICOP och nettoprisindex Consumer price index, by COICOP and net price index Vägningstal, 2007 Weights Indextal (1980=100) Index numbers Årsmedeltal 1 Annual averages Konsumentprisindex 2 Consumer price index 01 Livsmedel och alkoholfria drycker Food and non-alcoholic beverages 131,0 240,0 240,8 239,7 238,1 239,91 244,77 02 Alkoholhaltiga drycker och tobak Alcoholic beverages, tobacco 39,0 342,2 347,3 349,4 351,6 356,43 382,63 03 Kläder och skor Clothing and footwear 58,0 164,5 164,5 161,4 159,6 164,67 168,65 04 Boende Housing, water, electricity and fuels 274,0 312,1 325,6 326,2 327,3 338,76 352,35 05 Inventarier och hushållsvaror Furnishings and household goods 57,0 229,0 231,6 228,9 226,0 220,26 221,29 06 Hälso- och sjukvård Health 29,0 686,0 705,3 732,0 748,8 752,27 772,65 07 Transport 139,0 328,7 334,7 347,3 362,2 368,00 372,09 08 Post- och telekommunikation Communication 35,0 227,8 224,5 214,6 201,3 188,12 181,93 09 Rekreation och kultur Recreation and culture 124,0 197,8 197,4 194,5 191,1 188,54 187,76 10 Utbildning 3 Education 4, Restauranger och logi Restaurants and hotels 56,0 370,7 381,0 388,6 397,5 407,18 420,16 12 Diverse varor och tjänster Miscellaneous goods and services 54,0 277,4 286,6 295,4 305,0 317,41 327,12 Totalt Total 1 000,0 272,9 278,1 279,1 280,4 284,22 290,51 Nettoprisindex Net price index (4) 234,5 237,9 238,1 238,3 240,90 247,36 1) Årsmedeltalen för konsumentprisindex totalt kan skilja sig från årsmedeltalen i tabell 338. Årsmedeltalen i tab.339 påverkas av revideringar i undergrupper, årsmedeltalen i tab. 338 beräknas på de fastställda månadstalen som ej ändras efter publicering. 2) Fr.o.m. publiceringen av KPI för januari 2000 tillämpas en ny produktindelning, COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. Indextal enligt den nya indelningen finns tillbaka t.o.m i Statistikdatabasen. The product classification was changed at the publishing for January 2000 to COICOP, Classification of Individual Consumption by Purpose. 3) Priser för huvudgruppen "10 Utbildning" har ej samlats in från 1980 och kan därför ej redovisas med 1980=100, huvudgruppen ingår dock i totalindex. 4) Vägningstal för nettoprisindex (2007: 760) = vägningstalet för konsumentprisindex exkl. nettot av indirekta skatter och subventioner. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 330 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok År Year Månad Month Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring Basic amount according to the National Insurance Act Prisbasbelopp, kr 1 Basic amount År Månad Prisbasbelopp, kr 1 År Månad Prisbasbelopp, kr Aug. dec Jan. mars Jan. dec Jan. febr April juni Jan. dec Mars juli Juli aug Jan. dec Aug. dec Sept. dec Jan. dec Jan Jan Jan. dec Febr Febr. mars Jan. dec Mars nov April dec Jan. dec Dec Jan. maj Jan. dec Jan. juni Juni sept Jan. dec Juli dec Okt. dec Jan. dec Jan Jan Jan. dec Febr. juli Febr Jan. dec Aug. dec Mars juni Jan. dec Jan. mars Juli okt Jan. dec April nov Nov. dec Jan. dec Dec Jan. febr Jan. dec Jan. juni Mars maj Jan. dec Juli sept Juni dec Jan. dec Okt. dec Jan. dec Jan. dec Jan. febr Jan. dec Jan. dec Mars juni Jan. dec Jan. dec Juli nov Jan. dec Jan. dec Dec Jan. dec Jan. dec ) T.o.m. 1998: Basbelopp. 2) Ändring i reglerna för beräkningen av basbeloppet. 3) Fr.o.m gäller basbeloppet för helt år. 4) Ett tilläggsbelopp på 300 kr tillkommer i vissa fall ) Ett tilläggsbelopp på 400 kr tillkommer i vissa fall för tiden juli december Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. 341 Levnadskostnadsindex utan direkta skatter och sociala förmåner, årsmedeltal (juli 1914 = 100) Cost-of-living index excluding direct taxes and social benefits, annual averages Årtionde Sista siffran i årtalet Last digit in the year , ) Avser juli månad ) Beräknat genom linjär interpolering Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Konsumentprisindex ( Statistikdatabasen:. Statistiska centralbyrån 331

20 Statistisk årsbok Produktgrupper enligt SPIN Products according to CPA Producentprisindex (1990=100) Producer price index augusti A-B (01-05) Produkter från jord- o. skogsbruk, fiske Products from agriculture and forestry, fishing 104,1 103,3 94,5 103,1 120,3 135,1 C-D (10-37) Produkter från utvinning av mineral samt industriprodukter Products from mining and manufactured products 123,6 124,7 130,0 135,6 141,1 146,7 D (15-37) Industriprodukter Manufactured products 123,6 124,7 129,5 134,5 140,2 145,3 DA Livsmedel, drycker, tobak Food, beverages and tobacco 114,4 114,1 114,3 115,6 119,7 131,4 DD Trä och varor av trä (ej möbler) Wood and wood products (except furniture) 102,0 101,3 102,3 108,9 125,4 115,2 DE Massa, papper och papp, pappersvaror, förlagsprodukter och grafiska tjänster Pulp, paper and paperboard, paper products, publishing and printing 139,5 139,1 141,6 145,6 152,3 130,8 DE 21 Massa, papper och papp, pappersvaror Pulp, paper and paperboard, paper products 122,1 118,5 119,8 123,5 129,0 129,3 DE Pappersmassa Pulp 97,5 101,4 99,0 110,9 120,2 122,6 DE Papper och papp Paper and paperboard 122,1 116,4 118,4 120,6 125,1 126,3 DE 22 Förlagsverksamhet och grafiska produkter Publishing and printing 166,3 172,6 177,0 181,0 189,8 195,7 DF 23.2 Petroleumprodukter Petroleum products 162,3 183,2 229,6 258,6 265,2 344,8 DG Kemikalier, kemiska produkter och konstfibrer Chemicals, chemical products and man-made fibres 137,0 137,7 145,3 149,2 159,6 166,5 DH Gummi- och plastvaror Rubber and plastic products 131,3 132,7 140,4 145,2 150,2 154,2 DI Produkter av mineraliska ämnen utom av metaller Non-metallic mineral products 142,4 144,7 148,7 152,5 157,6 161,3 DJ 27 Stål och metall Steel and basic metals 119,1 140,8 166,5 196,9 231,5 239, Verkstadsvaror Fabricated metal products, machinery and equipment 115,7 113,6 114,5 115,9 116,2 117,9 DJ 28 Metallvaror utom maskiner och apparater Fabricated DK metal products except machinery and equipment 142,6 149,3 159,3 164,9 171,4 182,4 Maskiner utom kontorsmaskiner och datorer Machinery and equipment except office machinery and computers 137,8 137,8 142,9 147,7 151,7 155,7 DL El- och optikprodukter Electrical and optical equipment 80,9 76,1 73,1 71,5 68,4 65,6 DM Transportmedel Transport equipment 132,1 129,8 130,4 132,3 133,2 136,1 DN 36.1 Möbler Furniture 137,6 139,5 144,4 146,2 149,5 155,7 A-D (01-37) Producentprisindex, totalt Producer price indices, totals 122,4 123,5 128,0 133,6 139,7 145,7 Källa: SCB Statistiska meddelanden serie PR 10 ( Statistikdatabasen:. 332 Statistiska centralbyrån