kunskap för en ny tidkvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kunskap för en ny tidkvinnor"

Transkript

1 SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 3 juni 2015 Årgång 91 Gott med vegetariskt utvada Recept från Green Kitchen traves kunskap för en ny tidkvinnor ujaa: Att inte vara utbidad är som att vara bind i nepa är sig mänskig rätt krönika: Argumenten för att inte ge en sant ti dem som tigger är fantasifua. annika hagström

2 innehå Våren är en härig tid då träden bommar, soen stråar och känsorna födar. Njut av vårens aa dofter och jud. Ta av dig skorna och känn jordens ivskraft vibrera under dina fötter. Ta för dig av våren med aa sinnen och njut! Eisabeth Massi Fritz Jag har adrig bivit utsatt för våd i mitt hem, men vi evde i en konservativ och patriarka kutur. 4 juni Somrig trädgårdsunch Lär dig att sommarduka som proffsen med hjäp av second hand-fynd. 14 Rättighet och afabet Att ära sig äsa och räkna pengar förändrar ivet för kvinnorna i Nepa. 18 Säkra förossningar På Panzisjukhuset i DR Kongo kan mammor föda barn utan fara för sitt eer barnets iv och sippa riskaba förossningar i hemmet. 20 Hon ger barnen hopp Anna-Karin Öhrnstedt ever för att ge övergivna barn i Sydafrika en ny famij och hopp inför framtiden. 20 Många kvinnor har en oacceptabe situation Hon kommer adrig att bi gift igen viskade en tok ti mig en gång i Indien när vi besökte en spargrupp. Det var en hyfsat ung änka som edde gruppen och hon edde den bestämt. På det sätt som spargrupper kan edas efter ett tag. En massa kvinnor träffas regebundet och börjar prata med varandra. De tjänar egna pengar, får bättre sjävförtroende, är sig om mänskiga och medborgeriga rättigheter och het pötsigt kommer många idéer fram som inte har med pengar att göra. Kvinnorna som stöttar varandra bir en kraft att räkna med. Långsamt börjar viktiga ord som vi kanske tycker är uttjatade eer beastade poitiskt få en innebörd: Jämikhet, feminism, frihet, rättvisa. Ofta är kvinnornas situation i dessa samhäen fuständigt oacceptabe. Många kvinnor fick inte gå i skoan som barn, det var ingen som såg någon anedning att de skue ära sig äsa. Kvinnorna har inget att säga ti om vad det gäer famijepanering eer att få föda sina barn på sjukhus. Även på den tiden när aids var en hundraprocentigt dödig sjukdom kunde inte en kvinna kräva kondom, fast hon visste att mannen besökte prostituerade. Kvinnomisshande förekommer ju överat och jag vet inte om det stämmer, att det är vanigare i utsatta grupper. Men att det är ett vanigt probem för kvinnorna som detar i oika afabetiserings- och spargrupper, vittnar många om. Den bestämda änkan i Indien hade konfronterat en av männen som sog sin kvinna. Jag vet inte om det edde ti att Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen kvinnomisshanden upphörde, men det bev ok att prata om det i gruppen. Det är ändå ett första steg. Kanske bir hon inte gift igen som (den manige) token befarade. Men jag är inte så säker på att kvinnan sjäv såg det som någon större förust. Ps: Läs om kvinnorna i Nepa som går afabetiseringskurser på sidan 14. De bor i ett område som inte drabbades av de stora jordbävningarna i apri och maj. foto: privat, HANS-JÖRGEN RAMSTEDT, rickard. eriksson, Ramón Sánchez Orense

3 Eisabeth Massi Fritz Åder: 47 år. Famij: Leif Svensson som Eisabeth kaar för sin drömman. Barnen Esa, 13 år och Erik, 17 år, tre bonusbarn. Yrke: Jurist, speciaiserad som måsägarbiträde för brottsoffer. Vi inte kaas: Feminist. Jag jobbar för mänskiga rättigheter, oavsett kön, etnicitet och reigion. Men de festa brottsoffer är kvinnor. Koppar av: Jag är antingen eer. Jag är bra på att jobba, men också bra på att vara edig. Jag åker gärna bort då jag är edig, koppar av och bara umgås med famijen. Egenföretagare: Många förundrades när Eisabeth startade egen byrå när hon väntade sitt första barn och hade hovrättsförhandingar i Pea-mået då andra barnet var nyfött. Numera har jag anstäda, vi kan varandras må, men rättegångar kan inte atid paneras i detaj. Hon har både utnämnts ti årets jurist och årets yrkeskvinna, Eisabeth Massi Fritz, advokaten som för de svaga och utsattas taan. Många kvinnor har henne att tacka för att de ever. Med agens hjäp räddar hon iv Text: MAJKEN ÖST-SÖDERLUND Bid: RICKARD L. ERIKSSON >> 4 Svenska Journaen Svenska Journaen 5

4 >> Det ena hörnet av Eisabeth Massi Fritzs vädiga kontorsrum är tapetserat med utmärkeser och dipom, det andra hörnet yses upp av barnteckningar. Det ger en bra bid av Eisabeth. Hon är måmedveten och ambitiös men har pats för det ekfua. Dessutom är det praktiskt. Många av hennes kienter är kvinnor med barn, och hennes två egna barn har tibringat många timmar på advokatkontoret. Eisabeths iv är ingen kassisk framgångssaga. I stäet är hon ett bevis på att envishet, hårt arbete och begåvning eder ti framgång. Att hon överhuvudtaget bev jurist är ett under. Hennes förädrar växte upp i Libanon, de är kristna syrianer och kom som arbetskraftsinvandrare ti Sverige i mitten av 1960-taet. De andade i Växjö, där Eisabeth föds som nummer tre i en numera sexhövdad syskonskara. Mamman, som var ärare och hade höga ambitioner för sina barn ämnade snart Södertäje dit nästa fyttass gått. Hon vie att barnen skue växa upp i en iten stad där de kunde ära sig svenska. Famijen fyttade ti Motaa, där båda makarna fick jobb som tokar. De hjäpte de stora skaror syrianer som kom ti Sverige i samband med kriget i Libanon. Jag har adrig bivit utsatt för våd i mitt hem, men vi evde i en konservativ och patriarka kutur. Mina två ädre systrar, som är tviingar, gifte sig med andsmän när de var tonåringar. Jag var inte ika ydig. Jag vie åka ti Stockhom och studera juridik. Att säppa iväg en ogift, ung kvinna het på egen hand ti en storstad gick het emot mina förädrars kutur och värderingar. Men Eisabeth var envis och stod på sig. Något hon stundtas ångrade när hon vä kom ti Stockhom. Det första året var hemskt. Jag förstod inte det akademiska språket, svenskan var inget probem, men aa termer. Jag satt på nätterna och sog i ordböcker. Ingen kunde hjäpa mig. Jag var på väg att ge upp fera gånger. Först den tredje terminen ossnade at. Då fick hon ti och med tid över som hon vigde åt ideet arbete inom Röda Korset och ett syrianskt kvinnoförbund som hon var med och tog initiativ ti. Nästa stora strid med förädrarna handade om giftermå. De förväntade sig att hon skue gifta sig med en syriansk man, men Eisabeth vie gifta sig med en svensk. Det tiämpades inga tvångsäktenskap, men i princip aa gick in i arrangerade äktenskap. Det var många bjudningar med vädigt många kavajerer. Nu kan hon skratta åt det. Under de trettio år som gått sedan hon var tonåring har mycket förändrats även i den syrianska kuturen i Sverige. Numera åker mina kusinbarn utomands och studerar. Det förekommer bandäktenskap, at har bivit mycket modernare. Men jag var först ut. Tanken var att Eisabeth skue bi affärsjurist. Men efter bara något år som jurist bev hon uppsökt av Eisabeth Massi Fritz Det förekommer bandäktenskap, at har bivit mycket modernare. Men jag var först ut. en arabisktaande fembarnsmamma. Kvinnan hade inte bokat tid, men hon frågade om hon kunde få en kvart. Samtaet som föjde bev en vändpunkt i ivet för dem båda. Under de tre timmarna som samtaet pågick fick Eisabeth inbick i något som var så fasansfut att det fortfarande är hennes drivkraft drygt tjugo år senare. Även om hon hört och sett mycket, hade hon adrig hört taas om systematiska vådtäkter, förtryck och kränkande misshande i det som var avsett att vara kärekens tryggaste hemmahamn - äktenskapet. Innan de skijs åt säger kvinnan: Endera hjäper du mig, eer också >> 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 q Pea Pea var 19 år den 24 juni 1999 då hon brutat mördades av sin egen famij under en semester i pappans hemand Irak. Hennes far dömdes för mord i en irakisk domsto, ti sex månaders fängese. Det sågs som en förmidrande omständighet att Pea vie eva sitt eget iv, ha mobiteefon och pojkvän. Hon drog skam och vanära över sin famij. Om famijen skue återfå sin heder återstod bara att mörda henne. Eisabeths ena vägg är fyd av utmärkeser och dipom, en skön kontrast mot väggen bredvid som täcks av barnteckningar. Tavan som förestäer en kraftfu kvinna omgiven av fem barn i oika hudtoner är det första som möter besökaren som ska träffa Eisabeth Massi Fritz på hennes arbetspats. biden foto: håkan fank >> går jag tibaka ti min man och bir dödad. Jag hade inget va. Jag måste hjäpa henne. Eisabeth Massi Fritz Hedersmorden är särskit bestiaiska eftersom de utförs av syskon, förädrar eer säktingar som offret äskar. Eisabeths yrkeskarriär fick en ny inriktning. Sedan 1996 driver hon en advokatbyrå som företräder brottsoffer. Eisabeth bev särskit uppmärksammad efter att framgångsrikt ha företrätt Breen, Pea Atroshis iasyster gentemot farbröderna som var inbandade i mordet på Pea. Hon var den första som någonsin nämnde ordet hedersmord i svensk domsto. Och försvarsadvokaterna fick den gången möta en påäst advokat som ärt sig vikten av retorik i Sydneys domstoar och som dessutom kunde kientens språk och kutur. Svensk pois, rättsväsende, samhäsdebatt och media fick ett nytt ord och en het ny förståese för att invandrare ti Sverige inte bara kom som enskida individer, de hade också med sitt hemands kutur och sedvänjor som krockade rejät med svensk ag. Eisabeth har bivit ankagad för att vara rasist. Inget kunde vara mera fe. Det är känsigt att peka ut gärningsmän och deras tänkande. Men det är viktigt, vi får inte vara tysta. Det är därför jag inte engagerat mig poitiskt även om jag fått en de fotta erbjudanden. Majoriteteten av våra partier har tappat fokus på viktiga frågor. Sverigedemokraterna har yft frågor andra duckar för, kanske inte på ett seriöst sett, men människor ockas att rösta på dem. Fyktingpoitiken måste diskuteras. Vi kan inte ta in människor utan att ta ansvar för dem. Det är katastrofat. Många kommer hit, det stäs inga krav, männen behandar sina kvinnor ännu sämre än i hemandet, de kontroeras och misshandas. Många vet inte vika agar som gäer i Sverige, i Iran ti exempe finns inga förbud för vådtäkt inom äktenskapet. Eisabeth vi finnas med i samhäsdebatten. Hon betonar att hedersbrott inte har upphört, men media rapporterar inte ika fitigt ängre mördades 19-åriga Maria med 107 hugg av saxar och knivar av sin tre år yngre bror i Landskrona. Hedersmorden är särskit bestiaiska eftersom de utförs av syskon, förädrar eer säktingar som offret äskar och har en nära reation med. Det är inte de snäa och treviga människorna som hennes kienter ska möta i rättsaen och hon erkänner att hon är yrkesskadad. Hon är vädigt mån om sina barn, värnar om dem på ett sätt som de iband kan uppfatta som överdrivet. Den 13-åriga Esa får adrig åka tunnebana ensam en kvä. Jag försöker atid hämta henne sjäv eer så får hon ta taxi. Jag har sett för mycket, vådtäkter, hot, mord, bestiaiska tortyrhistorier och systematisk psykisk och fysiskt misshande. För sju år sedan, i samband med Eisabeths 40-årsdag, skide hon sig från sin make. Det var verkigen inget ätt besut. Det finns inga yckiga skismässor. Jag tror att aa barn vi att deras förädrar ska eva ihop. Nu, många år efteråt, kan jag se en förde med skismässan. Barnen fick en mer närvarande far. Vi dear vårdnaden, även om barnen nu snart är så stora att de sjäva väjer hur de vi ha det. Efter skismässan fick Eisabeth mer tid för sig sjäv. Hon började träna med en PT, tog motorcykekörkort, som hon önskat göra ända sedan hon var tonåring. Då var det absout tabu, men när jag fyde 40 bev det äntigen av, men min Harey Davidsson är inte atför ofta ute på vägarna. s Med 44 grader går det åt mycket vatten för Gurma-foket i Niger s Kvinnan tihör Gurma-foket i Niger. Ett and med enorma behov av band annat vatten. Med 44 grader i skuggan är det som att eva i en påsagen hårfön. Bara 15 procent av kvinnorna kan äsa och skriva då a vaken tid går ti att vandra för att hämta smutsigt vatten. De ädre barnen vaktar då de yngre, så de kan inte heer gå i skoan. Genom Läkarmissionens vattenprojekt kan afabetiseringen ta fart och de kan oda för att säja varor på marknaden. Kvinnorna som hittis bara taat det okaa språket kan med mer kunskap bi en integrerad de av samhäet. Johan Lija 8 Svenska Journaen

6 second hand Så här dukar jag gärna om jag bjuder på brunch. Och om min barn, som fyttat hemifrån kommer över, är det inget ovanigt att mamman kan ha gjort i ordning så här när de kommer, säger Marene och er. Så mycket kostade dukningen 485 kronor Linneduk:...40 kr Gamma tidning...20 kr Småvaser:10 kr/st x 2 =...20 kr Gas: 15 kr/st x 4 =...60 kr Kaffekanna:...25 kr Böcker: 10 kr/st x 2 =...20 kr Kaffekoppar: 10 kr/st x 4 =...40 kr Assietter: 20 kr/st x 4 =...80 kr Uppäggningsfat: 45 kr/st x 4 = kr Summa = 485 kr Marenes fem tips: Damma av det ärvda porsinet du har undanstät på vinden. Ta fram inneservetterna du fått av mormor. Pasteer och småbommigt ger en antig känsa. Använd ovaa uppäggningsfat som tarikar i stäet för vaniga runda. Gama tidningar som bordstabetter ger en skön vintagekänsa. Gör en somrig second hand-dukning Udda porsin, gama böcker och ite bommor är vad som krävs för att du ska bi ett verkigt dukningsproffs. Det menar Marene Agemo som dear med sig av sina knep för att få ti en vacker dukning ti sommarens fester och fikastunder med nybakad rabarberpaj. Text: therese peterson Foto: håkan fank Hör du ti dem som stannar vid varenda oppis du passerar ängs sommarvägarna, eer hoppar du över det för att du inte vet vad du ska eta efter? I så fa skue du träffa Marene Agemo, som gärna vi inspirera dig ti att göra roiga fynd i sommar. Marene Agemo arbetar som butiksinredare och koordinator för Läkarmissionens second hand-butiker. Hon är även känd för en de som inredningsboggaren Fru Vintage. För henne har vackra saker och att skapa en mysig atmosfär, bivit en passion. Något som tydigt syns i butikerna som aa är inredda med vackra stieben och gudspegar. Vi möts i Läkarmissionens second hand-butik i Väingby där hon ska få ära mig sina dukningsknep. Vi börjar med att ägga en fin inneduk på ett bord som snart fys med saker från hyorna runt om. Jag tycker sjäv att det är roigt att banda oika kaffekoppar och tarikar hej vit. Jag dukade ti ett bröop på det sättet för ett tag sedan och det bev vädigt yckat. Hon rör sig vant mean hyorna. Pockar en kopp här, ett fat där och tar med en kaffekanna på vägen. Marene är en van saketare. När hon kommer ti en butik hon inte varit i förut scannar hon snabbt av vad som finns och vet direkt vad hon vi ha. Jag ser snabbt vad jag giar. Jag går igång på påtburkar och udda porsin. Ett tag köpte jag en kaffekopp så fort jag besökte en second hand-affär eer oppis, och på det viset byggde jag upp min saming. Det är het okej att vara shopahoic om man handar på second hand och jag tänker att pengarna jag betaar för sakerna ofta går ti något bra. Men min man har undrat när vi ska starta vår egen butik hemma, eftersom jag köper så mycket, säger hon och skrattar. Att handa second hand har änge varit på modet, en trend som inte verkar avta. Det är ju så med second hand, att om det har håit så änge att det går att ämna in och säja igen, då är det bra kvaitet. Ska du köpa möber i dag får du ägga en förmögenhet för att få den kvaité som gama möber har. Det är gediget trä, fjädersitsar, men det har de som är i 20-årsådern nu järnko på. Senare samma dag ska Marene ut och skriva på kontraktet för en ny butik, i Bro utanför Stockhom. Det bir hennes uppgift att bygga upp inredning och utseende så att den föjer standarden i de andra butikerna. För oss är det viktigt att det inte känns som en oppis utan som en riktig butik. Tibaka ti vårt bord. Dukningen som växer fram ser avancerad ut men är egentigen rätt enke. Marene har agt gama damtidningar under tarikarna som tabetter, och mitt i at pacerar hon två gama böcker, innan hon kipper ti konstgjorda bommor som hon stoppar ner i små vaser. Ni får förestäa er att det är riktiga rosor, säger hon och skrattar, men tiägger att det är fiffigt med konstgjorda bommor, för dem kan man ju använda fera gånger. Fotografen Håkan fascineras av de oika detajerna Marene väjer att använda. Jag skue inte komma på tanken att sänga upp böcker på bordet och sätta en kopp på dem med en iten bomma i, men det är ju enket och även jag som man tycker ju om när det är vackert. Det förhöjer ating, säger Håkan. När dukningen är kar räknar vi ihop det Marene pockat fram. För cirka 420 kronor har vi fått en vädigt somrig dukning, viket ökas med några tjugor ti när Marene går ett sista varv och kommer tibaka med några pyttesmå gas på fot. De här skue jag sätta vid varje kuvert med en iten bomma i som ett itet pynt. Eer ett värmejus, beroende på årstid. s 10 Svenska Journaen Svenska Journaen 11

7 krönika Vägörenhet är inte något fut ord Det var fredagskvä och en viss hegstämning började sprida sig i stan. Restaurangernas barer hade öppnat, shoppare med stora paket hastade ti tåg och taxibiar. Sonedgången färgade himen röd. Så vackert Stockhom är, hann jag precis tänka när jag mötte hennes bick. Bärnstensfärgade ögon i ett brunbränt ansikte. En vit främmande, men jag kände på något egendomigt vis igen henne. Kanske var det den hemstickade tröjan som påminde om en tröja mamma stickade åt mig när jag var iten. Kanske var det hennes bommiga hucke, ikadant som min sommarmamma brukade bära när hon mjökade korna. Kanske var det bicken som inte väjde. Hon iknade mina mostrar i Danmark, min mamma och min mormor och på några få sekunder fick hon mig att inse att vi två hörde ihop. De såg ut som en tava av Rembrandt där de stod i en kunga i det sena sojuset vid Stockhoms centra. Kvinnor i ånga kjoar med stora byten, män med fårade ansikten. Romer, tänkte jag, romer som sutat tigga för dagen och nu ska... ja, vart ska de ta vägen? För min inre syn ser jag bider på sarvigt hopsatta baracker med ivsfariga edstäder och tvätt som faddrar i vinden. Bicken från kvinnan med tröjan stannar kvar i mitt sinne. På de korta sekunder vi sågs sade hon att vi hörde ihop, hon och jag. På kväen dansar kända personer fram i min tv och vi engagera mig att rösta bort någon som inte uppfyer måtttet. Tidningarna skriver om poitiker som vi förbjuda tiggeriet. En skam för vårt and, påstår en riksdagspoitiker. Argumenten för att inte ge en sant ti dem som tigger är fantasifua. Organiserade igor tar hem pengarna, heter det. Andra taar om att pengarna går ti knark. Jag har svårt att suta tänka på kvinnan jag mötte vid Centraen. Hon får mig att tänka på ordet vägörenhet. Ett fenomen jag som 40-taist är uppfostrad att avvisa. Det är samhäets sak att hjäpa nödstäda har vi fått ära oss. De som behöver hjäp och stöd ska inte vara hänvisade ti en sant från en vägörare. På ett ite märkigt sätt fick bicken från kvinnan på Centraen mig att se på mitt eget iv med nya ögon. Varifrån har jag fått mina värderingar? Det är som om hea mitt iv ruar bakänges. Jag ser mig och mina fyra syskon bråka om sängpatserna i vår tvårummare på kväen. Vi är portvaktsungar och pappa har hand om ojeedningen i pannrummet och packandet av droppade kranar hos kagande hyresgäster. Mamma skurar aa smutsiga stentrappor i trapphuset från första ti femte våningen. På fredagseftermiddagarna uktar det Fenom i hea huset. Aa vi fem ungar fick så småningom egna ägenheter eer egna hus. Vi kunde köpa biar och åka på semester, vi har gått i bra skoor och har kunnat försörja oss sjäva från den dag vi sutade skoan. Jag kan se pappa, som förutom portvaktsjobbet var måare, sitta med fackföreningsboken vid köksbordet och taa vä om de sociademokratiska kämpar som gått i första edet för att skapa ett bra samhäe för oss barn att växa upp i. Ett rättvist samhäe. I Unga Örnar sjöng vi: Om det bir för strängt iband, för vår minste ieman, vips han sitter trygg, på nån annan rygg, så soig bir vår stråt när aa hjäpas åt... Det är 1950, -60 och -70 ta i mina minnesbider. At går framåt. Det finns jobb och väfärden byggs starkare för var dag. Nu är det Soen står röd på himen. Jag går med ätta steg förbi Centraen i Stockhom och möter en ung kvinnas bick. Innan jag somnar på kväen tänker jag att den kvinnan var utsänd för att berätta för mig om mitt eget iv. Att se värden omkring mig som den ser ut i dag och försöka inse att vägörenhet inte är ett fut ord. Det är i sjäva verket något fint. Det handar om att dea med sig, att göra vä. Om jag möter kvinnan igen, hon som såg på mig, ska jag tacka henne för vad hon ärde mig. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. s Sakina är en av detagarna i BLiSS-kursen i Kabu, där man undervisar om graviditet och förossning. Sjäv har jag fött mina två barn hemma och det har gått bra, men jag känner andra som förorat sina barn under förossningen, berättar hon. De festa detagarna kan inte äsa eer skriva. De använder sig av rospe och teckningar i undervisningen. Efter varje tifäe får kvinnorna med sig en bidserie hem, så att s Efter månader av påverkansarbete har Miriam Mondragon, Association for a More Just Society (ASJ), fått igenom ett viktigt agförsag i Honduras när det gäer förhör av barn som band annat utsatts för sexuea övergrepp. De får nu möjighet att vittna i ett separat rum foto: Johanna Pearson Uppskattad kurs om kvinnors häsa foto: Johanna Pearson de kan berätta vad de ärt sig för famij och grannar. Det är en bra kurs. Vi är oss saker om graviditet och barnafödande som vi adrig skue ära oss annars. Jag tar med mig bider hem och berättar för min man, min svärmor och iasyster, berättar Sakina. med en psykoog, i stäet för att återberätta sitt trauma och korsförhöras av pois, åkagare, domare och s Eboautbrottet i Liberia är över för denna gång. Det bev inte så fasansfut som det kunde ha bivit, smittan gick att kontroera innan den hann ta över fuständigt. Livet återgår ti det normaa, men för många ser vardagen annorunda ut. Det här är Matthew Saekirs historia: Jag heter Matthew och är 26 år och bor i Centra Groziervie. Jag växte upp, tog examen från skoan, gifte mig och fick två döttrar. Jag är bonde precis som pappa och farfar. Vi är medemmar i Gospe Missionary Group och i september förorade vi vår första församingsmedem i eboa. Min svägerska dog i sutet av oktober och hennes två barn fick bo hos oss men de var smittade och dog i början av november. Eboa-teamet kom och begravde dem och sanerade huset och vi fick inte bo där på en vecka. Sen bev mamma sjuk och dog 17 november. Vi fick inte kortom... Var i karantän under 42 dagar ha någon begravning för henne, utan eboateamet brände hennes kropp. I sutet av november fick min fru feber och jag trodde hon stod näst på tur. Men eboatestet var negativt!! Vi bodde 14 personer i huset september-december och var i karantän i 42 dagar. En kontaktperson häsade på men vi fick ingen mat, ingen medicin, ingenting. Vi överevde tack vare det vi odade. Visst, människor övergav oss men jag kandrar dem inte. Jag förstår varför. Nu bor min pappa och farfar med oss på gården och vi försöker fortsätta ivet som vanigt igen. Miriam Mondragon: Vårt påverkansarbete har ti sut burit frukt foto: Hans-Jörgen Ramstedt foto: ZOA försvarsadvokater, något som kan skada offret mer än brottet i sig. Läkarmissionen har stöttat ASJ:s arbete under många år och finansierat den studie som igger ti underag för det nu kubbade agförsaget. Miriam är gad: Efter månader av påverkansarbete på aa nivåer har vårt arbete ti sut burit frukt säger hon. I samband med att agen pubicerades anordnade ASJ, tisammans med kongressen, ett stort seminarium där kongressedamöter, representanter från domstosväsendet, åkagarämbetet samt journaister detog. 12 Svenska Journaen Svenska Journaen 13

8 nepa Ådersskinaden är stor band kvinnorna. Fera av de yngre visar stot hur de kan skriva sina namn. En de är snabba, vissa får tänka en stund före varje bokstav. En av tjejerna säger att hon är femton år, men hon är redan gift. Barnet hon bär med sig är 1,5 månader gammat. q Vi stärka kvinnorna I norra Nepa, andets mest fattiga och eftersatta område, har Läkarmissionen varit med och startat upp ett program för att stärka de mest utsatta kvinnorna. Kvinnor är en utsatt grupp i en mansdominerad kutur. Mået är att stärka kvinnorna, sociat och ekonomiskt, och på så sätt ge dem verktyg att sjäva bekämpa diskriminering. Arbetet utförs i huvudsak med Mission East och den okaa organisationen Women Wefare Service. Insatsen fokuserar på äs- och skrivkurser och kunskap om sina egna rättigheter samt socia mobiisering genom att bygga upp nätverk av kvinnor som organiserat kan kämpa för sin sak. Området för Läkarmissionens utbidning sträcker sig brett över den norra deen av Nepa. Våra partnerorganisationers medarbetare får vandra i sex dagar för att ta sig mean den sydigaste och den nordigaste byn. Här utrustas kvinnor för en modern vardag De tihör några av de ara fattigaste grupperna i ett av värdens mest outveckade änder, Nepa, och bor i ett område som inte drabbades av jordbävningen. Nu är de med om en förändring som andet behöver. En kurs som Läkarmissionen är med och finansierar. Text: Johanna Kratz Foto: Tomas Ohsson I ett mörkt kassrum, byggt i era på taket av ett större hus, pågår en ektion i äsning. Vi befinner oss i Buraunse, en by utsängd mean Himaayas bergstoppar i Huma-distriktet i norra Nepa, nära gränsen ti Tibet. Enda vägen hit är med fyg eer heikopter. En brant bergsstig har ett oss hit från byn Simikot, där vi andade med det ia panet. På de smaa, steniga stigarna går kvinnor i sitna toffor och pastskor, ofta bärande på tunga vedass de hoppas kunna säja i Simikot. Har de tur dear myndigheterna ut månadens risranson när de är där, som de kan ta med hem. Vandringen mean oika byar kommer ta oss fera dagar. För natten står våra tät uppstäda på det patta hustaket där vi ska sova. Men än är det ångt ti sovdags, för trots att det är sen kvä, har skodagen just börjat. Kassen består av tjugotaet kvinnor i oika ådrar från oika kaster och kuturea seder. I generationer har de varit beroende av män. Ingen av dem har gått i skoan, för vad är det för mening att utbida en kvinna som ska giftas bort och ämna hemmet? M-ä-n-s-k--i-g-a r-ä-t-t-i-g-he-t-e-r. Högt och ångsamt bokstaverar de orden ärarinnan har skrivit på svarta tavan. Kvinnorna sår upp böckerna, speciet framtagna för kursen, med enka texter på nepaesiska och med stora bider. Kurserna hås ett par timmar varje kvä i veckan. Från start detog kvinnor i kasserna som drivs i samarbete med Women Wefare Service, WWS, som sedan i början av Lax Mi Lama har en ro som socia mobiizer, en sådan finns i varje område där projektet pågår. Lax Mi Lama Den första tiden gick jag runt i husen för att övertaa kvinnorna att komma ti ektionerna taet har arbetat med kvinnors rättigheter i de svårtigängiga områdena. Organisationens grundare var som ung en av mycket få kvinnor i sitt område att passera kass 10. Något hon bestämde sig för att ändra på. Jag började med ett skrivbord och en skrivtava, och de första pengarna för att starta tog jag och några vänner ur egna fickor, berättar hon. Läkarmissionen, den danska organisationen Mission East och WWS har utveckat projektet Empowering Vunerabe Women. Det har varit i gång i nära ett års tid när vi kommer på besök. Första steget handar om äs- och skrivkunnighet, och kvinnorna har ärt sig att skriva sitt namn, afabetet och att räkna ti tio. En de har kommit ängre än så. Den första tiden gick jag runt i husen för att övertaa kvinnorna att komma ti ektionerna, säger Lax Mi Lama, en ung kvinna som har en stödjande funktion för fera av kasserna. Svärmödrarna var svåra att övertaa, berättar hon, eftersom kvinnorna nu får mindre tid i hemmet. Men när de förstod att en ärd kvinna kan kräva saker som de har rätt ti så att de får bättre ekonomi, då bev både de och männen intresserade. Männen fick även skriva på ett kontrakt om att inte hindra fruarna att komma ti ektionerna. En av detagarna är Jausara BK. >> 14 Svenska Journaen Svenska Journaen 15

9 nepa Jausara BK har en son som är fem år och en bebis på fyra månader. Som dait har hon och famijen diskriminerats hea ivet. Om någon rört vid henne har de tvättat sig efteråt. Vid brunnen har hon fått vänta ti andra hämtat sitt vatten innan hon fått ta. Jag kände mig så edsen tidigare, som att det var mitt fe, och jag undrade varför, säger hon. Nu är det bättre, men skinaderna mean kasterna syns här och där även för en utomstående. Jausaras hus är enkare än andra i byn och hon och maken jobbar på sina grannars and för att försörja sig. För det får de två må mat om dagen och ite pengar. Jordbävningen i Nepa. Läkarmissionen har arbetat i Nepa i nästan 40 år och våra samarbetspartner var snabbt på pats efter jordbävningen. I vissa områden uppskattar teamet att så många som 90 procent av de överevande har förorat sina hem. Nu närmar sig monsunregnen och vårt fokus är därför instät på att ge människor tak över huvudet och den nödvändigaste utrustningen för att ta sig igenom regnperioden. Tjunga berättar att hon signerade sitt namn för första gången för tio dagar sedan. Tidigare har hon fått ämna tumavtryck. Nu sipper hon den skammen och kan också handa och göra affärer utan den ständiga rädsan att bi urad. Jag har atid fått ta med mig någon som kunnat räkna växen jag fått tibaka. På sedar tittar jag nu på färgerna och har ärt mig värdet av dem. Ett värdefut bevis på att hon får vinst för studiemödan. En av hennes döttrar har yckats ta sig ti huvudstaden för att studera. Mamma Tjunga insåg tidigt att utbidning var viktigt. Nu har det bivit än tydigare för henne. q Chau I vissa av byarna utövar man fortfarande chau. Det handar om att kvinnan är smutsig när hon har sin menstruation. Då får de sova i små hyddor en bit bort från byn. Där kan det vara kat och fuktigt. En kvinna, som inte vi uppge sitt namn, berättar att i hennes by fick hon ti nyigen stanna i en hydda i sju dagar under sin mens. Rädda att inte hinna med hembestyren. Att ändra ett system är svårt. Många av kvinnorna vie inte komma ti kasserna först, och många av dem är fortfarande rädda att inte hinna med sina hembestyr. Saraa är ensamstående med två små barn, och försörjer dessutom sina förädrar. De bor eva personer i ett rum på några kvadratmeter. Hon har tidigare råkat ia ut på oika sätt. Kurserna hjäper henne att bi starkare. Nu när jag fått bättre kunskaper vet jag att jag har rätt att agera om jag bir ia behandad. >> Hon giftes bort i årsådern berättar hon, i ett arrangerat äktenskap och fick fytta ti mannens famij där hon sedan arbetat för att vardagen ska gå runt för svärförädrarna och barnen. Nu får hon beröm för att ha kassens bästa äshuvud. Och Jausara har tur. Hennes man hjäper henne med äxorna och stöder henne, något få av kvinnorna kan vittna om här. När vi besöker kvinnorna är de mitt i utbidningen. De utveckar sin skrivkunnighet, och är sig mer om sina rättigheter. En mansdominerad kutur, fattigdom och kastsystem gör att diskrimineringen är utbredd. Sista deen av utbidningen handar om affärsmässigt tänkande. De mest motiverade får då praktisk hjäp att starta en iten verksamhet. Paraet med kasserna skapas kvinniga nätverk som ska fungera efter att undervisningen avsutats. Nätverksgrupperna ska på oika nivåer kunna arbeta för kvinnornas rättigheter. Den högsta nivån ska band annat jobba mot de okaa myndigheterna för att kräva det ekonomiska stöd kvinnorna har rätt ti, men säan får de av. På bynivå handar engagemanget för nätverksgrupperna om vardagig förändring. I Buranse har de startat Happy Friday, då de två fredagar i månaden hjäper varandra i hemmen med städning och häsofrågor. De pratar om vikten av att ha tigång ti en toaett, ser hur barnen mår, koar att köket är rent och hur soporna tas om hand. En annan fråga grupperna jobbar med är daiternas rättigheter. Här är det inte enbart kön och ekonomisk standard som diskrimineras. Daiterna är den grupp av människor som står ägst i kastsystemet, eer ti och med utanför. De kaas de oberörbara och stöts het enket ut. Jag bev behandad som en hund förut därför var jag rädd för att vara med på utbidningen, berättar Jausara BK, som tihör dait-kastet. Men i kassrummet måste oika kaster mötas, en stor utmaning då det tidigare varit otänkbart, men samtaen om diskriminering är en viktig de i undervisningsmateriaet. Vår första ektion gick ut på att skapa reger. Om någon i kassen bir ia behandad är straffet att man nästa dag ska gå hem ti personen man kränkt för att äta middag, berättar Jausara BK. Regerna har föjts, och för en utomstående som inte kan språket märks ingen skinad mean kvinnorna i kassrummet. Jausara är inte ängre rädd, och hon har haft grannar hemma på besök. För de ädre tar det ängre tid att byta instäning, men både män och svärmödrar är av dem som går kurserna. Under ektionerna ser jag fera kvinnor nicka ti. De har arbetat hårt på dagen. Det här är kanske den enda stunden för egen via. Det är en ny, värdefu stund där de möter andra kvinnor men den är samtidigt sövande i värmen och mörkret. Innan kasserna kan de prata med varandra om famijen, om att barnen gråter när de går eer gädjas åt att någon annan i famijen kan mjöka kon, säger Lax Mi Lama. Och mycket har hänt med attityderna. Som att svärmödrar kan tänka sig att passa barnen eer att mannen kokar ris. Fer förändringar är på gång och det har även bivit tydigt för kvinnorna att de sjäva har diskriminerat sina döttrar. Men motivationen växer för att åta de unga bi den första generationen som får en ärig chans. Ujaa BK som detar i en av kurserna vi besöker, har ristat in afabetet på sänggaven hemma och där övar hon med sina två döttrar på nio och fem år. Att inte vara utbidad är som att vara bind. Nu är jag övertygad om att jag ska skicka mina döttrar ti skoan, säger Ujaa. Den sista kväen i byn Chukedi hörs röster från kassrummet och i mörkret sitter aa kvinnor från kassen samade. Med WWS hjäp diskuterar de, och röstar sedan gemensamt fram, vika oika verksamheter som skue kunna fungera runt byn. Hästuppfödning, ropar någon. En iten butik, ropar en annan. Grönsaksoding, en tredje I det sista steget i utbidningen är sig kvinnorna att göra upp en enke affärspan, och några av dem får konkret hjäp att start en iten verksamhet. Att kunna tjäna egna pengar är viktigt för ångsiktig sjävständighet och större trygghet. s 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa mijö katastrof fotbo mijö katastrof fotbo djur skoa mikroån häsa Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv. akarmissionen.se webaid Vi mötte fem nybivna mammor på Panzisjukhuset För endast 450 kronor kan du ge en kvinna ett kejsarsnitt under säkra former på Panzisjukhuset i DR Kongo. Snitten räddar iv när mamman eer barnet är i fara. På Panzi föds barn i en säker mijö Det är en fröjd att komma in på förossningsavdeningen på Panzisjukhuset. Här råder en gad stämning, inte bara för att det just fötts fera bebisar, utan för att de har kunnat föda under säkra omständigheter. Tack vare Läkarmissionen sapp mödrarna föda hemma under riskaba förhåanden. Text: berthi åkerund Foto: Ramón Sánchez Orense Det är trångt på förossningsavdeningen. Det händer att mödrar får dea samma bädd, men trängsen verkar inte våa något bekymmer as när vi besöker Panzisjukhuset i östra DR Kongo. Möjigheten att få föda säkert överväger. Förossningsavdeningen tar i genomsnitt emot tio gravida kvinnor om dagen och utför cirka 280 förossningar varje månad. Det är mer än vad kapaciteten egentigen tiåter, i aa fa sett ti anta bäddar som står ti förfogande. Men att det finns behov av arbetet som görs på Panzi bir tydigt när man hör om den höga spädbarnsdödigheten i den krigshärjade, fattiga Kivuprovinsen där sjukhuset igger. Enigt beräkningar avider drygt 200 av barn vid födsen, och antaet mödrar som dör vid förossningen är av Skrämmande höga siffror band de högsta i värden. Bony Mwoboe är chefsäkare på förossningsavdeningen. Hon är stot över arbetet hon och koegerna utför, men skue gärna se att fer mödrar kom ti förberedande samta innan förossningen. Tyvärr är det inte många som kommer, ti stor de på grund av att männen motsätter sig det. De tycker inte att det är nödvändigt, utan menar att det räcker att hustrun besöker sjukhuset vid sjäva nedkomsten. Det här är faktiskt en kuture sak ti stor de, männen har fortfarande ett avgörande infytande i famijen, viket kan få konsekvenser för famijens vämående. Bony och hennes koegor försöker informera om möjigheten ti preventivmede för att inte famijerna ska växa sig för stora, men männen vi ha många barn. Det igger nedärvt i dem, och det känns iband som en tröstös kamp att bryta detta. Det bästa vore naturigtvis om vi kunde få dem att engagera sig i hustruns havandeskap, så att de känner sig deaktiga och bir tigängiga för information. Det är vädigt säsynt att makarna är med vid förossningen, Bony kan bara dra sig ti minnes någon enstaka gång men då bev det en fuständig succé. Mannen fick kippa navesträngen och vi tog bider. Han stråade när han gick ut från avdeningen. Men det ara vanigaste är att det är kvinnans svärmor som är med. Sådan är vår tradition och den sitter mycket djupt. Men fick jag drömma skue svärmor bytas ut mot maken och kanske kan jag få se den drömmen besannas någon dag. s Wabiwa Muganza med nyfödde sonen Samue. Det här är mitt sjätte barn men det är första gången jag föder på Panzi. Jag känner många kvinnor som adrig har fött på ett sjukhus eer kinik. Det är fortfarande vädigt vanigt, särskit i byarna på andsbygden, att man föder hemma med hjäp av en oka och sjävärd barnmorska. Bea Wakiongo som just nedkommit med tviingarna Chiku & Kito. De är mina första barn och jag är mycket gad över att förossningen skedde här på Panzi, då barnen åg i fe position. Det var en kompicerad och kritisk situation, men tack vare personaens ugn och stora kunnande så gick ating bra. Jag var adrig oroig jag visste att jag var i goda händer. Så handar du 1. Gå ti 2. Väj din gåva och ägg i gåvokorgen. 3. Betaa med kort, inbetaningskort eer via bank. 4. Skapa ditt gåvobevis. 5. Skriv ut eer skicka ditt gåvobevis. Furaha Mugamba med dottern Shukuru. Det är sjävkart band kvinnorna här omkring att föda på Panzi. De festa har råd då förossningarna är subventionerade. Få behöver överväga att föda hemma, viket kan vara riskabet. Jag har fött aa mina barn här och har känt mig trygg varje gång, inte minst nu när jag var tvungen att göra kejsarsnitt. Ange Karubi med sonen Exauce, och barnmorskan Miranyo som var med vid förossningen. Det är andra gången jag föder här på Panzi och Exauce är mitt femte barn. Jag har bara ett ord för den vård och det mottagande jag har fått här och det är exceent. Något annat kan jag inte säga. 10 i topp-istan s Här är de mest popuära produkterna på Webaid just nu. 1 Föda barn på sjukhus, DR Kongo. 2 Trädpantering, Sydsudan. 3 Stöd ti Panzisjukhuset 4 Oxe, Uganda. 5 Kyckingar, E Savador. 6 Får, Burkina Faso. 7 Fruktträd, Moçambique. 8 Hjäp ti Syrien. 9 Stöd ti Tigers Cub, Uganda. 10 Mat ti gatubarn, Rwanda. Kwinja Musenge med sonen Dieu Merite. Merite är mitt andra barn, men det är första gången jag föder på Panzi. Jag hade hört att nivån på vården här var mycket hög och därför bestämde jag för att föda här. Och ryktet visade sig vara sant, jag är mycket nöjd med mottagandet och vården, det kan inte bi bättre. q Akut förossning På Panzisjukhuset används kejsarsnitt enbart när det behövs för att rädda mammans eer barnets iv. Ofta har famijen svårt att betaa för det efteråt. De är het enket för fattiga. Sjukhusets äkare utför ingreppet ändå, när det behövs för att rädda iv, en kostnad som måste täckas av pengar som egentigen skue ha använts ti andra saker. Fråga Mats s Har du frågor om Webaid stä dem ti Mats Danson, Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 sydafrika Efter tiden som voontär på Pace of Restoration åkte Anna- Karin Öhrnstedt hem för att utbida sig ti socionom. Hon vade bort en karriär i Sverige och är sedan många år tibaka i Sydafrika där hon ger nytt hopp ti övergivna barn. text: MAJKEN ÖST-SÖDERLUND Bid: HANS-JÖRGEN RAMSTEDT Övergivna barn i Sydafrika gick före karriär >> 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 sydafrika kortom... >> Kiv på, häsar Anna-Karin och åser upp gaergrinden. Innan vi når ytterdörren ska ännu en grind åsas upp. Fönstren är försedda med gaer och atandörren är stödsäkrad och armad. Sydafrika är ett vådsamt and och provinsen KwaZuu-Nata är särskit vådsutsatt. Men Anna-Karin vägrar att åta rädsan styra henne. Hon äskar ånga promenader, men går adrig ut sedan det börjat skymma och hon undviker foktomma patser med buskage och höga häckar. Hemma åser hon atid om sig. Men vådet är bara en sida av Sydafrikas många ansikten. Här finns också en natur som sår det mesta i storhet och skönhet. Från Anna-Karins terrass syns Indiska oceanen där både vaar och definer tumar om i vattnet. Ating bir vardag här också. Jag somnar i soffan framför tv-nyheterna, hegerna går åt ti att städa, handa, jobba i trädgården och gå på gudstjänst. Iband hinner vi med en utfykt ti någon nationapark. Det är inget yxiv även om vi bor på en ort som är som gjord för avkoppande semester. För tretton år sedan hade Anna- Karin jobbat i många år på en fabrik i Götene. Hon ängtade efter något som kändes meningsfut. Hon vade att åka som voontär ti Pace of Restoration i Sydafrika och efter vistesen där förstod Anna-Karin vad hon vie göra. Hon sökte och kom in på socionomprogrammet och efter ett års arbete i Sverige åkte hon tibaka ti Sydafrika. Det tog många år innan hon fick en riktig anstäning. Hennes svenska utbidning behövde kompetteras för att hon ska få kaa sig egitimerad socionom i Sydafrika. Först efter sex rejäa hemtentor, fick hon sin egitimation och riktig ön. Under tiden har hon fått stöd från sin hemförsaming i Götene, som fortfarande betaar hennes försäkringar och pension. Anna-Karin pratar ogärna om pengar. Det var inte för att göra karriär och bi rik som hon fyttade hit. Anna-Karin Öhrnstedt Ating bir vardag här också. Jag somnar i soffan framför tv-nyheterna, hegerna går åt ti att städa, handa, jobba i trädgården och gå på gudstjänst. Någon dag senare tar hon med oss ti byn Murchison. Byns sjukhus är känt, det började som ett missionssjukhus på 1920-taet, i dag är det statigt och speciaiserat på att bekämpa hiv. Det behövs. Byn tihör de värst drabbade av hiv-epidemin. Hon kör snabbt och vant på de gropiga vägarna. Värmen får käderna att kibba på kroppen, men Anna- Karin ser förväntansfu ut. Kyckingarna fyger förskräckt åt sidan då bien kryper fram ängs bygatan, barnen vinkar. Vi kommer fram ti Ethe Cees, som är fostermor ti en ficka som kom ti Pace of Restoration för några år sedan. Hon hade tagits om hand av sociaa myndigheter, då hon for ia i sitt hem. Mijontas barn i Sydafrika kassas som övergivna. Förädrarna kan ha dött i aids eer så har de ingen förmåga att ta hand om sitt barn. Pace of Restoration tar emot barn som hittats på utedass, på parkeringspatser, ti och med i sopsäckar. Hos Ethe ser vi motbiden. En käreksfu mor, som tar hand om både sina egna barn och ett fosterbarn. Med tårar i ögonen berättar hon att hon ska göra at för att ägga undan av den redan nu magra inkomsten för att barnen ska få utbidning. Ädsta dottern studerar redan i Durban, hon hoppas att de tre yngsta också ska kunna göra det. Genom Give a Chid a Famiy - projektet har hon gått förädrakurs, ärt sig förstå vika behov barn har som utsatts för våd och övergrepp. Hon har ärt sig ta hand om famijens ekonomi, ärt sig oda och nu vet hon också hur hon ska skydda sig och barnen från hiv-smitta. Give a Chid a Famiy är baserat på afrikansk kontext, det är inget västerändskt mönster som anpassats ti Afrika. Probemet i dag är dock att den gama kuturen är på väg att dö ut och det saknas förförståese för det nya västerändska som väer in via tv-kanaer. Därför är utbidning en av organisationens främsta uppgifter. Anna-Karin har inte sjäv adopterat, men dear hushå med en hoändsk arbetskamrat och hennes 7-årige adoptivson. På så sätt iknar hennes boendesituation de festa andras. Män är i stort sett frånvarande i de famijer vi arbetar med. Fostermammorna är oftast en mamma i års åder som redan har vuxna eer havvuxna barn. Det är vanigt att famijerna består av barn, barnbarn, syskonbarn och ett adopterat barn. Kuturen och synen på reigion i Sydafrika är vädigt annorunda mot Sverige; tro på förfäders andar, förbanneser, beroende av stammen och kanen förekommer, men även insag som är mer öppna än hemma. Här ineds aa möten med afrikansk gospe och en bön. Det spear ingen ro om det är ett möte på statig, kommuna eer regiona nivå. Även om det är hinduer och musimer med på mötet förutsätts aa deta i bönen och sången. s Stora hjäpbehov i Nepa Läkarmissionen har nytt namn! Så kan du hjäpa ti: Pusgiro: , eer skicka sms AKUTHJÄLP100 ti så ger du 100 kronor ti band annat vattendunkar, muggar och presenningar. s Läkarmissionen har ett ångt engagemang i Nepa. Förutom arbetet med afabetisering som ni kan äsa om på sidorna 14-17, stöder vi även en sjukhusskoa i Kathmandu och ett eprasjukhus. I samband med jordbävningarna som drabbat andet gör Läkarmissionen insatser tisammans med Medair och Mission East vars team är på pats i fyra byar norr om Kathmandu, där de ger akut hjäp ti de överevande samt rent vatten och skydd. Men behoven är stora och vi vädjar om fortsatt hjäp ti de drabbade. s Läkarmissionens fuständiga namn har tidigare varit: Stiftesen Svenska Journaens Läkarmission och Hjäpverksamhet. Nu heter vi äntigen Läkarmissionen även formet, med tiägget stiftese för fiantropisk verksamhet. En stiftese måste nämigen ha ordet stiftese med i namnet. Kryssösning apri 2015 Här är det rätta svaret på korsordet i Svenska Journaen, apri. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. foto: Mission East q Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Se även Evie & Pee Karsson, Nisse Bergman Hamstad, 3 juni, Pingstkyrkan, Hesingborg, 4 juni, Pingstkyrkan, Mamö, 5 juni, Europaporten, Aingsås, 6 juni, Pingstkyrkan, Växjö, 7 juni, Uriksbergskyrkan, Vetanda, 7 juni, Pingstkyrkan, Da Capo med Gunia Frödén och Sten Bäckman samt Nisse Bergman Örebro, 13 juni, S:t Nikoai k:a, Asker, Odensbacken, 14 juni, Betekyrkan, Ingemar Osson och Nisse Bergman Läppe, Vingåker, 20 juni, Hjämargården, Soistkvartetten och Nisse Bergman Homeda, Årjäng, 26 juni, Homedas kyrka, Arvika, 27 juni, Björknäs sommarhem, Säffe, 28 juni, Tveta kyrka, Läppe, Vingåker, 8 aug, Hjämargården, Jönköping, 9 aug, Fjästugan, Roand Lundgren, Anders Sifverda Föinge, Krokom, 4 jui, Föinge kyrka, Östersund, 5 jui, Storsjökyrkan, Kövra, Oviken, 5 jui, Betekyrkan, Svenska Journaen Svenska Journaen 23

13 moçambique Möttes av gädje och tacksamhet Andreas föjde med Läkarmissionen ti Moçambique I februari i år var tre personer från Mäkarringen med på en resa de sent kommer gömma. Tisammans med Läkarmissionen besökte de Moçambique och fick med egna ögon se vad deras gåvor har gjort för människorna där. Text: Jenny Hermein Foto: Andreas Yacoub Andreas Yacoub är 27 år gamma, ganska nygift och nybiven pappa ti en iten son som heter Aexander. Han är också en vädigt intensiv och engagerad person, som brinner för många saker i ivet. Band annat för jobbet som fastighetsmäkare och för sina kunder. Jag brukar säga att jag är Västerorts bästa mäkare på att svara i teefon, säger han och skrattar. Men famijen är så kart också viktig, inte minst sen Aexander föddes. Engagemanget yser även igenom när han berättar om den resa som han och koegorna Nurse Gündüz och Eva Lundqvist gjorde i februari i år. Det går inte att beskriva med ord, säger Andreas och skakar på huvudet. Han visar en bid i sin teefon, som han brukar ta fram när han är på kundbesök. Biden förestäer honom sjäv och några av aa de barn han q Ge ett barn en famij Projektet som Andreas och hans koegor besökte kaas Ge ett barn en famij. Den framgångsrika modeen kommer från Pace of Restoration i Sydafrika, (se förra uppsaget). Nu finns den på fer patser, band annat i Chimoio i Moçambique. Genom projektet får barn som övergivits eer vars förädrar har dött i aids en ny famij, där de kan få uppeva kärek och trygghet. Medan Läkarmissionens partner söker efter och utbidar ämpiga fosterfamijer får barnen bo på ett center där de får en säng, mat, skogång, äxhjäp och inte minst bir sedda och får känna sig värdefua. Centret drivs band annat med hjäp av Mäkarringens bidrag. Andreas Yacoub Tänk om vi kunde vara ika positiva som de är. Då skue aa må bra här i Sverige, för vi har det så bra stät. speade fotbo med i Moçambique. Det känns overkigt att vi var där, men jag är så gad att jag har gjort det. Läkarmissionen har sedan fera år ett samarbete med fastighetsmäkarkedjan Mäkarringen, som ger en de av sina intäkter ti Läkarmissionens projekt i Chimoio i Mocambique. Samarbetet tikom på initiativ av Väingbykontoret, som varje år har varit ett av de kontor som ger störst bidrag. Det var därför just Andreas fick åka i år för att med egna ögon se hur deras bidrag kommer ti användning. Resan var ång och första stoppet var huvudstaden Maputo, där Andreas och koegorna fick besöka tre spargrupper som Läkarmissionen stödjer. De föjande dagarna tibringade de i Chimoio. Basen var det center Läkarmissionen driver med stöd av Mäkarringen, men de besökte också andra center där deras bidrag har kommit ti stor nytta. Och överat mötte de människor, vars ivsgädje och tacksamhet, mitt i at det svåra, gjorde ett outpånigt intryck på Andreas. Hur dåigt de än hade det var de ändå gada och tacksamma för det de hade. Tänk om vi kunde vara ika positiva som de är. Då skue aa må bra här i Sverige, för vi har det så bra stät. I stäet oroar vi oss för viken färg vi ska ha på kaket i badrummet, eer andra småsaker, säger Andreas Yacoub. Tidigare kunde jag känna mig nedstämd om jag hade haft en dåig dag på jobbet. Nu är jag gad i stäet för att jag har en son och en famij som jag äskar. Jag har fått ett annat perspektiv. s 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 årsstämma Eboan i fokus på Läkarmissionens årsstämma I sutet av maj hade Läkarmissionen sin åriga stämma med efterföjande seminarium. Temat för i år var eboautbrottet i Västafrika. Text: Eva nordenstam Foto: Erika stenund Med från scenen fanns Hans Rosing, professor i internatione häsa vid Karoinska Institutet. Han arbetade med bekämpning av eboa på uppdrag av Liberias häsoministerium, som rågivare hos statsepidemioogen. Francis Forndia är administrativ chef för Foya- Borma-sjukhuset i Liberia där det första eboafaet upptäcktes förra året. Han berättade om sina erfarenheter. Journaisten Magda Gad skue varit med, men fick förhinder, så hon medverkade via en fim. Under dagen vades också Bo Gudstrand ti Läkarmissionens styreseordförande. Seminariet på eftermiddagen var mycket uppskattat och vi återkommer i nästa nummer med en ängre intervju med Francis Forndia. Francis Forndia arbetar på det sjukhus där det första eboafaet i Liberia konstaterades. Hans Rosing hö ett uppskattat seminarium. din sida Här kan du stäa Väkommen! frågor eer kommentera det som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eer ti Svenska Journaen, Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby. Mer vegetariskt s Iband passar äsarkommentarer vädigt bra. Som nu när jag får ett mej av Joe Carberg Torse som önskar fer vegetariska recept i tidningen. Och så är det panerat vegetariskt ti detta nummer. Då känns önskemå vädigt ätt att ordna. Här är några röster från eftermiddagen: Pera Bjurenstedt, musiker. Att höra Francis ord och personaens hehjärtade insatser och osjäviska engagemang. Det var det mest imponerande från i dag. Urika Söderpam och Sofia Fjeestad, regionsamordnare Värdens Barn. Urika: Överag var det otroigt intressant. Att få en insidesrapport från krisen. Att få höra från tre personer med så oika perspektiv. Jag har en otroig respekt för de som jobbar i det, ever i detta. Att de inte ger sig utan fortsätter kämpa. Sofia: Jag bev också imponerad av deras förmåga att hjäpa varandra okat, trots små resurser. Lotta Gray, ambassadör för Läkarmissionen, journaist med boggen Vimmemamman. Det jag tar med från den här dagen är främst starka känsor från Hans Rosings föreäsning. Sorg över att så många barn dör, varje dag. Men också hoppfuhet över att fattigdomen skue kunna utrotas på 15 år om vi hjäps åt. Det var också fint när Hans Rosing sa att det är det strävsamma, ångsiktiga givandet som gör störst skinad för människor. En uppmuntran för aa givare! Ua Lennartsson har arbetat som missionär och barnmorska på Foya under 80-taet. Hon har sedan dess kontakt med sjukhuset och var den som som, via Magnus Ramstrand, uppmärksammade Läkarmissionen på sjukhusets behov: Jag har ju ämnat en de av mitt hjärta i Liberia och hade inget annat va när de ringde än att försöka hjäpa dem. Styrkan jag kan se på Foyasjukhuset är att de yssnade tidigt på signaerna (om eboavirus), iakttog åtgärder och hö öppet sjukhuset hea tiden när många andra stängde. Liberianerna har ju gått igenom trauman tidigare, som det ånga kriget. De har en styrka att hantera svåra saker och en omsorg om människor. Så har vi den finandssvenske mannen som pratade om att vi hade Satan på bid i förra numret. Men hade jag stät in öronen bättre visade det sig att det var Zatan han menade, och han fanns på bid. Och det var ju betydigt bättre! Namninsaming pågår s Regeringen har ett försag att ta bort avdragsrätten för gåvor för ideea organisationer. Läkarmissionen är med i en kampanj med namnunderskrifter för att behåa avdragsrätten. Vi du skriva under på istan som kommer att överämnas ti Magdaena Andersson i samband med riksdagens öppnande i höst? Gå in på: Tack för hjäpen! Detta har Läkarmissionen gjort för att stoppa eboasmittan s Läkarmissionen gav stöd ti Foyasjukhuset. De fick pengar för att köpa skyddsutrustning ti personaen, kunna få upp internetkoppingen, kunna köpa korin och hinkar att dea ut i byar, motorcykar för att kunna komma ut i byar och informera. Det stödet hjäpte ti så att de kunde bekämpa viruset och i dag har erkännande kommit från regeringshå för deras föredömiga sätt att hantera krisen. Läkarmissionen gav också stöd ti ZOA och Medair, framför at för informationsinsatser i Liberia och en eboakinik i Sierra Leone. I dag är Liberia eboafritt. Dock finns viruset kvar i grannänderna. Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Therese Peterson redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L. Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss tack! Lika många kronor har vi samat in ti Läkarmissionens viktiga arbete i Moçambique. Vi stöder Läkarmissionens arbete i Moçambique där utsatta barn får möjighet att rehabiitera sig i en trygg mijö. När vi såt din bostad skänker vi pengar i ditt namn ti detta projekt. Du hjäper andra när vi hjäper dig. makarringen.se/itebattre Aktuea resor Res med oss ti Legendernas Armenien 10 sep Noas and och Ararat 20 sep Israe, Rundresa Jordanien, ti Egypten, 26 sep Eiat med Jerusaem varje vecka Itaien, Medehavsfokens Armenien, Mata Etiopien 4 okt Jordanien Nice Price 26 oktober Pigrimsresa Madeira, ti Israe Georgien, Nice Price 12 okt m.f. och 16 nov Jordanien med Petra & Döda havet 14 okt Israe med Joachim Homgren 4 nov Kassiska Jordanien 14 nov. Fera änder på samma resa I Moses fotspår, Inom kort fer kommer det fer höstresor. Anmä dig ti nyhetsbrevet så missar du inte våra unika resor och erbjudande. Vi arrangerar gruppresor Istanbuti när och fjärran. Kairo Vi arrangerar enigt era önskemå och hjäper er med hea eer dear av er resa. Kontakta oss för mer information och offert på just din resa Fyg bättre! Raptim speciapriser bara för dig som arbetar inom bistånd & utvecking. Vi är en trygg samarbetspartner verksam sedan 35 år! Grattis Evy Einarsson, Järfäa, Anne-Marie Lexander, Nacka och Susann Neson, Varberg, som vunnit boken Det händer när du viar av Tomas Sjödin. Junikrysset. Du behöver inte skicka in hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv svaren på ett vykort. Skicka ti Journaenkrysset juni 2015, Swedmedia, Stockhom. Senast den 22 juni vi vi ha ditt svar. Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Brené Browns bok Mod att vara sårbar Namn: Adress: Postadress:! Kipp ut tävingskupongen! Väkommen med din förfrågan värden börjar i Tranås! Europa: Afrika: Övriga Värden: Svenska Journaen

16 recept Recepten är hämtade ur boken Green Kitchen traves, Norstedts Förag. Foto: Johanna Frenke Vi fick idén ti de här burgarna i ett matstånd på en av Londons söndagsmarknader. Där serverades de nästan på samma sätt som här, i ett kåbad och med en yoghurtdressing, men man kan också så på stort med kassiska hamburgerbröd. Eftersom burgarna endast innehåer grönsaker och ost kan de först uppevas som ite knepiga att forma, men så fort de värms på i pannan kommer osten att smäta och håa ihop dem fint. Haoumi & grönsaksburgare Det här behöver du: Burgare 1 iten zucchini (200 g) 1 stor morot (150 g) 200 g haoumiost 5 kvistar färsk mynta, baden repade och hackade Tahinidressing: 1 ¼ d nature yoghurt 2 msk tahini (sesampasta) 2 msk imesaft 1 tsk önnsirap eer fytande honung (hest ouppvärmd) En nypa havssat Ti servering: Stora gröna bad, t. ex. savojkå Ärtskott Avokado Saadsbad Surkå Så här gör du: s Riv zucchini, morot och haoumi på ett rivjärn. Lägg rivet i en skå, tisätt mynta och rör om så att at bandas. Rör ihop tahinidressingen i en iten skå. Hetta upp en torr stekpanna med non-stickbeäggning på medevärme. s Forma burgarna med händerna genom att pressa ihop ingredienserna hårt mean handfatorna och åta Visst äskar vi smoothies, vår gröt och granoa, men en frukost skue inte kännas fukomig utan några matigare aternativ, som ägg och grönsaker. Mexikanerna är mästare på matiga frukostar... Vår version av en varm mexikansk frukostsaad har en härig baans mean söt mango, sata bönor, krämig avokado, ättstekta ägg, örter och rejät sting från jaapeñon. Mexikansk frukostsaad det här behöver du: 1 msk kapressad oiv- eer kokosoja, ghee eer smör. ¼ rödök, finhackad. 100 g (11/4 d) torkade svarta bönor, bötagda och kokade (eer en burk svarta bönor á 400 g, sköjda och avrunna). En nypa chiipuver. En nypa mad spiskummin. En nypa havssat. 1 avokado, dead, urkärnad, skaad och skivad. 1 mango, skaad, skivad, och urkärnad. Saften från ½ imefrukt. 5 korianderkvistar, repade. 2 ägg. 2 msk inagd jaapeño, avrunnen. överfödig saft rinna ut från grönsakerna mean fingrarna. s Pacera burgarna i den varma pannan och stek på båda sidorna tis osten har smät och binder ihop grönsakerna. Du kan använda stekspade ti att försiktigt trycka ihop och forma burgarna medan de Så här gör du: s Hetta upp ojan i en stekpanna, tisätt ök, bönor, chii, spiskummin och sat och stek under omrörning på åg ti medehög värme i några minuter. Banda med resterande ingredienser i en skå, förutom ägg och jaapeño, och rör om. Fördea bandningen i 2 skåar. s Hetta upp en ny skvätt oja i pannan på åg ti medehög värme och stek äggen ti vitan stenar men guan fortfarande är ös. s Servera bönsaaden omgående, toppa med stekt ök och några skivor jaapeño. steker. De ska bi gyenbruna på båda sidor. s Servera i ett stort kåbad med en kick tahinidressing, ett par saadsbad, några ärtskott, skivad avokado och en sked surkå. Burgarna och dressingen kan förvaras i kyskåpet i 3-5 dagar. Den grönsaksstinna rätten serveras vanigtvis som ett tibehör i Itaien, men med ite bröd räcker den som unch för att håa två personer mätta fram ti middagen. Siciiansk coponata Det här behöver du: 2 msk kapressad oivoja, samt ite att ringa över 1 stor aubergine, skuren i stora tärningar 1 röd paprika, urkärnad och skuren i stora tärningar 2 tsk torkad oregano ½ tsk torkade chiifingor 2 vitökskyftor, skivade 1 iten gu ök, finhackad 1 iten näve, myntabad, finhackade 1 iten näve persija, finhackad 4 mogna tomater, skurna i stora tärningar 1 stor näve (cirka 250 g/ 4 d) gröna oiver, urkärnade 4 msk kapris, avrunnen 2 msk äppecidervinäger Så här gör du: s Hetta upp ojan i en stor stekpanna. Tisätt aubergine, paprika, oregano och chii och stek på medevärme i ungefär 5 minuter. Rör om då och då. När auberginen och paprikan har fått färg runtom är det dags at tisätta vitök, gu ök och större deen av persijan och myntan (spara ite ti garnering). Stek i ytterigare 3 minuter, rör om då och då. Tisätt ite mer oja om det behövs. Tisätt sedan tomater, oiver, kapris och äppecidervinäger och åt puttra i ytterigare 20 minuter eer tis at är vädigt mjät och auberginen känns riktigt mjuk. s Garnera med persija och mynta, och ringa ite oja över. Servera gärna med en bit grovt surdegsbröd, om du vi. Caponatan håer sig i kyskåpet i 3-5 dagar. Pötsigt är ivet annorunda Rädsa. Tomhet. At som har betytt något är borta. Obehaget kryper som en oväkommen känsa in i barnets medvetande. Hur bir framtiden nu? Vem ser ti att jag får mat, vem tröstar mig när jag ramar, vem ser ti att jag har käder och vem äskar mig trots att jag inte atid gör rätt? A trygghet i tivaron är borta. Iband känner vi att utmaningen med aa dem som behöver stöd och hjäp är i det närmaste övermäktig. Människor fyr ifrån krig och våd, fattigdom och hoppöshet. Desperationen är så stor och omfattande att en de utsätter sig för nästan vad som hest i förhoppningen att få ett nytt iv, en ny framtid. Det vi aa förtjänar. Mänskig värdighet, trygghet och en mening med ivet. Mitt band aa siffror av människor som har föroyckats eer drabbats av idande finns det enskida personer som uppever sitt ivs trauma. Förestä dig att du en dag kommer hem och upptäcker att huset du bott i inte ängre står kvar och att de festa människor som utgjort ditt iv inte ängre finns. Detta är verkigheten för många av dem vi försöker hjäpa. För min inre syn passerar många barn förbi, barn som har förorat at. Som Meissa i Moçambique vars förädrar och närmaste säktingar har dött i aids, eer pojkarna jag mötte på gatan i Addis Abeba. Barn som i dag finns i en mijö där någon äskar dem och tar hand om dem, men som trodde att at var sut. Att det inte ängre fanns något hopp om en bra framtid. Läkarmissionen arbetar med program som skapar håbara ösningar, en hjäp som ska eda ti att barnens famijer får möjighet ti utbidning och försörjning, insatser som ger förutsättningar ti att eva ett bra iv. Det gör att det finns hopp mitt i at det mörka. Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka hundra mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

17 B-posttidning företagsreportage / annons Våra kunder tjänar pengar oavsett om börsen går upp eer ner! Ger finansie rådgivning & Garanterar din förtjänst De vet hur dina pengar kan paceras för maxima avkastning: jan erik johansson, Micaea och Aexander Hutgren. två exempe På AktueA RÄNTESTRATEGI EXEMPEL PÅ AKTUELL MED UPPHANDLING upphandingar, SOM som 90% KAPITALSKYDD, GER ger Hög HÖG årig ÅRLIG ränta RÄNTA BERÄKNAD TILL ti åg LÅG risk RISK AVKASTocH OCH Fut FULLT NING KAPITALSKYDD: kapitaskydd. PER ÅR: CA 6% FRÅN KR 6,5% ÅRLIG RÄNTA, KVARTALSVIS Danske Bank: 4 år öptid RÄNTEPLACERING UTBETALNING 100% av uppgången i omx MED LÅG MINIMUM + RISK stibor+ SOM ,65% GER i årig ränta 6,2-6,3% ÅRS AVKASTNING. MINIMUM KR Barcay: 4 år öptid 120% av uppgången i omx + 5,2% i årig ränta Var och hur ska man pacera sitt sparkapita i dessa finansiet oroiga tider? Det vet vi. Nu är det ett utmärkt tifäe att tryggt förvata sina pengar, och göra bra förtjänst på dem, med åga risker, säger Aexander Hutgren på Nfp (Nordisk Finansie Panering). AexANDer VAr tidigare finansie rådgivare på stora företag som Handesbanken, Nordea och Skandia. Probemet då var att jag ju inte kunde rekommendera en konkurrent, även om jag visste att de hade bättre paceringsaternativ. Jag vie bi oberoende. Jag brinner för att hitta vägar ti maxima avkastning för mina kunder, och nu förhandar jag med bankerna för att få bästa möjiga avta, säger han. Han berättar engagerat om hur bankerna nu är i behov av pengar, och att han som representant för sina kunder har bra ägen att förhanda. Som oberoende rådgivare har han avta med de stora bankerna, både svenska och utändska. Han och hans koegor på Nfp vet hur de ska optimera sina kunders paceringar och sparande. Banker som säjer obigationer har svårt att hitta köpare det är köparens marknad och därför kan vi göra riktigt bra affärer för våra kunder just nu. DerAs stora kunder är pensionskassor, ideea organisationer, kyrkor och företag. Men de har också fera mindre kunder. Javisst, små kunder får också tigång ti de instrument som annars är förbehået de stora investerarna. Och för aa har vi en grundfiosofi: aa risker ska tas bort. Kunderna ska inte kunna förora pengar. Och det är det hittis ingen som har gjort, förkarar Aexander, inte utan en viss stothet. Nfp har fera fina referenser från sina kunder. Det har att göra med företagets andra fiosofi: kunderna ska bi så nöjda att de återkommer. Det gör man naturigtvis när man får bra avkastning på sina pengar. MeN VAD tjänar NFP På AFFärerNA? Vi har kostnadsfri rådgivning. Sedan får vi våra intäkter från everantörer som vi anitar. Exempevis courtaget på värdepapperspaceringar. För kunden innebär det ingen merkostnad att anita oss jämfört med att vända sig direkt ti bank, säger Aexander. stockhom: Lueå:

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura

ournalen Lindfors DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS SOHEILAS CAFÉ Om kampen mot orättvisa plura Svenska ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen xxxxx apri 2013 årgång 89 DE SJUNGER IN PENGAR TILL bistånd RUWAIDA FLYDDE FRÅN HOMS

Läs mer

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg

gitarrkungen Insamling till barn malarialäkaren RISET SKAVER OCH ÄR TUNGT Slavflickan Askalesh, 8, bär 40 kilo på sin rygg SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen juni 2014 Årgång 90 MER AFRIKAN ÄN SVENSK maariaäkaren ÅNGRAR INGET KAN JAG ÄLSKA MITT BARN? HENRIETTE BLEV VÅLDTAGEN PÅ ÅKERN RISET

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN

ournalen babben SOPTIPPEN BARNEN PÅ RÄDDAR LIV kjell LöNNÅ Fokus: kampen mot omskärelse FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN SvenSka juni 2011 ournaen d ÅrgÅng 87 MedeMs- och organisationstidning för äkarmissionen BARNEN PÅ SOPTIPPEN FÅR NYTT HOPP GENOM SKOLAN RÄDDAR LIV Barfotaäkarna ger fattiga bättre vård kjell LöNNÅ Läkarmissionens

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten

mycket prat mycket verkstad 18 inflyttare berättar Vi samlar kraft för att skapa kraft därför flyttar vi till norrbotten [En biaga om projektet Kraftsaming 2011-2015 En bred insaming av värdefua tankar och idéer] maj 2012 Vi samar kraft för att skapa kraft Kraftsaming är en mötespats för en bred insaming värdefua tankar

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ I KORTHET SJ på två minuter 1 SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog 10 Håbart

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport

Telenor Sverige 2013 Hållbarhetsrapport Teenor Sverige 2013 Håbarhetsrapport 1 Innehåsförteckning VD:s förord sid 3 Läsanvisningar sid 4 Fakta om Teenor sid 4 Teenors Håbarhetsarbete internationet sid 5 Vad är håbarhet och CSR för Teenor? sid

Läs mer

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013

SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 2013 SJ ÅRSREDOVISNING & HÅLLBARHETSREDOVISNING 23 VINJETTER HÖGT UPP I GRÅ SJ i korthet 5 Vd har ordet 7 Ordförande har ordet 8 Väsentighetsanays 9 Intressentdiaog Håbart företagande 5 Strategi 6 SJ och kunderna

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Sagan om kungafamiljen Silver

Sagan om kungafamiljen Silver Sagan om kungafamiljen Silver Det var en gång för länge sen en familj som hette kungafamiljen Silver. De bodde i ett stort slott. Runt slottet var det en bred vallgrav. Muren var gjord av silver med guldstjärnor

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu

181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000. 153 då 181 nu Publicerad: 2011-03-08 181 kvinnor i Sverige dödats av sina män, pojkvänner och ex-män sedan år 2000 153 då 181 nu För två år sedan var de 153. Förra året 168. Vi lovade att fortsätta räkna och berätta

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn.

Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn. Filmhandledning BUFF 2015 ABOUT A GIRL Charleen macht Schluss. Tyskland, 2014. Regi: Mark Monheim. 104 minuter. Rekommenderas för åk 7 gymn. En filmhandledning av Sarah Olsson I dramakomedin About A Girl

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén

med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén med många hästkrafter under huven av Johanna Uddén 14 Jag har tänkt på det mycket. Varför är jag så arg? Det är svårt att ändra på, men jag har faktiskt mjuknat med åren. Ja, inte är den särskilt cool,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18

insamling nu en tidning FRån FRII l stark reaktion på debattprogram 5 stiftelsen nordens ark Vild idé räddar hotade djur SIDAN 18 FRII är en poitiskt och reigiöst obunden sammansutning av 95 friviigorganisationer inom humanitet, kutur och mijövård. Tisammans har vi cirka fyra mijoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professione

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Based on a True Story 1

Based on a True Story 1 Based on a True Story 1 8 - Trip, säger jag till min före detta pojkvän. Vi måste prata. Vi befinner oss på inspelningen av hans nya film. Du vet, den där med hans filmstjärnefru, som handlar om en tjej

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer