Områdesbestämmelser för Hjulfhult

Transkript

1 19) Miljö- och byggkontoret Områdesbestämmelser för Hjulfhult BESKRIVNING Upprättad Reviderad Antagen Laga kraft HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar : Bestämmelsekarta i skala 1:1000 Beskrivning Fastighetsförteckning. BAKGRUND Hjulfhult ligger vid nordöstra stranden av Hammarsjön i Källeryds socken i Gnosjö kommuns nordvästra del. Bosättningsområdet tillhör de äldsta inom socknen. I de centrala delarna av Hjulfhult, den såkallade klungbyn finns flera kulturhistorisk intressanta byggnader med högt bevarandevärde. Mitt i Hammarsjön som i denna delen är ca 600 meter bred ligger kommungränsen till Gislaveds kommun. Hjulfhult ligger på en höjdplatå över Hammarsjön i ett vackert jordbrukslandskap med mjukt formade kullar där lövträdsdungar och betesmarker ingår. Från länsväg 610 vid Nissafors Bruk söder om Hjulfhult och norrut mot Ulvestorp går en enskild väg F 400 U) väster om den centrala

2 klungbebyggelsen i byn. Den har ersatt den gamla vägen som gick rakt genom klungbyn och som i sin norra sträckning numera är en vacker skogsväg. Strax väster och i vissa fall intill den enskilda vägen i väster sträcker sig en uppstolpad friledning för el-kraft 10 kv). 29) Grimsås Rydbo Hestra, Hjulfhult Nissafors Skillingaryd Hagelstorp Gnosjö Marieholm Klevshult Gislaved Anderstorp Kulltorp Hillerstorp Lanna Hörle 1681 m Hjulfhults centrala bebyggelse sett från åsen i nordost GÄLLANDE BESTÄMMELSER, PLANER OCH FÖRORDNANDEN I början av 1980-talet upprättade Gnosjö och Gislaveds kommuner en gemensam dispositionsplan för Isaberg Nissansjöarna Rannebo där bland annat Hjulfhult och kringliggande marker beskrevs och man samsades om olika markanvändningsanspråk.

3 39) I översiktsplanen för kommunen som antogs av kommunfullmäktige , 11, anges som rekommendation bland annat att den kulturhistorisk värdefulla miljön vid Hjulfhult bör bevaras. Som åtgärdsförslag anges områdesbestämelser med utökat bygglovplikt. Allmänt sägs i översiktsplanen att det i planeringen av den framtida bebyggelsen och kulturlandskapet är av största vikt att kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden värnas. Det är viktigt sägs det vidare att nybyggnader, ombyggnader och tillbyggnader anpassas till omgivningens karaktär samt att byggnader underhålls på rätt sätt så att deras karaktär inte går förlorad. För Hammarsjön gäller strandskydd Miljöbalkens 7 kapitel utökat med resolution från länsstyrelsen) på 200 meter. Stora delar av området är beläget inom strandskyddat område med byggnadsförbud. För området mellan den enskilda vägen F 400 U och Hammarsjön samt för naturområdena norr om Hjulfhult har ett naturvårdsprogram Isaberg Rannebo-området) upprättats. Tidigare enskilda vägen genom Hjulfhult norr om byn BESTÄMMELSERNAS SYFTE OCH INNEBÖRD Dagens landskap och bebyggelse är i väsentlig grad en produkt av människors verksamhet under tusentals år. Fram till vår tid har dock markutnyttjandet och byggandet skett på ett aktsamt sätt så att spåren från äldre tider fortfarande går att skönjas. Dagens byggande med nya tekniker och starka internationella influenser innebär ofta kraftiga förändringar av marken och av byggnadernas formspråk, något som i de flesta fall riskerar att utplåna spåren av äldre tiders bebyggelse.

4 Syftet med områdesbestämmelserna är att skydda den värdefulla bebyggelsesmiljön och införa lovplikt för ett antal åtgärder som har stor betydelse för bebyggelsens utseende och för området som helhet. 49) AVGRÄNSNING AV OMRÅDET Det begränsade synfält man som besökare och resenär på vägarna har av natur och bebyggd miljö, har stor betydelse för upplevelsen och ligger till grund för avgränsningen av området. BESKRIVNING AV LANDSKAPET OCH BEBYGGELSEN Landskapet Ur landskapsmässig och botanisk synpunkt har området kvaliteter utöver det vanliga. De torra sydexponerade sluttningarna ner mot Hammarsjön har en rik och intressant flora med bland annat ängs- och knippfryle, lundstarr, ängshavre,

5 årsvingel, grå- och revfibbla, slåtterfibbla, sammetsdaggkåpa, backsippa, timjan, johannesört, kärringtand, gökärt och jungfrulin. Byn ligger på deltamaterial som avsatts i Nissanissjön, och området är av stort geologisk intresse för kunskapen om landisens avsmältningsmekanism. Norr om och i anslutning till byn ligger en mindre mosse som utgör ett tilltalande inslag i miljön. 59) Markerna i och kring byn hålls öppna i första hand genom bete. De skogsbevuxna delarna i anslutning till byn är lätta att ströva i. Sydöster om byn, vid Utom, ligger ett fornåkersfält. Landskapet och byn sett från söder Bebyggelsen Byggnaderna och gårdsbildningarna i byn är till större delen samlade i byns nordöstra del, intill den gamla byvägen. Nedan följer en enkel och översiktlig beskrivning av byggnaderna i gårdsbildningarna. LILLSTUGA/TORP Ensplans stuga med stående lockpanel av trä på liggtimmerstomne. Falurött, svart taktegel. Inbyggda knutar. LADA Faluröd med stående träpanel och svart takplåt VEDBOD/GARAGE BONINGSHUS 1 GÄRDET) Gul 1,5-plans byggnad med vita knutar och brutet tak med svarta btg.-pannor. Byggd i början på talet. Stående träpanel. Frontespis med balkong mot öster. BONINGSHUS 2 SJÖLIDEN) Relativt nyligen uppförd enplans villa 1980-talet). Faluröd stående träpanel. BONINGSHUS VÄSTERGÅRDEN 2) 1,5-plans byggnad med vit plåtpanel runt bottenvåningen. Gavelspetsar etc. = stående brunbetsad träpanel. Frontespiser mot öster och väster. Svarta btg.-pannor på tak. Byggår Fram till 1914 fanns här en gammal smedja som sedan har flyttats 100 m norrut till nuvarande gårdsbildning.

6 69) Gårdsbildningarna sett från väster BONINGSHUS VÄSTERGÅRDEN 1) 1,5-plans byggnad med stående faluröd träpanel och vita knutar. Rött btg.-taktegel. Äldsta delen härstammar troligtvis från 1700-talet. Renoverat och tillbyggd LADA Stående faluröd träpanel. Bottenvåning i souterräng. Ljusgrått plåttak. Byggd ÖVRIGT På gården finns även brygghus, smedja och en mycket gammal linbasta. BONINGSHUS 1,5 plans mindre bostadshus med stående faluröd träpanel och rött taktegel, byggd LADA Stor faluröd lada med delvis putsad vitmålad yta på bottenvåningen och stående träpanel i övrigt. Rött plåttak. Byggd BONINGSHUS Stilig och säregen 2 plans byggnad med brutet och halvvalmat tak. Takkupa och balkong mot söder. Fasad av stående ljusgul träpanel och med tak av svartbrunt btg.-tegel. Ursprungsbyggnaden är från 1851, men ombyggnad och påbyggnad skedde BRYGGHUS OCH FÖRRÅD Ensplans mindre byggnader med stående faluröd träpanel, vita knutar och röda tegeltak från talet. BONINGSHUS ÖSTERGÅRDEN) 1,5-plans byggnad med brutet halvvalmat tak och stående gul träpanel, vita knutar och rött taktegel byggd Relativt ny tillbyggnad mot syd och sydost. LADA OCH FÖRRÅD Stående faluröd träpanel med mörkt plåttak. På förråd inbyggda knutar och tillbyggnad med pulpettak mot söder. Lada byggd 1914 innehåller gamla kyrkdörrar. BONINGSHUS 1 HJULFHULT 5) 1,5-plans byggnad med frontespis mot väster, byggd Bottenvåningens fasader täckt med brunlaserat fjällpanel, gavelspetsar etc. med stående vit plastpanel. Rött tegeltak. Nyare tillbyggnad i ett plan och med platt tak mot öster. BONINGSHUS 2 HJULFHULT 4) Tidigare brygghus som på 1970-talet byggdes om till bostadshus. Stående faluröd träpanel och rött tegeltak. Tillbyggnader mot söder. LADA Stående faluröd träpanel. Bottenvåning delvis av vit putsyta. Byggd BONINGSHUS 1 SÖRGÅRDEN) 1,5-plans bostadshus med faluröd stående panel, vita knutar och nytt rött taktegel. Ursprunglig mangårdsbyggnad från 1880-talet som renoverats på 1940-talet.

7 BONINGSHUS 2 SÖRGÅRDEN) Nybyggd slutet på 1990-talet) 1,5-plans bostadshus med faluröd stående panel, vita knutar och nytt rött taktegel. LADA/FÖRRÅD Länga i ett plan med stående faluröd träpanel och svart plåttak. Byggd på 1880-talet. BONINGSHUS OCH VEDBOD FRIDHÄLL) 1,5-plans boningshus med brutet tak och takkupa mot öster, byggd Stående gul träpanel, vita knutar och rött taktegel. Vedbod med stående faluröd träpanel och vita knutar. Rött taktegel. 79) Markering av gårdsbildningar numrering hänvisar till beskrivning i text i detta stycke RÅD OCH REKOMMENDATIONER Nya byggnader skall anpassas till befintlig miljö. Detta innebär att nytillskott i bebyggelsen underordnar sig och ansluter till den befintliga bebyggelsen beträffande placering i landskapet, formspråk, volym, takvinklar, dimensioner, material och färgsättning. Anpassningen innebär inte att nya hus skall kopiera de befintliga. Det får gärna synas på ett hus att det är nytt. Komplementbyggnader bör genom placering, proportioner, takutformning och materialval anpassas till den befintliga bebyggelsen. Om- och tillbyggnader som förändrar byggnadernas grundvolym bör undvikas. Takformen bör bibehållas och nya volymer som läggs till bör ha samma proportioner som den ursprungliga byggnaden. Man bör eftersträva att använda

8 89) samma material, färgsättning och detaljutformning i den nya volymen som i den gamla. Utvändiga underhållsarbeten bör om möjligt utföras i överensstämmelse med originalutförandet, eller med vad som är typisk för byggnadens tillkomsttid. Eventuella tidigare förvanskningar bör åtgärdas. Lantbrukets ekonomibyggnader bör placeras så att strukturen i bebyggelsen inte förstörs. Spåren av äldre odlingsformer stenmurar, brukningsvägar etc.) bör inte raderas ut av olämpligt placerade nya byggnader. Landskapskaraktären bör inte förvanskas genom att främmande och avvikande silhuetter eller kulörer tillåts dominera. Nya material bör undvikas, men kan accepteras om de på avstånd har en verkan avseende färg och struktur som ansluter till de befintliga byggnaderna. BESTÄMMELSER I karta tillhörande områdesbestämmelserna anges den utökade bygglovplikt som skall gälla för området. Inom hela bestämmelseområdet krävs bygglov för att: Göra mindre tillbyggnader av bostadshus och tillhörande komplementbyggnader samt uppföra komplementbyggnader. Uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra ekonomibyggnader. Riva byggnad eller del av byggnad. Färga om byggnader eller byta fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial samt att göra andra ändringar som påverkar byggnadernas yttre utseende. Sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Uppföra mur eller plank Schakta eller fylla om markhöjden ändras. TILLÄMPNING AV BESTÄMMELSERNA Hänsyn kommer att tas till aktuella byggnadens status vid bedömning av ändringar, om- och tillbyggnader. För de byggnader som har ett begränsat kulturhistoriskt värde kommer bestämmelserna att tillämpas mera översiktligt. REPARATIONER, UNDERHÅLL OCH RESTAURERING Fastighetsägaren ansvarar själv för reparationer och normalt underhåll på byggnader. Bidrag för antikvariska överkostnader kan efter ansökan till Länsstyrelsen beviljas. Med överkostnader avses kostnader som följer av arbeten och materialval som går utöver ett allmänt hänsynstagande till de kulturhistoriska värdena.

9 99) Äldre ekonomibyggnad på Hjulfhult 2:1 Bidraget har tillkommit för att det inte skall vara altför betungande att bevara och underhålla kulturhistorisk värdefull bebyggelse. I första hand lämnas bidrag till, byggnadsminnen, riksintressen och utvärderade områden i kommunernas kulturminnesvårdsprogram, men även åtgärder på andra kulturhistorisk intressanta byggnader kan komma i fråga för bidrag. BYGGLOVAVGIFT, RÅDGIVNING, SAMRÅD Bygglovavgift för åtgärder inom detta aktuella område som innan områdesbestämmelserna tillkom var bygglovbefriade, kommer inte att tas ut vid bygglovprövningen. Miljö- och byggnämnden kommer inom ramen för den kostnadsfria rådgivningen att bistå med bygglovritningar om detta önskas. Vid byggsamrådsmöten kommer Länsmuseet i Jönköping att beredas tillfälle att närvara. KÄLLOR Natur i F-län, naturvårdsprogram från 1995 Delar av Hjulfhult ingår i riksintresse för naturvård Nissan nedströms Nissansjöarna NF 36. Ängs- och hagmarker i Gnosjö kommun, rapport från länsstyrelsen 1988:5, Öppen betesmark finns inom området naturvärdesklass 4 i en skala från 1-4). Översiktlig naturinventering Gnosjö kommun, upprättad 1982 av adjunkt Ingvar Christoffersson, Ljungby. Beskrivning över Hjulfhult samt underliggande torp upprättad av Källeryds Hembygdsförening Gnosjö Tor Asbjörnsen stadsarkitekt