Specifikationer kvalitetsmål/krav

Transkript

1 1 Specifikationer kvalitetsmål/krav Förebyggande arbete Sjukvård Rehabilitering Vården av äldre Barnhälsovård Kvalitetssäkring

2 2 1 Inledning Kompetens Tillgänglighet Kontinuitet Bemötande Medicinska kvalitetsvariabler Deltagande i vårdprocessarbetet Uppföljning och utvärdering... 4 Förebyggande arbete Primärprevention (förebygga sjukdom när riskfaktorer identifierats) Sekundärprevention (förhindra återinsjuknande - komplikationer) Sjukvård Definition Målsättning Kompetens Tillgänglighet Uppföljning Rehabilitering (Obs ska särkilt utredas) Definition Målsättning Kompetens Tillgänglighet Uppföljning Vården av äldre Definitioner Målsättning med verksamheten Kompetens Vårdplanering Informationsöverföring Kvalitet Uppföljning Barnhälsovård Målsättning Verksamhetens innehåll Personal Fortbildning Lokaler Uppföljning Dokumentation Kvalitetsutveckling Kvalitetskriterier Kvalitetssäkring inom den allmänmedicinska verksamheten Definitioner Vårdgarantin Patientsäkerhet Vårdprogram Aspekter på vårdkvalitet...19

3 3 1 Inledning Att samtliga vårdcentraler arbetar enligt kravspecifikationerna är utgångspunkten för kvalitetssäkringen av den allmänmedicinska verksamhet på Gotland. För genomförande, uppföljning och utvärdering av denna del ansvarar hälsooch sjukvårdsnämnden. Kvalitetssäkring sker fortlöpande inom olika områden och årligen ska ett antal områden väljas ut för särskild uppföljning. Hälso- och sjukvårdsnämnden skall fortlöpande informeras om hur överenskomna uppgifter utförs och samordna uppföljningen. För detta krävs ett informations- och signalsystem för att fånga upp eventuella avvikelser. Dessa utgör underlag för analyser och eventuella åtgärder. Återrapporteringen skall ligga till grund för eventuella omprioriteringar, omförhandling, förlängning och uppsägning av avtal. Verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser utgör grunden för uppföljningen och skall bla. omfatta en redogörelse av enhetens interna kvalitetssäkringsarbete enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 1996:24; Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården. Kvalitetsuppföljningen avser tre områden: kompetens. tillgänglighet, kontinuitet den medicinska kvalitén 1.1 Kompetens All legitimerad personal inom allmänmedicinska verksamheten skall ha lägst den kompetens som framgår av respektive kravspecifikation (lägsta nivå). Övrig personal skall ha för verksamheten adekvat utbildning. All personal skall genomgå fortbildning med minst det antal dagar som fastställs i den individuella fortbildningsplan per år. Fortbildning skall redovisas i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. 1.2 Tillgänglighet Den i Dagmaröverenskommelserna fastställda vårdgarantin är utgångspunkten för kraven på tillgänglighet. Uppfyllelse av garantin redovisas från respektive verksamhet till hälso- och sjukvårdsnämnden. 1.3 Kontinuitet Listning hos en särskild läkare innebär att patienten i största möjliga utsträckning skall möte samma läkare vid besök. Minst 80 % av de patienter som besökt läkare på vårdcentralerna skall ha träffat sin allmänläkare vid

4 4 minst två av de tre senaste besöken. Denna kontinuitet redovisas för respektive läkare och enhet till hälso- och sjukvårdsnämnden. 1.4 Bemötande Genom befolkningsenkäter erhåller hälso- och sjukvårdsnämnden uppgifter om hur befolkningen uppfattar bemötandet i olika delar vid besök på vårdcentralen. Riktade enkäter kan genomföras. 1.5 Medicinska kvalitetsvariabler Från varje vårdcentral skall redovisas minst ett valfritt medicinskt område eller diagnosgrupp och hur denna kvalitetssäkrats på mottagningen (variabler och kommentarer). Redovisningen lämnas i verksamhetsberättelsen. 1.6 Deltagande i vårdprocessarbetet Varje vårdcentral ska redovisa sitt deltagande i arbetet med att utveckla vårdprocesserna och de lokala vårdprogrammen. Detta i samarbete med specialistvården på sjukhuset och äldreomsorgen. 1.7 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av denna kravspecifikation genomförs i första hand av hälso- och sjukvårdsnämnden. Härutöver åligger det respektive enhet att svara för eget kvalitetsarbete och egen uppföljning. Enheterna ska till förvaltningen lämna in administrativa rapporter uppgjorda enligt fastställda rutiner. Följande områden har nedan definierade kravspecifikationer: - Förebyggande verksamhet - Sjukvård - Rehabilitering - Äldrevård - Barnhälsovård - Kvalitetsarbetet

5 5 Förebyggande arbete Individinriktat folkhälsoarbete - primär och sekundär prevention 1.8 Primärprevention (förebygga sjukdom när riskfaktorer identifierats) Inom primärvården skall varje distriktsläkare och distriktssköterska bedriva individinriktat folkhälsoarbete för alla listade som söker vård på vårdcentral. Målsättning Det individinriktade folkhälsoarbetets målsättning är att minska risken för framtida sjukdomar orsakade av ogynnsam livsstil. Patienter med tobaksbruk ges information, rådgivning och erbjuds behandling. Tobaksbruk skall journalföras med diagnosnummer. Patienter med BMI (bodymass index) 28 eller mer för män och 30 eller mer för kvinnor informeras om riskerna med övervikt och erbjuds utredning behandling och stöd i livsstilsförändringar. Patienter med riskabel konsumtion av alkohol informeras om riskerna och motiveras till lägre alkoholkonsumtion. Vid behov remitteras till alkoholrådgivning. Antabusbehandling erbjuds på vårdcentralen. Diabetesscreening ska genomföras enligt lokalt vårdprogram Sekundärprevention (förhindra återinsjuknande - komplikationer) Målsättning Sekundärprevention bedrivs på vårdcentralerna framför allt för diabetes, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt, inkontinens och astma enligt nationella och lokala vårdprogram. Specialinriktade distriktssköterskor bevakar processerna och samverkar med andra vårdcentraler och sjukhusets specialmottagningar. Kompetenskrav Varje vårdcentral ska förutom distriktsläkare ha specialinriktade distriktssköterskor helst med vidareutbildning inom ovan nämnda områden samt ha tillgång till beteendevetare, sjukgymnast samt arbetsterapeut med psykosomatisk inriktning Kvalitetssäkring Ansvarig distriktsläkare och distriktssköterska för de nämnda diagnosgrupperna ska utses på varje vårdcentral. Varje vårdcentral ska följa

6 6 upp sitt arbete genom anslutning till de nationella registerna för diabetes och kranskärlssjukdomar. Ett liknande arbetssätt bör på sikt bygga upp för andra diagnosgrupper, såsom osteoporos, depressioner, eksem m mm. Uppföljning Uppföljning ska ske genom att i verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser i särskilt avsnitt behandla det individinriktade folkhälsoarbetet. i journal dokumentera förebyggande individinriktade åtgärder. delta i befintliga, relevanta nationella kvalitetsregister. 2 Sjukvård 2.1 Definition Sjukvård inom allmänläkarverksamheten avser insatser inom det allmänmedicinska kompetensområdet av läkare och sjuksköterska. Med insatser menas rådgivning, undersökning, bedömning och behandling. Målgruppen är de listade individer som har behov av sjukvårdsinsatser och där behandlingsansvaret för tillståndet finns hos allmänläkaren. Med akut sjukdom avses nyinsjuknande eller snabb försämring, där patienten inte anser sig kunna vänta med sjukvårdskontakt. Med medicinsk bedömning avses bedömning av sjuksköterska eller läkare. 2.2 Målsättning Sjukvård inom allmänläkarenheten skall bedrivas med följande krav. Vid upplevd akut sjukdom, skall patienten erbjudas telefonrådgivning av lägst sjuksköterska dygnet runt. Allmänläkarenheten skall deltaga i gällande jourorganisationen med en insats som motsvarar andelen av viktade poäng på Gotland. Vid upplevd sjukdom, som inte är akut, skall de listade erbjudas telefonrådgivning dagtid vardagar. Vid sjukdom skall, efter medicinsk bedömning, undersökning, bedömning och behandling erbjudas dagtid vardagar. Efter medicinsk bedömning skall hembesök erbjudas av såväl läkare som sjuksköterska.

7 7 Hemsjukvård med stadigvarande insatser ingår i grundåtagandet. (se krav.spec. äldrevård.) Samverkansavtal/avgränsningsdokument förtydligar åtagandet visavi specialistsjukvården och skall följas där de finns fastställda. Läkemedelsförskrivningen per enhet skall kunna redovisas genom uppföljning med de möjligheter Apoteksbolaget erbjuder. 2.3 Kompetens Läkare inom allmänläkarverksamheten skall vara specialist inom allmänmedicin. Legitimerad läkare kan vikariera men det skall finnas tillgång till allmänläkarspecialist som stöd. AT- och ST-läkare skall ha handledare tillgänglig. I övriga fall skall särskild dispens sökas. Sjuksköterskor med vidareutbildning i öppen hälso- och sjukvård skall finnas, så att de listade kan erbjudas distriktssköterskeinsatser under den tid mottagningen är öppen. Enheten ska ha tillgång till sjuksköterska med behörighet att förskriva inkontinenshjälpmedel enligt förskrivarregistret på Gotland. 2.4 Tillgänglighet Vårdgarantin enligt Dagmaröverenskommelsen skall följas. Vid brådskande ärenden skall akuta insatser kunna erbjudas inom 24 timmar. ( blåljus-insatser ligger inte inom basåtagandet). Telefontid till läkare skall finnas dagligen. Lokaler skall vara tillgängliga för personer med funktionshinder. 2.5 Uppföljning Av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse skall klart framgå hur enheten uppfyller målsättningen enl. ovan. Avvikelserapportering till hälso- och sjukvårdsnämnden när kraven inte uppfylls. Att besök sker både i hemmet och på mottagning skall framgå av besöksrapporteringen. Personalens kompetens skall rapporteras som bilaga till verksamhetsberättelsen. Väntetider ska mätas. Telefontillgängligheten följs upp av hälso- och sjukvårdsnämnden. Lokaler kan inspekteras. 3 Rehabilitering (Obs ska särkilt utredas) 3.1 Definition Rehabilitering inom den allmänmedicinska verksamheten är tidiga och samordnade insatser som behövs för att individen skall återfå eller bibehålla

8 8 funktion och minska eller undanröja fysiska, psykologiska, rörelse- och aktivitetshinder samt handikapp orsakade av sjukdom eller skada. Med insatser menas tidig bedömning, behandling, träning, hjälpmedelsförskrivning, rådgivning/utbildning/handledning och uppföljning. Målgruppen är de listade individerna som har behov av rehabiliteringsinsatser och där behandlingsansvaret för tillståndet finns hos allmänläkaren. Målgruppen innefattar såväl personer med akuta tillstånd som personer med långvariga funktionshinder med behov av återkommande insatser och uppföljningar. 3.2 Målsättning Rehabilitering inom den allmänmedicinska verksamheten skall bedrivas med följande krav. Patienten skall utifrån sitt behov, oberoende av ålder och diagnos, få tillgång till tidiga och samordnade insatser, från olika kompetensområden. Detta innebär att medicinska, fysiska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska insatser kombineras. Patienten skall efter medicinsk bedömning kunna erbjudas insatser såväl polikliniskt som i hemmet. (Hemsjukvård nivå 1 till och med 3 enligt socialstyrelsens definition) Rehabiliteringspersonal skall medverka i vårdplanerings/tesamarbetet tillsammans med andra vårdgivare inom och utom enheten. Hjälpmedel, inklusive enklare ortoser, skall vid behov bedömas, utprovas, förskrivas samt vid behov uppföljas. Bostadsanpassningsintyg skall vid behov utfärdas Rehabiliteringspersonalen skall vid behov hos enskilda patienter, handleda anhöriga och hemtjänstpersonal. De listade invånarna skall kunna erbjudas krisbearbetning 3.3 Kompetens Verksamheten skall erbjuda insatser av 1. legitimerade arbetsterapeuter 2. legitimerade sjukgymnaster. (I den mån andra yrkesgrupper används för fysikalisk behandling skall dessa vara legitimerade, såsom leg. naprapat och leg. kiropraktor.) 3. psykosocial kompetens i form av socionomexamen, med vidareutbildning i psykosocialt behandlingsarbete, stegutbildning i psykoterapi, familjeterapi eller motsvarande erfarenhet eller legitimerad psykolog.

9 9 Verksamheten skall kunna erbjuda insatser som kräver kompetens och behörighet att förskriva hjälpmedel, TENS samt enklare ortoser. 3.4 Tillgänglighet Akuta insatser skall kunna erbjudas inom 4 dagar fr.o.m. remissdagen. Lokaler skall vara tillgängliga för personer med rörelsehinder Lokaler skall finnas för att ge poliklinisk behandling. 3.5 Uppföljning Av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse skall klart framgå hur enheten uppfyller målsättningen enl Att besök sker både i hemmet och på mottagning ska framgå av besöksrapporteringen. Kompetens skall rapporteras som bilaga till verksamhetsberättelsen och kunna visas upp vid en ev. inspektion oberoende av tidpunkt. Väntetider skall mätas. 4 Vården av äldre 4.1 Definitioner Följande patienter skall anses tillhöra målgruppen för denna kravspecifikation. De på distriktsläkarens lista som är boende i särskilda boendeformer för äldre, oavsett om det är korttidsboende eller om det är permanentboende. Samt de i ordinärt boende över 65 år. Ansvar för sjuksköterskeinsatserna i de särskilda boendena åvila äldreomsorgen. Definition av hemsjukvård följer rapporten Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken som Landstingsförbundet och Socialstyrelsen rekommenderat landstingen/motsv. att tillämpa senaste verksamhetsåret Hemsjukvård avser: Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patientens bostad eller där patienten vistas. Hemsjukvårdspatient avser: Patienten skall vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna skall ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna skall vara sammanhängande över tiden Hemsjukvårdsbesök avser: Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare i patients bostad eller där patienten vistas.

10 10 Hemsjukvårdsbesök skall ingå i vårdplan och dokumenteras i journal. Enl. Socialstyrelsen indelas hemsjukvården enl. praxis i tre nivåer. Basal hemsjukvård är primärvårdens ansvar och innefattar nivå 1-3. Nivå 1: enklare hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska. Medverkan av läkare krävs i regel inte. Nivå 2: regelbunden hemsjukvård som utförs av distriktssköterska och undersköterska och kräver läkarmedverkan. Stöd från kvälls- och nattpatrull kan behövas, men det gäller fortfarande s.k. basal hemsjukvård som klaras av inom allmänläkarsystemet. Nivå 3: specialiserad sjuvård i hemmet som kräver insatser dygnet runt av ett mångprofessionellt team. Denna nivå beskrivs ofta med uttrycket Sjukhusets säng i patientens hem. 4.2 Målsättning med verksamheten Synen på individen som en självständig varelse ska genomsyra vården. Förmågan att kunna upprätthålla eller förbättra sin funktionsförmåga avgörs av många olika faktorer. En grundläggande förutsättning är att känna lust till livet och att ha en vilja. Äldre måste få förutsättningar att ha kontroll över sin livssituation och att leva ett aktivt liv i enlighet med sina intressen. Det första målet med äldrevården är att hos målgruppen upprätthålla eller förbättra olika funktionsförmågor, alt bromsa en fortskridande försämring samt att uppmuntra och stödja egna aktiviteter i rehabiliterande syfte samt som andra mål erbjuda värdig vård och omsorg i livets slutskede. 4.3 Kompetens Verksamheten ska grundas på läkare med allmänmedicinsk specialistkompetens och distriktssköterskor. Samverkan med olika yrkesgrupper med hjälpmedels- och rehabiliteringskompetens ( se kravspecifikation rehabilitering) ger förutsättningar för att få en helhetssyn för att ge den enskilde en god vård och rehabilitering. 4.4 Vårdplanering Gemensam vårdplanering med skriftlig dokumentation skall ligga till grund för fortsatt vård, behandling och rehabilitering oavsett om den sker, på sjukhus eller på mottagning, i ordinärt eller särskilt boende. Vid vårdplaneringen skall de kompetenser som bedöms nödvändiga för bedömning av den fortsatta vården deltaga och i förekommande fall skall samverkan ske med företrädare för äldreomsorgen. Vårdplanering skall ske med patienten närvarande om inte särskilda hinder för detta föreligger. Vårdplanering skall ske vid förändringar i tillståndet som motiverar detta, dock

11 11 minst 1 gång/år per person. Ansvarsövertagande av medicindelning beslutas av ansvarig familjeläkare. Beslutet journalföres och markeras på översiktsbladet. 4.5 Informationsöverföring Informationsöverföringsrutiner för Medicinskt färdigbehandlade patienter kommer att omarbetas enligt de förväntade nya riktlinjer. Nuvarande rutiner finns på Gotlands Kommuns Intranät. Dessa ska följas. Remiss skall komplettera informationen vid begäran om övertagande av patient med kvarstående behov av läkarvård från specialistvård till allmänläkarvård. Remittering av patienter till specialistvård baseras alltid på aktuell läkarbedömning. 4.6 Kvalitet Kontinuitetskravet är särskilt viktigt för denna patientkategori med upprepade vårdkontakter och syftar till att säkra kvalitén och underlätta för patienten att lära känna vårdgivare av alla yrkeskategorier. Ett arbetssätt med sammanhållna team skapar goda möjligheter att uppfylla detta krav. Minst samma kontinuitet skall gälla för hemsjukvård som för mottagningsverksamhet. (Se kravspecifikation Kvalitet). Läkarmedverkan i särskilt boenden regleras i avtal med äldreomsorgen. Detta ska följas. 4.7 Uppföljning Den medicinska kvalitén säkras bland annat genom en obligatorisk avvikelserapportering samt genom att verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser i ett särskilt avsnitt behandlar hemsjukvården. Antalet vårdplaneringar i ordinärt resp. särskilt boende ska redovisas. Antalet hemsjukvårdspatienter enl. definitionen redovisas och följs i syfte att följa hemsjukvårdsverksamhetens utveckling och omfattning. Avtalet om läkarmedverkan mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och vårdförvaltningarna i särkilt boende uppfylls. 5 Barnhälsovård Primärvården på Gotland skall aktivt erbjuda ett generellt program för barnhälsovård med hälsoövervakning och med regelbunden sjuksköterskekontakt enligt Allmänna råd från Socialstyrelsen 1981:4 och 1991:8 till sina listade barn i åldern 0-6 år. Ansvaret för läkarinsatserna åvilar Barnkliniken.

12 12 Verksamheten skall bedrivas enligt det lokala program som finns för barnhälsovården på Gotland och som överensstämmer med huvudmannens kravspecifikation för barnhälsovården 5.1 Målsättning Barnhälsovårdens mål är att främja barns hälsa, trygghet och utveckling. Detta övergripande mål kan uppnås genom: att stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap att upptäcka och förebygga fysisk och psykisk ohälsa hos barn att uppmärksamma och förebygga risker för barn i närmiljö och samhälle att identifiera barn som far illa och att i samarbete med andra vårdgivare och myndigheter se till att de får den hjälp de behöver att barnhälsovården har en helhetssyn på familjens hälsa att barnhälsovården ska bygga på ett psykosocialt förhållningssätt att den ska vara lättillgänglig och ge kontinuitet i mötet mellan personal och barn/föräldrar att insatserna ska vara tidiga att besöken ska vara frivilliga och avgiftsfria att barnhälsovårdens insatser har en kvalitet som väl motsvarar de kvalitetsnivåer som anges nationellt av Socialstyrelsen Målen konkretiseras i: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) Hälsovård för mödrar och barn inom primärvården (SoS 1981:4) Hälsoundersökningar inom barnhälsovården (Allmänna Råd från SoS 1991:8) Handbok i barnhälsovård (Jönköpings län 1997) Kvalitetssäkring av barnhälsovården (SoS 1994:19) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24) Socialstyrelsens allmänna råd om vaccination av barn (SOSFS 1996:1)

13 Verksamhetens innehåll Vaccinationer Vaccinationer av barnen skall erbjudas föräldrarna enligt Socialstyrelsens vaccinationsprogram (SOSFS 1996:1). Hembesök Alla nyblivna föräldrar skall erbjudas hembesök av BVC-sjuksköterskan inom en vecka efter hemkomsten från BB/neonatalavdelning. Alla nyinflyttade barnfamiljer bör erbjudas hembesök. Även föräldrar till adoptivbarn skall erbjudas hembesök efter hemkomsten. BVC-sjuksköterskan skall när hon/han bedömer att det finns behov av det (t ex vid misstanke om att barn far illa) även i övrigt göra hembesök. Hälsoupplysning Ämnesområden som skall ingå i BVC:s hälsoupplysning berör barns utveckling och behov, amning, rökning, alkohol och andra droger, familjerelationer, kostfrågor, fysisk aktivitet, barnolycksfallsprofylax och allergiprevention. Föräldragruppverksamhet Föräldrastöd i grupp utgör en central uppgift i BVC-sköterskans arbete. Alla nyblivna förstagångsföräldrar skall aktivt erbjudas att delta i föräldragruppsverksamhet. Även flerbarnsföräldrar bör om möjligt erbjudas att delta. Individuellt stöd Det generella programmet skall kompletteras med individuellt stöd bla.. behovsinriktade insatser till barn och familjer med särskilda behov (barn med handikapp, barn som riskerar att fara illa, barn från missbruksmiljöer, invandrar- och flyktingfamiljer mm) Hälsovård i förskola Barnhälsovården ansvarar för hälsovården på förskolorna. BVC-sköterskan gör regelbundna besök på alla typer av förskolor. Hälsorisker rapporteras till lämplig instans inom kommunen. Samarbete För att minska sårbarheten för små BVC-enheter med en ensamarbetande sjuksköterska krävs att ett organiserat samarbete finns mellan minst två BVCenheter. Samverkan Varje BVC skall ha en plan för samverkan med mödrahälsovård, kvinnokliniken, barnkliniken, tandhälsovården, barnhabiliteringen, barnpsykiatrin, barnomsorgen, skolhälsovården och socialtjänsten. Dessutom

14 14 skall man med anledning av aktuella screeningsundersökningar ha regelbunden samverkan med logopedmottagning, hörcentral och ögonklinik 5.3 Personal Förutom att personalen har formell yrkeskompetens och kunskaper inom området är en viktig förutsättning att de som ägnar sig åt barnhälsovård har särskilt intresse för och engagemang i barn och familjerelationer. Bvc-sköterska Sjuksköterska som arbetar med barnhälsovård skall ha vidareutbildning i öppen hälso- och sjukvård för barn och ungdom (barnsjuksköterska) eller öppen hälso- och sjukvård (distriktssköterska). För att bibehålla kompetens och färdighet i arbetet med barn, särskilt med nyfödda, bör sjuksköterskan arbeta med barnhälsovård i så stor utsträckning som möjligt och efter- sträva minst 50 % av heltidstjänst. För att underlätta möjligheterna att upprätthålla kompetensen bör också som riktmärken gälla att BVC-sjuksköterskan har ansvar för minst 35 nyfödda per år dvs. ca 175 barn och på heltid har maximalt barn varav ca 70 nyfödda per år. Om det finns många nyfödda (mer än nyfödda/år), om vårdtyngden är stor (t.ex. många invandrarfamiljer eller familjer med sociala problem) eller om det är långa resavstånd bör fler timmar anslås till BVC-arbetet. Arbetet skall organiseras så att största möjliga kontinuitet erhålles i kontakterna mellan barnfamiljer och BVC-personal. Hög tillgänglighet skall eftersträvas både för telefon- kontakter och öppna mottagningstider. Under BVC-mottagningstid skall sjuksköterskan arbeta enbart med barnhälsovård. Har BVC-sjuksköterskan andra arbetsuppgifter än BVC måste tydlig avgränsning finnas fastställd. Sjuksköterskan skall ha tid avsatt för samverkan med läkare, psykolog, socialtjänst och barnomsorg samt för egen fortbildning. Tillgänglighet BVC-sköterska på varje vårdcentral skall vara tillgänglig per telefon eller vid mottagning varje vardag i veckan. Läkare Läkare som tjänstgör inom barnhälsovård skall vara specialistkompetent i allmänmedicin eller barnmedicin. Läkare under specialistutbildning kan ha BVC om det finns adekvat handledning. För att underlätta möjligheterna att upprätthålla kompetensen bör följande gälla som riktmärken: I ett område med 70 nyfödda per år är behovet av läkartid på BVC ca 4 veckotimmar samt att varje läkare som har BVC ej bör ha ansvar för mindre än ca 200 barn. Därutöver skall läkaren ha tid för samråd med sjuksköterska, psykolog, samverkan med barnomsorg och socialtjänst samt för egen fortbildning.

15 15 Psykolog Alla BVC skall ha tillgång till legitimerad psykolog. Psykologens arbetsuppgifter är konsultation till övrig BVC-personal samt direkta barn- /föräldrakontakter i form av utrednings- och behandlingsarbete. Konsultation skall avse såväl föräldragruppsarbete som enskilda ärenden och vara en del av utvecklingen av barnhälsovårdens psykossociala kompetens. Som riktmärke bör gälla att antalet barn (0-6 år) och gravida kvinnor i psykologens upptagningsområde ej överstiger 3000/heltid. Psykologen skall ha tillgång till för arbetet lämplig lokal på BVC eller i mycket nära anslutning till denna. Psykologen skall ha tid avsatt för egen fortbildning och handledning. 5.4 Fortbildning BVC-personal skall kontinuerligt genomgå fortbildning och kompetensutveckling. Verksamhetschefen vid vårdcentralen har ansvar för att BVC-personalen har erforderlig kompetens och vid behov deltar i den fortbildning som erfordras. 5.5 Lokaler Lokalerna skall vara lämpliga för späda och små barn. Planering och utrustning skall vara så att smittspridning kan förebyggas. Det skall även finnas plats för att bedriva individuella samtal och föräldragruppsverksamhet. Lokalerna skall vara utrustade för att kunna genomföra hälsoundersökningar. Med lämpliga lokaler menas att det finns väntrum med tillräckliga ytor för lekande barn och deras föräldrar och i möjligaste mån avskilt från övriga patienter att det finns undersökningsrum med tillräcklig yta för screeningsundersökningar 5.6 Uppföljning Barnhälsovårdsenheten: Barnhälsovårdsöverläkare, samordnande sjuksköterska och psykolog. Barnhälsovårdsenheten ansvarar för information och samordning, handledning och utbildning av personalen inom barnhälsovården, utveckling, uppföljning och redovisning av verksamheten i kommunen samt övrigt stöd som behövs för att säkerställa barnhälsovården enligt ambitionerna i riktlinjerna. Häri ingår bla. att utarbeta riktlinjer för arbetet inom barnhälsovården följa den nationella och internationella utvecklingen inom området

16 16 initiera och utföra utvecklings- och utbildningsverksamhet samt fortbildning som svarar mot barnhälsovårdens behov av kompetensutveckling verka för en gemensam strategi hos olika berörda verksamhetsgrenar för att förebygga, spåra och behandla fysisk och psykisk ohälsa hos förskolebarn utveckla samarbetet med olika myndigheter och instanser i barnfrågor sammanställa och bearbeta statistik och återföra denna till vårdgivare, uppdragsgivare och socialstyrelsen. initiera och delta i kvalitetssäkringsarbetet göra regelbundna besök ute på barnavårdscentralerna. ha tid avsatt för arbete på barnavårdscentral 5.7 Dokumentation Barnhälsovårdsjournalen skall föras enligt Socialstyrelsens Anvisningar och kommentarer till journal inom barnhälsovård 1981:12. Varje anteckning i journalen signeras av ansvarig läkare, sjuksköterska eller annan som gör journalanteckning. Signeringar skall namnförtydligas. Barnhälsovårdsenheten sammanställer barnavårdscentralernas statistik för analys och redovisning. Återrapportering sker till varje BVC. Förhållanden som medför att vissa kvalitetsmål ej kan uppnås anmäls till BHV-enheten. 5.8 Kvalitetsutveckling Varje BVC skall upprätta en lokal verksamhetsplan - som en del av vårdcentralens verksamhetsplan - med formulerade kvalitetsmål för sin verksamhet. Verksamheten ska utvärderas och revideras årligen. Föräldrars inställning och tillfredsställelse med den barnhälsovård som erbjuds är ett viktigt resultatmått och inhämtas t.ex. genom enkät Kvalitetskriterier (Rekommendationer för 2001) De kvalitetskriterier som rekommenderas är framtagna utifrån hur barnhälsovården fungerar i landet och bör ses som en realistisk ambitionsnivå. Hälsoövervakning BVC:s läkare eller sjuksköterska har undersökt 99 % av barnen under det första och det andra levnadsåret. Screeningsundersökningar

17 17 Kommunikationsscreening har utförts före 10 månaders ålder på 98 % av barnen. Synprövning har utförts på 98 % av barnen före fyllda 5 år. Språkbedömning av 3-åringar har utförts på 98 % av barnen före fyllda 4 år. Hörselprövning har utförts på 98% av barnen före fyllda 5 år Fyraårsundersökning har utförts på 98 % av barnen före fyllda 5 år Hembesök Minst 90 % av förstagångsföräldrarna får hembesök och 80 % av samtliga nyblivna föräldrar. Föräldrautbildning Alla förstagångsföräldrar erbjuds att deltaga i föräldrautbildning. Minst 70 % av förstagångsföräldrarna har deltagit vid minst 5 grupptillfällen. Rökregistrering Alla nyblivna föräldrar skall informeras om tobaksrökens skadeverkningar. Registrering av föräldrarnas rökvanor skall finnas i alla journaler. Registreringen ska ske vid 0-4 veckors ålder och vid 8 månaders ålder. Amning 90 % av 2-månaders barn ammas helt 80 % av 4- månaders barn ammas helt 80 % av 6-månaders barn ammas helt eller delvis WHO:s mål år 2000 är att 80 % av barnen ammas helt vid 4 månaders ålder Vaccinationer I berörda åldersgrupper skall: 99 % av barnen har fått poliovaccination 99 % av barnen skall vara vaccinerade mot DTP (difteri/tetanus/pertussis) 99 % av barnen har fått haemophilus influenzaevaccination 96 % av barnen har fått MPR (mässling/påssjuka/röda hund) Samtliga barn i riskgrupper för tuberkulos skall vara vaccinerade med BCGvaccin vid ett års ålder. Besök i förskola Minst 2 besök görs per förskola och år.

18 18 6 Kvalitetssäkring inom den allmänmedicinska verksamheten Länkar hänvisning till lagar och förordningar mm som hjälp i arbetet med att kvalitetssäkra verksamheten. 6.1 Definitioner Standardiseringskommissionen i Sverige SIS definition lyder: " Kvalitet är alla sammantagna egenskaper hos en produkt/ tjänst som ger dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov". Spris definition lyder: " I vilken utsträckning det som görs i sjukvården överensstämmer med fastställda kriterier och standards för vad som anses vara god vård". En annan vanlig definition av kvalitet är; KVALITET = förväntad kvalitet/upplevd kvalitet I Västerbottens läns landsting Idealmodell för öppen vård står: De ger mig exakt den hjälp jag vill ha (och behöver), exakt när jag vill ha ( och behöver) den. Gotlands Kommuns kvalitetssystem se Gotlands Kommuns kvalitetsutvecklingsprogram se Förslag på mått som kan användas att mäta olika företeelser inom primärvården och vad mäter dessa mått: Typ av mått Resursmått - vad som går åt Prestations mått - vad som utförs Effektmått - resultatet av insatserna Kvalitetsmått överensstämm else med normer Mäter t ex Personal, Utrustning, Kostnader Besök, lab.prover, röntgenunders ökningar, tid för förebyggande arbete. Dödlighet, sjuklighet, hälsorisker, täckningsgrad, trygghet Kontinuitet, Tillgänglighet, Helhetssyn, Samverkan Vårdgarantin I överenskommelsen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om viss ersättningar mm för år 1997 (Dagmaröverenskommelsen) redovisas en ny vårdgaranti för primärvården.

19 19 Den nationella garantin bygger på att det ska finnas en god tillgänglighet i hälso- och sjukvården. Det är primärvården som är ansvarig för de första kontakterna och ska erbjuda hjälp samma dag, antingen på telefon eller genom besök. Läkarbesök ska erbjudas inom åtta dagar. När så erfordras ska primärvården biträda med hänvisning till specialistvård för patientbesök inom tre månader. För patienter med oklar diagnos ska besöket hos specialist ske inom en månad. Utifrån de bedömningar som gjorts i primärvården eller av specialistläkare ska behandling påbörjas utan dröjsmål enligt vägledande principer för urval och prioriteringar. Om inte den egna sjukvårdshuvudmannen kan erbjuda vården inom ovan nämnda ramar har patienten rätt att söka vård hos annan sjukvårdshuvudman Patientsäkerhet HSL 2e Där det bedrivs hälso- och sjukvård skall det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård skall kunna ges.sosfs 1994:21 om ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. SOSFS 1996:23 om anmälningsskyldighet enl. 5 lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering Vårdprogram Aktuella vårdprogram finns på: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer finns på: Patientinformation finns att få Aspekter på vårdkvalitet Resultatkvalitet: Patientens utbyte: av vården. Vårdens inverkan på patientens hälsa, problem och livskvalitet. Vilka effekter vården får vad gäller sjuklighet/dödlighet Processkvalitet: Dvs. vårdens genomförande, Ger uttryck för prestationernas egenskaper. Kan delas in i preventiva, diagnostiska, behandlande, omvårdande och rehabiliterande. Strukturkvalitet: D v s allt från personalens kompetens, utbildningsnivå, utrustningens säkerhet och hållbarhet, till patientens kunskapsnivå och hälsomedvetande.

20 20(20) 22 januari 2004