Vägdamm hur farligt är det?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägdamm hur farligt är det?"

Transkript

1 Vägdamm hur farligt är det? Samuel Edvardsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig magisterexamen i Miljövetenskap 30 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet Februari 2010

2 Sammanfattning Varje år bildas stora mängder av slitagepartiklar från väg-, däck- och fordonsslitage som sprids i miljön utmed våra vägar. Dessa partiklar innehåller organiska föroreningar såsom PAHer och metaller, vilka kan få negativa effekter på många organismer. Det har även visats att slitagepartiklar kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar hos människor. Dessutom finns även misstankar om att det även finns toxikologiska effekter av vägdamm hos andra organismer. Denna studie undersökte de toxikologiska effekterna på vattenlevande organismer med Daphnia magna och Hyalella azteca var modellorganismer. Slitagepartiklar samlades in från både fältförhållanden, damm från gatorna i Göteborg och grus från en stödremsa, och från laboratorieförhållanden, från testkörningar i en provvägsmaskin. Organismerna exponerades för dessa genom att proverna lakades i vatten där organismerna sedan tillsattes. Det var generellt låga effekter vid de olika exponeringarna med några undantag. Vid några exponeringar med prover från testkörningar med friktionsdäck påvisades en stor effekt. Denna effekt kan bero på metallföroreningar och/eller PAH-föroreningar. Sammanfattningsvis verkar föroreningshalterna i vägdamm vara generellt låga och/eller lakas ut i låga halter som inte är toxiskt för testorganismerna. Summary Every year, large amounts of particles are generated and spread into the environment due to wear of road, tires and vehicles. These particles contain organic pollutants such as PAH and metals which are pollutants that have negative effects on many organisms. Wear particles may cause cardiovascular diseases in humans. Road dust is also suspected have negative effects on other organisms. This study investigated the toxicological effects of road dust on aquatic organisms with Daphnia magna and Hyalella azteca as model organisms.wear particles were collected from field situations, dust from the streets of Gothenburg and gravel along a roadside, and from laboratory settings, from test runs with a circular road simulator. The organisms were exposed to these samples by adding them to water where the samples had been leached. Generally, there were low effects from the exposures with a few exceptions. Some exposures with samples from test runs with friction tires had a large effect. This effect may be caused by metal pollution and/or PAH pollution. In conclusion, the pollutant content of road dust seem to be low and/or leached out in such small amounts that it does not have a negative effect on the test organisms.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...1 Summary...1 Innehållsförteckning Inledning Däckslitage Vägslitage Metallers spridning Syfte Metod Informationssökning Provinsamling och bearbetning Exponeringar Akuta tester med Daphnia magna Tester med Hyalella azteca Toxicitets identifiering med hjälp av TIE-metodik Resultat Känslighetsbedömning med kaliumdikromat Damm från tester med provvägsmaskin Prover från stödremsa längs en väg Prover från gaturengöring i Göteborg Toxicitets identifiering Diskussion Damm från tester med provvägsmaskin Toxicitets identifiering Prover från stödremsa längs en väg Prover från gaturengöring i Göteborg Slutsatser...18 Tackord...19 Referenser...20 Bilaga A Variansanalys...22 Bilaga B Kemisk analys av vägdamm

4 1 Inledning Varje år slits stora mängder av vägbeläggning och däck ner utmed våra vägar. Ungefär ton vägbeläggning och ton däckmaterial beräknas bli nedslitet varje år (Vägverket, 2004a). Många av dessa partiklar blir luftburna och kan orsaka skador hos oss människor. PM 10 och PM 2,5, dvs. partiklar under 10 och 2,5 µm, har visat sig ge upphov till både luftvägssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar. De mycket små partiklarna kan ta sig långt ner i luftvägarna och ner i lungorna där de ger upphov till t.ex. astma (Vägverket 2004b). Ungefär 60 % av alla PM 10 -partiklar kommer från vägtrafiken, av detta kommer 87 % från vägslitage och 2 % från däckslitage (Vägverket, 2009). Det har gjorts många studier på partiklars humantoxikologiska effekter, men det finns mindre kunskap om vägdammets effekter på miljön och vattenlevande organismer. De föroreningar som uppstår kommer från vägslitage och atmosfärsdeposition och innehåller många skadliga föroreningar, både organiska som polyaromatiska kolväten (PAH) och oorganiska såsom metaller. Vägdammet och föroreningarna det bär med sig kommer att hamna i våra vatten. Tabell 1 presenterar en lista med föroreningshalterna i vägdagvatten som orsakas av slitagepartiklar från fordonstrafiken som Vägverket (2004a) har sammanställt. Tabell 1 Föroreningshalter i vägdagvatten (Modifierad från Vägverket, 2004a) Källor Förorening Väg med årsdygnstrafik (fordon/dygn) > Vägmaterial, däck, bromsbeläggning Suspenderat material 75 mg/l 100 mg/l 1000 mg/l Vägmaterial, däck, bromsbeläggning, korrosion Bly 20 µg/l 25 µg/l 30 µg/l Zink 100 µg/l 150 µg/l 250 µg/l Koppar 35 µg/l 45 µg/l 60 µg/l Kadmium 0,5 µg/l 0,5 µg/l 0,5 µg/l Däck, avgaser PAH 0,5 µg/l 1,0 µg/l 1,5 µg/l 1.1 Däckslitage Både däck och vägbeläggning bidrar med PAHer och metaller till miljön men i olika utsträckning. Zink är en viktig komponent av vulkaniseringsprocessen vid däcktillverkning, och däck bidrar till en stor del av zinkutsläppen i trafiken (Councell et al., 2004). Många bildäck har höga halter av högaromatiska oljor (HA-oljor) som har stor påverkan på levande organismer. Dessa HA-oljor innehåller höga halter PAHer som kan ge upphov till t.ex. cancer hos människor kom det första HA-fria däcket ut på marknaden och 2003 var 75 % av alla vinterdäck utan HA-oljor medan en stor andel av sommardäcken fortfarande innehåller dessa oljor. Orsaken till att sommardäck fortfarande innehåller HA-oljor är att däckets väggrepp vid vått underlag försämras något (2-4 % längre bromssträcka) om det inte innehåller HA-oljor (Kemikalieinspektionen, 2003). Från och med den 1 januari 2010 träder ett EU direktiv i kraft som kraftigt begränsar mängden PAH i däck (EC, 2005). I EU-direktivet används Benzo(a)pyrene (BaP) som ett referensämne och mängden PAH anses vara för hög om mängden BaP överstiger 1 mg/kg, alternativt om den totala mängden av åtta listade PAHer överstiger 10 mg/kg. Däck med högre halter får fortfarande säljas efter 2010, men inga nya däck av denna typ får tillverkas. 3

5 I den mätmetod som används för att mäta mängden PAH i ett däck mäts mängden polycykliska aromater (PCA) i däcket. Resultatet anges i procent, och ett däck klarar gränsvärdena för PAH om det innehåller mindre än 3 % PCA. Grön Kemi gjorde däcksanalyser fram till 2005, och dessa visade att ca 14 % av de testade vinterdäcken respektive 34 % av sommardäcken klarade den hårda gränsen på mindre än 3 % PCA (Grön Kemi). I länder med vinterväglag finns en debatt om de dubbade däckens fördelar och nackdelar där trafiksäkerheten och PM 10 -produktionen diskuteras. Vägverket (2009) uppskattar att andelen personfordon med dubbfria vinterdäck ökar, medan användningen av dubbade vinterdäck minskar något. Uppskattningsvis användes friktionsdäck till 30 % av bilarna under januarifebruari Vintertid leder dubbäcksanvändningen till ett större slitage på våra vägar än vad friktionsdäcksanvändningen gör. Dock är det är ingen signifikant skillnad mellan dubbdäcks och friktionsdäcks utsläpp av organiskt kol. Den enda skillnaden är det organiska kolets ursprung. Dubbdäckens dubbar sliter upp fler partiklar med organiskt kol från asfalten medan friktionsdäcken har ett ökat utsläpp av organiskt kol från däcket på grund av dess mjuka gummiblandning (Kupiainen et al., 2005). Det visades även att sandning av vintervägar leder till en stor ökning av PM 2,5-10 partiklar i luften. Främst är det en stor ökning av mineralpartiklar som kan påvisas. VTI (2009) har dock visat att odubbade vinterdäck kan generera högre mängd PAH. PM 2,5 -fraktionen genererade högre mängder PAH än PM 10 - fraktionen. För PM 2,5 -fraktionen varierade mängden PAH mellan 2,3 och 6,0 µg/g stoft för dubbade däck och mellan 2,7 och 180 µg/g stoft för odubbade vinterdäck. 1.2 Vägslitage Den asfalt som läggs på våra vägar idag innehåller stenkross och bitumen. Bitumen är bindemedlet i asfalten som framställs från råolja och innehåller höga halter av PAH. När vägarna slits bildas inandningsbara partiklar med PAH som även hamnar i vattenmiljön. Tidigare asfalterades vägarna med så kallad tjärasfalt, vilken innehåller mycket högre halter av PAH än dagens asfalt och därför hanteras med restriktioner vid vägprojekt. Det görs provtagningar på asfalt som är anlagd innan 1975 för att avgöra vilka åtgärder som ska göras. Om asfalten innehåller mer än 1000 ppm PAH bedöms det som farligt avfall (Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, 2008). Olika typer av asfaltsbeläggningar utvecklas fortlöpande, från den äldre tjärasfalten, till dagens bitumenasfalt och asfalt med gummitillsatser. Gummiasfalt testas för närvarande av Vägverket, medan den redan använts i många år i USA. Den här typen av asfalt är tystare och bidrar till mindre slitagepartiklar i miljön. Använda bildäck mals ner och blandas med bitumen, så att % av bitumenblandningen består av däckgranulat. Inga stora miljöeffekter har påvisats och inga ämnen lakas ur den gummiinblandade bitumen. Vid stor användning av gummiasfalt kommer bara HA-fria däck användas (Vägverket, 2007). 1.3 Metallers spridning Både däck-, väg- och fordonsslitage bidrar med utsläpp av metaller i vägarnas närområde. De tungmetaller som släpps ut från fordonstrafiken är zink, kadmium, nickel, bly (balanseringsvikter till däck), krom, koppar, barium, antimon, titan, strontium, zirkonium, vanadin och volfram. Förutom tungmetaller släpps även platinametaller (platina, rodium och palladium) ut. Källan till denna grupp av metaller är främst katalysatorer (VTI, 2005b). 4

6 Metallutsläppen sprids till både vattenmiljön och markmiljön och kan påverka miljön där. De metaller som fastläggs i marken ansamlas i en gradient med minskade halter längre från vägbanan med undantag för mer mobila metaller såsom kadmium (Borgström, 2007). De metaller som binds i markmaterialet lakas så småningom ut och hamnar i vattenmiljön. Hastigheten på urlakningen kan öka eller minska beroende på ett flertal faktorer, bl.a. ph, mängden löst organiskt material och användningen av salt för halkbekämpning. Vägsalt (NaCl) påverkar kolloidbundna metaller och får dem att lättare lösas i vatten (Bäckström et al., 2004). Vid nederbörd inträffar vad som kallas för first flush, då det initiala avrinningsvattnet har en högre mängd föroreningar. Detta leder till en kraftig temporär ökning i föroreningshalterna som kan ge en akut toxisk effekt på organismer. Kayhanian et al. (2008) utförde toxicitetstester på flera vattenlevande organismer och fann toxicitet i det initiala avrinningsvattnet. Hos Ceriodaphnia dubia och Pimephales promelas (Fathead minnow) visade Toxicity Evaluation Identification (TIE) tester att zink och koppar var den bidragande orsaken till toxiciteten. Även snö kan ansamla höga halter av tungmetaller och belasta omgivningen hårt. Den plats som snön belastar miljön beror på hur snön hanteras. Snö i stadsmiljö samlas ofta upp och deponeras på särskilda platser medan snö utmed vägar inte forslas bort (VTI, 2005b). Vid snösmältningen sprids sedan metallerna i närmiljön i något som kan liknas med den first flush -effekt som är omnämnd ovan. 1.4 Syfte Syftet med detta arbete var att undersöka toxiciteten av vägdamm för vattenlevande organismer. Testerna har utförts med Daphnia magna och Hyalella azteca så att de eventuella toxiska komponenterna kan identifieras med hjälp av TIE-metodik. 5

7 2 Metod 2.1 Informationssökning Den informationssökning som gjorts har främst gjorts via Web of Science och Google. De sökord som använts vid sökningar på Web of Science var road dust, metals, Daphnia, toxicity med flera. Google har främst använts för att få fram information på svenska, som är relaterbar till den nordiska situationen. 2.2 Provinsamling och bearbetning De vägdammsprover som samlades kom från flera platser, några av proverna som testades kom från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). På VTI finns en provvägsmaskin (PVM) som simulerar en trafikerad vägbana. Maskinen består av fyra axlar med ett däck vardera, som samtidigt körs på en cirkelrund vägbana. Både vägbeläggning och däckstyp kan varieras, och både slitage och partikelproduktion kan studeras. Maskinen producerar stora mängder av damm som samlades in genom att placera ut Petriskålar på golvet i lokalen där dammet deponerades. De insamlade proverna skiljer sig i avstånd från provvägsmaskinen, vägbeläggning, däckstyp och hastighet som maskinen körts i. Från VTI tillhandahölls även prover tagna ute i fält. Dessa prover är tagna från stödremsan utmed en väg, dvs. remsan av grus och sten närmast vägbeläggningen. De är tagna på två närliggande platser på olika avstånd från vägbanan och på olika djup. De olika djupen visade skikt med olika strukturer där den översta och den tredje nivån var mörkare än de andra. Från Park och Naturförvaltningens (PoN) deponi vid Slakthusgatan bidrog Ulrika Asztély- Nilsson med vägdamm som samlats in med hjälp av sopmaskiner under våren. De vägar som har sopats är de gator som finns i Göteborgs centrum. Trafikkontoret bär ansvaret för vinterväghållningen i Göteborgs Stad och sprider ut saltfri stenflis som halkbekämpningsmedel på de flesta gator, medan vissa gator i centrum saltas eftersom att de har en större trafikmängd (Göteborgs Stad, 2009). PoN samlar in allt grus och damm som samlas på gatorna och deponerar det i stora högar där fliset sedan sorteras ut. De prover som användes i försöken kom från sorterade och osorterade högar. Proverna torkades i dragskåp vid rumstemperatur och sållades sedan. De fraktioner som användes var i storlekarna µm, µm, µm, µm och < 53 µm. Kornstorlekar över 2000 µm användes inte, eftersom denna fraktion innehöll partiklar av mycket varierande storlek, och det var därför mycket svårt att ta representativa prov ur den fraktionen. 2.3 Exponeringar De olika provernas toxicitet testades på två olika organismer, Daphnia magna och Hyalella azteca. I exponeringsförfarandet användes en standardiserad ISO-metod (ISO 1996) vid testerna med D. magna. Samma metodik användes även vid testerna med H. azteca Akuta tester med Daphnia magna Proverna från PVM vägdes, placerades i 6-hålsplattor och 10 ml standardvatten med en hårdhet motsvarande 250 mg/l CaCO 3 tillsattes till varje brunn (Figur 1). Proverna varierade både i mängd och i partikelstorlekar, och det gick därför inte att ta representativa prov ur dem. På grund av detta tillsattes allt provmaterial som fanns att tillgå till varje brunn. 6

8 Provmängderna var i medeltal 0,73 g, men varierade mellan 0,10 och 2,9 g. Alla prover rördes om med en glasstav för att bättre blanda dem i vattnet. Figur 1. Försöksuppställning med prover från PVM. Samma svårighet med att ta representativa prov fanns även vid försöken med prover från stödremsan och den mängd prov som fanns att tillgå användes. Detta gjorde att mängden prov vid exponeringen varierade mellan 3,7 och 21 g. Proverna placerades i Petriskålar (10 cm) inför exponeringen (Figur 2). Figur 2. Försöksuppställning med prover från stödremsa. I exponeringarna med prover från gaturengöringen i Göteborg fanns större provmängder att tillgå och det fanns bra möjligheter att ta representativa prover eftersom de fraktionerades. I Petriskålar (10 cm) tillsattes 10 g prov och 50 ml standardvatten. Med proverna från gaturengöringen gjordes även tester med avjonat vatten istället för standardvatten, även här användes 10 g prov och 50 ml avjoniserat vatten. Efter vägning jämviktades alla prover med standardvatten, med en hårdhet motsvarande 250 mg/l CaCO3, eller i avjoniserat vatten (endast prover från gaturengöringen) under minst ett dygn innan testorganismerna tillsattes. Till varje brunn eller Petriskål tillsattes 10 stycken daphnier och efter 24 och 48 timmar räknades antalet immobiliserade daphnier. De daphnier som var orörliga trots en skakning av kärlet under 15 sekunder räknas som immobiliserade (ISO 1996). För att bedöma känsligheten hos D. magna gjordes, i enlighet med ISOstandarden, exponeringar med kaliumdikromat (K2Cr2O7) i stigande koncentrationer. Rörlighetshämningen från fem koncentrationer mellan 0,25 och 4 mg/l K2Cr2O7 testades och ett EC50-värde beräknades. För att känsligheten ska godkännas ska 24-h EC50 hamna mellan 0,6 och 1,7 mg/l K2Cr2O7. 7

9 2.3.2 Tester med Hyalella azteca Efter exponeringarna av D. magna mättes den toxiska effekten av proverna med H. azteca som testorganism. I dessa tester användes samma prover som för D. magna, men endast 5 stycken H. azteca tillsattes till varje brunn och Petriskål. Efter 96 timmar avlästes immobiliteten. 2.4 Toxicitets identifiering med hjälp av TIE-metodik Med Toxicity Identification Evaluation metodik kan de föroreningar som orsakar toxicitet identifieras genom att extrahera olika typer av föroreningar ur det lakade vattnet. I dessa tester användes två sorter av kolonner, en kolonn med jonbytarextraktion där katjoner, främst metalljoner, extraheras ur proverna (CM) och en kolonn där lipofila organiska föreningar, t.ex. PAHer, extraheras (C18). Innan användningen konditionerades kolonnerna, C18- kolonnen konditionerades med 15 ml metanol följt av 15 ml avjoniserat vatten och 15 ml standardvatten. CM-kolonnen konditionerades endast med 15 ml avjoniserat vatten och 15 ml standardvatten. Eluatens toxicitet jämfördes sedan med det obehandlade provet för att bedöma en eventuell effekt. Eftersom endast små mängder lakvatten fanns att tillgå användes 3 ml lakvatten till de tre olika behandlingarna. Tio stycken D. magna tillsattes till varje prov och andelen immobiliserade organismer räknades efter 24 och 48 timmar. 8

10 3 Resultat Nedan presenteras resultat från de toxicitetstester som gjorts med prover från de tre ovan nämnda platserna (2.2). I kapitel 3.2 och 3.3 presenteras resultaten från testerna med prover från VTI:s provvägsmaskin resp. stödremsan längs en väg. Resultaten från prover tagna från stadsmiljön i Göteborg redovisas i kapitel Känslighetsbedömning med kaliumdikromat För samtliga tester med D. magna gjordes en känslighetsbedömning med en kaliumdikromatstandard. EC50 för dessa tester hamnade mellan 0,62 och 0,71 mg/l, vilket är inom de gränser som är satta för standardmetodiken (ISO, 1996). 3.2 Damm från tester med provvägsmaskin I försöken med damm från PVM användes prover från flera olika testkörningar som gjorts på VTI. Dessa testkörningar är beskrivna i tabell 2. Tabell 2. De beläggningstyper, stensorter och däckstyper som användes i tester med PVM. Beläggningstyp Stensort Däckstyp Prov ABT16 Skärlundagranit Dubbdäck A 1 ABS11 Kärr kvartsit Dubbdäck B 1 ABS11 Kärr kvartsit Friktionsdäck C 1 ABS8 Mylonit Dubbdäck Olika hastigheter 2 ABS8 Mylonit Sommardäck, 70 km/h Norge 2 Friktionsdäck 1 Resultat från tester med dessa prover presenteras i tabell 3. 2 Resultat från tester med dessa prover presenteras i tabell 4. Beläggningstyperna är betecknade enligt typen av slitlager, dvs. det översta lagret av asfalten. Asfaltbetong, stenrik (ABS) och asfaltbetong, tät (ABT) är de beläggningar som använts i testkörningarna. Dubbdäck användes vid körningen av prov A och B medan friktionsdäck användes vid körningen av prov C. I tabell 3 redovisas resultaten av exponeringsförsöken med de tre olika provtyperna. Avståndet till PVM har inget specificerat mått utan anger bara den ordning som proverna har samlats in i, där 1 är närmast PVM och 17 längst ifrån. Resultaten presenteras som procent immobiliserade organismer efter 24 och 48 timmar för D. magna och efter 96 timmar för H. azteca. 9

11 Tabell 3. Resultat från testerna med vägdamm från tester med PVM vid VTI. Proverna är sorterade med avseende på avstånd till PVM. Prov A, B och C kommer från olika körningar (Tabell 2). Resultaten anges som andelen immobiliserade D. magna eller H. azteca i procent. D. magna 24-h (% immob.) D. magna 48-h (% immob.) H. azteca 96-h (% immob.) Avstånd Prov Prov Prov till PVM A B C A B C A B C Resultaten från testerna med damm från PVM visade en låg toxicitet i proverna A och B medan proverna från prov C visade ett annat mönster (Tabell 3). De prover som tagits närmast PVM visade 100 % immobilisering redan efter 24-h. Variansanalysen visade att prov C skilde sig statistiskt signifikant (p < 0,05) från prov A och B (Tabell 3, Tabell A1) i testerna med D. magna (24 och 48 timmar). I testerna med H. azteca var prov A statistiskt signifikant skilt från de andra proverna. Förutom proverna A C testades även andra prover från PVM. Dessa kom från testkörningar med PVM i olika hastigheter. Resultaten från testerna med de proven redovisas i tabell 4. Inga statistiska analyser gjordes med de resultaten. En körning gjord i 70 km/h skiljer sig från de andra proverna genom att vid det tillfället användes andra typer av däck än vid de andra testkörningarna. 10

12 Tabell 4. Resultat från toxicitetstester med prover från PVM där proverna är tagna från testkörningar vid olika hastigheter. Hastighet (km/h) D. magna 24-h (% immob.) D. magna 48-h (% immob.) H. azteca 96-h (% immob.) Körning med excenterrörelse. 2 Körning utan excenterrörelse. 3 Körning med annan däckstyp. 48-h testerna med D. magna som presenteras i Tabell 4 är generellt lite högre än för både prov A och B (Tabell 3). För D. magna 24-h och H. azteca 96-h finns inga direkta avvikelser från testerna med prov A, B eller C. 3.3 Prover från stödremsa längs en väg I tabell 5 redovisas resultaten för testerna med prover från en stödremsa. De värden som presenteras är medelvärden sorterade efter provtagningsplats, djup och avstånd från vägbanan. Tabell 5. Sammanställning av resultaten från testerna med prover från stödremsan. Värdena visar medelvärdet av andelen immobiliserade organismer. Plats avser de två olika provtagningsplatserna, nivå de olika djupen och distans är avståndet till vägbanan mätt i cm. Stödremsa Läge D. magna 24-h D. magna 48-h H. azteca 96-h (% immob.) (% immob.) (% immob.) Plats Nivå Distans (cm) Stödremseproverna visade låg toxicitet för både D. magna och H. azteca. Variansanalysen gav ingen statistisk signifikant skillnad mellan provplats, nivåer eller avståndet till vägbanan. 11

13 3.4 Prover från gaturengöring i Göteborg Resultaten från testerna med sållat vägdamm från Park och Naturförvaltningen i Göteborg visas i Tabell 6. Resultaten är sorterade efter kornstorlek och provtyp, dvs. osorterat och sorterat material. De två provtyperna är tagna ur två separata högar från PoN:s deponi (osorterad och sorterad). Tabell 6. Resultat från tester med vägdamm från centrala Göteborg. Resultaten är sorterade på provtyp (osorterat och sorterat), kornstorlek och vattentyp. Resultaten presenteras som procent immobiliserade organismer. D. magna 24-h (% immob.) D. magna 48-h (% immob.) H. azteca 96-h (% immob.) Prov Kornstorlek Vattentyp Vattentyp Vattentyp (µm) Standard Avjonat Standard Avjonat Standard Avjonat Osorterat Sorterat Variansanalys med avseende på kornstorlek och vattentyp gav inga signifikanta effekter, även om det fanns vissa skillnader i immobilitet för D. magna mellan fraktionerna. D. magna var något mer känslig än H. azteca i dessa tester. Lakning med avjoniserat vatten gav en lägre effekt än lakning med standardvatten vid test med D. magna. På uppdrag av Park- och Naturförvaltningen har Eurofins utfört kemiska analyser på det material som sopas upp från gatorna varje vår. Resultaten från dessa anges i Tabell 7, tillsammans med de riktvärden för förorenad mark som har satts av Naturvårdsverket (2009). För en mer detaljerad rapport se Bilaga B. 12

14 Tabell 7. Innehållsanalys av vägdamm från Göteborgs Stad (Eurofins 2009). Provtagningen och analysen gjordes i augusti Mängderna anges i mg per kg torrsubstans. Riktvärdena för förorenad markanvändning är de nya riktvärden Naturvårdsverket har satt upp (Naturvårdsverket, 2009). Riktvärden för Förorening Analyserad halt (mg/kg TS) Känslig markanvändning (mg/kg TS) Mindre känslig markanvändning Bensen <0,01 0,012 0,04 Toluen <0, Etylbensen <0, Alifat >C5-C8 < Alifat >C8-C10 < Alifat >C10-C12 < Alifat >C12-C16 < Alifat >C16-C Aromat >C8-C10 < Aromat >C10-C16 < PAH (låg molekylvikt) < 0, PAH (medelhög molekylvikt) < 0, PAH (hög molekylvikt) 0, PAH (övriga) < 0, Arsenik 3, Barium Bly 9, Kadmium <0,19 0,5 15 Koppar Krom Nickel Vanadin Zink Samtliga uppmätta värden ligger avsevärt under (3 10 gånger) de riktvärden som Naturvårdsverket att angett för känslig markanvändning. För koppar ligger värdet (65 mg/kg TS) endast strax under värdet för känslig markanvändning (80 mg/kg TS). 13

15 3.5 Toxicitets identifiering I tabell 8 presenteras resultaten från TIE-undersökningen. De undersökta proverna kom från testerna med vägdamm från PVM. De prover som samlades in närmast PVM användes i försöken, eftersom de visat högst toxicitet i prov C (Tabell 3). Tabell 8. I tabellen presenteras resultaten från TIE-undersökningen. De prover som testades kom från testerna med vägdamm från PVM. I den obehandlade fraktionen har inget gjorts med proverna, i proverna behandlade med CM-kolonn har positiva metalljoner extraherats och med C18-kolonnen har lipofila organiska föreningar extraherats. D. magna 24-h D. magna 48-h (% immob.) (% immob.) Avstånd CMkolonn C18- CM- Prov till PVM Obehandlad kolonn Obehandlad kolonn A A B B C C C18- kolonn Efter 24 timmar gav extraktionen med CM- och C18-kolonn ingen effekt och de obehandlade proverna visade ingen toxicitet, vilket de gjort i de tidigare försöken (Tabell 3). Efter 48 timmar påvisades fortfarande ingen toxicitet för D. magna. 14

16 4 Diskussion 4.1 Damm från tester med provvägsmaskin De olika testkörningarna som gjorts i VTI:s provvägsmaskin har genererat prover med olika sammansättningar. Detta beror på att de har använt olika beläggningar, stensorter och däckstyper. I en rapport från VTI (2005a) har dessa testkörningar analyserats. I prov A användes kombinationen ABT-beläggning och dubbdäck, vilket genererade den största mängden partiklar vid de olika testkörningarna. För kombinationerna ABS-beläggning med dubbdäck och ABS-beläggning med friktionsdäck, dvs. prov B respektive prov C, genererades en betydligt lägre mängd partiklar än körningen med ABT-beläggning. Detta beror på ABS-beläggningens högre slitstyrka. Dessa resultat reflekteras i mängden prov som användes i toxicitetstesterna. Prov A innehöll i medeltal 1,17 g medan prov B och C innehöll 0,55 resp. 0,52 g med störst mängder i de prover som samlades in närmast PVM. Utav de testkörningar som gjordes på ABS-beläggning gav testkörningen med friktionsdäck mindre mängd PM 10 än då dubbdäck användes. Dock minskade inte mängden av den minsta storleksordningen ( nm), och storleksfördelningen försköts även åt de mycket små storlekarna. I försöken med D. magna visade kombinationen ABS-beläggning och friktionsdäck (prov C) en högre toxicitet än de andra proverna. Tidigare tester som gjorts har även visat att zinkhalterna ökar när friktionsdäck används (Gustafsson et al., 2008), vilket ytterligare stödjer testresultaten, eftersom zink från däckpartiklar är toxiskt för D. magna (Wik, Dave, 2006). D. magna kan med sin födoapparat aktivt inta partiklar mellan 200 nm och 70 µm men det har även visats att de passivt kan ta upp partiklar med storleksordningen 20 nm (Rosencrantz et al., 2009). Partiklar i denna storlek kommer från gummiblandningen i däcken eller från bitumen och innehåller PAHer (VTI, 2009) vilket kan bidra till den toxicitet som setts i proverna. Provmängderna i prov C skiljer sig signifikant från prov A (p = 0,007) men ej från prov B (p = 0,910). Detta tyder på att provets vikt har mindre påverkan på resultaten, medan det troligen är provens sammansättning som skiljer sig åt och därmed är den avgörande faktorn. 4.2 Toxicitets identifiering De prover som samlats in närmast PVM valdes ut för TIE-analys, eftersom prov C gav störst effekt. De obehandlade proven visade ingen toxicitet trots en tidigare påvisad toxicitet. Detta gjorde att det inte var möjligt att bedöma vilken typ av förorening som orsakade en toxisk påverkan i de tidigare försöken. TIE-analysen gjordes några veckor efter de första toxicitetstesterna och den uteblivna toxiciteten kan bero på flera orsaker. En eventuell metalltoxicitet kan minska om ph stiger Detta beror på att en hög koncentrationen vätejoner (lågt ph) konkurrerar med de positivt laddade metalljonerna om bindningsplatser på ligander (t.ex. mineralpartiklar), vilket leder till att metallerna löser sig i vattenfasen. När ph stiger leder det till att metallerna lättare binder till liganderna och att halten lösta (biotillgängliga) metaller minskar (Newman och Unger, 2003). En toxicitetsminskning kan även bero på en minskning av organiska ämnen såsom PAHer. Dessa ämnen kan ha brutits ned, avdunstat eller adsorberats till plastväggarna på 6- hålsplattan. 15

17 4.3 Prover från stödremsa längs en väg Resultaten från proverna tagna från en stödremsa utmed en väg gav inga signifikanta resultat, trots att det ofta är förhöjda metallhalter utmed dikeskanter. De förhöjda halterna återfinns i synnerhet närmast vägbanan där proverna tagits (Borgström, 2007). Provtagningen av stödremsan gjordes 9 månader efter att den lades ut, den relativt korta tiden kan ha gjort att föroreningshalten för låg för att ha någon påverkan under toxicitetstesterna. En alternativ förklaring kan vara att biotillgängliga föroreningar har lakats ut till följd av nederbörd. Proverna togs från flera olika nivåer eftersom det fanns tydliga skikt i stödremsan. Den tredje nivån var mycket mörkare än de övriga nivåerna och en högre halt föroreningar misstänktes därför finnas där. Detta kunde dock inte påvisas i toxicitetstesterna. Ingen kemisk analys har gjorts som kan visa på högre föroreningshalter i tredje nivån. 4.4 Prover från gaturengöring i Göteborg De tester som gjordes med prover från stadsmiljön i Göteborgs stad visade en låg toxicitet för D. magna och H. azteca. Detta beror troligen på de låga föroreningshalter som fanns i proverna (Tabell 7). Föroreningarna med högst halter var metallerna, där kopparnivåerna närmade sig gränsvärdet för känslig markanvändning, och även zink hade förhöjda värden. De skulle eventuellt kunna vara orsaken till den partiella effekt på % som visades i exponeringsförsöken. De halter som återfinns i vägdammsproverna är sannolikt inte de samma som återfinns i det lakade vattnet. Exempelvis är koppars EC50 för D. magna 40,6 µg/l (PAN Pesticide Database), vilket troligen innebär att endast mycket små mängder koppar kan ha lakats ut från proverna. Mängden koppar i proverna är mycket högre än så. Gillis et al. (2006) har gjort en studie där exponering av sediment gav överlevnad mindre än 50 %, då sedimentet togs från en bäck förorenad av en gruva där halterna av koppar och zink var 2400 mg/kg respektive 5150 mg/kg. Eftersom proverna från gaturengöringen hade 30 gånger lägre kopparhalt och 80 gånger lägre zinkhalt är det troligt att de metallhalter som lakas ur proverna inte är tillräckligt höga för att ge en toxisk verkan. Ytterligare en möjlig förklaring till den låga toxiciteten är att de lösta metallerna redan lakats ur vägdammet innan exponeringsförsöken gjorts och lämnat de bundna metallerna kvar i proverna. Det har visats att sediment som tvättats innan exponering har minskat toxiciteten till 95 % överlevnad hos D. magna och minskat halten löst koppar och zink med 60 respektive 80 % (Gillis et al., 2006). Det är troligt att många föroreningar har lakats ur eftersom proverna har legat på gatorna där föroreningar kan ha sköljts med nederbörd och smältvatten. De flesta gator i Göteborg saltas och vägsaltet bidrar ytterligare till att metaller lakas ut. Det uppsopade dammet har även legat i högar under flera månaders tid och de har utsatts för nederbörd som kan ha lakat ut föroreningar ytterligare. När testerna med standardvatten och avjoniserat vatten jämförs finns en antydan till en minskad toxicitet när avjoniserat vatten används (Tabell 6). Många metaller har en hårdhetsberoende toxicitet där D. magna är känsligare mot metaller i mjukt vatten (Cu, Zn m.fl.) (Yim et al. 2006). Om metaller var orsaken till den toxiska effekten i försöken med standardvatten borde toxiciteten ha ökat i försöken med avjoniserat vatten som är mycket 16

18 mjukare. En sådan reaktion återfanns inte, vilket antyder att det inte är metaller som orsakat effekterna i proverna med vägdamm från stadstrafiken. Även om den uppmätta mängden PAH är under de gränsvärden som gäller för känslig markanvändning kan det fortfarande vara orsaken till den uppmätta toxiciteten. I studier där däckpartiklar lakats i vatten har det visat sig att PAHer kan vara den förorening som orsakar toxicitet (Wik, Dave, 2006). Det är inte möjligt att dra generella slutsatser om vägdammet från stadstrafiken efter de resultat undersökningen gett. Detta beror på risken att proverna möjligtvis inte representerar vägdammets egenskaper i stadsmiljön tillförlitligt, eftersom provtagningen skett lång tid efter att slitagepartiklarna samlats in. 17

19 5 Slutsatser Tester med slitagepartiklar från flera olika tester visade generellt en låg toxicitet för både Daphnia magna och Hyalella azteca, men med några undantag. Damm från tester med provvägsmaskin på VTI visade i allmänhet låg toxicitet. Dock gav några exponeringar med damm från tester med friktionsdäck en hög toxisk effekt på D. magna. Detta är intressant eftersom friktionsdäck genererar en mindre mängd damm än dubbdäck och att storleksfördelningen på dammkornen är förskjutet åt de mindre storlekarna. Tester med borrprover från en ett år gammal stödremsa utmed en väg visade på generellt låg toxicitet, trots att proverna visade på varierande struktur. Tester med damm från stadsmiljön i Göteborg visade på låga effekter generellt, vilket stämmer överens med att samtliga uppmätta halter av föroreningar (aromater och metaller) understeg gällande gränsvärden för mycket känslig markanvändning. Sammanfattningsvis tyder resultaten från denna undersökning på att de föroreningar som finns i vägdamm (färskt och åldrat) inte är anmärkningsvärt höga och/eller lakas ut i halter som är akut giftiga för vattenlevande organismer (kräftdjur). 18

20 Tackord Jag vill tacka min handledare Göran Dave för goda tips och råd under mitt arbete. Jag vill även tacka Mats Gustafsson och Göran Blomqvist, Statens väg- och transportforskningsinstitut, och Ulrika Asztély-Nilsson på Park- och Naturförvaltningen som bidragit med de prover som använts i försöken. 19

Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck.

Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck. Landstingsstyrelsens förvaltning Miljö 2007-01-17 1 (7) Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck. I SLL:s budget för 2006 fick LSF Miljö i uppdrag att utreda möjligheten

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

Uppdatering och förbättring

Uppdatering och förbättring SMED Rapport Nr 79 2007 Uppdatering och förbättring av beräknade partikelemissioner till luft i Sverige Delrapport/Lägesrapport NFR 1 A 3 b, Road transportation Helena Danielsson, IVL 2007-06-17 Avtal

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK.

VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. VÄGDAMM OCH DUBBDÄCK. En faktabroschyr från Nokian. 1 2 Sammanfattning Det allmänna miljömedvetandet har ökat kraftigt den senaste tiden. Det fi nns också ett stort och viktigt engagemang för att minska

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21

Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Nano-partiklars effekter på humana lungceller utveckling av ett integrerat system med partikelgenerering och celler. Slutrapport 2007-12-21 Bakgrund Under det senaste decenniet har många studier visat

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Mer säker och miljövänlig vinterkörning

Mer säker och miljövänlig vinterkörning Mer säker och miljövänlig vinterkörning Nokian Tyres första prioritet är att utveckla säkra och miljövänliga däck. Kompromisslöst engagemang på säker och miljövänlig bilkörning styr Nokian Tyres, som anser

Läs mer

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm.

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Ett problem som uppmärksammats på senare år är att dubbdäck river loss mikroskopiskt små partiklar från vägbanan. De kallas PM 10 och kan följa med luften

Läs mer

Partiklar i Stockholmsluften

Partiklar i Stockholmsluften Kungl. Tekniska Högskolan SCI Partiklar i Stockholmsluften (Particles in the Stockholmair) Miljöfysik SH1008 Fredrik Båberg (fbaberg@kth.se) Stefan Knutas (sknutas@kth.se) Handledare: Tomas Lindblad Sammanfattning

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser - mätningar på mark och båtskrov Maria Lagerström Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Upplägg 1. Bakgrund Bottenmålning

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg PUBLIKATION : Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg Titel: Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Microspiralfilter. testsammanställning

Microspiralfilter. testsammanställning Microspiralfilter testsammanställning Testrapporter - inledning De flesta av följande redovisade tester är utförda i Sverige och av ackrediterade laboratorier. Referens till resp. analysrapport står i

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Grap 15004 PM Miljöteknisk provtagning och kompletterande utredning av nickel inom programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Januari 2015 Geosigma AB Grapnummer 15004 Uppdragsnummer Version 1.0

Läs mer

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

VINTERDÄCK PÅ VINTERN VINTERDÄCK PÅ VINTERN Ett vanligt svenskt femkronorsmynt hjälper dig att hålla koll på dina vinterdäck. Avståndet mellan överdelen på siffran 5 och kanten är 3 mm, vilket är minsta tillåtna mönsterdjup

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

sommardäck på sommaren

sommardäck på sommaren sommardäck på sommaren Kör aldrig på dubbfria vinterdäck på sommaren. Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria

Läs mer

Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial

Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial VTI rapport 52 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Inandningsbara partiklar från interaktion mellan däck, vägbana och friktionsmaterial Slutrapport av WearTox-projektet Mats Gustafsson Göran Blomqvist

Läs mer

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar

Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört

Läs mer

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35

Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 RAPPORT 1(5) Lorena Olivares, Patrick Lindén, lorena.oilivares@sis.se, patrick.linden@sis.se Instruktion för analys av fraktionen Aromater >C16-C35 T:\TK 535\02 SIS TK N-dokument\SIS TK 535 N 012 SIS-instruktion

Läs mer

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008

Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 Miljöteknisk undersökning, avseende föroreningssituationen, av fastigheten Hemse Bofinken 4, Gotland, september - oktober 2008 2008-12-12 Reviderad 2009-02-17 Allren AB Miljöteknik Viktor Levin Charlotte

Läs mer

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1

Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization. Page 1 Bernt Wahlberg Informationschef The Scandinavian Tire & Rim Organization Page 1 Däcket En ovanlig god kompromiss Page 2 Däckens kvalitet är avgörande Köregenskaper Säkerhet Driftekonomi Page 3 Vägkänsla

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? Våra bästa däckråd Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Ibland är det lätt att glömma hur viktiga däcken är - de är ju faktiskt den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det

Läs mer

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Varför är däcken så viktiga?

Varför är däcken så viktiga? VÅRA BÄSTA DÄCKRÅD Varför är däcken så viktiga? Läs mer på: www.volvocars.se/dack Kom ihåg att dina däck är den enda kontakten mellan bilen och vägen. Det betyder att alla bilens säkerhetssystem sätts

Läs mer

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

VÄGLEDNING SoFi Source Finder CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen?

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Sveriges Kommuner och Landsting 4 april 2006 Centrum för folkhälsa Sid 1 Hälsoeffekter av luftföroreningar Hur påverkar partiklar i stadsluften befolkningen? Tom Bellander tom.bellander@sll.se Centrum

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-03611-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning

Läs mer

UTBYTE AV HA-OLJOR I DÄCK

UTBYTE AV HA-OLJOR I DÄCK UTBYTE AV HA-OLJOR I DÄCK Detta dokument utgör den uppdaterade versionen av det ursprungliga FAQ utvecklats av ETRMA (tidigare BLIC) och speglar den senaste utvecklingen på regleringsområdet. Directive

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Olyckor på olika väglag och med olika däck Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet

Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vägdagvatteninnehåll och variationer Camilla Westerlund Maria Viklander Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vatten! Sta n är full av Vatten Robert Broberg Problem-kvantitet och kvalitet Vad?

Läs mer

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4)

Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Blankett C Föroreningsnivå (fas 2) Sid 1(4) Objekt Gamla Slottsbrons sågverk ID nr F1764-0023 Kommun Grums Upprättad Björn Nilsson 2006-01-23 Senast reviderad Björn Nilsson 2006-03-08 Mark Antal prov 16*

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik

Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) Institut für Umweltschutz und Energietechnik Översättning från Tyska av utlåtande nr 421-433938/02 från TÜV angående Clouth-OIL-EX. Sidan 2 (7) TÜV Rheinland Sicherheit und Umweltschutz Institut für Umweltschutz und Energietechnik Institut für Umweltschutz

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Vägbeläggningars damningsbenägenhet

Vägbeläggningars damningsbenägenhet VTI rapport 711 Utgivningsår 211 www.vti.se/publikationer Vägbeläggningars damningsbenägenhet Mats Gustafsson Göran Blomqvist Anders Gudmundsson Per Jonsson Erik wietlicki Utgivare: Publikation: VTI rapport

Läs mer

Redovisning omgivningskontroll, provtagning och analyser

Redovisning omgivningskontroll, provtagning och analyser Redovisning omgivningskontroll, provtagning och analyser Kontroll av föroreningsspridning från rivningen av Klippans läderfabrik till omgivningen kan delas upp i fyra grupper: Damm Buller Vibrationer Vatten

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. Vägverket; Ssat 2003-12-09 Östen Johansson Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. 1. Inledning Den 1 januari 1999 trädde Miljöbalken

Läs mer

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet

Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget. Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Analys med avseende på PAH16 visar bara toppen av isberget Maria Larsson MTM Forskningscentrum Örebro Universitet Förorenade områden Riskbedömning av förorenad mark baseras på kemisk analys av ett fåtal

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning på Förrådet 2, 3, 4, 5 och 7 i Norrtälje kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning på Förrådet 2, 3, 4, 5 och 7 i Norrtälje kommun Grap 14180 Kompletterande miljöteknisk markundersökning på Förrådet 2, 3, 4, 5 och 7 i Norrtälje kommun, Sofie Lücke Geosigma AB 2014-09-11 Grapnummer Uppdragsnummer Version 14180 603545 1.0 Uppdragsnr

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Utvärdering av sekventiella lakförsök

Utvärdering av sekventiella lakförsök Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med

Läs mer

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Kompletterande provtagning f.d. Rudboda Skjutbanor, Lidingö

Kompletterande provtagning f.d. Rudboda Skjutbanor, Lidingö RAPPORT 1 (17) Handläggare Alejandra Silva Parra Tel +46 10 505 20 13 Mobil +46 72 704 83 44 Fax +46 10 505 00 10 alejandra.silvaparra@afconsult.com Datum 2014-06-18 Uppdragsnr 590908 Kompletterande provtagning

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson

www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson www.vti.se Vägdamm små partiklar stora problem En kunskapsöversikt av Mats Gustafsson Inandningsbara partiklar i vår omgivningsluft är ett av våra svåraste föroreningsproblem. Partiklarna har många källor,

Läs mer

VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper

VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper Mattias Hjort 2005-11-09 Olle Nordström 1(6) VTI utlåtande rörande information om vinterdäcks trafiksäkerhetsegenskaper Inledning Vägverket har gett VTI i uppdrag att besvara följande frågeställningar

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag 2b:2 Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag FÖRFATTARE Hans Borg, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Cecilia Andrén, ITM, Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Läs mer

Konsekvensanalys. enligt SFS 2007:1244, med anledning av regeringens planer på bl.a. förkortad dubbdäckstid. Däckspecialisternas Riksförbund

Konsekvensanalys. enligt SFS 2007:1244, med anledning av regeringens planer på bl.a. förkortad dubbdäckstid. Däckspecialisternas Riksförbund Konsekvensanalys enligt SFS 2007:1244, med anledning av regeringens planer på bl.a. förkortad dubbdäckstid Däckspecialisternas Riksförbund 2009-09-18 Sammanfattning Regeringen vill få bort partiklar i

Läs mer

FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ

FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ December 2008 Peter Lindvall FASTLÄGGNING AV DAGVATTENFÖRORENINGAR I TVÅ ÖVERSILNINGSYTOR I MALMÖ Vattenförsörjnings- och avloppsteknik, Institutionen för kemiteknik, Lunds Universitet. ABSTRACT To reduce

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Översiktlig miljöteknisk markundersökning Partille 11:8 och 11: Gamla Kronvägen 35 och 37, Partille kommun Datum: 10-08-26 Upprättad av: Cecilia Mellander Projekt nr: 11004900 Granskad av: Helena Thulé

Läs mer

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Marksaneringscentrum Norr (MCN) Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Projektledare för MCN Miljökemi, Umeå Universitet Mats.tysklind@chem.umu.se Risk och

Läs mer

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER

ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS. .RIGHT PARTNER ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES ALS LULEÅ RIGHT SOLUTIONS..RIGHT PARTNER masr1 HEMMA HOS ALS LULEÅ Bild 2 masr1 Martin.stener; 2009-11-23 SOMLIGA GÅR G R MED SMUTSIGA SKOR Första våning SOMLIGA

Läs mer

Helgonagården 7:10, Lund Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning

Helgonagården 7:10, Lund Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning Lunds kommun Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning Slutversion Malmö 2014-12-08 Översiktlig geoteknisk och miljöteknisk utredning Datum 2014-12-08 Uppdragsnummer 1320010938 Utgåva/Status Slutversion

Läs mer

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi

Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi VTI notat 43 2001 VTI notat 43-2001 Friktion på våt is för konventionella vinterdäck utan dubbar och för ett regummerat vinterdäck med hårda partiklar i slitbanans gummi Författare Henrik Åström FoU-enhet

Läs mer

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge 11 november 2013 I de flesta EU-länderna är det inte obligatoriskt att ha vinterdäck på bilen, men det finns undantag... Innan semestern kan det löna sig att

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Slitna däck är farliga däck byt i god tid

Slitna däck är farliga däck byt i god tid Slitna däck är farliga däck byt i god tid Många tycker att bildäck är lika kul som ett tandläkarbesök, och man vet att det blir dyrt i båda fallen! Men se istället nya däck som en investering i säkerhet

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen

Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Miljösamverkan Västra Götaland Upptaktsdagar om farligt avfall 2003-08-25 Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Jessica Christiansen, utredare RVF - Svenska Renhållningsverksföreningen Aktuellt

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:25) om tatueringsfärger; LVFS 2012:25 Utkom från trycket

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco.

1(6) ra04s 2010-05-18 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19 Falun Telefon 023-464 00 Telefax 023-464 01 www.sweco. MORAVATTEN AB Del av Örjastäppan industriområde Uppdragsnummer 152080000 Ko Ko Falun 201001 SWECO ENVIRONMENT AB FALUN MILJÖ 1(6) ra0s 20100518 Sweco Vatten & Miljö Södra Mariegatan 18E Box 1902, 791 19

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen

Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen k6metal.doc, 03-12-05, Miljöföreläsning 6: metaller och näringsämnen En tidigare föreläsning behandlade miljögifter och hälsoeffekter, speciellt med avseende på organiska miljögifter. Denna föreläsning

Läs mer

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH

Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken. Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Minskade partikelemissioner inom spårtrafiken Pia Öhrn, Bombardier Transportation Mats Berg, KTH Partikelemissioner - spårtrafik Exempel på uppmätta partikelhalter i stationsmiljöer* Lund C 19 μg/m 3 Linköping

Läs mer

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS

Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Alternativa lösningar för dagvattenhanteringen - Beslutsstöd med SEWSYS Stefan Ahlman,, Gilbert Svensson MISTRA Urban Water & EU 5 th FW DayWater Chalmers tekniskat högskola Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh.

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, 15-17 augusti 2007. Michael Gilek. www.sh. Omgivningspåverkan / recipentstatus Michael Gilek michael.gilek@sh.se Hantering av förorenade sediment och muddermassor Nyköping, 18 april, 2007 Michael Gilek, Ekotoxikologi Reglering av kemikalier i Europa

Läs mer

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet

Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Stadens vatten - LTU Maria Viklander, Professor Gilbert Svensson, Adj.Prof. Jiri Marsalek, Adj.Prof. Richard Ashley, Adj. Prof

Läs mer

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från varsågod... säkra vintertips från Berätta för oss hur du kör på vintern så hjälper vi dig välja rätt. Vårt jobb är säkerhet - och en sak är helt säker, det blir vinter i år igen. Vår frihet - vår styrka

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Träslövsvägen detaljplan Bullerutredning fastighet 8:139

Träslövsvägen detaljplan Bullerutredning fastighet 8:139 Rådgivande ingenjörer inom Ljud, Buller, Vibrationer. Rapport 6093 - C / Andreas Cedås Träslövsvägen detaljplan Bullerutredning fastighet 8:139 Vi redovisar i denna rapport gällande riktvärden, beräkningsmetod,

Läs mer