Kunskapskrav/Syllabus emedborgaren 2009 v1.1

Transkript

1 Kunskapskrav/Syllabus emedborgaren 2009 v1.1 Copyright 2009 Dataföreningen i Sverige Eftertryck förbjuds. Ingen del av denna publikation får mångfaldigas i någon form, utan tillstånd från Dataföreningen i Sverige. Förfrågningar om tillstånd ska riktas direkt till utgivaren. Modul 1 IT samhället idag Vi lever i ett IT samhälle där data och informationsflödet får elektroniska nätverk, såsom Internet, att kommunicera med varandra. De elektroniska prylarna och informationen runt omkring dig kan enkelt anpassas efter dina behov, och nya tjänster utvecklas dagligen fö att hjälpa dig till ett rikare liv. Modulen ska visa hur IT samhället ger upphov till nya tjänster och hur dessa kan hjälpa dig i allt från att handla varor via Internet till använda din GPS för att navigera mellan två platser. Eller varför inte använda en av de många dejtingsajterna j för att hitta en partner? Modulens mål är ge en historik till dagens IT samhälle och översiktligt beskriva vilka produkter och tjänster du kan välja bland idag, samt hur dagens IT tjänster används av det svenska folket. Du kommer kanske känna igen dig ibland, men framför allt ska du få inspiration av och ökad förståelse för andra nya tillämpningar av möjligheterna inom IT. Det finns många tjänster som kan hjälpa dig, vad ditt mål än är. Denna modul syftar till att ge dig insikt om hur IT samhället ser ut idag, hur utvecklingen gick till samt vad vi kan förvänta oss av dess framtida utveckling. 1. Dagens IT samhälle 1.1 Dagens IT samhälle Dagens IT samhälle Ha en känsla för att IT möjligheter finns överallt i vardagen och livet idag Hård och mjukvara Kunna redogöra för begreppen hårdvara och mjukvara, samt hur de hänger samman Enheter Känna till utseende, namn, funktion/användningsområde och ungefärligt pris för de vanligaste IT enheterna man kan stöta på i dagens samhälle; stationär dator, bärbar dator, handdator, HTPC, MP3 spelare, GPS navigator och mobiltelefon. 1.2 Kommunikation Telefoni Känna till högtalarfunktion och headset. Känna till vanliga prissättningsmodeller på telefoniomårdet idag och hur priserna på fast och mobil telefoni förhåller sig till varandra Fast telefoni Känna till vanliga telefoner och IP telefoner, samt den fasta telefonens ovissa framtid och orsaker därtill Mobiltelefoni Känna till mångfalden hos moderna mobiltelefoners funktioner och att mobiltelefoni är vanligt överallt i samhället. Känna till SMS och MMS och dessas användningsomården E post Förstå innebörden av uttrycken e post, elektronisk brevlåda och e postadress. Kunna redogöra för hur användningen av e post ser ut i samhället, samt vilka fördelar e post har jämfört med fysiska brev förmedlade av postväsendet. Känna till e postprogram, webbaserad e post och e postklienter i mobiltelefoner Snabbmeddelandeprogram Känna till begreppen chatta och smiley IP telefoni (Skype) Känna till begreppen röstsamtal, samt röst och videosamtal Diskussionsforum Kunna redogöra för begreppet diskussionsforum, eller forum.

2 Communities Känna till begreppen umgängeswebbplatser samt sociala nätverk. Känna till de vanligaste communities svenskar använder Virtuella världar Ha kännedom om virtuella världars existens, samt att användare betalar med riktiga pengar för att köpa varor och tjänster i den virtuella världar Språkbruk på Internet Känna till de vanligaste principerna för hur skriftlig kommunikation förändras i IT sammanhang, samt hur texten kompletteras med smileys. 1.3 Information Webben som informationskälla Känna till att ett enormt informationsutbud finns tillgängligt via Internet, att ett brett spektrum av aktörer publicerar på webben idag, samt hur både leverantörer och sökare av information tjänar på att använda webben. Känna till vad en sökmotor är och vilken som är webbens mest använda sökmotor. Modul 2 Prova på dagens kommunikation Mobilsamtal, textmeddelanden, bildmeddelanden, IP telefoni mellan två datorer, e post, snabbmeddelandeprogram, forum, communities och så vidare. Valen är många när det gäller att kommunicera i dagens IT samhälle. Det har aldrig förr varit så enkelt att hålla kontakten med dina vänner som det är nu, även med de som befinner sig långt bort i ett annat land. Det är dessutom lika enkelt att skaffa nya vänner via någon av de många mötesplatserna på Internet. Hela världen ligger bokstavligen för den utbildades fötter. Modulens mål är att du ska lära dig vad du behöver för att komma igång med användningen av dessa tjänster, kunna skaffa detta och komm igång, samt att du ska få praktisk erfarenhet och förmåga att nyttja dessa kommunikationssätts grunder. 2. Använda kommunikation 2.1 Mobiltelefoni Komma igång Veta vad som behövs för att kunna nyttja mobiltelefoni. Känna till prisbild och praktisk skillnad mellan kontantkort och abonnemang. Kunna skaffa mobiltelefoni Telefonbok Kunna spara ett telefonnummer i telefonbok, samt kunna ringa en person tidigare sparad i telefonbok SMS Kunna skicka ett textmeddelande (SMS) Fotografering och MMS Kunna ta ett fotografi med en mobiltelefon och skicka som ett bildmeddelande (MMS). 2.2 IP telefoni (Skype) Komma igång Veta vad som behövs för att kunna nyttja IP telefoni via dator. Kunna skaffa IP telefoni (som program via dator) Dator till dator Kunna ringa ett röst och videosamtal mellan två datorer med hjälp av Skype eller liknande program Dator till telefon Kunna ringa ett vanligt telefonnummer från datorn med hjälp av Skype eller liknande program. 2.3 E post Komma igång Veta vad som behövs för att kunna nyttja e post E posta till e postadress Kunna skicka ett e postmddelande till en viss e postadress. 2.4 Snabbmeddelandeprogram Komma igång Veta vad som behövs för att kunna nyttja snabbmeddelandeprogram. Känna till namnen på de vanligaste snabbmeddelandeprogrammen. Kunna skaffa snabbmeddelandeprogram och konto därtill Adda kontakt och chatta Kunna lägga till en kontakt och kunna skicka textmeddelanden kompletterade med smileys. 2.5 Diskussionsforum Komma igång Veta vad som behövs för att kunna nyttja diskussionsforum, för läsning respektive deltagande. Kunna redogöra för begreppen ämne, forum och tråd Läsa forum Kunna söka information från diskussionsforum Registrera sig och posta inlägg Kunna skaffa en användare på ett diskussionsforum, samt kunna delta i och starta nya diskussioner. 26C 2.6 Communities Komma iå igång Veta vad som behövs för att kunna nyttja communities. Kunna registrera sig, fylla en personlig profil med information och kunna nyttja communities för att kommunicera med andra.

3 Modul 3 Internet Utvecklingen av Internet har förändrat våra liv på en fundamental nivå. Därför, samt för att ge dig en förståelse för hur Internet fungerar, ges du i den här modulen en kort historik över hur denna världsomvälvande informations och kommunikationskanal blev till. Du får lära dig vad Internet är och hur dess informationsöverföring går till. Du får förståelse för hur du skaffar det Internetabonnemnag som passar dina behov bäst, vare sig det innebär fast Internet hemma, mobilt Internet i skärgården eller anpassat efter önskad hastighet. 3. Internet 3.1 Internets historia Sammanväxt av nätverk och protokoll Känna till Internets historia med sammanväxt av först universitetsnätverk och sedan sammanväxt med företagsnätverk, samt standardiseringsprocesser med huvudsakligen införande av TCP/IP. Känna till att allmänheten började ansluta till Internet ca 1995, att Internetpenetrationen sedan ökat lavinartat, samt ungefär hur hög den är idag i västvärlden och Sverige IT säkerhet Känna till att IT säkerhet vuxit i betydelse senaste decenniet Web 2.0 Känna till innebörden av begreppet web Grundläggande nätverksteknik Protokoll 322Routing Känna till vad ett protokoll är samt huvuduppgift för TCP, UDP, IP, HTTP, FTP, SMTP och POP. Känna till att Internet är ett verktyg för att skicka vilken slags binär information som helst. Känna till att routing är en informationsförmedling stegvis i rätt riktning, med användare i ett eventuellt hemnät, som tillhör en ISP, som i sin tur tillhör backbone. Kan gärna förklaras med liknelse till postväsendet. Förstå nämnda termer IP adresser och DNS servrar Känna till adressering på Internet skicker med hjälp av IP adresser, samt känna till vad DNS servrar och rotservrar är. Känna till IPv4 och IPv6 samt ungefär hur många unika adresser det går att skapa med respektive standard. Känna till att IPv6 därför måste införas inom en snar framtid Webbadresser Känna till namn och utseende för följande delar av en webbadress: underdomän, huvuddomän, toppdomän, domän, filsökväg och variabler för vad sidan ska innehålla. Känna till innebörden av toppdomänen.se,.com,.nu och.org 3.3 Skaffa Internet Uppkopplingssätt Känna till uppkopplingssätten uppringt modem, ADSL, via kabel tv, via bredbandsuttag. Veta vad hastighet på en uppkoppling är, samt att det ofta benämns bandbredd. Förstå innebörden av byte/s och bit/s samt hur dessa värden förhåller sig till varandra för en och samma uppkoppling. Känna till att enhetsprefixen har basen 1024 samt att approximation till basen 1000 oftast duger väl vid huvudräkning/överslag/jämförelse. Veta att det som i butik kallas bredband inte karaktäriseras av bandbredden utan av fast avgift och ständig uppkoppling. Veta att hastigheten på uppkopplingen avgör vilka tjänster som är tekniskt möjliga. Veta vilken hastighet som krävs för att kunna nyttja webbsurf, e post, webbradio, onlinespel, webb tv, spelfilm via webben respektive skickande och mottagande av "lätta" och "tunga" dokument. Veta ungefär vad olika tekniker och hastigheter kostar, samt kunna avgöra vilken slags uppkopplingsteknik och hastighet som krävs utifrån ens egna behov och önskemål. Kunna skaffa Internet utifrån tillgängliga tekniker, egna behov och önskemål Hemnät Internet på resande fot Känna till att hemnät kan vara trådburna eller trådlösa, eller en blandning däremellan. Känna till att trådlösa nätverk utgör en risk för intrång från obehöriga. Känna till möjligheten att koppla upp mobiltelefoner till Internet via mobiltelefonnätet. Känna till de bland svenskar mest besökta webbsidorna anpassade för mobil surfning.

4 Känna till begreppet Mobilt Internet och vilka hastigheter som erbjuds i största städerna respektive resterande Sverige. Känna till att modemet kan finnas inbyggt i en laptop eller externt som USB modem. Känna igen USB dongel och USB stickemodem som modem för Mobilt Internet. Känna till var hot spots brukar finnas samt kunna köpa surftid för och börja surfa via en hot spot. Modul 4 Informationskällan Internet I denna modul ska du lära dig att hitta information på webbsidor från nyhetsmedia, myndigheter, telefonkataloger, reseplanerare, banker, prisjämförare och mycket mer. Dessa är alla klassiska informationskällor som har växt sig allt större på Internet. Många använder exempelvis hellre Internet för att söka efter telefonnumret till en vän, än att slå upp det i den klassiska telefonkatalogen. Varför? Det går snabbare, är enklare och ger dessutom ett mer uppdaterat resultat. Du får lära dig varför både informationssökare och informationsförmedlare vinner på att använda Internet. När du fullgjort denna del av utbildningen har du lärt dig tjänster du kan använda för att underlätta din vardag mycket. Vi vågar lova dig att när du väl har gjort det till en vana att deklarera elektroniskt, använda elektroniska telefonkataloger och jämföra priser, produkter och butiker elektroniskt då kommer du att undra hur du tidigare klarade dig utan dessa informationstjänster. 4. Information via webben 4.1 Nyhetsmedia Utbud av aktörer och funktioner Känna till att "alla" tidningar, magasin, tv kanaler och radiokanaler har en webbsida. Känna till att dessa webbsidor oftast har stora delar av originalmediet gratis tillgänligt för allmänheten. Känna till att webbsidorna för tidningar och magasin oftast uppdateras oftare än de kommer ut. Känna till att webbsidan ofta ger möjlighet att vara interaktiv som besökare, ofta för att påverka originalmediet Läsa webbtidning Kunna läsa en artikel på en välkänd tidnings webbsida Lyssna på webbradio Kunna lyssna på webbradio på en välkänd radiostations webbsida Se på webb tv Kunna titta på webb tv på en välkänd tv kanals webbsida. 4.2 Myndigheter Fördelar/drivkrafter Känna till att både myndighet och medborgare tjänar på att använda webben som kommunikations och interaktionsplats, samt anledningar därtill så som tillgänglighet 24/7 och minskade personalkostnader Utbud av myndigheter och funktioner Känna till att alla myndigheter har information via egen webbplats, att vissa även har opersonliga blanketter för utskrift och att vissa har e tjänster där blanketter/ärenden kan skötas elektroniskt. Vid elektroniska blanketter/ärendehanteringar känna till begreppen hjälptext och validering av indata E deklarera Kunna deklarara elektroniskt via Skatteverkets webbplats; med kontrollkod för att bara godkänna deklarationen, samt via inloggning med e legitimation för att göra justeringar Skriva ut personbevis Kunna skriva ut personbevis via Skatteverkets webbplats Hitta och skriva ut opersonliga blanketter Kunna hitta blanketter för utskrift på en svensk myndighets webbplats Söka råd om vård via 1177 Kunna söka information och råd om vård via 1177.se E handla receptbelagda från Apoteket Kunna beställa hem receptbelagda läkemedel via Apotekets webbplats. 4.3 Telefonkatalog och reseplanerare Hitta.se och eniro.se Känner till existensen av elektroniska telefonkataloger i allmänhet och eniro.se och hitta.se i synnerhet. Känner till och förstår webbversionernas funktioner/fördelar med uppdaterade företag, person och adressuppgifter, inprickning av dessa på karta, zoombar och steglös karta, sattelitbilder/flygfoton, 3d återgivningar och lager av valfri information i kartor. Kan använda de elektroniska telefonkatalogerna eniro.se samt hitta.se för att hitta personer, företag och kartinformation Trafiken.nu Kan nyttja trafiken.nu för att undersöka aktullt trafikflöde och eventuella störningar för bil, cykel och kollektivtrafik Planera lokal resa Kan nyttja elektronisk reseplanerare för lokal kollektivtrafik, såväl på dator via webben som på mobiltelefon via motsvarande sidor anpassade för surf i mobil Planera längre resa Kunna söka efter resor mellan svenska städer och till internationella resmål.

5 4.4 Företag och butiker Utbud och fördelar/drivkrafter Känna till att "alla" företag har en webbsida. Känna till att både företag och (presumtiva) kunder tjänar på att använda webben som kommunikations och interaktionsplats, samt anledningar därtill så som tillgänglighet 24/7 och minskade personalkostnader. 4.5 Pris, produkt och återförsäljarjämförelsewebbplatser. Känna till att många företag har en webbsida för respektive näringsgren och/eller produktkategori/produktserie. Kunna söka information om produkter och tjänster på företags egna webbsidor Prisjakt och Pricerunner Känna till prisjakt.se och pricerunner.se samt något om deras respektive styrkor Nyttja denna slags sidor Via prisjämförelsewebbplats kunna söka efter var en viss produkt finns till billigast pris, kunna söka efter en lämplig produkt utifrån mina önskemål/krav, samt kunna jämföra återförsäljare utifrån kundrecensioner. 4.6 Annonser och auktioner ebay, Tradera och Blocket Känna till webbplatserna ebay, Tradera och Blocket Nyttja auktionswebbplats Kunna buda på en stor känd auktionswebbplats Nyttja annonswebbplats Kunna lägga ut en annons på en stor känd annonswebbplats. Modul 5 Multimedia Piratkopieringen byggde vårt elektroniska multimediesamhälle. Det låter krasst, men så är det faktiskt. Häng med på berättelsen om den explosionsartade utvecklingen som har lett fram till dagens oändliga möjligheter att konsumera multimedia! Modulen syftar först till att låta dig bekanta dig med utvecklingen från analoga till digitala media från fysiska till elektroniska produkter. Hur och varför skedde utvecklingen? Hur kommer det sig att film och skivindustrin på senare tid själva har börjat utveckla produkter för att sälja och hyra ut via Internet? Vidare syftar modulen gå igenom dessa multimedietyper mer ingående: fotografier, musik, köpfilm, hyrfilm, tv program, ljudböcker, program och spel. Vilka elektroniska format har vi och hur kan du köpa, hyra samt använda elektroniska multimedia? Du kommer även att få lära dig hur du konsumerar dagens enorma multimedieutbud i datorn, bilen, bärbara enheter och i vardagsrummets stereoanläggning. 5. Multimedia 5.1 Utvecklingen av elektroniska multimediesamhället Fysiska formats stadier Vid utvecklingen av nya fysiska multimedieformat känna till den kronologiska följden; lyxkänsla och endast tillgängligt via butik, följt av privat kopiering och industri rädd för att tappa intäkter Piratkopiering och fildelning Känna till begreppen piratkopiering och fildelning. Känna till att multimedieindustrin fick kraftigt minskade intäkter i takt med att privatkopiering och piratkopiering via Internet blev stort bland svenska folket. Känna till att piratkopieringen var en av de största drivkrafterna till utbyggnaden av bredbandssverige Lagliga tjänster Känna till att ett digert utbud av lagliga sätt att konsumera multimedia via Internet finns idag. Känna till att e handel av och e konsumtion av multimedia, jämfört med köp av fysiska produkter i butik, har många fördelar för såväl konsument som industri. Känna till att denna utveckling framöver kommer vara viktig för såväl konsument som industri Digital kopiering Känna till att det av digitala multimediefiler kan göras identiska kopior i enorma antal på mycket kort tid Komprimering Känna till begreppet komprimering, samt att detta oftast innebär ingen eller knappt märkbar kvalitetsförlust Mediaflöden Känna till begreppen rippa (cd/dvd), skanna, bränna (cd/dvd) och skriva ut. Känna till de enheter vi i dagens samhälle konsumerar elektroniska multimedieprodukter via; våra vanliga sationära eller bärbara datorer, klassiska enheter i vardagsrumsmöbeln, HTPC:s, samt olika avancerade mobiler och mobila multimediespelare. 5.2 Fotografier Vad en digitalkamera är Känna till att digitalkameror har lagringsplats för väldigt många foton och att dessa kan förhandsgranskas och raderas direkt i kameran via display. Känna till att datorer har lagringsplats för för de flesta upplevt som obegränsat antal fotografier.

6 5.2.2 I mobiler Känna till att digitalkameror finns inbyggd i de flesta mobiltelefoner idag Fotons affektionsvärde och backupbehov Vara medveten om det affektionsvärde datorn får när vi lagrar foton och andra viktiga dokument i den. Känna till att säkerhetskopiering är den förebyggande åtgärd som därför med fördel kan vidtas. 5.3 Musik Utbudet av lagliga tjänster Känna till konsumtionssätten mp3 filer rippade från cd, YouTube, artisters MySpace sida, köphemladdade musik filer och Spotify Kunna köphemladda Kunna köphemladda musik via större känd aktör Nyanserad bild av piratkopieringen Känna till att piratkopieringen inom musikområdet är omfattande, att detta till stor del beror på bekvämlighet, samt att lejonparten av svenskar kan tänka sig att betala för sin musikkonsumption om de erbjuds lagliga digitala/elektroniska tjänster som de tycker är bra. Känna till att musikindustrin, liksom andra industrier, är beroende av sina intäkter för att kunna fortsätta producera musik Ens digitala musikarkiv Känna till att man i musikspelarprogram kan bygga spellistor. Känna till att såväl dator som bärbar musikspelare kan lagra musik motsvarande många cd skivor Portabla musikenheter Kunna överföra musikfiler från dator till portabel enhet. Känna till att portabla musikspelare kan kopplas till stereoutrustningar i vardagsrum och bilar via FM sändare eller sladd. 5.4 Film och tv program DVD BlueRay Ens digitala filmarkiv Hyra film och enstaka tv program/match via webben Känna till DVD:s fördelar jämfört med VHS; bättre ljud och bild kvalité, mer hållbar för slitage/användning, logisk scenspolning, samt möjlighet att baka in flera språkversioner av tal och textning på samma skiva Känna till formatet BlueRay disc samt att detta format bara är i startgroparna i sin spridning idag. Känna till att BlueRayspelarenheter även kan spela upp DVD skivor. Känna till att film kan lagras i komprimerade format i HTPC, stationär dator, laptop, portabla multimediespelare och mer avancerade mobiltelefoner. Känna till bregreppen hyrfilm via webben, video on demand, pay per view och bredbandsfilm, samt vilka av dessa begrepp som är underbegrepp till varandra. Känna till vilken bandbredd som krävs för att kunna starta filmen direkt vid köpet, samt känna till begreppen hackande/laggande bild, buffring och progressiv nedladdning. Kunna hyra en spelfilm samt kunna hyra ett tv program via en större känd aktörs webbplats. Känna till att bilden från datorer oftast kan visas på ens tv med hjälp av en sladd. 5.5 E böcker och ljudböcker E böcker och ljudböcker Känna till vad e böcker respektive ljudböcker är, samt känna till via vilka enheter och tekniker dessa vanligen konsumeras. Kunna köphemladda e böcker och ljudböcker från en större känd aktör. Modul 6 Sökmotorer Det fina med dagens e samhälle är det enorma utbudet av information och tjänster som finns att tillgå. Att säga att allt mänskligheten vet går att hitta på Internet är kanske en överdrift, men särskilt långt ifrån sanningen är det inte. Att hitta information där utbudet är så stort skulle vara omöjligt om det inte vore för sökmotorer. Modulens mål är därför att gå igenom grunderna för hur sökmotorer fungerar samt vilka större alternativ du har att välja på. Genom att lära dig hur du söker både via webbsidor och direkt i moderna webbläsares inbyggda sökruta, och hur du nyttjar olika kraftfulla inställningar och taktiker, kan du hitta information och tjänster på helt nya sätt i ditt liv. 6. Sökmotorer 6.1 Allmänt Grundläggande begrepp Bakomliggande teknik Känna till vad en sökmotor är och vilken som är webbens mest använda sökmotor. Känna till begreppen sökord och sökresultat/sökträffar. Känna till att de mest relevanta träffarna hamnar högst upp. Känna till sökmotorers historia och nutid; först som kataloger manuellt skapade för att sedan baseras på index skapade av sökspindlar utifrån länkar på tidigare kända sidor och sidors vars adress skaparen skickar till sökmotorn/spindeln.

7 Förstå vilket enormt jobb det är för sökmotorspindlar att gå igenom samtliga webbsidor, samt konsekvensen att cachade sidor ofta diffar från originalkällan samt att detta är grogrunden för olika nischade sökmotorer Sökmotoroptimering Känna till begreppet sökmotoroptimering, att många oseriösa och ej tillräckligt kompetenta aktörer finns inom området, samt hur viktigt det är för många att hamna högt upp i Googles sökresultat Utbud sökmotorer Känna till några konkurrenter till Google Uppslagsverk/databaser Känna till begreppen elektroniska uppslagsverk och databaser, samt att vissa av dessa är kommersiella och kostar pengar att använda. 6.2 Att söka Standardsökning Förfina sökord Annat språk Kunna söka med standardinställningar via Googles startsida samt annan känd sökmotor, samt genom att lägga till Google e.dyl. till den integrerade sökrutan i en modern webbläsare och sedan använda sökmotorn därifrån. Förstå vikten av lagom antal sökord och lagom precisa/breda sökord. Förstå hur form och stavning på sökorden inverkar på sökresultatet. Känna till att språket på en sökmotors användargränssnitt inte begränsar vilka språk sökord och sökresultat kan vara på. Känna till att den tillgängliga informationsmängden på webben är olika stor på olika språk Köpta placeringar/riktad reklam Känna till köpta placeringar och riktad reklam Söklogik Känna till begreppet söklogik och att mellanslag i Google med flera sökmotorer tolkas som ett logiskt AND (eller plustecken), och vad detta innebär vid sökning Plus, minus och citat I en stor känd sökmotor kunna söka med plus och minus och med citat, samt kunna kombinera metoderna. Förstå att sökmotorer för bilder och videoklipp inte indexerar dessa genom att titta på dem, utan genom text i anslutning till dem Bilder och video på olika sätt. I en stor känd sökmotor kunna söka efter bilder och videoklipp Söka manuellt Förstå begreppet att söka manuellt (klicka sig runt på troliga/möjliga källors webbplats), samt kunna göra detta. 6.3 Wiki Wiki och Wikipedia Förstå begreppen Wiki respektive Wikipedia, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Känna till några centrala för respektive nackdelar med Wikipedia. Modul 7 Använd material från Internet Om du hittar något intressant på en webbsida som du vill kunna ta del av igen eller referera till, är det viktigt att kunna spara webbadressen eller informationen. Det finns många sätt du kan göra detta på. Och hur väljer du om du ska spara informationen eller bara referensen till den? Vilka för och nackdelar finns med respektive metod? Och hur importerar och skriver du ut information från webben? Modulen syftar även till att ge en tankeställare om hur Internet som informationskälla fungerar; materialets flyktighet, mängden information som ingen har faktagranskat eller korrekturläst, vad du enligt lag är förbjuden respektive har rätt att göra med den information du hittar där et cetera. 7. Använda material från webben 7.1 Använda material från webben Spara webbadress eller innehåll Förstå när det passar att spara informtaionen från en webbsida respektive adressen till en webbsida Vanliga filtyper Känna till förekomsten av pdf:er, word dokument och excel ark på webben. Känna till att pdf används för att säkra exakt återgivning av exempelvis blanketter och trycksaker Favorit/bokmärke Kunna spara adressen till en webbsida som favorit/bokmärke. Kunna besöka sparad favorit/sparat bokmärke Spara.html/.mht Kunna spara en webbsida som.html eller.mht direkt från webbläsaren Spara en bild Kunna spara enstaka bilder från en webbsida Spara via ordbehandlare Kunna kopiera in delar av webbsidor till ett ordbehandlingsprogram Skriva ut Kunna skriva ut webbsidor, delar av dem eller i dess helhet.

8 7.1.8 Print screen Kunna ta en skärmdump på hela skärmen eller det aktiva programmet. Veta när en skärmdump kan vara bra och varför. Modul 8 E handel Denna modul får dig att förstå och rent praktiskt nyttja de många fördelar som kommer med e handel, såsom bättre pris, tillgänglighet, och urval samt enklare jämförelser. Du får kunskaper för att du ska kunna hitta bra aktörer och genomföra säkra köp. På så vis kan du ta del av e handelns alla fördelar och samtidigt undvika de fallgropar som kan uppstå då elektroniska pengar och betalningar kommer in i bilden. Den kunskapen och de tipsen handlar både om teknisk användning av olika betallösningar och om dina rättigheter samt skyldigheter som e handelskonsument. Du kommer att veta vad du har att vänta och vad du kan kräva om något mot förmodan skulle gå snett. Exempelvis kommer du kunna köpa en bok och en flygbiljett via Internet, betala den lokala bussresan med sms, betala internationellt med PayPal betalning samt att köpa parkeringsbiljett med microbetalning via mobiltelefon. Eller vad än du nu vill berika ditt liv med. 8. E handel 8.1 Allmänt om e handel E handelns utbreddhet Vad som e handlas Känna till ungefär hur många svenskar som e handlar och ungefär hur stor omsättningen på den svenska e handeln är. Veta hur utvecklingen av dessa två parametrar förändrats de senaste åren. Känna till några vanliga produkter och tjänster som e handlas idag och kunna analysera vad dessa har gemensamt. I detta ingår att veta i vilka situationer i vardagen/livet svenskar e handlar samt via vilka enheter det för respektive situation sker Fördelar/drivkrafter Känna till fördelar och nackdelar med e handel för konsument respektive företag; tillgänglighet, utbud, jämförelsemöjligheter, konkurrens, konstandseffektiv och automatiserad drift, frånvaro av att känna och klämma, möjlighet till personlig service, köparens situation om krångel/fel uppstår et cetera. 8.2 Säker e handel Avgöra aktörs seriositet Praktiskt kunna avgöra om en e handelswebbplats är seriös genom att försökra sig om att ett verkligt företag står bakom sidan, genom att prova hur kundtjänsten fungerar och genom att kolla tidigare kunders upplevelser via prisjämförelsewebbplatser eller annan lämplig kanal Https, certifikat och phishing Vid e handel känna till vikten av skydd mot virus och annan skadlig, mot nätfiskeförsök, samt vikten av att personuppgifter och eventuell betalningsinformtaion skickas över en krypterad förbindelse. Kunna kontrollera att det sistanämnda sker utifrån webbadress och uppgifter i webbplatsens digitala certifikat. Kunna aktivera nätfiskefilter och känna igen när de utlöser en varning. Känna till vikten av att bara uppge betalningsinformation så som kortnummer vid köpet samt vikten av att vara noga med vad man går med på i eventuella avtal vid köp, exempelvis om framtida direktreklam. 8.3 Betalningsalternativ Betalningsalternativ Känna till betalningsalternativen och begreppen kortbetalning med betalkort, kortbetalning med kreditkort, CVC kod, direktbetalning via Internetbank, papperfaktura, e faktura, postförskott, e plånbok, betalsamtal, sms betalning, mikrobetalning, PayPal, Payson och Paynova. Känna till vilka av ovan nämnda betalningsalternativ som innebär direktbetalning. Förstå att olika betalningsalternativ har olika för och nackdelar, att vissa betalningsmetoder passar bäst i vissa sammanhang och andra betalningsmetoder bättre i andra. 8.4 Rättigheter Förhållningssätt till rättigheterna Veta att de flesta e köp går bra. Veta att kunskaper om rättigheter kan göra att e handlande känns tryggare, samt förstå att kunskaperna om rättigheterna möjliggör att du kan kräva dessa. Ha en känsla för hur lång tid rättsliga processer kan ta, samt vikten av att utkräva sina rättigheter i första försök på vänligt sätt.

9 8.4.2 Riskerar krångel, ej pengar Känna till skillnaderna i saldobelastning vid köp med kreditkort vs. kontokort. Veta att kortköp du inte gjort, till följd av stulna kortuppgifter, alltid kan bestridas så pengarna inte dras respektive så du får pengarna åter. Förstå vikten av att granska alla transaktioner på det konto kortet är kopplat till, för att upptäcka sådan eventuell olaglig transaktion Internationella köp Veta att internationella köp medför nackdelar som extra avgifter och sämre rättigheter, men fördelar som större utbud. Känna till att speciella införselregler gäller för vissa varor, samt kunna nämna några sådana varor. Om e handel inom EU veta att svenska tullavgifter eller moms ej tillkommer. Om e handel med icke EU land veta att svenska tullavgifter och svensk moms tillkommer Ångerrätt Veta att du i Sverige har 14 dagars ångerrätt, i EU länder minst 7 arbetsdagars, samt varierande i icke EU länder varför eventuell rätt att ångra köpet kan vara bra att kontrollera innan köp. Känna till att ångerrätten inte gäller då företag köper saker eller då resor/biljetter/färskvaror köps. Känna till att krav på obruten förpackning för att nyttja rätten endast får förekomma på medieprodukter Frakt Känna till att fraktkostnad ofta tillkommer till priset. Förstå vikten av avtalsformuleringar om leveransdatum om detta är viktigt Reklamation Känna till vad reklamation är och när det normalt används. Känna till svenska tidsgränser för: hur snabbt efter upptäckt av fel som reklamation måste ske, efter när det åligger köparen att påvisa felaktig vara och inte fel pga felanvändning, samt lagstadgad reklamationstid. Känna till att säljande företag i första hand ska kontaktas, vid behov därefter konsumentvägledare eller "Konsument Europa" eller "Econsumer" Garanti Känna till vad garanti är och att det inte är lagstadgat utan endast något man kan förhandla om/kräva som konsument inför köp. 8.5 Att e handla Att e handla Kunna e handla produkter och tjänster via olika kända betallösningar via en känd aktörs webbsida samt via mobiltelefon. Modul 9 Internetbanker Alla svenska banker erbjuder idag möjligheten att använda sin motsvarande Internetbank. Det innebär att du får en säkerhetslösning som bland annat består av en personlig kod, som du sedan använder för att logga in på bankens webbplats och sköta dina bankärenden. I och med att du skaffar dig tillgång till en Internetbank kommer en helt ny värld att öppnas för dig där du snabbt, enkelt och säkert betalar räkningar, gör överföringar, kontrollerar saldo och mycket mer direkt hemifrån med din egen dator! Modulen kommer lära dig hur du ansluter till en Internetbank och vilka säkerhetslösningar som används på svenska Internetbanker för att skapa en säker miljö för dina pengar och din inloggning. Du kommer även att få veta hur du själv kan medverka till att göra dina bankinloggningar på ett säkert sätt samt hur du undviker bluffar som försöker lura dig på uppgifter och pengar. Målet är bland annat att du ska veta hur du loggar in, kontrollerar saldo, betalar räkningar, hanterar autogiro, gör enstaka och stående överföringar, samt hur du skaffar en e legitimation. 9. Internetbanker 9.1 Allmänt om Internetbanker Fördelarna Förstå fördelarna som kund med Internetbank; att det är ett snabbt, enkelt och säkert sätt att utföra bankärenden, att det är öppet för inloggning 24/7, att banken får minskade personalkostnadet som kommer kunden till gagn, samt man via Internetbanken kan få bättre koll genom att själv kunna se allt på skärm och bläddra runt bland funktioner och hjälptexter. 9.2 Säkerhet på Internetbanker Svenska bankers säkerhetslösningar Känna till säkerhetslösningarna Säkerhetsdosa (digipass), Kortläsare, Engångskoder/Skrapkoder, E legitimation som ett program installerat på en viss dator, samt E legitimation som kort för kortläsare Stöldskydd genom lösenord/pinkod Känna till att samtliga säkerhetslösningar skyddas mot stöld genom att personligt lösenord/pinkod som krävs för användning.

10 9.2.3 Phishing Veta att man inför inloggning ska kontrollera URL:en; att det är den webbadress som banken brukar använda, och att den inleds med Veta att banken aldrig begär personlig information av dig via e post eller telefon. Veta att man aldrig ska uppge personlig information om man uppmanas på sådant sätt. 9.3 Använda Internetbank Logga in Kunna logga in på en stor känd svensk Internetbank Saldo Kunna visa kontoöversikt, saldo och disponibelt belopp Betala räkning Kunna betala räkningar med OCR nummer, samt utan OCR nummer med angivande av fritext på lämpligt sätt Överföra till konto Kunna överföra pengar till ett annat bankkonto, exempelvis mellan egna konton eller till en annan privatperson E faktura Via Internetbanken kunna aktivera e faktura (sådan som kommer direkt in i Internetbanken). Kunna betala en till Internetbanken inkommen e faktura Autogiro Kunna ansluta en autogiromottagare via Internetbank Skaffa e legitimation via Internetbank Kunna skaffa e legitimation via en stor känd svensk Internetbank. Modul 10 E post Här lär du dig skicka e postmeddelanden omedelbart och gratis, utan krångel som att köpa frimärken eller att ta sig till en brevlåda. I den här modulen kommer du även att upptäcka att e post är väldigt mycket mer än så. Genom att lära dig göra vissa kom igång inställningar kan du ta emot e post till samma e postadress från olika program och webbsidor. Du kommer kunna adressera e post på flera olika sätt, som innebär både tekniskt och socialt viktiga skillnader. Ämnesraden och att bifoga fristående filer är också grundläggande att kunna nyttja korrekt för att lyckas i e postvärlden. Du kommer även att få inspiration till olika sätt att hantera dina e postmeddelanden via e postprogram, webbinloggningar eller kanske via mobilen? Dessutom får du bekanta dig med mappar, sorteringar och sökningar av e brev. 10. E post 10.1 Allmänt Begrepp Känna till begreppen e post, e postadress och elektronisk brevlåda Enheter Känna till att elektroniska brevlådor ofta kan användas/kollas av via många enheter och ofta där personen är Fördelar Var e postadress skaffas Val av klient Känna till fördelar med e post så som inga frimärken, momentan leverans, korta vardagliga hälsningar och längre brev, bifoga talande/levande material, sortering och arkivering enkelt. Känna till att man ofta får en e postadress via via skola, jobb och ISP. Känna till att man alltid kan skaffa en (extra) e postadress via Hotmail/Gmail. Känna till e postprogram, webbaserad e post och mobil e post. Känna till att många adresser kan hanteras parallellt/kombinerat via de tre kanalerna, och på så vis välja mellan att vara portabel eller ha kraftfulla funktioner. Känna till att e postprogram passar bra när du huvudsakligen använder en dator; på jobbet, hemma, laptop. Känna till att e postprogrammet kan användas mer eller mindre oavsett varifrån du fått adressen. Känna till att Outlook är ett mycket vanligt e postprogram. Känna till att webbaserad e post kan nås via Hotmails/Gmails/jobbets/skolans/ISP:s egen webbsida dvs via vilken dator som helst som är uppkopplad. Känna till mobil e post Fälten och funktionerna Fälten och dess sociala koder Känna till fälten från, till, kopia, hemlig kopia, ämne och inlaga/innehåll. Känna till när och hur fälten ska användas. Känna till de engelska lk namnen cc, bcc och subject.

11 Bilagor Känna till att vilka filer som helst kan bifogas, exempelvis: fotografier, videohälsning från digitalkameran eller mobiltelefonen, powerpoint bildspel, word dokument, musikfil. Känna till att programfiler, vilka slutar på.exe, ofta måste komprimeras/döpas om för att kunna skickas och tas emot Svara och svara alla Känna till funktionerna svara och svara alla. Kunna i sammanhanget välja lämplig av de dessa funktioner Klienten Standardmapparna Känna till mapparna inkorg, skickat, utkorg och utkast Söka och sortera Kunna utföra en basal sökning samt kunna sortera e posten i en mapp efter viss rubrik Kontakter, kalender och uppgifter Känna till de vanliga funktionerna kontakter, kalender, påminnelser, uppgifter och anteckningar E postprotokoll och first set up Känna till vad protkollen POP3, IMAP och SMTP gör samt huvudsaklig skillnad mellan POP3 och IMAP. Känna till att dessa kunskaper bara behövs första gången klienten ställs in, samt inte behövs alls vid enbart bruk av webbaserad klient Synka mobil enhet Känna till synkronisering via central server, samt via sladd mellan dator och mobil enhet Använda e post Skaffa Hotmail/Gmail Kunna skaffa en e postadress hos Hotmail/Gmail Säker e post Skräppost Känna till begreppen skräppost, skräppostfilter, samt skräppostmapp i klient. Känna till att skräppostfilters förmåga att sortera till Inkorg/Skräppost inte alltid lyckas, men oftast. Ha kännedom om vanliga och viktiga taktiker för att undvika skräppost, som att inte klicka på länkar i skräppost eller att skriva adresser på webben så att spindlar inte kan känna igen dem Malware via bilagor och länkar Känna till att e post kan användas för spridning av skadlig kod, via bilagor och via länkar till infekterade eller avsiktligt skadliga webbsidor. Modul 11 RSS En av de stora styrkorna med Internet är enkelheten i att ladda upp nytt material. På grund av detta finns det många webbsidor som är intressanta att besöka flera gånger om dagen eftersom det hela tiden läggs upp ny information. Exempel på sådana webbsidor är bland annat nyhetswebbplatser eller kanske din favoritblogg. Vore det inte skönt att direkt få reda på när nytt material publiceras, istället för att själv behöva surfa till din favoritsajt titt som tätt? Med de kunskaper du förvärvar om RSS kan du sen i Outlook 2007, Internet Explorer 7, de flesta moderna mobiltelefoner och via gratis webbtjänster kopplade till ett personligt konto göra just detta och få en kort sammanställning över vad som har lagts till sedan sist, och därifrån snabbt ta dig till materialet i sin helhet. I modulen kommer du att få bekanta dig med olika termer och uttryck, få en känsla för utbudet av material som går att prenumerera på samt lära dig att använda RSS på ett effektivt sätt. 11. RSS 11.1 Allmänt RSS vs surfa Förstå huvudprinciper för hur man tar till sig information via RSS, jämfört med att surfa manuellt på webbsidor efter nytt material RSS /Atom format, kanal och läsare Känna till begreppen RSS kanal/rss feed/rss flöde/rss matning, RSS läsare/rss aggregator, prenumeration, syndikering, RSS (formateringsstandard för XML filen man prenumererar på), XML/XML fil, Atom, podcast, podradio och podtv Kanalenfilens innehåll Förstå förhållandet mellan en webbplats och dess feeed (skapas vanligen från samma databas men endast huvudinnehållet i feed ej navigation etc). Förstå den principiella uppbyggnaden av en feed med poster med titel, inlägg, datumtidstämpel och länk till webbsida med inlägg/artikel i helhet Utbud RSS kanaler Utbud RSS läsare Kunna ge exempel på typer av webbsidor som ofta går att prenumerera på via RSS, samt kunna ge exempel på någon/några få webbsidor som går att prenumerera på via RSS. Känna till de vanligaste förekomsterna av RSS läsare idag; i dator och mobiltelefon; webbaserat, i e postprogram, i webbläsare, via vista gadgeten eller som separat program.

12 RSS loggan Känna igen den officiella RSS logotypen Använda RSS Använda RSS Kunna prenumerera på en RSS kanal. Kunna läsa av tidigare tillagda prenumerationer via RSS läsare. Modul 12 Blogg En blogg är en personlig webbsida som fungerar som en kanal för att dela med sig av sin vardag eller förmedla ett budskap. I och med att det är så enkelt att blogga, ges alla möjligheten att dela med sig av sina tankar och erfarenheter, eller att påverka andra genom att förmedla sina åsikter. Även företag och myndigheter kan låta sina anställda blogga på arbetstid för att förmedla en känsla av mänsklighet och samtidigt ge information om företaget i ett avslappnat forum. Målet med den här modulen är att ge dig en helhetsbild över bloggvärlden. Du kommer att förstå varför så många plötsligt började blogga och varför bloggandet kommer att leva kvar. Utbyt livserfarenheter och skapa kontakter genom att hitta, läsa och kommentera andras bloggar. Eller varför inte förmedla ditt eget budskap genom att på några få minuter skapa din egen blogg? Allt detta kommer du behärska väl. 12. Blogg 12.1 Vad en blogg är Form och funktioner Veta att (a) en blogg är en webbsida som fylls med inlägg om aktuella händelser, (b) till en oftast publik eller sluten krets, (c) vanligen med kommenteringsfunktion för besökare Innehåll och syfte Veta att (a) innehållet oftast är textbaserat med inslag av foton, videoklipp och länkar, (b) ämnet ofta är en egen hängivenhet, det publiken tros vara intresserade av eller helt enkelt det bloggaren vill skriva av sig om, samt att (c) ämnet därigenom är bloggarens liv, aktuella händelser eller en blandning av dessa båda ämnen Via enheter Veta att (a) både läsa och publicera (b) går idag via både webbsidor och mobiltelefonsfunktioner Historik och drivkrafter Gratis enkel publicering Veta att möjligheten att enkelt och gratis skaffa en egen hemsida och bli publicist gav utvecklingen Blogg och Web Vilka bloggar varför Veta att web 2.0 är dagens och morgondagens webbsidor där vanliga användare skapar och/eller förbättrar innehåll. Veta att bloggvärlden är en del av web 2.0. Veta att människor bloggar i egenskap av; privatperson, politiskt intresserad, journalist, anställd, egen företagare. Kort kunna redogöra för tänkbar/vanlig huvudsaklig drivkraft för respektive typ av bloggare. Känna till att det kan vara givande att blogga (a) som självterapi, (b) för att dela erfarenheter, samt för att (c) dela vardagen Håll och knyta kontakt Känna till att läsande av bloggar idag ofta är ett smidigt sätt att hänga med i och underhållas av vänners liv på ett sätt som utan blogg ej varit möjligt. Känna till att det kan vara spännande att läsa andra främmande personers bloggar, och att det även går att knyta nya kontakter via bloggen exempelvis via kommentering av inlägg Risker med spridning via nätet Hemsidor kan sparas Veta att allt som sprids till andra via Internet kan mottagare(n) spara lokalt och sprida vidare även då källan tagit bort informationen. Ha förståelse för att att sprida något på Internet innebär att det kan finnas kvar för evigt Internetspridning kan snabbt bli/ske storskaligt Ha förmåga att som publicist/skickare ha i bakhuvudet att det kan räcka med att något på ett eller annat sätt är tillräckligt skojigt för att det ska sprida sig som en löpeld över Internet Följder för drabbade och försiktighet som publicist Ha god känsla för att allt material som kan misstolkas, kännas förnedrande eller på något annat sätt skada någon om det kommer i orätta händer och distribueras storskaligt, bör spridas mycket försiktigt och därmed bara till personer man litar fullständigt på. Ha god känsla för att försiktigheten krävs för uppgifter såväl om sig själv som om andra Praktiskt Skaffa blogg och blogga Kunna skapa en blogg via ett känt webbaserat gratisverktyg. Kunna posta inlägg på sin blogg Hitta och följa bloggar Kunna hitta och läsa bloggar. Kunna kommentera inlägg på bloggar. Modul 13 Upphovsrätt och lag

13 Utvecklingen av nya tjänster revolutionerar varje dag användningen av Internet, på både gott och ont. Lagarna hinner inte alltid med att uppdateras för att kunna appliceras på rådande omständigheter, just eftersom utvecklingen går så snabbt. Det kan därför också vara väldigt svårt att som Internetanvändare hänga med i svängarna och veta vad man får och inte får göra. Nyligen uppdaterades två viktiga lagar som berör upphovsrätt och personuppgifter. I denna modul kommer du att få lära dig vad lagarna på Internet säger och hur de brukar tolkas av sakkunniga jurister. Du kommer att få tydliga svar på frågor som: * Hur får jag använda material och fakta från Internet i skolan, på jobbet och privat? * Vad får jag publicera gällande namn, fotografier och andra personuppgifter på exempelvis min blogg? * Vad behöver jag tänka på som ansvarig för medlemsregister och andra databaser med personuppgifter? * Vad gör jag om min integritet kränks på Internet hur och när kan jag tvinga någon att ta bort något som står om mig på en webbsida? * Är det lagligt att ladda ned musik och film för privat bruk? * Får jag bryta kopieringsskydd? * Kan jag kopiera låtarna från min lagligen inköpta cd till min dator eller mp3 spelare? * Om jag missade ett tv program, kan jag ladda hem det istället? Veta att Upphovsrättslagen syftar till att skydda både köparen och de som producerat materialet genom att både garantera 13. Upphovsrätt och lag 13.1 Intro Upphovsrättslagen köparen rätten att använda det hon eller han köpt på ett rimligt sätt, exempelvis att kunna spela upp sin musik och film i valfri enhet, samt att stimulera lagliga köp och skydda upphovsrätten för producerade verk Personuppgiftslagen Veta att Personuppgiftslagen syftar till att skydda både den personliga integriteten på Internet, genom att förbjuda kränkning och begränsa publicering av känsliga uppgifter, samt yttrandefriheten, opinionsbildning och journalistik på Internet, genom att tillåta viss publicering av känsliga uppgifter då det är befogat för samhällsdebatten Stärkt följsamhet och kunskap Spårbarhet Veta att många i Sverige bryter mot Upphovsrättslagen och Personuppgiftslagen. Veta att en del gör det av okunskap, en del delvis medvetet, och en del fullt medvetet. Ha en känsla för behovet av nämnda två lagar på Internet. Veta att lag och rätt (juridiskt "rätt och fel") finns på Internet. Veta att anonymiteten på Internet inte är fullständig, utan att det går att spåra vad du som användare gör/gjort på Internet Använda material från Internet Ta del av Verkshöjd och copyrightsymbol Kunna redogöra för vad som utgör ett upphovsrättsskyddat verk, inklusive när och hur verkshöjd uppstår. Veta juridisk och praktisk betydelse av att förse ett verk med copyrightsymbol Upphovsrättens delar Kunna redogöra för begreppen ideell rätt och ekonomisk rätt. Förstå praktiska konsekvenser, vid surf och öppnande av media inklusive strömmande media, av undantagsreglerna kring framställning av tillfälliga exemplar (URL 11a) Privat bruk Känna till rätten till kopiering för privat bruk, ungefär hur många kopior och till vilken krets som maximalt ryms inom begreppet, samt att rätten ej gäller datorprogram, uppslagsverk/databaser och hela böcker. Känna till att laglig förlaga krävs. Kunna skilja på privat bruk och användande i andra sammanhang, exempelvis jobb och skola Använda som underlag Känna till att inspiration, idéer och fakta får användas fritt enligt Upphovsrättslagen. Förstå att (delar av) andras verk får användas som underlag för framställande av nya verk, så länge det man tar inte är så unikt att det är uppenbart varifrån det kommer. Förstå att gränsdragningen mellan inspiration och plagiering ibland är svår 13.3 Publicering Personuppgifter Känna till reglerna vid ostrukturerat material, samt kunna ge exempel på sådant.

14 Känna till PuL:s undantag för webbsidor med utgivningsbevis och för publicering för journalistiska ändamål. Känna till förbud mot publicering av felaktiga, missvisande, kränkande, samt känsliga uppgifter. Känna till till PuL vanliga angränsande begränsningar vid publicing; förtalsbestämmelser i Brottsbalken och eventuella avtal med webbhotell, ISP, skola, arbetsplats e.dyl. Känna till bestämmelserna för strukturerade register, samt kunna ge exempel på sådant Länkning Veta att länkning är fritt och inte kräver målsidans godkännande. Veta att länkning nästan alltid är lagligt och riskfritt. Veta vad framelänkning är, samt att framelänkning av andras material normalt är förbjudet, samt ur användarvänlighetssynpunkt starkt olämpligt. Veta att återgivning av andras logotyper vanligen kräver deras tillstånd. Veta att länkning som innebär medhjälp, anstiftan e.dyl. till brott kan vara straffbart Kränkningar på nätet Vanliga skäl för beivran Andra skäl för beivran Beivran Känna till huvudsakligt syfte med bestämmelserna här uppräknade och kunna ge ett eller några få exempel på: brott mot PuL, förtal, olaga hot, hets mot folkgrupp, brott mot tystnadsplikt av hälso och sjukvårdspersonal, poliser, präster etc. Förstå och acceptera att upplevd felbehandling alltid är tillräckligt skäl för att försöka få bort kränkande information från Internet och begära upprättelse. Känna till att första steget för att effektivast få bort information från Internet är att kontakta spridningskällan själv och förmedla sitt krav med sunt förnuft. Kunna göra detta. Känna till att andra steget för att effektivast få bort information från Internet är att kontakta de som tillhandahåller informationskanalen, exempelvis forum, community, webbhotellansvarig etc. Kunna göra detta. Känna till att tredje steget för att effektivast få bort information från Internet är att polisanmäla. Kunna avgöra lämplig uppföljning utifrån ett vanligt scenario med kränkning på nätet Multimedia och program/spel Fildelningsprogram Känna till att merparten av materialet som sprids via olika fildelningsprogram där främmande personer interagerar, är olovligt spritt material och därför är olagligt att såväl ladda upp som ladda hem. Känna till att lovlig spridning vid fildelningsprogram där främmande personer interagerar är laglig, och därmed gör tekniken laglig Kopiering för privat bruk Känna till hur elektronisk samt fysisk spridning och mottagning inom ramen för privat bruk är tillåten så länge den snäva kretsen i bestämmelsen säkras. Förstå att bestämmelsen är teknikneutral. Känna till att lovlig tillgång till förlagan krävs Rippning och formatbyte Känna till hur rippning av lovligen strömmad multimedia och formatbyte av laglig förlaga kan ske inom ramen för kopiering för privat bruk Laglig förlaga Kunna ge några exempel på kanaler där verk sprids lovligen via Internet av upphovsmän, deras rättighetsinnehavare och återförsäljare Digitalt vardagsrum Kunna redogöra för hur inspelning av tv sändning och spridning av sådan kan ske inom ramen för privat bruk. Kunna redogöra för vad som krävs för att nedladdning respektive webbstreaming av tv program ska vara laglig, utifrån begrepp så som privat bruk, tillfällig kopia och lovlig förlaga Privatkopieringsersättningen Känna till privatkopieringsersättningen. Känna till när tekniska skydd får brytas, samt när ej (URL 52d). Känna till att tillverkning av verktyg för att kringgå tekniska skydd är Kopieringsskydd olagligt Program och spel Känna till hur program och spel normalt licensieras avseende antal installationer men sällan begränsar (antal) behöriga användare Vid brott mot lagen Bevisbörda Kunna redogöra för vem som har bevisbörda i upphovsrättstvister Straff/Påföljd Kunna redogöra för möjliga straff/påföljder vid upphovsrättsbrott.

15 Oaktsamhet och kännetecken Känna till att man kan dömmas för brott begånget av grov oaktsamhet. Känna igen typiska kännetecken på lovlig respektive olovlig spridning av multimedia, program och spel Spårbarhet Veta att upphovsrättsbrott kan spåras och följas upp juridiskt Framtida frågor Framtida frågor Känna till att elektroniska genomförda brott mot upphovsrätt är vanligt i Sverige, att rättspraxis håller på att formas på områda, att vissa fildelningstekniker i praktiken är mycket komplicerade att spåra, att lagliga kanaler expanderar stort, att Internetpublicering av personuppgifter ökar kraftigt, samt vikten av folks rättskänsla och sunda sociala koder kring ny teknik. Modul 14 IT säkerhet Internet har revolutionerat spridningen av information. Brev som förr skickades över Atlanten kunde ta flera dagar på sig att komma fram. Idag kan samma information skickas och tas emot ögonblickligen. Allt viktigare information strömmar genom nätverket: personuppgifter, bankkontonummer och annan personlig information. Därför ställs också allt högre krav på att säkerheten upprätthålls. Den personliga integriteten måste skyddas, för hur vore det om vem som helst kunde läsa dina privata e postmeddelanden eller logga in på din Internetbank och göra överföringar av dina pengar? Lösenord och andra säkerhetslösningar kan endast skydda dig om de används på rätt sätt. I den här modulen kommer du att få lära dig varför vissa lösenord är säkrare än andra och hur du skapar ett säkert lösenord. Du kommer även att få lära dig om hur dagens hot på Internet kan påverka dig, samt vilka åtgärder du kan vidta för att på bästa sätt skydda dig mot dem. Vilka är det egentligen som hotar oss och vad är det som driver dem? 14. IT säkerhet 14.1 Skydd viktigt & hoten är reella Vad vi skyddar och varför Förstå att vi blir allt mer beroende av allt fler e och it tjänster idag och att allt viktigare information finns i dem Fler attackytor idag Känna till att och varför sårbarhet ökar av konstant Internetanslutning, trådlösa uppkopplingar samt fildelning Hoten är många och reella Känna till att det råder en hög utsatthet för en Internetuppkopplad dator, att det tar kort tid för en oskyddad dator att bli infekterad av malware. Känna till att det finns hundratusentals unika malware Malware Malwares, deras payloads, deras spridningssätt och förmåga se upp Kunna redogöra för följande begrepp/hot: malware, malware payload, virus, filvirus, bootsektorvirus, makrovirus, trojaner, bakdörrar, lösenordstrojaner, trojanska proxyxervrar, trojaner med nedladdningsförmåga, maskar, internetmaskar, e postmaskar, e postmaskskapade URL länkar samt bilagor i e post, IM maskar, länkar i IM program skapade av IM maskar, Social Engineering, nätfiske, spion och reklamprogram (inkl. payloads som nya verktygsfält, startsidor, favoriter/bokmärken, sämre säkerhetsinställningar), samt till sist oönskade partnerprogram vid installation. Känna till via vilka fysiska medium (USB minne, CD, etc.), applikationer, samt filtyper/filextensioner dessa sprids, samt förmå se upp/vara försiktig med dessa spridningssätt för att minimera hoten Skydd God skyddsnivå möjligt Förstå att det mesta går att skydda sig mot med kunskap, sunt förnuft vanor och lättanvända skyddslösningar Heltäckande skyddspaket Uppdaterade skydd och program Förstå att heltäckande skyddslösning behövs: mot virus, mot spionprogram och med brandvägg. Känna till begreppen hårdvaruoch mjukvaruskydd. Känna till begreppen patch, uppdatering av program, samt virusdefinition. Känna till vikten av uppdaterade produkter, samt att automatiska uppdateringar är vanligt och är att föredra Oupptäckta malwares hittas ibland Känna till att identifiering av ännu ej upptäckta virus, spionprogram m.m. ibland kan ske av säkerhetsprogram Svagaste länken Känna till att den svagaste länken i ett lokalt nätverk sätter nivån på nätverket då säkerheten inom nätverk generellt är lägre.

16 Säkerhetsvanor vid surf och e post Förstå vikten av och förmå agera med följande beteenden vid surf och e post: inte svara på misstänkt e post, aldrig ladda hem eller starta okända program, inte besöka vilka länkar som helst, skriva in URL adressen till viktiga webbsidor själv (framför allt sidor med inloggning, exempelvis bank) Säkerhetsvanor kring programfiler Känna till att integritet av installationsfil uppnås genom att få filen från tillverkarens hemsida Vem hotar varför Olika slags hackers Känna till begreppen hacker, white hat hackers, black hat hackers, hacktivister, crackers och script kiddies Motiv 14.5 Behörighet Användarduppgifter ska vara personliga Känna till att pengar är största motivet idag vid skapande av skadlig kod; genom identitetsstöld, bedräger, utpressning och reklam. Känna till att även tristess och uppmärksamhet är vanligt förekommande motiv. Kunna reflektera över vikten av att hantera sina behörigheter väl, exempelvis då uppgifter lagras/accessas som är känsliga för en själv eller för andra Behörighetstekniker Kunna redogöra för indelningen av behörighetstekniker i: något du har, vet eller är. Känna till begreppen smartcard, nyckel, lösenord, pinkod, samt biometri Lager av säkerhet Kunna redogöra för begreppet (flera) lager av säkerhet Säkra lösenord Veta vad som gör ett lösenord säkert och varför. Kunna skapa ett säkert lösenord. Kunna ett eller några få knep för att skapa säkra lösenord som är lätta att komma ihåg. Veta hur lösenord bör förvaras (ej i datorn eller i anslutning till det skyddade) Ett lösenord per tjänst Förstå fördelarna med att ha separata lösenord på olika konton eller som minst kontotyper Byta lösenord Förstå vikten av att byta lösenord då och då, gärna förklarat i relation till behövd tid att brute forca lösenord Logga ut/låsa system Förstå vikten av att logga ut från system när man är färdig, alternativt låsa dem vid tillfälliga pauser.