Hemställan till styrelsen för SLU.

Transkript

1 Hemställan till styrelsen för SLU. Jag hemställer härmed om att få verka som professor emeritus vid institutionen Skogens ekologi och skötsel. Detta innebär att jag överklagar ett beslut, utan överklagandeanvisning, fattat av prefekt Hjalmar Laudon (Bilaga 1). Jag hänvisar här även till det Brev till prefekt Hjalmar Laudon som jag sände honom före hans beslut (Bilaga 2). Innehåll Hemställan till styrelsen för SLU Censur av mina vetenskapliga skrifter på skogsbiblioteket... 3 Allmän handling... 4 Mats Hagner kan ha fel... 4 Överklagan av beslut... 5 Bilaga 1 Beslut av prefekten Hjalmar Laudon Bilaga 2 Hemställan riktad till prefekten Hjalmar Laudon Min bakgrund... 7 Varför arbetar jag inte som professor emeritus?... 9 Rättslig tvist om allmän handling... 9 Vad händer om jag får arbeta som emeritus? Framtida ämnen som jag hoppas få diskutera inom institutionen Bilaga 3 Dekanus Peter Högbergs yttrande över censur Bilaga 4 Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik Sammanfattning Bakgrund Material Resultat Diskussion Referenser Bilaga5 Effects of standing volume, harvest intensity and stand structure on volume increment in plots managed with long-term, single-tree selection Introduction Material Methods Results Discussion Conclusions References

2 Bilaga 6 Samband mellan stående volym och tillväxt i rikstaxytor kan inte användas för rekommendation om slutenhet Bakgrund Diskussion av material och metod hos Elfving och Fridman Permutationsförsök Trädstorlek och konkurrens Luckighet Bonitet Gallringsintensitet Tidigare forskning som berör effekten av ytstorlek Trädålderns inverkan på produktionen Sammanfattande diskussion underlag för virkesförrådsdiagrammet saknas Sök vetenskapligt material som skapats för att studera skogsskötselns effekt Begär av SLU att få tillgång till data från blädningsytorna. Genomför noggrann analys Sammanfattning Referenser Bilaga 7 Academic Rights Watch Censur vid SLU: kalhyggeskritisk forskning raderades ur publikationsdatabas Bilaga Time for giant leaps in forest management

3 Censur av mina vetenskapliga skrifter på skogsbiblioteket Dåvarande dekanus Peter Högberg svarade på mitt brev om radering (censurering) av alla mina 36 elektroniska skrifter på biblioteket på följande sätt (Bilaga 3). Fakulteten för skogsvetenskap har inte fattat ett beslut att påverka SLU:s bibliotek på det sätt du beskriver. Det finns följaktligen ingen order som vi kan skicka dig en kopia av. För övrigt är inte SLU organiserat på ett sätt som leder till att fakulteter ger order till biblioteket. Högberg uttrycker ingen förvåning över att skrifterna censurerats. Han beklagar inte att skrifterna censurerats, eller att detta kan göra det svårt för allmänheten att ta del av innehållet i skrifterna. Högberg har som dekanus uppenbarligen varit informerad och han har tydligen ingenting emot att mina skrifter censurerats. Det viktiga för dekanus Högberg är uppenbarligen att meddela att fakulteten inte genom någon skriven handling kan bevisats ha varit inblandad i beslutet om censur. Det måste finnas mycket starka skäl till en så exceptionell handling, som att radera en professors vetenskapliga rapporter ur biblioteket. Skogsfakultetens ledning har uppenbarligen känt till dessa skäl, och ansett att censuren var befogad. Tidpunkten för censuren var våren Själv har jag uppfattningen att aktionen av SLUs ledning blev följden av att jag i december 2012 på skogsbiblioteket registrerade följande rapport (Bilaga 4): **Hagner M. (2012) Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik. ISSN UBICON Rapport 8, Innehållet i denna rapport visar att Lars Lundqvist levererat en utredning till skogsstyrelsen som innehöll slutsatser, som både Lundqvist och skogsstyrelsens ledning, visste var missledande. Jag hade nämligen långt tidigare visat både Lundqvist och skogsstyrelsens ledning resultatet av statistiskt korrekt utförda analyser. Dessa fanns redovisade i följande rapporter (Bilaga 5): **Hagner M. and Holm S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. ISSN , UBICON, Report 2, Dåvarande dekanus Tomas Lundmark, finns omnämnd i en bilaga till rapport Hagner (2012). Hans uttalande visar att han är ovillig att ta rätt på vilka samband mellan virkesförråd och tillväxt som är korrekta. Detta är mycket anmärkningsvärt eftersom **skogsvårdslagen förutsätter att sambandet är positivt **prognosinstrumentet Heureka förutsätter att sambandet är positivt **de samband som jag och statistikern Sören Holm publicerat, visar att sambandet är det motsatta, dvs. negativt. Jag blev avstängd från min institution Skogsskötsel av prefekten PO Bäckström 1999, då jag pensionerades. Motivet, som han angav, var att jag framkallade psykosociala problem. Detta stämde eftersom mina analyser av data från blädningsytorna hade visat att Lars Lundqvist publicerat felaktiga slutsatser i sin avhandling Eftersom mina resultat inte heller överensstämde med den tillväxtfunktion som låg som grund i prognosinstrumenten Indelningspaketet och Heureka kände både Lundqvist och professorn Björn Elfving lättnad av att jag skulle avstängas. I en rapport (Bilaga 6) framför jag allvarlig kritik mot de analyser av rikstaxytor som Elfving och Fridman utfört, och som utgör underlaget för virkesförrådsdiagrammet i skogsvårdslagen. 3

4 Jag hävdar i denna rapport att diagrammet motverkar sitt syfte därför att det leder till minskad volymproduktion i svensk skog. Jag är en forskare som anser att hypoteser som visat sig falska, bör tillkännages även om de orsakar bekymmer för samhällets maskineri. Under min tid som professor på Skogsskötsel talade jag därför öppet om, att forskarnas hypoteser, som legat till grund vid skogsvårdslagens utformande 1950, visat sig vara falska. Jag tillkännagav också att mina beräkningar visade att det påtvingade kalhyggesbruket förorsakade svenska skogsägare en förlust på 8 miljarder kronor per år. Detta föranledde att institutionens ledning avstängde mig från undervisningen av jägmästare. Professor Peter Lohmander, som var prefekt vid institutionen Skogsekonomi, gav mig tillåtelse att efter min pension verka som gästforskare på hans institution. Därigenom hade jag tillgång till alla statistiska program som finns på SLUs dataserver. Under tiden fram till spred jag kunskaper via en egen hemsida på denna institution. Där fanns både en litteraturförteckning och min lärobok i Naturkultur. Därifrån kunde allmänheten också ladda ner de datorprogram som jag själv skrivit. Dessa används än idag vid val av träd som plockas ut ur skogen vid tillämpning av Naturkultur. Bengt Kriström, prefekt vid institutionen skogsekonomi, beslöt att jag inte längre skulle få vara verksam vid institutionen. Någon, vars namn är okänt för mig, inbillade därefter överbibliotekarien Snorre Rufelt att Mats Hagner aldrig varit verksam vid SLU efter pensioneringen. Detta angavs, lögnaktigt, som skäl, när SLU i en artikel i Expressen motiverade censuren. Anledningen till Tommy Hammarströms diskussion om censuren var att Academic Rights Watch (Bilaga 7) uttalat det olagliga i den censur som SLU utfört. Allmän handling Enligt bestämmelser hos SLU är resultatet av en bearbetning av originaldata att betrakta som allmän handling om den är av värde för annan forskare. Allmän handling skall arkiveras och snarast möjligt ställas till förfogande för andra forskare, som begär en sådan handling. Jag och statistikern Sören Holm kan inte publicera de resultat som presenteras i Hagner o Holm 2003, därför att data utgörs av digitaliserade värden från ett punktdiagram i Lars Lundqvists doktorsavhandling Vi behöver originalsiffrorna, dvs. de siffror som är ett resultat av en bearbetning av originaldata. Jag bad Lars Lundqvist om dessa siffror första gången i december Han har därefter ständigt vägrat lämna ut siffrorna, trots att han själv, och hans doktorand Dillon Chrimes, har använt dessa siffror i flera publikationer. Lundqvist och SLUs tjänstemän på alla nivåer, samt chefsjuristen Lennart Jonsson har vägrat lämna ut siffrorna (datamatrisen), trots att de enligt Tilda skall arkiveras. Jag har fört en tio år lång juridisk process ända upp till regeringsrätten. Den godtog SLUs förklaring vi förstår inte vilken handling som Hagner efterfrågar. Hela denna juridiska process finns att studera i form av 1800 sidor på Umeå universitets forskningsarkiv. Detta material kommer säkert att i framtiden användas för att förhindra statliga myndigheter att undkomma granskning, såsom i fallet SLU. Mats Hagner kan ha fel Om jag har begått några vetenskapliga fel, gjort felaktiga beräkningar eller dragit fel slutsatser skall detta givetvis korrigeras på ett vetenskapligt sätt. Då gäller det att ta tjuren vid hornen och bjuda in honom till institutionen och genom seminarier och diskussioner, visa honom att de resultat som han 4

5 och statistikerna funnit är felaktigt. Det torde inte vara svårt när institutionen har så många dugliga forskare, och SLU har ju dessutom specialister på statistik. Överklagan av beslut Prefekten Hjalmar Laudon vägrar tillåta mig att verka som professor emeritus. Han har låtit hänsyn till de forskare som bär på dåligt samvete därför att de medvetet begått misstag, väga tyngre än hänsynen till vad som är etiskt och vetenskapligt korrekt. Jag är övertygad om att styrelsen för SLU inser att universitetets rykte inte får skadas genom att det blir internationellt känt att * SLU utövar censur. * SLU godkänner doktorander, trots att de vägrat lämna ut data som använts i avhandlingen till en forskare som vill opponera. * SLU godkänner att skogsägarna och skogsstyrelsen vilseleds av en utredning gjord av Lars Lundqvist som bevisligen innehåller medvetna lögner. Jag är övertygad om att styrelsen för SLU, mot denna bakgrund, underkänner prefektens beslut och låter mig verka som professor emeritus. Jag begär inte ett arbetsrum inom universitetet, men jag behöver tillgång till datacentralens tjänster för min forskning. Får jag verka som professor emeritus medför detta att jag lättare kan få forskningsmedel. Umeå den 26 augusti 2016 Mats Hagner 5

6 Bilaga 1 Beslut av prefekten Hjalmar Laudon From: Hjalmar Laudon Sent: Tuesday, August 23, :49 PM To: Mats Hagner Cc: Göran Ståhl Subject: RE: Hemställan Till Mats Hagner Efter att ha tittat närmare på ert ärende så finner jag i likhet med prefekten på er institution vid er pensionering att det inte skulle vara någon fördel för institutionen att ha er som professor emeritus på Skogens ekologi och skötsel. Jag kommer därför inte att ansöka om emeritusstatus för er hos Skogsfakulteten. Mvh Hjalmar Laudon Prefekt vid Skogens ekologi och skötsel, SLU From: Mats Hagner [mailto:mats.hagner@allt2.se] Sent: den 11 augusti :15 To: Hjalmar Laudon Subject: Hemställan Hjalmar Laudon prefekt, Jag ber om en personlig träff med Dig. Det finns starka skäl till att jag i lugn och ro får förklara skälen till den uppkomna situationen, innan Du tar ställning till följande: Härmed hemställer jag att få arbeta som professor emeritus, vid Din institution. Enligt SLUs officiella bestämmelser är det prefekten som avgör. Efter samråd med nuvarande dekanus vänder jag mig till Dig såsom prefekt vid min gamla institution. Jag hänvisar till bifogade Brev till prefekt Hjalmar Laudon och andra bifogade handlingar. Jag bjuder på kaffe om vi träffas hemma hos mig på Berghem. Vänliga hälsningar Mats Hagner, , mats.hagner@allt2.se, Blåbärsvägen 19, Umeå. 6

7 Bilaga 2 Hemställan riktad till prefekten Hjalmar Laudon Jag ber om en personlig träff med Dig. Det finns starka skäl till att jag i lugn och ro får förklara skälen till den uppkomna situationen, innan Du tar ställning till följande: Härmed hemställer jag att få arbeta som professor emeritus, vid Din institution. Enligt SLUs officiella bestämmelser är det prefekten som avgör. Efter samråd med nuvarande dekanus vänder jag mig till Dig såsom prefekt vid min gamla institution. Jag hänvisar till bifogade Brev till prefekt Hjalmar Laudon och andra bifogade handlingar. Jag bjuder på kaffe om vi träffas hemma hos mig på Berghem. Vänliga hälsningar Mats Hagner, , mats.hagner@allt2.se, Blåbärsvägen 19, Umeå. xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Min bakgrund Jägmästare Skogsträdsförädlare Licentiat Emigrerade till Kanada med fyra barn Arbetade hos Fish and Forestry i Calgary, Alberta Blev hemkallad till Umeå universitet för att bygga upp en skoglig utbildning på universitet utanför SLU. Doktorerade 1970 och slog ut alla konkurrenter till professorsstolen i Skoglig Produktionslära vid Umeå universitet Mina studenter fick mig att 1973 inse att trakthyggesbruket byggde på oprövade hypoteser, och jag har sedan dess studerat alternativen. Jag framkallade den s.k. fjällskogsdebatten 1984 som resulterade i att en halv miljon hektar närmast fjällen undantogs från skogsbruk. Jag och min familj utsattes då för anonyma mordhot via telefon. Alla forskningsanslag drogs in och jag blev tvingad att avskeda mina tio medarbetare på institutionen skoglig produktionslära. Jag slog ut alla medtävlare och blev professor i skogsföryngring vid SLU Jag ansökte om forskningsmedel hos Carl Tryggers Stiftelse. Av Per Sköld, som var ordförande, fick jag löfte om mycket stora anslag under kommande tioårsperiod. Dessa använde jag för att 1990 anlägga en landsomfattande försöksserie med 12 områden från Gällivare i norr till Smålandsgränsen i söder. Där jämförs trakthuggning med befriande gallring+berikande plantering = Naturkultur. Inga fältförsök har tidigare anlagts med lika hög precision och långsiktig märkning. På 60 ha har planterade plantor av tall och gran märkts med en individuellt numrerad aluminiumbricka nedstucken i humusen 10 cm söder om plantan. Varje träd och planta är beskriven på 900 cirkleprovytor, både före avverkning/gallring, 1 år efter avverkning/gallring, 5 år efter anläggningen. På vissa ytor har inventering därefter utförts på delar av cirkelytorna. Centrum i cirkelytorna är märkta med ett numrerat stort vinkeljärn som stampats fast i marken. Markvärdarna åtog sig skriftligen att bidra med medhjälpare vid revisionerna. 7

8 Försöken som nu är 25 år gamla bekräftar i stort sett hypoteserna: Naturkultur leder till hög produktion av virke med förbättrad kvalitet. Naturkultur fördubblar skogsägarens ekonomiska netto från virkesodling. Naturkultur resulterar i att de flesta ekosystemtjänster kan optimeras. Holmen är markägare i ett fall. Bolaget förhindrades att kalavverka området för fem år sedan. Sveaskog är markägare i ett annat fall. Bolaget har inte tillkänna gjort resultaten. SCA är markägare i ett fall. Bolaget har delvis förstört försöket genom att röja. SLUs forskare, Tomas Lundmark, har reviderat försöken. Jag som anlagt dem, förvägrades av honom att delta i planeringen av revisionen och vid publiceringen av resultaten. Rapporten som publicerats av skogsstyrelsen, är prydd med en bild av en sönderhuggen alskog som inte finns inom försöksområdena. Rapporten innehåller grova vetenskapliga felaktigheter. Ett exempel: virkesproduktionen har beskrivits som låg, därför att man inte särskilt alla förluster som uppkommit genom stormfällning i hyggeskant. Jag fick även SIDA-pengar för att studera Reduced Impact Logging i Borneo och arbetade med detta i sammanlagt 12 år. Det resulterade för min del i insikten om att luftskepp bör användas för terrängtransport av stockar i stället för de jättelika Sikorsky-helikoptrarna, som används i Malaysia och USA. Jag är hängflygare och fick provflyga Good Years luftskepp över Florida Jag studerade också virkestransport med heliumfyllda ballonger i British Columbia. Denna transportmetod har använts i Kanada och USA ända sedan På egen bekostnad besökte jag 2013 robotforskare i Tokyo hos den statliga forskningsinstitutionen AIST, och 2014 studerade jag en modern typ av luftskepp i Kalifornien Mot denna bakgrund av kunskaper har jag beskrivit den typ av skogsbruk som blir framtidens (Bilaga 8). Jag är uppfinnare, med ca 20 patent sedan De flesta gäller skogsbruk. Metoden för avvingning av frö från tall och gran är exempel på min uppfinningsverksamhet. Jag är matematiskt lagd och har bl.a. producerat en video-kurs i statistik för biologer Jag har utvecklat och publicerat en matematisk-statistisk metod Dissimilarity coefficient (Disco) för att beskriva den lokala diameterfördelningen i skog. Ett värde på 0.5 är typisk för en naturligt skiktad skog. Detta värde karakteriserar orörd tropisk regnskog, samt svensk barrskog som inte gallrats på 70 år. Jag anser att Disco bör användas i stället för diameterfördelningen samt för att beskriva den rumsliga fördelningen av träd. Sedan några decennier tillbaka utbildar jag via nätet studenter som vill uppnå Certifikat i Naturkultur. Denna utbildning bedrivs nu av deras egen förening Naturkulturförmedlingen. Ordföranden, Sven Fagerberg, jägmästare och civilekonom, är också doktorand vid Linnéuniversitetet. Medlemmarna i föreningen hjälper skogsägare med stämpling i enlighet med Naturkultur, och även med förvaltning av skogsfastigheter. I undervisningen används min lärobok som finns tillgänglig på nätet En obehaglig konfrontation uppstod 1995 med dåvarande prefekten PO Bäckström. Han förbjöd mig nämligen att publicera en rapport från institutionen, som visade att hyggesfritt skogsbruk hade stora fördelar. Materialet kom från min stora försöksserie i Sverige. Han 8

9 motiverade detta med att det skulle göra det svårare för institutionen att få forskningsmedel. Att vara prefekt är ingen lätt uppgift. Jag hade den rollen på Umeå universitet Nu skall Du fatta beslut om huruvida jag skall få vara professor emeritus vid Din institution. Du kan uppträda lika fegt som Din företrädare, prefekten Lars Östlund, genom att påstå att jag förorsakar olust vid institutionen. Jag utestängs i så fall fortfarande från den akademiska gemenskapen. Dekanus kommer inte att bli glad. Jag kommer att överklaga till högsta instans och dessutom vidarebefordra detta brev till Uppdrag Granskning, Expressen m.fl. Varför arbetar jag inte som professor emeritus? Anledningen är att prefekten PO Bäckström beslöt att kasta ut mig från SLU när jag gick i pension Hans skrivna dokument innehöll argumentet att jag framkallade psykosociala problem. Anledningen därtill var att jag visat att Lars Lundqvist och Björn Elfving publicerat slutsatser som byggde på undermålig statistisk behandling av data. Detta framkallade mycket riktigt psykosociala problem hos de forskare som felat. Bäckström fick stöd av dekanus, rektor och ordföranden i SLUs styrelse. I den vetenskapliga världen uppstår ofta oenighet, när forskare får olika resultat efter bearbetning av samma data. Enighet kan och bör uppnås genom öppna seminarier. Om detta inte löser oenigheten kan man rådfråga utomstående experter. SLU valde att försöka tysta mig genom att förvägra mig tillgång till allmän handling i form av en datamatris som Lundqvist endast framställt i form av ett punktdiagram i sin avhandling. SLU stängde mig ute från byggnaden och från datacentralen. Enligt polisprotokoll försökte Lars Lundqvist och PO Bäckström att förstöra allt mitt forskningsmaterial genom att, utan förvarning, stjäla min dator från mitt låsta tjänsterum. Polisen fann omedelbart datorn hos Lundqvist. Den återlämnades inte förrän jag betalat en advokat som påtalade följderna för Lundqvist och Bäckström. Prefekten vid institutionen för skogsekonomi, Peter Lohmander, tillät mig emellertid att arbeta som gästforskare. Jag tillhörde skogsekonomi, med egen personlig hemsida hos SLU, Vid slutet av 2012 avslutade den dåvarande prefekten Bengt Kriström min roll som gästforskare vid skogsekonomi och uttalade lögnaktigt att jag inte varit verksam vid SLU Han bidrog därigenom till SLUs möjlighet att censurerar mina elektroniska skrifter. År 2012 raderades drygt 30 av mina e-böcker från skogsbiblioteket. Sådana långtgående, och i juridisk mening brottsliga åtgärder, beror inte bara på att jag skapat en olust hos vissa kollegor. Det torde ha sin grund i att jag har rätt i att mina kollegor har publicerat undermåliga arbeten och att de är medvetna om detta. Academic Rights Watch har funnit att SLU har begått ett brott när man censurerade mina skrifter. Jag bifogar deras bedömning (Bilaga 7). Rättslig tvist om allmän handling 9

10 SLUs chefsjurist, Lennart Jonsson, uppfann ett sätt för statliga myndigheter att slippa leverera allmän handling, genom att skapa ett prejudikat. Regeringsrätten godtog nämligen SLUs förklaring som var Vi förstår inte vilken handling Mats Hagner begär. Detta gällde data som Lars Lundqvist och Dillon Chrimes använt som underlag för en regressionsanalys, presenterad i Chrimes avhandling Regeringsrätten godkände SLUs argument, trots att två statistiker vid andra universitet i skrift garanterat, att den som utfört en regressionsanalys vet vilken siffermatris som använts. Prefekten Björn Hånell stödde Dillon Chrimes (och handledaren Lars Lundqvist) i hans vägran att vid spikningen av avhandlingen 2004 lämna ut data som behövdes för att jag skulle kunna granska den statistiska metod som använts vid en regressionsanalys i avhandlingen. Jag upplyste fakulteten om doktorandens vägran. Dekanus Jan-Erik Hällgren uppmanade då Lundqvist att lämna ut datamatrisen. Trots detta fick jag inte någon datamatris och jag påtalade detta vid disputationen och även i skrift till betygsnämnd och opponent. Chrimes godkändes trots allt. Detta är ett bevis på utomordentligt allvarlig vetenskaplig korruption inom SLU. Om detta blir internationellt känt, kommer hela vår nation att degraderas inom den vetenskapliga världen. Våra nybakade doktorer kommer att få det svårt vid ansökan om post-doc. De negativa konsekvenserna för Sveriges rykte inom den akademiska världen är oöverskådliga. På Umeå universitets Forskningsarkiv finns all korrespondens mellan mig, SLU, högskoleverk, kammarrätt, regeringsrätt, under tiden Detta material kommer att användas i framtiden för att hindra statliga myndigheter från att undanhålla offentlig handling. Jag vill berätta att SLUs nuvarande rektor Peter Högberg, också tillhör dem som är rädd för mig, eftersom han, såsom dekanus, fattade ett olagligt beslut, genom att påstå att SLU inte hade de data som jag efterfrågade. Dessa data finns hos Lars Lundqvist. De bevisar, efter korrekt multidimensionell analys, att skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram bygger på vetenskapligt felaktig grund. Jag tror att Heurekas tillväxtfunktion även är felaktig. Enligt mina kalkyler förlorar skogsägarna i Sverige ca 8 miljarder kronor varje år på grund av ett fel i skogsvårdslagen. Detta har försiggått sedan 1950, varför skogsägarna är 528 miljarder kronor fattigare än vad de skulle ha kunnat vara, ifall forskarna på Skogis (inklusive jag själv) skulle ha betvivlat tidigare professorers löst framkastade hypoteser. Angela Merkel tvingade 1991 det statliga skogsbruket i Tyskland att övergå till kontinuerligt skogsbruk. Tio år senare hade det statliga skogsbruket i Niedersachsen uppnått ett fördubblat årligt netto i sin virkesodling. Jag har åsikten att det blir samma ekonomiska effekt i Sverige, om regeringen beslutar att förbjuda kalhyggesbruk och som alternativ rekommendera Naturkultur. Vad händer om jag får arbeta som emeritus? Tillåter Du mig att arbeta som professor emeritus kommer detta att skapa oerhört stor skräck hos de forskare, som vet att jag har rätt i min bedömning av deras tillkortakommanden. Såsom prefekt är Din uppgift att skapa en korrekt arbetsmiljö vid institutionen. Givetvis är det fel att lyckas med detta genom utestänga vissa forskare. I stället 10

11 skapas den genom att låta forskarna få tillfälle att diskutera sina skilda synsätt. En akademisk miljö skall underlätta kontakter mellan forskare för att via seminarier och diskussioner finna vad som är sanna vetenskapliga hypoteser. Det är också Din uppgift att se till att studenterna får adekvat undervisning. Jan Falk var studierektor under 1990-talet och han beslöt tillsammans med PO Bäckström att utestänga mig från undervisningen. Studenterna har därför sedan dess, varit omedvetna om att undervisningen bygger på hypoteser, som efter vetenskapliga tester visat sig vara falska. Som Du kanske observerat är inställningen till hyggesfritt skogsbruk hos allmänheten alltmer positiv. Av stor vikt är att mina varningar, för den typ av hyggesfritt som skogsstyrelsen (och Lars Lundqvist) rekommenderar, s.k. Volymblädning, har tagits på allvar av skogsägareföreningarnas direktörer. Ett exempel är Göran Örlander, Södra. Se hans uttalande (Bifogat). Fler ledare för skogsägareföreningar är positiva till hyggesfritt skogsbruk. Om Du låter mig ingå bland dem som är verksamma vid SLU, kommer skogsägarrörelsen inte att protestera. Framtida ämnen som jag hoppas få diskutera inom institutionen Hyptes 1 Det finns inga bestånd i skog som blädas. Hypotes 2 Ju mindre stående kubikmassa desto högre är produktionen av virke. Hypotes 3 Dissimilarity coefficient är det bästa redskapet för beskrivning av skogens struktur. Hypotes 4 Ur nationens synvinkel är det bäst om skogsägaren värderar sitt skogsbrukssätt genom att betrakta varje träds nettovärde efter hänsyn taget till virkesvärdet vid landsvägen minskat med kostnaden för avverkning och terrängtransport. Hypotes 5 Skogsägarens totala netto från odlingen av träd maximeras om: *Odlingen domineras av så få stora träd som möjligt, dvs. av det minsta antal träd som fortfarande är i stånd att utnyttja alla tillväxtresurser. *Endast ett träd (Dominanten) dominerar över de andra träd som finns inom räckvidden av konkurrens från centrumträdet (Trädgruppen). *Dominanten är kvalitetsmässigt acceptebel. *Så få mindre träd (Rekryter) som möjligt skall finnas inom Trädgruppen. *Skogsägarens aktuella alternativa placeringar av pengar skall vara vägledande för vilken räntenivå man skall använda vid kalkyler. *Dominanten avverkas (är mogen) när dess nuvärde maximeras. Nuvärdet beräknas utifrån aktuell prislista och årsringens storlek. Den sistnämnda skall beräknas med hänsyn till den tid det tar att reagera på en gallring. Mina egna och andras studier visar att maximal årsring uppnås efter 7 år för tall och 11 år för gran. 11

12 Hypotes 6 Heliumfyllda luftskepp med variabel lyftförmåga finns tillgängliga för tunga transporter. Det är mycket angeläget att så snart som möjligt utnyttja dessa inom skogsbruket. Skälen till detta är: *miljövård i vidaste bemärkelse, vattenkvalitet, klimatpåverkan, biodiversitet, markvård. *kvaliteten på virkesråvaran *skador på kvarvarande träd *stormskador *ekonomi för skogsägare och för nationen Hypotes 7 Ny teknik bör utnyttjas i skogsbruket. Exempel på detta är: *laserskanning från flygplan. *drönare med videokameror, laserskanners i infrarött och i många andra våglängder *ultra- och infraljud *mikrovågor Beträffande de två sistnämnda hypoteserna hänvisar jag till bifogade rapport (Time for giant leaps..) Brev till prefekt Hjalmar Laudon

13 Bilaga 3 Dekanus Peter Högbergs yttrande över censur From: Peter Högberg Sent: Tuesday, February 3, :00 AM To: Mats Hagner ; Karin Ljung ; dekanus.sfak ; Erik Valinger Cc: Rektor ; Göran Ståhl ; Snorre Rufelt Subject: RE: Radering av skrifter på Epsilon Hej Mats, Fakulteten för skogsvetenskap har inte fattat ett beslut att påverka SLU:s bibliotek på det sätt du beskriver. Det finns följaktligen ingen order som vi kan skicka dig en kopia av. För övrigt är inte SLU organiserat på ett sätt som leder till att fakulteter ger order till biblioteket. Hälsningar, Peter Högberg, dekan From: Mats Hagner [mailto:mats.hagner@allt2.se] Sent: den 3 februari :55 To: Peter Högberg; Karin Ljung; dekanus.sfak; Erik Valinger Cc: Rektor; Göran Ståhl Subject: Radering av skrifter på Epsilon Mats Hagner Radering av mina skrifter i Epsilon Skogsfakulteten SLU Jag får många förfrågningar från skogsfolk och studenter om varför de 36 skrifter som jag tidigare lagt in på Epsilon, inte kan läsas. De finns endast omnämnda i Libris. Skrifterna innehåller mycket viktig information som används vid den förändring av skogsskötseln i Sverige som nu pågår. Via en tjänsteman på skogsbiblioteket har jag fått veta att initiativet till raderingen kom från skogsfakulteten. Jag önskar en kopia av det skrivna beslutet, som bekräftar att fakulteten fattat ett så ödesdigert beslut. Jag vill även se fakultetens skrivna order som, med anledning av beslutet, sändes till överbibliotekarie Snorre Rufelt. För att fakulteten skall inse i vilket sammanhang jag skriver detta, får ni en bifogad kopia av ett brev som sändes till vice statsministern Jag och mina medarbetare önskar ett omedelbart svar som visar att ni uppfattat innehållet i detta brev. Mats Hagner prof. em. mats.hagner@allt2.se,

14 Bilaga 4 Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik. Mats Hagner Foto 1. En fullskiktad tallskog på 400 meter över havet nära polcirkeln i Arjeplog. Denna magra skogstyp passar utmärkt för bruk av skiktad tallskog, eftersom den naturliga återväxten fyller de luckor som bildas efter att stora mogna tallar med utmärkt sågtimmer skördats. UBICON Rapport 8, 2012 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden. Tel Epost mats.hagner@allt2.se Org.nr:

15 Sammanfattning Politiker ifrågasätter nu den svenska skogsvårdslagen, som tvingat myndigheten att åtala skogsägare som brukar sin skog genom återkommande gallringar i stället för genom kalhuggning. Skogsstyrelsen begärde därför en utredning om virkesproduktionen i skiktad skog av Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. I utredningen hävdas att skiktad skog måste behandlas så att virkesförrådet hålls på hög nivå därför att tillväxten annars blir för låg. Därigenom anses texten i nuvarande skogsvårdslag kunna bibehållas utan förändring. Slutsatserna i utredningen grundar sig på enkel okulär analys av punktsvärmar, som vid närmare granskning i detta arbete, visar sig motivera helt motsatta slutsatser. En djuplodande multidimensionell statistisk analys visar resultat som kullkastar hela den svenska modellen för skogsbruk. Hög tillväxt uppnås nämligen om skogens naturliga skiktning bibehålls genom kontinuerligt skogsbruk, samtidigt som virkesförrådet hålls lågt. Tyvärr tycks utredningens arbete vara grundat på ett vetenskapligt medvetet falskt motiv, som understöds av både universitetet och skogsmyndigheten. Ämnesord: skiktad skog, kontinuerligt skogsbruk, plockhuggning, virkesförråd, tillväxt, produktion, ekonomi, vetenskaplig metodik, regressionsanalys, okulär analys. Bakgrund Jägmästarstudenter får lära sig att tillväxten i skog ökar med den stående kubikmassan. Detta budskap har förmedlats under ett halvt sekel och själv började jag min forskarkarriär med uppfattningen att det viktigaste var att sköta skog så att den innehöll många kubikmeter stamved per hektar. Nu får studenterna lära sig det enkla sambandet att tillväxten är lika med 3 % av den stående kubikmassan, upp till en nivå som motsvarar boniteten. Hur stämmer detta överens med det material som skapats genom ständig gallring i våra äldsta fältförsök? SLU förfogar över data från elva svenska försöksytor som blädats, med start redan I dessa försök har virkesförrådet varierats över tiden, samtidigt som tillväxten har mätts genom inventeringar vart tionde år. Detta stora material är det bästa möjliga för att besvara frågan. För oss som undervisat i statistisk analys är det självklart att en undersökning som skall visa hur en faktor påverkas av många andra, måste utföras på ett sätt som är mångdimensionellt. Eftersom tillväxten självklart påverkas av både markens bördighet och av hur mycket solfångande barrmassa som lämnats efter en gallring, kan analysen inte bli rättvisande om inte en statistisk metod används som besvarar frågan: hur varierar tillväxten i hela detta material när bördighet och virkesförråd hålls konstant? En metod som kan användas kallas multipel regression. Att lägga in alla observationerna i ett enkelt diagram och utifrån punktsvärmen sluta sig till något samband mellan alla samtidigt varierande faktorer är helt förkastligt som vetenskaplig metod. Eftersom författaren till en färsk utredning (Lundqvist 2012) inte förstått sig på vad statistisk analys har för värde, kände jag det nödvändigt att upplysa skogsstyrelsen om att utredningens slutsatser blivit helt felaktiga. Det visade sig då att myndighetens personal, förvånande nog, även saknade de mest grundläggande insikter i statistisk analys (bilaga 1.7). Man valde att försöka dölja detta med vackra ord: Fördelen med den vetenskapliga ansatsen, vilket för oss gör kunskaperna därifrån så mycket lättare att nyttja, är den vetenskapliga metodiken. Det mest skrämmande var att f.d. dekanen och professorn i skogsskötsel vid SLU, visade sig vara lika okunnig i statistiska metoder genom att svara (bilaga 1.2) Det enklaste är att visa vilken åsikt som vilar på den mest solida vetenskapliga grunden. Eftersom primitiv okulär analys av punktsvärmar tydligen är den mest avancerade statistiska metod som kan användas för att diskutera multidimensionella samband med myndigheter och professorer på SLU, har jag i detta arbete lagt ner stor möda på att med denna metodik bevisa att utredningens 15

16 slutsatser blivit helt felaktiga. Utredningens huvudargument för en oförändrad skogsvårdslag, är att virkesförrådet måste hållas högt i skiktad skog. Detta leder till slutsatsen att bruk av skiktad skog enbart passar för trädslaget gran (se foto på titelsidan). I tidigare vilseledande arbeten har framhållits att bruk av skiktad skog enbart är lämpligt på en tiondel av svensk skogsmark. I det följande diskuteras sambandet mellan virkesförråd och tillväxt med utgångspunkt från det material som utredaren själv skapat. För att myndighetspersoner och forskare skall förstå används enbart primitiv okulär analys. Från utredningen (Lundqvist 2012) har jag hämtat figur 1. Av punktsvärmen i denna figur finner författaren stöd för uppfattning att tillväxten ökar med växande kubikmassa. Lundqvist är givetvis medveten om att markens bördighet påverkar tillväxten, och han nämner själv att hård gallringsstyrka sänker tillväxten. I figur 1 kan man utan vidare se att den bördigaste ytan haft dubbelt så hög tillväxt som den magraste under de 60 år som man blädat. Att skog på bördig mark generellt sett har högre virkesförråd än skog på mager mark, är varje skogsman medveten om. Det är därför helt naturligt att den magra ytan endast har hälften så stor virkesmängd som den bördigaste. Redan detta faktum gör att man kan ifrågasätta resultatet av en okulär analys. Figur 1. En kopia av figur 7 i Lundqvist (2012). Figurtexten lyder: Årlig löpande tillväxt mellan blädningarna för fasta försöksytor på Siljansfors försökspark. Stående volym anger virkesförråd vid periodens början, efter blädning. Baserat på data från Lundqvist (1989). Effekten på tillväxt av virkesförrådet måste studeras inom samma yta. Detta sker bäst i de försöksytor som behandlats så att virkesförrådet varierat kraftigt över tiden. Emellertid sjunker tillväxten givetvis efter gallring eftersom skogens barrmassa reduceras när träd gallras bort. Tillväxten har sitt ursprung i fotosyntesen som skapar det socker som används för att bygga stamvirke. Stammarna i sig skapar inget socker utan är dessvärre enbart kostsamma organ för transport av vatten och näring upp till barren. Det förväntade är därför att överskottet av socker, som kan användas för tillväxt av stammar, bör minska när barrmassan lyfts allt högre upp. En komplicerande faktor är att tillväxten också minskar när barrmassan reduceras genom gallring, samtidigt med att virkesförrådet reduceras. Denna minskning kvarstår dock endast tills de kvarstående träden byggt ut sin barrmassa till samma nivå som före gallringen. I princip gäller därför att kraftig gallring sänker tillväxten mer än svag gallring. Blädningsförsöken har gallrats ungefär vart tionde år under många decennier och utgör ett ypperligt material för att besvara den viktiga frågan om man skall hålla ett stort virkesförråd för att uppnå hög 16

17 virkesproduktion. Skogsvårdslagens portalparagraf 1, anger att skog skall skötas så att den uthålligt ger hög avkastning. Ett viktigt argument i sammanhanget är att det företagsekonomiskt alltid är bäst att driva en verksamhet med så litet arbetande kapital som möjligt. För att effektiviteten, dvs. räntabiliteten i virkesodlingen skall maximeras, bör man därför i princip hålla så litet virkesförråd som möjligt. Två viktiga delar i SLU:s utredning har följande lydelse: För både grundyta och volym gäller att, vid i övrigt lika förhållanden vad gäller exempelvis ålder eller diameterfördelningens form, ju tätare bestånd, desto högre produktion. Löpande tillväxten är därmed i princip lika med medeltillväxten och därmed också lika med boniteten. Detta förutsätter dock att virkesförrådet kontinuerligt ligger på en hög nivå, eftersom det finns ett tydligt samband mellan virkesförråd och tillväxt i fullskiktad skog. Jag och statistikern vid SLU, Sören Holm, gjorde tillsammans statistiska analyser av en datamatris som jag framställt genom digitalisering av punkter i ett diagram publicerat av Lundqvist (1989). Den analysen baserades på elva ytor behandlade med blädning. Sju av dessa utgör underlaget bakom figur 1. Resultaten av en enkel regressionsanalys av alla observationer visade detsamma som Lundqvist funnit, dvs. att produktionen steg vid ökande virkesförråd. Eftersom faktorerna bördighet och gallringsstyrka givetvis inverkar på produktionen, gjorde vi en mer avancerad analys där dessa faktorer, samt skogens grad av skiktning, ingick. Det visade sig då att när skiktning, gallringsstyrka och bördighet hölls konstanta, blev sambandet signifikant negativt för stående volym. Virkesproduktionen hade varit störst i blädningsytorna när virkesförrådet varit lågt, dvs. ett helt motsatt resultat till de slutsatser som Lundqvist dragit genom okulär analys. De slutsatser som vi drog, av vår fördjupade analys (Hagner och Holm 2003), var att man för att uppnå hög produktion skall sköta skiktad skog så att: Den stående volymen hålls låg Gallringsstyrkan hålls låg Skogen förblir fullskiktad Den första punkten är helt motsatt den som utredningen föreskriver. Vid vårt försvar av Harald Holmberg i Lycksele tingsrätt bekräftade professorerna Sune Linder och Jan-Erik Hällgren, skriftligen, att volymproduktionen bör vara negativt, och inte positivt, korrelerad med stående volym (Hagner 2011 a och b). Söderberg och Elfving fann vid analys av tusentals rikstaxytor, att det fanns ett positivt samband mellan stående volym och produktion. Detta samband har därför påverkat produktionsprognoserna i Indelningspaketet och senare i Heureka. Jag har gjort en teoretisk genomgång av hur ett sådant samband kommit fram och funnit att sambandet troligen är falskt (Hagner 2005). Det beror på att rikstaxens ytor är små och de utgör tillfälliga observationer. Därför kan de inte användas för förutsägelse av vad som händer vid förändringar under lång tid på samma yta. Professor Peter Lohmander föreslår att virkesförrådsdiagrammet, som bygger på uppfattningen om ett positivt samband mellan kubikmassa och produktion, måste tas bort om hyggesfritt skogsbruk skall kunna tillämpas. Skogsstyrelsens argument för åtal mot Harald Holmberg var att Holmberg lämnat kvar för litet virkesförråd vid gallring. Noggranna statistiska analyser av materialet från blädningsytorna visade alltså att man fick högst produktion genom bibehållen skiktning. Detta kan uppnås enbart genom kontinuerligt uttag av mogna träd, dvs. genom hyggesfritt skogsbruk. Ingen har ifrågasatt en negativ inverkan av kraftig gallringsstyrka. Den återstående viktiga frågan är därför hypotesen: 17

18 Virkesproduktionen är hög om skiktad skog sköts så att virkesförrådet hålls lågt I det följande testas denna hypotes på ett så enkelt sätt att även den statistiskt okunnige skall förstå. Material I Lundqvists avhandling (1989), uppsats II finner man följande figurer. 18

19 Eftersom några figurer innehåller en blandning av observationer från flera ytor har jag renodlat varje yta i följande 11 diagram. Figur 2. Tillväxt över stående kubikmassa i elva blädningsytor, som behandlats med gallring ungefär vart tionde år. Diagrammen är skapade genom kopiering av figur 2 i Lars Lundqvists doktorsavhandling (1989), uppsats II. I denna figur har Lundqvist sammanfört observationer från flera ytor i tre av sina diagram. För att förtydliga sambanden har jag genom radering av övriga observationer skapat ett diagram för varje yta. Ingen förändring av punkternas läge har skett. 19

20 Figur 3. Tidsförlopp och stående kubikmassa i ytorna J och V2. Diagram med tillväxt över stående kubikmassa är kopior av bilder i figur1, uppsats II (Lundqvist 1989). Resultat Okulär analys av ett diagram (Figur 1), som hämtats ut Lundqvists utredning (2012), ger klart stöd för Lundqvists uppfattning att tillväxten i skiktad skog ökar med ökande stående kubikmassan. Okulär analys av samma material (Figur 2) hämtat från Lundqvists avhandling (1989) ger följande resultat. Endast i en av elva blädningsytor finns en svag trend till positivt samband mellan stående kubikmassa och tillväxt. Motsatsen gäller för fem ytor. Okulär analys av samma material (Figur 3) hämtat från Lundqvists avhandling (1989) ger följande resultat. I ytan J har den stående kubikmassan reducerats mycket kraftigt, från ca 300 till ca 70 m3/ha genom 6 gallringar under en tid av 39 år. Trots denna reduktion har tillväxten hållit sig på i stort sett samma nivå. I ytan V2 har den stående kubikmassan i stort sett fördubblats från ca 90 till ca 180 m3/ha. Under en tid på 63 år med 5 gallringar har tillväxten i stort sett hållit sig på samma nivå, dock med en svag tendens till minskad tillväxt. Sammanfattningsvis visar figurerna 2 och 3 inget samband mellan virkesförråd och tillväxt. En multidimensionell statistisk analys genomfördes av Hagner och Holm (2003) med data som skapats genom digitalisering av figurer i Lundqvists avhandling (1989). Anledningen till digitalisering av punkter i figurerna, var att Lundqvist vägrade lämna kopia på de siffror som han använt. Denna typ av statistisk analys gör det möjligt att se effekten av en viss faktor under det att andra faktorer hålls konstanta. Av resultatet framgick att: **låg gallringsstyrka hade ökat tillväxten, **minskat virkesförråd hade ökat tillväxten. **I skiktad skog bevarades tillväxten bättre än i skog som gallrats så att den blivit alltmer enskiktad. Diskussion Hypotesen Virkesproduktionen är hög om skiktad skog sköts så att virkesförrådet hålls lågt kan inte förkastas efter analys av det material som utredaren själv förfogar över. Den utredning som SLU har levererat till skogsstyrelsen visar därför felaktiga resultat och slutsatser. 20

21 Förklaringen är att utredaren dragit slutsatser enbart från en ytlig okulär analys av en punktsvärm. Detta förfaringssätt är helt förkastligt när effekter beror på många samtidigt varierande faktorer. I detta fall är det mycket allvarligare än så, ty den felaktiga informationen är en medveten lögn. Utredaren Lundqvist vägrar lämna ut sifferuppgifterna bakom sina diagram (bilaga 1.5), därför att han vet att en granskning skulle visa att hans uppgifter är felaktiga. Det är nämligen ställt utom allt tvivel, att Lundqvist varit väl medveten om att en statistisk analys av de siffror han publicerade i form av diagram (1989) och i utredningen (2012) skulle ge de resultat som jag och Holm (2003) har funnit. Mitt uttalande bygger på det faktum att jag redan 1998 meddelade honom resultat av en multipel regressionsanalys som jag hade utfört. Resultaten innebar att undervisningen av jägmästare hade varit felaktig i många år. Troligen var detta orsaken även till att professorn i skogsskötsel, PO Bäckström, liksom övriga administratörer på SLU, redan 1999 ställde sig positiv till Lundqvists vägran att lämna ut underlaget för diagrammen i Lundqvists avhandling. Denna vägran ledde till en juridisk process, som jag drev i många rättsinstanser under ett decennium. Den processen kan följas i de 1800 sidor som finns i form av Handskrift nr 159 på Umeå universitets forskningsarkiv. Till denna handskrift kommer att läggas den korrespondens med SLU och skogsstyrelsen som återfinns i bilaga 1. Den visar att båda dessa organisationer troligen önskar förhindra att förtroendet för den svenska modellen av skogsbruk raseras. Då den felaktiga föreställningen om att tillväxten i skog ökar med ökande kubikmassa varit förhärskande bland forskarna ända sedan 1950-talet, genomsyrar detta hela skogsnäringen. När det nu dessutom visat sig att bevarandet av skiktningen i skog förbättrar såväl tillväxt som råvarans kvalitet, blir konsekvensen av forskarnas och myndighetens lögn en skandal av stora mått. För att uppnå hög produktion av högvärdigt virke, dvs. hög avkastning, visar blädningsytornas resultat att man bör bruka naturligt skiktad skog med kontinuerliga uttag av mogna träd, dvs. det som kloka bönder gjort i alla tider. Detta leder till en stor skandal när allmänheten får klart för sig att vissa forskare medvetet har misslett politiker genom att, dels dölja obekväma vetenskapliga resultat, dels vägra att lämna ut allmänna handlingar. Det blir än värre när det står klart att skogsstyrelsen medverkat. Kontinuerligt skogsbruk enligt metoden naturkultur ger troligen skogsägaren ett dubblerat netto i virkesodlingen, ca 100 kr extra per kubikmeter (Hagner et al 2001). Resultatet av forskarnas misstag medför därför en årlig förlust för skogsägarna på 8 miljarder kronor. Eftersom lagen tvingat skogsägarna till kalhyggesbruk ända sedan 1950 har skogsmarkens ägare gått miste om 480 miljarder kronor. Genom försämrad råvara har skogsindustrin förmodligen förlorat lika mycket. Sveriges stora virkesförråd, som skogsnäringens representanter alltid framhåller som en positiv faktor, medför även låg förräntning på arbetande kapital. Förutom detta kan nämnas all otrivsel, förstörda fornlämningar, förlorad biologisk mångfald, förstört renbete, förstört klimat m.m. Referenser Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. (( ISSN , UBICON Rapport.21, 1-8. Hagner, M. (2011a) Del 1 av försvarets inlagor i mål B mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni ISSN UBICON Report.4a, Hagner, M. (2011b) Del 2 av försvarets inlagor i mål B mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni ISSN UBICON Report.4b,

22 Hagner, M. (2012) Handskrift 159. Professor Mats Hagners arkiv (1934-) Umeå universitetsbibliotek, Forskningsarkivet Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151, Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.(( ISSN , UBICON, Report.2, Lundqvist, L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN Lundqvist, L. (2012) Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring. Skogsstyrelsen, Rapport.11,

23 Under-Bilaga 1. Aktuella diskussioner mellan Mats Hagner, skogsstyrelsen och SLU. cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Under-Bilaga 1.1 (Namn med fet stil har fått brevet med tre bilagor som attachemets) Peter Lohmander, Pelle Gemmel, Urban Nilsson, Göran Örlander, Björn Elfving, Sören Holm, Sune Linder, Jan-Erik Hällgren, Tomas Lundmark, Tomas Lämås, Göran Ståhl, Rikard Jacobsson, Nils Fagerberg, Bo Karlsson (Ekebo), Christer Karlsson, Herman Sundqvist, Göran Hallsby, Peter Högberg, Stig Olof Holm För kännedom till: Lars Lundqvist, Bengt Ek SKOGEN, Skogforsk, Skogsstyrelsen GD Monika Stridsman, Rektor SLU, Maciej Zaremba, Harald Holmberg, Kära forskarkollega Skogsstyrelsen har nu publicerat en utredning om virkesproduktion i skiktad skog (Lundqvist 2012). Därmed har myndigheten ställt sig bakom de slutsatser som Lundqvist drar, vilket kommer att ha betydelse för den översyn av lagstiftningen som många riksdagspartier nu anser vara nödvändig. Skälet till översynen är den mediala uppmärksamheten av alternativ till kalhyggesbruket. Två mycket viktiga delar i utredningens sammanfattning har följande lydelse: För både grundyta och volym gäller att, vid i övrigt lika förhållanden vad gäller exempelvis ålder eller diameterfördelningens form, ju tätare bestånd, desto högre produktion. Löpande tillväxten är därmed i princip lika med medeltillväxten och därmed också lika med boniteten. Detta förutsätter dock att virkesförrådet kontinuerligt ligger på en hög nivå, eftersom det finns ett tydligt samband mellan virkesförråd och tillväxt i fullskiktad skog. Jag och statistikern vid SLU, Sören Holm, gjorde tillsammans statistiska analyser av en datamatris som jag framställt genom digitalisering av punkter i ett diagram publicerat av Lundqvist (1989). Det var samma underlag, ytor behandlade med blädning under upp till 60 år, som ligger bakom figur 7 i nämnda rapport. Resultaten av en enkel regressionsanalys visade detsamma som Lundqvist funnit, dvs. att produktionen steg vid ökande virkesförråd (se bifogade fil). Eftersom varianskomponenterna bördighet och gallringsstyrka givetvis inverkar på produktionen, gjorde vi en mer avancerad analys där dessa faktorer, samt skogens grad av skiktning, ingick. Det visade sig då att när skiktning, gallringsstyrka och bördighet hölls konstanta, blev sambandet signifikant negativt för stående volym. De slutsatser som vi drog av detta blev att man för att uppnå hög produktion skall sköta skiktad skog så att: Den stående volymen hålls låg Gallringsstyrkan hålls låg Skogen förblir fullskiktad Den första punkten är helt motsatt den som utredningen föreskriver. Vid vårt försvar av Harald Holmberg i Lycksele tingsrätt bekräftade Sune Linder och Jan-Erik Hällgren att volymproduktionen bör vara negativt, och inte positivt, korrelerad med stående volym (Hagner 2011). Jag bifogar deras uttalande. Söderberg och Elfving fann vid analys av tusentals rikstaxytor att det fanns ett positivt samband mellan stående volym och produktion. Detta samband har påverkat produktionsprognoserna i Indelningspaketet och senare i Heureka. Jag har gjort en teoretisk genomgång av hur ett sådant 23

24 samband kommit fram och funnit att sambandet troligen är falskt (Hagner 2005, bifogas). Det beror på att rikstaxens ytor är små och de utgör tillfälliga observationer. Därför kan de inte användas för förutsägelse av vad som händer vid förändringar under lång tid på samma yta. Bland andra Peter Lohmander föreslår att virkesförrådsdiagrammet, som bygger på uppfattningen om ett positivt samband mellan kubikmassa och produktion, måste tas bort om hyggesfritt skogsbruk skall kunna tillämpas. Inte minst åtalet mot Harald Holmberg bevisar också detta. Skogsstyrelsens argument för åtal var att Holmberg lämnat kvar för litet virkesförråd vid gallring. Skogsstyrelsens utredning ger oss forskare nu ett tillfälle att på ett grundligt sätt studera sambanden mellan nämnda faktorer och volymproduktionen. Lundqvist har föredömligt samlat ett mycket omfattande material i form av sju datamatriser, som använts för att rita punktsvärmarna i figurerna 4 till 10. Vi vet att bördighet och gallringsstyrka har stor inverkan på volymproduktionen. Därför måste man bearbeta materialet på ett multivariat sätt. Bördigheten på varje delyta lyfts undan med hjälp av dummyvariabler. I arbetet som Holm och jag gjorde kunde vi också lyfta undan skiktningens inverkan, men den variabeln finns troligen inte registrerad för annat än datamatrisen bakom figur 7. Då skogens struktur visade sig ha ett stort inflytande på produktionen, kommer analysernas signifikansnivå tyvärr att reduceras när denna varianskomponent inte kan lyftas undan. Jag tror att Du är enig med mig om att sambandet mellan volymproduktion och stående kubikmassa är central för vår svenska skogsskötsel, i synnerhet nu när hyggesfritt blivit tillåtet. Skogsmyndigheten varnar dock den intresserade skogsägaren att hyggesfritt är tillåtet endast om den stående volymen hålls hög. Därför vänder jag mig nu till Dig, som är en duglig forskare med stora kunskaper i statistik, för att Du skall efterfråga datamatriserna och själv göra en mångdimensionell analys. Resultatet av Din analys blir oerhört viktigt för riksdagens pågående arbete. Vänligen meddela mig snarast om Du avser att utföra nämnda studie. När Du fått fram Dina resultat ber jag om en kopia. Detta brev skickas även till andra dugliga forskare. Om Du samtycker kommer jag att sammanställa resultaten från varje forskare till en enda rapport. Denna kommer bl.a. att delges ledamöterna i jordbruksutskottet, som just nu arbetar med en översyn av skogsvårdslagen. Med vänlig hälsning Mats Referenser Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. (( ISSN , UBICON Rapport.21, Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Silviculture, Working Paper.187, Hagner, M. (2011) Del 1 av försvarets inlagor i mål B mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni ISSN UBICON Report.4a,

25 Hagner, M. (2011) Del 2 av försvarets inlagor i mål B mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni ISSN UBICON Report.4b, Lundqvist, L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN Lundqvist, L. (2012) Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring. Skogsstyrelsen Rapport 11, Cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Under-Bilaga Original Message From: Tomas Lundmark To: Mats Hagner Sent: Sunday, November 18, :59 PM Subject: Re: Samtal Hej Mats! Jag har inga ambitioner att bearbeta publicerade data bara för att se om nån räknat fel. Mitt intresse ligger i att syssla med originalforskning. Om du eller Lars har rätt kommer det ju att visa sig så småningom. Om jag vore du så skulle jag satsa på att publicera nya arbeten som granskas vetenskapligt och som visar "hur det fungerar". Ni har ju ganska tydliga åsiktsskillnader så det kan ju inte vara svårt att hitta ett lämpligt ämne att skriva om. Det enklaste är att visa vilken åsikt som vilar på den mest solida vetenskapliga grunden. Själv intresserar jag mig just nu för att utreda likheter och skillnader mellan likåldriga bestånd och olikåldriga bestånd med avseende på tillväxt för träd i olika storleksklasser. I någon mån kan det kanske komma att föra er diskussion framåt. /Tomas cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Under-Bilaga Original Message From: Mats Hagner To: Tomas Lundmark Sent: Wednesday, November 21, :32 AM Subject: Analys av siffermatris från blädningsytor Mats Hagner Forskarkollega Tomas Lundmark Professor i skogsskötsel SLU Ditt svar (bilaga 1 nedan) på min uppmaning förvånar mig. Jag föreslog att Du skulle kontrollera ifall mina och statistikern Sören Holms analys av blädningsytornas produktion (bilaga 2 som attachment) stämmer, när vi nu kan får tillgång till de korrekta siffrorna. Anledningen är att en ingående statistisk analys visade att det med stor sannolikt är så att svensk skogsmark avkastar mest virke om skogen är fullskiktad och att den stående volymen hålls låg. Detta är det resultat som föreligger genom upprepade gallringar i samma provytor ända sedan 1920-talet. 25

26 Du och jag är säkert ense om att materialet givetvis är mer värdefullt än observationer i nyanlagda ytor och mer värdefullt än alla teoretiska simuleringar. Att Holms och min artikel inte antogs för publicering var att en referent dels, utan motivering, påstod att resultaten inte kan vara korrekta, dels att materialet kunde innehålla felaktigheter beroende på att det var skapat genom digitalisering av punkter i ett diagram. Du förstår nu att SLU:s vägran att lämna ut sifferunderlaget för publicerade diagram, kan orsaka djup skada. Du säger att Lundqvist och jag har olika åsikter. Du vet att en seriös forskare publicerar slutsatser rörande material med många samverkande faktorer endast efter multidimensionell statistisk analys. Inferenser dras enbart om sannolikheten för misstag är liten, dvs. om signifikansen är stor nog. Lars Lundqvist har publicerat sin åsikt efter en okulär bedömning av ett samband som han ser i en punktsvärm. Detta förfarande är inte värdigt en forskare, och Du bör ha förmågan att inse att Lundqvists påståenden om sambandet kan vara gripet ur luften. Dina kunskaper om statistik kan endast leda till en slutsats, efter att Du satt Dig in i det arbete som jag och Holm genomfört: Lundqvists åsikt är felaktig, medan Hagner och Holms vetenskapligt grundade slutsatser sannolikt är korrekta. Om Du läser vårt arbete inser Du att den stigande trend, som var och en ser i Lundqvists diagram, beror på att bördiga ytor har större stående volym än magra ytor. Ett annat skäl är att hård gallringsstyrka samtidigt sänker tillväxten och den stående volymen. Den trend som Lundqivst bygger sin slutsats på, försvinner helt och förbyts i sin motsats, när man genom statistisk analys lyfter undan varianskomponenterna för bördighet och gallringsstyrka. Du och jag kan därför enas om att slutsatsen av förloppet i de svenska blädningsytorna, som noggrant har registrerats i mer än 60 år, är att produktionen blev störst om skogen gallrades så att den förblev fullskiktad och så att den stående kubikmassan hölls låg. Detta resultat är omstörtande, därför att den strider mot Den svenska modellen. Själv fick jag under 1950-talet lära mig av professorerna på Skogshögskolan att kalhyggesbruk med skog som innehåller likstora träd, är det enda rätta. Studenterna på SLU kommer nu ut från universitetet med samma uppfattning. Sveaskog bedriver charmoffensiv för att övertyga riksdagens politiker att kalhyggesbruk är det enda rätta. Du tillträder posten som professor i skogsskötsel och kommer inte att bli populär ifall Du svepande går ut med detta budskap. Därför är det så viktigt att Du själv skapar det vetenskapliga underlaget genom att analysera det förnämliga material som Lars Lundqvist sammanställt i Rapport från Skogsstyrelsen( Där finns inte bara data från de svenska blädningsytorna utan fem andra siffermatriser. Vid bearbetningen måste Du noga iaktta de rön som jag och Sören Holm funnit i bifogade arbete. Produktionsförmåga, i form av uppgifter rörande vegetation, dvs. bonitet, kan inte användas för att hålla faktorn konstant i analysen. Ytan måste i stället ingå som dummyvariabel. När Holm och jag använde bonitet, smög sig ett förrädiskt fel in i analysen. Det beror på att bonitet skildrar bördigheten på ett oprecist sätt, vilket även Hägglund och Lundmark konstaterade. Det stora forskningsprojektet Future Forests, som Du föredömligt organiserat, har troligen resurser som kan hjälpa till med de, för en statistiker, enkla beräkningarna. De kan genomföras direkt efter att Lundqvist levererat datamatriserna. 26

27 Skulle varken Du eller några andra forskare på SLU genomföra de föreslagna beräkningarna, kommer sanningen om vad våra äldsta skogliga försök visar, att falla i glömska vid min bortgång. Lundqvist vägrar, sedan tio år, med SLU:s stöd, att leverera datamatriserna till mig. Svenskt skogsbruk kommer då att fortsätta i inkörda spår, vilket sänker volymproduktionen och skadar skogsindustrins lönsamhet. Sanningen kommer förr eller senare ändå fram, varpå eftermälet för dem, som medvetet hindrade att sanningen presenterades, inte blir gynnsamt. Din företrädare PO Bäckström, professor i skogsskötsel, var den som först stödde Lundqvist. Alla andra som hamnade med skägget i brevlådan finns omskrivna i Handskrift 159 på Umeå universitets forskningsarkiv, (1800 sidor korrespondens). Detta brev kommer att adderas till samma Handskrift. Du kan få äran av att ha upptäckt de grundläggande vetenskapliga misstag som hindrat både Dig själv och resten av skogsnäringen att inse att kontinuerlig skötsel av skiktad skog förenar hög volymproduktion med produktion av bästa möjliga råvara för industrin. Endast skiktad skog ger virke utan den ungdomsved och grovkvistighet som kännetecknar dagens plantager. Du är medveten om att den svenska allmänheten nu är så intresserad av alternativ till kalhyggesbruket, att politikerna i riksdagen önskar en förändring av skogsvårdslagen. Ditt brev vittnar om att Du uppfattat att intresset måste bemötas med nya kunskaper om bruk av skiktad skog. Det är bra och min gissning är att de som provar hyggesfritt skogsbruk i den version som jag förordar, naturkultur, snabbt upptäcker fördelarna: starkt ökat netto av virkesodling, starkt förbättrad trivsel för folk, djur och växter. Utöver detta tillkommer hänsyn till renskötsel, klimatvinst och skonsamhet mot fornlämningar. Ingenting hindrar att tillväxten i skiktad skog höjs på det sätt som Du brukar förorda: gödsling och genetisk förädling. I detta avseende behöver Du alltså inte förändra Ditt budskap. För att skogsnäringen skall kunna tillämpa de nya metoder som leder till framgång, utan att återgå till den skövlande plockhuggning som bedrevs i den ekonomiska kristid som framkallades av världskrigen, måste vi emellertid tillämpa alla de kunskaper som vi uppnått genom modern forskning om hyggesfria metoder. En av de största svårigheterna blir att omskola skogsfolk från tro att skog skall behandlas enligt medeltal för bestånd, till behandling av den lilla trädgrupp där beslutsfattaren står. Det är nämligen så att den viktigaste personen i framtidens skogsbruk är den certifierade skogsman som utför det praktiska trädvalet i skogen. Som Du troligen vet, har jag funnit att även Söderbergs och Elfvings produktionsprognoser blivit fel. Det gör att Indelningspaketet och Heureka har lett till anvisningar för svenskt skogsbruk som lider av samma fel som dem Lundqvist presenterar i sin utredning. Om Du inte känner till detta hänvisar jag till mina skrifter på skogsbibliotekets elektroniska avdelning. Efter dessa förklaringar förväntar jag mig, att Du meddelar mig, att Du avser att se till att utföra en egen analys av data från blädningsytorna. Alternativt erbjuder jag Dig att vi tillsammans med Sören Holm publicerar en rapport i en internationell journal utformad efter analys av data som Du skaffat från Lundqvist. Skulle Du, mot förmodan, vägra samarbeta i detta ärende, kommer jag att kontakta studentkåren. Studenter är ju alltid intresserade av att undervisningen är grundad på fakta och inte på hypoteser som aldrig utsatts för vetenskapliga test. Med vänlig hälsning Mats cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Under-Bilaga

28 ----- Original Message From: Mats Hagner To: Monika Stridsman SKS GD Sent: Sunday, November 18, :30 PM Subject: Begäran om allmän handling Generaldirektören Skogsstyrelsen Vid mitt besök på skogsstyrelsen i Jönköping diskuterade jag en översyn av skogsvårdslagen med Göran Öster och Erik Sollander. Det framkom då att myndigheten låtit SLU utreda Virkesproduktion i skiktad skog. Arbetet är utfört av Lars Lundqvist som är anställd vid SLU. Rapporten är publicerad som officiell rapport av Skogsstyrelsen och får därmed en stor betydelse för uppfattningen om virkesproduktion och skötsel av skiktad skog. Min uppfattning om Lundqvists utredning framgår av de två bilagda debattartiklarna: en till DN och en till VästerbottensKuriren. Av bifogade brev, MH Forskarkollega, som skickats till ett antal framstående skogsforskare, framgår att jag hoppas att datamatriserna i utredningen kan analyseras på ett multivariat sätt. Det är ju mycket viktigt att de samband som skapat grunden för vår skogsvårdslag blir granskade av flera forskare. Tyvärr har jag av SLU tidigare förvägrats tillgång till originaldata till figur 7, varför den omtalade analysen av Hagner & Holm 2003, endast utfördes på digitaliserade värden. Därför har den inte kunnat publiceras i någon vetenskaplig tidskrift. När nu materialet blivit offentlig handling ber jag vänligen att skogsstyrelsen till mig översänder datamatriserna bakom de sju figurerna Jag avser att tillsammans med statistikern Sören Holm göra noggrannare analyser än de som Lundqvist presenterat. Resultaten av mina och andra forskares analyser kommer att så snart som möjligt översändas till skogsstyrelsen, för att tillsammans med Rapport , utgöra underlag för en översyn av skogsvårdslagen. Med vänliga hälsningar Mats Hagner professor emeritus, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden, Cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Under-Bilaga Original Message From: goran.oster@skogsstyrelsen.se To: mats.hagner.34@gmail.com Cc: monika.stridsman@skogsstyrelsen.se ; skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se ; johan.wester@skogsstyrelsen.se ; clas.fries@skogsstyrelsen.se Sent: Wednesday, November 21, :24 PM Subject: Begäran att få ut datamatriserna bakom de sju figurerna 4-10 i SLU:s utredning "Virkesproduktion och inväxning i siktad skog efter höggallring", dnr 2012/

29 Du har i e-postmeddelande till Skogsstyrelsens generaldirektör som inkom den 18 november dels framfört din uppfattning om Lundqvists utredning, dels begärt att få ut kopior av det underlag som anges i rubriken. Meddelandet har vidarebefordrats till berörda inom Skogsstyrelsen. Svaret på din begäran att få ut underlaget till utredningen är att Skogsstyrelsen inte har tillgång till något sådant material. För att säkerställa att Skogsstyrelsen inte har tillgång till detta material och för att fråga om ett sådant existerar har Skogsstyrelsen vänt sig till SLU. Det svar Skogsstyrelsen har fått lyder. SLU arkiverar originaldata, dvs fältdata, samt den färdiga publikationen, men inte mellanled, alltså bearbetningar av originaldata. Mats har fått avslag i Kammarrätten när han krävt att få ut mellanleden, eftersom SLU svarat att man inte arkiverar mellanled. Däremot HAR han fått ut HELA originalmaterialet från min avhandling. När det gäller figurerna i rapporten så bygger dom helt på publicerat material, vilket också framgår av figurtexterna. Därför finns det inga handlingar att lämna ut. Publikationerna som sådana finns ju tillgängliga via exv Skogsbiblioteket. Det finns inget "hemligt" material som SLU vägrar att lämna ut. Med vänlig hälsning Göran Öster Göran Öster, chefsjurist Skogsstyrelsen, enheten för lag och områdesskydd Jönköping Tfn , sms , fax goran.oster@skogsstyrelsen.se, cccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Under-Bilaga 1.6 Från: Mats Hagner [mailto:mats.hagner@allt2.se] Skickat: den 24 november :18 Till: Öster Göran Enheten för lag och områdesskydd; Sollander Erik Enheten för policy och analys Kopia: Stridsman Monika Verksledning Ämne: Fördjupad utredning Mats Hagner Erik Sollander och Göran Öster Skogsstyrelsen Läget är följande. Jag har av skogsstyrelsen begärt kopia på de siffermatriser som ligger bakom figurerna 4-19 i Rapport från Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen har vidarebefordrat denna begäran till författaren av rapporten Lars Lundqvist. Han har vägrat lämna ut matriserna till skogsstyrelsen. Eftersom jag vet, att Du Erik Sollander har vetenskapliga insikter, vill jag be att Du betraktar figur 7 i rapporten. Diagrammet skildrar stående kubikmassa och tillväxt i ett antal blädningsytor vars tillväxt skördats genom upprepade gallringar vart tionde år. Antalet observationer vittnar om att ytorna har följts under många decennier. Jag önskar att Du om möjligt först läser igenom min intervju med professorerna Sune Linder och Jan-Erik Hällgren vid SLU (bilagt som attachment nr 1), och att Du därefter besvarar följande tio frågor. 1. I figur 7 ser jag att den blädningsyta som ligger längst till vänster i diagrammet (Sf5:2) under alla år haft både låg stående kubikmassa och låg produktion. 29

30 Min fråga till Erik Sollander är: är Du ense med mig om att mager skogsmark som regel har lägre stående kubikmassa (glesare skog) än skog på bördig mark (tätare skog)? Svar: 2. Jag ser också att punktsvärmen långt till höger i diagrammet (Sf5:2) tillhör en yta som haft dubbelt så hög tillväxt och dubbelt så hög stående kubikmassa. Min fråga till Erik Sollander är densamma som ovan: är Du ense med mig om att bördig mark som regel har högre stående kubikmassa (tätare skog) än skog på mager mark? Svar: 3. Jag ser att alla punkter i figur 7 tillsammans bildar en enhet som visar en trend som tyder på att tillväxten ökar med ökande stående kubikmassa, precis som Lundqvist påpekar. Min fråga till Erik Sollander är: kan denna trend härröra från att skog på bördig mark som regel har högre stående kubikmassa än skog på mager mark och att skog på bördig mark har större tillväxt än skog på mager mark? Svar: 4. Jag ser att det finns en variation i tillväxt och stående kubikmassa inom var och en av de försöksytor som ingår i materialet bakom figur 7. Trenden inom punktsvärmarna från varje separat provyta är betydligt mer otydlig än den generella trenden inom hela figur nr 7. Min fråga till Erik Sollander är: håller Du med om detta? Svar: 5. Jag kan ana ett samband mellan stående kubikmassa och tillväxt inom några av ytorna. Såsom Lundqvist mycket riktigt påpekat, innebär en gallring att man samtidigt reducerar både den stående kubikmassan och bladytan. Den sistnämnda är den mest väsentliga faktorn för tillväxt. Efter kraftig gallring sjunker därför tillväxten under några år. Gallringen reducerar naturligtvis också kubikmassan. Eftersom dessa gallringar inträffat med korta intervall (10 år) innebär detta att det inom varje provyta bör finnas ett positivt samband mellan stående kubikmassa och tillväxt. Själv kan jag ana ett sådant samband inom ytorna Sf5:2 och Sf5:3. Min fråga till Erik Sollander är: kan det positiva sambandet, som finns inom 30

31 punktsvärmen för några enskilda provytor, härröra från effekten av gallring? Svar: 6. Statistikern Sören Holm och jag utförde en multipel regressionsanalys av en datamatris skapad genom digitalisering av punkter från ett diagram i Lundqvists avhandling (bilagt som attachment nr 2). Bakgrundsmaterialet var detsamma, men något större, än det som nu publicerats i figur 7. Vår analys visade att bonitet och gallringsstyrka inverkade signifikant på tillväxten. Den visade dessutom, att om man höll dessa två faktorer konstanta, framkom ett samband mellan den stående kubikmassa och tillväxt som var negativ. Tillväxten sjönk alltså med ökande kubikmassa, dvs. ett motsatt samband till det som Lundqvist framhåller i utredningen. Enligt intervjuer med professorerna Linder och Hällgren (bilaga 1) är ett sådant negativt samband, vad man kan förvänta i ett naturligt skogsekosystem. Min fråga till Erik Sollander är: Finns det en viss sannolikhet för att Lundqvist har dragit fel slutsats rörande sambandet mellan stående kubikmassa och tillväxt genom att endast göra en okulär analys av punktsvärmen i figur 7? Svar: 7. Efter att jag år 1998 påpekat för Lundqvist, att min analys av det material, som han publicerat som punkter i ett diagram i hans avhandling 1989, visade motsatt samband mellan kubikmassa och tillväxt jämfört med vad han publicerat, ville jag att han och jag tillsammans skulle publicera det korrekta sambandet i en ny vetenskaplig rapport. Han vägrade ett sådant samarbete och att lämna ut datamatrisen. Han fick i det sistnämnda stöd av prefekten, dekanus, rektor och av SLU:s styrelseordförande. Enligt min uppfattning, var anledningen till detta stöd för Lundqvist, att alla de nämnda var ense om att det skulle vara olämpligt att SLU påvisade att universitetet vilselett skogsnäringen i denna viktiga fråga. Min fråga till Erik Sollander är: är det sannolikt att samma skäl finns bakom att Lundqvist även nu vägrar lämna ut underlaget till figurerna 4-10 i nämnda rapport Svar: 8. Det jag lärt mina studenter och doktorander är att en vetenskaplig artikel skall vara utformad så att slutsatserna kan kontrolleras genom förnyad analys. Om materialet bakom artikelns slutsatser är så omfattande att det inte kan tas med i artikeln, bör författaren vara beredd, att lämna ut materialet till var och en som önskar kontrollera slutsatserna, eller till den som önskar använda materialet för sin egen forskning. Vår svenska lag om offentlighet framhåller också att en forskare, vid statlig myndighet, skall arkivera allt som kan ha intresse för andra forskare. Sådant material skall enligt lagen levereras skyndsamt med prioritet framför annan verksamhet. Min fråga till Göran Öster: Anser Du att SLU följde lagen om offentlighet, när skogsstyrelsen efterfrågade de siffror som använts för att rita figurerna 4-10 i den utredning som SLU levererat till skogsstyrelsen? Svar: 9. Lundqvist uppehåller sig i kapitlet Virkesproduktion på beståndsnivå till frågan om hur skiktad skog skall skötas för att ge hög produktion. Hans tolkning av sammanställt material resulterar i slutsatsen att skiktad skog ger hög produktion om den stående kubikmassan hålls hög. Denna slutsats gör att han påstår att bruk av skiktad skog kan användas utan att 31

32 skogsvårdslagens krav på hög stående kubikmassa behöver ändras. Sedan 1998 har han känt till, att en noggrann statistisk analys av de siffror han använder för att framställa figur 7 bevisar, att skiktad skog bör skötas så att den har låg stående kubikmassa, vilket enligt min mening leder till en annan uppfattning om skogsvårdslagens tillämpbarhet vid bruk av skiktad skog. Min fråga till Erik Sollander är: kan det med en viss sannolikhet antas att SLU:s vägran, att lämna ut siffrorna bakom figur 7, bero på att man är medveten om att en bearbetning av dessa siffror skulle bevisa, att SLU:s utredning är medvetet falsk? Svar: 10. Data från de elva svenska blädningsytorna, som följts med behandlingar under många decennier, har analyserats av mig och Holm (2003) (bilagt som attachment nr 2). Denna analys har lett till rekommendationer om hur skiktad skog skall skötas för att åstadkomma hög volymproduktion. Dessa rekommendationer avviker starkt från dem som SLU framfört i sin utredning, presenterad av skogsstyrelsen i Rapport Skogsstyrelsen, som ansvarar för rekommendationer lämnade till allmänheten via sina tjänstemän, måste givetvis ta ställning till om den ena eller andra analysen av samma material är korrekt. Eftersom resultaten är helt motstridiga med avseende på rekommendation om krav på stående kubikmassa, kan myndigheten inte utfärda rekommendationer som bygger på båda uppfattningarna. Min fråga till Erik Sollander och till Göran Öster är: anser Ni att sannolikheten för att Hagner och Holms analys är korrekt är tillräckligt stor för att Ni skall rekommendera att frågan om sambandet mellan stående kubikmassa och virkesproduktion i skiktad skog utreds bättre? Svar: Med vänlig hälsning Mats Mats Hagner professor emeritus, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden, epost: Mats.Hagner@allt2.se Hemsida: Föreningen Naturbruk ccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccccc Under-Bilaga Original Message From: erik.sollander@skogsstyrelsen.se To: Mats.Hagner@allt2.se Cc: monika.stridsman@skogsstyrelsen.se ; goran.oster@skogsstyrelsen.se Sent: Wednesday, November 28, :07 AM Subject: SV: Fördjupad utredning Hej Mats, Tack för ditt brev. Som Göran och jag försökte förklara under vårt möte för någon tid sedan, så har Skogsstyrelsen uppdraget att verka för att de skogspolitiska målen nås. Inom den ramen ska vi använda den kunskap som finns i samhället. Som vi också sa händer det, åtminstone inom våra sakområden, inte sällan att olika kunskapskällor ger olika besked. Det oavsett om kunskapen kommer från de vetenskapliga fakulteterna eller från erfarenheter från olika former av operativ verksamhet. När kunskapen är motstridig, vilket som sagt kan synas vara mer regel än undantag, försöker myndigheten att syntetisera fram huvudfåran i 32

33 kunskapen, den linje som för stunden förefaller mest riktig, och nyttja den. I vårt fall både i t.ex. rådgivningssammanhang och lagstiftning. Fördelen med den vetenskapliga ansatsen, vilket för oss gör kunskaperna därifrån så mycket lättare att nyttja, är den vetenskapliga metodiken. Forskarlagen redovisar öppet sina resultat ibland kontroversiella, och ger möjlighet till att resultaten kan bekräftas av andra eller inte. Att bara räkna antal studier som kommer till liknande resultat är naturligtvis väl grovt, men självklart är det så att om många forskarlag i oberoende studier, kanske t.o.m. med olika metoder, kommer till liknande resultat så stärker det slutsatserna vi vågar dra. Besvärligare är att vi som myndighet inte sällan förväntas ha uppfattningar och ex.vis ge rekommendationer i frågor där samhällets samlade kunskap inte riktigt är tillräckliga. Beslutsfattande under osäkerhet kallas det ibland och är notoriskt svårt. Produktionsfrågorna har vi, om jag får ta mig friheten att tolka Skogsstyrelsens mening, uppfattat som förhållandevis enkla att hantera, i alla fal i jämförelse med frågor som biologisk mångfald, vatten, skogsbruk rennäring, kulturmiljö eller skogens sociala värden för att nämna några. Kunskapsunderlaget har varit relativt omfattande och haft en rik vetenskaplig bas. Spridningen i resultat och hypoteser hur det fungerar har också varit mindre än i flera av de andra sakområdena. Den rapport du referar till, No i Skogsstyrelsens rapportserie, är ett resultat av att Skogsstyrelsen bad SLU göra en sammanställning av kunskapsläget på produktionssidan. Vi uppfattar att den relativt väl speglar huvudfåran i dagens kunskap inom området. Det innebär inte att kunskapen den förmedlar i alla avseenden är riktig. Åtminstone för egen del skulle jag bli förvånad om det inte så småningom visar sig att vi för närvarande har fel på ett antal punkter. De resultat du fått fram pekar i några frågor åt annat håll än nuvarande huvudfåra i kunskapen. Likaledes har jag svårt att säga att dina resultat är felaktiga. Däremot konstaterar jag att hitintills så förefaller inte dina resultat ha bekräftats av andra studier. Följaktligen blir det svårt för oss som myndighet att nyttja resultaten. Du ställer ett antal förhållandevis detaljerade frågeställningar i ditt brev. Om än intressanta, ser jag inte att vi kan besvara dem rakt av. Detta i huvudsak eftersom svaren skulle innebära att vi tvingas göra alltför många löst betingde antaganden. Följaktligen väljer vi att avstå. En fråga ser vi dock att vi kan besvara. Under fråga 8 frågar du om vi anser att SLU följer lagen om offentlighet i ett specifikt fall. I det fallet svarade SLU att de arkiverar orginaldata och färdig publikation, men inte mellanled, som t.ex. olika bearbetningar av orginaldata. Vi utgår från att de är sanningsenliga. Med vänliga hälsningar Erik Sollander Erik Sollander Skogsstyrelsen Enheten för Policy och analys Jönköping Tfn: , mobil: [mailto:erik.sollander@skogsstyrelsen.se], 33

34 Bilaga5 Effects of standing volume, harvest intensity and stand structure on volume increment in plots managed with longterm, single-tree selection. Mats Hagner and Sören Holm Revised UBICON Rapport 2, 2003 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå. Tel Epost Organisationsnummer: Postgiro: Publicerad även som: SLU, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport

35 Abstract Hagner, M. & Holm, S Effects of standing volume, harvest intensity and stand structure on volume increment in plots managed with long-term, single-tree selection. Eleven plots in central Sweden were selectively cut 2-7 times in periods spanning years, and in cutting intervals of 5-13 years. The average standing volume was 147 m 3 ha -1 (range, 41 to 287 m 3 ha -1 ). Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) dominated, and in some plots pine (Pinus sylvestris L.) and birch (Betula pendula Roth. + Betula pubescens Ehrh.) were also present. Vaccinium myrtillus L. dominated the field layer. Multiple regression analyses revealed that annual volume increment decreased with increasing harvest intensity, and with increasing standing volume. In plots where thinning was carried out in such a manner that a multi-storied structure was preserved, the volume increment was stable over time. In other plots, treated in such a way that the structure became more single-storied, the productivity decreased over time. The results were not consistent with those of other studies, probably because the data relate to plots that varied in standing volume over time, while previous studies compared productivity in plots with differences in standing volume. Hence this is a temporal comparison while most researchers have examined spatial differences. The regression functions suggest that substantial gains in volume production can be made if low standing volume is combined with frequent thinnings of low intensity. It also indicates the importance of preserving a multi-storied structure. Key words: polycyclic, uneven-aged, continuous cover, tree selection, stand structure, productivity, standing volume, frequent thinnings, multiple, regression. Authors address. SLU, Umeå, Sweden. Mats.Hagner@telia.com and Soren.Holm@resgeom.slu.se

36 1 Introduction A general goal of forest management is to optimise potential benefits in a wide sense, including economic returns, biodiversity and multiple uses. The Swedish government has expressed two major goals for Swedish forestry: one environmental and the other related to productivity. The Forest Act defines the second goal as being to keep the standing volume higher than a function, correlating standing volume and the average height of the trees, derived from a study by Elfving 1993, in which he analysed several thousand temporary plots enumerated by the National Forest Inventory. In a multiple regression, including site index as one of the variables, he found a statistically significant and positive correlation between standing volume and volume increment. Based on the same material, Fridman (1995) found a very similar, positive relationship indicating that high volume increment was maintained in the Swedish forests when standing volume was kept high. Hagner et al. (2001) proposed that an effective principle for forest management would be to maximize the present net value for every group of trees that compete for the same resources. The authors also presented a computer-aided model for choosing trees to be harvested. In practise, application of this principle led to stands with uneven-sized structure and low standing volume. Hence, there was a risk that forest owners adopting the principle would violate the rule stated by the Swedish Forest Act. In Sweden, even-aged forest management has been generally practiced since 1950 and, hence, the results presented by Elfving and Fridman were valid for forests managed under such a system. Accordingly, it was of great interest to study the volume increment and its relation to standing volume in plots with uneven-aged structure. Therefore, eleven plots with such a structure were studied in detail. They had been subjected to single-tree selection over very long periods: years, and monitored by the Swedish University of Agricultural Sciences. The results were presented by Lundqvist (1989), who stated that the relation between volume increment and standing volume was positive and that The relative annual volume increment is approximately 3 %. (of standing volume). Andreassen (1994) also found a positive correlation between standing volume and volume increment in plots managed with a singletree selection system over long periods. Further corroboration was supplied by Lähde et al. (2002) and Lundqvist (1994), who also reported positive correlations for plots with unevenaged structure. However, since none of the studies cited above had considered thinning intensity, we believed there was an obvious risk that the low volume increment found in stands with low standing volume could be due to the low leaf area index that follows an intense thinning (O Hara et al 1999), rather than from low standing volume per se. We also believed that site fertility could influence the results, as standing volume is kept higher in plots on fertile sites. Variations in fertility might continue to have an impact even if site index is introduced as a covariate in multiple regression analyses, since site index is known to be an imprecise tool that leaves a large portion of the variance in fertility unexplained. The study presented here is based on the material mentioned above in the eleven Swedish plots subjected to single-tree selection and monitored over long periods. The statistical analyses extend evaluations of earlier studies, and the following hypothesis was tested: Volume increment increases with standing volume. 36

37 2 Material Eleven experimental plots in Sweden, averaging 0.63 ha in area (range, ), at latitudes between 61 0 and 64 ºN, were subjected to single-tree selection over long periods: years (Anon.1974). All plots were dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.), while other species present included Scots pine (Pinus silvestris L.), silver birch (Betula pendula Roth) and white birch (Betula pubescens Ehrh). The ground vegetation was dominated by Vaccinium myrtillus L. Additional information is given in Table 1. Volume and increment refers only to trees with a diameter (dbh) of 8.5 cm or more. Data on annual increment were published by Lundqvist (1989 b), but unfortunately the results were presented simply as points in diagrams. As the exact figures were lost we digitised the 58 values from Fig. 1. We have been able to compare our data with 42 figures collected from other sources, and they correlated extremely well (r = 0.99). Hence, we are confident that the statistical results presented here would also be valid for the original material. For plot S4 the last cutting and the following period of growth were excluded, as there were clearly errors in the data. Some extremely small harvests at the S5, S6, V2 and J sites were not separately considered, but in each case the harvested volume was added to the following harvest. As Lundqvist did not present any values for mortality at each harvest within the plots, the loss of wood from mortality was not included in the following estimations. The volume lost from mortality was on average 10.4 % (Table 1). 3 Methods The meanings of the abbreviations used for the tested variables are given in Table 2. Standing volume, Standvol, was equivalent to the volume at the beginning of the growth period between two harvests. Annual volume increment, Volincr, was estimated from the difference between the standing volumes at the start and end of the growth period, divided by the length of the period in years. Harvest intensity, Harvint, was the volume, in m 3 ha -1, harvested before the growth period. The relative harvest intensity, Harvint%, was Harvint as a percentage of standing volume before harvest. Years from start of treatment, Yearsfst, is the number of years elapsed since the first harvest. The statistical analyses were based on the regression model y x x... x e ij 0 j 1 1ij 2 2ij p pij ij where yij is the value of the dependent variable for the ith observation in time of the jth plot, x for r 1,... p are values of independent variables and the random effects associated with rij y ij, e ij, are assumed to be NID (0, ). 2 The intercept for each plot, which reflects its general volume increment, was estimated by 0 j use of indicator (dummy) variables. Different sets of reasonable, independent variables were tested, as well as some interactions among the original variables. The final choice of variables was dictated by simplicity and logic rather than by the statistical residual sums of squares. 37

38 The model was applied not only to the entire data set obtained for all eleven plots, but also separately to the two groups of four plots mentioned below. F-tests were used to test equality between sets of r values for the two groups. In cases of rejection, group-specific parameter values were obtained by use of group indicators multiplied by the variables in question. The assumptions about the deviations e ij were checked by inspecting the residuals, both visually and by computation. The independence assumption should be scrutinised especially carefully, since the within-plot observations constitute time series. This was checked by estimating the pooled within-plot autocorrelation coefficient and the estimated value was found to be low and even negative (around -0.25, depending on the model and data set), so it should be valid to use the formal p-values for tests. A cross-validation of the final regression model was performed. The calculations were carried out, and the presented figures were prepared, using the Minitab package (Minitab 13). The SAS package (SAS 8, Proc Mixed) was used for estimating the autocorrelation, and for more general models, with random regression coefficients. Skewness in Harvint% was eliminated by natural logarithm transformation, but in the analyses this transformation did not increase the efficiency. Hence, the original values were used. The same was also true for arcsine p transformation of the percentages. Insignificant variables were eliminated by backward, stepwise selection. Two groups of four plots were formed after a study of diameter distributions at the start and end of the treatment period (Lundqvist 1989a). Group 1 (G1) "Well" included plots in which the treatment preserved the negative exponential distribution and kept the stand multi-storied (Plots S1, V2, V3, J). Group 2 (G2) "Wrong" comprised plots in which the treatment altered the negative exponential distribution, causing the stand to be more single-storied (Plots S3, S5, S6, V1). The three remaining, intermediate plots were placed in a third group, G3. For one regression it seemed logical to combine the two groups G2 and G3 to form a larger group, G23 (see below). 38

39 4 Results A simple linear regression analysis of Volincr on Standvol covering all of the material revealed a statistically significant positive correlation between the two variables (Table 3). However, when the same analysis was carried out on each plot separately, the correlation was negative in nine out of eleven plots (Table 3), although only one of the eleven regression coefficients was statistically significant (p < 0.039). A second multiple regression analysis was carried out to check whether including SI as a covariate would alter the positive correlation initially found for the whole material. However, a positive correlation between Volincr and Standvol remained (Tables 4 and 5). Due to correlations between residuals, the p-values are only approximate. According to these regressions, Volincr peaked close to a Standvol of 200 m 3 ha -1. Multiple regression analyses with the whole material, and with plots as dummy variables, revealed a statistically significant negative partial correlation between Volincr and Standvol (Fig. 1 and Table 6, Regression 1). The regressions also showed that Volincr significantly declined as either Harvint% or Yearsfst increased (Table 6; Fig. 2). Interactions with groups were found (Table 6 Regression 1). The variable Yearsfst was only significant for G23, showing that volume increment was reduced over time for this group. The variable Standvol was only significant for G1, showing that volume increment declined as standing volume increased for the group of plots treated well. To make sure that a detected correlation between Harvint% and Standvol (-0.323*) did not interact with the results of the multiple regression, an analysis like Regression 1 (Table 6) was carried out without Harvint%. In this analysis, the partial correlation between Volincr and Standvol was negative, but statistically insignificant. This indicated that the two variables could not replace one another in the analyses. Regression analyses revealed that Volincr was reduced (p < 0.000) with increasing Yearfst in group G2, but for group G1 Volincr was stable over time (Table 6, Regressions 2 and 3; Fig. 3). Standvol decreased in group G1, while it increased in group G2 over time (Table 7), but these trends were not statistically significant. G1 had lower Volincr and lower Standvol values, on average, than G2 (Table 8) A sensitivity analysis on plots in group G1 revealed that different combinations of the two variables Standvol and Harvint% had a strong influence on Volincr and, thus, productivity (Table 6 Regression 1, G1). With Standvol = 50 and Harvint% = 10, Volincr was 5.34 m 3 ha -1 a -1. If Standvol was changed to 200 and Harvint% to 50 %, Volincr fell to 2.62 m 3 ha -1 a -1. Hence, high stand density combined with high harvest intensity decreased the volume production to 49 % of that obtained with low standing volume and low harvest intensity. 39

40 5 Discussion Cross validation was performed here, using the Minitab Press option, by comparing sum of squares of predictions (PRESS) with the sum of squares of residuals (SSRES) to avoid spurious effects of single observations. In our case, the PRESS value considerably exceeded SSRES, but this was mostly an uninteresting consequence of the high variability of the estimate for plot effects, due to the low number of observations per plot. To study the reliability of the parameter estimates of the true explanatory variables, the cross validation procedure (deleting one observation at a time) was carried out for the two groups of four plots (Regressions 2 and 3 in Table 6). Of the 23 and 22 regressions involved, respectively, the estimates of all parameters (all except for that of the insignificant Yearsfst in G1) had the same sign and about the same size. In non-experimental data, correlations between independent variables cannot be avoided. In the present case it was found that the variables Harvint% and Yearsfst are negatively correlated ( 0.36). This means that the effects of the two variables on Volincr cannot be completely separated. In addition, the indicators of each plot are correlated to the site quality index. However, the results of an F-test applied to check whether the indicators could be exchanged for site quality strongly rejected this hypothesis. Less straightforward is the interpretation of the effects of the variables Standvol and Harvint% on Volincr since a high value for either one of them will generally imply a low value for the other. However, as reported in the Results section, the two variables were found to cover different variance components. The functions reported in Table 6 were not the best found, according to the respective standard deviations, S, of their residuals. In fact, the interaction variable Yearsfst*Standvol proved to explain a considerable amount of the residual variation, giving S values of 0.668, and for the regressions 1, 2 and 3 (Table 6) if inserted. However, we were unable to detect any causal link explaining this correlation. An attempt to exchange Yearsfst in the product here for the correlated variable Harvint% did not improve the S values as compared to those listed in Table 6. In the traditional regression model, the effects of the independent variables are expressed by constant parameters. The effects probably vary between plots, which would generate a more realistic model with random parameters, with a fixed common population mean. An attempt to test such a complete model (using the SAS package) failed, likely due to the limited number of observations. However, when testing random parameters, one at a time, the general results of Table 6 seemed to hold for such models too, even if single estimated values differed from those derived using the traditional model. Many scientists have carried out spatial studies in which productivity and structure have been compared in a large number of plots that were observed on a single occasion. A problem with such studies is that it is difficult to extract information on a number of potentially important interactions from such data. Stand density in natural forests is higher on fertile ground than on infertile sites, and lower in the far north and close to the tundra (irrespective of fertility) than further south. These interactions also occur in managed forests. Elfving (1993) and Fridman (1995) used thousands of temporary plots measured by the Swedish National Forest Survey, 40

41 in attempts to identify stand features that had an influence on Volincr. They added SI and latitude as covariates, and still found a positive correlation with Standvol. When SI was introduced in the data studied here (Table 5), the positive correlation with Standvol still remained. It was not until the true productivity was introduced as a dummy variable, that the negative correlations were discovered (Table 6). A possible reason for this is that SI, measured from ground vegetation, is imprecise, as previously found by Hägglund and Lundmark (1977). Hence, SI reflects just a fraction of the true variance in site productivity. The remainder of the variance component is probably sufficient to give a positive correlation with stand density. Site productivity is probably the common basis for the correlation between Volincr and Standvol found in superficial statistical analyses, like those summarised in Table 4 and the top row of Table 3. The statement by Lundqvist (1989 b) that The relative annual volume increment is approximately 3 % (of the standing volume), is thus statistically correct, but rather misleading. A similar drawback applies to an analysis by Andreassen (1994), who studied 16 permanent plots in Norway subjected to single-tree selection over long periods. He concluded that the Volincr was equal to 3.7 % of Standvol, but did not extract plot effects from his analyses. The volume increment was found to be strongly correlated with harvesting intensity (Table 6, Fig. 1), indicating that frequent and low intensity thinnings are best, if the aim is high productivity. The partial correlation shows that if the harvest intensity was increased from 8 % to 50 % of the volume, the volume increment in the following period was reduced by 35 %. Removal of a large portion of the volume is equivalent to removing a large portion of the assimilating leaf area. This naturally leads to decreased productivity until leaf area is restored. Selective cutting successively reduced the volume increment in the studied material (Table 6). More narrow analyses of groups of plots (Table 6) showed that the plots managed in such a way that a multi-storied structure was preserved did not show any decline in productivity over time. In the other group, in which a build-up of standing volume was combined with a transformation of stand structure towards a single-storied pattern, the reduction of productivity over time was strong (Fig. 3). For even-aged stands there seems to be a general agreement that stands with full density that are not thinned have higher volume increments over the rotation period than more open stands. However, opinions differ about the size of the decrease in volume increment that reductions in density cause. Möller (1954) found that a 50 % reduction in density did not lower the total yield, and stands could still produce 85 % of maximum yield even after a 70 % reduction. Braastad (1975) found the total yield decreased with decreasing density, while Carbonnier (1957) and Assman (1970) reported that lowering stand density by thinning had differing impacts on young and older spruce stands. Assman describes this as being due to the tendency of growth to accelerate in young stands that have been heavily thinned, since in periods following such thinning productivity was 10 % higher in young stands than in corresponding, unthinned stands. The same degree of thinning carried out at a later stage of the rotation reduced volume increment by 20 %. According to Assman, this pattern was observed in many different thinning trials. He believed that the accelerated growth observed following thinning in young stands represented merely an earlier peak of growth, that would 41

42 be followed by an earlier retardation, hence no extra volume would be gained overall. However, if the accelerated growth he referred to was due to a shift in the allocation patterns of photosynthetic products, typical of small trees following high degrees of release, it could explain why the plots in this material combined high volume increment with low standing volume. O Hara et al. (1999) presented data concerning volume increment per unit sapwood area (which is strongly correlated with leaf area) for individual trees in a multistoried spruce forest. Overstory trees showed a larger volume increment per cm 2 sapwood than understory trees. This does not support the presented hypothesis. However, low standing volume was combined with high volume increment in the group of plots treated well, G1, but not in the other plots. This supports the hypothesis as small trees were liberated in G1. Öyen and Nilsen (2002) presented results from 16 permanent plots selectively cut in mountain forests of Norway. The thinnings were heavy, with % of the volume removed. Only a slight reduction in volume increment with increasing volume removed was noted, and no correlation was found between volume increment, standing volume or basal area. The plot with the lowest basal area after thinning, 3 m 2, was one of the four highest-producing plots over a 25-year period. These results support the theory that the volume increment tends to remain constant within a wide range of densities. Lundqvist (1994) found a positive relationship between standing volume and volume increment in three stands assessed 15 and 10 years after selective cutting. The analysis was carried out without any consideration of variations in site productivity, harvest intensity or stand structure. In addition, observations were done in small plots that were influenced by competition from surrounding trees. Trees on plots with small trees are, of course, generally exposed to competition from bigger trees outside the plot, and vice versa. Lundqvist (1989 b) refers to Barth (1929) and Böhmer (1957) and states that they also found positive correlations between volume increment and standing volume. However, these authors do not appear to us to have found any positive relation. On the contrary, Barth (1929) clearly expresses, in his summary, that the standing volume could be heavily reduced without loss of productivity. Lähde et al (2002) presented a diagram showing that volume increment increases with standing volume in 23 plots subjected to single-tree selection in Finland. As site index and harvest intensity were not included in the simple linear regression, the author s inference that growth is better in plots with higher density could be wrong. As it is very difficult to finance repeated measurements on permanent plots over very long periods, few such temporal studies have been published globally, and studies describing the long-term effects of single-tree selection are especially scarce. One exception is a study of 16 Norwegian plots subjected to single-tree selection over longer periods than the plots analysed here. The Norwegian plots were laid out on sites similar to those in Sweden. Hence, the results should be comparable. Andreassen and Öyen (2002) found a positive partial correlation between basal area and volume increment when they used site index and average tree height as covariates. The R 2 value was Their function gives similar estimates of Volincr to our function in Table 5. This shows that the Norwegian material might show very different results, if site index was replaced by plot indicators and Harvint% was introduced as a covariate. For a long time it has been considered important for the efficiency of selective management for stands to be kept open and multi-storied. A number of observations have indicated that such a structure promotes sustainability by affluent recruitment (Schütz 1989, Andreassen 42

43 1994, Lähde 1992). It is satisfying that this empirical study now confirms the validity of these hypotheses, by finding high, long-term volume productivity in plots with such structure. 5.1 Conclusions Analyses of volume increment in uneven-aged forests should include variance components such as actual site productivity, relative harvest intensity (percent of volume), and stand structure. Site index seems to be such an imprecise tool that the remaining variance still leads to the misleading conclusion that high standing volume is a prerequisite for high productivity. Temporal, long-term studies with repeated assessments in each plot are needed to obtain a measure of true productivity. Hence, spatio-temporal analyses of volume increment should not be based on data gathered by observing large numbers of plots on single occasions. With respect to correlation between volume increment and standing volume, these results differ from the findings of many earlier studies. The hypothesis tested must be rejected, as volume increment decreased with standing volume in plots with preserved structure. In the other plots, standing volume had no impact on productivity. These results suggest that the Swedish Forest Act should be revised, and its focus shifted away from stand density. The results show that single-tree management was most successful in terms of volume production if management concentrated on low intensity thinnings carried out in a manner promoting multi-storied structure and low standing volume. In other words, high volume production was obtained where the forest had widely spaced dominants over a large number of small trees. 43

44 References Andreassen, K Development and yield in a selection forest (Utvikling og produksjon i bledningskog). Meddelelser fra Skogforsk ISBN ,5: (In Norwegian). Andreassen, K.& Höyen, B.-H Nye tillvekstmodeller for granskog behandlet med bledningshogst. In: Öyen, B-H (red) Modellering av skogsproduksjon for ökologisk och ökonomisk forvaltning. Aktuelt, Skogforsk, NLH.02: (In Norwegian ). Anon Redovisning av fasta försöksytor. Skogshögskolan. Rapporter och uppsatser, 32:A, B1-B3. (In Swedish). Assman, E The principles of forest yield study. Pergamon Press, New York. 506 p. Barth, A Skjermforyngelsen i produktionsökonomisk belysning. Acta Forestalia Fennica.34,15, 33 p. (In Norwegian). Böhmer, J., G Bledningsskog II. Forét Jardinée. Tidskrift for skogbruk.4: (In Norwegian). Braastad, H Produktionstabeller og tillvekstmodeller for gran. Meddelelser fra Det Norske Skogsförsöksvesen.31,9: (In Norwegian). Carbonnier, C Ett gallringsförsök i planterad granskog. Svenska Skogsvårdsföreningens Tidskrift.55: (In Swedish). Elfving, B Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009: (In Swedish). Fridman, J Volymtillväxtprocent enligt Riksskogstaxeringen. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Rapport.1: (In Swedish). Hägglund, B.& Lundmark, J.-E Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 38 p. Hagner, M., Lohmander, P.& Lundgren, M Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151: Lähde, E Natural regeneration of all sized spruce dominated stands treated by single tree selection. In Hagner, M. ed: Silvicultural Alternatives. Proceedings from an inter-nordic workshop June Swedish University of Agriculture Sciences, Dept of Silviculture, Reports.35: Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y.& Saksa, T Development of Norway spruce dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal of Forest Research.32: Langsaeter, A Om tynning i enaldret gran- og furuskog. Meddelelser fra Det Norske Skogsforsöksvesen.27, 8: (In Nowegian). Lundqvist, L. 1989a. Changes in the stand structure on experimental plots managed with single-tree selection. Uppsats 1 i: Blädning i granskog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN : b. Volume increment on experimental plots managed with single-tree selection Paper 2 in: Blädning i granskog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN : Growth and competition in partially cut sub-alpine Norway spruce forests in northern Sweden. Forest Ecology and Management.65: Möller, C., M The influence of thinning on volume increment. Results of investigations. In: Thinning. Problems and Practices in Denmark. State University of New York, Coll Forestry, Tech Pub.76: Nilsen, P Fjellskogshogst i granskog - gjenvekst og produksjon etter tidligere hogster. Norsk Institutt for Skogforskning Rapport.2/88: (In Norwegian). O Hara, K., Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y.& Saksa, T Leaf area and tree increment dynamics on a fertile mixed-conifer site in southern Finland. Ann. For. Sci. 56: Öyen, B.-H.& Nilsen, P Growth effects after mountain forest selective cutting in southeast Norway. Forestry 75, 4: Schütz, J.-P Der Plenterbetrieb. Fachbereich Waldbau, ETH, Zurich, 54 p.(in German). 44

45 Table 1. Data from Lundqvist 1989b. Plot name Number of obs. Observatio n Period Years Site index m 3 ha -1 year -1 Accumulate d Cut m 3 ha -1 Annual vol.incr. m 3 ha -1 Mortality % 1) 2) S S S S S S S V V V J Average ) Site index measured from site properties (Hägglund and Lundmark 1977) 2) Accumulated mortality/accumulated cut Table 2. Variables tested in multiple regressions with Volincr as dependent variable. Name Description Volincr Annual volume increment, m 3 ha -1 Volincr% Volincr/Standvol in percent Harvint Harvesting intensity before the period in which Volincr was measured, m 3 ha -1 Harvint% Harvint in percent of standing volume before harvest Yearsfst Years from start of selective cutting in the plot Standvol Standing volume at start of period in which Volincr was measured, m 3 ha -1 SI Site index, m 3 ha -1 year -1 Table 3. Simple linear regression of Volincr on Standvol at the start of the study period Plot name Number of obs. Constant = a Regr. coeff. = b p for regr.coeff. S1-J S S2 2 (5.68) (-0.013) (1.000) S S S S S V V V J

46 Table 4. Regression analysis with Volincr as dependent and Standvol as independent variables. All experimental plots taken together. Dependent Volincr Indep. Coeff Sig Const Standvol Standvol E N 58 F R Sqr adj Culminatio n Standvol 220 Table 5. Regression analysis with Volincr as dependent and Standvol and SI as independent variables. All experimental plots taken together. Dependent Volincr Indep. Coeff Sig Const Standvol Standvol E SI N 58 F 13.6 R Sqr adj Culminatio n Standvol

47 Table 6. Regression analyses with all the plots (regression 1) and with two groups of plots (regressions 2 and 3): those with a negative exponential diameter distribution after treatment (Group treated well, S1, V2, V3, J), and those with a tendency to display a normal diameter distribution (Group treated wrong, S3, S5, S6, V1). For consistency, the same variables are used for both groups. For regression 1 the variable Yearsfst*G23 means Yearsfst if plot does not belong to group 1 (indicator) and 0 otherwise, and in the same way Standvol*G1 means Standvol if plot belongs to group 1 and 0 otherwise. Regression no 1 Regressions no 2 and 3 Dependent Volincr Dependent Volincr Group treated Well Indep. Coeff p Indep. Coeff p Const Const S V S V S J S Harvint% -2.04E S Yearsfst 1.5E S Standvol -9.27E V N 23 V S V F J R sqr adj Harvint% -3.21E Group treated Wrong Yearsfst*G E Const Standvol*G1-9.57E S N 58 S S V F Harvint% -6.18E R sqr adj Yearsfst -6.11E Standvol -7.47E N 22 S F R sqr adj

48 Table 7. Regression analyses of Standvol on Yearsfst in the two groups Well and Wrong with plots as dummy variables. For further explanation see Table 6. Dependent Standvol Group treated Well Reference: Plot S1 Group treated Wrong Reference: Plot S3 Indep. Coeff. P Indep. Coeff. p Constant Constant 175,99 0,000 V2 70, S5-82,94 0,000 V3 84, S6 3,12 0,726 J 87, V1-28,89 0,006 Yearsfst Yearsfst 0,619 0,026 N 23 N 22 F F 31,55 0,000 R sqr adj R sqr adj. 0,853 Table 8. Data for all material and for two groups of plots. For description of groups, see Table 6. N Harvest intensity m 3 ha -1 Standing volume m 3 ha -1 No of years from start of treatmen t Volume Increm ent. m 3 year - Total material Mean Min Max Std Group treated Well Mean Min Max Group treated Wrong Mean Min Max

49 5 Annual volume increment, m3 / ha Fig.1. Partial regression of Annual volume increment on Standing volume for the group treated Well. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot J Harvest intensity, % of volume 5 Fig. 2. Partial regression of annual volume increment on harvest intensity in percent of standing volume. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot V1. Annual Volume Increment, m3 / ha Standing volume, m3 / ha 49

50 7 6 Fig. 3. Partial correlations of Volume increment on Years from start of treatment. The two lines refer to the two groups of plots, i.e. those treated well and those treated Wrong with respect to stand structure. The Well group is represented by plot J and the Wrong group by plot V1. Annual Volume Increment, m3 / ha Well Wrong Years from start of treatment 50

51 Bilaga 6 Samband mellan stående volym och tillväxt i rikstaxytor kan inte användas för rekommendation om slutenhet. Mats Hagner UBICON Rapport nr 7 år 2002 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå. Tel Epost mats.hagner@telia.com Även publicerad som Arbetsrapport nr 179, SLU, Skogsskötsel 51

52 Bakgrund Skogsstyrelsen har upprättat ett virkesförrådsdiagram som bilaga till skogsstyrelsens föreskrifter till skogsvårdslagen. Diagrammet baseras på en stencil av Elfving (1993). Elfving analysera stående volym och tillväxt i trädslagsrena tall- resp. granytor med medelhöjd över 7 m, hämtade från riksskogstaxeringen 1987 och Data har hämtats från 2927 tallytor och 3005 granytor. Radien i dessa ytor är 7 meter. Antalet träd per hektar var 968 i tallytorna och 1158 i granytorna. Regressionsanalyser resulterade i följande multiplikativa funktioner för såväl tall som gran Volymtillväxt= f ( + Stående volym Höjd + Ståndortsindex). Deras innebörd uttryckt i tillväxt och tillväxtprocent framgår av tabell 1. Med det funna positiva sambandet mellan stående volym och tillväxt som underlag gjorde Sollander en beräkning av den relativa tillväxtnivån över beståndets medelhöjd och uttryckte den i två kurvor, en för nivå 1.0 och en för nivå Den undre av dessa kurvor kom sedan att användas i virkesförrådsdiagrammet såsom nivån under vilken skyldighet att anlägga ny skog inträder. Den grundläggande idén var alltså att det fanns ett klart samband mellan stående kubikmassa och volymproduktion. Fridman (1995) analyserade ett stort material hämtat från riksskogstaxeringen och beräknade tillväxtprocenten i svenska skogar. Han fann att tillväxtprocenten (TVP) bäst kunde beskrivas med en multiplikativ funktion med formen TVP = f( -Ålder, + Ståndortsindex, - Stående volym). Trots det negativa tecknet framför Stående volym blir den absoluta tillväxten positivt påverkad av ökad stående volym (Tabell 1). Lundqvist (1989) presenterade ett material från elva ytor som behandlats med blädning under 2 till 6 decennier. Ytorna låg i Dalarna, Jämtland och Västerbotten. Han såg ett samband mellan stående volym och tillväxt, som han beskrev som Tillväxten = 0.03 * Stående volym. Vid undervisningen på Lantbruksuniversitetet kom detta samband att bli ett begrepp benämnt Lunkans lag. Dess innebörd framgår av tabell 1. Lundqvist publicerade senare (1994) ett arbete, baserat på ytor med 10 m radie, där han visade att det fanns ett klart samband mellan stående volym och volymproduktion i provytor utlagda i en fjällnära granskog. Jag hämtade data (58 observationer) från Lundqvist (1989) genom att digitalisera diagram med punkter. Jag analyserade materialet med multipel regressionsanalys (Hagner 1998). Beroende variabel var volymproduktion. I denna analys visade det sig att en dummyvariabel för ytorna (bonitet) och gallringsintensitet var de mest inflytelserika variablerna. Dessutom visade det sig att produktionen föll signifikant med tiden i de ytor som behandlats så att de fått en alltmer enskiktad struktur. När dessa varianskomponenter tagits med i analysen, visade sig den stående volymen ha en signifikant negativ inverkan på produktionen (Tabell 1). Det sistnämnda sambandet avvek sålunda helt från övriga forskares resultat. Mycket väsentligt är i detta sammanhang, att ingen av de andra forskarna inkluderat gallringsintensitet och beståndsstruktur i sina analyser. Hagners material är framtaget ur exakt samma material som Lundqvist utgick ifrån, men data är digitaliserade från punktdiagram i avhandlingen. De avvikelser från korrekta värden som uppstått vid digitaliseringen, bör vara slumpmässiga. Det är därför mycket osannolikt att avvikelserna skulle 52

53 kunna förklara skillnaderna i de samband som Lundqvist och Hagner funnit. Avvikelserna beror i stället på att Lundqvist aldrig gjorde någon statistisk analys av data, utan drog slutsatser utifrån okulär bedömning av punktsvärmen. Hagner visade i sin rapport 1998, att Lundqvists slutsats bekräftades om en enkel regressionsanalys genomfördes. Slutsatsen av en sådan regression blir dock missvisande av det skälet att ytornas olika bonitet tycktes orsaka ett falskt samband mellan stående volym och tillväxt. På de bördigaste ytorna fanns hög stående kubikmassa. När Hagner gjorde en multipel regressionsanalys på materialet från blädningsytorna (Hagner 2002) och lade in boniteten som en förklarande variabel erhölls följande statistiskt signifikanta funktion: Volymtillväxt = *Stående volym *Bonitet Stående volym p<0.000, Bonitet p< Trots att varianskomponenten för bonitet eleminerats kvarstod ett positivt samband mellan stående volym och produktion. Detta samband är falskt och kan troligen förklaras av att mätningen av bonitet ingalunda är ett uttömmande sätt att skildra markens produktionsförmåga på en viss plats. Hägglund och Lundmark (1977) påpekade att restvariansen var avsevärd i materialet från riksskogstaxeringen. Det positiva sambandet i både Elfvings material från riksskogstaxeringen och materialet från de elva blädningsytorna beskriver helt enkelt att man på bördiga ytor vanligen ställer kvar högre stående volym efter gallring än man gör på lågproduktiva ytor. Diskussion av material och metod hos Elfving och Fridman Materialen består av riksskogstaxeringens tillfälliga ytor, med 7-10 m radie. Flera tusen ytor bearbetades. Ytorna beskrevs vid taxeringen med avseende på ståndortsindex (bonitet), stamantal, volym, samt genom analys av provträd: tillväxt, ålder, höjd. Registrering skedde även av stubbar och deras ålder för att man därigenom skall kunna beräkna avverkningsnivåer. I skog borde stubbregistreringen kunna användas för beräkning av gallringsintensitet. Gallringsintensiteten visade sig vara den variabel som hade störst partiell korrelation med volymproduktionen i blädningsytorna. En förklaring till detta kan vara att man vid kraftig höggallring lämnar kvar undertryckta träd som karakteriseras av liten bladmassa. I ett sådant bestånd tar det givetvis många år innan bladytan per arealenhet uppnått ursprungligt värde. Det är därför inte förvånande att produktionsförlusten blir stor vid kraftiga ingrepp i ett blädat bestånd. Vaartaja (1951) fann att återhämtningen var svårast efter gallring i täta bestånd. Omvänt kan sägas att låggallring i ett skiktat bestånd inte kan förväntas få samma tillväxthämmande effekt, ty miljöförändringen blir mindre kännbar för träd som redan före gallringen stod exponerade. Beståndets struktur, dvs. grad av skiktning, och gallringsmetod har av dessa skäl en samspelande effekt på gallringsreaktionen. Varken Elfvings eller Fridmans arbeten innehåller någon justering av resultat med hänsyn till vare sig gallringsintensitet eller beståndsstruktur. Riksskogstaxeringens ytor är små, endast 7 eller 10 m i radie. Detta medför att den omgivande skogen har stort inflytande på tillväxten inom varje studerad yta. Rötter på stora träd kan bli upp till 20 m långa, vilket innebär att rötter från träd utanför ytan med sina rötter lätt når fram till provytans centrum. Hundra procents finrotskoncentration uppnås troligen på ett avstånd av 16 % av trädhöjden (Kalela 1954). I en skog med 20 m höga träd utnyttjas en bård på 3.2 m, = 54 % av ytan, lika intensivt av träden utanför ytan som av dem innanför. På grund av att provytan är cirkulär är det fler träd utanför ytan än inom ytan som når detta område med sina rötter. Om alla träd är lika stora och står på jämnt avstånd från varandra så är kantproblemet minimerat. Ju starkare variationen är i trädstorlek och ju större luckor det finns i skogen, desto allvarligare blir effekten av kanten. Beståndets struktur har alltså en avgörande effekt. 53

54 Konkurrensen från omgivande träd leder obevekligen till att ett positivt samband mellan stående kubikmassa och tillväxt uppstår i små ytor. Det finns flera anledningar till detta: variation i trädstorlek, luckighet, bonitet och i gallringsintensitet. Permutationsförsök För att testa hypotesen, om att det i en skiktad skog finns ett negativt samband mellan tillväxt inne i en provyta och i tillväxt i området närmast utanför ytan, genomfördes följande simulering. 106 träd tilldelades diametrar mellan 1 och 40 cm med en frekvens som var ungefär lika stor i alla diameterklasser. Trädens diametrar placerades i en kolumn. I Elfvings material stod ca 16 träd inom ytor med 7 m radie (1000/ha). I ett 7 m brett område utanför ytan stod i medeltal 46 träd (1000/ha). Det förutsattes att årsringen hos stora och små träd var lika. Detta var vad Lundqvist (1989) registrerade för träd över 10 cm i brösthöjd i blädningsytorna, både före och efter behandlingen. Tillväxten hos träd är under detta antagande starkt korrelerad med diametern i kvadrat (d2) (konens mantelyta). Summan av trädens d2 benämndes här tillväxt. Medeltillväxten hos de 16 första träden i kolumnen jämfördes med medeltillväxten hos de följande 46 träden. Genom permutation omkastades träden (diametrarna) i kolumnen med 106 träd, och medeltillväxterna noterades återigen. Detta upprepades 113 gånger. Med SPSS beräknades Pearson Correlation (2-tailed) mellan variablerna medeltillväxt inom ytan och medeltillväxt i området närmast utanför ytan. Korrelationen var negativ: 0.38, och koefficienten var signifikant på nivån Hypotesen om ett negativt samband kunde därför inte förkastas. Den matematiskt insiktsfulle inser lätt att denna effekt blir starkare ju mindre provytan är. Det inses även lätt att effekten blir starkare ju större variationen är i storlek mellan träd. Den rent matematiska effekten upphör helt när alla träd i skogen är lika stora. Enligt arbeten av Lähde et al. (1991) är de flesta skogar i Skandinavien skiktade. I det ovan beskrivna permutationsförsöket förutsattes att stora och små träd hade samma årsringsbredd. Elfving har muntligen meddelat mig att han i sina sentida simuleringsmodeller använder en årsringsbredd för skiktade bestånd, som är positivt korrelerad med diametern. Söderberg (1986) fann i riksskogstaxeringens provytor, att årsringen var positivt korrelerad med diametern. Den rent matematiska effekten, som påvisats genom permutationsförsöket, blir förstärkt om årsringen är positivt korrelerad med diametern. Hypotesen kan därför inte förkastas på grund av olika uppfattning om årsringsbreddens samband med diametern. Sammanfattningsvis kan man med andra ord säga att det av rent matematiska skäl sannolikt är en större volymtillväxt i ytor med stora träd, än i ytor med små träd. Det bör påpekas att detta förhållande uppträder i alla skogar med olikstora träd, helt oavsett markens produktionsförmåga. Detta uppträder även oavsett trädens storlek. Sambandet är en effekt av provytans ringa storlek och försvagas vid ökande storlek hor provytan. På grund av att mätningarna är gjorda på små provytor registreras alltså ett falskt samband mellan stående volym och volymproduktion. 54

55 Den insiktsfulle protesterar dock mot antagandet att årsringen skulle vara lika för stora och små träd, oavsett om det på provytan står ovanligt stora träd, respektive ovanligt små träd. Denna protest är korrekt, eftersom en provyta inom vilken det står ovanligt stora träd rimligen bör uppvisa ovanligt små årsringar. Orsaken därtill är att konkurrensen är ovanligt stor när stora träd står i en tät grupp. I det följande behandlas därför effekten av konkurrens mellan olikstora träd. Trädstorlek och konkurrens Vid konkurrens gäller att stora träd tar för sig på de mindre trädens bekostnad. I skogen accentueras därför storleksskillnader med tiden. I stora material, som i Elfvings, gäller att provytor med stora träd i medeltal har mindre träd att konkurrera med utanför ytan. Tillväxten inne i ytan blir hög beroende på att de stora träden kan ta resurser från de mindre träden utanför ytan. Omvänt gäller för provytor med små träd, att tillväxten blir låg eftersom större träd utanför ytan skor sig på de små trädens inom ytan bekostnad. På grund av att mätningarna är gjorda på små provytor registreras ett falskt samband mellan stående volym och volymproduktion. Luckighet I all vanlig skogen står träd aggregerade. Om man för ett ögonblick förutsätter att alla träd vore lika stora, gäller följande. För ytor med tätt stående träd gäller därför att det sannolikt är glesare mellan träden strax utanför ytan. Träden inom ytan kan utnyttja tillväxtresurserna i luckorna utanför ytan och tillväxten är därför hög inne i ytan. Omvänt gäller på en yta med få träd, dvs. på en yta som innehåller en ovanligt stor lucka, att träden utanför ytan i medeltal står tätare. Träden utanför ytan har stor förmåga att disponera tillväxtresurser inom ytan. En luckig provyta uppvisar av detta skäl låg tillväxt. På grund av att mätningarna är gjorda på små provytor registreras ett falskt samband mellan stående volym och volymproduktion. Bonitet Ståndortsindex noteras för varje provyta. Denna metod för bedömningen av produktionsförmågan är inte helt uttömmande, vilket påpekats av Hägglund och Lundmark (1977). Det kvarstår en ansenlig restvarians. Generellt gäller att det på bördig mark står skog med hög kubikmassa. Trots att ståndortsindex medtagits som variabel i regressionsfunktionerna hos Elfving och Fridman, kan man därför förvänta ett positivt samband mellan stående volym och volymtillväxt. Gallringsintensitet Hagners bearbetning av data från blädningsytorna visade att gallringsintensiteten hade mycket stark negativ inverkan på volymtillväxten (Tabell 1). Detta kan givetvis förklaras av att bladytan för beståndet blir starkt reducerad om gallringen görs hård. Detta gäller i ännu högre grad vid höggallring än vid låggallring, ty dominanterna svarar för den största andelen av bladytan, och det tar tid innan små undertryckta träd hunnit bygga upp en ny effektiv bladmassa. Produktionen är lägst omedelbart efter en gallring, och den ökar snabbt därför att de friställda träden bygger ut sin bladyta (Vaartaja 1951). Samtidigt ökar den stående volymen. 55

56 Hård gallring medför stor reduktion av stående kubikmassa och de hårdast gallrade ytorna har därför samtidigt låg tillväxt och låg slutenhet. Slumpmässigt valda provytor kommer av detta skäl att uppvisa ett positivt samband mellan stående stamvolym och volymproduktion. Sambandet kan sägas vara falskt, eftersom den låga produktionen inte är att hänföra till den stående volymen i sig. Tidigare forskning som berör effekten av ytstorlek. Jag är varken produktionsforskare eller matematisk statistiker. Av detta skäl har jag inte haft anledning att läsa forskningslitteratur, som berör effekt av ytstorlek och dess samspel med luckstorlek och besåndsstruktur. Hade jag gjort det skulle jag troligen kunnat hänvisa till andra forskares arbeten och kvantifierat effekterna. Det är förbryllande att Fridman, Elfving och Lundqvist inte diskuterat ytstorlekens inverkan på de regressionsamband som de visat. Det är möjligt att jag missat någon information om införda korrektioner. Trots att jag är förbryllad känner jag mig tvungen att snabbt redovisa det ovanstående, ty skogsstyrelsen har i två brev, Dec 2001 Dnr 598/ , Feb 2002 Dnr 598/ , hävdat att mitt arbete rörande blädningsytorna inte kan beaktas av myndigheten. Anledningen sägs vara att mitt arbete inte är vetenskapligt publicerad och att resultaten kan ha hamnat fel av rena slumpskäl. I stället hävdar man att arbetet presenterat av Elfving i en stencil, som inte ens varit känd utanför skogsstyrelsen, bygger på ett stort material och därför är pålitligt. Utbyte av tankar mellan berörda forskare skulle kanske ha belyst en del av de oklarheter som jag påvisat. Emellertid har skogsstyrelsen agerat, trots mina i många år till skogsstyrelsen framförda protester, genom att i sin utredning SUS2001 påstå att skogspolitiken fungerar väl. Man anser att det inte finns anledning att förändra föreskrifterna i de avseenden jag föreslagit. Jag känner mig därför tvingad att framföra min kritik innan tiden för remissutlåtande går ut 31 mars Trädålderns inverkan på produktionen Åldern har ingen betydelse för den diskussion som i detta arbete berör skogsstyrelsens föreskrift om att skogsägare skall tvingas hålla en hög stående kubikmassa. Jag vill ändå beröra denna variabel eftersom den ingår i de funktioner som använts. Jonsson (1995) förklarar i arbetet om gallringsreaktion att trädåldern, år, inte påverkar gallringsreaktionen. Det finns många andra arbeten som visar att små träds absoluta ålder inte hindrar dem från att efter befriande gallring växa ut till fullstora träd (Vaartaja 1951, Pöntynen 1929). Att trädålder och höjd korrelerar är givetvis uppenbart för var och en, liksom att bestånd med likstora träd blir alltmer produktiva när de växer från 7 till 15 meters höjd. Det är följaktligen logiskt att Fridman i sin funktion 1 har ålder som förklarande variabel medan Elfving har höjd i sin funktion 11. Inverkan av ålder och höjd på tillväxt är lätt att förstå när det gäller enskiktade bestånd, men så snart man har skiktad skog blir inverkan av dessa variabler mycket svårhanterlig. Eftersom vissa träd får bida sin tid under mycket lång tid, som småträd i skuggan av stora värdefulla dominanter, är den absoluta trädåldern helt betydelselös i ett bruk av skiktad skog. Detta förutsätter dock att det i framtida forskning visas att den absoluta åldern helt saknar betydelse. Än så länge vet vi inte tillräckligt om detta, endast att många av de tidigare under lång tid undertryckta träden kan växa fort och bli fullstora. Min egen uppfattning är att vi i framtiden får använda en variabel som motsvarar del av slutlig höjd på denna bonitet. Träd vet på förhand hur långa de kan bli på en viss ståndort och de satsar på 56

57 höjdtillväxt så länge de känner sig små och samtidigt hotade av konkurrenter. Trädet använder då en stor del av sina resurser för volymtillväxt i stammen. Väl uppe med toppen bland dominanterna kan trädet satsa resurser på att bredda sin krona, samt till sexuella förlustelser, dvs. produktion av pollen och kott. Stamtillväxten blir därefter lågprioriterat av trädet självt. Denna naturliga dynamik kan utgöra en del av förklaringen till varför volymproduktionen i blädade ytor synes kulminera när skogen håller låg stamvolym per hektar. Den rätt behandlade blädningsskogen består då av några få stora träd med många småträd emellan. Under sådana omständigheter försöker de flesta träden bli längre, dvs. de satsar maximalt på stamtillväxt. Elfvings och Fridmans material består av tusentals provytor slumpvis utlagda i Sverige. I det materialet förekommer enskiktade bestånd, men i de allra flesta ytorna är det variation i trädstorlek. Författarnas enkla funktioner över tillväxt, där medelhöjd och medelålder ingår, kan inte användas för att inferera. Det är enligt min mening mindre välbetänkt av skogsstyrelsen att utnyttja resultaten för att rekommendera någon viss massaslutenhet. Anvisningar om skogsskötsel måste i stället stödja på resultat av experiment där man testat hypoteser om skötselsätt. Sammanfattande diskussion underlag för virkesförrådsdiagrammet saknas. Sammantaget gäller således för det av Elfving och Fridman analyserade materialet, att både variation i täthet, trädstorlek, konkurrens, bonitet och gallringsintensitet leder till att det uppstår ett positivt samband mellan stående volym och volymtillväxt. Det påvisade sambandet är korrekt ur matematisk och statistisk synvinkel, men det kan samtidigt sägas vara falskt, eftersom det troligen inte är en följd av den stående volymen i sig. Bearbetningen av blädningsytornas data bekräftade att det ovanstående sambandet kunde visas även i det materialet, men att en mer djupgående analys avslöjade att andra faktorer än massaslutenheten var viktigare varianskomponenter. Bland dessa fanns gallringsintensitet och beståndsstruktur. Rekommendationer om vilken stående volym som bör vara optimal med tanke på volymproduktion kan inte grunda sig på Elfvings och Fridmans sammanställningar. Lundqvists arbete (1994) är i ännu högre grad olämpligt för rekommendationer rörande stående volym. Skogsstyrelsens virkesförrådsdiagram, bilaga 1 i Skogsvårdslagen Handbok, måste ersättas eftersom det med viss sannolikhet motverkar det av riksdagen uppställda produktionsmålet. Om syftet är att undvika att lågproduktiva områden i skogen förekommer, är det logiskt att införa bestämmelser som fungerar oavsett om skogen är skiktad eller ej, ty vi vet idag att skiktad skog kan vara lika produktiv i fråga om virkesvolym som enskiktad skog. Vi vet också att skiktad skog sannolikt ger större ekonomiskt netto än enskiktad skog (Hanewinkel 2001, Hagner et al. 2001).. Sök vetenskapligt material som skapats för att studera skogsskötselns effekt Jag konstaterar att data som kan användas för att belysa den långsiktiga tillväxteffekten av varierande slutenhet måste sökas i material från tämligen stora provytor, vilka under lång tid utsatts för behandling som resulterat i varierande slutenhet. Ytorna måste också ha beskrivits med tämligen korta tidsintervall. Analysen måste vara mångdimensionell och göras så att varianskomponenter såsom produktionsförmåga, gallringsintensitet, slutenhet och beståndsstruktur 57

58 samtidigt tas i beaktande. Eftersom skiktningen och luckbildningen har inverkan på tillväxten inom ytan, bör dessa faktorer variera på samma sätt som i praktiskt skött skog. Begär av SLU att få tillgång till data från blädningsytorna. Genomför noggrann analys. Ett sådant material finns i form av de elva svenska ytor som blädats under lång tid. Tyvärr är alla dessa ytor nedlagda. Nya bör skapas. Lundqvist publicerade resultaten i sin avhandling1989, men han genomförde tyvärr ingen statistisk analys. SLU 's ledning vägrar sedan våren 1999 att lämna ut data till mig, trots att de finns tillgängliga i arkiv hos SLU. Anledningen till detta förstår jag inte, ty alla som sköter skog bör ha intresse av att resultat efter statiskt acceptabel analys publiceras. I Norge finns också ett värdefullt material i form av 16 ytor som blädats under lång tid. Ett samarbete med Norge borde upprättas. Skulle en korrekt analys bekräfta de preliminära sambanden (Hagner 1998), måste svensk skogsskötsel läggas om i grunden. Anledningen är att skiktad skog sannolikt ger hög volymtillväxt även när den stående kubikmassan är låg. Det finns flera viktiga fördelar med att hålla låg stående volym i ett skiktat bestånd. Volymproduktionen hålls uppe, det producerade virket får hög kvalitet och man får hög räntabilitet på det i skogen bundna kapitalet (Hagner et al. 2001). Sammanfattning Tillväxtens variation i riksskogstaxeringens provytor påverkas troligen starkt av gallringsintensitet, beståndsstruktur och provytestorlek. De samband mellan tillväxt och stående volym som forskare funnit i dessa ytor kan inte användas för generella rekommendationer om slutenhet. Virkesförrådsdiagrammet längst bak i Skogsvårdslagen, Handbok, motverkar med viss sannolikhet det av riksdagen uppställda målet om uthålligt god avkastning. Skall rekommendationer ges av skogsstyrelsen, med syfte att i vid bemärkelse upprätthålla hög avkastning, bör man förorda en skogsskötsel som leder till skiktad skog i vilken det sker störningar med så låg intensitet som möjligt. Föreskrifterna måste omarbetas i grunden för att de skall kunna ge ledning för bruk av skiktad skog. Bruk av skiktad skog medför hög arbetsintensitet. Den finansieras genom ökat netto och skapar därför fler arbetstillfällen i skogsbygderna. Bruk av skiktad skog leder till att den virkesförädlande industrin får en bättre råvara. Referenser Elfving, B. (1993) Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/ Fridman, J. (1995) Volymtillväxtprocent enligt Riksskogstaxeringen. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, Rapport.1, Hagner, M. (1998) Relation between standing volume and volume increment in plots managed with single tree selection over long time. A critical review of a dissertation presented by Lundqvist

59 Revised Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Silviculture, Working papers.135, Hagner, M. (2002) Sambandet mellan tillväxt och stående volym framträder först efter att hänsyn tagits till bonitet och huggningsstyrka. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen skogsskötsel, Arbetsrapport.180, Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling. Forest Ecology and Management.151, Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, Hanewinkel, M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions of valuable timber. Results of an empirical study and their application. Schweizische Zeitung fur Forstwesen.8, Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, Kalela, E. (1954) Uber Veränderungen in den Wurzelverhältnissen der Kiefernbestände im Laufe der Vegetationsperiode. Acta Forestalia Fennica Lundqvist, L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (1991) The structure of advanced virgin forests in Finland. Scandinavian Journal of Forest Research.6,4, Lundqvist, L. (1994) Growth and competition in partially cut sub-alpine Norway spruce forests in northern Sweden. Forest Ecology and Management.65, Pöntynen, V. (1929) Tutkimuksia kuusen esiintymisestä alikasvoksina raja-karjalan valionmilla. Suomalaisen kirjallisuuden seuran kirjapainon OY Helsinki Söderberg, U. (1986) Funktioner för skogliga produktionsprognoser. Swedish University for Agricultural Sciences, Skogsuppskattning och skogsindelning, Rapport.14, Vaartaja, O. (1951) Alikasvosasemasta vapautettujen männyn taimistojen toipumisesta ja merkityksestä metsänhoidossa. On the recovery of released pine advance growth and its silvicultural importance. Acta Forestalia Fennica.58.3,

60 60 Tabell 1. Tillväxtprocent (TVP), och tillväxt per hektar beräknat enligt fyra författare. Fridman och Elfving utgick från tusentals provytor registrerade i riksskogstaxeringen. Detta material innehöll såväl skiktad som enskiktad skog. Lundqvist och Hagner utgick från samma data registrerade under 2-6 decennier i 11 blädningsytor, inom vilka skogen var starkt skiktad. Fridman och Elfving tog hänsyn till varianskomponenterna ålder, medelhöjd och bonitet. Lundqvist granskade på enklast möjliga sätt sambandet mellan stående volym och tillväxt. Hagner tog hänsyn till varianskomponenterna bonitet, gallringsintensitet och år från start av blädning. Fridman fann att åldern var den mest inflytelserika variabeln för tillväxt, samt att bonitet, medelhöjd och stående volym hade betydelse. Elfving fann att bonitet, höjd och stående volym hade signifikant inverkan på tillväxten. Hagner fann att gallringsintensiteten hade störst inverkan på tillväxten men att även bonitet, år från behandlingens början och beståndsstruktur inverkade. Dessutom fann han att den stående volymen hade en viss inverkan, men till skillnad från de övriga tre forskarna, visade data från var och en av de elva ytorna, att ökad stående volymen, i registret m3/ha, medförde minskad tillväxt. Fridman 1995 Elfving 1993 Lundqvist 1989 Hagner 1998 Medelhöj d Ålder Ståndin d M år m Voly m TV P Tillväxt TV P Tillväxt TVP Tillväxt m3/h m3/haå a % r % Avv. Intens År från m3/haå r % m3/haår % start % TV P Tillväxt m3/haå r

61 61 Bilaga 7 Academic Rights Watch Censur vid SLU: kalhyggeskritisk forskning raderades ur publikationsdatabas Mats Hagner, tidigare professor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), nekades tillgång till normala emeritusresurser efter att ha ifrågasatt den vid SLU fastslagna vetenskapliga grunden för regeringens kalhyggespolitik. Men vid SLU påbjuds inte bara gallring i skogen; det gallras även bland forskarnas publikationer. Som vi nu kan dokumentera har Hagners samtliga artiklar som kritiserar kalhyggen nyligen raderats ur SLU:s publikationsdatabas Epsilon. Förfarandet bryter mot lärosätets egna interna regler för arkivering och mot Unescos internationella principer för högre utbildning och är dessutom sannolikt grundlagsstridigt. I botten ligger ett organisatoriskt systemfel som hotar lärosätets autonomi och gör dess forskning politiskt känslig. I ett tidigare ärende har vi granskat ett fall av bristande autonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Då gällde det dåvarande landsbygdsministern som i ett regeringsbrev till universitetet dikterade de empiriska slutsatser som forskarna skulle presentera som sanna vid en konferens i Brasilien. Målet var att framställa den svenska modellen för skogsbruk som ett internationellt föredöme och därmed stärka varumärket Sverige. Forskarna själva ansåg dock att det inte fanns vetenskapligt belägg för de politiskt önskvärda slutsatserna, som de betraktar som besvärande etnocentriska. Hur gränserna mellan forskning och politik vid SLU blivit allt svårare att urskilja illustreras av ett annat ärende där skogsbrukspolitiken återigen står i centrum. De 61

62 62 bakomliggande politiska sammanhangen är komplicerade. Den intresserade läsaren hänvisas till en serie artiklar i DN där Maciej Zaremba kritiskt granskar svensk skogsindustri. Diskussionen kring kalhyggen flammar upp då och då på tidningarnas debattsidor, nyligen i såväl SvD som DN. Väsentligen har det gått till så här: Skogsindustrin går till politikerna och förklarar hur viktiga de är för näringslivet och regionerna. De tillägger att om de inte får tillräckligt med råmaterial äventyras verksamheten, med regional arbetslöshet som följd. Det enda sättet att försäkra sig om att industrin kan blomstra är, menar man, att påbjuda kalhygge i stor skala. Politikerna tar intryck av lobbyisternas argument och kalhyggesbruk införs som statlig norm, till många skogsägarens och naturvänners förtret, men med den för industrin gynnsamma effekten att man för överskådlig framtid säkrar tillgången till virke. Men kritiken vägrar tystna då kalhyggesbrukets effekter på skog och natur uppfattas som, i bästa fall, oklara. SLU, ett universitet som lyder direkt under Landsbygdsdepartementet, levererar nu, som på beställning, en studie som utger sig för att rigoröst belägga de politiskt och industriellt önskvärda slutsatserna: att kalhyggesbruk har gynnsamma effekter på skog och miljö. Det sker i en avhandling av Lars Lundqvist. Mats Hagner, som när detta sker år professor vid SLU, har själv trott på och undervisat om kalhyggesmetoden. Kritiska studenter har dock lyckats så ett frö av tvivel på metodens förträfflighet. Hagner begär således in den information varpå den positiva studien bygger för att själv kunna kontrollera slutsatserna. Lundqvist underlåter emellertid att dela med sig av det sammanställda källmaterial som Hagner anser vara avgörande, utan erbjuder honom istället primärdata. Hagner gör en egen uppskattning utifrån Lundqvists studie och drar slutsatsen att denna inte kan stämma. Kalhyggen har, menar Hagner, i själva verket en negativ effekt på skogen. Som alternativ förordar han en mindre radikal skogshantering, det som kommit att kallas kontinuitetsbruk eller naturkultur. Hagner pensioneras och ansöker i vanlig ordning om emeritusförmåner, vilket för en aktiv forskare är en ren formalitet. Det skulle betyda att han kan ha kvar sitt tjänsterum, får undervisa osv. Men till sin bestörtning får han i ett beslut av dåvarande prefekt Per-Ove Bäckström avslag på ansökan men erbjuds viss administrativ hjälp. Sedan reduceras i samma beslut en vetenskaplig meningsskiljaktighet, tillika en av oerhörd praktiskt betydelse, till en simpel påfrestning för den psykosociala arbetsmiljön. Agerandet illustrerar en farlig utveckling, som ARW dokumenterat i andra ärenden, där arbetsmiljö ställs över forskningens frihet och grundlag. Effekten är att akademin blir en sluten verkstad där olika uppfattningar inte längre får brytas mot varandra. En prefekt vid en annan 62

63 63 institution ger dock Hagner tillåtelse att fortsätta som gästforskare vilket bl.a. gör att han kan fortsätta publicera skrifter i SLU:s databas Epsilon. Hagner publicerar i Epsilon under flera år en rad uppsatser där han ifrågasätter kalhyggen och argumenterar för kontinuitetsbruk. Kulmen nås i en artikel från 2012 där redan titeln kritiserar SLU för ovetenskaplighet: Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskaplig metodik. Hagner arkiverar skriften i Epsilon som vanligt. Det han inte hade räknat med är att någon inom ledningsskiktet vid SLU med nödvändig behörighet, oklart vem, nu raderar samtliga av Hagner efter pensioneringen registrerade publikationer. Att se en forskares kritiska granskning av den vetenskapliga grunden för statens politik systematiskt raderas vid ett statligt lärosäte sänder kalla kårar längs ryggraden, även hos luttrade ARW-medlemmar. Det är oroande att företrädare för ett statligt lärosäte tror att man kan gallra bland forskningspublikationer i största allmänhet. Det är alarmerande att man tror att det går inom ett vetenskapligt och politiskt kontroversiellt forskningsområde. Vår kritik är oberoende av frågan om Hagner har rätt i sak, vilket vi inte tar ställning till. Vi har en egenhet hos Epsilon-systemet att tacka för att vi över huvud taget kan dokumentera raderingen av Hagners senare skrifter. Tydligen kan man i systemet bara gallra bort själva skrifterna, inte de ursprungliga posterna i databasen, vilket gör att spåren av gallringen finns kvar i systemet. När vi klickar på filsymbolerna för respektive post efterfrågas inloggning och lösenord. Genom e-postutbyte med bibliotekarie får vi veta att skrifterna hörande till posterna inte finns kvar. Såvitt vi kan se har ingen annan forskares skrifter raderas. I de fall vi kunnat upptäcka att andra poster är skriftlösa handlar det, enligt samma bibliotekarie, om tidigare felregistreringar. Även emeriterade och blott associerade forskare, inklusive sådana som aldrig haft tjänst vid SLU, har fått publicera i databasen. Hagner gick tidigt till domstol för att få ut kollegans sammanställning av forskningsdata. Men kammarrätten menade att det rörde sig om en mellanprodukt som inte är allmän handling. Hagner har nyligen klagat på censur hos Justitiekanslern (JK), även det utan framgång. JK fann, genom handläggare Nedim Salcic, liksom man gjort i senare ärenden, att universitetet inte kan klandras då Hagner inte var formellt anställd när gallringen ägde rum (se beslut från ). Hagner har dokumenterat ärendets utveckling i en fil som vi publicerar här. Dokumenten visar bl. a. att Hagner agerat föredömligt och försökt få till stånd en saklig debatt kring kalhyggesbruk på SLU, där man dock från ledningshåll verkar vara helt ointresserad av vetenskaplig dialog, även kring de mest väsentliga ting. 63

64 64 Som Hagner själv påpekar i en skrivelse till dekanus på SLU:s skogsfakultet från är raderingen av hans forskning oförenlig med lärosätets egna direktiv om arkivering på internsidorna. Där står bland annat att handlingar som bedöms ha ett fortsatt inomvetenskapligt värde och värde för annat forskningsområde alltid är undantagna från gallring. Här bör man i konkreta fall rimligen hellre fria än fälla. Vidare ska möjlighet till och behov av insyn i forskningen alltid beaktas innan föreskriven gallring verkställs. Ett huvudsyfte med Hagners forskning varit just att öka insynen i forskningen kring förutsättningarna för svenskt skogsbruk. Slutligen ska före gallring beaktas att forskningsresultat har redovisats och publicerats/offentliggjorts. Flera av Hagners skrifter var vid tidpunkten för raderingen såvitt vi förstår inte publicerade i annat sammanhang. I samma direktiv från SLU kan man läsa: Handlingar som uppstår i samband med forskning är underkastade tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars offentlighet. Det betyder bl.a. att [g]rundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag (2 kap., 18 ). Den gallring som SLU gjort måste alltså ha konkret lagstöd för att vara laglig. Men var är de lagar som SLU här tillämpat? Hagners hänvisning till tryckfrihetsförordningen avfärdas av JK i ett beslut från Men JK missar att handlingarna redan var allmänna eftersom de uppstått i samband med forskning. Man kan även fråga sig om det är förenligt med regeringsformens krav på saklig och opartisk handläggning (1 kap., 9 ) att man systematiskt raderar skrifter som förespråkar en viss vetenskaplig ståndpunkt. Den som vill kritisera de akademiska övergreppen mot Hagner från principiell ståndpunkt kan inte minst hänvisa till Unescos rekommendationer för högre utbildning. Överenskommelsen är internationellt bindande för Sverige och statliga svenska lärosäten, som förbundit sig att göra allt man kan för att principerna ska respekteras. Det är ostridigt att Hagner som gästforskare bedrivit forskning vid SLU även efter pensioneringen och kunnat publicera sina artiklar i Epsilon. Han räknas därmed enligt Unesco som higher education teaching personnel vilket gör att hans verksamhet skyddas av överenskommelsen. Detta gäller i synnerhet den särskilda yttrandefrihet som akademiker åtnjuter. Universitetets beslut att censurera Hagners senare uppsatser är ett klart ingrepp i denna frihet och därför en överträdelse av Unescos principer. En fundamental princip i Unesco-dokumentet är även den om vetenskapens autonomi, som är högst relevant i sammanhanget. De ärenden om SLU som vi dokumenterat pekar ju på en situation där vetenskap inte längre klart kan skiljas från politik och näringsliv. En viktig bidragande orsak till bristen på autonomi är SLU:s tvivelaktiga organisatoriska placering 64

65 65 under Landsbygdsdepartementet. Det är olyckligt att forskning och undervisning inom lant- och skogsbruk placeras under motsvarande politiska organ, vilket bäddar för problem av den typ som vi här kan dokumentera. Generellt bör forskning om X inte underordnas X-departementet. Ekonomisk forskning bör inte underordnas Finansdepartementet, forskning om miljön inte underordnas Miljödepartementet, försvarsforskning inte underordnas Försvarsdepartementet osv. Regeringen har genom att inte åtgärda det uppenbara organisatoriska hotet mot vetenskapens autonomi vid SLU själv brutit mot Unescos principer. Ett oroligt inlägg på SLU:s rektorsblogg ger vid handen att en organisatorisk omplacering av lärosätet sannolikt redan är under utredning. Låt oss i så fall hoppas att den sker skyndsamt. Det skulle betyda påtagligt förbättrade möjligheter att garantera lärosätets autonomi i förhållande till politik och näringsliv. Detta i sin tur skulle stärka förutsättningarna för att SLU:s lärare och forskare ska kunna utöva de fri- och rättigheter som de är garanterade i såväl lag som internationella överenskommelser. EJO/MZ 65

66 66 Bilaga 8 Time for giant leaps in forest management Mats Hagner Computerized thinning Abstract Forest management has a long history and the techniques applied have generally changed slowly. Today, silvicultural operations can be planned and executed much more precisely and sensitively than was previously possible, using techniques such as laser scanning from aerial platforms or the ground. Lighter than air (LTA) vessels could be used to lift tree stems from the forest and transported directly through the air to the saw mill, with no ground disturbance. Robots could be constructed to debranch, debark and X-ray standing trees, again with minimal disturbance. In addition, computeraided thinning could be based on characteristics of tree-groups rather than stand means. Using such techniques forest management could take a giant leap to maintaining forests mimicking natural ecosystems, in which big trees are constantly dying (removed) and thus liberating smaller trees from suppression, without losing productivity. As LTA-vessels can move very easily, mature trees could be harvested simultaneously over large forested areas. Thus, the value of harvested wood could be dramatically increased. Furthermore, LTA vessels can place a net on top of trees from which fruits, insects and medicinal plants can be manually harvested. Key words: Laser, Air-ship, Computer-aided thinning, Tree-group, Biodiversity. 66

67 67 Introduction There is a very long history of forest management, and the techniques applied generally change slowly. Before computers, GPS and laser scanning, forests had to be characterized by manually recorded observations in the field, and visualized in the form of maps of fairly big areas named stands, which had to be characterized by mean values. Managers had to handle these big units of trees and could only formulate rather vague instructions, e.g. this stand has to be thinned. The operators of the harvesting machines only knew that they should retain some of the trees around them, but not exactly which ones. This still typifies a lot of current management, although identifying the optimal trees to retain is the most complex of all silvicultural problems. Ideally, the operators should make a decision for every tree based on: *the site index at the focal point in the forest *the forest owner s interest rate, which depends upon his alternative investment options *the costs of harvest and terrain transport *the prices of timber and pulpwood *the current and future net timber value of each tree *the area around a big tree in which the growth of smaller trees is hampered *the effect of competition on the future timber value of each tree *the alternative uses of the forest at the focal point, e.g. recreation, berry-picking, hunting etc. For example: If the forest owner is poor and needs to buy a new car, it might be best to harvest the biggest trees because they will provide saw timber that fetches high prices. In contrast, if the forest owner is wealthy and using the part of the forest being harvested for recreation, the small trees should be removed to form an open forest with large, widely spaced trees. Forest scientists concerned with multi-aged silviculture usually base recommendations on the diameter distribution of whole stands (O Hara 2014), as illustrated in Figure 1. Figure 1. Diameter distribution of a stand: ideal (black bars) and current (white bars). Imagine that someone who is going to carry out a thinning is standing at the border of a stand, guided only by such a diameter distribution, and looking at the nearby trees. His question is: Which trees should be removed, and which should be retained. The local density is too high. The diameter distribution says there are too many 10 cm trees, but there are none here. He removes one 16 cm diameter tree, although the diameter distribution tells him that there is a shortage of such trees in the stand. Hence, the stand features cannot adequately guide someone carrying out a selective harvest, because the unique features of the closest group of trees are the true basis for real thinning operations. 67

68 68 A new management system called Liberich is totally different and unique. The goal of Liberich is to maximize the present net value (including all ecosystem values) of every small group of trees that are competing for the same growth resources (Hagner et al. 2001). This is the most difficult task ever addressed in silviculture. Accordingly, a Certificate of Liberich is awarded to those who have passed two tests, one theoretical and one practical. A certified tree marker knows what to do with the small group of trees in which he is standing. The group is limited to those trees that share the same growth resources. The tree marker places a sign on each tree that should be removed. This sign must be easily seen by the operator of a harvesting machine. The tree marker mostly uses his intuition, but in difficult situations he uses models in his field computer. The procedure is described below under Computer-aided thinning. Techniques such as laser-scanning can readily provide high-resolution information on tree-features, the ground, slopes and moisture. This can be used to compile detailed site indices that can be used together with other available data to identify optimal thinning and harvesting practices by identifying the trees to remove and retain. In addition, lighter than air (LTA) vessels (Hagner 2002) and Micro Air Vessels (MAV) could be used to reduce both harvesting costs and the ecological damage caused by silvicultural operations. Thus, greater implementation of modern technology could greatly enhance forest management, as outlined in this report. Tree groups instead of stands It is now technologically possible and financially viable to scan forests with lasers from an air-borne vessel (Wulder et al., 2012, Holopainen, et al., 2014) to generate 3D-maps of the ground and the coordinates of taller trees (Figures 2 and 3). 68

69 69 Nye data laser og foto Figure 2. Air-borne laser instruments can measure the distance to the ground, providing data that can be used to acquire computer-generated 3D-maps of the ground and both the height and crown form of each large tree. In addition, the vitality of each tree can be estimated from aerial infrared images (Johansson 2008). Figure 3. Laser scanning from above can provide detailed information about every tree that is not hidden under the crown of another tree (Johansson 2008). 69

70 70 Stem quality estimation by MAV-scanning Figure 4. Small flying drones are available that can be equipped with ultra-sonic instruments for measuring distances to obstacles, infrared lighting and video cameras. The signals can be sent to a computer to build sufficiently detailed images of stems, bark injuries and the number and size of branches of trees in scanned forests to classify the current and former quality of the timber. However, MAVs might be too light to carry all the required instruments. In such cases a cheap, small LTA could be a better choice. Scanning poles carried by LTAs The aim of the Liberich system is to rate the potential value of every large tree stem. A well-trained forester can tell the potential value and wood quality of a tree-stem with a quick glance (Agestam et al., 1998). The most important factors are the stem s diameter, straightness, diameter of branches, and regularity of the stem surface (which reflects degrees of injuries and disease). However, assessing and recording every tree in a stand in this manner is extremely laborious. Scanning poles carried by LTAs could circumvent this problem by providing means to acquire such assessments automatically or remotely, as illustrated in Figure 5. Figure 5. A pliable, slippery pole carrying two laser scanners is lowered down through the forest cover from a small discus-shaped LTA, such as a SkyLifter (2014). When the pole hits a branch it bends and slips around it, gliding easily down to the ground. The laser scanners emit light of two wavelengths: one of which (but not the other) is strongly reflected by photosynthetic surfaces. Close to the laser scanners there is a Secondary GPS (SGPS) system. On the LTA-platform there is a powerful receiver that amplifies the GPS signals and sends them to the SGPS system through three transmitters spaced far apart on the platform. The 3-D structures of the scanned stems and branches can then be accurately reconstructed by triangulation of the signals from the scanners. Finally, a computer is used to filter out signals from leaves and use the other signals to rate the potential value of tree stems exceeding a specified threshold size. 70

71 71 Ultra-high resolution site indices Figure 6. Using 3D-images, water courses and moisture contents at every point of scanned terrain can be accurately mapped. Together with digitized data on rock-type, soil-type, latitude and altitude the acquired information can then be used to acquire ultra-high resolution computer-generated site indices for every area of the covered ground, rather than stand-level indices (Holmgren 1994). Areal extent of competitive effects, Compreach Figure 7. Elfving and Jakobsson (2006) described Compreach of tall pines in Sweden. If high-resolution site indices are available this variable can be readily calculated using a computer (Hagner 2014), and if similar functions were established for other species, the interactive effects of competition among any groups of trees could be calculated. Competition between trees of different sizes is financially beneficial Jakobsson and Nilsson (2005) showed that competition between tall pines and small seedlings does not impair the production of stem volume per hectare, as the associated reduction in seedlings growth is compensated by increased growth of the tall pines. The cited authors concluded that competition between trees of different sizes increases the present value of the produced stems, because the increases in stem-wood of large trees enables them to be harvested sooner in the form of big logs. 71

72 72 Figure 8. From a financial perspective ideally tall trees should hamper the growth of smaller trees. Computer-aided thinning If high-resolution site indices and precise data on tree coordinates, tree-size and stem quality are available, a computer program can be used to identify mature trees. In this context these are trees with net values that will increase more slowly than the interest rate the forest owner could obtain from alternative investments. Mature trees may be either big, valuable trees or smaller trees that have defects and/or are growing slowly. After removing mature trees, the certified tree marker uses the site index to define Compreach, which is the diameter (r) of a tree group. The tallest remaining tree with acceptable quality, is designated dominant and considered the next crop-tree. The position of each tree within the group and its potential monetary net value can then be used to determine which trees in the group should be retained in order to maximize the group s long-term present net value (Figures 9 a-c). An immature tree is left if it does not compete too much with the dominant. Big trees with diameters more than 75 % of the diameter of the dominant are named main competitors, and those within 2 r of the dominant are removed. Smaller trees that are left in the group are named recruits, and their number should be restricted to the number needed for regeneration i.e. to replace the dominant. Small trees with no commercial value are ignored. Figure 9 a. Part of a forest before thinning. Figure 9 b. The computer program only considers the commercially viable trees, identifying: tree groups (large circles), dominants (filled circles with white center), and trees to remove (open circles). Main competitors are indicated by open circles with a diameter > 75 % of that of the dominant, and Recruits by filled circles. 72

73 73 Figure 9 c. The forest after computer-guided optimal thinning. The biological effect of this type of thinning is that the dominants acquire most of the available growth resources. Additional management measures Liberich also includes enrichment planting. In a forest mature trees often grow in aggregates, forming groups. After removal of such a group there might be a big gap without acceptable natural regeneration. In such cases desired species are planted in the center of the gaps. Branches and bark ameliorate the site Figure 10. The tree harvest begins with a robot approaching and climbing a mature tree, removing branches as it climbs. To avoid squeezing the saw and splitting the stem, it cuts a branch from above in two cuts: the first 40 cm from the stem, and the second close to the stem. When it reaches the smallest diameter allowed for commercial wood, the robot cuts the stem and the top drops to the ground. On its way down the robot removes the bark. Bark and leaves are left where they fall, in order to retain their nutrients in the ecosystem. On its way down it also obtains information about the standing stem by X-ray analysis that will be useful for a potential buyer, and can be subsequently used at sawmills to optimize cross-cutting to meet customers efficiently as possible. current specifications as Aerial removal of stems Figure 11. A discus-shaped airship grabs the top of a stem and lowers a cross-cutting saw down to the stump, where the saw cuts the stem. The air-ship lifts the whole stem to its store. To adjust for the weight of the harvested stem, a volume of water with matching weight is released from the ballast tank as a spray of small drops. 73

74 74 Damage avoided Using the proposed aerial harvesting system, remaining trees would not be damaged by falling stems, no machinery would compress the soil or injure roots and stems. In addition erosion would be avoided. Harvesting trees in remote or steep areas Trees could be harvested almost anywhere using the proposed system, which would be good for the industry, but potentially pose threats to biodiversity. Transport by LTA vessels Figure 12. When the ballast tank is empty, the vessel transports stems to a saw mill by a lake. The stems are slowly lowered into the water. At the same time the ballast tank is filled with water. Hence, the vessel can return weight-less to the forest. Reduction of CO 2 emissions Using the proposed system emissions of greenhouse gases could probably be reduced by 99%. There is no need for tractors, building and maintenance of roads and bridges, or timber transport of stems along highways (thus greatly reducing their wear). Emissions from degradation of humus in clear cut areas are also avoided. Furthermore, the vegetation cover of the ground and all immature trees are retained, without perturbing the CO 2 fixation of the forest (Lindroth 2007). Combined use of LTA vessels for tourism and harvesting fruits, insects and medicinal plants Figure 13. A net is rolled out on top of the trees and used as a floor for walking and light buildings. Openings in the net are used for harvesting and studying the upper part of the ecosystem, where biodiversity is highest due to the strong irradiance. References Agestam E., Ekö P.-M. & Johansson U. (1998) Timber quality and volume growth in naturally regenerated and planted Scots pine stands in SW Sweden. Studia Forestalia Suecica 204, Elfving B. and Jakobsson R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 21, 7,