Eftersom detta är årets sista SIK-Aktuellt vill vi redan nu tacka för det gångna året och önska alla EN GOD JUL

Transkript

1 Årgång 21 Nr NOTISER Tiden går fort mot den 9 december då det åter är dags för den populära JULFESTEN som i år äger rum i Teknikens och Sjöfartens Hus. Då bjuds det på glögg, ett välsmakande julbord och underhållning samt, inte att förglömma, det stora lotteriet. Med tanke på att deltagarantalet är begränsat gäller det att vara tidigt ute med en anmälan. Inbjudan till festen gäller naturligtvis även Din partner. För att kunna hålla kvar julfesttraditionen hoppas vi på ett stort deltagande. Reservera redan nu tid för Årsmötet 2010 som äger rum den 4 mars med föredrag av Rektorn vid Lunds Universitet, Per Eriksson. Eftersom detta är årets sista SIK-Aktuellt vill vi redan nu tacka för det gångna året och önska alla EN GOD JUL Senaste nytt om Skånska Ingenjörsklubben hittar Du på vår webbsida Huvudsponsorer: 1

2 SIKs STYRELSE 2009 Ordf Tomas Rasmusson Veterinärvägen 21, BJÄRRED v Ordf Agneta Leander Näktergalsvägen 7, BUNKEFLOSTRAND Ledamot Ulf Darinder Marknad - Ceremonimästare Ynglingagatan 19, MALMÖ marknad@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Hampus Ekwall-Hansson Sekreterare Roslins väg 6 A, MALMÖ sekr@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Helena Flinkberg Ekonomi - Skattmästare Möllevångsvägen 16, LUND ekonomi@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ingemar Johnn Information S Vallgatan 14 A, KÄVLINGE info@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Josip Zeljko Tucak Projekt Bunkeflovägen 39, BUNKEFLOSTRAND projekt@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Jan-Eric Ståhl Program Solbjersgårdens allé, LUND program@ingenjorsklubben.m.se Fackkommittéer Ordf E Bengt Wilén Sparvgatan 2, VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se Ordf IT Vakant Ordf K Vakant Ordf M/I Dan Petersen Ryngevägen 190, YSTAD moi@ingenjorsklubben.m.se Ordf Mv Agneta Leander Näktergalsvägen 7, BUNKEFLOSTRAND mv@ingenjorsklubben.m.se Ordf Sk Ingemar Steimer Stenkyrkegatan 12, MALMÖ sk@ingenjorsklubben.m.se Ordf VH Johan Hellqvist Lindells väg 4, MALMÖ vh@ingenjorsklubben.m.se Ordf VVS Vakant vvs@ingenjorsklubben.m.se SIK-AKTUELLT nr 4, oktober 2009 SIKs kansli Organ för Skånska Ingenjörsklubben Kanslist: Birgit Arkenstedt Malmöhusvägen 7, MALMÖ Malmöhusvägen 7, MALMÖ Ansvarig utgivare: Tomas Rasmusson Redaktion: Tomas Rasmusson Birgit Arkenstedt Tryckt hos Litos i Malmö 2009 Tidskriften utkommer med 4 nr/år Öppettider: tisdag-torsdag Telefon: Telefax: E-post: sik@ingenjorsklubben.m.se Hemsida: Postgiro: Bankgiro:

3 PROGRAM NOVEMBER-DECEMBER 2009 Datum Tid Ämne 9 nov VARFÖR TAR TU BORT MIG FRÅN BILDEN? FOTOSAFARI 3 Jorge de Sousa Pires, JSP InContext, berättar om efterbehandling av bilder och plublicering på olika sätt. 26 nov STUDIEBESÖK PÅ ALFA LAVAL SEGMENT MARIN OCH DIESEL Programmet omfattar både en presentation av företaget och en rundvandring. 2 dec TEKNIKAFTON MED IVA SYD 9 dec JULFEST Det planerade föredraget om vindkraftparken som satts upp på Lillgrund utanför Skanör har senarelagts. Vi återkommer till våren. Deltagandet i våra aktiviteter är med få undantag GRATIS. Kostar det något anges detta i inbjudan. Om Du anmält Dig och får förhinder, glöm inte bort att lämna återbud. VÄLKOMMEN! INBJUDNINGAR VIA E-POST Det händer ibland att besked om föredrag kommer in på tider som inte passar utgivningen av SIK-Aktuellt. Då lägger vi in inbjudningarna på vår hemsida och gör dessutom ett utskick till alla dem som lämnat sin e-post-adress hit. Det är således av stor vikt att vi har tillgång till Din e-post-adress och Du som vet att Du inte lämnat adressen till oss, v v gör det snarast möjligt. Detta gäller även Dig som kanske ändrat Din adress. TACK! 3

4 FÖRSVARET I FÖRÄNDRING Vad händer om man tar bort den allmänna värnplikten? Redan nu är det långt ifrån alla som kallas in för att göra värnplikt. Men de som fullgör sin värnplikt utgör ändå en rejäl rekryteringsgrund för det nerbantade försvar som vi har idag. Slopar vi värnplikten får vi räkna med att satsa en hel för att klara av försörjning med personal till försvaret i framtiden. Det här var en av huvudfrågorna som diskuterades livligt efter Överste Ola Truedssons presentation av vårt försvar idag och hur det är tänkt att förändras i framtiden. Överste Ola Truedsson Arrangörer för mötet var Malmöföreningen Sjöfart Sjöförsvar i samverkan med Skånska Ingenjörsklubben, Ubåtsklubben U3 och Flottans män. Inbjudna till mötet var också representanter från Sjövärnskåren. SFRO och SjöLund. Det försvar som vi har idag har fått benämningen Insatsförsvar. Tidigare avsågs med detta ökade internationella insatser. Speciella insatsstyrkor har satts upp för att verka i fredsbevarande operationer utomlands. För Marinens del har det t ex varit svenska fartyg nere utanför Somalia för att skydda den omfattande sjöfarten genom Suez-kanalen. Ett ökat hot från pirater och terrorister har motiverat dessa insatser. Nu har begreppet Insatsförsvar fått en ökad betydelse och kommit att gälla även nationella insatser som t ex att bevaka och förhindra kränkning av svenskt territorium. Ola Truedsson välkomnade denna vidgade syn på begreppet Insatsförsvar. Att med befintliga resurser vid behov kunna bistå samhället ingår också i försvarets uppgifter. Här finns emellertid en del problem med samverkan med andra myndigheter och en svår gränsdragning mellan t ex vad som skall hanteras av polisiära respektive militära myndigheter. Till Marinen hör en ubåtsflottilj, två sjöstridsflottiljer med korvetter och minröjningsfartyg samt ett amfibieregemente. Dessutom ingår i marinen Marinbasen som svarar för basering av alla fartyg, skydd av baseringarna, planering av reparation och underhåll, utbildning av marina värnpliktiga, sammanställning och rapportering av sjölägesbild etc. Se sammanställningen på nästa sida. 4

5 Svenska marinen Marininspektör med stab samt HKV/Prod Marin Minröjningsdivision Marinbas (del av) Bevakningsbåtskompani Marinbas (del av) 4. sjöstridsflottiljen Amfibieregementet Marinbasen 3. sjöstridsflottiljen 1. ubåtsflottiljen Sjöstridsskolan Svenska Marinen Stora nerdragningar har gjorts i det svenska försvaret. Antalet arméregenten och flygflottiljer har kraftigt reducerats. Även marinen har minskats. Ett stort antal fartyg har försvunnit ur organisationen och kustartilleriet har i princip lagt ner. Där återstår nu bara ett amfibieregemente. Marin Distrikt Öresund MDÖ som det tidigare hette kommer att läggas ner i mars nästa år. Den oro som många känner inför dessa nerdragningar inom det svenska försvaret kanske inte helt kan stillas av pedagogiska och tydliga framställningar av de slag som Ola Truedsson förmedlar, men de ger ändå förhoppningar om en viss ordning och reda inom vårt framtida försvar. Stort tack till Överste Ola Truedsson och Jan Tornérhjelm som för Malmöföreningen Sjöfart Sjöförsvars räkning arrangerade detta möte. Tomas Rasmusson Ordf SIK 5

6 BIG BANG I LABORATORIET Vid ett gemensamt möte för Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och Skånska Ingenjörsklubben den 24 september presenterade professorn i teoretisk fysik vid Lunds universitet, Leif Lönnblad, sitt föredrag Big Bang i laboratoriet. Leif inledde med att ge sin egen version av Första Mosebok, utifrån vad man idag vet om Universums skapelse från den allra första bråkdelen av en sekund. Med dagens teoribyggnad kan man nämligen förklara det mesta som skedde från och med 10 upphöjt till -43 sekunder efter ursmällen fram till dagens expanderande världsallt! Allt pekar på att Universum verkligen uppstod genom en 'big bang' för ca 14 miljarder år sedan. Vi fick en genomgång av de olika skedena i utvecklingen. Väldigt mycket hände under en oerhört kort tidsrymd och redan efter en miljondels sekund hade alla protoner och neutroner bildats av sina beståndsdelar kvarkarna. I samband med detta bildades både materia och antimateria. Hade dessa funnits i lika stora mängder skulle de ha annihilerat varandra, men av någon anledning fanns det 'lite' mer materia och därför finns vi och resten av materien till. Detta är ett av de olösta problemen; hur och varför uppstod denna asymmetri? Ett annat problem är den s k hyperinflation som verkar vara enda sättet att förklara vissa egenskaper i Universums struktur. Under en tidig bråkdel av en sekund måste Universum ha expanderat med en ofattbar hastighet. Leif Lönnblad pekar på hyperinflationen, den plötsliga expansionen Efter denna häftiga period fortsatte expansionen i mer normal takt och efter ca år har väte- och heliumatomerna bildats. Nu blir också Universum genomskinligt; först nu kan fotoner fritt färdas i rymden. Temperaturen har fallit till 3 grader Kelvin, den temperatur vi ännu kan mäta som den kosmiska bakgrundsstrålningen. Vi tror oss förstå det mesta om vanlig materia och energi, men på senare tid har man insett att detta kan bara vara en liten del av det som finns i Universum. För att förklara bland annat galaxernas rotationshastighet måste det finnas ca 25 % 'mörk' materia, mot 5 % av det vi kan se. 6

7 På samma sätt måste det finnas ca 70 % 'mörk' energi för att förklara Universums accelererande expansion. Och ju mer Universum expanderar desto mer mörk energi måste tillkomma! Hur skall man då kunna förklara allt detta? Leif berättade att det finns nya, utvidgade teorier, som på olika sätt skulle kunna ge en vägledning. Två aktuella teorier är strängteorin och teorin om supersymmetri. Dessa teorier medför resultat som i vissa fall tycks strida mot sunt förnuft och är omöjliga att experimentellt verifiera. Men de förutsäger också förekomsten och egenskaperna hos vissa hittills ej observerade partiklar, som till exempel den betydelsefulla Higgspartikeln. Det är här de stora partikelacceleratorerna kommer in. Ju mindre partiklar man vill studera, desto större måste apparaturen tydligen vara. Leif studerar och försöker förklara resultaten man får fram vid CERN:s Large Hadron Collider utanför Genève. I en cirkelbana med 30 km omkrets accelereras protoner till nära ljushastigheten för att sedan fås att kollidera med varandra. Förhållandena här liknar faktiskt i liten skala vad som hände strax efter Big Bang. I gigantiska detektorer (typisk storlek 44 x 22 m, 7000 t) detekterar man då en skur av elementarpartiklar. I Lund är man duktiga på att ta fram simuleringsprogram för vad som bör hända utifrån de föreslagna teorierna. Resultaten från de verkliga kollisionerna jämförs därför med de simulerade och man kan på så sätt verifiera eller justera teorierna. Just nu tror man sig vara nära ett genombrott i sökandet av den ovan nämnda Higgspartikeln, eller Higgsfältet, som i någon mening är samma sak. En verifiering av dess förekomst skulle nämligen ha enorm betydelse för vidareutvecklingen av en Grand Unified Theory, GUT, för att förklara 'allt'. Ännu har man nämligen inte lyckats förena den elektromagnetiska kraften och den svaga och starka växelverkan å ena sidan med den betydligt svagare gravitationen å andra sidan. Forskare över hela världen väntar spänt på resultaten och vår föreläsare kan vara en av dem som bidrar med en viktig pusselbit! Skall vi snart kunna få en teori för 'allt'? Kjell Werner Sekreterare i Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe 7

8 UPPFÖLJNING AV ENERGIÅTGÄRDER Vid ett föredrag på SIK den 8 september beskrev Janne Mujunen, IP Consult AB och Fredrik Wahlberg, Regin AB möjligheterna att ha kontroll på energieffektiviseringar med speciellt fokus på VA-anläggningar. Företag och kommunala förvaltningar vidtar olika åtgärder för att spara energi och därmed spara pengar och samtidigt förbättra miljön. Det har under en tid varit vanligt att varvtalsreglera t ex fläktar och pumpar. Hur kan man kontinuerligt följa upp och utföra förändringar, driftoptimeringar som ger avsedda besparingar? Inledningsvis gjordes en jämförelse med fastighetssektorn, där man har haft en större medvetenhet och kommit längre med att införa och följa upp energibesparingar. Kunskapen och medvetenheten om metoder för att utvärdera olika tekniker har uppnått en större spridning. Utvärdering sker ofta med hjälp av Pay Off och LCC. För att se om en energiteknisk lösning har en rimlig effekt måste framtida energivinster jämföras med kostnaden för att åstadkomma den. I en VA-anläggning finns det sällan någon enskild åtgärd som ger stora energibesparingar, utan det handlar om en följd av åtgärder som tillsammans ger tillräckliga energivinster. Viktiga faktorer som behöver kontrolleras: Elkvalitet Pumparnas verkningsgrad - Motor - Pumphjul Pumpkapacitet - Momentan vid hård belastning - Över tiden Vädrets inverkan (regn) Olika belastningsperioder - Årstid - Helgdrift 8

9 - Helgdrift Optimal arbetspunkt för respektive pumpstation Resultat från tidigare utredningar - Kapacitetsberäkningar - Projektering Byggnadstekniska erfarenheter Driftpersonalens erfarenheter Genom att studera och jämföra olika anläggningar (pumpstationer) går det att skapa sig en bild över vad olikheter i energiåtgång beror på. Efter inledande kartläggning, mätning och analys kan man börja den kontinuerliga mätningen och analysen som omfattar t.ex. Strömnivå på pumpar Energimätning - Elenergi - Effektivitet Nivåmätning i pumpsumpar Väderdata - Regnprognos - Nederbördsmätning Drifttider för pumparna - Flödesmätning Jämföra drifttider med energiförbrukning och pumpkapacitet En datamodell för att implementera systemet kan se ut så här: Metoden för att uppnå lägre energiförbrukning innefattar följande punkter: Momentan driftstatus Tidigt anpassat driftsätt med hänsyn till nederbörd för att undvika bräddning Analysmöjligheter mellan olika driftsätt i en pumpstation Lagrad driftstatistik Trenddata för att kunna optimera anläggningen Adaptiv optimering som minimerar manuellt handhavande 9

10 Trendavvikelser Early warning system - Åtgärdsförslag/serviceåtgärder kontinuerligt underhåll i stället för driftstopp och akutåtgärder - Bättre planering lägre underhållskostnader - Förändring av verkningsgraden - Indentiera t ex en trasig backventil - Kraftig nederbörd / helg stor tillrinning Jämföresledata mellan olika pumpstationener - Ytterligare intrimning av tillsynes välfungerande station - Värdefull kunskap inför nyprojektering - Kontinuerlig uppdatering av utbyggnadsmöjligheter i befintligt VA-system (simulerad utbyggnad, belastningsrapport) Det är naturligtvis så i dagens pumpstationer att det finns en modern styrning med ett överordnat system och en insamling av mätvärden och larmhantering. Pumparna varvtalstyrs också redan. Förbättringen med den presenterade lösningen är att den medför en proaktiv styrning, ger kvalificerad övervakning och analys och initierar ett systematiskt underhåll som säkerställer energieffektiviteten. Janne och Fredrik har som exempel igångvarande diskussioner med en kund som har ett 80- tal pumpstationer som körs effektivt med relativt få larm. Nu är de intresserade av ta reda på om det finns energibesparingar att göra genom bättre kontinuerlig uppföljning. Dan Petersen Ordf M/I-avd Ifö Sanitär för funktionell harmonisk tidlös design med hög finish Står för Kreativitet - Kompetens Kvalitet - Miljökunskap 10

11 FÖDELSEDAGAR I DECEMBER 2009 OCH JANUARI-FEBRUARI år 15/1 Anders Almén 23/2 Göran Wallén 60 år 1/12 Hans Björk 4/12 Carsten Allhorn 9/12 Ulf Ahlgren 19/1 Lennart Perborg 21/1 Stig Wendt 30/1 Bertil I Nilsson 5/2 Kent Jansson 27/2 Björn Widell 28/2 Jan Klingspor 65 år 10/12 Hans Fogelqvist 8/1 Göran Sjöholm 12/1 Rolf Lundh 15/1 Lars G Olsson 3/2 Björn Gudmundson 10/2 Christian Lassen 15/2 Rolf Gullstrand 16/2 Pär Dahlander 16/2 Lars Truedsson 70 år 8/12 Tommy Carlsson 20/12 Bengt T Olsson 28/12 Göran Iveberg 18/1 Conny Bodenmalm 19/1 Lars Bevmo 20/1 Ulf Lassen 31/1 Roland Akselsson 17/2 Börje R Olsson 29/2 Rolf E Månsson 75 år 17/1 Gert Wahlström 30/1 Bo B S Olsson 80 år 9/12 Stig Sjöholm 12/12 Lars-Gunnar Nilsson 29/12 Bengt Lundh 1/1 Harald Axelsson 1/1 Roger Quist 6/1 Lennart Klarin 27/1 John Wallén 29/1 Karl Olof Hallqvist 28/2 Yngve Harde 85 år 17/12 Arne Rydh 27/1 Gunnar Tyllered 15/2 Nils-Emil Hansson 90 år 21/12 Sten Brittmark 5/1 Majken Rydh 25/1 Bengt Holm 10/2 Bertil Agvard Vi gratulerar och önskar lycka till! INVAL Sune Andersson, Lars Lindeberg, Janne Mujunen, Fredrik Wahlberg, Bertil Åkesson IN MEMORIAM Nils Kilåker 11

12 Nedanstående företag stödjer Skånska Ingenjörsklubben 12 Litos Okt 09