'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ"

Transkript

1 'LJLWDODELOGHUR KGLJLWDOELOGPDQLSXOHULQJ Nyckelord: Sampling, kvantisering, upplösning, geometriska operationer, fotometriska operationer, målning, filtrering 'LJLWDOUHSUHVHQWDWLRQR KODJULQJDYELOGHU En fotografisk bild kan med viss rätt sägas ha mer eller mindre oändlig upplösning, i alla fall jämfört med digitala bilder. Det finns ingen tydlig begränsning för detaljskärpan i en fotografisk bild, och inte heller någon tydlig gräns för hur små skillnader i intensitet som kan återges. En digital bild däremot har begränsad upplösning både i rumsled och signalled. För att överföra en analog bild till digital form utför man en så kallad sampling, där den kontinuerliga variationen i intensitet över originalbildens yta läses av på diskreta punkter, och en kvantisering, så att intensiteten i varje uppmätt punkt representeras med ett binärt tal med ändlig precision, ofta med 8 binära bitar som kan representera 2 8 =256 olika intensitetsnivåer. Den rumsliga upplösningen kan kallas för geometrisk upplösning. Ofta säger man dock bara kort och gott upplösning när man i vardagslag talar om geometrisk upplösning. En ofta använd enhet för geometrisk upplösning är pixels per inch eller dots per inch, förkortat ppi eller dpi. SI-enheten centimeter förekommer tyvärr ganska sällan i detta sammanhang. För bildskärmar används ofta termen dot pitch, som direkt anger storleken för en pixel, ofta i enheten millimeter. Det antal nivåer man kan representera med den valda kvantiseringen kan kallas för fotometrisk upplösning. En vanlig enhet för att beskriva fotometrisk upplösning är bits per pixel, förkortat bpp. Begreppet pixel är en hopdragning av engelskans picture element och är en vanlig benämning för den minsta enheten i en digital bild, en enda sampelpunkt. En svensk benämning är bildpunkt, men den används tyvärr sällan. Kvantiseringen utförs lämpligen så att det tillgängliga talområdet utnyttjas väl, till exempel så att det mörkaste tänkbara svarta i bildmaterialet representeras med det minsta representerbara talet, och det ljusaste vita representeras med det största talet. Man skall alltså göra en väl avvägd kalibrering av signalområdet, så att inte de tillgängliga binära bitarna blir delvis outnyttjade, och så att bildsignalen inte heller blir överstyrd, det vill säga att de mörkaste eller ljusaste delarna i bilden inte kan representeras korrekt. Sampelpunkterna läggs vanligen i en kvadratiskt rutmönster i rader och kolumner parallella med bildens kanter, beroende på att det är enklast så. Det finns inget som formellt hindrar att man väljer olika geometrisk upplösning i horisontell och vertikal led i en bild, eller lägger sampelpunkterna i andra mönster än rektangulära rutnät, men detta är inte särskilt vanligt Originalbild 13x13 sampelpunkter 13x13 samplade pixels Kvantiserade pixelvärden Ur bildkvalitetssynpunkt är det viktigt att ha hög upplösning både geometriskt och fotometriskt. Den geometriska upplösningen i ovanstående exempel är till exempel grovt otillräcklig för att återge motivet väl. Brister i geometrisk upplösning kan inte kompenseras med en hög fotometrisk upplösning. En bristande fotometrisk upplösning kan däremot åtminstone delvis kompenseras med en mycket hög geometrisk upplösning genom så kallad rastrering (engelska halftoning, dithering), men det är något man tar till endast om utenheten inte kan återge tillräckligt många intensitetsnivåer. Detta är fallet för till exempel de flesta skrivare och alla vanliga tryckmetoder. Teorin och praktiken kring rastrering tillhör området grafisk teknik. Vi går inte in på detaljerna här, men i figuren nedan ser du ett enkelt exempel på en rastrerad bild i stark förstoring. Gråskalebild, 8 bpp Rastrerad bild, 1 bpp

2 I bilderna nedan ses effekten av varierande geometrisk och fotometrisk upplösning. Den exakta geometriska upplösningen som anges gäller om du skriver ut detta dokument. Om du tittar på en skärm beror den aktuella upplösningen på vilken storlek du har på bildpunkterna på skärmen du läser detta från, och på vilken förstoringsgrad du har valt i läsprogrammet. En typisk bildskärm har en geometrisk upplösning någonstans mellan 70 och 100 dpi, och du kommer därför inte att se någon större skillnad mellan 135 och 67 dpi på skärmen om du inte zoomar in på bilderna. 135 dpi, 8 bpp (256 nivåer) 67 dpi, 8 bpp 34 dpi, 8 bpp 17 dpi, 8 bpp 135 dpi, 4 bpp (16 nivåer) 135 dpi, 3 bpp (8 nivåer) 135 dpi, 2 bpp (4 nivåer) 135 dpi, 1 bpp (2 nivåer) 2SHUDWLRQHUSnGLJLWDODELOGHU Det finns många operationer som kan utföras på digitala bilder. Detta är i själva verket anledningen till att digitala bilder blivit så populära. I stort sett all hantering av bilder sker i dag med digitala metoder, just på grund av att det är så flexibelt och erbjuder så många möjligheter som inte fanns eller var mycket besvärliga att genomföra på traditionellt sätt med fotografiska metoder. Det finns dock fallgropar. Digitala bilder har stora möjligheter, men också begränsningar som inte alltid är så lätta att hålla reda på. En grundläggande teoretisk kunskap om mekanismerna bakom lagring och manipulation av digitala bilder är till mycket god hjälp för att undvika att göra fel, och även för att analysera fel som uppstått i behandlingen av bilder. Det är fortfarande en låg nivå på dessa kunskaper bland folk i allmänhet, även bland många som dagligen arbetar med bilder. Tumregler och inkörda rutiner får tyvärr ofta ersätta en djupare förståelse. Det antal operationer som kan utföras på en digital bild är oräkneliga, och nya sätt att behandla, förbättra, förändra, förvanska och förstöra bilder uppfinns hela tiden. Operationerna kan dock för överskådlighets skull delas in i några olika grundläggande typer. *HRPHWULVNDRSHUDWLRQHU Alla operationer som förändrar en bilds storlek eller form kan kallas för geometriska operationer. Till dessa hör dels en rad enkla operationer som bara plockar existerande bilddata pixel för pixel och överför dessa data till en ny bild: Kopiering (en ny bild skapas med samma innehåll som en förlaga) Beskärning (en del av bilden används till att skapa en ny bild) Collage (flera bilder eller delar av bilder kombineras till en ny bild) Sedan finns det geometriska operationer som kräver att man räknar om data på olika sätt. Två av dessa är storleksförändring och rotation. 6WRUOHNVI UlQGULQJ För att förändra storleken på en bild kan man strängt taget ägna sig åt bokföringstekniska manipulationer och behålla exakt samma bilddata, men anse att bilden har en annan geometrisk upplösning. Genom att öka den geometriska upplösningen förminskar man bilden, och genom att minska den geometriska upplösningen kan man förstora bilden. Detta är dock inte särskilt vanligt. Ofta har man en utenhet med en bestämd geometrisk upplösning som bilden skall visas på, och då måste man förändra bildens dimensioner i antalet pixels på bredden och höjden för att få den att verkligen fysiskt ändra storlek.

3 När man förstorar en bild måste man skapa nya pixels mellan de gamla. Detta kallas för interpolering eller uppsampling. Det finns olika metoder för att göra detta. De vanligaste är närmaste granne (nearest neighbor), bilinjär interpolation (bilinear interpolation) och bikubisk interpolation (bicubic interpolation). Bikubisk interpolation är den mest komplicerade och tar längst tid att beräkna, men ger i allmänhet också det bästa resultatet. Närmaste granne är ingen egentlig interpolation, utan man tar bara det närmaste sampelvärdet och duplicerar det. Detta ger en kantighet i de förstorade bilderna som oftast är oönskad. Bättre interpolationsmetoder ger inte samma tydliga bieffekter. Bilder som förstoras mer än marginellt blir dock alltid suddiga på ett eller annat sätt. Det finns helt enkelt inte nog med information i en liten bild för att skapa en större, skarp bild. När en bild skall förminskas måste man kasta bort data och bestämma sig för vilka sampelvärden man skall behålla. Detta kallas för nedsampling, och innebär också ett slags interpolering. Även här kan man använda sig av närmaste granne, linjär eller bikubisk interpolering, med i stort sett samma skillnader i kvalitet som för uppsampling. Närmaste granne-metoden kan göra även en förminskad bild kantig, och vissa små detaljer kan försvinna helt eller delvis. Bilder som förminskats innehåller mindre information än originalet, eftersom man kastar bort data när man minskar antalet bildpunkter. Det går därför inte att återskapa originalet exakt genom att förstora den förminskade bilden igen. 5RWDWLRQ En annan bildoperation som kan kräva beräkningar är rotation. Rotation i steg om 90 grader innebär dock inga beräkningar. Då är det bara att flytta om de befintliga bildpunkterna och stuva om rader till kolumner. Beräkningar krävs bara när man vill rotera i en godtycklig vinkel. På samma sätt som med förminskning och förstoring kan man ta en enkel utväg och säga att själva rutnätet för samplingen vrids med bilden, så att man bara lägger själva bildpunkterna på snedden. På samma sätt som för storleksförändring är detta dock sällan någon bra lösning. Det är oftast en utenhet inblandad som har horisontella och vertikala rader och kolumner för de bildpunkter som kan visas, och för att få en bild att visas roterad måste man i sådana fall räkna om sampelvärdena. Det rör sig även här om en interpolering, där man skapar nya sampelpunkter utifrån existerande sampelpunkter, och även härkan man använda sig av olika noggranna interpoleringsmetoder. Närmaste granne-metoden kan ge ett acceptabelt resultat för rotation, men liksom annars är mer komplicerade metoder som bikubisk interpolering att föredra om man har datorkraft nog och programvara som klarar av att göra en noggrannare interpolering. En annan populär metod för att förändra bilder är så kallad warping, där bilden samplas om till ett oregelbundet rutnät för att uppnå speciella effekter. I detta fall är det ännu viktigare att man interpolerar noggrant, eftersom bilden kommer att samplas om olika tätt i olika punkter. Om interpolationseffekter som kantighet eller suddighet syns mer på vissa ställen än andra är det både avslöjande och störande. Förminskning, förstoring, rotation och warping faller allihop under det kollektiva begreppet omsampling, vilket bokstavligen innebär att man räknar fram en ny samplad digital bild med en tidigare samplad digital bild som utgångspunkt. Teorin kring omsampling är omfattande och komplicerad, men om man bara känner till i stora drag vad det innebär har man vunnit mycket för förståelsen av hur digitala bilder uppför sig. Förminskad bild (50x50 pixels) Originalbild (105x105 pixels) Förstorad bild (210x210 pixels) bikubisk interpolering

4 Bild roterad 90 grader Bild roterad 10 grader Oregelbunden omsampling ( warping ) )RWRPHWULVNDRSHUDWLRQHU Förutom att förändra en bilds geometriska dimensioner kan man behöva ändra i själva pixelvärdena. Detta är mycket vanliga operationer som i många fall har en direkt motsvarighet i traditionella fotografiska metoder. Att förändra en bild så att den blir ljusare, mörkare, mer eller mindre kontrastrik eller får en bättre färgåtergivning faller under begreppet fotometriska operationer. Gemensamt för dessa operationer är att de kan beskrivas som en enkel avbildning av inbildens värden till utbildens värden, pixel för pixel. Avbildningen kan på ett enkelt och konkret sätt beskrivas med en överföringsfunktion eller tonkurva (transfer function, tone curve), där man i ett diagram anger utbildens värde för varje tänkbart värde i inbilden. Axlarna i diagrammet kan antingen graderas i intervallet [0,1] eller direkt i den valda kvantiseringens representation med heltalsvärden, vilket för 8 bitars kvantisering innebär tal mellan 0 och 255. Utbildens värde (0-1) Inbildens värde (0-1) Ingen tonförändring Ljusare bild Mörkare bild Mer kontrast Mindre kontrast 0nOQLQJ Förutom att förändra en hel bild på samma sätt kan man naturligtvis vilja gå in och ändra vissa detaljer eller mindre områden i bilder. Detta görs med interaktiva metoder, där en operatör med hjälp av en mus eller ett digitaliseringsbord för en pekare med ett verktyg över bilden. Verktyget kan efterlikna en målarpensel eller liknande, så att bilden får nya värden där verktyget används, men det kan också vara ett markeringsverktyg, så att man markerar eller maskar ut vissa delar av bilden, för att sedan utföra någon fotometrisk operation eller filtrering (se nedan) på de markerade delarna av bilden. 7UDQVSDUHQV Ett mycket vanligt och nyttigt begrepp på området digitala bilder är transparens (eng. transparency, genomskinlighet), eller motsatsen opacitet (eng. opacity, ogenomskinlighet). Transparens beskrivs antingen som en egenskap hos en hel bild, eller mer generellt som en egenskap hos varje pixel. Transparensen blir då en egen kanal i bilden, där man för varje pixel förutom dess ljushetsvärde även anger hur genomskinlig den är. Transparenta bildpunkter i en bild som i ett collage läggs ovanpå andra bilder med andra bildpunkter skall ge ett pixelvärde i utbilden som beror av både den nya och den gamla underliggande bilden. Oftast beskrivs transparensen som en procentsats, där 100% transparens innebär att bilden är helt genomskinlig och inte syns, och 0% transparens innebär att bilden är helt ogenomskinlig och helt täcker underliggande bildpunkter. Opacitet är samma sak fast tvärt om: 100% opacitet innebär en helt ogenomskinlig, täckande bild, medan 0% opacitet innebär en helt genomskinlig, osynlig bild.

5 )LOWUHULQJ Den sista klassen av operationer på digitala bilder kan faktiskt också sägas vara en fotometrisk operation, men i stället för att beräkna varje ny bildpunkts värde som en funktion av värdet hos en enda punkt i originalbilden så tar man i en filtrering hänsyn till flera pixels i originalbilden för att beräkna varje ny pixel. Begreppet syftar inte på någon tydlig likhet med traditionella optiska filter för fotografi, utan snarare till filter inom signalbehandling och elektronik, där man kan förändra en signal på ofta mycket komplicerade sätt genom att skicka den genom ett filter. Digitala bilder är också signaler, med skillnaden att de är en funktion av två variabler (x,y) i stället för i en dimension som till exempel ljudsignaler eller elektriska signaler, som kan beskrivas som en funktion av tiden. Samma verktyg som används för att analysera filter i en dimension fungerar även för att analysera filter i två dimensioner, och även om vi inte går in på sådana detaljer här kan det vara värt att nämna att just digitala filter för bildoperationer är ett mycket stort tillämpningsområde för digital signalbehandling. Detta tillhör ämnesområdena bildanalys och bildbehandling, och vi går inte in på detaljer här. I stället visar vi några belysande exempel. Filtrering av en bild kan enkelt beskrivas som en operation som inte bara tar hänsyn till en enda bildpunkts värde för att skapa en punkt i utbilden, utan dessutom tittar på en större eller mindre omgivning av punkten och utför vissa beräkningar för att komma fram till utbildens värde. Även en interpolering, som beskrevs ovan, är faktiskt ett slags filtrering. Filter för förändring av digitala bilder finns av många olika slag för många olika tillämpningar, och många av dem innebär mycket komplicerade beräkningar med många mellanled. En viktig klass av filter är emellertid ganska enkla att beskriva, nämligen så kallade linjära filter. Dessa beskrivs med en uppsättning viktskoefficienter, och utbildens värde i varje punkt beskrivs som ett viktat medelvärde av inbildens värden i motsvarande punkt samt i en liten omgivning runt denna punkt. Om man definierar filtret i en omgivning av 3x3 pixels får man nio viktskoefficienter i filtret, och utbildens värde i varje punkt beräknas som en summa av nio termer. Det är rätt så mycket arbete med att beräkna en filtrering, speciellt om man har många filterkoefficienter, men de effekter som kan uppnås är väldigt avancerade. Man reducera brus i bilder, få dem att bli suddiga eller faktiskt även se skarpare ut, eller man kan lägga på olika sorters specialeffekter. Variationsmöjligheterna är oräkneliga. De flesta mer avancerade bildbehandlingsprogam innehåller stora möjligheter till filtrering av bilder. Som ett konkret exempel kan vi ta en operation som gör en bild litet suddig, ett enkelt så kallat gaussiskt filter (Gaussian blur). Viktskoefficienterna visas till vänster om bilderna. Varje pixel i utbilden beräknas som en summa av okringliggande pixels multiplicerade med motsvarande viktskoefficienter inbild utbild Operationen får i princip samma effekt som om man hade gjort bilden suddig med optiska metoder (t ex dra en kamera ur fokus). För att göra bilden ännu mer suddig kan man använda ett större filter med fler koefficienter, eller helt enkelt applicera filtret flera gånger på bilden, vilket faktiskt är både enklare och snabbare. Det finns inget som hindrar att man har negativa viktskoefficienter i ett filter. Nedanstående filter ger till exempel en reliefeffekt, där vertikala kanter förstärks inbild utbild Filter med en eller flera negativa vikter är i allmänhet kantförstärkande, deriverande operationer, även kallade högpassfilter, som gör att kanter och små detaljer förstärks, medan filter med enbart positiva vikter har utsuddande, integrerande karaktär, även kallade lågpassfilter, som gör detaljer och kanter oskarpa. Exakt hur man bär sig åt för att designa filter som utför en önskad operation behandlas inom ämnena signal- och bildbehandling, och det ligger långt utanför ramen för denna korta introduktion. Stefan Gustavson, ITN-LiTH,

Grundredigering i Photoshop Elements

Grundredigering i Photoshop Elements Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

bilder för användning

bilder för användning Grundläggande guide i efterbehandling av bilder för användning på webben Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Beskärning...4 Att beskära en kvadratisk bild...5 Att beskära med bibehållna proportioner...5

Läs mer

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Att bevara historiska bilder Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra Fokus Att bevara bildinformation i oftast lånade bilder genom att överföra informationen i digital form. i digital form. Bättre

Läs mer

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer

Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Bildförbättring (enhancement) Spatial domän. Operatorer. Tröskling (threshold) Gråskale-transformationer Bildförbättring i spatial domänen (kap. 3) Punktoperationer Gråskaletransformationer Logiska & aritmetiska operationer Filtrering Faltning Lågpassfilter Högpassfilter Bildförbättring (enhancement) Förbättra

Läs mer

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND A N D E R S 2 0 En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND Varför används rastrering? Inom nästan all tryckeri- och skrivarteknik idag används någon form av rastrering för att göra tryckningen möjlig.

Läs mer

Bildbehandling i frekvensdomänen

Bildbehandling i frekvensdomänen Uppsala Tekniska Högskola Signaler och system Handledare: Mathias Johansson Uppsala 2002-11-27 Bildbehandling i frekvensdomänen Erika Lundberg 800417-1602 Johan Peterson 790807-1611 Terese Persson 800613-0267

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 30 januari 2015 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Kort lektion i skannerteknik

Kort lektion i skannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en skanner? En skanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av skanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddskanner. Läser

Läs mer

A3-scanner. Svenska. Användarhandbok

A3-scanner. Svenska. Användarhandbok A3-scanner Svenska Användarhandbok Hämta TWAIN-drivrutinen för scannern TWAIN-drivrutinen är den scanningsmodul som tillhandahålls med din scanner. Den är lätt att nå från de medföljande scannerprogrammen

Läs mer

BILDBEHANDLINGSMETOD INNEFATTANDE BRUSREDUCERING I BILD MED LOKALT ADAPTIV FILTERKÄRNA

BILDBEHANDLINGSMETOD INNEFATTANDE BRUSREDUCERING I BILD MED LOKALT ADAPTIV FILTERKÄRNA BILDBEHANDLINGSMETOD INNEFATTANDE BRUSREDUCERING I BILD MED LOKALT ADAPTIV FILTERKÄRNA Author: Stefan Olsson Published on IPQ website: April 10, 2015 Föreliggande uppfinning avser en metod för bildbehandling

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

ppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

ppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003) DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Sasan Gooran (HT 2003) Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 2006-11-14 Grafisk teknik 1 2006-11-14 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi = 72 ppi (Inläsningsupplösning):

Läs mer

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs. www.databok.se Adobe Photoshop CS3 Fortsättningskurs www.databok.se Innehållsförteckning 1 Färghantering... 1 Färgomfång... 2 Behöver du färghantering?... 2 Kalibrera bildskärmen... 3 Kalibreringsprogram... 3 Färginställningar...

Läs mer

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Kamerans sensor I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Objektivet projicerar en bild på sensorn och varje liten

Läs mer

dpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln

dpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln Logga in Bli medlem Artiklar > Digital bild > dpi, lpi och ppi dpi, lpi och ppi Av Mikael Pertmann 2002-05-17. Läst 16520 ggr. Det finns tre förkortningar som de flesta brukar uppleva som förvirrande nämligen

Läs mer

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran 1/8/15 Grafisk teknik 1 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum 1/8/15 Grafisk teknik 2 ppi (pixels per inch) ppi (Inläsningsupplösning):

Läs mer

Öppna bilden C:\Photoshop5-kurs\Bananer 96ppi.psd. Aktivera verktyget Färgpyts i verktygslådan.

Öppna bilden C:\Photoshop5-kurs\Bananer 96ppi.psd. Aktivera verktyget Färgpyts i verktygslådan. 140 Målnings- och redigeringsverktyg 3 Fyllningsverktyg Ofta vill man fylla ett helt område med en viss färg, ett visst mönster eller en övertoning mellan flera färger. Detta kan åstadkommas på några olika

Läs mer

Ansiktsigenkänning med MATLAB

Ansiktsigenkänning med MATLAB Ansiktsigenkänning med MATLAB Avancerad bildbehandling Christoffer Dahl, Johannes Dahlgren, Semone Kallin Clarke, Michaela Ulvhammar 12/2/2012 Sammanfattning Uppgiften som gavs var att skapa ett system

Läs mer

Kort lektion i Scannerteknik

Kort lektion i Scannerteknik Sammanställd av Jan Borgfelt Vad är en Scanner? En Scanner är en bildläsare, som läser in bilder till Din dator. Det finns 2 typer av Scanners som Du kan koppla till Din dator: 1. Flatbäddscanner. Läser

Läs mer

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013) Grafisk Teknik Rastrering Övningar med lösningar/svar Det här lilla häftet innehåller ett antal räkneuppgifter med svar och i vissa fall med fullständiga lösningar. Uppgifterna är för det mesta hämtade

Läs mer

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Digitala bilder Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Den nukleärmedicinska bilden Historik Analoga bilder. Film exponerades för ljusblixtar som producerades när strålning detekterades. oändligt

Läs mer

Perfekt skärpa i Photoshop

Perfekt skärpa i Photoshop Perfekt skärpa i Photoshop Lathunden innehåller viktiga nyckelbegrepp från kursen och alla riktvärden du behöver. Dessutom finns ett antal tips och förtydliganden som inte nämndes i kursen. Alla värden

Läs mer

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

Introduktion till begreppet ortsfrekvens Introduktion till begreppet ortsfrekvens Denna lilla skrift har tillkommit för att förklara begreppet ortsfrekvens, samt ge några exempel på beräkningar och omvandlingar som man kan behöva göra när man

Läs mer

Format. Problem. Andra format. Digital redigering. JPG för fotografier. Photoshop. GIF lämplig för ritad grafik

Format. Problem. Andra format. Digital redigering. JPG för fotografier. Photoshop. GIF lämplig för ritad grafik Digital redigering Photoshop Format JPG för fotografier 24-bitars färg (RGB), 16,7 milj färger GIF lämplig för ritad grafik 256 färger Färgpalett indexerad bild Stödjer genomskinlighet Kan vara animerade

Läs mer

Så skapas färgbilder i datorn

Så skapas färgbilder i datorn Så skapas färgbilder i datorn 31 I datorn skapas såväl text som bilder på skärmen av små fyrkantiga punkter, pixlar, som bygger upp bilden. Varje punkt har sin unika färg som erhålls genom blandning med

Läs mer

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi?

Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4. Digitala röntgenbilder. Vad menas med digital radiologi? Digitala röntgenbilder Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT Digital bild enligt Nationalencyklopedin, band 4.. bild som endast är definierad i ett bestämt antal punkter i vilka den endast kan anta ett begränsat

Läs mer

Det första du behöver göra är att ta reda på vilken storlek bilden har. Öppna en bild i Photoshop. Välj Bild; Bildstorlek i övre menyn

Det första du behöver göra är att ta reda på vilken storlek bilden har. Öppna en bild i Photoshop. Välj Bild; Bildstorlek i övre menyn Ändra bildstorlek (Photoshop CS 3) Sid. 1 1. Minska en bild När man jobbar med bilder vill man ibland ändra storlek, eller minska antal pixlar, eftersom bildfilen blir för stor och för tung (i kb) om den

Läs mer

Brusreducering och Skärpning av bilder. Kalle Prorok Okt 2010

Brusreducering och Skärpning av bilder. Kalle Prorok Okt 2010 Brusreducering och Skärpning av bilder Kalle Prorok Okt 2010 Varför blir det brus? Termiskt brus i sensorn Statistiska avvikelser Ökar med känsligheten (ISO) Högre med små pixlar Syns mest i röda o blå

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Bilder och färger Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Exempel: Bilder på några webbsidor 2 Bildpunkt = pixel (picture element) Bilder (bitmap

Läs mer

Scanner Användarhandledning

Scanner Användarhandledning Scanner Användarhandledning Dialogrutan TWAIN Bilaga 2 Innehåll Dialogrutan TWAIN... 3 För att nå Dialogrutan TWAIN kan du göra Följande... 4 Scanna en Bild eller ett Dokument... 5 (1) Dokumentplacering...

Läs mer

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny Tidigare har vi gått igenom Fourierserierepresentation av periodiska signaler och Fouriertransform av icke-periodiska signaler. Fourierserierepresentationen av x(t) ges av: där a k = 1 T + T a k e jkω

Läs mer

Laboration i Fourieroptik

Laboration i Fourieroptik Laboration i Fourieroptik David Winge Uppdaterad 4 januari 2016 1 Introduktion I detta experiment ska vi titta på en verklig avbildning av Fouriertransformen. Detta ska ske med hjälp av en bild som projiceras

Läs mer

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation

Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 (P2) Problembeskrivning och uppdragsspecifikation Projekt 2 Möjligheter/Problem med 2-dimensionella mätdata Uppstart: Se planen (kursens hemsida) Etapp 1 Mätdata i 2 dimensioner behöver utredas/signalbehandlas

Läs mer

Lite verktyg och metoder Photoshop CS2

Lite verktyg och metoder Photoshop CS2 Lite verktyg och metoder Photoshop CS2 Kurvor och Nivåer Med Nivåer och Kurvor kan man ställa nästan allt i bilden. Vitt ska vara vitt och svart ska vara svart. Fixa det med Nivåer. Hur ljus ska den vara?

Läs mer

Elements 5.0. Innehållsförteckning

Elements 5.0. Innehållsförteckning Elements 5.0 Innehållsförteckning 2. Tanka hem en bild 3. Öppna en bild 4. Rotera 5. Ändra storlek 6. Spara 7. Skriv ut 9. Förbättra 12. Filter 13. Trollstav/Övertoning 14. Klona 15. Gör flytande 16. Svartvit

Läs mer

Så här använder du de enklaste funktionerna i programmet: Starta programmet. Programmet startas från ikonen på skrivbordet.

Så här använder du de enklaste funktionerna i programmet: Starta programmet. Programmet startas från ikonen på skrivbordet. PhotoFiltre 1 Innehåll Starta programmet... 3 Rotera bilden... 4 Beskära bilden... 4 Ljusa upp en bild... 5 Förminska bilden... 6 Skärpa i bilden... 7 Spara och komprimera bilden... 7 Ta bort röda ögon...

Läs mer

Flerdimensionell analys i bildbehandling

Flerdimensionell analys i bildbehandling Flerdimensionell analys i bildbehandling Erik Melin 27 november 2006 1. Förord Målet med den här lilla uppsatsen är att ge några exempel på hur idéer från kursen flerdimensionell analys kan användas i

Läs mer

Att använda bildhanteringsprogram, del 2

Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Att använda bildhanteringsprogram, del 2 Gå till Adobe Online (M) Markeringsram - (L) Lasso - (C) Beskärning - (J) Airbrush - (S) Klonstämpel - (E) Suddgummi - (R) Oskärpa - (A) Markering av bankomponenter

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder Medicinska Bilder, TSBB3 Lab: Mätvärden på Medicinska Bilder Maria Magnusson, 22 Senaste updatering: september 25 Avdelningen för Datorseende, Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet Introduktion

Läs mer

Så får du perfekt skärpa i dina bilder del 1

Så får du perfekt skärpa i dina bilder del 1 Så får du perfekt skärpa i dina bilder del 1 Skärpning av digitala bilder är för många fotografer synonymt med att använda en oskarp mask precis innan bilderna ska skrivas ut. Men skärpning är så mycket

Läs mer

ppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

ppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003) ppi = 72 DIGITAL RASTRERING Sasan Gooran (HT 2003) 2006-08-18 Grafisk teknik 1 2006-08-18 Grafisk teknik 4 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi = 36 Skanning Foto Digital bild ppi: Antalet sampel per tum

Läs mer

IT-körkort för språklärare. Modul 7. Bildbehandling

IT-körkort för språklärare. Modul 7. Bildbehandling IT-körkort för språklärare Modul 7 Bildbehandling Brian Kottonya 2012 Innehåll 1. Vad är Splashup? 2. Skapa ett konto 3. Verktyg 4. Öppna en bild 5. Spara en bild 6. Ändra storlek på en bild 7. Lägga till

Läs mer

Redigera. Rotera bild

Redigera. Rotera bild Redigera Ofta tar man bilder på höjden, d v s håller kameran vertikalt när man fotograferar. Några digitalkameror känner av detta och lägger bilden rätt, men oftast får man gå in i ett program och rotera

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Bildredigering i EPiServer & Gimp Bildredigering i EPiServer & Gimp Maria Sognefors 7minds Agenda Teori om bilder Att tänka på när jag fotograferar Föra över bilder från kamera till dator Ladda upp bilder till EPiServer CMS 5 Enkel redigering

Läs mer

ICC-profiler och färginställningar

ICC-profiler och färginställningar ICC-profiler och färginställningar FÖR DAGSPRESS Innehåll Introduktion... 3 Betraktningsmiljö... 4 Skärmkalibrering... 5 ICC-profiler... 6 Färginställningar... 7 Bildbehandling... 9 Tryckanpassning...

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg

Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg Åk 8, Fenestra Centrum, Göteborg Lärandeobjektet behandlades över två lektioner, lektionspar i respektive försök att få eleverna att urskilja det (Lektion 1a & b, Lektion 2a & b, Lektion 3a & b) Lärandeobjekt:

Läs mer

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals)

Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Dokumenteringar av mätningar med TLC (Thermocrome liquid crystals) Utförda under hösten -99. KTH Energiteknik, Brinellvägen 60, klimatkammare 3 av Erik Björk Sammanfattning Mätningar utfördes med s.k.

Läs mer

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder: Bildhantering i OEW Bilder på webben Bilder som man ser på olika hemsidor bör ha dessa egenskaper: 1 Klara färger 2 Skärpa 3 Snabbladdade 4 Rätt storlek för syftet Vi ska arbeta med följande bilder: Program

Läs mer

En grund i bildbearbetning för webben i Photoshop Elements 11

En grund i bildbearbetning för webben i Photoshop Elements 11 En grund i bildbearbetning för webben i Photoshop Elements 11 Mappstrukturering... 2 Arbetsflöde bildbearbetning för webb Beskär... 3 Storleksförändra bild... 4 Skärpa... 5 Spara för webb... 6 Från logga

Läs mer

1 Bildhantering i MS Word

1 Bildhantering i MS Word 1 Bildhantering i MS Word För att alla de bilder, illustrationer och andra grafiska objekt som ingår i avhandlingen även ska se bra ut i det tryckta exemplaret och inte bara i det elektroniska, följer

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

Optimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN

Optimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN Optimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN Färgrymd Vad är egentligen en färgrymd? Digitala enheter (tex skärmar, skrivare, scanners) kan inte återge alla färger som det mänskliga ögat

Läs mer

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab3: Mätvärden på Medicinska Bilder

Medicinska Bilder, TSBB31. Lab3: Mätvärden på Medicinska Bilder Medicinska Bilder, TSBB3 Lab3: Mätvärden på Medicinska Bilder Maria Magnusson, Avdelningen för Datorseende Institutionen för Systemteknik Linköpings Universitet Introduktion I denna laboration ska vi göra

Läs mer

Ett enkelt OCR-system

Ett enkelt OCR-system P r o j e k t i B i l d a n a l y s Ett enkelt OCR-system av Anders Fredriksson F98 Fredrik Rosqvist F98 Handledare: Magnus Oskarsson Lunds Tekniska Högskola 2001-11-29 - Sida 1 - 1.Inledning Många människor

Läs mer

L A B R A P P O R T 1

L A B R A P P O R T 1 L A B R A P P O R T 1 BILDTEKNIK Dan Englesson Emil Brissman 9 september 2011 17:04 1 Camera noise 1.1 Task 1 Ett antal svarta bilder togs genom att fota i totalt mörker för att beräkna kamerans svartnivå.

Läs mer

Sensorer i digitalkameror

Sensorer i digitalkameror Sensorer i digitalkameror Kretskort Minneskort Sensor Detektorelement (pixel). Typisk storlek: 2-5 m Typiskt antal: 5-20M Sensortyper i digitalkameror CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal

Läs mer

Kvalitetsmått: Skärpa

Kvalitetsmått: Skärpa Kvalitetsmått: Skärpa Metoder att mäta skärpa: Upplösningstest: Hur täta streckmönster syns i bilden? Subjektivt, begränsad information (Lab. 2) MTF: Fullständig information (Lab. 2) Upplösningstest med

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING

ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING ETT FÖRSTORINGSPROGRAM PÅ DATORN ANVÄNDARHANDLEDNING 2007 Innehåll Innehåll...1 1. Om Lightning...2 2. Systemkrav...2 3. Installera och använda Lightning...2 4. Lightnings kontrollpanel...3 5. Ändra förstoringsgrad...3

Läs mer

TBSK 03 Teknik för Advancerade Datorspel

TBSK 03 Teknik för Advancerade Datorspel TBSK 03 Teknik för Advancerade Datorspel Översikt 3D och Stereoskopi Introduktion Bildskärmsteknik Depth Cues Limiteringar Design-riktlinjer Texturkompression Introduktion Algoritmer & Standarder (DXT,

Läs mer

Laboration 1. Grafisk produktion och tryckkvalitet (TNM015) Rastrering och objektiva kvalitetsmått. S. Gooran (VT2007)

Laboration 1. Grafisk produktion och tryckkvalitet (TNM015) Rastrering och objektiva kvalitetsmått. S. Gooran (VT2007) Laboration 1 Grafisk produktion och tryckkvalitet (TNM015) Rastrering och objektiva kvalitetsmått S. Gooran (VT2007) Syfte: Denna laboration är till för att öka förståelsen för olika rastreringstekniker

Läs mer

Retuschering inkl Skönhetsretusch. Kalle Prorok Okt 2010

Retuschering inkl Skönhetsretusch. Kalle Prorok Okt 2010 Retuschering inkl Skönhetsretusch Kalle Prorok Okt 2010 Varför vill man retuschera? Lokala justeringar Ljusa upp/mörka ner delar av bild Redigera bort tillfälliga skavanker Ta bort detaljer i bakgrund/förgrund

Läs mer

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0

Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Lär dig grunderna i Photoshop Elements 4.0 Här får du lära dig hur man flyttar bilder från kameran till datorn, hur man fixar till ett foto, hur man skriver ut bilder och mycket mera. Lycka till! copyright

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel

Konvertering. (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel Konvertering (Conversion chapter 3, Watkinson) Sebastian Olsson Anders Stenberg Mattias Stridsman Antonios Vakaloudis Henrik Wrangel Introduktion Input: videovågform med kontinuerlig tid och en kontinuerlig

Läs mer

LJ-Teknik Bildskärpa

LJ-Teknik Bildskärpa Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus

Läs mer

Användarmanual. QUICKnote 4

Användarmanual. QUICKnote 4 Användarmanual QUICKnote 4 Innehållsförteckning Snabbguide: Skapa en ny QUICKnote-mall... 3. Översikt: QUICKnote 4... 3. Tillgängliga fält... 4. Lägg till ett fält... 4. De olika fälttypernas menypaletter

Läs mer

DIGITAL KOMMUNIKATION

DIGITAL KOMMUNIKATION EN KOR SAMMANFANING AV EORIN INOM DIGIAL KOMMUNIKAION Linjär kod En binär linjär kod kännetecknas av att summan av två kodord också är ett kodord. Ett specialfall är summan av ett kodord med sig själv

Läs mer

Bildoptimering för webben

Bildoptimering för webben Bildoptimering för webben Av Stefan Isaksson och Jonas Andersson För att få en så hög och så jämn teknisk kvalitet på webben som möjligt krävs att man behandlar bildfilen på rätt sätt. Denna artikel ger

Läs mer

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket. , TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt

Läs mer

Egenskaper och inställningar för QuickScan och förhandsgranskningsfönstret

Egenskaper och inställningar för QuickScan och förhandsgranskningsfönstret [LISTAN TILL HÖGER. Hela vägen uppifrån och ned] Använda knappen QuickScan (snabbavläsning) Inställningar för QuickScan Inställningar för egenskaper Förhandsgranskningsfönster (Preview window) [SLUT LISTA]

Läs mer

Adobe Photoshop CC Jan Johansson 2014

Adobe Photoshop CC Jan Johansson 2014 Adobe Photoshop CC Jan Johansson 2014 Jan Johansson Lövaskog Södra Bosgården 516 92 Äspered 0702 13 96 60 jan.johansson@bornet.net Innehållet får ej kopieras utan medgivande Photoshop CC Photoshop CC Photoshops

Läs mer

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:

Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Längst upp hittar du menyn. Där finns olika symboler som du kan klicka på. Om du klickar på cirkeln med ett i i, hittar du information om hur programmet fungerar. Börja

Läs mer

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på 6 Arbeta med ramar NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på hur du kan arbeta med dem i en design. De flesta designers

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

Laboration 1: Elementära bildoperationer

Laboration 1: Elementära bildoperationer Skolan för Datavetenskap och Kommunikation, KTH Danica Kragic, Tony Lindeberg 2D1421 Bildbehandling och Datorseende Laboration 1: Elementära bildoperationer Syftet med denna laboration är att du ska bekanta

Läs mer

Fingerprint Matching

Fingerprint Matching Fingerprint Matching Björn Gustafsson bjogu419 Linus Hilding linhi307 Joakim Lindborg joali995 Avancerad bildbehandling TNM034 Projektkurs Biometri 2006 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2

Läs mer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Fördelar Enkelt Billigt Snabbt Bildbehandlig Bildhantering Lätt att dela med sig Bli bättre fotograf Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer Vad behöver jag? Kamera Oundgängligt Dator Praktiskt

Läs mer

1.1 Verktygslådan översikt

1.1 Verktygslådan översikt 1.1 Verktygslådan översikt Markeringsramverktygen markerar rektanglar, ellipser samt enstaka rader eller kolumner. Flytta-verktyget flyttar markeringar, lager och stödlinjer. Lassoverktygen skapar frihandsmarkeringar,

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

DigitalBild del 2 Adobe Photoshop Elements ver 5.0

DigitalBild del 2 Adobe Photoshop Elements ver 5.0 Sidan 1 av 5 Inbyggd hjälpfunktion i Photoshop Elements... 2 Dataprogram för bildbehandling... 2 Forts. Adobe Photoshop Elements verktygsfält... 2 Menyraden, Bild...3 Ändra bildstorlek...3 Intensitet och

Läs mer

Prioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn

Prioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn Prioritet. Varför digitalisera? Syftet påverkar digitaliseringsinställningarna. Vill man rädda ett skört material? Vill man göra det tillgängligt på netet? Finns det efterfrågan på dylikt material? Beakta

Läs mer

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning TNMK30, 2010 Föreläsning Bilder... Tobias Trofast, LiU 1 Dagens föreläsning Olika grafikformat Bitdjup Färglägen och kanaler Komprimering Filformat Bildkvalitet Upplösning & Interpolering Objektgrafik

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

Svartvitt i Photoshop

Svartvitt i Photoshop Svartvitt i Photoshop Lathund Det här dokumentet är en liten lathund som du kan skriva ut och ha tillgänglig när du arbetar med dina svartvita bilder i Photoshop. Den innehåller en sammanfattning av kursens

Läs mer

Användarmanual. QUICKnote 4

Användarmanual. QUICKnote 4 Användarmanual QUICKnote 4 Innehållsförteckning Snabbguide: Skapa en ny QUICKnote-mall... 3. Översikt: QUICKnote... 3. Tillgängliga fält... Lägg till ett fält... De olika fälttypernas menypaletter Text:

Läs mer

Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N

Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1(6) Institutionen för datavetenskap Tentamen, Programmeringsteknik för BME, F och N 2015 06 03, 14.00 19.00 Anvisningar: Preliminärt ger uppgifterna 7 + 11 + 16 + 11 = 45 poäng.

Läs mer

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal

Tal i bråkform. Kapitlet behandlar. Att förstå tal Tal i bråkform Kapitlet behandlar Test Användning av hälften och fjärdedel 2 Representation i bråkform av del av antal och av del av helhet 3, Bråkform i vardagssituationer Stambråk, bråkuttryck med 1

Läs mer

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion

SMS047 Mediakodning. Introduktion. Frank Sjöberg. Introduktion. Introduktion SMS047 Mediakodning Frank Sjöberg Email: frank@sm.luth.se Rum A3207 Kursen behandlar kodning av fyra olika typer av media Text & annan data Bild Ljud (ej tal) Video Vi kommer i första hand att studera

Läs mer

Bildutjämning. Utskriftskontroll. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Bildutjämning. Utskriftskontroll. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Skrivardrivrutinen ger utskrifter av bästa kvalitet i de flesta sammanhang. Men ibland vill du kanske styra mer i detalj hur de utskrivna dokumenten ska se ut. 1 Skrivaren är förinställd för att ge dig

Läs mer