Vägdamm hur farligt är det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägdamm hur farligt är det?"

Transkript

1 Vägdamm hur farligt är det? Samuel Edvardsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Februari 2010

2 Sammanfattning Varje år bildas stora mängder av slitagepartiklar från väg-, däck- och fordonsslitage som sprids i miljön utmed våra vägar. Dessa partiklar innehåller organiska föroreningar såsom PAHer och metaller, vilka kan få negativa effekter på många organismer. Det har även visats att slitagepartiklar kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar hos människor. Dessutom finns även misstankar om att det även finns toxikologiska effekter av vägdamm hos andra organismer. Denna studie undersökte de toxikologiska effekterna på vattenlevande organismer med Daphnia magna och Hyalella azteca var modellorganismer. Slitagepartiklar samlades in från både fältförhållanden, damm från gatorna i Göteborg och grus från en stödremsa, och från laboratorieförhållanden, från testkörningar i en provvägsmaskin. Organismerna exponerades för dessa genom att proverna lakades i vatten där organismerna sedan tillsattes. Det var generellt låga effekter vid de olika exponeringarna med några undantag. Vid några exponeringar med prover från testkörningar med friktionsdäck påvisades en stor effekt. Denna effekt kan bero på metallföroreningar och/eller PAH-föroreningar. Sammanfattningsvis verkar föroreningshalterna i vägdamm vara generellt låga och/eller lakas ut i låga halter som inte är toxiskt för testorganismerna. Summary Every year, large amounts of particles are generated and spread into the environment due to wear of road, tires and vehicles. These particles contain organic pollutants such as PAH and metals which are pollutants that have negative effects on many organisms. Wear particles may cause cardiovascular diseases in humans. Road dust is also suspected have negative effects on other organisms. This study investigated the toxicological effects of road dust on aquatic organisms with Daphnia magna and Hyalella azteca as model organisms.wear particles were collected from field situations, dust from the streets of Gothenburg and gravel along a roadside, and from laboratory settings, from test runs with a circular road simulator. The organisms were exposed to these samples by adding them to water where the samples had been leached. Generally, there were low effects from the exposures with a few exceptions. Some exposures with samples from test runs with friction tires had a large effect. This effect may be caused by metal pollution and/or PAH pollution. In conclusion, the pollutant content of road dust seem to be low and/or leached out in such small amounts that it does not have a negative effect on the test organisms.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...1 Innehållsförteckning Inledning Däckslitage Vägslitage Metallers spridning Syfte Metod Informationssökning Provinsamling och bearbetning Exponeringar Akuta tester med Daphnia magna Tester med Hyalella azteca Toxicitets identifiering med hjälp av TIE-metodik Resultat Känslighetsbedömning med kaliumdikromat Damm från tester med provvägsmaskin Prover från stödremsa längs en väg Prover från gaturengöring i Göteborg Toxicitets identifiering Diskussion Damm från tester med provvägsmaskin Toxicitets identifiering Prover från stödremsa längs en väg Prover från gaturengöring i Göteborg Slutsatser...18 Tackord...19 Referenser...20 Bilaga A Variansanalys...22 Bilaga B Kemisk analys av vägdamm

4 1 Inledning Varje år slits stora mängder av vägbeläggning och däck ner utmed våra vägar. Ungefär ton vägbeläggning och ton däckmaterial beräknas bli nedslitet varje år (Vägverket, 2004a). Många av dessa partiklar blir luftburna och kan orsaka skador hos oss människor. PM 10 och PM 2,5, dvs. partiklar under 10 och 2,5 µm, har visat sig ge upphov till både luftvägssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar. De mycket små partiklarna kan ta sig långt ner i luftvägarna och ner i lungorna där de ger upphov till t.ex. astma (Vägverket 2004b). Ungefär 60 % av alla PM 10 -partiklar kommer från vägtrafiken, av detta kommer 87 % från vägslitage och 2 % från däckslitage (Vägverket, 2009). Det har gjorts många studier på partiklars humantoxikologiska effekter, men det finns mindre kunskap om vägdammets effekter på miljön och vattenlevande organismer. De föroreningar som uppstår kommer från vägslitage och atmosfärsdeposition och innehåller många skadliga föroreningar, både organiska som polyaromatiska kolväten (PAH) och oorganiska såsom metaller. Vägdammet och föroreningarna det bär med sig kommer att hamna i våra vatten. Tabell 1 presenterar en lista med föroreningshalterna i vägdagvatten som orsakas av slitagepartiklar från fordonstrafiken som Vägverket (2004a) har sammanställt. Tabell 1 Föroreningshalter i vägdagvatten (Modifierad från Vägverket, 2004a) Källor Förorening Väg med årsdygnstrafik (fordon/dygn) > Vägmaterial, däck, bromsbeläggning Suspenderat material 75 mg/l 100 mg/l 1000 mg/l Vägmaterial, däck, bromsbeläggning, korrosion Bly 20 µg/l 25 µg/l 30 µg/l Zink 100 µg/l 150 µg/l 250 µg/l Koppar 35 µg/l 45 µg/l 60 µg/l Kadmium 0,5 µg/l 0,5 µg/l 0,5 µg/l Däck, avgaser PAH 0,5 µg/l 1,0 µg/l 1,5 µg/l 1.1 Däckslitage Både däck och vägbeläggning bidrar med PAHer och metaller till miljön men i olika utsträckning. Zink är en viktig komponent av vulkaniseringsprocessen vid däcktillverkning, och däck bidrar till en stor del av zinkutsläppen i trafiken (Councell et al., 2004). Många bildäck har höga halter av högaromatiska oljor (HA-oljor) som har stor påverkan på levande organismer. Dessa HA-oljor innehåller höga halter PAHer som kan ge upphov till t.ex. cancer hos människor kom det första HA-fria däcket ut på marknaden och 2003 var 75 % av alla vinterdäck utan HA-oljor medan en stor andel av sommardäcken fortfarande innehåller dessa oljor. Orsaken till att sommardäck fortfarande innehåller HA-oljor är att däckets väggrepp vid vått underlag försämras något (2-4 % längre bromssträcka) om det inte innehåller HA-oljor (Kemikalieinspektionen, 2003). Från och med den 1 januari 2010 träder ett EU direktiv i kraft som kraftigt begränsar mängden PAH i däck (EC, 2005). I EU-direktivet används Benzo(a)pyrene (BaP) som ett referensämne och mängden PAH anses vara för hög om mängden BaP överstiger 1 mg/kg, alternativt om den totala mängden av åtta listade PAHer överstiger 10 mg/kg. Däck med högre halter får fortfarande säljas efter 2010, men inga nya däck av denna typ får tillverkas. 3

5 I den mätmetod som används för att mäta mängden PAH i ett däck mäts mängden polycykliska aromater (PCA) i däcket. Resultatet anges i procent, och ett däck klarar gränsvärdena för PAH om det innehåller mindre än 3 % PCA. Grön Kemi gjorde däcksanalyser fram till 2005, och dessa visade att ca 14 % av de testade vinterdäcken respektive 34 % av sommardäcken klarade den hårda gränsen på mindre än 3 % PCA (Grön Kemi). I länder med vinterväglag finns en debatt om de dubbade däckens fördelar och nackdelar där trafiksäkerheten och PM 10 -produktionen diskuteras. Vägverket (2009) uppskattar att andelen personfordon med dubbfria vinterdäck ökar, medan användningen av dubbade vinterdäck minskar något. Uppskattningsvis användes friktionsdäck till 30 % av bilarna under januarifebruari Vintertid leder dubbäcksanvändningen till ett större slitage på våra vägar än vad friktionsdäcksanvändningen gör. Dock är det är ingen signifikant skillnad mellan dubbdäcks och friktionsdäcks utsläpp av organiskt kol. Den enda skillnaden är det organiska kolets ursprung. Dubbdäckens dubbar sliter upp fler partiklar med organiskt kol från asfalten medan friktionsdäcken har ett ökat utsläpp av organiskt kol från däcket på grund av dess mjuka gummiblandning (Kupiainen et al., 2005). Det visades även att sandning av vintervägar leder till en stor ökning av PM 2,5-10 partiklar i luften. Främst är det en stor ökning av mineralpartiklar som kan påvisas. VTI (2009) har dock visat att odubbade vinterdäck kan generera högre mängd PAH. PM 2,5 -fraktionen genererade högre mängder PAH än PM 10 - fraktionen. För PM 2,5 -fraktionen varierade mängden PAH mellan 2,3 och 6,0 µg/g stoft för dubbade däck och mellan 2,7 och 180 µg/g stoft för odubbade vinterdäck. 1.2 Vägslitage Den asfalt som läggs på våra vägar idag innehåller stenkross och bitumen. Bitumen är bindemedlet i asfalten som framställs från råolja och innehåller höga halter av PAH. När vägarna slits bildas inandningsbara partiklar med PAH som även hamnar i vattenmiljön. Tidigare asfalterades vägarna med så kallad tjärasfalt, vilken innehåller mycket högre halter av PAH än dagens asfalt och därför hanteras med restriktioner vid vägprojekt. Det görs provtagningar på asfalt som är anlagd innan 1975 för att avgöra vilka åtgärder som ska göras. Om asfalten innehåller mer än 1000 ppm PAH bedöms det som farligt avfall (Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 2008). Olika typer av asfaltsbeläggningar utvecklas fortlöpande, från den äldre tjärasfalten, till dagens bitumenasfalt och asfalt med gummitillsatser. Gummiasfalt testas för närvarande av Vägverket, medan den redan använts i många år i USA. Den här typen av asfalt är tystare och bidrar till mindre slitagepartiklar i miljön. Använda bildäck mals ner och blandas med bitumen, så att % av bitumenblandningen består av däckgranulat. Inga stora miljöeffekter har påvisats och inga ämnen lakas ur den gummiinblandade bitumen. Vid stor användning av gummiasfalt kommer bara HA-fria däck användas (Vägverket, 2007). 1.3 Metallers spridning Både däck-, väg- och fordonsslitage bidrar med utsläpp av metaller i vägarnas närområde. De tungmetaller som släpps ut från fordonstrafiken är zink, kadmium, nickel, bly (balanseringsvikter till däck), krom, koppar, barium, antimon, titan, strontium, zirkonium, vanadin och volfram. Förutom tungmetaller släpps även platinametaller (platina, rodium och palladium) ut. Källan till denna grupp av metaller är främst katalysatorer (VTI, 2005b). 4

6 Metallutsläppen sprids till både vattenmiljön och markmiljön och kan påverka miljön där. De metaller som fastläggs i marken ansamlas i en gradient med minskade halter längre från vägbanan med undantag för mer mobila metaller såsom kadmium (Borgström, 2007). De metaller som binds i markmaterialet lakas så småningom ut och hamnar i vattenmiljön. Hastigheten på urlakningen kan öka eller minska beroende på ett flertal faktorer, bl.a. ph, mängden löst organiskt material och användningen av salt för halkbekämpning. Vägsalt (NaCl) påverkar kolloidbundna metaller och får dem att lättare lösas i vatten (Bäckström et al., 2004). Vid nederbörd inträffar vad som kallas för first flush, då det initiala avrinningsvattnet har en högre mängd föroreningar. Detta leder till en kraftig temporär ökning i föroreningshalterna som kan ge en akut toxisk effekt på organismer. Kayhanian et al. (2008) utförde toxicitetstester på flera vattenlevande organismer och fann toxicitet i det initiala avrinningsvattnet. Hos Ceriodaphnia dubia och Pimephales promelas (Fathead minnow) visade Toxicity Evaluation Identification (TIE) tester att zink och koppar var den bidragande orsaken till toxiciteten. Även snö kan ansamla höga halter av tungmetaller och belasta omgivningen hårt. Den plats som snön belastar miljön beror på hur snön hanteras. Snö i stadsmiljö samlas ofta upp och deponeras på särskilda platser medan snö utmed vägar inte forslas bort (VTI, 2005b). Vid snösmältningen sprids sedan metallerna i närmiljön i något som kan liknas med den first flush -effekt som är omnämnd ovan. 1.4 Syfte Syftet med detta arbete var att undersöka toxiciteten av vägdamm för vattenlevande organismer. Testerna har utförts med Daphnia magna och Hyalella azteca så att de eventuella toxiska komponenterna kan identifieras med hjälp av TIE-metodik. 5

7 2 Metod 2.1 Informationssökning Den informationssökning som gjorts har främst gjorts via Web of Science och Google. De sökord som använts vid sökningar på Web of Science var road dust, metals, Daphnia, toxicity med flera. Google har främst använts för att få fram information på svenska, som är relaterbar till den nordiska situationen. 2.2 Provinsamling och bearbetning De vägdammsprover som samlades kom från flera platser, några av proverna som testades kom från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). På VTI finns en provvägsmaskin (PVM) som simulerar en trafikerad vägbana. Maskinen består av fyra axlar med ett däck vardera, som samtidigt körs på en cirkelrund vägbana. Både vägbeläggning och däckstyp kan varieras, och både slitage och partikelproduktion kan studeras. Maskinen producerar stora mängder av damm som samlades in genom att placera ut Petriskålar på golvet i lokalen där dammet deponerades. De insamlade proverna skiljer sig i avstånd från provvägsmaskinen, vägbeläggning, däckstyp och hastighet som maskinen körts i. Från VTI tillhandahölls även prover tagna ute i fält. Dessa prover är tagna från stödremsan utmed en väg, dvs. remsan av grus och sten närmast vägbeläggningen. De är tagna på två närliggande platser på olika avstånd från vägbanan och på olika djup. De olika djupen visade skikt med olika strukturer där den översta och den tredje nivån var mörkare än de andra. Från Park och Naturförvaltningens (PoN) deponi vid Slakthusgatan bidrog Ulrika Asztély- Nilsson med vägdamm som samlats in med hjälp av sopmaskiner under våren. De vägar som har sopats är de gator som finns i Göteborgs centrum. Trafikkontoret bär ansvaret för vinterväghållningen i Göteborgs Stad och sprider ut saltfri stenflis som halkbekämpningsmedel på de flesta gator, medan vissa gator i centrum saltas eftersom att de har en större trafikmängd (Göteborgs Stad, 2009). PoN samlar in allt grus och damm som samlas på gatorna och deponerar det i stora högar där fliset sedan sorteras ut. De prover som användes i försöken kom från sorterade och osorterade högar. Proverna torkades i dragskåp vid rumstemperatur och sållades sedan. De fraktioner som användes var i storlekarna µm, µm, µm, µm och < 53 µm. Kornstorlekar över 2000 µm användes inte, eftersom denna fraktion innehöll partiklar av mycket varierande storlek, och det var därför mycket svårt att ta representativa prov ur den fraktionen. 2.3 Exponeringar De olika provernas toxicitet testades på två olika organismer, Daphnia magna och Hyalella azteca. I exponeringsförfarandet användes en standardiserad ISO-metod (ISO 1996) vid testerna med D. magna. Samma metodik användes även vid testerna med H. azteca Akuta tester med Daphnia magna Proverna från PVM vägdes, placerades i 6-hålsplattor och 10 ml standardvatten med en hårdhet motsvarande 250 mg/l CaCO 3 tillsattes till varje brunn (Figur 1). Proverna varierade både i mängd och i partikelstorlekar, och det gick därför inte att ta representativa prov ur dem. På grund av detta tillsattes allt provmaterial som fanns att tillgå till varje brunn. 6

8 Provmängderna var i medeltal 0,73 g, men varierade mellan 0,10 och 2,9 g. Alla prover rördes om med en glasstav för att bättre blanda dem i vattnet. Figur 1. Försöksuppställning med prover från PVM. Samma svårighet med att ta representativa prov fanns även vid försöken med prover från stödremsan och den mängd prov som fanns att tillgå användes. Detta gjorde att mängden prov vid exponeringen varierade mellan 3,7 och 21 g. Proverna placerades i Petriskålar (10 cm) inför exponeringen (Figur 2). Figur 2. Försöksuppställning med prover från stödremsa. I exponeringarna med prover från gaturengöringen i Göteborg fanns större provmängder att tillgå och det fanns bra möjligheter att ta representativa prover eftersom de fraktionerades. I Petriskålar (10 cm) tillsattes 10 g prov och 50 ml standardvatten. Med proverna från gaturengöringen gjordes även tester med avjonat vatten istället för standardvatten, även här användes 10 g prov och 50 ml avjoniserat vatten. Efter vägning jämviktades alla prover med standardvatten, med en hårdhet motsvarande 250 mg/l CaCO3, eller i avjoniserat vatten (endast prover från gaturengöringen) under minst ett dygn innan testorganismerna tillsattes. Till varje brunn eller Petriskål tillsattes 10 stycken daphnier och efter 24 och 48 timmar räknades antalet immobiliserade daphnier. De daphnier som var orörliga trots en skakning av kärlet under 15 sekunder räknas som immobiliserade (ISO 1996). För att bedöma känsligheten hos D. magna gjordes, i enlighet med ISOstandarden, exponeringar med kaliumdikromat (K2Cr2O7) i stigande koncentrationer. Rörlighetshämningen från fem koncentrationer mellan 0,25 och 4 mg/l K2Cr2O7 testades och ett EC50-värde beräknades. För att känsligheten ska godkännas ska 24-h EC50 hamna mellan 0,6 och 1,7 mg/l K2Cr2O7. 7

9 2.3.2 Tester med Hyalella azteca Efter exponeringarna av D. magna mättes den toxiska effekten av proverna med H. azteca som testorganism. I dessa tester användes samma prover som för D. magna, men endast 5 stycken H. azteca tillsattes till varje brunn och Petriskål. Efter 96 timmar avlästes immobiliteten. 2.4 Toxicitets identifiering med hjälp av TIE-metodik Med Toxicity Identification Evaluation metodik kan de föroreningar som orsakar toxicitet identifieras genom att extrahera olika typer av föroreningar ur det lakade vattnet. I dessa tester användes två sorter av kolonner, en kolonn med jonbytarextraktion där katjoner, främst metalljoner, extraheras ur proverna (CM) och en kolonn där lipofila organiska föreningar, t.ex. PAHer, extraheras (C18). Innan användningen konditionerades kolonnerna, C18- kolonnen konditionerades med 15 ml metanol följt av 15 ml avjoniserat vatten och 15 ml standardvatten. CM-kolonnen konditionerades endast med 15 ml avjoniserat vatten och 15 ml standardvatten. Eluatens toxicitet jämfördes sedan med det obehandlade provet för att bedöma en eventuell effekt. Eftersom endast små mängder lakvatten fanns att tillgå användes 3 ml lakvatten till de tre olika behandlingarna. Tio stycken D. magna tillsattes till varje prov och andelen immobiliserade organismer räknades efter 24 och 48 timmar. 8

10 3 Resultat Nedan presenteras resultat från de toxicitetstester som gjorts med prover från de tre ovan nämnda platserna (2.2). I kapitel 3.2 och 3.3 presenteras resultaten från testerna med prover från VTI:s provvägsmaskin resp. stödremsan längs en väg. Resultaten från prover tagna från stadsmiljön i Göteborg redovisas i kapitel Känslighetsbedömning med kaliumdikromat För samtliga tester med D. magna gjordes en känslighetsbedömning med en kaliumdikromatstandard. EC50 för dessa tester hamnade mellan 0,62 och 0,71 mg/l, vilket är inom de gränser som är satta för standardmetodiken (ISO, 1996). 3.2 Damm från tester med provvägsmaskin I försöken med damm från PVM användes prover från flera olika testkörningar som gjorts på VTI. Dessa testkörningar är beskrivna i tabell 2. Tabell 2. De beläggningstyper, stensorter och däckstyper som användes i tester med PVM. Beläggningstyp Stensort Däckstyp Prov ABT16 Skärlundagranit Dubbdäck A 1 ABS11 Kärr kvartsit Dubbdäck B 1 ABS11 Kärr kvartsit Friktionsdäck C 1 ABS8 Mylonit Dubbdäck Olika hastigheter 2 ABS8 Mylonit Sommardäck, 70 km/h Norge 2 Friktionsdäck 1 Resultat från tester med dessa prover presenteras i tabell 3. 2 Resultat från tester med dessa prover presenteras i tabell 4. Beläggningstyperna är betecknade enligt typen av slitlager, dvs. det översta lagret av asfalten. Asfaltbetong, stenrik (ABS) och asfaltbetong, tät (ABT) är de beläggningar som använts i testkörningarna. Dubbdäck användes vid körningen av prov A och B medan friktionsdäck användes vid körningen av prov C. I tabell 3 redovisas resultaten av exponeringsförsöken med de tre olika provtyperna. Avståndet till PVM har inget specificerat mått utan anger bara den ordning som proverna har samlats in i, där 1 är närmast PVM och 17 längst ifrån. Resultaten presenteras som procent immobiliserade organismer efter 24 och 48 timmar för D. magna och efter 96 timmar för H. azteca. 9

11 Tabell 3. Resultat från testerna med vägdamm från tester med PVM vid VTI. Proverna är sorterade med avseende på avstånd till PVM. Prov A, B och C kommer från olika körningar (Tabell 2). Resultaten anges som andelen immobiliserade D. magna eller H. azteca i procent. D. magna 24-h (% immob.) D. magna 48-h (% immob.) H. azteca 96-h (% immob.) Avstånd Prov Prov Prov till PVM A B C A B C A B C Resultaten från testerna med damm från PVM visade en låg toxicitet i proverna A och B medan proverna från prov C visade ett annat mönster (Tabell 3). De prover som tagits närmast PVM visade 100 % immobilisering redan efter 24-h. Variansanalysen visade att prov C skilde sig statistiskt signifikant (p < 0,05) från prov A och B (Tabell 3, Tabell A1) i testerna med D. magna (24 och 48 timmar). I testerna med H. azteca var prov A statistiskt signifikant skilt från de andra proverna. Förutom proverna A C testades även andra prover från PVM. Dessa kom från testkörningar med PVM i olika hastigheter. Resultaten från testerna med de proven redovisas i tabell 4. Inga statistiska analyser gjordes med de resultaten. En körning gjord i 70 km/h skiljer sig från de andra proverna genom att vid det tillfället användes andra typer av däck än vid de andra testkörningarna. 10

12 Tabell 4. Resultat från toxicitetstester med prover från PVM där proverna är tagna från testkörningar vid olika hastigheter. Hastighet (km/h) D. magna 24-h (% immob.) D. magna 48-h (% immob.) H. azteca 96-h (% immob.) Körning med excenterrörelse. 2 Körning utan excenterrörelse. 3 Körning med annan däckstyp. 48-h testerna med D. magna som presenteras i Tabell 4 är generellt lite högre än för både prov A och B (Tabell 3). För D. magna 24-h och H. azteca 96-h finns inga direkta avvikelser från testerna med prov A, B eller C. 3.3 Prover från stödremsa längs en väg I tabell 5 redovisas resultaten för testerna med prover från en stödremsa. De värden som presenteras är medelvärden sorterade efter provtagningsplats, djup och avstånd från vägbanan. Tabell 5. Sammanställning av resultaten från testerna med prover från stödremsan. Värdena visar medelvärdet av andelen immobiliserade organismer. Plats avser de två olika provtagningsplatserna, nivå de olika djupen och distans är avståndet till vägbanan mätt i cm. Stödremsa Läge D. magna 24-h D. magna 48-h H. azteca 96-h (% immob.) (% immob.) (% immob.) Plats Nivå Distans (cm) Stödremseproverna visade låg toxicitet för både D. magna och H. azteca. Variansanalysen gav ingen statistisk signifikant skillnad mellan provplats, nivåer eller avståndet till vägbanan. 11

13 3.4 Prover från gaturengöring i Göteborg Resultaten från testerna med sållat vägdamm från Park och Naturförvaltningen i Göteborg visas i Tabell 6. Resultaten är sorterade efter kornstorlek och provtyp, dvs. osorterat och sorterat material. De två provtyperna är tagna ur två separata högar från PoN:s deponi (osorterad och sorterad). Tabell 6. Resultat från tester med vägdamm från centrala Göteborg. Resultaten är sorterade på provtyp (osorterat och sorterat), kornstorlek och vattentyp. Resultaten presenteras som procent immobiliserade organismer. D. magna 24-h (% immob.) D. magna 48-h (% immob.) H. azteca 96-h (% immob.) Prov Kornstorlek Vattentyp Vattentyp Vattentyp (µm) Standard Avjonat Standard Avjonat Standard Avjonat Osorterat Sorterat Variansanalys med avseende på kornstorlek och vattentyp gav inga signifikanta effekter, även om det fanns vissa skillnader i immobilitet för D. magna mellan fraktionerna. D. magna var något mer känslig än H. azteca i dessa tester. Lakning med avjoniserat vatten gav en lägre effekt än lakning med standardvatten vid test med D. magna. På uppdrag av Park- och Naturförvaltningen har Eurofins utfört kemiska analyser på det material som sopas upp från gatorna varje vår. Resultaten från dessa anges i Tabell 7, tillsammans med de riktvärden för förorenad mark som har satts av Naturvårdsverket (2009). För en mer detaljerad rapport se Bilaga B. 12

14 Tabell 7. Innehållsanalys av vägdamm från Göteborgs Stad (Eurofins 2009). Provtagningen och analysen gjordes i augusti Mängderna anges i mg per kg torrsubstans. Riktvärdena för förorenad markanvändning är de nya riktvärden Naturvårdsverket har satt upp (Naturvårdsverket, 2009). Riktvärden för Förorening Analyserad halt (mg/kg TS) Känslig markanvändning (mg/kg TS) Mindre känslig markanvändning Bensen <0,01 0,012 0,04 Toluen <0, Etylbensen <0, Alifat >C5-C8 < Alifat >C8-C10 < Alifat >C10-C12 < Alifat >C12-C16 < Alifat >C16-C Aromat >C8-C10 < Aromat >C10-C16 < PAH (låg molekylvikt) < 0, PAH (medelhög molekylvikt) < 0, PAH (hög molekylvikt) 0, PAH (övriga) < 0, Arsenik 3, Barium Bly 9, Kadmium <0,19 0,5 15 Koppar Krom Nickel Vanadin Zink Samtliga uppmätta värden ligger avsevärt under (3 10 gånger) de riktvärden som Naturvårdsverket att angett för känslig markanvändning. För koppar ligger värdet (65 mg/kg TS) endast strax under värdet för känslig markanvändning (80 mg/kg TS). 13

15 3.5 Toxicitets identifiering I tabell 8 presenteras resultaten från TIE-undersökningen. De undersökta proverna kom från testerna med vägdamm från PVM. De prover som samlades in närmast PVM användes i försöken, eftersom de visat högst toxicitet i prov C (Tabell 3). Tabell 8. I tabellen presenteras resultaten från TIE-undersökningen. De prover som testades kom från testerna med vägdamm från PVM. I den obehandlade fraktionen har inget gjorts med proverna, i proverna behandlade med CM-kolonn har positiva metalljoner extraherats och med C18-kolonnen har lipofila organiska föreningar extraherats. D. magna 24-h D. magna 48-h (% immob.) (% immob.) Avstånd CMkolonn C18- CM- Prov till PVM Obehandlad kolonn Obehandlad kolonn A A B B C C C18- kolonn Efter 24 timmar gav extraktionen med CM- och C18-kolonn ingen effekt och de obehandlade proverna visade ingen toxicitet, vilket de gjort i de tidigare försöken (Tabell 3). Efter 48 timmar påvisades fortfarande ingen toxicitet för D. magna. 14

16 4 Diskussion 4.1 Damm från tester med provvägsmaskin De olika testkörningarna som gjorts i VTI:s provvägsmaskin har genererat prover med olika sammansättningar. Detta beror på att de har använt olika beläggningar, stensorter och däckstyper. I en rapport från VTI (2005a) har dessa testkörningar analyserats. I prov A användes kombinationen ABT-beläggning och dubbdäck, vilket genererade den största mängden partiklar vid de olika testkörningarna. För kombinationerna ABS-beläggning med dubbdäck och ABS-beläggning med friktionsdäck, dvs. prov B respektive prov C, genererades en betydligt lägre mängd partiklar än körningen med ABT-beläggning. Detta beror på ABS-beläggningens högre slitstyrka. Dessa resultat reflekteras i mängden prov som användes i toxicitetstesterna. Prov A innehöll i medeltal 1,17 g medan prov B och C innehöll 0,55 resp. 0,52 g med störst mängder i de prover som samlades in närmast PVM. Utav de testkörningar som gjordes på ABS-beläggning gav testkörningen med friktionsdäck mindre mängd PM 10 än då dubbdäck användes. Dock minskade inte mängden av den minsta storleksordningen ( nm), och storleksfördelningen försköts även åt de mycket små storlekarna. I försöken med D. magna visade kombinationen ABS-beläggning och friktionsdäck (prov C) en högre toxicitet än de andra proverna. Tidigare tester som gjorts har även visat att zinkhalterna ökar när friktionsdäck används (Gustafsson et al., 2008), vilket ytterligare stödjer testresultaten, eftersom zink från däckpartiklar är toxiskt för D. magna (Wik, Dave, 2006). D. magna kan med sin födoapparat aktivt inta partiklar mellan 200 nm och 70 µm men det har även visats att de passivt kan ta upp partiklar med storleksordningen 20 nm (Rosencrantz et al., 2009). Partiklar i denna storlek kommer från gummiblandningen i däcken eller från bitumen och innehåller PAHer (VTI, 2009) vilket kan bidra till den toxicitet som setts i proverna. Provmängderna i prov C skiljer sig signifikant från prov A (p = 0,007) men ej från prov B (p = 0,910). Detta tyder på att provets vikt har mindre påverkan på resultaten, medan det troligen är provens sammansättning som skiljer sig åt och därmed är den avgörande faktorn. 4.2 Toxicitets identifiering De prover som samlats in närmast PVM valdes ut för TIE-analys, eftersom prov C gav störst effekt. De obehandlade proven visade ingen toxicitet trots en tidigare påvisad toxicitet. Detta gjorde att det inte var möjligt att bedöma vilken typ av förorening som orsakade en toxisk påverkan i de tidigare försöken. TIE-analysen gjordes några veckor efter de första toxicitetstesterna och den uteblivna toxiciteten kan bero på flera orsaker. En eventuell metalltoxicitet kan minska om ph stiger Detta beror på att en hög koncentrationen vätejoner (lågt ph) konkurrerar med de positivt laddade metalljonerna om bindningsplatser på ligander (t.ex. mineralpartiklar), vilket leder till att metallerna löser sig i vattenfasen. När ph stiger leder det till att metallerna lättare binder till liganderna och att halten lösta (biotillgängliga) metaller minskar (Newman och Unger, 2003). En toxicitetsminskning kan även bero på en minskning av organiska ämnen såsom PAHer. Dessa ämnen kan ha brutits ned, avdunstat eller adsorberats till plastväggarna på 6- hålsplattan. 15

17 4.3 Prover från stödremsa längs en väg Resultaten från proverna tagna från en stödremsa utmed en väg gav inga signifikanta resultat, trots att det ofta är förhöjda metallhalter utmed dikeskanter. De förhöjda halterna återfinns i synnerhet närmast vägbanan där proverna tagits (Borgström, 2007). Provtagningen av stödremsan gjordes 9 månader efter att den lades ut, den relativt korta tiden kan ha gjort att föroreningshalten för låg för att ha någon påverkan under toxicitetstesterna. En alternativ förklaring kan vara att biotillgängliga föroreningar har lakats ut till följd av nederbörd. Proverna togs från flera olika nivåer eftersom det fanns tydliga skikt i stödremsan. Den tredje nivån var mycket mörkare än de övriga nivåerna och en högre halt föroreningar misstänktes därför finnas där. Detta kunde dock inte påvisas i toxicitetstesterna. Ingen kemisk analys har gjorts som kan visa på högre föroreningshalter i tredje nivån. 4.4 Prover från gaturengöring i Göteborg De tester som gjordes med prover från stadsmiljön i Göteborgs stad visade en låg toxicitet för D. magna och H. azteca. Detta beror troligen på de låga föroreningshalter som fanns i proverna (Tabell 7). Föroreningarna med högst halter var metallerna, där kopparnivåerna närmade sig gränsvärdet för känslig markanvändning, och även zink hade förhöjda värden. De skulle eventuellt kunna vara orsaken till den partiella effekt på % som visades i exponeringsförsöken. De halter som återfinns i vägdammsproverna är sannolikt inte de samma som återfinns i det lakade vattnet. Exempelvis är koppars EC50 för D. magna 40,6 µg/l (PAN Pesticide Database), vilket troligen innebär att endast mycket små mängder koppar kan ha lakats ut från proverna. Mängden koppar i proverna är mycket högre än så. Gillis et al. (2006) har gjort en studie där exponering av sediment gav överlevnad mindre än 50 %, då sedimentet togs från en bäck förorenad av en gruva där halterna av koppar och zink var 2400 mg/kg respektive 5150 mg/kg. Eftersom proverna från gaturengöringen hade 30 gånger lägre kopparhalt och 80 gånger lägre zinkhalt är det troligt att de metallhalter som lakas ur proverna inte är tillräckligt höga för att ge en toxisk verkan. Ytterligare en möjlig förklaring till den låga toxiciteten är att de lösta metallerna redan lakats ur vägdammet innan exponeringsförsöken gjorts och lämnat de bundna metallerna kvar i proverna. Det har visats att sediment som tvättats innan exponering har minskat toxiciteten till 95 % överlevnad hos D. magna och minskat halten löst koppar och zink med 60 respektive 80 % (Gillis et al., 2006). Det är troligt att många föroreningar har lakats ur eftersom proverna har legat på gatorna där föroreningar kan ha sköljts med nederbörd och smältvatten. De flesta gator i Göteborg saltas och vägsaltet bidrar ytterligare till att metaller lakas ut. Det uppsopade dammet har även legat i högar under flera månaders tid och de har utsatts för nederbörd som kan ha lakat ut föroreningar ytterligare. När testerna med standardvatten och avjoniserat vatten jämförs finns en antydan till en minskad toxicitet när avjoniserat vatten används (Tabell 6). Många metaller har en hårdhetsberoende toxicitet där D. magna är känsligare mot metaller i mjukt vatten (Cu, Zn m.fl.) (Yim et al. 2006). Om metaller var orsaken till den toxiska effekten i försöken med standardvatten borde toxiciteten ha ökat i försöken med avjoniserat vatten som är mycket 16

18 mjukare. En sådan reaktion återfanns inte, vilket antyder att det inte är metaller som orsakat effekterna i proverna med vägdamm från stadstrafiken. Även om den uppmätta mängden PAH är under de gränsvärden som gäller för känslig markanvändning kan det fortfarande vara orsaken till den uppmätta toxiciteten. I studier där däckpartiklar lakats i vatten har det visat sig att PAHer kan vara den förorening som orsakar toxicitet (Wik, Dave, 2006). Det är inte möjligt att dra generella slutsatser om vägdammet från stadstrafiken efter de resultat undersökningen gett. Detta beror på risken att proverna möjligtvis inte representerar vägdammets egenskaper i stadsmiljön tillförlitligt, eftersom provtagningen skett lång tid efter att slitagepartiklarna samlats in. 17

19 5 Slutsatser Tester med slitagepartiklar från flera olika tester visade generellt en låg toxicitet för både Daphnia magna och Hyalella azteca, men med några undantag. Damm från tester med provvägsmaskin på VTI visade i allmänhet låg toxicitet. Dock gav några exponeringar med damm från tester med friktionsdäck en hög toxisk effekt på D. magna. Detta är intressant eftersom friktionsdäck genererar en mindre mängd damm än dubbdäck och att storleksfördelningen på dammkornen är förskjutet åt de mindre storlekarna. Tester med borrprover från en ett år gammal stödremsa utmed en väg visade på generellt låg toxicitet, trots att proverna visade på varierande struktur. Tester med damm från stadsmiljön i Göteborg visade på låga effekter generellt, vilket stämmer överens med att samtliga uppmätta halter av föroreningar (aromater och metaller) understeg gällande gränsvärden för mycket känslig markanvändning. Sammanfattningsvis tyder resultaten från denna undersökning på att de föroreningar som finns i vägdamm (färskt och åldrat) inte är anmärkningsvärt höga och/eller lakas ut i halter som är akut giftiga för vattenlevande organismer (kräftdjur). 18

20 Tackord Jag vill tacka min handledare Göran Dave för goda tips och råd under mitt arbete. Jag vill även tacka Mats Gustafsson och Göran Blomqvist, Statens väg- och transportforskningsinstitut, och Ulrika Asztély-Nilsson på Park- och Naturförvaltningen som bidragit med de prover som använts i försöken. 19

PM 10 partiklar i trafikmiljö

PM 10 partiklar i trafikmiljö PM 1 partiklar i trafikmiljö HOOST Mats Gustafsson PM 1 partiklar i trafikmiljö + = Mats Gustafsson PM 1?» masskoncentrationen (µg/m 3 ) i luften av alla partiklar mindre än1 µm.» inandningsbara passerar

Läs mer

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/ Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter Mats Gustafsson Innehåll Varför är slitagepartiklar intressanta? Källor och egenskaper Emissioner Effekter Åtgärder Sammanfattning Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Konsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar

Konsekvenser för hälsa och miljö vid hantering och användande av gummiasfalt sammanställning av utförda undersökningar Vägverket Box 1008 903 20 Umeå Storgt 6 Telefon: 0771-119-119 Texttelefon: 0243-750 90 Knut Reinkjöp Upphandling & marknad knut.reinkjop@vv.se Direkt: 090-17 26 67 Mobil: 070-517 26 67 Intern rapport Datum:

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

Föroreningar i trafikdagvatten

Föroreningar i trafikdagvatten Föroreningar i trafikdagvatten Karin Björklund Vatten miljö teknik, Chalmers tekniska högskola Sambandet mellan hårdgjorda ytor och ytavrinning Illustrationer från National Resources Conservation Services

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer

Uppdatering och förbättring

Uppdatering och förbättring SMED Rapport Nr 79 2007 Uppdatering och förbättring av beräknade partikelemissioner till luft i Sverige Delrapport/Lägesrapport NFR 1 A 3 b, Road transportation Helena Danielsson, IVL 2007-06-17 Avtal

Läs mer

Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck.

Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck. Landstingsstyrelsens förvaltning Miljö 2007-01-17 1 (7) Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck. I SLL:s budget för 2006 fick LSF Miljö i uppdrag att utreda möjligheten

Läs mer

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK

Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk NCC TEKNIK NCC TEKNIK Övervakningsprogram av föroreningsspridning till Göta älv från f.d. Surte Glasbruk Uppföljande kontroll av f.d. Surte glasbruk (Västra området) övervakningsprogram\surte_övervakningsprogram_20100428.doc

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam

Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam Avgiftning av tungmetaller (kadmium, koppar, silver och zink) för Daphnia magna med aktivt slam Adam Holmström Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen i Miljö- och hälsoskydd 30 hp Institutionen

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

Sediment från Surte båtklubb Toxicitetsidentifiering och giftighet för Dahpnia magna och Hyalella azteca. Liselotte Lindgren

Sediment från Surte båtklubb Toxicitetsidentifiering och giftighet för Dahpnia magna och Hyalella azteca. Liselotte Lindgren Sediment från Surte båtklubb Toxicitetsidentifiering och giftighet för Dahpnia magna och Hyalella azteca Liselotte Lindgren Självständigt arbete i miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Utvärdering av sopsand för återanvändning

Utvärdering av sopsand för återanvändning Utvärdering av sopsand för återanvändning Trafikkontoret, Stockholms stad www.bjerking.se Sida 2 (10) 1 Uppdrag, bakgrund och syfte har på uppdrag av Trafikkontoret i Stockholms stad utfört egenkontroll

Läs mer

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort Tre typer av vinterdäck Dubbdäck Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden Dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden Året-runt-däck är

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Bakgrund Under det senaste decenniet har många studier visat

Läs mer

Vinterdrift och vägdamm

Vinterdrift och vägdamm Vinterdrift och vägdamm Mats Gustafsson Innehåll Kort bakgrund Hur uppkommer vägdamm från en vägyta? Vinterdriftens bidrag till vägdamm Hur kan vinterdriften bidra till att minska förekomsten av vägdamm?

Läs mer

AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING VIGGBYHOLM 15:1, TÄBY KOMMUN Stockholm 2016-01-26 Uppdragsansvarig: Beställare: TOMMY KRŰGER Thomas Hollaus Aros Bostad AB HIFAB AB Box 3291 Sveavägen

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

PAH i Stockholm Källor och effekter

PAH i Stockholm Källor och effekter PAH i Stockholm Källor och effekter Slutrapport RTK dnr: 200304-154 Sakredovisning Bidragsmottagare: Stockholms stad, miljöförvaltningen Kontaktperson Arne Jonsson Avd för Miljöövervakning Miljöförvaltningen

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)

Läs mer

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37 i ÅRETS BÄSTA MEDLEMSTIDNING VINNARE AV GULDBLADET 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS UTREDNING: SÅ MÅNGA FLER TRAFIKOFFER MED FÄRRE DUBBDÄCK l m l j ö v ä n s ä k e r i g e k o n o m Årets Smartaste Bil

Läs mer

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment

Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 1 Västerås Stad Mälardalens högskola Sweco Environment 2 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 3 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 1950 1976 4 Ängsgärdet 7 (fd 6), Västerås 5 Ängsgärdet Kemiska analyser Totalhalter

Läs mer

Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten

Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten 2004-12-20 Dnr 2003.74 Föroreningar som riskerar att hamna i dagvatten Dagvatten som föroreningskälla När det regnar eller snöar tar nederbörden med sig föroreningar från luften. När vattnet sedan rinner

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet.

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet. U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Dan Lindbeck Tfn: 08-786 49 23 PM 2010-12-22 Dnr 2010:1893 DUBBDÄCKSFÖRBUD Frågeställaren anger att det i Norge finns en avgift för dubbdäck. Frågan rör om det finns

Läs mer

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jordoch muddermassor 2006:124 Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor LF (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor 1.

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket

Läs mer

Kartläggning av exponeringsnivåer och källor till de dibensopyrener. Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm

Kartläggning av exponeringsnivåer och källor till de dibensopyrener. Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Kartläggning av exponeringsnivåer och källor till de dibensopyrener Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Arbetsgrupp Institutionen för Analytisk kemi Roger Westerholm,

Läs mer

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström

Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten. Alexandra Andersson Wikström Screening av takmaterial för identifiering av föroreningskällor till dagvatten Alexandra Andersson Wikström Introduktion Diffusa föroreningskällor bidrar till försämrad ytvattenkvalitet EU:s vattendirektiv

Läs mer

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta

Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Alvesta kommun Sjöparken/Sjön Salen, Alvesta Sediment-, vatten och jordprovtagning Datum: 2012-06-28 Rev. Datum: Uppdragsnummer: M&P 5867 01069 Upprättad av: Johan Ericsson Sign. JE Granskad av: Peter

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Väg 226, GC-väg Tumba-Tullinge Botkyrka

Väg 226, GC-väg Tumba-Tullinge Botkyrka Väg 226, GC-väg Tumba-Tullinge Botkyrka PM miljöteknisk markundersökning www.bjerking.se Sida 1 (5) PM Miljöteknisk markundersökning Uppdragsnamn Väg 226, GC-väg Tumba-Tullinge Botkyrka VAP VA-projekt

Läs mer

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm.

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Ett problem som uppmärksammats på senare år är att dubbdäck river loss mikroskopiskt små partiklar från vägbanan. De kallas PM 10 och kan följa med luften

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM

Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Är partiklarna som dubbdäcken skapar hälsofarliga? Bertil Forsberg, Kadri Meister Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Christer Johansson, Slb/ITM Ett dilemma Bakgrund I media har ifrågasatts att

Läs mer

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

RULLA RÄTT Guide till krav på miljöanpassade däck LÄTTA FORDON

RULLA RÄTT Guide till krav på miljöanpassade däck LÄTTA FORDON Ingvar Karmhed/SvD//Scanpix RULLA RÄTT Guide till krav på miljöanpassade däck LÄTTA FORDON Att välja miljöanpassade däck vid inköp av däck, fordon och transporttjänster Få varor har så stor användning

Läs mer

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk

Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från

Läs mer

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg PUBLIKATION : Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg Titel: Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck

Läs mer

RESULTATRAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING STRAND 3:4, HUDIKSVALL

RESULTATRAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING STRAND 3:4, HUDIKSVALL RESULTATRAPPORT MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING STRAND 3:4, HUDIKSVALL 6 MAJ 2013 Uppdrag:, Titel på rapport: Miljöteknisk markundersökning Köpmanberget område N Status: Färdig rapport Datum: 2013-05-06

Läs mer

Mer säker och miljövänlig vinterkörning

Mer säker och miljövänlig vinterkörning Mer säker och miljövänlig vinterkörning Nokian Tyres första prioritet är att utveckla säkra och miljövänliga däck. Kompromisslöst engagemang på säker och miljövänlig bilkörning styr Nokian Tyres, som anser

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap

Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Rapport till Västerhaninge Båtsällskap Efter styrelsebeslut i Västerhaninge båtsällskap ombads Happy Boat att mäta halter av koppar, zink och tenn på de kvarvarande ca 30 omätta båtskroven av föreningens

Läs mer

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN Christer Johansson Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms Universitet SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm Symposium om Luft och hälsa,

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08

SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 SÄKERHETSDATABLAD Utfärdat: 2007-05-08 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn Tillverkarens artikelnummer Avsedd användning Gäller för artikelnummer Tillverkare/Leverantör LabService AB Förmansvägen

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

Jordprovtagning avseende föroreningar Gymnasiet 5

Jordprovtagning avseende föroreningar Gymnasiet 5 Uppdragsledare Uppdragsnummer Eva Rönnberg/073-347 12 61 Datum 230 455 Uppdragsnamn 2014-12-17 Östra Kvarnbergsplan Jordprovtagning avseende föroreningar Gymnasiet 5 Borrning på fastigheten Gymnasiet 5.

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM 2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde

Läs mer

1. Bakgrund och syfte. 2. Översiktlig markundersökning. Bohmans Fanerfabrik. Resultat (även resultat från tidigare undersökning med i utvärderingen)

1. Bakgrund och syfte. 2. Översiktlig markundersökning. Bohmans Fanerfabrik. Resultat (även resultat från tidigare undersökning med i utvärderingen) Kalmar 2016-04-26 Bohmans Fanerfabrik, 15032 Bohmans Fanerfabrik 1. Bakgrund och syfte Området, fastigheten Laxen 10 har varit industriområde sedan mitten av 1800-talet. Fram till 1909 var det varvsområde.

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer