En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 2 juni 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 2 juni 2010"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 28 Nr 2 juni 2010 SkolFam familjehemsplacerade barn och deras skolgång Att få och vara kontaktfamilj Människor, möten och metoder och fler intressanta artiklar

2 För placerade barn och unga Det är kommunens socialtjänst som har det övergripande ansvaret för barn i familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB). Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten. Det betyder att de ska kontrollera att brister och dåliga förhållanden rättas till. Placerade barn och unga uppmanas ta kontakt med Socialstyrelsen. I Mars 2010 inrättades ett särskilt telefonnummer. Om du känner att något fungerar dåligt i det familjehem, HVB, eller särskilda ungdomshem du bor på, kan du berätta detta för oss på Socialstyrelsen. Du kan mejla oss på eller ringa , så får du prata med en person som kan hjälpa dig. I detta nummer Nr Att få och vara kontaktfamilj... 5 SkolFam familjehemsplacerade barn och deras skolgång... 6 Samma klonk som Människor, möten och metoder... 9 Förlåtelse i bil FR Kongressen Barnens bästa är vår strävan! Lumparpolare I dag ska vi hämta dina nya systrar (tystnad). Det blir väl roligt? Är svensk psykiatri en resurs eller ett fiasko? Min familj Familjehemsvård och sedan Familjehemmens Riksförbund Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Guiden Behovet av familjehem och kontaktfamiljer är stort! är stort! Behovet av familjehem och kontaktfamiljer KONTAKTA OSS GÄRNA KONTAKTA OSS GÄRNA Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel , Till Er Kommuner Till kan Er vi Kommuner nu även erbjuda kan konsulentstödda vi nu även familjehem till erbjuda konsulentstödda barn och ungdomar! familjehem till barn och ungdomar! Verksamhetschef Gerty Fexler -Höjer Fil. Mag. i socialt arbete Verksamhetschef Gerty Fexler-Höjer Fil. Mag. i socialt arbete 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Rätt kvinna på rätt plats En del gör en planering över hur de ska uppnå sina mål och andra hamnar där av en slump. Jag tillhör nog den senare sorten. Jag råkade födas i den familjen som jag gjorde. Min pappa råkade ut för en olycka som förde min mamma med sina barn till Sverige. Det råkade vara till Södertälje. Jag råkade bli mamma. Vi råkade bli ett familjehem så småningom. Jag planerade att bli lärare, men råkade bli socionom. Jag råkade starta egen firma och råkade gå en vidareutbildning vilket gjorde att jag fick, efter flera års tvekan, lust att jobba i en förvaltning. Jag kan tacka slumpen för allt det goda i mitt liv. Jag kan tacka slumpen för att jag fick födas just till den familjen. Min mamma och pappa la grunden för att slumpen inte gör elaka saker med mig. Slumpen gav mig en son som jag alltid har kunnat vara väldigt stolt över. Slumpen gjorde att jag fick bli ställföreträdande förälder just till alla de härliga barn som kom till oss. Jag hoppas att mina barn kan säga samma sak om slumpen att hamna hos oss. Jag har oftast en känsla att vara rätt kvinna på rätt plats, men ibland kan jag känna mig rätt vilsen och då är det en trygghet att göra planer. Jag blir sällan besviken om det inte blir som jag planerat. Det blir på ett annat sätt, som inte behöver vara sämre. Ben Furman sa: Det är inte hur man har det utan hur man tar det. Det är bra motto, tycker jag. Jag förstod innebörden av det när min pappa som är född 1930 berättade att hans fostermamma band honom med ett rep i en björk när han var liten. Jag drog efter andan, men hade lugnet att fråga varför hon gjorde det. Min pappas svar var att hon gjorde det säkert av omtanke så att han inte skulle hamna i en närliggande å. Vi hade också en å vid huset när jag var liten, men min pappa band inte mig vid ett träd utan lärde mig simma istället. Familjehemsvården skall vara en planerad verksamhet, men vi familjehem måste klara av att slumpen vill ibland annorlunda. Telle Söderberg Omslagsbild Foto: Telle Söderberg Redaktion Carina Wahlström Södervägen Aspabruk Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2010 Svartvitt Helsida 6 500:- Halvsida 3 700:- 180 mm bred 30,00:-/mm 85 mm bred 17,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Inbjudan till seminarium i Katrineholm; Ensamkommande flyktingbarn i familjehem Närmare upplysningar och anmälningar; eller Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. ISSN Familjehemmet

4 Stiftelsen Credo Specialiserade på konsulentstödd familjehemsvård sedan 1990 Stiftelsen Credo är en icke vinstdrivande stiftelse som är politiskt och religiöst obunden. Målgruppen är barn, ungdomar och vuxna enligt SoL, LVU, LVM, LSS, LPT, LRV och KvaL. Vi erbjuder: Drygt 200 utredda och kompetenta familjehem, med olika erfarenheter, kunskaper och möjligheter Kontinuerlig handledning av våra familjehem Välutbildade familjevårdskonsulenter med gedigen erfarenhet Väldokumenterad verksamhet Ramavtal med 80-tal kommuner samt med Kriminalvården Internationella erfarenheter Stiftelsen Credo, Västmannagatan 10, STOCKHOLM Tel: +46 (0) , Stiftelsen Credo 4 Familjehemmet

5 Kontaktfamilj infördes som ett bistånd i socialtjänstlagen Numera är det en etablerad insats och dessutom den allra vanligaste - som många är mycket nöjda med. Biståndet riktas oftast till ensamstående föräldrar. Syftet är dels att den vuxna skall få avlastning och barnet skall få fler engagerade vuxna runt sig. Det är inte brister i föräldraförmågan i första hand motiverar insatsen utan att det behövs fler trygga, positiva förebilder i barnets nätverk. Dessutom saknar många barn manliga förebilder. Den typiska kontaktfamiljen finns inte. Alla har sina olika utgångspunkter och motiv för att engagera sig. En förutsättning är att det är en socialt välfungerande familj som har tid och ork över. Vad de vuxna arbetar med varierar men vanligast är att kvinnan arbetar inom vård/skola/omsorg och mannen inom ett företag. Att få och vara kontaktfamilj Här följer en liten berättelse för att visa på hur det kan gå till att få och att vara kontaktfamilj: Anita lade långsamt på luren. Be - skedet var inte oväntat men fick orosmolnen att hopa sig. Hon hade alltså fått diabetes och till följd av detta en starkt nedsatt njurfunktion. Till en början hade hon inte haft en aning om varför hon var så trött och orkeslös, men nu hade de många proverna läkarna tagit alltså visat vad det var som var fel. Tänk om hon skulle bli allvarligt sjuk och inlagd på sjukhus? Vem skulle ta hand om barnen då? Ja, Linda skulle förstås åka till sin pappa men hur skulle det bli med Oliver? Hans pappa hade flyttat tillbaka till Grekland och bildat en ny familj där. En dag på väg hem från förskolan träffade Oliver sin kompis Juan. Medan pojkarna lekte och klättrade i träd berättar Anita för Juans mamma, Margareta, att hon hade blivit sjuk. Anita berättade också för Margareta att hon hade ansökt hos socialtjänsten om att få en kontakt familj till Oliver och att det skulle kännas tryggare om det fanns fler vuxna i Olivers liv. Hon hade dessutom fått besked om att hon behövde läggas in för ytterligare provtagningar och hur hon skulle lösa det för Oliver hade hon ingen aning om. Margareta hade i sitt arbete som lågstadielärare haft en elev som berättat om sin kontaktfamilj och det hade fått henne att fundera över om inte Sven och hon skulle kunna engagera sig för en sådan uppgift. Men när hon hade tagit upp saken med Sven så hade han varit ganska så tveksam. De hade 2 egna barn. Lisa, 10 år, och Juan 6 år som var adopterad från Colombia. Sven arbetade med att rita kök och det blev en hel del övertid. Men när Sven hörde talas om Oliver och hans mammas situation ja, då blev han med en gång intresserad, inte skulle Oliver komma till en främmande familj! Efter att ha varit på ett informationsmöte på Kontaktfamiljsenheten och därefter blivit intervjuade av två socialsekreterare började Oliver komma till familjen två helger per månad. Barnen kom bra överens och samvaron fungerade. Familjens stora släkt, både Sven och Margareta hade flera syskon med familjer, gav många tillfällen till att gå på kalas, vilket Oliver inte var så van vid. Anita lades in på sjukhus och vistelsen blev längre än planerat och under några veckor bodde Oliver hos familjen. När Oliver hade åkt började Juan säga att han inte ville att Oliver skulle komma nästa helg han ville leka med sin bästa kompis Otto istället. Samtidigt ringde Anita till Margareta och undrade vad som hänt för Oliver var inte glad och han hade sagt att han inte ville åka till den där familjen något mer. Samtalen var flera mellan familjerna och socialsekreteraren kallade till ett möte med dem alla. Det kom då fram att, förutom att Oliver var orolig för sin mamma, så var det just de många kalasen och alla främmande människor som var orsaken till Olivers nya motvilja. Hur skulle man lösa ett sådant dilemma? Skulle kontaktfamiljen anpassa sig och låta bli att gå på släktträffar eller behövde man dela upp sig så att Margareta eller Sven stannade hemma med Oliver, eller behövde han bara vänja sig? Hur mycket skulle Olivers behov få styra över kontaktfamiljens vanor, rutiner och glädjeämnen? Vilken roll hade socialtjänsten i detta och hur hanterade kontaktfamiljen sina egna barns reaktioner på förändringar? Frågorna var många. Socialtjänstens roll var att följa upp det beslut som hade fattats om att Oliver skulle få en kontaktfamilj, i denna uppföljning var det hela tiden Olivers bästa som var styrande. Anitas föräldraförmåga var fullt tillräcklig och det som Oliver led brist på var fler trygga, vuxna i sin närhet. Kontaktfamiljen hade tid och lust och ork men hade kanske inte förutsett att det skulle kunna leda till svårigheter mellan Juan och Oliver, de som alltid lekt så bra. Som tur var hade de vuxna, Anita, Sven och Margareta, en god kommunikation som präglades av respekt och ödmjukhet. Man bestämde så småningom att Anita skulle prata lite mer med Oliver om varför han åkte till en kontaktfamilj, kanske hade han inte riktigt förstått det. Sven och Margareta skulle i sin tur prata lite mer med sina barn om hur helgerna skulle se ut när Oliver var hos dem. Slutligen kom man fram till att en helg var tredje vecka var det som passade Oliver bäst och den tidsintervallen gjorde också att kontaktfamiljen kunde ta emot honom på ett så bra sätt som möjligt. Då skulle pojkarna kunna ha riktigt roligt tillsammans när de väl sågs och kanske till och med längta efter varandra mellan gångerna. Sven och Margareta skulle kunna anpassa sitt sociala liv och försöka styra över en del kalas och släktträffar till de helger när Oliver inte var hos dem. Malin James Dufvenhed och Lenna Karlsson Kontaktfamiljsenheten Hisingens Familjehemsverksamhet Familjehemmet

6 SkolFam familjehemsplacerade barn och deras skolgång All forskning visar att familjehemsplacerade barn har sämre utbildning än andra barn. Vi vet att utbildning är nyckeln till framtiden. Utan utbildning - inget eller sämre jobb, lägre lön, större utanför-skap. Samhället måste därför intensifiera sina ansträngningar för att familjehemsbarnen ska få all hjälp att utvecklas efter sin förmåga. Så resonerade man i Helsingborg och startade SkolFam, ett unikt projekt som nu börjar få efterföljare i andra delar av landet. Det var inte så alldeles lätt i starten berättar Leif Redestig som är utvecklingsledare vid socialförvaltningen. Här skulle ju två förvaltningar, skolförvaltningen och socialförvaltningen dela på ansvaret, vilket man inte var så van vid. Hur skulle projektet läggas upp och vem skulle betala vad? Man fick dock draghjälp av den samverkansplattform för förebyggande arbete kring barn och ungdom som redan finns i kommunen och där skol- och fritidsnämnd, socialnämnd, utvecklingsnämnd, kulturnämnd, kommunstyrelsens förvalt ning och Helsingborgs lasarett ingår. Så småningom enades man om att varje förvaltning skulle ställa upp med en tjänst vardera; skolan med psykolog och socialförvaltningen med specialpedagog. Hösten 2005 började så verksamheten med 25 familjehemsplacerade barn. De var i åldern 7-12 år. Innan verksamheten drogs igång gjordes tester för att fastställa barnens utgångsläge. Testerna var omfattande och innehöll såväl en psykologisk som pedagogisk kartläggning. Det visade sig att barnen var normalbegåvade, fungerade relativt väl emotionellt och hade också relativt bra självförtroende. Men något annat blev också mycket tydligt. De flesta eller 15 av barnen underpresterade i skolan, d v s de skulle kunna mycket bättre i förhållande till sin potentiella utvecklingskapacitet. Och det hade inte lärarna upptäckt. Istället var det 6 Familjehemmet många lärare som övervärderade barnens prestationer. BARNKONVENTIONEN Artikel 28-29: Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för livet, utveckla respekt för mänskliga rättigheter och fostra i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. Nu fanns underlag för intensifierade insatser och man satte igång. Skolpsykolog Kristin Hintze och specialpedagog Anna Aldenius -Isaksson utarbetade, tillsammans med skola, socialsekreterare och familjehem, individuella utvecklingsplaner för varje barn som sedan följdes upp kontinuerligt. Tanken har hela tiden varit att det är barnets vanliga nätverk som ska engageras och psykologen och specialpedagogen ska vara resurspersoner. En av framgångsfaktorerna är att pro blemet lyfts från barnet och ses som en effekt av miljö/samspel/organisation säger Anna. Lärarna fråntas inte ansvaret för eleven utan ingår i en arbetsallians med andra viktiga parter. Socialsekreteraren kan bättre hävda barnets behov i skolan och familjehemmens och föräldrarnas kompetens synliggörs inför skolan. Den systematiska uppföljningen av arbetet gör att arbetsmodellen kan utvecklas. Vad gör man då för insatser? Det beror helt på barnets individuella behov. För att lära sig skriva, läsa och räkna kan eleven uppmuntras att använda ett självinstrueran de datorprogram, exempelvis MG-programmet. Ibland kan det finnas motoriska orsaker till inlärningssvårigheterna och då kan barnet få hjälp med detta. För att stärka självkänslan och självbilden kan sam tal och eventuell kontakt med BUP bli aktuell. Familjehemmet kan få tips på hur man underlättar hemläxor och hur högläsning kan främja allmänbildning och ordförråd. Hur har lärarna och familjehemmen reagerat? På olika sätt. Visst finns det lärare som varit skeptiska och inte tyckt att vi ska ägna just denna unge så mycket uppmärksamhet. Några har tyckt att vi inte ska lägga oss i deras arbete. Familjehemmen som ofta inte själva är högutbildade kan väl också ha varit tveksamma, särskilt i början. Men överlag har man varit positiv och ställt upp. När det gäller skolan är rektorns engagemang viktigt. Där han eller hon varit positiv har det överlag gått bra, säger Gunilla Nilsson, chef för familjehemsenheten och Karin Norman, socialsekreterare. Inom ramen för projektet har både lärare och familjehem fått fortbildning. Det är något man inte är bortskämd med så det har varit mycket uppskattat. Hur har det då gått för barnen? Vår utvärdering är snart klar och allt tyder på att det i huvudsak gått bra. Barnen visar en markant högre kognitiv prestationsförmåga och medelvärdena har förbättrats i nästan alla pedagogiska tester.

7 Läshastigheten har ökat markant och relationer och social förmåga har förbättrats. Vad vi också kan utläsa är att matematik och ordförståelse generellt behöver förbättras och utvecklas, säger Kristin. Barnen har i allmänhet känt sig stolta över att få vara med i projektet. Jag har hört på skolgården: Där kommer min Anna! De visar också i kontakt med andra att de numera inser skolans betydelse. Jag har blivit en plugghäst har en pojke sagt i något sammanhang. Även om SkolFam nu är avslutat fortsätter tankegångarna och arbetssättet i nya former. Det visar sig att de metoder som utarbetats inom projektets ram också passar andra grupper som är i behov av särskilt stöd. Därför kommer man nu att fortsätta arbeta med barn i familjer som är långvarigt i behov av ekonomiskt stöd och nyinflyttade invandrarfamiljer. Det visar att pedagogisk utveckling mot ökad individualisering gynnar alla. Projektet har fått många barn att lyfta och tilltro sig helt nya förmågor berättar Christina Bruselius, socialsekreterare. Vad sägs om flickan som när projektet började skulle bli lokalvårdare när hon blev stor. Nu har hon bytt yrkesbana och vill bli astronaut! Bättre betyg kan väl knappast projektet få! Snacka om att sikta mot stjärnorna... Artikeln är hämtad ur foldern: Familjevård ur ett barnperspektiv för lärande och inspiration i ett utvecklingsarbete SKL sept Konsulentstödd familjehemsvård sedan Vi samarbetar med närmare 100 familjehem vilka är erfarna och väl utredda. Familjehemmen är belägna från södra Dalarna och ner till Skåne. 11 familjehemskonsulenter med erfarenhet av familjehemsvård och kommunal socialtjänst. Hög tillgänglighet för uppdragsgivare och familjehem Handledning minst en gång per månad samt kontinuerlig fortbildning. EFTERLYSNING Vi behöver foton som vi kan använda som illustrationer i tidningen Familjehemmet eller i FR:s Almanacka för Vi behöver lämpliga foton; natur, djur, barn och ungdomar - men ej foton på identifierbara placerade personer. Tyvärr kan vi ej betala någon ersättning på publicerat foto. Skicka oss foton till: eller FR, St. Malmsvägen 7, KATRINEHOLM. Kontakta vår samordnare: Åsa Lundquist Familjehemmet

8 Samma klonk som 1972 Häromkvällen stannade jag vid OKmacken vid Södermalmsplan i Örebro för att tanka fullt inför morgondagens resa till Hedekas. Det är nästan 30 mil till Hedekas från Örebro och jag vill ha fulltankat inför en sådan långresa. Jag brukar åka vid åttataget, stanna en dryg timme i familjehemmet i Hedekas och sedan vända tillbaka till mitt kontor i Örebro. Tänk, när jag står där bredvid bensinpumpen, lite försjunken i mina tankar om kvällens grupphandledning som jag nyss avslutat så får jag syn på en nästan ny motorcykel. En BMW av senaste modell. Den står en bit bort och ägaren håller på att sätta på sig hjälmen för att fortsätta färden. Vart vet jag inte. Det gör ju detsamma. Jag tänker för mig själv att det är snart fyrtio år sedan jag själv hade en sådan. En BMW R-69 S. Året var Jag och Gull- Britt åkte till västkusten och förlovade oss det året. Naturligtvis åkte vi BMW. Vad annars. Det är klart, tänker jag, att det måste vara stor skillnad mellan dagens motorcyklar och de jag och min hustru använde mig av. Tekniken går ju fort framåt. Och det är ju skillnad också. Det syns ju direkt bara man tittar på den. Föraren, en man i medelåldern är nu klar med hjälmen och så sätter han i nyckeln i startlåset, sätter sig på motorcykeln och trycker på startknappen. Ett dovt muller kommer från ljuddämparna, ett muller som även det påminner om mullret från min egen BMW. Fast visst låter det lite annorlunda. Så fäller han upp sidostödet, drar in kopplingshandtaget och lägger i ettans växel. Det säger klonk från växellådan. Precis samma klonk som från växellådan på min BMW från sjuttiotalet. Precis samma klonk. Har tiden stått still? Ja, det kanske den har i fråga om BMW:s växellådor. Så är det nog. Grundmodellen som byggdes upp för många år sedan sätter fortfarande sin prägel på den senaste modellen, fast BMW:n till ytan fått en helt ny finish. Så är det nog också med oss människor. Från det att vi föds och några år framåt av våra första levnadsår formas vår grundpersonlighet som vi har med oss hela livet. I vuxen ålder kan vi förändra vårt tankemönster och ändra på förutsättningar i vårt livspussel, men delar av vår grundpersonlighet gör sig alltid gällande i vår livsföring. Har vi som barn fått en tillit till andra människor, till samhället och till oss själva så har vi nytta av detta hela livet. Vi vågar utforska världen med öppna ögon och ger inte upp vid motgångar utan ser varje uppförsbacke som en utmaning. De barn som inte fått med sig så mycket gott i början av sin levnad kan vi vuxna hjälpa till att ändå få ett bra och gott liv. Det går att bygga tillit genom att som förälder visa på trygghet, inte ge upp i svåra stunder, Inte straffa barn med ignorerande förhållningssätt gentemot barnet utan i stället prata med barnet om det uppvisade beteendet och många andra användbara medmänskliga tillvägagångssätt. Lars H Gustafsson har i dagarna gett ut en ny bok som handlar om vårt sätt att bemöta barn: Växa inte lyda jag kan varmt rekommendera den. Du kanske får några nya tankar och idéer i din strävan att hjälpa ett barn eller ungdom till ett bra och gott liv. Livet är så komplicerat att vi behöver all hjälp vi kan få i vår strävan att göra gott för andra och att själva förstå vår omvärld och hur vi fungerar som individ tillsammans med våra medmänniskor. Tänk vad ett klonk från en motorcykel kan väcka många olika tankar. Livet är spännande och outgrundligt, men framförallt är det föränderligt och vi människor förändras och lever med i det samhälle som också det ständigt är i förändring. Så det så! Ja, det var återigen några rader från mig där jag sitter och tittar ut över en grönskande lind mitt i försommartiden. Ha en trevlig sommar och vill ni diskutera eller kommentera mina ovanstående tankar finns jag på Vänliga sommarhälsningar Börje Lindberg Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn/ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård med många års erfarenhet inom området. Vi kan erbjuda ett nära och regelbundet konsultstöd, 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster av läkare, psykolog och terapeuter. Vi arbetar i ett team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste i länken. Ring oss så berättar vi mer! Familjehem Kontoret kl , Lena Maria Grandin, Christina Kråke, Elisabeth Bexell, IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Familjehemmet

9 Människor, möten och metoder Jag lever i en värld av metoder. Metoder för kommunikation, metoder för vardagsrutiner, metoder för bemötande och metoder för själavård. Sedan sent 1990-tal har jag i omgångar träffat människor med olika så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) via mitt yrkesliv. På 90-talet var det inte lika vanligt att man diagnostiserade som det är idag, men människorna med särskilda sätt att fungera fanns ju då i lika stor utsträckning som nu. Jag var bra, redan från början. Det funkade ofta i kontakten mellan mig och personen med NPF. Jag var nog något av en naturbegåvning. En härlig känsla, förstås, och som ofta när vi människor känner oss lyckade vill vi göra mer av samma sak. Min yrkesbana riktades mer och mer in på NPF och i synnerhet personer med diagnos inom autismspektrum. Jag tror att just autismspektrum var en tillfällighet. Det hade lika gärna kunnat bli ADHD eller psykiska funktionsnedsättningar så som depressioner och schizofreni. Anledningen till att det blev så bra möten mellan mig och de människor jag mötte tror jag är flera. En viktig orsak är troligen att jag har en hyfsad förmåga att vara tydlig, vilket uppskattas av många med NPF. Ett jämlikt förhållningssätt med ett starkt ointresse för att värdera vems sätt att tänka som är mest rätt mitt eller personen jag möter, tror jag också är viktigt. Men framför allt tror jag att min genuina nyfikenhet var avgörande. Något hände på vägen. Som sagt, det finns många metoder och jag har lärt mig lite av varje. Jag är bra på visuella samtal, kan göra en kartläggning och bygga upp en förutsägbar vardag. Jag kan en del om kognitiva hjälpmedel, men får förstås inte förskriva sådana (men om någon vill pyssla till ett eget hjälpmedel har jag snabba lösningar)jag kan informera om diagnosen på ett begripligt sätt och jag kan ställa sokratiska frågor. Jag behärskar någorlunda konsten att prata via seriesamtal och kan skriva sociala berättelser. Därtill har jag hyfsade grunder i metoden Lösningsinriktad pedagogik. Jag har till och med tagit fram en egen metod för att hantera sexuell gränsdragningsproblematik hos ungdomar med autismspektrumtillstånd. Någon gång om året får jag föreläsa på universitetsnivå om mina kunskaper. En diger meritförteckning för en pedagog i sina bästa år, kan tyckas, men som sagt, något hände på vägen. En mycket klok ung man med As - pergers syndrom skrek i ilska till mig för några år sedan: De som är allra värst att ha att göra med är ni som tror att ni vet hur vi fungerar. Det är så klockrent att jag önskar att jag kommit på det själv. Det krävdes tyvärr några törnar på vägen. För i min iver att tillägna mig alla metoder så tappade jag något. Plötsligt trodde jag att det fanns facit i bemötande. Att det fanns rätt och fel och att alla med diagnos var rätt så lika. När jag gick en handledarkurs blev det än mer tydligt för mig. Den fantastiska psykolog som höll i delar av utbildningen upprepade jämt och ständigt: Behåll nyfikenheten! Tappa inte bort mötet med människan bakom alla era metoder! Äntligen blev det dags för mig att få landa lite. Att använda mina metoder som verktyg i möten med människor i stället för att bli slav under metoderna. Vem ska egentligen tjäna vem, kan man ju undra. När jag håller utbildningar för familjehem om metoder lägger vi rätt mycket tid på att inleda kvällen med att prata skit om metoder, för att få en lagom distans till dem. I förra gruppen jag träffade för metodsnack började vi med att tillsammans definiera sunt förnuft i bemötande gentemot placerade barn och ungdomar, med eller utan NPF. Det här kom vi fram till: SUNT FÖRNUFT = * Respektfullt bemötande * Någon som lyssnar * Någon som alltid finns där * Någon man kan lita på Varför nöja sig med mindre? Carolina Lindberg handledare och pedagog Om du har synpunkter eller idéer är du välkommen att maila dem till mig: Familjehemmet

10 KC Kompetens Centrum AB och Förstärkt familjevård är en verksamhet för individuell och social utveckling. Nu söker vi Nya och Gamla Familjehem i Dalarna och Västmanland. Välkommen att kontakta våra Familjehemskonsulenter så berättar vi mer om vår verksamhet! Göteborg/Dalarna med omnejd: Västmanland med omnejd: Forum för familjevård stöder, utvecklar och företräder familjehemsvården och närliggande områden som exempelvis biologiskt nätverk, kontakt - per soner och kontaktfamiljer. Forum för familjevård är religiöst och partipolitiskt obunden samt bygger sin verksamhet med en humanistisk människosyn. All familjevård, både offentlig och privat, ska ske med fokus på den placerades (barn, ungdom eller vuxen) och deras familjers behov och rättigheter. Vill du ge ett barn en ny chans? Bild: Peter Kroon När Ibland Ben tar var livet 14 inte år flydde hänsyn han till en att krigszon man är och kom minst. helt Så ensam är det till med Sverige. missbruk Tack - barnen vare Elin kommer och Anders i kläm. fick Vilken han tur en då ny att start det finns i skolan, människor som Lena och Bo, som gjorde plats för med nya vänner och ett band som repar flitigt Linn och Sara när de behövde det. i församlingshuset. Idag är Ben 19 och den egna Över lägenheten sommar är fick ett självklart de livet att fikastopp vända. Inte när Elin konstigt och Anders att fortfarande har vägarna håller förbi. kontakten. Att vara familjehem är en berikande upplevelse som bygger på sann medmänsklighet. Att vara familjehem är en berikande upplevelse som bygger på sann medmänsklighet. Vem vet vilka postitiva livsberättelser det kan Vem vet vilka postitiva livsberättelser det kan leda till? leda till? För mer information om hur du kan hjälpa För mer information om hur du kan hjälpa ett barn, gå till: ett barn, gå till Just nu söker vi familjehem främst i Skåne. Familjehem i Fokus Familjehemmet

11 Förlåtelse i bil Jag träffade en insiktsfull nioårig kille på en av mina föreläsningar. Han tittade på sin mamma och sa: Du mamma. Hon har liksom varit mobbad i flera tusen timmar och ändå kan hon förlåta dem som mobbade henne. De tycker jag är häftigt. Han hade förstått det jag så gärna vill lära barn, ungdomar och vuxna att man måste gå vidare och kunna förlåta. Vi kan lära oss leva med ärren som utsatthet och mobbning gav oss trots att man bär med sig kränkningarna man utsattes för i skolan och att de kan ställa till det när man blir kär, får barn eller tar körkort. Vid min egen uppkörning, 28 år efter sista skolavslutningen, blev jag påmind om att vi som under många år slipades mot varandra i skolans korridorer, på skolgården eller i gympasalen förr eller senare träffas igen. Där satt den stora stöddiga trafikinspektören bredvid mig, han som skulle kugga eller godkänna min körning han med all makt. Att han dessutom hade varit en av min skolas plågoandar anade jag inte när jag satte mig bakom ratten. Men i höjd med Hjälmareds folkhögskola ändrades atmosfären i bilen. Det var då jag frågade var han kom ifrån och svaret blev Kortedala. Några frågor senare förstod jag att vi hade vuxit upp i samma stadsdel och att vi dessutom hade gått drygt åtta år i samma skola. Jag sa: Vi har träffats tidigare, du och jag. Medan vi körde in på golfbanans parkering berättade jag att jag har kunnat förlåta och orkat gå vidare. Hur kan man förlåta allt det du blev utsatt för? sa han då, precis som många andra. Jag svarade att det är det enda sättet att överleva. Bitterhet äter upp en inifrån och man blir en levande död. Och då är det ju inte Ronny, Tommy eller du som mobbar mig längre, utan jag själv. Man måste kunna gå vidare. Förlåt, sa han medan vi körde vidare på den slingriga Boråsvägen och jag såg i ögonvrån att stora karln satt och vred sig. Så du är inte arg och hatisk längre då? Inte arg på mig heller? Nej, svarade jag uppriktigt medan jag vände och körde tillbaka mot Alingsås, mycket nöjd med att ha bevisat min körskicklighet och dessutom vågat klia på ett gammalt ärr. rata om att man kan ju inte m inte finns. 13 år En vandringsutställning Nähä, sa han, det skulle jag ha kommit ihåg, jag är bra på att minnas ansikten. Han läste mitt namn högt från lappen han hade i knäet och upprepade att vi aldrig hade setts tidigare. ns på: e vi ar mobbnings blinda! Folder från vandringsutställning Kanske det, svarade jag, men på den tiden kallades jag Lösset. Det minns du nog. Det var Ronny och Tommy som gav mig det öknamnet. Det blev dödstyst. Jag hörde att han drog in luft mellan tänderna och så sa han långsamt: Är det du? Han satt tyst en stund till och jag kände att han tittade på mig. Hur har du klarat dig så bra, Lisbeth, trots all den svåra mobbningen du utsattes för? Lisbeth Pipping Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer I juni delar vi ut utbildningsintygen för 14 deltagare i pågående handledarutbildning med inriktning på handledning till familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. Nästa kursstart september Längd två terminer. Pris 7 500:- exkl. moms per termin och deltagare. Mer information: Börje Lindberg, Gull-Britt Lindberg, Tel Kursplan finns också på vår hemsida Lindberg Utveckling AB Familjehemmet

12 FR Kongressen 2010 Runt trettio personer samlas på terminalen till Silja Line Victoria i Stockholm. Trettio stycken som har en sak gemensamt. Alla är eller bor i familjehem. Årets Familjehemskonferens står för dörren och denna gång skall konferensen hållas på en färja som tar familjehemmen till Tallinn där det skall passas på att träffa några av Estlands familjehem. Alla får sina hytter och efter en kort visit i hytterna så samlas vi allihopa i konferensavdelningen på båten och avnjuter kaffe och smörgås. Efter det hålls den årliga kongressen. Innan kongressen tar fart så börjar Nora Laimani som är från FUR (Familjehemmens Unga Röster) med att tacka familjehemmen som är med på denna kongress för att de faktiskt är familjehem och gör ett väldigt bra jobb. Sedan sätter kongressen igång och blir som väntat ett trevligt möte som hålls med havsutsikt. Efter kongressförhandlingarna blev det en god trerätters middag. À la carte. Alla verkar nöjda, mätta och glada. Det är alla värda. Efter det blir det en trevlig runda på båten för att se vad den har att erbjuda och sedan blir det god natt och sovgott för nästa dag skall vi upp tidigt. På lördag förmiddag kliver familjehemmen av båten. Vi träffar Familjehemmens riksförbunds motsvarighet i Tallinn och vi möter en väldigt trevlig dam, som tillsammans med en tolk som kan svenska, skall försöka berätta för oss hur de jobbar och vi ska berätta hur vi jobbar. Vi går en bit i Tallinn och sedan går vi in i en byggnad som liknar lägenhetshus. Här har de en lokal som vi får vara i. En konferenslokal. En presentation utav alla som är i lokalen genomförs och sedan berättar våra vänner i Tallinn om deras verksamhet. Denna förening i Tallinn grundades 18 oktober 2003 och vårt förbund, här i Sverige grundades Men det som dessa engagerade människor i Estland berättar för oss gör oss mycket häpna. De berättar om deras projekt de har gjort och det är många stora projekt på bara dessa sju år. De håller bland annat ett läger varje sommar där alla runt familjehem är välkomna. Alla delas där upp i grupper där barn har ett schema och vuxna har ett och barnen delas även upp i flickor och pojkar. Detta läger har de haft åtta gånger och varje år har det varit en fantastisk upplevelse berättar de. På detta läger finns psykologer som hela tiden är med och hjälper till när det uppstår problem och både barn och vuxna får prata med psykolog vid behov. Man kan säga att det under detta läger görs utredningar på barnen och de vuxna. Hur de ska ta hand om varandra och hur de ska lära känna varandra. Varje individ har under dessa fem dagar på lägret en observator som följer dem och som stöttar ifall det behövs. Denna person som kallas observator är ofta lärare till barn med speciella behov i vanliga fall och har en bra utbildning på sådana här problem. Varje sådant här läger har haft cirka hundrafemtio stycken besökare varje gång. Och man kan göra mycket på detta läger. Så som att rida, simma, dyka, dansa och göra det man tycker är som roligast. Ibland får familjen själva betala och ibland har staten givit detta projekt pengar. Dessa familjehem i Estland tar inte emot barn med psykiska problem. De som har psykiska problem hamnar på barnhem. När ett barn behöver familjehem är det ofta så att de vuxna har problem, antingen de vuxna eller barnen själva söker hjälp. När barnet ska få hjälp så börjar hela processen i Estland med att barnet hamnar i jourhem, precis som här i Sverige oftast. I ett jourhem kan det vara upp till 42 stycken barn i ett och samma hus. Det är en stor skillnad jämfört med här i Kongressdeltagare 12 Familjehemmet

13 knäckebröd och en liten FR present. Och de fina människorna vi träffade gav Familjehemmets Riksförbund en jättevacker klocka. Vi tackar så hemskt mycket för detta besök hos Estlands motsvarighet på Familjehemmets Riksförbund och välkomnar dem till Sverige någon gång i framtiden. Kongressfunktionärer; Jan Danielsson, vice ordförande, Gizela Wizell, ordförande och Yvonne Nordström-Pettersson, sekreterare. Sverige. Sedan hamnar barnet antingen i ett bra familjehem eller om barnet har något slags handikapp eller är psykisk sjuk så hamnar barnet på barnhem. I ett familjehem i Estland får man ha max fyra barn i familjen. Om familjen har tre biologiska barn så får de bara ta emot ett och om de har två biologiska så får de bara ta emot två fosterbarn och så vidare. Det är mycket som är skillnad i Estland jämfört med här i Sverige när det gäller familjehem. Vi i Sverige tar emot barn för att vi tycker om att hjälpa barn som är utsatta. Vi har kapital att ändå kunna hjälpa det barnet vi tar hand om. I de flesta fall i alla fall. I Estland får man mycket liten peng för detta barn och i stort sätt så tar man hand om detta barn och försörjer det själv. Om det är ett barn med speciella behov så blir det kanske ännu mer kostnad men det står ej staten för. I Estland står staten inte för mycket utav familjehemsvården. Man gör det väldigt ideellt och det får vi även veta när vi hör dessa människor berätta om att detta förbund som de har är i princip bara ideellt. De enda de får av staten är när det är ett projekt på gång. Då får det i vissa fall en liten slant som skall täcka de administrativa kostnaderna. Inget mer. Denna förening i Estland har inte heller någon medlemsavgift vilket också gör att de inte vet hur många som är med i denna förening. De har ingenting på datorn om medlemmarna så de är svårt att få kontakt med andra i förbundet förutom styrelsen som är personer som brinner ännu mer än de andra för detta. Det är just nu svårt att få folk att vara familjehem i Estland. Förut kunde vem som helst bli familjehem men nu måste alla familjehem gå en kurs som kallas Fosterpraid och den sållar ut så bara de som verkligen brinner för det och kan bli familjehem blir det. Det kostar att gå kursen och det gör att folk inte blir familjehem. Just nu i Estland är det brist på familjehem. För några år sedan var det överflöd. Det som slår oss alla när vi träffar dessa människor är att de är tappra. Vi tycker att vi kämpar för våra barn men dessa kämpar ännu mera. Som tack för att vi fick träffa familjehem i Tallinn så får de äkta svenskt Promenad i Tallinn Efter detta trevliga möte så blir det en runda i Estland för att se sta den Tallinn och sedan blir det middag på båten och ännu en trevlig kväll med de andra familjehemmen från Sverige. Dagen efter var vi tillbaka i verkligheten i Sverige igen. Om du är med i Familjehemmens Riksförbund så rekommenderar vi att du följer med på en sådan här resa någon gång. Kanske nästa år? Vi träffas och umgås med sådana med samma intresse som oss själva att hjälpa barn, ungdomar och vuxna i knipa. Familjehem viker hela sitt hus, fa - milj och framförallt sina hjärtan för ungdomar, barn och vuxna som behöver deras hjälp. Att träffa andra som kämpar som dig kan göra att du får stöttning utav andra när du och din familj tycker att ni blir orättvisbehandlade eller så får du någon att dela din glädje med när allt bara är superbra! Text & Foto: Carro FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: eller besök vår hemsida Familjehemmet

14 Barnens bästa är vår strävan! Trygga hem skapar starka människor RING så berättar vi mer. När det gäller hur föräldrar skall vara för att vara bra föräldrar finns det många teorier om. Den gamla kärnfamiljen har för länge sedan splittrats och det har blivit en mera naturlig bild av familjen. Kärnfamiljen symboliserade utåt den lyckliga familjen med mor är rar och far ror oavsett om det i själva familjekärnan kunde finnas de mest otrevliga inslag som otrohet, hustrumisshandel, psykningar som skapade en harmonisk missär hos barnen. Detta visste vi mycket lite om förr. I dag har vi genom de otaliga familjekonstellationerna fått en helt annan öppenhet och insyn i familjernas liv och framförallt barnens uppväxtförhållanden. Detta är positivt trots visst ojande från några håll. Jag tror att det är viktigt att det blivit en förändrad syn på familjebildningen ur den aspekten att barnens bästa kommer bättre till sin rätt numera. En familj kan bestå av mamma och pappa och barn, men det kan också vara den ensamma mamman eller pappan och barn, eller två pappor eller två mammor. I dag är det också vanligt med barn i en familj från olika äktenskap och där är det också föräldrarnas kvalitet och inbördes relation som avgör barnens framtida stadga. Om vi inte skall vara för förkastliga mot de olika konstellationerna så kan vi konstatera att det viktiga är hur de olika personerna i de olika familjebildningarna kan skapa en trygg och harmonisk uppväxt för barnen. Det går inte att generellt ha någon åsikt om vilken familj som är bäst utan varje familj är unik och skall bedömas var och en för sig. En mamma är alltid en mamma och en pappa är alltid en pappa oavsett familjekonstellation. Det talas om att det är nya tider och att dessa familjebildningar är nya och oprövade. Det tror jag inte alls på. De har funnits i alla tider men varit gömda bakom kärnfamiljens cementerade fasad. Förr var familjen så beroende av varandras ekonomi att det var svårt att juridiskt göra sig fri. I dag är det lättare. Det kan inte vara bra för ett barn att växa upp i en familj där gnat och skrik är en vardag. Då är det bättre att separationen kommer och barnet hamnar i en annan miljö som ger trygghet. Fördömande från utomstående är ofta fördummande och skall bekämpas. Barnen skall känna stolthet över sina föräldrar och sin familj. Det är inte heller familjens ekonomiska status som avgör barnens framtida lycka utan det är graden av omtänksamhet. Alf Karlman......som fått reflexionerna från en barn dom med ensamstående sjuk mamma, fosterhemsplacering och adoption. Alltså sex föräldrar under de första 6,5 åren. Detta har kompenserats av en egen biologisk familj med barn och barnbarn. Av detta lär man sig inte mycket teori men desto mera praktik. Tala om för mig och jag glömmer, visa mig och jag minns, gör mig delaktig och jag förstår Kinesiskt Ordspråk 14 Familjehemmet

15 Lumparpolare Den allmänna värnplikten är som ni alla säkert vet avskaffad i Sverige, det är förmodligen många lata ungdomar som jublar över att de slipper åka och mönstra. Jag kan väl inte direkt säga att jag sörjer heller, för även om det var skönt att få en av försvarsmakten betald resa till Göteborg (dit jag och mina kompisar av någon anledning skickades) så kände det onödigt när jag visste att det inte skulle bli mer än så. För till skillnad från förr så var det inte speciellt svårt att slippa undan. Även om lumpen kunde ha varit det som satte mig och mina lata vänner på rätt spår, ett spår där disciplin är ett ord som betyder något, så var det inte många som hade som plan att någonsin bli minimilitär. Varför sova i taskig slaf någonstans när vi har ytterst komfortabla sängar i våra hem var väl en av anledningarna som även om dem var osagda ändå fanns där. Fast det fanns två modiga i gänget, som skulle visa vad de gick för. Det kan jag förstå, viljan att visa för sig själv att man faktiskt kan ta sig igenom en tuff utmaning och komma ut som en förändrad man på andra sidan. Den ena (vi kan kalla honom Max) påbörjade sin värnplikt i slutet av augusti. Med visdomsord såsom sno med dig vapen hem på permissen och tappa inte tvålen önskade vi honom lycka till. När han efter två veckor kom tillbaka på sin första permission var det inte den omvandlade superhunken vi kallt räknade med att få träffa som kom. Max sa istället att det var ett riktigt skitställe, man fick inte sova ut ordentligt, man blev tillsagd vad man skulle göra hela tiden och man var tvungen att bädda sängen. Vi vapenvägrare skratta lite rått åt honom. Veckan därpå hoppade han av, och efter att ha varit i limbo där han varken fick åka hem eller delta i övningarna i en halv vecka kom han slutligen hem och återföll snart i sitt vanliga jag. En annan som bestämt skulle göra lumpen bland mina kompisar (vi kan kalla honom Rasmus) skulle ha ryckt in i januari. Han skulle minsann visa oss andra vad det betydde att vara man. Redan i september insåg han att det nog inte var så kul i alla fall och började smida komplexa planer för hur han skulle slippa undan. Rasmus lyckades till slut slippa ifrån det hela, och bevisade en gång för alla att ingen av oss någonsin skulle kunna göra en karriär inom det militära. Så vi kan bara hoppas att Sverige fortsätter hålla sig neutrala, för med mig och mina vänner på frontlinjen skulle vi snabbt behöva hissa vit flagg. Martin Larsson Är nu en grupp som verkar inom Familjehemmens Riksförbund. FUR är till för alla familjehemmens ungdomar från 13 år, meningen med denna förening är att ungdomarna ska få sina röster hörda och få möjlighet att prata med andra om sina erfarenheter. Det spelar ingen roll om du är placerad eller ett biologiskt barn i ett familjehem. Vi skall till hösten starta upp en ungdomsgrupp på ca 8 personer där vi ska arbeta vidare med att starta en egen förening. Vill du vara med? Då ska du skriva ett brev där du berättar om vem du är och varför just du borde vara med i gruppen. Vi ses! Mejla ditt brev till senast den 31 augusti Nora Laimani och Helena Järnviken Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Ring eller besök RESURSTEAMEN BARN OCH UNGDOM FAMILJEHEMSKONSULTERNA SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN TFN: E-POST: fa m i l j e h e f.st o c k h o l m.se Familjehemmet

16 PEM CON AB/SPAM bokförlag PSYKOLOGI, EVOLUTION, MILJÖ PEM CON AB/SPAM bokförlag är ett företag drivs av mig Per Martinsson och jag arbetar med mänskliga relationer alltifrån personalutveckling, konflikthantering, personalhandledning och handledning för familjehem. Fokus för mitt arbete, med vad jag än arbetar, är alltid vardagsperspektivet. Det är i det lilla som förändringar sker bäst och det är alltid bra att få ihop vardagen oavsett vad som ska förändras. Jag levererar alltid något konkret, praktiskt och användbart. Utbildning för familjehem En 2-dagars basutbildning arrangeras med föreläsningar och metodträning. Det centrala temat är hur man utvecklar en god anknytning och ett bra samarbete med det placerade barnet så att dennes resurser används för utveckling och förändring. Annat viktigt tema är hur samarbetet med de biologiska föräldrarna kan utvecklas så att även deras resurser kan användas. Deltagarna får insikt i olika teorier som kan vara av värde i förståelsen för barn som är placerade i familjehem och deras nätverk. Utbildningen fokuserar på praktik med viss teoretisk genomgång. Bok: Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning. Boken beräknas vara klar i juni/juli. Familjehem är en eftersatt grupp när det gäller utbildning, handled ning och litteratur. Socialstyrelsen har lämnat ett yttrande över betänkandet; Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), SOU 2009:68, 13, Familjehem, , Socialstyrelsen tillstyrker förslaget som innebär att socialnämnden blir skyldig att tillhandahålla utbildning till familjehemsföräldrar. Ett familjehem ska vara just det en familj i ett hem. En familj som så att säga är en ställföreträdande familj med ställföreträdande föräldrar och med eventuella ställföreträdande syskon. Ett familjehem ska fungera som en avlastning för de barn (och för deras föräldrar) som blir placerade där. Men ett familjehem behöver också vara så mycket mera. Ett familjehem behöver vara utbildade i förståelsen av vad det innebär att ha med människor som är svårt skadade att göra. De måste ha en god förståelse för vad ordet behandling och begreppet behandlare innebär. Detta utan att faktiskt vara behandlare eller ens tänka sig att de ska bota någon. Denna bok, som är praktiskt inriktad, syftar till att ge familjehemsföräldrar något av detta. Den syftar också till att ge dem något konkret att använda sig av i vardagen när något blir bekymmer. Boken ger en teoretisk översikt kring de teorier som kan vara bra för familjehemsföräldrar att ha i minnet. Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Boken försöker ge en beskrivning av hur man bör hantera den mellanmänskliga relationen till familjehemsbarn specifikt och till barn och ungdomar generellt. Familjehem är en eftersatt grupp när det gäller utbildning, handledning och litteratur. Socialstyrelsen har lämnat ett yttrande över betänkandet; Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU), SOU 2009:68, 13, Familjehem, , Socialstyrelsen tillstyrker förslaget som innebär att socialnämnden blir skyldig att tillhandahålla utbildning till familjehemsföräldrar. Ett familjehem ska vara just det en familj i ett hem. En familj som så att säga är en ställföreträdande familj med ställföreträdande föräldrar och med eventuella ställföreträdande syskon. Ett familjehem ska fungera som en avlastning för de barn (och för deras föräldrar) som blir placerade där. Men ett familjehem behöver också vara så mycket mera. Ett familjehem behöver vara utbildade i förståelsen av vad det innebär att ha med människor som är svårt skadade att göra. De måste ha en god förståelse för vad ordet behandling och begreppet behandlare innebär. Detta utan att faktiskt vara behandlare eller ens tänka sig att de ska bota någon. Denna bok, som är praktiskt inriktad, syftar till att ge familjehemsföräldrar något av detta. Den syftar också till att ge dem något konkret att använda sig av i vardagen när något blir bekymmer. Den ger en teoretisk översikt kring de teorier som kan vara bra för familjehemsföräldrar att ha i minnet. Boken försöker ge en beskrivning av hur man bör hantera den mellanmänskliga relationen till familjehemsbarn specifikt och till barn och ungdomar generellt. Boken och annat kan beställas genom mail ifrån hemsidan under länken bokförlaget SPAM. Kontakt: Per Martinsson, ISBN HANDBOKEN för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning H A N D B O K E N En ny bok! Lisbeth Pippings bok "Jag mobbar inte" kommer att släppas i samband med Bok och biblioteksmässan i Göteborg september. Lisbeth Pipping kommer att hålla två föreläsningar i ämnet på mässan. Boken vänder sig till barn och unga, Lisbeth Pipping vill ge barn redskap så att de tillsammans med kamrater, lärare och föräldrar kan skapa en mobbningsfri skola. I boken får vi möta både den utsatta som berättar vad mobbning gör med den som blir utsatt men även den som mobbar andra vågar berätta om rädslor och svårigheter när det gäller att kunna sluta mobba. Även foton från Lisbeth Pippings fotoutställning finns med i boken. Lisbeth Pipping Forum för Familjevård har deltagit i flera av riksdagspartiernas Kommun dagar med informationsbord om bra familjevård. Här samtalar Britta Schölin med några konferensdeltagare i Örebro. Foto: Roland Oscarsson 16 Familjehemmet

17 I dag ska vi hämta dina nya systrar (tystnad). Det blir väl roligt? Mitt första minne som påtvingad fostersyster är just de där orden. Idag ska vi hämta, som om det vore något bra, något som alla barn ville genomgå. En splittring av en kärnfamilj av två systrar som ingen ville ha. Jag minns den där dagen lika klart som om det hade skett nyligen. Snön låg vit på marken i höga drivor. Pappa och mamma som gick in på barnhemmet och lämnade mig och lillebror utanför i väntan på de nya barnen. Flickorna som kom ut, tysta och blyga. Pappa som kastade snöboll och lekte med dem och min egen förtvivlan att bli bortputtad som den enda dottern, den som pappa älskade mest. Fem år gammal byttes min plats i centrum ut mot en mindre bekväm i periferin. Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, Familjehem Göteborg eller se vår hemsida Stefan Larsson, , , Ulla Olsson Lesage, , , Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. Åren gick och min förtvivlan byttes ut till ren ilska och förakt. Flickorna hade hela tiden vuxna som sprang för deras minsta begär. Sociala som mer eller mindre bodde hos oss periodvis, för att finnas till hands när den äldre systern beblandade sig med olämpligt folk och började missbruka och stjäla. Deras mamma som kom med presenter så fort hon var nykter, och mina egna föräldrar som hela tiden placerade deras välfärd i första rum, före sina egna barn. Lärare och klasskamrater som sökte ursäkter i flickornas beteenden i det faktum att det var just fosterbarn och inga vanliga ungar. När jag var åtta år gammal gick mina föräldrar skilda vägar, och systrarna fick följa med mamma i flytten tillsammans med min lillebror medans jag fick flytta med en pappa utan större kunskaper om familjeliv och småbarn. Visst det gick bra och vi klarade oss nog bättre än många andra i samma situation, men känslan att åter igen hamna på andra plats satte sina spår. Mamma tappade så småningom kontrollen helt på systrarna och de fick flytta till några bortglömda släktingar i Finland. Hela min familjebild blev vriden och sned. Det jag såg var att systrarna var orsaken till det kaotiska. Systrarna bar skulden för hela situationen. Utan deras närvaro skulle mitt liv varit perfekt. Min avsky och mitt förakt för familjhem var fött. Trettio år senare träffade jag min nuvarande sambo och hela min bittra uppfattning om familjehem och påtvingande fostersyskon kolliderade. I hans hem flödade värmen och syskonen ömmade för varandra. Avundsjuka och bortglömdhet förekom inte alls i den utsträckning och i samma form som i mitt barndomshem där våld blev det enda sättet att få uppmärksamhet. Här kommer de vuxna barnen fortfarande in på fika och middagar. Jag som utomstående skulle aldrig kunna lista ut vilka av dem som är/var fosterbarn eller inte. Här får varje unge samma chans och förutsättning för ett bra vuxet liv. I min sambos barndomshem löser de konflikter med ord och långa givande diskussioner där alla har rätt till sin åsikt. Skulle livet vrida till sig och strula, så kom hem så löser vi alla det tillsammans. Tillsammans är koden för ett lyckat familjehem. I alla fall tror jag det. Hade vi i min familj valt att bli ett familjehem tillsammans så hade vi alla arbetat för samma sak. Carin Sjögren 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42 Familjehemmet

18 Är svensk psykiatri en resurs eller ett fiasko? Under senare år har flera familjetragedier inträffat med dödlig utgång genom att någon familjemedlem på grund av psykisk obalans mördat någon annan familjemedlem eller hela övriga familjen. Då inkluderar jag inte hedersmorden bland dessa dåd. I de flesta av dessa fall har de sociala myndigheterna eller psykiatrin varit inblandade tidigare antingen genom att den latenta mördaren tagits om hand och vårdats eller att mördaren själv sökt hjälp och fått viss behandling men blivit utskriven. I vissa fall har den som blivit hemsänd tagit livet av sig. I ett debattprogram på TV vittnade anhöriga och experter om hur bristfällig den psykiatriska vården är i Sverige. Lagarna är otidsenliga och saknar tillräckligt skydd för patienterna. Sekretesslagen missbrukas och påverkar negativt förhållandet mellan patienten och de anhöriga så mycket att det kan leda till självmord. Sådana här familjetragedier skapar givetvis traumatiska upplevelser som stör de inblandades utveckling för hela livet. En varm och nära relation och omtänksamma anhöriga är avgörande för ett barns framtida utveckling. Som lekman inom psykiatrins område undrar jag över vilka krafter det finns som kan stötta en familj vid en sådan händelse som jag beskrivit här. Går det med modern psykisk kompetens att få en överlelvande familj att fungera tillfredställande? Socialstyrelsen bedömer att det finns personer ute i samhället i dag som är farliga Ett gammalt känt riktmärke för insatser inom psykiatrin är att av varje satsad krona hämtar man hem tre kronor... för sig själva och andra. Är samhället rustat för att förhindra att dessa personer inte skall utlösa sina negativa känslor och skapa nya tragedier? I Sverige har vi mycket svårt att tala om dessa problem och det blir mycket flum kring Freuds soffa och svårigheten att skilja på en patient och en psykläkare. I USA är det mera rättframt när det gäller psykiatrin och det blir nästan en status att berätta att man går på psykiatribehandling. Vi måste i Sverige skapa en mer öppen dialog kring detta med psykiatri och fler kategorier av läkare måste få utbildning i ämnet. För några år sedan fick Anders Milton uppdraget av regeringen att utreda behov inom psykiatrin. 700 miljoner kronor delades ut för psykiatrins bästa. När man gör en uppföljning av dessa pengars spridning så visar det sig att de filtrerats bort till kurser, konferenser, flummiga projekt och administration. Pengarnas egentliga slutmål för att skapa effektivitet har inte nåtts, nämligen "den psykiatriska vården på sjukhus och öppna mottagningar". Anders Miltons betänkande är så långsiktigt i sin struktur att hela sjukvården för psykiatrin hinner ändras innan den ger effekt. Genom träget studerande av rapporter, debattinlägg, föredragslyssnande, insändare och artiklar har jag fångat några förslag som kan förbättra den svenska psykiatrin. Det skulle vara intressant att få kommentarer från personer som ur olika kategorier jobbar professionellt inom den psykiska vården. * Föräldrastödjande åtgärder utan att föräldrarna hamnar i något register. * Skollagen måste stärkas vad gäller elevhälsan. * Det behövs flerl psykiatriker med neuropsykiatrisk kompetens. * Ungdomspsykiatrin måste komma närmare skola och barn. * Psykologer måste finnas på vårdcentralerna. * En kraftig satsning på behandlingshem för trasiga, destruktiva och självutplånande ungdomar. * Patienter som varit på permission skall garanterat ha en sängplats vid återkomsten. * Fler slutenvårdplatser inom BUP som kan erbjuda kvalificerad psykiatrisk vård. * Ännu mera kontakt med bru kar - organisationerna för erfaren hetsin hämtning. Ett gammalt känt riktmärke för insatser inom psykiatrin är att av varje satsad krona hämtar man hem tre kronor, men då skall det vara satsningar som ger praktiska resultat och inte Miltonpengar. Alf Karlman RFF RFF RFF Riksförbundet Riksförbundet Förstärkt för Förstärkt Familjehemsvård Riksförbunde telefon: telefon: fax: fax: Med förstärkt Med förstärkt familjehemsvård familjehemsvård menas att menas familjehemmen att familjehemmen Med får förstärkt särskilt får familjehemsvård särskilt stöd av stöd av familjevårdskonsulenter som är tillgängliga som är tillgängliga dygnet stöd runt, dygnet av familjevårdskonsulenter året runt, om. året om. Förstärkt Förstärkt familjehemsvård familjehemsvård ger familjehemmen ger familjehemmen god service, god Förstärkt service, handledning, familjehemsvård handledning, utbildning utbildning ger familje och ett tätt och ett teamarbete tätt teamarbete mellan socialtjänst, mellan socialtjänst, familjehem familjehem och ett tätt och teamarbete familjevårdskonsulent. mellan socialt 18 Familjehemmet

19 Min familj När jag flyttade till familjen så var jag 17 år (hösten 2005) idag är jag 22 år gammal. Min riktiga pappa Urban har väldigt tunga alkoholproblem och även annat missbruk i form av droger o s v och relationen till min riktiga mamma Sussie var inte hållbar. Hon levde tillsammans med en annan man under den tiden som jag bodde där, han och jag gick verkligen inte ihop, det var gräl och bråk hela tiden, vilket gjorde det ohållbart i längden. Hon flyttade från sin man, men hemma blev situationen tyvärr inte bättre, den fortsatte som innan. Jag prövade att återigen flytta hem till Urban men med hans problem så orkade inte han... med mig och min bror. Jag mådde så fruktansvärt dåligt under tiden jag bodde emellan dem. Jag brydde mig egentligen inte om jag levde eller ej... jag hade nästan gett upp hoppet om mitt liv. Det kändes som om ingen förstod hur dåligt jag mådde, att jag egentligen bara ville ha en familj där någon kunde krama om mig och säga att jag är värdefull. Jag har även diagnosen ADHD damp med autistiska inslag, den diagnosen fick jag för många år sedan, jag kommer inte ihåg när. Men jag vet att jag inte var så jättegammal. Jag skötte inte min skola. Jag skolkade mer eller mindre hela tiden. På rasterna slogs jag med andra, jag bråkade och ställde till det för mig. Jag är ingen våldsam person, men då var jag det för jag ville ju bara ha hjälp. Så till slut fick jag en UNDERBAR människa på socialen som blev min socialassistent, låt oss säga kontaktperson, jag tycker det låter lite mildare. Hon såg hur illa jag mådde, hur dåligt jag hade det. Jag började min brottsliga karriär då, att elda och helt enkelt bli kriminell. Hon på socialen ungdomsenheten försökte hitta familjer som jag skulle kunna pröva att besöka och se om det fungerade. Första familjen som hon kollade upp bodde några kilometer utanför Boden där jag bodde och hon hade allt klart men jag dök aldrig upp på det mötet så det blev ingenting med den familjen. Det kom fram en annan familj som jag besökte och de kändes helt okej i början. Jag hade under den tiden ett förhållande med en tjej som bestämde och styrde väldigt mycket över mig, vilket resulterade i att jag drog från den familjen på grund av hennes sätt att behandla mig. Efter ytterligare en tid så hittade hon en ny familj som bodde i Övertorneå ungefär 20 mil bortanför Boden. Hon visste att om hon berättade om familjen för mig så skulle jag aldrig någonsin komma upp till henne på kontoret för att träffa dem, så hon bokade helt enkelt in ett möte med dem och mig samtidigt utan att säga det till mig. Jag kom upp till hennes kontor och mötte två nya människor som jag aldrig sett förr. De presenterade sig och berättade var de bodde och lite om hur de levde. Själv blev jag stressad och rädd så jag tog till min taktik att börja hota och leva om, men ändå så kände jag mig så otroligt lugn på samma gång. Vi bestämde att jag skulle besöka familjen under en dag och sen fick jag ta ett beslut om det kändes som om jag kunde tänka mig att bo där. Så vi åkte upp efter en tid och jag träffade dem igen. Jag kan känna det precis som om det var igår mamma kom och mötte mig på deras bro intill huset och välkomnade mig så varmt. Det var i samband med älgjakten, så det skulle ätas ärtsoppa den dagen och de värmde punch och då kände jag lukten som jag känt förr... när Urban satt och rökte hasch. Men fast jag kände igen lukten så kände jag mig ändå lugn, jag visste direkt när jag mötte dem att de inte ville mig illa utan de ville mig bara väl. Sedan bodde jag med dem tills jag fyllde 19 år. Min pappa Lars hjälpte mig med mitt skoter förarbevis och med körkortet. Urban trodde inte att jag skulle klara det, han trodde det skulle vara för svårt för en sådan som mig att kunna fixa det. Men tron på mig från mamma Gunnel och pappa Lars det var det som fick mig att klara det. Sedan hittade jag en egen lägenhet som låg i centrala Övertorneå, bara 3 mil från deras hus. Jag flyttade dit och hade ändå min (FAMILJ) runt omkring mig. Sedan en dag så fick jag höra att de skulle flytta från Övertorneå till en lägenhet i Råneå (Luleå kommun), då beslutade jag mig för att flytta tillbaka till skiten jag kom ifrån Boden. Ett år där knäckte allt som jag byggt upp under alla år med Gunnel och Lasse, fr o m 2005 till Jag testade droger, började dricka alkohol till och från hela tiden. Jag var på väg att bli som Urban. Men en dag så fick jag nog. Gunnel ringde mig för att frågade hur jag hade det och då sa jag till henne att jag ville komma hem. Så jag åkte till Råneå i somras och bodde hos dem någon vecka, tror jag, innan jag fick en lägenhet i samma trapphus som dem, lägenheten mitt emot dem också. Sedan den dagen har jag aldrig haft en tanke på att lämna deras sida igen, för de är mina föräldrar (det känns som så i mig) och jag kommer att älska dem mer än något annat så länge jag lever. För de öppnade dörren, återigen, efter mina misstag så var jag välkommen tillbaka. Det kan jag kalla en familj och DE är MIN familj. Jag hoppas att du har fått en liten inblick i mitt liv och hur det varit, idag så är jag en fantastisk kille med glimten i ögat. Jag älskar mitt liv, jag kunde inte ha blivit lyckligare. Därför säger jag som Gunnel en gång sa till mig. Man kan inte rädda alla, men vissa kan man hjälpa så att de får det bra. Därför är jag så glad att det finns familjehem som öppnar sin dörr och inte bara dörren, de öppnar livet till en främmande människa. Med varma hälsningar Jimmy Familjehemmet

20 Familjehemsvård och sedan... Våra biologiska barn stannar hemma tills de känner sig beredda att flytta hemifrån. Ibland kan de inte ens flytta då, på grund av att det inte finns möjlighet till en egen bostad. Det är inte heller ovanligt att de biologiska barnen bor hemma under hela sin studietid. Bilden är helt annan när det gäller de flesta placerade ungdomarna. Det finns exempel där placeringen avslutas på grund av att den placerade har uppnått en viss ålder. Av erfarenhet vet vi att den psykiska åldern inte alltid sammanfaller med den fysiska åldern. I många fall har de barn och ungdomarna som tagits hand om av samhället på grund av föräldrarnas bristande omsorgsförmåga eller eget beteende extra behov av vuxenstöd när de blir unga vuxna. Våra biologiska barn behåller också, för det mesta, sitt sammanhang oavsett hur långt de flyttar. För den placerade ungdomen är det inte lika självklart. Det krävs ett genomtänkt arbete av både socialtjänsten och familjehemmet för en samman hangsmarkering. skrivet vad man bör tänka på vid avslut. Socialtjänstlagen (SoL), eller någon annan lagstiftning, utgör inte heller något hinder i att avsluta placeringar på ett bra sätt. Det finns konkreta råd och rekommendationer, men hur ofta följs dessa. Det finns väldigt många skrämmande exempel på avslutningar, som inte beror på ovilja till fortsatt samarbete mellan den placerade eller familjehemmet utan de sociala myndigheternas okunskap/förståelse/ovilja att se den placerades fortsatta behov. Det är lätt att kritisera befintliga system och symptom. Det utmanande är att komma med förslag på förbättrande åtgärder. Jag har ofta häpnat över många professionellas ovilja över att samlas för att diskutera olika förslag och lösningar både inom skolan och socialtjänsten. Jag vill presentera ett förslag, som inte på något sätt är nytt eller sensationellt, men med mina två perspektiv sett, som familjehemsmamma och nätverksterapeut, väldigt användbart och möjligt. Att flytta hemifrån Att flytta hemifrån kräver också sin träning och de flesta biologiska ungdomar har möjlighet till den träningen så länge det behövs. Det finns flera saker som är svårt att träna så länge man bor hemma. I Norge erbjuds de ungdomar som varit i placerade eftervård upp till 23 års ålder. I en kort film där det beskrivs hur eftervården fungerar är det flera av ungdomarna som säger att visserligen var det skönt att få bestämma själv t.ex. i vilken ordning och på vilket sätt man tog hand om hushållssysslorna, men efter ett tag började de detaljerna sakna betydelse och det började kännas ensamt. I Sverige har det också uppmärksammats att avslutande av familjehemsplaceringar borde ägnas en extra tanke åt. Föreningen Socionomer inom Fosterbarnsvården (FSF) gav ut en skrift på fem sidor där de ger konkreta råd och förslag på vad som är viktigt att tänka på. I rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) finns det också 20 Familjehemmet

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Stiftelsen Credo Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar Varken du eller jag kan allt Men så säker är jag på att vi har något att lära varandra /Jocke Credos grundfilosofi är att alla människor

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2011 våren 2012 2 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 4 Barn och stress... sid 5 Unga och Internet tryggt

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009

Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Alfons och känslor Parkskolan, 13/5-2009 Inledning Folkhälsoenheten arrangerade den 13 maj den första Tematräffen för pedagoger på förskolor och skolor som ingår i Hälsofrämjande skolutveckling. Syftet

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa

Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Pirjo - Norrmalms egen moder Theresa Spåkulan är det enda som saknas. Det är vår första tanke när Pirjo Olander, med svart kajal runt ögonen och brokig sjalett på huvudet, välkomnar oss in i sitt mörka

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010

Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Erfarenheter i fokus - 19-21/11-2010 Nu börjar vi... I restaurangen på Scandic Star Hotell i Lund samlades 16 deltagare, en kursledare, två medhälpare och personliga assistenter för att äta en god trerätters

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Fritidshem ska vara en fristad

Fritidshem ska vara en fristad Barn med föräldrar i fängelse kanske inte är en speciellt vanlig företeelse på fritidshem. Men oavsett social bakgrund ska varje barn bemötas utifrån sina behov, säger fritidspedagogerna Christina och

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

VÄLKOMMEN TÅRTKALAS! Tisdag 22 oktober Drop in mellan kl. 17.00-20.00. Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Spårvagnshållplats: Stockholmsgatan

VÄLKOMMEN TÅRTKALAS! Tisdag 22 oktober Drop in mellan kl. 17.00-20.00. Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg Spårvagnshållplats: Stockholmsgatan VÄLKOMMEN på TÅRTKALAS! I oktober flyttar distriktsexpeditionerna för IOGT-NTO, UNF och Junis in på Nordengården. Detta vill vi självklart fira med ett hejdundrade tårtkalas för hela familjen! Det kommer

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Barn Ungdomar Vuxna ADT digitaltryck, Borgholm FAMILJEHEM FÖR UTSLUSSBOENDE BOENDE I EGEN STUGA MED STÖD Utslussning

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014

Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategidokument för Stiftelsen Credo 2012 2014 Strategi för Credo Stiftelsen Credos strategi utgår från Stiftelsens överordnade värdegrund, vision och målsättning. Strategin styr och fördelar Stiftelsens

Läs mer