Program för forskning om biologisk mångfald
|
|
- Per-Erik Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kommittén för forskning om biologisk mångfald Program för forskning om biologisk mångfald Inledning I budgetpropositionen för 2002 aviserade regeringen ett permanent tillskott till bland annat Vetenskapsrådet till stöd för forskning om biologisk mångfald och till stöd för en hållbar ekologisk utveckling. I propositionen klargörs att flera olika forskningsfält berörs och att tillskottet skall fördelas inom olika myndigheters ansvarsområden. Vetenskapsrådets uppgift anges till att hantera grundforskning avseende biologisk mångfald och ekologi med inriktning på arters anpassning och samspel, deras naturliga egenskaper och livsbetingelser och gäller såväl forskning inom olika specialområden som studier i ett bredare perspektiv. Här ingår bland annat forskning inom evolutionsbiologi, populationsgenetik, biodiversitet och angränsande inriktningar inom botanik-zoologi. I vårbudgeten 2004 ökades anslaget för satsningar på forskning om biologisk mångfald och regeringen markerar därmed betydelsen av detta område. Vetenskapsrådet bildade 2004 Kommittén för forskning om biologisk mångfald med uppdraget att behandla ansökningar inom biologisk mångfald samt att beskriva och avgränsa forskningsområdet. Bakgrund Det är inte självklart hur biologisk mångfald skall definieras eller hur forskning kring biologisk mångfald ska avgränsas. Konventionen om biologisk mångfald, som utarbetades inför Rio-konferensen 1992, skriver att biologisk mångfald definieras som variation bland levande organismer i terrestra, marina, och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår i; detta inkluderar variation inom arter, mellan arter och hos ekosystem. Konventionen har ratificerats av 188 parter, som därmed förbinder sig att bevara, hållbart nyttja och rättvist fördela vinsterna från den biologiska mångfalden. Biologisk forskning inom ämnet handlar om variation inom och mellan biologiska organismer på olika nivåer, dess sammansättning, uppkomst och vidmakthållande. Konventionens fokus på hållbart nyttjande och rättvis fördelning innebär emellertid att forskningsfältet biologisk mångfald omfattar betydligt fler vetenskapliga discipliner än biologi. Bakgrunden till konventionen om biologisk mångfald var de accelererande globala förlusterna av arter, genetisk variation och ekosystem. Det finns inget som tyder på att hastigheten med vilken arter och ekosystem försvinner har minskat, trots ökad medvetenhet och kunskap. Vi känner till exempel till cirka arter i Sverige, varav drygt är rödlistade (det vill säga, har bedömts som att de riskerar att försvinna om inte åtgärder sätts), och 258 arter har redan försvunnit. I ett globalt perspektiv är
2 utdöendehastigheten avsevärt högre, samtidigt som kunskapen om den biologiska mångfalden är bristfällig. Det finns idag någonstans mellan 1,5 och 1,8 miljoner diagnostiserade och namngivna arter, men det egentliga antalet är okänt och beräkningar varierar mellan 3,6 och 100 miljoner. Med den takt som arter dör ut idag, är det ställt utom tvivel att en stor del av den biologiska mångfalden kommer att försvinna innan vi ens visste att den fanns. Människans överlevnad är direkt beroende av delar av den biologiska mångfalden för föda och medicin, men mångfalden påverkar också livskvalitet och andra delar av vårt liv, samt de ekosystem som människan är beroende av för sin välfärd. Många anser också att människan är förpliktigad att inte påverka de ekosystem som vi är delar av på ett destruktivt sätt, och att vi har ett ansvar både för vår omgivning och för kommande generationer. Förlusten av biologisk mångfald är ett allvarligt hot mot människans framtida existens. Det är viktigt att forskningen kan ge kunskap till stöd för att använda naturen på ett sätt som är ekologiskt hållbart. Till detta krävs forskningsinsatser inom många olika vetenskapliga discipliner, inte bara inom biologi och övriga naturvetenskaper utan också inom samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsområden Vetenskapsrådet anser med utgångspunkt från konventionens skrivelse om hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald att biologisk mångfald inte är att anse som ett väldefinierat forskningsämne i sig, utan innehåller element från ett antal olika ämnen inom såväl biologi som övriga naturvetenskaper, medicin, teknik, samhällsvetenskap och humaniora. Dessa ger olika perspektiv på "ämnet" biologisk mångfald. Centrala biologiska ämnen är ekologi, genetik, evolutionsbiologi, samt systematik och taxonomi. Inom samhällsvetenskaperna är bl.a. ämnen som behandlar förvaltning, förståelse för människans förhållande till naturen, ekonomi och naturresurser av största vikt för hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Kommittén för forskning om biologisk mångfald avser att finansiera naturvetenskaplig, teknisk, medicinsk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning om processer som förklarar mångfaldens uppkomst, hur den vidmakthålls, konsekvenserna av en minskad biologisk mångfald samt dess biologiska och samhälleliga betydelse. Forskning som beskriver eller kartlägger variation på gen- art- och ekosystemnivå kan också finansieras. Centralt är forskning om arters anpassningar, samspel, mönster och funktion i ekosystemen, och om biologiska och samhälleliga mekanismer som genererar och bevarar biologisk mångfald. Biologiska projekt kan studera frågor inom ekologi och andra viktiga ämnen, såsom evolutionsbiologi, systematik, taxonomi och genetik. Vi söker dessutom projekt inom samhällsvetenskap och humaniora som studerar grundläggande frågor om förvaltning, betydelsen av biologisk mångfald för människan och samhället, eller sätter dessa frågor i ett historiskt eller idéhistoriskt perspektiv. Kommittén identifierar också att det finns en brist på tvärvetenskapliga
3 projekt inom forskningsområdet och kommer att avsätta en del av medelstilldelningen till denna typ av projekt. Nedan följer en närmare beskrivning av forskningsområden som kommittén identifierar som centrala för forskning om biologisk mångfald. Biologisk mångfald som begrepp och diskurs Insikter om hur biologisk mångfald fungerar som koncept och begrepp vidgar våra horisonter när det gäller att förstå problembilder och se lösningar. Detta forskningsområde innefattar studier kring hur biologisk mångfald etablerats, används och utvecklas som begrepp inom forskning och miljöförvaltning. Det handlar dels om hur diskursen om biologisk mångfald relaterar till en vidare historisk och samhällelig kontext, dels om aspekter som maktstrukturer, historiesyn, bilden av naturen och människans relation till den, kunskapsbildning och kunskapssyn, etc. inom diskursen biologisk mångfald. Den biologiska mångfaldens betydelse för människor och i samhället Människors insikter om biologisk mångfald, liksom perspektiv på och inställning till densamma, är på sikt avgörande för mångfaldens bevarande och nyttjande. Väsentligt är också den biologiska mångfaldens funktion och betydelse i ett samhälleligt perspektiv. Förändringar i den biologiska mångfalden kan exempelvis leda till att nya medicinska problem uppstår. I detta forskningsområde innefattas studier av natursyn, föreställningar, värderingar, kunskaper och lärande, engagemang, användning i olika bemärkelser, ekonomisk nytta samt hälso- och vällevnadsaspekter med koppling till biologisk mångfald. Hit hör också forskning som syftar till att klarlägga de komplexa och dynamiska sammanhang som bruk av naturresurser och påverkan på växt- och djurliv är integrerade delar av. Förvaltning av biologisk mångfald Detta forskningsområde berör samhälleliga strategier för att bibehålla och hållbart nyttja den biologiska mångfalden. Intressant här är grundläggande frågor som rör förvaltningsstrukturer och organisation, demokratiaspekter, beslutsprocesser, juridiska, ekonomiska och kommunikativa styrmedel, fysisk planering, aktörer och olika former av samverkan, kommunikation och övervakning. Det kan också handla om kopplingar mellan biologisk mångfald och andra samhällsfrågor som lokal och regional utveckling, rekreation, rörlighet etc. samt studier av synergier och målkonflikter. Även naturvetenskapligt inriktad forskning kring samspelet mellan förvaltning och biologisk mångfald kan stödjas. Systematik, fylogeni och genetisk variation Biologisk mångfald är det yttre uttrycket för genetisk variation mellan och inom arter, och mellan ekosystem. Systematik inkluderar projekt som beskriver mönster och släktskap i ett fylogenetiskt perspektiv. Robusta fylogenier är en förutsättning för mycket forskning inom till exempel bevarandebiologi och evolutionär biologi, och för att förstå uppkomsten av organismers olika egenskaper. Till systematiken räknas också den vetenskapliga klassificeringen av arter, och högre taxa, i monofyletiska grupper (taxonomi) med tillhörande beskrivande delar. Häri ingår också utveck-
4 ling av metoder och teorier för beskrivning av biologisk mångfald. Kommittén avser dock inte att stödja rena faunistiska eller floristiska inventeringar. Molekylärbiologiska tekniker har det gjort möjligt att i detalj beskriva den genetiska variationen mellan och inom arter. Denna forskning ökar förståelsen för de processer som leder till reproduktiva barriärer mellan populationer, och artbildning i allmänhet, och ger insikter om avgränsningen av genetiska grupper/arter. Det finns idag undersökningar som visar att den genetiska variationen bland vissa undersökta organismgrupper är mycket större än vad man tidigare känt till. Denna kunskap påverkar vår bild av den biologiska mångfalden. Det är även av betydelse hur den genetiska variationen är kopplad till mångfald av genuttryck. Evolutionära mekanismer bakom den biologiska mångfalden Den biologiska mångfald vi ser idag har utvecklats genom evolutionära processer under miljontals år. Viktiga evolutionsbiologiska frågor för förståelsen och förvaltandet av biologisk mångfald är exempelvis: Hur har den biologiska mångfalden bildats? Vilka evolutionära mekanismer på individ/gennivå gynnar variation inom en art och bildandet av nya arter? Relevant är också morfologiska och fysiologiska anpassningar i relation till processer som genererar eller bibehåller biologisk mångfald. Denna forskning berör förändringar som på sikt kommer att etableras i genomet, och som ökar vår förståelse för både de bakomliggande orsakerna till den variation vi idag observerar och ger viktiga kunskaper om hur biologisk mångfald ska förvaltas för att möjliggöra fortsatt evolution. Även om vi ofta inte kan påverka dessa mekanismer på kort sikt, så kan denna forskning öka kunskapen om långsiktiga effekter av till exempel en utarmning av den genetiska variationen. Ekologiska mekanismer som bevarar biologisk mångfald Den biologiska mångfalden inom olika grupper av organismer upprätthålls och påverkas av ekologiska processer såsom predation, konkurrens om resurser, parasitism och sjukdomar, störningar och miljövariation. Omvänt kan dessa processer också leda till en utarmning av den biologiska mångfalden på både art- och gennivå. Studier av sådana processer på populations- och organismsamhälles-nivå, av arters samspel och de konsekvenser detta kan få för den biologiska mångfalden, i ekosystem med olika grad av mänsklig påverkan, är grundläggande för såväl bevarande som hållbart nyttjande av biologisk mångfald. Den biologiska mångfaldens funktion i ekosystemen Betydelsen av biologisk mångfald för olika ekosystemprocesser, för stabiliteten i dessa, och för ekosystemens buffertförmåga mot störningar, är ett viktigt forskningsområde som rönt stor uppmärksamhet internationellt under det senaste decenniet. Denna forskning är också av grundläggande betydelse för att analysera kopplingen mellan populations- och ekosystemekologi. Bättre grundläggande kunskaper om hur organismsamhällenas diversitet och sammansättning påverkar olika ekosystemtjänster, dvs. de naturliga ekologiska processer som samhället är beroende av, behövs för
5 att förstå kopplingen mellan den biologiska mångfalden och människans välfärd, och för grundläggande forskning kring naturresursers hantering i ämnesövergripande projekt. Kommittén stöder forskning kring den biologiska mångfaldens funktion i ekosystemen rörande både högre organismer och mikroorganismer. Mänsklig påverkan på miljön Habitatfragmentering Intensifierad markanvändning, habitatförluster och habitatfragmentering har lett till stora förändringar i faunan och floran. Hur ökar risken för utdöende om populationerna blir små, vilket ofta innebär minskad genetisk variation genom inavel, minskat genflöde, och ökad utsatthet för slumpfaktorer? Kommittén stöder forskning som berör grundläggande mekanismer och effekter i små populationer på gen-, individ-, populations- och artnivå. Klimatförändringar Vilka effekter kommer ett förändrat klimat att ha på ekosystemens artsammansättning och arternas genetiska variation? Hur kommer mångfalden i de ekosystem vi ser idag att förändras och utvecklas när klimatet förändras, och vilka konsekvenser får detta? Detta forskningsområde innefattar såväl teoretiska och empiriska studier. Introduktion av främmande arter - Introduktionen av främmande arter till olika ekosystem påverkar den biologiska mångfalden. Främmande arter har, avsiktligt eller oavsiktligt, introducerats i allt högre omfattning. Dessa arter kan genom konkurrens, predation, parasitism, genetisk förorening eller annan direkt påverkan drastiskt förändra livsvillkoren för naturligt förekommande arter och/eller påverka ekosystemens funktion. Nya arter kan också innebära nya sjukdomar och få hälsoeffekter som kan åsamka samhället stora kostnader. Forskning inom detta område kan till exempel besvara under vilka förhållanden introducerade arter blir framgångsrika och tar över inhemska arter. Även om detta inte sker, påverkar främmande arter den genetiska variationen bland de inhemska? Bevarandebiologi Forskning inom det internationellt etablerade området bevarandebiologi har diskuterats i flera avsnitt ovan. Detta område, som syftar till att bevara den biologiska mångfalden i så stor utsträckning som möjligt, innefattar många grundläggande frågeställningar som kommittén gärna stödjer. Kommittén stöder emellertid inte strikt autekologiska projekt som saknar en generell frågeställning relevant för forskning inom biologisk mångfald. Flervetenskapliga projekt Eftersom frågan om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald uppenbart kräver forskningsinsatser från skilda vetenskaper, finns det behov av att utveckla kompetens i att länka samman olika discipliner och åstadkomma kunskapssynteser. För att understryka vikten av detta definieras flervetenskap här som ett eget forskningsområde. Hit sorteras forskning som innebär samverkan mellan minst två olika vetenskapliga discipliner. Forskningen kan ha inomvetenskapliga inslag, men skall utgå från konkreta tvärvetenskapliga frågeställningar och syfta till gemensamma resultat och slutsatser som innehåller mer än en summering av de olika delarna.
6 Kriterier för medelstilldelning Kriterier för medelstilldelning är såväl hög vetenskaplig kvalitet som hög relevans för biologisk mångfald. Relevansen kan vara hög genom att inomvetenskapligt angripa viktiga mångfaldsfrågor, eller skapas genom ett ämnesövergripande angreppssätt på sådana problemområden. Kommittén gör sina bedömningar efter att ha inhämtat yttranden från Vetenskapsrådets berörda ämnesberedningsgrupper och i särskilda fall utomstående experter. Vetenskapsrådets uppgift är att garantera långsiktig kunskapsuppbyggnaden genom att finansiera grundforskning. Därför ser Vetenskapsrådets kommitté för forskning om biologisk mångfald som sin uppgift att stödja grundläggande forskning rörande den biologiska mångfaldens utveckling, betydelse, förvaltning, nyttjande och bevarande. Finansierad forskning ska förutom att den kombinerar hög relevans med hög vetenskaplig kvalitet, vara av långsiktig betydelse för förståelsen av processer som förklarar den biologiska mångfaldens uppkomst, vidmakthållande och betydelse inom såväl ekosystem som det mänskliga samhället. Ett nyckelbegrepp är grundläggande och långsiktig betydelse. Vetenskapsrådet prioriterar den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom forskningsfält av stor betydelse för förståelsen av den biologiska mångfaldens roll i socioekonomiska system, och i ekosystem med varierande grad av mänsklig påverkan.
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER MAR105 Grundläggande evolutionära och ekologiska principer, 7,5 högskolepoäng Basic principles in Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merSkolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven
Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Läs merProposition 2013/14:141 Miljödepartementet
En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBIOLOGI I VATTENMILJÖER
BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Läs merBiologi Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merSkogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare. Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9
Skogsbruk på ren svenska Lektion 2: Sveriges mesta miljöarbetare Tema: Biologisk mångfald Ämne: Biologi Årskurs: 7-9 Förord Sveaskog är landets största skogsägare. Det ger oss både mycket ansvar och många
Läs merNATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt
NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som
Läs merUtbildningsplan Masterprogram i biologi
Dnr: HNT 2016/65 Fakulteten förhälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i biologi Programkod: Programmets benämning: Inriktning: NABIM Masterprogram i biologi Ekologi och naturvård
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merUtdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merArv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Läs merKLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan
KLIMATET Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan Unga spekulerar och klimatet Universeum och Göteborgs Stad samarbetar kring satsningen KLIMATET. Tillsammans vill vi inspirera lärare och elever
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merEn trilogi i två delar
En trilogi i två delar Så har vi gjort Mikael Svensson Grovsortering screening IUCN/SSC Invasive Species Specialist Group (ISSG) Environmental Impact Classification of Alien Taxa (EICAT) Svensk förekomst
Läs merAn#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval?
An#bio#karesistens Kan det vara e2 sä2 a2 undervisa om naturligt urval? Gustav Bohlin Visuellt Lärande och Kommunika#on Medie- och Informa#onsteknik Ins#tu#onen för Teknik och Naturvetenskap E2 ökande
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merRemiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merBevara arter till vilket pris?
Bevara arter till vilket pris? Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, är en statlig myndighet. Formas stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning som uppfyller höga
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merLOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences 1. Fastställande Examensbeskrivning för naturvetenskaplig
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merAtt få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.
"Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merArbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs merLBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 08 LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng Biology 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merSamarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet: BIOLOGI med inriktningar
1(7) Id: SLU ua 2016.3.2.1-2526 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Forskning och utbildning på forskarnivå Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsfattare: Nämnden för utbildning på forskarnivå (Fun-NJ) Avdelning/kansli:
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng Master s programme in Biology 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för, masterprogrammet
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige
Läs merMedborgardialog med unga
10 Medborgardialog med unga Västsverige växer och nya byggen är ständigt på gång. Det kan handla om att bygga för ett hållbart resande med resor som ger låga koldioxidutsläpp och samtidigt sker på ett
Läs merNABIO, Masterprogram i biologi, 120 högskolepoäng Master Programme in Biology, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NABIO, Masterprogram i biologi, 120 högskolepoäng Master Programme in Biology, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå
Läs merTentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl
Namn: Kod:. 1 MIUN Sundsvall Institution NAT SA Tentamen i Zoo Systematik och Morfologi Torsdagen den 18 januari 2007 Kl 8.00 13.00 Poäng: Max: VG (70%): Kom ihåg att läsa frågorna noggrant och att svara
Läs merUrban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU
v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merINSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP BIO214 Dynamik i naturliga populationer - från individ till ekosystem, 15 högskolepoäng Dynamics of natural populations - from individuals to ecosystems, 15
Läs merLÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94
LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94 2010/2011 Arbetsområde: Livsformer Utvecklar kunskap om olika livsformer och deras betingelser utvecklar kunnande i de olika arbetssätten inom biologin, som fältobservationer
Läs mer8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan
8FA224 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2014 HT Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2013-10-30 Reviderad Diarienummer
Läs merBetygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment
Betygskriterier Biologi Åk 7 MÅL Eleven skall kunna principen för vetenskapliga namn skilja på art, släkte och familj känna till egenskaper som är utmärkande för liv samt livets indelning i fem riken känna
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs mer8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan
8MEA07 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-12-07 Reviderad
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merFiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
Läs merMiljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet
Miljöövervakning av genetisk mångfald Linda Laikre Stockholms universitet Genetisk variation osynliga verktyg för överlevnad och anpassning Genetisk variation = förekomst av varianter av enskilda gener/arvsanlag
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merEKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET
EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merLångsiktiga mål för Svenska artprojektet
ArtDatabanken STYRDOKUMENT Långsiktiga mål för Svenska artprojektet Dokumenttyp: Måldokument/strategi Version: 4: 2017-05-17 Beslutsfattare: ArtDatabankens chef, Lena Sundin Rådström Beslutsdatum: 2017-05-17
Läs merKURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng
KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU
Läs merBIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk är naturvetenskapligt och behandlar den biologi som har betydelse för arbete med djur och växter inom naturbruk. Kunskaper om marken och växternas biologi är centrala
Läs merBiodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merUndervisningsmål Biologi Årskurs 1-9
Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.
Läs merBilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd
1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (4) 2015-12-02 Dnr SU FV-3.2.5-3806-15 Lokal examensbeskrivning Naturvetenskaplig masterexamen Huvudområde: Biodiversitet och systematik Biodiversity and Systematics Biodiversitet och systematik är den
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs mer