Inspirationsmaterial MISANTROPEN

Transkript

1 Inspirationsmaterial MISANTROPEN Det här är ett inspirationsmaterial som bygger på teman ur teaterföreställningen Misantropen. Här hittar du också diskussionsfrågor, tips på litteratur, filmer, artiklar och hemsidor. Du kan använda inspirationsmaterialet antingen inför eller efter teaterbesöket.

2 MISANTROPEN Av Molière Premiär på Hipp 28 september 2013 Originaltitel: Le Misanthrope Översättning och bearbetning: Ulf Peter Hallberg Regi: Anna Pettersson Scenografi: Hans Marklund och Anna Pettersson Kostym: Lisa Hjertén Ljus: Sven- Erik Andersson Musik: Gustave Lund Koreografi: Hans Marklund Mask: Åsa Trulsson Rollista: Alcestine, Célimons beundrarinna Anneli Martini Philintine, Alcestines väninna Cecilia Lindqvist Orontine, Célimons beundrarinna Katarina Lundgren- Hugg Célimon, ung änkling Peshang Rad Èlionte, Célimons kusin Jonas Nilsson Arsinou, Célimons vän Alexander Ohakas Acastine, markisinna Susanne Karlsson 1. OM PJÄSEN Alcestine är ursinnig över den förljugna societeten hon lever i. Hon säger alltid sanningen, vad det än handlar om och vad det än får för konsekvenser. Samtidigt förälskar hon sig i sin raka motsats! En ung man som lever för skvaller, flärd och flirt. Under den civiliserade ytan i Molières klassiker sjuder det av passioner, drifter och begär. Det är en historia om kompromisslös sanning och om skamlös falskhet, där avsaknaden av tillit driver karaktärerna till bristningsgränsen. Alcestines kompromisslösa uppriktighet är både oacceptabel och befriande. När ska man vara tveklöst ärlig och när ska man undvika konflikter för att skona sina medmänniskor? Vad händer när vi avstår helt ifrån att ta ställning?

3 2. MOLIÈRE ( ) Molière hette egentligen Jean Baptiste Poquelin och var en fransk dramatiker, teaterdirektör och skådespelare. Han föddes i Paris 1622 och utbildade sig till advokat, men övergav sin juridiska karriär för att bli skådespelare bildade han teatergruppen Illustre Théâtre och antog artistnamnet Molière. Han skrev en rad odödliga komedier som t ex Tartuffe, Don Juan eller Stengästen, Misantropen och Den inbillade sjuke. Molière spelade ofta själv huvudrollen i sina pjäser. Den inbillade sjuke blev ironiskt nog hans sista roll; han insjuknade under en föreställning och fick döende föras bort från scenen. Molières pjäser spelas fortfarande flitigt världen över. Med avslöjande ironi driver han med företeelser i tiden och framförallt med all slags falskhet. Molière diktade hejdlöst om Paris dumdryga överklass, hyckleri och skenhelig fromhet inom kyrkan, och även om sin samtids bristfälliga läkarkår. Efter en premiär angreps han ofta från olika håll och inte sällan förbjöds hans pjäser att spelas. Som dramatiker svarade Molière för en förnyelse av komedin och många av hans karaktärer har blivit klassiska typer. 3. MISANTROPEN ÄR DEN VERKLIGEN ROLIG? av Claes Peter Hellwig, professor vid Stockholms Dramatiska Högskola Jean Baptiste Poquelin eller som han kallade sig Molière är känd som en av de stora komediförfattarna. Men ändå lyckades han av allt att döma inte övertyga sin samtida publik i Paris Misantropen blev en flopp trots att han själv spelade Alceste och hans unga hustru Armande Béjart spelade Célimène. Var låg felet? Han var på toppen av sin karriär och hade bakom sig en serie pjäser som gjort honom till både hovets och borgarnas gunstling. Allt gick att göra humor av. Hovet tjöt av skratt när han skildrade löjliga borgare och borgarna skrattade lika glatt när han gjorde narr av hovets ideal. Men när Molière utmanade kyrkan och de troende gick han för långt. Tartuffe som hade skenheligheten som tema blev för mycket för kyrkan som såg till att pjäsen stoppades. Molière fortsätter med att driva sin teater och spela sin version av Don Juan, men han insjuknar och sitter utanför Paris och väntar på att Tartuffe skulle släppas. Han sitter här och surar över att ytlighet och hyckleri tycks dominera både hovet och borgarna i Paris och tänker att i en sådan värld är det inte lätt att vara seriös. Han ser sig själv som en klarsynt kritiker av sin samtid och är djupt förälskad i sin unga hustru. Jag tror att Molière med sin nya pjäs verkligen ville bli uppfattad som en seriös dramatiker som kollegan Racine. Inte bara som en komiker med träffsäker penna. Han beslutar sig för att skriva sitt första seriösa verk. Han skriver på en pjäs om en förälskad sanningssägare som förälskar sig i en ung änka som av allt döma inte lämnar någon i sin omgivning oberörd med sin skönhet och intelligens. Alceste är hopplöst förälskad och Célimène är verkligen förtjust i hans uppvaktning. De båda bryter med det samtida modets konventioner och har på olika sätt utvecklat ett kritiskt förhållningssätt till sin omgivning. De upplever sig som stående utanför eller vid sidan av

4 samhället. Båda inser under pjäsens gång att de egentligen är mer förälskade i sig själva och sina idéer och ingen av dem vill offra sin paradroll för den andre. Molière tycks mena att de båda bara tror att det är förälskade i varandra. Och hur det slutar kan vi alla räkna ut. Vad Molière lyckades med var att skapa en extremt modern komedi om att vara lika fången i sin egen självbild som att vara fångad av samhällets konventioner. Att den inte slutade lyckligt gjorde den till en tragisk komedi eller som antagligen Molière såg det en komisk tragedi om språket och konventionerna. Men varför var inte Misantropen rolig 1666? Därför att Molières publik inte såg sig som individer utan som grupper, klasser inordnade i ett system. De kunde därför inte känna igen sig i problematiken hur man utvecklar sig själv utan att förlora sin unika frihet. Tanken på att vi är individer med en alldeles egen frihet som går före grupptillhörigheten uppstår först talet. Diskutera! Vad tror du gjorde att Misantropen ansågs så provocerande när den hade premiär 1666? Tycker du att något är provocerande i vår version av Misantropen? Uppfattar du Misantropen som en komedi? 4. REGITANKAR I Anna Petterssons regi spelar kvinnorna mansrollerna och männen kvinnorollerna. Misantropen Alceste heter i vår uppsättning Alcestine och är en medelålders kvinna som är förälskad i en yngre man. På så vis får pjäsen en helt ny dimension och publiken får möjlighet till ett nytt perspektiv på makt och genusstrukturer. Här förklarar hon sina tankar och idéer kring uppsättningen: Varför ville du sätta upp just Misantropen? - Jag valde att iscensätta Misantropen för att jag tycker att det finns teman som är intressanta även idag, såsom: tillhörighet och utanförskap, maktutövande och maktlöshet, ärekränkning, kulturella och sociala överenskommelser samt språkets betydelse. Jag tänker på när språket inte används för att kommunicera utan för att skyla över våra olikheter och motstridiga åsikter. Det är också intressant med en tid då man var så noga med de sociala konventionerna; att det var oerhört viktigt hur en reverens (djup bugning) gjordes samtidigt som de hade löss i perukerna, svettfläckar på kläderna och, i våra ögon, mycket dålig kroppshygien och bordsskick. Det var en kontrasternas tid. Glappet mellan begär, drifter och sociala normer och konventioner. Det djuriska kontra ett "övercivilicerat" sätt att bete sig. Kvinnorna spelar mansrollerna och männen spelar kvinnorollerna. Varför har du vänt på detta?

5 - Jag har valt att låta kvinnorna spela mansroller och männen spela kvinnoroller för att på så sätt få syn på, förhoppningsvis tillsammans med publiken, hur våra identiteter bestäms av vilka kön vi föds till. Vi har arbetat mycket med olika perspektiv på att bete sig eller att uppfattas som ett objekt eller ett subjekt beroende på hur man förhåller sig till klichéerna av ett kvinnliga kontra manliga sätt att bete sig och föra sig. Är det möjligt för publiken att se kvinnorollerna som subjekt och mansrollerna som objekt även om vi vanligtvis inte gör det i vårt samhälle? Pjäsens Alcestine slåss för sanning och uppriktighet. Är det viktigt att alltid vara ärlig? - Vår tid ägnar sig mycket åt vad som är "sant" och "äkta", antagligen för att vi lever i en tid då ytan så starkt påverkar hur vi blir betraktade och värderade av vår omgivning. Uppriktighet kan vara uppfriskande men var går gränsen för att slippa ta ansvar för de "sanningar" som levereras? Diskutera! Hur tycker du man framställer kvinnor på film och på våra scener? Kan du komma på någon film eller pjäs där du har reagerat på hur man framställer kvinnor och hur man framställer män? Hur upplever du rollfigurerna i Misantropen? 5. MISANTROPI MÄNNISKOFÖRAKT PHILINTINE Du riktar ditt hat mot den mänskliga naturen! ALCESTINE Ja, av ett avgrundsdjupt hat är min känsla buren. PHILINTINE Varenda stackars själ och alla överlag och varje enskild dödlig utan undantag, ingen människa i vår egen tid kan eventuellt ALCESTINE Nej, jag hatar alla, hatar generellt. Misantropi innebär att man har en fientlig inställning till sina medmänniskor. Man känner ett hat eller starkt ogillande mot det mänskliga släktet, eller har en disposition som innebär ett ogillande eller en brist på tillit till andra människor. Ordet kan härledas från det grekiska prefixet miso- (som betyder hata, förakta) och anthropos (som betyder människa). Hatet är inte mot individuella människor, utan snarare mot de drag som delas av hela mänskligheten oavsett vilken tid man lever i. (ur ne.se)

6 Diskutera! Hur är vi människor egentligen? Vad har vi för fördelar och nackdelar? Och på ett rent filosofiskt plan, är det svårt att vara människa? 6. SOCIALA KODER ALCESTINE Nej, jag står inte ut med dessa sliskiga fasoner, som är god ton i kretsarna bland bildade personer! Åh, vad jag hatar allt: grimaser, fagert tal, och alla tomma ord, en värld som blivit fal. Bak artighetens masker kämpar dessa kalla själar med tomma ord alla mot alla Här hycklar människor, till höger och till vänster och skiljer inte alls på lögner och förtjänster. Vare sig du är tillsammans med din familj, på fest, i skolan eller på jobbet så har alla situationer sin uppsättning av sociala koder. Koder som nödvändigtvis inte är uttalade, men som kan ha stor betydelse för hur det sociala klimatet fungerar. Exempel på sociala koder kan vara hur man hälsar på varandra, klädstil, bestämda platser i fikarummet eller om svordomar accepteras eller inte. Diskutera! Fundera på hur du och dina kompisar hälsar på varandra. Är det olika mellan killar och tjejer? Mellan unga och vuxna? Hur skulle omgivningen reagera om du t ex tilltalade någon på ett sätt som inte förväntas? Är det bra med sociala koder? Känns det tryggt eller falskt? 7. TIPS Litteratur Butler, Judith, Genustrubbel, Bokförlaget Daidalos, Elvin- Novak, Ylva, Att göra kön, Bonnier, Ericson, Bengt, Den nya överklassen, Fischer Co, Franzén, Nils- Olof, Molière, Natur och Kultur, 1960 Donnér, Jarl W, Det var en gång på teatern, Lund Kullenberg, Annette, Urp! sa överklassen, Atlas, Molière, Misantropen eller Den förälskade furiren, Symposion, Nihlén, Johanna, Genusboken, Liber, Ribbing, Magdalena, Nya stora etikettsboken, Bokförlaget DN, 2005.

7 Film och TV Mandomsprovet, regi Mike Nichols, Molière, regi Ariane Mnouchkine, 1978 Amadeus, regi Milos Forman, Farligt begär, regi Stephen Frears, Förnuft och känsla, regi Ang Lee, Marie Antoinette, regi Sofia Coppola, Molière, regi Laurent Tirard, A Royal Affair, regi Nikolaj Arcel, Historieätarna, producent Karin af Klintberg, SVT Artiklar Det går en stank genom Sverige, Sydsvenskan , gar- en- stank- genom- sverige/ Överklassen får skämmas, SVT , far- skammas De nya bilderna av klass, Sydsvenskan , livet/de- nya- bilderna- av- klass/ Webb En hemsida som bjuder in till dialog om jämställdhet: genusdebatten.se Nationella sekreteriatet för genusforskning: genus.se Bianca och Tiffany Kronlöfs blogg. Två systrar som vill mycket, låter högt och kommer att synas: blogg.djungeltrumman.se/biancatiffany/ Regissören Anna Petterssons hemsida: annapettersson.com