Integration i Landsbygdsföretagande. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Integration i Landsbygdsföretagande. Slutrapport"

Transkript

1 Integration i Landsbygdsföretagande Slutrapport Mariama Elyadini

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Projekttid och finansiärer... 5 Aktörer... 6 Projektgrupp... 6 Samarbetspartners... 6 Styrgrupp... 7 Mål ) Mål Kompetens... 7 Aktivitet... 7 Styrkor... 7 Svårigheter... 8 Långsiktig effekt ) Mål Integration... 8 Aktivitet... 8 Styrkor... 8 Svårigheter... 9 Långsiktig effekt ) Mål Förankring... 9 Aktivitet... 9 Styrkor... 9 Svårigheter... 9 Långsiktig effekt ) Mål Rekrytering till landsbygden Aktivitet Styrkor Svårigheter Långsiktig effekt ) Mål Modell Vad är integration? Möteplats Resultat (Modellen presenteras separat) Styrkor

3 Svårigheter Beskrivning av projektets arbetsprocess Rekrytering av deltagare Information och kartläggning Samordning och utvärdering Teori Studiebesök Praktik/arbetsplats Avslut Vad som behöver utvecklas i ledningsfunktionen Resultat Attityder/Opinion Kompetensutveckling Landsbygdskunskap (Grön näring) Studiebesök Praktik Arbetstillfällen Matchning av arbetskraft Årstidsfaktorer Språk Allmänna kommunikationer Försäkringar Arbetsmiljölagen Personalutrymmen Arbetskläder och säkerhetsutrustning Handledning på plats Utbildning och yrkeskompetens Kulturkrockar Samarbeten Slutsats Reflektioner/nya frågor

4 Sammanfattning -Landsbygden kan bli nyckel till nya svenskars framtida möjlighet på arbetsmarknad Problemet med pensionsavgångar och rekrytering till företagande på den svenska landsbygden är en angelägen fråga och projektet har hittat en väg att tillgodose nysvenskars behov av praktik/jobb samt landsbygdens behov av arbetskraft. Ett samarbete med myndigheter, organisationer och företag har gett ett stort kontaktnät kring företagande inom den gröna näringen. Genom information om anställningsbidrag, anpassning av arbetsuppgifter och tider efter arbetsgivarnas och deltagarnas behov, har projektet skapat 22 praktikplatser och 40% av deltagarna har fått anställning. Detta var ett direkt resultat av personliga möten mellan projektledaren och arbetsgivare. En deltagare har startat eget utanför den gröna näringen och en annan håller på att starta eget inom den gröna näringen. Företagen som erbjudit praktikplatser och tagit emot studiebesök har blivit medvetna om vilken resurs som de nya svenskarna är för landsbygdens utveckling. Tillgången till praktik- och arbetsplatser begränsades dock då de allmänna kommunikationerna inte trafikerade alla delar av landsbygden och de flesta i målgruppen saknade körkort och bil. Ett boende på landsbygden var inget alternativ då deltagarnas ekonomi inte tillät hus- eller gårdsköp. Avsaknaden av erfarenheter från svensk landsbygd och landsbygdsnäring varit ett hinder för att deltagarna skulle våga starta egna verksamheter inom den Gröna Näringen. Projektet har arbetat med kompetenshöjning genom att varva teori med praktik. Deltagarna har utökat sitt ordförråd inom den gröna näringen och motivationen att utveckla sina kunskaper i svenska språket väcktes. De har även fått en bild av hur ett modernt, svenskt lantbruk drivs. Viktiga framgångsfaktorer har varit ett tydligt mål, att hitta passande praktik och arbetstillfällen för deltagarna, samt ett lösningsfokuserat arbetssätt. Alla aktiviteter har genomsyrats av grundvärderingen att människan är i fokus och projektet har strävat efter att hitta långsiktiga lösningar med hänsyn till varje individs förutsättningar och livssituation. Arbetet med de mjuka värdena, kortade vägen till en hållbar lösning av försörjning och integrering då det blev rätt från början. Det finns ett behov av en mötesplats för nysvenskar och landsbygden då några aktörer är intresserade av ett fortsatt samarbete med projektet angående integrationsfrågor inom den gröna näringen, t ex sfi. (svenska för invandrare). 4

5 Inledning Projektledare har genom sitt arbete i ett invandrartätt bostadsområde sett familjer splittras när barnen lär sig språket och växer in i det svenska samhället medan deras föräldrar lever kvar i sitt hemlands kultur, isolerade från samhället. En viktig väg in i samhället är ett arbete. Ann-Helene Fernberg verksamhetschef på NBV har ett gott samarbete med olika invandrargrupper och har därigenom sett de svårigheter som finns för att komma in på arbetsmarknaden. Tillsammans ville vi med detta projekt verka för en reell integration i arbetslivet inom de gröna näringarna då många nya svenskar har kunskaper och yrkesutbildningar med sig som skulle kunna utvecklas till en yrkeskompetens med stöd av praktik och utbildning. Rapporten visar hur projektet har arbetat för att skapa en mötesplats där landsbygdens och nysvenskarnas behov möts. Rapporten redovisar projektets aktörer samt mål - uppfyllelse, styrkor, svagheter och en utvärdering. Därefter beskrivs projektets arbetsprocess och förslag på åtgärder för en lyckad integration på landsbygden. Rapporten avslutas med reflektioner över nya frågor som väckts under projektets gång. Tack alla samarbetspartners och arbetsgivare för ert stöd och engagemang. Tack till alla fantastiska projektdeltagare som delat med sig av sina erfarenheter och öppet framfört sina åsikter. Bakgrund Många företagare på landsbygden går i pension under de kommande åren. Inom hantverk, lantbruk och övrigt landsbygdsföretagande finns företag som har svårt att hitta någon som kan ta över driften av gården när ägarna närmar sig pension. Likaså kan det inom befintliga företag på landsbygden finnas möjligheter till dels bisysslor kopplade till mark/skog och jordbruk, dels förädling av produkter och tjänster. Sverige är ett land med en låg andel utrikesfödda verksamma inom jordbruket. De nyanlända placeras vanligtvis i större orter och den information de får om boende och arbete på landsbygden är undermålig. Idag finns inga tydliga kanaler för hur man ska ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som de nya svenskarna har inom den Gröna näringen. Projektet bygger på en förstudie där behoven hos landsbygdsföretagaren och behoven hos varje individ definierades då det är viktigt att matchningen mellan berörda parter fungerar. Syfte Ta tillvara den kompetens och de erfarenheter som nya svenskar har inom de areella näringarna samt att genom praktik och utbildning öka anställbarheten/eget företagande. Projekttid och finansiärer Projektet genomfördes t.o.m och finansierades av Regionförbundet Östsam och Länsstyrelsen i Östergötland. 5

6 Aktörer Projektet har initierats av NBV Östergötland (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet). Utöver deltagarna i projektgruppen, styrgruppen och samarbetspartners, har projektet anställt en kursledare, Birgitta Andersson. Birgitta har lett studierna som arrangerats av NBV. Projektgrupp Projektansvarig och projektsamordnare Ann-Helene Fernberg, Verksamhetschef NBV Tel: eller Mail: Projektledare Delprojektledare Mariama El Yadini, kontrakterad av NBV Tel: Mail: Carin Sellgren, verksamhetsutvecklare NBV Delprojektledare t.o.m ?? Samarbetspartners Arbetsförmedlingen Kinda Håkan Karlsson Styrgrupp Gunvor Karlsson Rekrytering av deltagare Arbetsförmedlingen Linköping Peter Holmsten Styrgrupp Ann Fröberg Rekrytering av deltagare Utbildningar Flyktingsamordning i Kinda Erik Björklund Styrgrupp IFS/Almi Faruk Muhic Info om att Starta eget Olga Krouchinskaia Jobb och kunskapstorget Karin Lindgren Styrgrupp Karin Granath Rekrytering av deltagare Lantbrukarnas Riksförbund Peter Borring Styrgrupp Nätverkskontakter NBV Ann-Helene Fernberg Styrgrupp Arbetstidsprojektansvarig Ekonomi NuLink-idéer för tillväxt Michael Nydén Kontakter Utbildningssamordnare Nyföretagarcentrum Linköping Catarina Tillman Rådgivning Vretagymnasiet Åsa Rytthammar Utbildning traktorkörkort Vuxenutbildning Lena Tuffin Yrkesutbildning Växtkraft Kinda Roland Frithiofsson Styrgrupp Nätverkskontakter Hushållningssällkapet Christina Enudd Nordström Styrgrupp Nätverkskontakter. 6

7 Styrgrupp Styrgruppen leddes av Ann-Helene Fernberg. Medlemmar i styrgruppen var: Arbetsförmedlingen Linköping Peter Holmsten Regionschef Arbetsförmedlingen Linköping Ann Fröberg Arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen Kisa Håkan Karlsson Sektionschef Jobb och kunskapstorget Karin Lindgren Enhetschef Kinda Kommun Erik Björklund Flyktningssamordnare Lantbrukarnas Riksförbund Peter Borring Ordförande/representant NBV Ann-Helene Fernberg Verksamhetsschef NBV Mariama El Yadini Projektledare Länsstyrelsen Pontus Karlbom Integrationssamordnare Hushållningssällskapet Christina Enudd Nordström Projektledare Växtkraft Kinda Roland Frithiofsson Ansvarig Östsam Catherine Szabó Samordnare Mål I projektplanen ingår fem mål och målen redovisas nedan var för sig. 1) Mål Kompetens Att erbjuda nya svenskar individanpassad kompetenshöjning och praktik inom näringslivsinriktad verksamhet t.ex. jord-, skogsbruk och företagande Aktivitet Skapat ett nätverk av arbetsgivare på landsbygden som är villiga att ta emot praktikanter Skapat ett nätverk av verksamheter som arbetar med, eller är villiga att utveckla, utbildningar inom den gröna näringen Efter praktiken utvärderat vilken kompetens som deltagaren behöver komplettera med för att bli konkurrenskraftiga inom landsbygdsnäringen Teorigenomgångar med deltagarna, bland annat svenska utryck och termer/redskap specifika för jord- och skogsbruk Studiebesök. Deltagarna fick uppleva den svenska landsbygden, fick information om verksamheter samt hur företagen startat Praktik för deltagarna Styrkor Projektets arbetsmetod att boka tid för personliga besök hos arbetsgivarna. Detta har sparat på arbetsgivarnas tid och projektet har på plats fått bilda sig en uppfattning av verksamheten Deltagarna har snabbt kommit ut på praktik Lyhördhet. Projektet har lagt ned mycket tid på att lära känna deltagarna samt lyssnat på arbetsgivarnas behov Fokus på den enskilda människans situation motiverade projektet att hitta hållbara, långsiktiga helhetslösningar. 7

8 Svårigheter Allmänna kommunikationer saknades till vissa delar av landsbygden Det saknades kortare yrkesutbildningar på lätt svenska För att kunna söka till utbildningar krävdes kunskaper i svenska på minst sfinivå SAS Kravet på språkkunskaper hos praktikanterna varierade mellan olika arbetsgivare. Pga detta ansågs kunskaperna i svenska språket hos vissa deltagare vara för låga Deltagarnas CV innehöll yrkestitlar som saknade motsvarighet i Sverige eller inte överensstämde med den svenska definitionen. CV behövde även kompletteras med erfarenheter som deltagaren inte trodde var meriterande i Sverige då det inte värderats i hemlandet, t ex erfarenheter från djurhållning Arbetsgivarna måste vara medvetna om och acceptera/ta hänsyn till: o Tid. Tolerans och vilja att hjälpa nysvenskar med integrering. En praktikplats är mer än insyn i arbetsuppgifter, det är även en insyn i svensk kultur o Mjukstart. Kan vara länge sedan nysvenskar arbetat så kropp och själ måste få tid att vakna Långsiktig effekt Praktikplatser kan snabbt erbjudas och nysvenskarnas kompetenser verifieras, valideras mot svenska definitioner och dokumenteras på ett adekvat sätt. Ökad möjlighet till praktik hos nya svenskar inom den gröna näringen när det finns etablerade kontakter med arbetsplatser som har erfarenhet och kompetens att erbjuda för individen utvecklande praktikperioder. 2) Mål Integration Att minst deltagare ska komma i arbete, utbildning eller eget företagande. Och att vi räknar med ett 35-tal deltagare totalt. Allt med syfte att dels bidra till effektiv integrering i samhället dels stödja utveckling av landsbygden Aktivitet Språkutveckling. Kursledaren uppmuntrade till diskussioner inom gruppen där deltagarna berättade utifrån sina egna erfarenheter Samhällsinformation. o Arbetsmarknaden o Företags former Studiebesök. Deltagarna fick träffa och presentera sig för arbetsgivarna samt gavs möjlighet att få en bild av arbetsplatsen. Styrkor Arbetsgivarnas positiva inställning till att öka mångfalden på landsbygden Mod. Projektledaren vågade ta diskussioner om fördomar, både hos svenskar och nysvenskar Projektledarens egen bakgrund som utlandsfödd tillförde projektet en förståelse för nysvenskars situation och om kulturskillnader. Tydlighet och coaching. Projektet fokuserade på deltagare med intresse av arbete på landsbygden och som accepterade arbetsgivarens krav på personliga egenskaper Språkkunskaper hos projektledaren. Tid har sparats då kommunikation kunnat ske utan tolk på engelska, franska och arabiska NBV är inte en myndighet. Det fanns en misstänksamhet mot myndighetspersoner. Projektets fokus på individens livssituation. 8

9 Svårigheter Deltagarna saknade tillräckligt med erfarenheter från hur landsbygdsnäringar fungerar under svenska förhållanden för att kunna starta eget Arbetsförmedlingens rutiner. Handläggarna bytte deltagare och överlämningen tog ibland tid. Deltagarnas förtroende för myndigheter. Pga dåliga erfarenheter av myndigheter från sitt hemland och bristande kunskaper kring svenska lagar och regler, tordes inte deltagarna ställa de frågor som de ville ha svar på direkt till myndighetspersonerna utan de vände sig till släkt och kompisar som gav sina tolkningar av spelreglerna. Detta gav många gånger en felaktig bild av verkligheten som togs för en sanning. Moraliskt stöd till arbetsgivare. Företagare som aldrig haft anställda hade många frågor och ville personligen diskutera dessa frågor med Arbetsförmedlingen då de var angelägna om att göra rätt från början. Avgörande för möjligheter till en genomförbar utvecklingsplan påverkades av individens erfarenheter och attityd: o Vilja ta del av den svenska kulturen och bli en del av samhället. Här utmanades bl a synen på samhällsstruktur och invanda könsroller. Motivation att utveckla sina kunskaper i det svenska språket o Har redan haft praktikplatser som inte gett något jobb. Accepterar därför inte fler praktikplatser utan var enbart intresserade av anställning Långsiktig effekt Nysvenskar kan snabbare bli en del av samhället när de blir medvetna om spelreglerna och ser möjligheterna till utbildning och jobb 3) Mål Förankring Att påverka attityder kring mångfald och landsbygdsnäringar och att skapa nytänkande, innovationer som bidrar till landsbygdsutveckling Aktivitet Projektet visade företag på möjligheterna till anställning av nysvenskar: o Informerade arbetsgivare om anställningsbidrag(nystartsjobb och Instegsjobb) och om deltagarnas erfarenheter och kompetenser o Informerade nysvenskar om möjligheterna att arbeta och bo på landsbygden o Informerade politiker och tjänstemän om projektet Styrkor Stödet från arbetsgivare och organisationer/myndigheter har varit positivt och de har villigt delat med sig av sina kontaktnät Projektledarens utländska bakgrund, engagemang och tydlighet gav trovärdighet i diskussionen med nysvenskar Svårigheter Projektet har inte haft några svårigheter i arbetet med detta mål Långsiktig effekt Företagarna ser nya möjligheter, genom att aktivt bidra med praktikplats och handledning vilket ökar tillgången till anpassad kompetens och arbetskraft samt de egna referensramarna vidgas genom nysvenskarnas erfarenheter från sina hemländer. 9

10 4) Mål Rekrytering till landsbygden Att skapa möjligheter för hela familjer såväl som för ensamkommande till inkomst och boende på landsbygden Aktivitet Projektledaren har förhört sig om lantbrukarnas inställning till möjligheter för nysvenska familjer att hyra ut tomma hus som står på deras mark Projektledaren har förhört sig om lantbrukarnas egna idéer på hur transport kan lösas Projektledare diskuterade möjligheten att ersätta utländsk arbetskraft med nysvenskar, några i taget, och låta hela familjer flytta Informerade företagen om nysvenskarnas förutsättningar och behov för att leva och bo på landsbygden Styrkor Arbetsgivarnas var öppna för lösningsförslag, samarbetade gärna och var även villiga att göra egna investeringar för att lösa problemet med bristen på arbetskraft Intresset hos nysvenskarna att bosätta sig på en enslig gård var tveksamt men det fanns intresse av att veckopendla till ett arbete och att bosätta sig på en mindre ort Svårigheter Nysvenskarna hade varken körkort eller bil och var därför beroende av allmänna kommunikationer Det saknades bostäder på landsbygden. Deltagarnas ekonomi tillät inte hus- eller gårdsköp. Deltagarna saknade information och ekonomiska möjligheter till arrenden Långsiktig effekt Landsbygden, mindre orter, återbefolkas och när tillgång på kompetens och arbetskraft ökar, öka förutsättningarna för att öka landsbygdföretagandet. 5) Mål Modell Att generera en användbar metod, som styrgruppen aktivt kan verka för implementering i den ordinarie verksamheten Vad är integration? Enligt projektet betyder integration att vara en del av en helhet, och att känna trygghet i detta. Enligt projektet behövs följande fokus för att uppnå integration: Att tala svenska Kunskap om den svenska koden, dvs oskrivna regler i vardagen och på arbetet. (attityder och beteende) Har en yrkeskompetens/identitet Har kunskap om rättigheter och skyldigheter i samhället samt spelregler t ex på arbetsmarknaden. Konkurrenskraft 10

11 Möteplats Mötesplatsen är en bro mellan landsbygden och nya svenskar som har intresse, erfarenhet och kunskaper inom gröna näringen. Den ska arbeta aktivt för att möta behoven hos den konkurrenskraftiga nysvensken och arbetsgivarna för att få till stånd en praktikplats/läroplats eller en anställning. Resultat (Modellen presenteras separat) Styrkor Modellen är generell med avseende på bransch och målgrupp. Svårigheter Modellen innehåller tvärgående processer och samarbete över myndighetsgränser behöver förbättras. Beskrivning av projektets arbetsprocess Processen beskriver deltagarnas väg genom projektet. Avtal skrevs med Arbetsförmedlingen och Jobb och kunskapstorget om att deltagaren under max 6 månader hade rätt till projektets tjänster. 11

12 Rekrytering av deltagare Deltagarna rekryterades kontinuerligt från Arbetsförmedlingen, Jobb och kunskapstorget, Elsa Brändströms skola samt Medborgarskolan genom att kursledaren och projektledaren var ute och informerade om möjligheter till arbete på landsbygden. Deltagarna i Kisa var en homogen grupp från Somalia med likartade behov av fortbildning så deltagarna splittrades inte utan följdes åt som en grupp. Övriga deltagare bildade ingen homogen grupp utan det var stora individuella skillnader med avseende på: Språkkunskaper Formell utbildning Kunskap om det svenska samhället och arbetsmarknad Kunskaper om den svenska landsbygden och den Gröna Näringen Projektledaren var tidigt i processen tydlig med vilka kriterier som krävdes för att få delta i projektet: Tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna kommunicera på svenska Ha fysiska förutsättningar för att kunna utföra kroppsarbete 12

13 Ett intresse av den gröna näringen Accepterade att gå ut på praktik, då projektet ville vara säker på att utbildning och de personliga egenskaperna kunde matchas mot arbetsgivarnas krav Vara beredd på att få pendla till arbetsplatsen Information och kartläggning Projektet tog emot nysvenskar som uttryckt ett intresse av att verka inom den Gröna Näringen. Projektledaren intervjuade och kartlade personens kompetenser, både teoretiska och praktiska, intresseområde inom den Gröna Näringen samt kunskapsnivå i det svenska språket. Tillsammans skrev de ner en individuell handlingsplan med de insatser som projektet kan bidra med för att öka deltagarens konkurrenskraft. Behovet av utbildning/vägvisning varierade mycket pga att deltagarna inte var en homogen grupp. Under intervjun samtalade de även om deltagarens familjesituation för att utreda om deltagaren behövde hjälp med några praktiska frågor. Samordning och utvärdering Deltagarna deltog endast i de teoretiska genomgångar där de saknade kunskaper och utöver den teoretisk undervisning gjorde deltagarna studiebesök hos företag på landsbygden för att skapa kontakter och öka deltagarnas kunskaper om företagande. När deltagaren fått baskunskaper om den svenska landsbygden och företagande, gjordes en utvärdering där deltagaren tog ställning till om han/hon ville fortsätta inom den Gröna Näringen. Beroende på intresse fördjupades de teoretiska kunskaperna inom vald inriktning och projektet sökte upp arbetsgivare för att hitta praktik/lärlingsplats eller en anställning. Under hela processen höll projektledaren kontakt med deltagarna och arbetsgivarna för att försäkra sig om att de kände sig trygga med situationen. De deltagare som ville skaffa en yrkesutbildning eller starta eget fick hjälp med kontakter. Teori Studier har skett i cirkelform. Vid träffarna har vi haft information med hjälp av bilder och diskussioner då vi har jämfört svenska förhållanden med deltagarnas hemländer. Inför studiebesöken hade vi haft information som rörde gården, arbetsplatsen eller platsen som vi skulle besöka. Efter studiebesöket hade vi en uppföljning med en diskussion. Projektet har haft problem med att hitta material på lätt svenska och för vuxna. Materialet har därför bestått av delar från böcker, internet och broschyrer. Det svenska lantbruket del 1 och 2 från LRF har deltagarna fått. Se bilaga Studiematerial och källor som använts i projektet för mer information. Studierna har behandlat följande områden: Svenskt klimat Svensk odling Svensk miljövård Det svenska jordbrukets utveckling från 1850 till nu. Skydd i naturen 13

14 Djurhållning, husdjur Allmänt om Östergötland Starta eget Studiebesök Gemensamt för nysvenskarna i projektet var att de aldrig besökt den svenska landsbygden och studiebesök/utflykter var därför en viktig aktivitet. Besöken var ett komplement till de teoretiska genomgångarna för att göra informationen tydlig och för att visa upp landsbygden och dess stora variation av verksamheter. Deltagarna har fått se produktionen samt fått information om hur verksamheten startat, bland annat vilka kanaler ägarna använt sig av. Deltagarna fick möjlighet att visa sina kunskaper som de inte kunde förmedla i en sal i staden då de svenska orden saknats. Praktik/arbetsplats Deltagarna har haft praktik 2-3 dagar i veckan och praktiken varade i max 6 månader. Under projekttiden behöll deltagarna sitt aktivitetsstöd och sin etableringsersättning från Af och Jobb och kunskapstorget. De var även försäkrade genom samma avtal. Projektet har sökt praktikplatser där deltagarna kunnat utnyttja de kommunikationer som fanns. Inför en praktik/anställning har projektledaren haft samtal med deltagarna där information om arbetsgivarens förväntningar tydligt framgått. Projektledaren var tydlig inför arbetsgivarna att de skulle kontakta projektet om det uppstod problem samt stöttade arbetsgivarna med administration efter förhandlingar inför en anställning. Avslut Deltagarna lämnade projektet när något av följande inträffat: erhållit tillsvidareanställning erhållit säsongsarbete som löpte över slutdatum för avtalstiden kontakt var etablerad med Almi eller motsvarande avtalstiden var slut Vad som behöver utvecklas i ledningsfunktionen Research. Projektet kunde vara mer förberett inför de problem som liknande projekt upplevt, t ex minimikrav på kunskaper i svenska språket och problem med transporter. Vad vi tagit för givet. Deltagarnas kunskaper om den svenska landsbygden var i princip obefintligt så startsträckan innan arbetet med jobbsökandet blev längre än beräknat. Avsaknaden av erfarenheter från svensk landsbygd och landsbygdsnäring var ett stort hinder för att deltagarnas skulle våga starta egna verksamheter inom den Gröna Näringen. 14

15 Resultat Attityder/Opinion NBV är intresserade av att starta cirklar på lätt svenska inom den gröna näringen, t ex odling Linköpings kommun driver projektet Odla Skäggetorp och ska utöka projektet med studiecirklar om stadsodling tillsammans med NBV Jobb och kunskapstorget har startat projektet sfi online. Ett kunskapsområde avser den gröna näringen och kursledare från projektet Integration i landsbygdsföretagande bidrar med framtagning av en ordlista med termer från den gröna näringen Elsa Brändströms skola är intresserade av att samarbeta med projektet för att ge eleverna information om landsbygden och den gröna näringen Vreta Naturgymnasium är villiga att arrangera en introduktionskurs för nysvenskar, Introduktionskurs till svensk landsbygd. Kursen ska utbilda i svensk kultur, bland annat om oskrivna regler, samt ge en bild av hur livet på landet är, t ex att arbetstiden styrs av vädret. Kursen ska även ge deltagarna tillfälle att få prova på olika arbetsuppgifter, både i ladugården och på åkern. För att få delta på kursen krävs ett intresse för landsbygdsnäringen och acceptans för att endast svenska talas på kursen. Reportage i Corren om röjningsarbetet i Kisa Projektets deltagare har blivit väl mottagna hos arbetsgivare som t ex har ställt upp som handledare och betalat arbetskläder Politiker och tjänstemän, utöver medlemmarna i styrgruppen, som projektet haft kontakt med för att förankra och sprida information om projektet: Myndighet/Institution Linköpings kommun Länsstyrelsen Östergötland Mjölby kommun Hushållningssällskapet Jordbruksverket Uppsala Universitet Leader Folkungaland Kontaktperson Faiz Jaber, Carina Boberg Fredrik Gustafsson, Marie E Daun, Karin Armgren Alma Basic Linda Pergelius Thorbjörnson, Integrationsutvecklare Akarawato Slay Agouda, Mångfaldsstrategi Per Nilsson, VD (f.d) Peter Melin, avdelningschef landsbygdsavdelningen Susanne Stenbacka, PhD Kulturgeografiska institutionen Jeanette Uner Kompetensutveckling Deltagarna påpekade hur viktigt det var med en praktikplats där de fick arbeta tillsammans med svenskar och att höra det svenska språket, fick en känsla för melodin. De har utökat sitt ordförråd och motiverats till fortsatta språkstudier. 15

16 Landsbygdskunskap (Grön näring) Nysvenskarnas kunskaper om den svenska landsbygden var i bästa fall mycket lågt. Ytterst få deltagare hade innan projektet varit utanför stadsgränsen och de hade t ex inte hört talas om sjön Roxen. Deltagarna saknade erfarenheter, och framför allt information, om den svenska landsbygden och landsbygdsnäringen. Detta faktum överraskade projektet. Landsbygden som boendemiljö och försörjningsmöjlighet fanns inte inom deltagarnas referensramar. Projektet har gett deltagarna en inblick i hur livet på landet fungerar, boendet och som arbetsplats samt fått följande erfarenheter: lärt sig olika arbetsuppgifter genom att praktiskt få genomföra dessa att pendla relativt långa sträckor och detta har fungerat bra då motivationen att få ett arbete dominerade bilden från hemladets landsbygd som en plats med fattigdom har ändrats då de har fått kunskap om hur ett modernt, svenskt lantbruk drivs praktik och studiebesök har gett deltagarna tillräckliga kunskaper för att kunna avgöra om de vill fortsätta inom den gröna näringen eller inte Studiebesök Under projektet har studiebesök genomförts mellan december 2012 till oktober 2013 inom följande verksamheter: Plats/gård Kontaktperson, ägare Inriktning inom gröna Datum näringen Öjebygård Lars-Gunnar Samuelsson Djurhållning, mjölkproduktion Vretagymnasiet Åsa Rytthammar Djurhållning och Info.om utbildningar i jordbruket Vretagymnasiet Peter Borring Maskiner i jordbruket Askeby trädgård AB Thomas Göransson Växtodling , Bostället, vedungsbageri Karin Livsmedelsförädling Brunneby Musteri AB Gunnar Kjellin Livsmedelsförädling Fillinge mellangård Per Svensson Djurhållning, Växtodling Agne Svensson Löts gårdsmejeri Livsmedelsförädling Stavsäter skattegård Eva Sievert Djurhållning, Växtodling Torpa Gård Konferens & Event Bengt Samuelsson Turism Täljestad ägg AB Erik Wilhelmsson Djurhållning Valla södergård Britt-Marie Fredriksson Växtodling Westervin Åke Wester Växtodling, Livsmedelsförädling Gamla Linköping Stadsnära odling Odla Skäggetorp Liselott Johansson Stadsnära odling Trädgårdsföreningen Stadsnära odling Bjärka Säby Landsbygden

17 Stångån Nykvarn Landsbygden Rosenkällasjön Landsbygden Roxen, Kungsbro Landsbygden Vretagymnasiet Janne Wretemark Djurhållning *Jobb och kunskapstorget lånade ut en bil med chaufför för studiebesök Praktik Projektet har skapat ett nätverk av 9 st företagare som erbjuder praktikplatser och/eller arbetstillfällen. Följande företag har tagit emot praktikanter från projektet: Företag Fillinge mellangård Askeby Trädgård Design och snickeri Kinda Kommun Idingstad Säteri Hotell och Konferens Trädgårdsoasen Linköping AB Ånstänga Lantbruk och Handelsträdgård Peab Facila Totalt Antal praktik platser 7 st 2 st 3 st 4 st 2 st 1 st 1 st 1 st 1 st 22 st Praktiken har varit ett mycket uppskattat moment för samtliga praktikanter då praktiken ökade självförtroendet hos deltagaren som fick tillfälle att visa sin kompetens. Arbetstillfällen 54 personer, varav 10 i Kisa, kontaktade projektet. 30 st personer, varav 6 kvinnor, har deltagit i projektet och av dessa har 10 st fått anställning inom den gröna näringen varav 6 st var säsongsanställning (upp till 2 månader) 3 st fått anställning utanför den gröna näringen (Inom vård och lokalvård) 1 st har startat eget utanför den gröna näringen (Skomakare) 1 st är intresserad av att starta eget inom den gröna näringen (Livsmedelsförädling) 1 st har påbörjat Svetsutbildning 1 st har påbörjat utbildning inom industrin. 17

18 Kön Land/Ålder Antal Bakgrund/utbildning Praktikplats Resultat år i Sverige M Irak / 45 6 Snickeri, haft eget hönseri Fillinge, Teori varvat med praktik Mellangård M Somalia/ 53 5 Revisor, Växte upp på landet Fillinge, Teori varvat med praktik Mellangård M Irak/ 42 6 Försäljning av höns Teori behöver mer kunskap på M Somalia / Trädgårdstekniker i Sverige Grund skola i Somalia M Irak / Mekanik i Irak Industriteknisk utbildning. 3- årig lantbruksutbildning på Vreta gymnasiet i Linköping M Turkiet / 54 Växt upp i Kock utbildning Intresserade av mejeri Sverige M Etiopien / 53 3 Forskare inom växtodling Agronom utbildat i Tyskland Facila Askeby trädgård/ Trädgårdsoasen i Linköping AB/ Idingstad Säteri svenska språket. Efter några studiebesök bestämde han sig för att den gröna näringen inte passar honom så projektet hjälpte honom med praktikplats inom lokavård som led till jobb Teori varvat med praktik Fick anställning på Idingtad Säteri Intresserad av att starta eget inom livsmedelsförädling Teori intresserad av svensklantbruk. Vill praktisera när han är klar med grund sas. K Iran / Intresserad av växtodling Askeby trädgård Fick anställning M Iran / 48 2 Agronom han har dessutom utbildning i biodling. Askeby trädgård Teori varvat med praktik. vill bli klar med SFI M Irak / 40 6 Snickare Designer utbildat i Irak Snickeri & Design F.D Teori varvat med praktik. Fick anställning M Spanien/ 36 3 Trädgårdsarbetare, Teknikrådgivare i miljö och Idingstad Säteri Teori varvat med praktik. Fick anställning jordbruk i Spanien M Somalia/ 30 9 Försäljning, djurskötsel Kinda kommun Teori varvat med praktik Fick anställning M Somalia/ 28 2 Röjning Kinda kommun Teori varvat med praktik Fick anställning M Somalia/ 29 3 Företag och restaurang Kinda kommun Teori varvat med praktik Fick anställning M Somalia/ mån. Målare. Röjsågsutbildning i Sverige Kinda kommun Teori varvat med praktik Fick anställning K Somalia / 43 4 Jobbat inom restaurang, lager Teori vill bli klar med Sfi D och djurskötare, K Somalia / Intresserade avväxtodling Teori har ändrat sig och vald mån. K Serbien /32 6 Agronom växt upp på landet, är öppen till alla gårds arbetsuppgifter. Har även intresse att studera vidare. M Svensk / 35 Intresserad att bo på landet. Sambo med Serbien. M Somalia / 27 5 Växt upp på landet. Grund skola i Somalia. M Somalia/ 37 6 Intresserade av lantbruk. Jobbade i restaurang i hemlandet Fillinge Mellangård Fillinge Mellangård vård utbildning Teori fick inte chansen till praktik pga lång vinter. Fick jobb inom vård för att klara sig ekonomiskt. Teori. föräldraledighet Teori varvat med praktik. Fick anställning Teori varvat med praktik 18

19 M Somalia/ 46 1,2 Växt upp på landet kan köra trakttraktor, Buss förare M Irak / 26 4 Växt upp på landet. Intresserad av djurskötsel Fillinge Mellangård Fillinge Mellangård M Irak / 25 6 Växt upp på landet. Fillinge Mellangård Teori varvat med praktik. Teori varvat med praktik. vill bli klar med grund sas, sen vill han gå vidare utbildning (djurskötsel) Teori varvat med praktik. Startat eget utanför gröna näringen. Teori varvat med praktik M Bosnien /38 1,5 Målare Snickeri & Design F.D Vidare Svetsutbildning M Bosnien /38 1 Växte upp på landet. Jobbade som Snickeri & Teori varvat med praktik polis i hemlandet Design F.D Fick jobb inom lokal vård K Irak / 45 9 Florist Teori fick sluta pga brist på språket. K Thailand / 28 2,5 Växt upp på landet. Intresserad av Peab Teori varvat med praktik. växtodling Trädgårdförening Eventuell trädgårds utbildning efter grund sas 9 mån. Snickare, Elektriker utbildad Ånstänga gård Teori varvat med praktik Fick anställning M Nya Zeeland 53 M Irak/ Agronom uppfödning kyckling Teori jobbar inom lokalvård. Vill gärna starta eget uppfödning kyckling. Försörjningsstöd Majoriteten av projektets deltagare levde med försörjningsstöd. Exempel vid anställning: Familj med 3 barn Försörjningsstöd (ca) Lön 1 vuxen (ca) 25% avdrag kr Sparade kr försörjningsstöd kr/månad kr/månad netto kr/månad netto ( kr/månad brutto) Ensamstående Personliga + hushållskostnader + lgh Lön 1 vuxen (ca) Sparade kr försörjningsstöd kr/månad netto kr/månad netto ( kr/månad brutto) kr/månad 10 deltagare har fått anställning varav 6 st var säsongsanställning (upp till 2 månader) och 4 deltagare har fått tillsvidareanställning. 1 x = kr/månad i minskat försörjningsstöd 1 x = 9000 kr/månad i minskat försörjningsstöd Matchning av arbetskraft Projektet har tillsammans med arbetsgivare skapat arbetstillfällen genom information om anställningsbidrag samt anpassning av arbetsuppgifter och tider efter arbetsgivarnas och deltagarnas behov. Dessa arbeten var inte aktuella att annonseras ut utan var ett direkt resultat av mötet mellan projektledaren och arbetsgivarna. 19

20 Företagare inom bär- och grönsaksodling som idag använder utländsk arbetskraft har uttryckt en önskan att använda svensk arbetskraft. Att inte kunna kommunicera med personalen har lett till missförstånd och liten kunskap om kulturskillnader gjorde konflikterna svåra att lösa. Ibland uppstod även konflikter inom gruppen och ägaren var beroende av en tolk, vilket medförde ökade kostnader. Arbetet är säsongsbundet, kort och intensivt, helt beroende av vädret och ägarna måste själva arbeta i produktionen. De personer som anvisats var många gånger ointresserade av arbetet och under pågående säsong fanns det inte tid för handledning. En annan kategori som anvisats var människor som behövde arbetsträna, men arbetet som plockare var både fysiskt krävande och stressigt. Dessa upprepade felmatchningar av personal upplevdes som frustrerande av odlarna. Under projektets gång har följande punkter visat sig vara kritiska för att lyckas med en placering av deltagare hos arbetsgivare: Årstidsfaktorer Under pågående högsäsong saknades tidsutrymme för arbetsgivarna att ta emot praktikanter. Vädret styr tiden för odling och skörd/plockning, t ex långa vintrar. Språk Det saknades utbildningsmaterial på lätt svenska inom den gröna näringen. För att tillgodogöra sig befintlig information krävdes kunskaper i det svenska språket på minst sfinivå D. Svenska ord som förknippas med natur och landsbygd, t ex träd, gren och ladugård var nya ord. Ordförrådet behövde utökas med mer än facktermer, vilket tog mer tid än beräknat. Allmänna kommunikationer Den gröna näringen fanns oftast utanför stadskärnan och krävde någon form av transport till och från arbetsplatsen. Tillgång till kommunala kommunikationsmedel var många gånger begränsad mellan stad och landsbygd. Det var väldigt få projektdeltagare som hade körkort för personbil och ännu färre som hade tillgång till bil. Projektets möjligheter att hitta praktik- och arbetsplatser begränsades av tillgången till kommunikationsmedel. I de fall då deltagare hade körkort och tillgång till bil hade projektet ordnat praktikplatser som kunde ta emot flera deltagare och där deltagarna kunnat samåka. Försäkringar Alla deltagare som fått en praktikplats måste vara försäkrade. De som var inskrivna på Arbetsförmedlingen och Jobb och kunskapstorget och fått sitt ärende handlagt var försäkrade. Övriga deltagare som studerade och hade CSN behövde försäkras på annat sätt. Arbetsgivarna löste detta via sina egna försäkringar. Arbetsmiljölagen Att erbjuda en praktik/arbetsplats kan för en arbetsgivare innebära krav på ekonomiska investeringar för att uppfylla Arbetsmiljölagens krav på en sund och säker arbetsplats. Personalutrymmen Ute på gårdar fanns utrymmen som toalett och dusch oftast endast i boningshuset. Arbetsgivaren var positiv till att ta emot praktikanter men omständigheterna kring personalutrymmet bromsade en placering. 20

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10

Modell Integration i landsbygdsföretagande. Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Modell Integration i landsbygdsföretagande Projektledare Mariama Elyadini 2013-12-10 Innehåll Användare av Modellen... 3 Modellen... 3 Modellens målgrupp... 4 Modul Svenska språket... 5 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Slutrapport. Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg

Slutrapport. Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg Utvärdering av projektet Integration i landsbygdsföretagande Slutrapport Uppdragsgivare NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet) Ann- Helene Fernberg Utvärderare Gunilla Thurfjell, fil dr, thurfjell

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration

Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration 2007-01-29 20 39 Kommunstyrelsen 2008-02-11 38 95 Arbets- och personalutskottet 2008-01-28 16 38 Dnr 07.13-008 jankf16 Motion om kommunala traineetjänster för bättre integration Ärendebeskrivning Camilla

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens Högbo A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&a rtikel=6288855 Vad pågår just nu Systematiserat arbetssätt inom etablering Snabbspår

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Utbildningsprojektet Entré Q

Utbildningsprojektet Entré Q Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser

Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser Riktlinjer för Arbetsmarknadsenhetens insatser i Nordanstigs kommun Dokumentnamn Riktlinjer för arbetsmarknadsenhetens insatser Reviderad datum Dokumentansvarig Verksamhetschef Social omsorg Fastställd

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Ansökan om medel från Samordningsförbundet Kramfors Namn på Projektet Nytänk Bakgrund Kramfors Kommun har åtagit sig att ta emot ca 60 kvotflyktingar/år. Fr.o.m. deras ankomst till Kramfors startar processen

Läs mer

Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA)

Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) Helén Ängmo, ordförande Marianne Feldt, huvudsekreterare Hans-Eric Wikström, sekreterare Amanda Lindqvist, sekreterare Uppdraget

Läs mer

Bilaga 3. Sammanställning Fokusgrupp Gislaved

Bilaga 3. Sammanställning Fokusgrupp Gislaved Bilaga 3 Sammanställning Fokusgrupp Gislaved Deltagare: 7 personer Kön Ursprungsland Ankomstår Ålder idag Ålder vid ankomst År i Sverige Kvinna Chile 2006 23 19 4 Kvinna Chile 2006 31 27 4 Man Bosnien

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Personlig hjälp till nytt arbete - för tjänstemän!

Personlig hjälp till nytt arbete - för tjänstemän! Personlig hjälp till nytt arbete - för tjänstemän! Vi har bara ett mål - att hjälpa dig fram till ett nytt arbete! Vi vet att för de allra flesta är det är oerhört tungt att bli uppsagd - därför är det

Läs mer

Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans!

Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans! Välkommen till den här dagen då vi ska utveckla landsbygden tillsammans! Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb

Mässhallen. Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb Mässhallen Svenska och yrkeskunskaper vägen till jobb GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Yrkesutbildningar med språkstöd Göteborgsregionens kommunalförbund GR Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka,

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Läkare utan specialistutbildning Tekniker

Läkare utan specialistutbildning Tekniker Koncernstab HR Malin Ferbas HR-strateg Tel 040-675 36 30 Malin.Ferbas@skane.se PM INTRODUKTIONSPROGRAM Datum 2014-05-20 Dnr 1500978 1 (8) Introduktionsprogram för utlandsutbildade personer Inledning Sen

Läs mer

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND

HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND HANDLEDARUTBILDNING FÖR FÖRETAG TEKNIKCOLLEGE HALLAND STEG 1 Plats: Tid: PROGRAM Kl 08.00 08.30 Syfte, möjligheter och allmän information om Teknikcollege regionalt och lokalt Catarina Carlsson, processledare

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Projekt Arbetskraftsförsörjning och integration Ragunda Kommun

Projekt Arbetskraftsförsörjning och integration Ragunda Kommun Projekt Arbetskraftsförsörjning och integration Centralgatan 15 Box 150 840 70 Hammarstrand TEL 0696-68 20 00 FAX 0696-10692 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Mål 3 Organisation

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Slutrapport. 2. Personer som kan svara på frågor om projektet Eila Lindfors Bergman Mimergatan 1 B Västerås tel

Slutrapport. 2. Personer som kan svara på frågor om projektet Eila Lindfors Bergman Mimergatan 1 B Västerås tel !1 Slutrapport 1: Journalnummer 2010-479 Grön Mångfald Norra Mälarstrand Stödmottagare Kärrbo Prästgård 2. Personer som kan svara på frågor om projektet Eila Lindfors Bergman Mimergatan 1 B 722 14 Västerås

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Förhållandet mellan mästare och lärling

Förhållandet mellan mästare och lärling Fjärde nordiska mötesplatsen på Island Den 25 och 26 september hölls den fjärde mötesplatsen inom projektet Lärande på arbetsplats som skolmyndigheter från de nordiska länderna turas om att arrangera för

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Forsknings- och utvecklingsstiftelse Ämnesområden i fokus är äldreomsorg, äldrevård, hälsofrämjande

Läs mer

Praktik läkare och sjuksköterskor med utländsk kompetens

Praktik läkare och sjuksköterskor med utländsk kompetens TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) Regionkontoret HR Susann Lidqvist HR Strateg Diarienummer 2016-03-15 Regionstyrelsen Praktik läkare och sjuksköterskor med utländsk kompetens Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar

Läs mer

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28

PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret

Läs mer

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet På väg till jobbet ESF Projekt 2012-2014 Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet Syfte och Mål Minska utanförskap och förhindra bidragsberoende

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete

Ungdomsteamets vision är att genom samarbete med näringslivet kunna skapa alternativa vägar till arbete I Haninge kommun finns det c:a 1000 arbetslösa ungdomar, varav ungefär en tredjedel förekommer utanför den officiella statistiken. Den officiella statistiken visar att det finns ca 700 personer registrerade

Läs mer

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar.

Horisont bygger på att hitta vägar för ungdomar till utbildning och jobb, genom ett projekt där flera myndigheter och organisationer samverkar. Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-08-29 1(5) Projektplan Horisont Pia Andersson Enhetschef 054-540 50 87 Pia.andersson@karlstad.se Projektplan Horisont Vägledning, information, lärande för

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum: 110211 Version nr: Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn HAMNRINGEN Bakgrund Ungdomsarbetslösheten i länet befinner sig på en hög nivå, i januari 2011 var den 12,4 % (arbetslösa

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Slutrapport för projektet Eko- något för dig!

Slutrapport för projektet Eko- något för dig! Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(7) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3080045 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning):juni juli 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam

Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam Arbetsplatsen som språkutvecklande miljö SpråkSam 2009-04-15 2011-04-14 C:a 29 000 anställda Stor andel saknar grundutbildning Omsorgen i Stockholms län Majoriteten av de anställda har annat modersmål

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund

Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund ! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande

Läs mer

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

- Samverkan för en bättre kompetensförsörjning 1 (5) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Utbildning och arbetsmarknad, Anette Granberg 2015-11-16 Tjänsteanteckning Minnesanteckningar från Mötesplats - Samverkan för en bättre kompetensförsörjning

Läs mer

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE!

Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Tre S-förslag för att stärka Linköpings unga PÅ VÄG MOT ARBETE! Socialdemokraterna i Linköping 29 juni 2012 Mer om vår politik hittar du på: socialdemokraterna.se/linkoping Med lösningarna i fokus. 2000-talets

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Innovation landsbygd Journalnummer: 2010-3610

Läs mer

Norrköping den 10 april 2014

Norrköping den 10 april 2014 Norrköping den 10 april 2014 Lena Lago, projektledare Mattias Ingeberg, operativ ledare 1 Att lyckas med ett effektivt integrationsarbete 2 Vår framgång 74% i arbete genom ett branschspår i ett nära samarbete

Läs mer

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.

Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket Enheten för veterinära frågor 551 82 JÖNKÖPING Remissvar: Behörighet 2010 2009-10-22 Synpunkter angående förslag till föreskrifter med anledning av lag (2009:302) om verksamhet inom djurens

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare

Med rätt att delta. Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Med rätt att delta Nyanlända kvinnor och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden (SOU 2012:69) Elin Landell, särskild utredare Utredningens uppdrag Föreslå åtgärder för att öka arbetskraftsdeltagandet och

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Låt oss överraska dig

Låt oss överraska dig Låt oss överraska dig Vi skräddarsyr din rekrytering Om ditt företag står inför rekryteringar kan vi lugna dig med att vi på Arbetsförmedlingen förmedlar flest jobb i Sverige och har landets i särklass

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan.

Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan. Kvalitet i LIA inom yrkeshögskolan Kvalitet i LIA studerande Växlingen mellan skolbaserad undervisningen och LIA är styrkan. Att anordnare och handledare talar med varandra. Kunnig, engagerad och tillgänglig

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer