ASPEKTER PÅ FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING FÖR ÄLDRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ASPEKTER PÅ FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING FÖR ÄLDRE"

Transkript

1 ASPEKTER PÅ FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING FÖR ÄLDRE Gunnar Grimby Med dr, Professor em Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet

2 1 Med stigande ålder sker en nedgång i olika kroppsfunktioner. Frågan är dock hur mycket av detta som beror på åldrandet som sådant, och hur mycket som kan vara beroende på olika livsstilsfaktorer, som typ och grad av fysisk aktivitet, matvanor, rökning, m.m. Åldersförändringar kan också påverkas av olika genetiska faktorer, men vår kunskap om balansen mellan arv och miljö i detta avseende är relativt begränsad. I denna framställning redovisas först basal information om förändringar med stigande ålder i hjärt-, lungoch muskelfunktion som bakgrund till den nedgång i allmän kondition, fysisk prestationsförmåga och muskelfunktion som ses i högre åldrar. Därefter diskuteras de principiella möjligheterna att med fysisk aktivitet och träning påverka dessa förändringar. Slutligen beskrivs fysiska aktivitetsvanor hos äldre samt de praktiska möjligheter som finns att påverka fysisk prestationsförmåga och hälsoaspekter hos äldre. Fysiologiska förändringar under åldrandet Hjärt-kärlsystemet Med tilltagande ålder sker olika förändringar i hjärta och blodkärl. De kontraktila egenskaperna förändras, d v s hjärtats pumpförmåga, påverkas. Väggarna blir också stelare; det tar då längre tid för vänster kammare att fyllas från förmaket. Klaffarna mellan kammare och aorta blir stelare. I de stora blodkärlen sker förändringar med ökad stelhet. Till detta kommer de direkta arteriosklerotiska förändringar, som ses i större eller mindre grad hos äldre i olika kärlområden. Förändringar i hjärtats kranskärl kan ha direkt effekt på möjligheten till fysisk aktivitet genom att ischemi, d v s. brist på syresättning av hjärtmuskelvävnaden, kan uppstå och ge smärta vid ansträngning (angina). Arteriosklerotiska förändringar i nedre extremiteterna kan leda till smärta vid ansträngning (intermittent hälta, claudicatio, även kallad fönstertittarsjuka). Risken för detta tillstånd ökar betydligt hos rökare och diabetiker. Det är av vikt att diagnostisera förekomsten av hjärt-kärlsjukdom liksom även av förhöjt blodtryck, innan råd ges för fysisk aktivitet och träning. Då kan man både ge behandling och utforma lämpliga aktiviteter. Hjärtfrekvensen i vila påverkas vanligtvis inte av åldern, men den högsta (maximala) hjärtfrekvensen som uppnås under arbete minskar från c:a 200/minut hos unga vuxna till c:a 170/minut vid 50 års ålder och sedan med ytterligare c:a 10 slag/minut för varje decennium. Detta påverkar den maximala volym som hjärtat kan pumpa ut per minut. Kapaciteten till syreupptag vid arbete går därigenom ner; den maximala syrgasupptagningen uttryckt per kg kroppsvikt brukar anges till 2/3 hos en 70-åring jämfört med en 20- åring och med c:a 10 % högre värden hos män jämfört med kvinnor. Stora individuella variationer kan dock föreligga även i högre ålder p.g.a. träningsgrad och olika sjukliga processer som nedsätter funktionen. Sammanfattningsvis kan sägas, att forskningen successivt allt klarare har kunnat visa att olika livsstilsfaktorer som låg fysisk aktivitet, rökning, stress och övervikt ökar riskerna för hjärt-kärlsjukdom. Andningssystemet Även i lungorna sker strukturella förändringar med stigande ålder genom ökad stelhet i bröstkorgen och minskad elasticitet i lungvävnaden. Ett ökat andningsarbete krävs för en viss ventilation, och det blir lättare att uppleva andfåddhet. Även fördelningen av den inandade luften kan bli mer ojämn, vilket kan påverka syresättningen. Nedgången i lungfunktion och ventilationsförmåga mäts i första hand med registrering av vitalkapaciteten. Det är den maximala mängd luft, som kan inandas efter en maximal utandning. Vidare mäts hur mycket man sedan maximalt kan andas ut på en sekund. Dessa mått ger

3 2 synpunkter på om andningen kan vara en begränsande faktor för fysisk aktivitet. Rökning nedsätter lungfunktionen och kan bidra till utveckling av kronisk obstruktiv lungfunktion (KOL). Hos lungfriska äldre är dock lungfunktionen sällan en begränsande faktor för fysisk ansträngning, även om de naturligt nog kan uppleva andfåddhet vid fysisk ansträngning. Muskulaturen Med stigande ålder sker en minskning av muskelmassan till följd av en naturlig reduktion av antalet motoriska enheter, d.v.s. de motoriska nervcellerna i ryggmärgens framhorn med sina nervförbindelser till muskulaturen och de muskelceller (muskelfibrer), som är innerverade genom dessa. Det är dock inte visat att detta sker före omkring 60 års ålder. Angränsade nervgrenar kan emellertid till del överta nervförsörjningen av de muskelfibrer som annars skulle ha förtvinat. Samma typ av räddningsaktion i muskulaturen ser man, fast i ännu större omfattning, vid skador på perifera nerver och vid exempelvis resttillstånd efter polio. Storleken på de enskilda muskelfibrerna reduceras också hos de äldre. Detta gäller särskilt de så kallade snabba muskelfibrerna, som aktiveras framför allt vid kraftiga eller mycket snabba muskelkontraktioner, men som uttröttas ganska fort. Minskningen i muskelfibrernas storlek beror i varje fall till del på bristande aktivering, i motsats till minskningen av antalet muskelfibrer, som är direkt en effekt av åldrandet. Reduktionen av muskelmassan med stigande ålder leder till en minskning av muskelstyrkan, särkilt efter 60 års ålder. Minskningen i styrka har angivits till c:a 1-2 % per år efter 70 års ålder; muskelstyrkan kan vara i storleksordningen % lägre hos åringar än hos unga vuxna. Styrkenedgången kan vara mer uttalad i nedre än i övre extremiteternas muskulatur, till vilket skillnader i aktiveringsmönster av muskulaturen kan bidra. Äldre personer kan fortfarande tänkas ta i tillräckligt kraftigt med armarna i sina dagliga aktiviteter (lyft av tyngre föremål) för att motverka styrkenedgången, medan de däremot inte aktiverar benens muskulatur maximalt i samma grad (genom exempelvis helkroppslyft eller kraftiga hopp). Balans och postural kontroll Balans och postural kontroll försämras med stigande ålder. Till detta kan flera faktorer bidra. Balansen är beroende av vestibulära systemet (balansorganen) i innerörat och dess förbindelser till hjärnan, sensoriskt inflytande i form av djup och ytlig känsel och behandlingen av dessa signaler (proprioceptionen) samt av synen. Alla dessa faktorer kan försämras i olika stor grad vid åldrandet. Muskelfunktion och koordination spelar också en viktig roll för upprätthållandet av den posturala kontrollen. Det kan gälla att kunna behålla en position, att klara anpassningen av kroppens ställning vid olika rörelser och att kunna reagera adekvat på yttre störningar (exempelvis på ett rörligt underlag eller vid en knuff). Till del kan sannolikt balansen förbättras med specifik träning, men också att den äldre medvetandegörs om sina balansproblem och tar hänsyn till dessa vid fysisk aktivitet, exempelvis genom att använda käpp eller annat stöd. Det finns samband mellan en försämrad postural kontroll och risken för fallolyckor, men orsakerna till fallolyckor är multifaktoriella. Effekter av fysisk aktivitet och träning Fysisk aktivitet, respektive fysisk inaktivitet kan påverka ett flertal av kroppens organsystem och funktioner. Hos äldre tillkommer tyvärr även effekten av olika sjukliga förändringar, som kan motverka

4 3 eller förhindra fysisk aktivitet. De principiella effekterna av träning av kondition (allmän uthållighet) och muskelfunktion skiljer sig dock inte mellan yngre och äldre personer. Träning av muskelfunktion Man kan principiellt skilja på styrke- (eller motstånds-) träning och uthållighetsträning. Vid styrketräning är målet att öka den maximala kraftutvecklingen vid en muskelkontraktion. Sekundärt leder detta till att den relativa andelen av den maximala styrkan, som behöver utnyttjas vid den viss aktivitet, blir lägre. Träningen kan ske isometriskt (statiskt), d v s ingen rörelse sker, eller dynamiskt, antingen att muskeln förkortas under kontraktionen (koncentrisk aktivitet) eller att muskeln förlängs under aktiviteten (excentrisk aktivitet). I många naturliga aktiviteter finns moment av såväl förkortning som förlängning, exempelvis vid löpning. Styrketräning kan ske med vikter, i särskilda apparater eller mot extremitetens egen tyngd. Vid statisk träning fixeras kroppsdelen, exempelvis foten, och man åstadkommer en maximal eller submaximal spänning av motsvarande muskulatur. Fördelar med statisk träning är att den är enkel att genomföra och att belastningen på leder kan reduceras. Nackdelar, särskilt för äldre, är att en betydande blodtrycksstegring kan erhållas och det är inte heller en funktionell övning, varför effekten på andra typer av muskelaktivitet kan vara begränsad. Vid styrketräning erhålls initialt en ökning av muskelstyrkan till följd av påverkan på neurala faktorer, såsom aktivering av fler motorisk enheter (se ovan om begreppet), ökad signalaktivitet i nervbanorna samt bättre koordination. Det sker ingen ökning av muskelvolymen i detta skede. Efter ett antal veckor börjar muskelvolymen att öka, även hos äldre. Detta beror på en ökning av muskelfibrernas storlek, men någon ökning av antalet muskelfibrer sker inte. Stimuli för ökning av muskelvolymen är spänningsökningen vid träningen, och den bör därför ske med hög intensitet. Om detta av olika skäl är olämpligt för en äldre person, får träningen inriktas på den första fasen med bättre neural aktivering. Den bör då göras så specifik som möjligt med tanke på de aktiviteter, där man önskar erhålla en bättre styrka. Vilken styrkeökning som kan erhållas beror något på typ av testmetod, men en ökning på % rapporteras från flera studier, d v s. av samma storleksordning som hos unga. Det kan vanligen registreras en relativt sett betydligt större ökning om styrkan mätts som 1 RM (den tyngsta vikt, som kan lyftas en gång genom rörelsebanan). Även hos immobiliserade (sjukhemsboende) personer upp till 90- årsåldern har styrkeökning kunnat erhålls genom motståndsträning. Som en effekt av styrketräning kommer även den muskulära uthålligheten vid en viss aktivitet att kunna förbättras. Man behöver med ökad styrka inte längre använda lika stor andel av den maximala kraften, och uthålligheten kommer därigenom att förbättras. Detta kan vara en av de praktiskt viktigaste effekterna av styrketräning för äldre. Man kan exempelvis få lättare att gå uppför en backe eller trappa och att med mindre ansträngning bära bördor, som kassar eller väskor, eller att orka lyfta och bära barnbarn. Vid muskulär uthållighetsträning är målet framförallt att förbättra de metaboliska betingelserna för muskelaktivitet och därmed muskelns uthållighet. Träningsmodellen är upprepade, tämligen lätta muskelkontraktioner. Därigenom kan muskelns förmåga till förbränning förbättras. Även en ökning av kapillärförsörjningen kan erhållas. Muskulär uthållighetsträning kan användas för att förbättra gångtoleransen hos personer med kärlförträngningar i benen (claudicatio, se ovan) och som led i rehabiliteringen vid mycket nedsatt tolerans för fysisk aktivitet, exempelvis vid hjärtsjukdom. Genom att träna en muskelgrupp i taget (underbens-, lårbens-, eller arm- muskulatur) undviks alltför kraftig samtidig belastning på hjärta och lungor. Muskulaturen får dock en uthållighetsanpassning, och sammantaget ger detta effekter även på regleringen av den centrala cirkulationen. Hjärtfrekvensen efter träning blir lägre vid en viss belastning

5 4 Allmän uthållighetsträning - Konditionsträning Den traditionella konditionsträningen innebär samtidig belastning av stora muskelgrupper, såsom vid hastig gång, löpning, cykling, simning och gymnastik eller cirkelträningsövning med ett flertal muskelgrupper engagerade samtidigt. Man talar numera ibland om aerob och metabolisk kondition. I det första fallet gäller det kapaciteten för syrgasupptag, i det andra fallet tillståndet för olika metaboliska variabler d v s. kapaciteten att ta upp och förbränna olika substrat. Även hos äldre kan en höjning erhållas av bägge dessa två aspekter på kondition. Vid en förbättrad aerob kondition sker, förutom en ökning av den maximala syreupptagningsförmågan, även en sänkning av hjärtfrekvensen vid en viss submaximal belastning. Det sker en ökning av hjärtats slagvolym och/eller en ökning av den arteriovenösa syrgasdifferensen, d v s. ett bättre utnyttjande i muskulaturen av det transporterade syret. Förutsättningarna för en ökning av hjärtats kontraktionskraft och slagvolym kan dock vara begränsade hos äldre till följd av olika åldersförändringar och sjukliga processer. Stimuli för en ökad aerob kondition är tämligen tung och upprepad ansträngning, där stora delar av kroppens muskulatur aktiveras, såsom hastig gång, löpning, Friskis och svettis, cykling etc. Intensiteten i träningen kan dock till del kompenseras genom att man väljer längre tid för träningspassen. För den äldre med rörelse- och/eller balansproblem gäller det att finna lämpliga motionsformer. Den metaboliska konditionen (förmågan till syreupptagning och förbränning i muskulaturen genom den mitokondriella aktiviteten) kan höjas relativt sätt mer. Här sker även andra anpassningar av betydelse för hälsan, såsom en ökad känslighet för insulinets verkan. Det är sannolikt inte på samma sätt intensiteten, men mängden som är avgörande. Dagliga längre promenader, exempelvis minuter, kan vara en lämplig motionsform och lättare att genomföra för äldre. Av vikt är emellertid regelbundenheten, eftersom dessa träningseffekter förloras snabbt och är viktiga att återvinna även efter en kortare tids inaktivitet såsom vid akut sjukdom. Träning av balans och postural kontroll Det är av vikt för den äldre att kunna ha så bra balans som möjligt för att därigenom kunna undvika fallolyckor och frakturer. Senare tids studier har visat, att balansen kan tränas sytematiskt. Det är också av betydelse att reducera rädslan för att falla. En sådan rädsla kan reducera aktivitetsnivån och leda till en ond cirkel med ökad funktionsnedsättning och därmed ökad risk för fall. Multidimensionell träning avseende såväl styrka som balans och gångfunktion kan förbättra dessa variabler hos äldre personer med kända fallolyckor. I en nyligen gjord litteraturgenomgång av multimodala träningsprogram fann man dock att balansen endast kunde mätas som förbättrad i en del av dessa program, medan ett flertal studier kunde påvisa en minskad risk för fallolyckor. Om en effekt även kan erhållas på benstrukturen, kan detta tänkas minska risken för frakturer vid fall. Vanor och motiv för fysisk aktivitet För många kommer vanorna avseende fysisk aktivitet att grundläggas tidigt i livet. Det är därför viktigt att stödja goda och regelbundna aktivitetsformer hos barn och ungdom. Vissa aktiviteter lämpar sig dock bättre för yngre än för äldre. I stora undersökningar har visats, att promenader är den vanligaste aktiviteten hos 70-åringar. C:a 70 % av svenska 70-åringar tar en daglig längre eller kortare promenad. I en dansk studie av åringar var ungefär två tredjedelar fysiskt aktiva på fritiden. Andelen med måttlig aktivitet (> 4 timmar/vecka) minskade dock efter 70 år. I ett svenskt material bestående av 586

6 5 stycken 76-åringar var aktivitetsnivån något högre, i synnerhet om hänsyn även togs till hushållsaktiviteter. Män och kvinnor skiljde sig inte under sommarhalvåret, medan kvinnorna uppvisade högre aktivitetsnivå på vintern. Många har fortfarande tillgång till trädgård, i permanentboende eller fritidshus. Andra vanliga aktiviteter är utfärder i skog och mark, byggarbete (män), gymnastik, dans, cykling och simning. När man skall diskutera ökad fysisk aktivitet med äldre är det av vikt att vara realistisk med tanke på eventuella begränsningar, men också att knyta an till vederbörandes vanor och tidigare aktiviteter. Promenader är en basaktivitet och kan särskilt utnyttjas för den metaboliska konditionen (se ovan) och för att hålla kroppsvikten. Av praktiskt intresse är också att olika hushållsaktiviteter kan ha en konditionsfrämjande effekt. Hos en äldre med låg fysisk prestationsförmåga kommer vardagliga aktiviteter som att städa eller göra inköp att ge tillräcklig stor belastning för att kunna ha viss träningseffekt. Det är då viktigt efter en tids inaktivitet att åter börja med dessa sysslor, även om det i början kan kännas extra ansträngande. Det finns flera motiv för en bibehållen eller ökad fysisk aktivitet hos äldre. I första hand bör de psykosociala motiven framhållas, såsom att erhålla ett ökat allmänt välbefinnande, inklusive humör och sömn, och möjlighet till samtidiga sociala kontakter. Den fysiska prestationsförmågan kan höjas och därmed ge möjlighet till att genomföra olika dagliga aktiviteter med mindre grad av ansträngning. För personer med betydligt nedsatt prestationsförmåga kan det innebära ökade möjligheter att förbli oberoende av hjälp av annan person eller att beroendet minskar. En annan typ av motiv är att reducera risken för olika sjukliga förändringar såsom hjärtsjukdom, högt blodtryck, diabetes och benskörhet, samt motverka övervikt och osteoporos. Träning och råd om fysisk aktivitet ingår i rehabiliteringen efter sjukdomar och skador på samma sätt för äldre som för yngre personer. Praktiska aspekter på fysisk aktivitet och träning Det kan ibland vara lämpligt att inleda med motstånds ( styrke- ) träning och träning av muskulär uthållighet för att skapa bättre förutsättningar för sådana aktiviteter, som kräver förflyttning och engagemang av större muskelgrupper. För den otränade och tidigare helt inaktiva är det av vikt att börja på relativt låg nivå, antingen det gäller motstånds- eller uthållighets- ( konditions- ) träning. Motstånds- (styrke-) träning kan utföras med särskild träningsutrustning, som finns tillgänglig på sjukgymnastikavdelningar och gym, med vikter eller som statisk träning, som även kan utföras i bostaden eller som träning mot extremitetens egen tyngd. Erfarenheter av effekten av dessa olika träningsformer finns hos äldre. Träningen bör genomföras i varje fall två gånger per vecka, gärna oftare och innefatta olika muskelgrupper av betydelse för den funktion, som man vill förbättra. Man brukar rekommendera 8-10 övningar med repetitioner. Färre repetitioner med högre belastning kan ge större effekt. Några av de studier, som påvisat störst styrkeökning, har genomförts med träningsapparater eller vikter, men flera studier där extremitetens tyngd eller elastisk band utnyttjats har också visat signifikanta effekter. Träning av balans och postural kontroll bör göras i kombination med olika andra träningsformer för att få bäst effekt och innefatta styrka, balans och rörlighetsövningar. Specifika individuellt anpassade övningar bör ingå. Träning för personer i största riskzonen för fallolyckor kan även med fördel genomföras som övervakad hemträning.

7 6 För uthållighets- och konditionsträning rekommenderas övningar som engagerar stora muskelgrupper, såsom promenader i så rask takt som möjligt och gärna med stavar, cykling, simning, eller skidåkning. Även här bör träningen starta på förhållandevis låg nivå för den otränade och sedan kunna öka. Gymnastik och dans kan även bedrivas så det innebär konditionsträning. Som nämnts tidigare kan vanliga hemaktiviteter, såsom städning, byggnads- och trädgårdsarbete, innebära tillräcklig belastning för att ge träningseffekter, i synnerhet hos personer med tämligen nedsatt kondition. Promenader är en typisk basaktivitet och som också erfarenhetsmässigt är naturlig för de flesta. Om möjligt bör man ha en vardagsaktivitet varje dag under helst 30 minuter, men som kan delas upp i flera pass. Det förefaller som gränsvärdet för hälsoeffekter av fysisk aktivitet ligger på 20 minuter per dag. Den skall kännas lätt ansträngande och vara pratvänlig. Det finns erfarenheter från Göteborg som visar att promenadgrupper är populära. De, som deltog under flera år i sådana, behöll en högre allmän aktivitetsnivå, fick en bättre benstyrka och en mer positiv inställning till sin kondition än de som inte hade deltagit i promenadgrupper. Det sociala nätverkets betydelse för att behålla aktivitetsvanor visar sig bl. a. hos nyblivna änkor, som kan bli mer inaktiva efter förlusten, särskilt om de saknar ett bra socialt kontaktnät. Den egentliga konditionsträningen bör helst ske 2-4 gånger per vecka med minuter per gång. Den skall kännas ansträngande och ge viss andfåddhet. Den maximala syreupptagningsförmågan kan öka hos äldre, i varje fall hos s.k. yngre äldre, upp till 70-årsåldern. Hos ännu äldre blir denna effekt inte lika påvisbar. Däremot kan en sänkning av hjärtfrekvensen på submaximal arbetsintensitet erhållas. Samma ansträngning kan då utföras med lägre hjärtfrekvens efter träningen. Mer tydligt och av kanske större hälsobetydelse är de effekter som erhålls på olika metaboliska variabler (metabolisk kondition). Detta kräver, som nämnts tidigare, sannolikt inte lika hög intensitet och är en viktig effekt av uthållighetsträning hos äldre. Studier av fysisk vältränade äldre, exempelvis äldre aktiva idrottsmän i grenar som orientering och skidåkning, har visat att kapaciteten för förbränning i muskulaturen kan vara lika god som hos yngre tränade. Dock har de äldre en reducerad muskelmassa. Effekten av träning avspeglar sig också i praktiska funktioner som gånghastighet, säkerhet vid förflyttning, möjlighet att klara olika dagliga aktiviteter och mindre hjälpbehov för den som har kraftigt nedsatt funktion. Det skall dock noteras att ökning i muskelstyrka inte behöver ge effekter på exempelvis gånghastighet eller kapacitet för gång i trappa. Det finns nämligen ett tröskelvärde på styrka, som när det är uppnått, innebär att inga eller ringa effekter erhålls på kapaciteten för gång på slät mark eller i trappa. Sambanden mellan olika kroppsfunktioner och förmåga i olika dagliga aktiviteter är ännu mindre direkta, eftersom kapaciteten för och genomförandet av olika dagliga aktiviteter betingas av många olika andra faktorer, inklusive omgivningsfaktorer. I populationsstudier har dock kunnat visas, att maximal gånghastighet kan förutsäga för risken att utveckla beroende i dagliga aktiviteter. Det finns rekommendationer från en expertpanel vid American College of Sports Medicine (2004) beträffande program för fysisk aktivitet och rådgivning för äldre och som kan sammanfattas: 1. Multidimensionella aktivitetsprogram skall innefatta träning av uthållighet, styrka, balans och flexibilitet. 2. Principer för påverkan på beteende, innefattande socialt stöd, förbättrad självkänsla, hälsoaspekter samt förstärkningar för att behålla deltagandet skall ingå. 3. Undvika risker genom att börja på låg intensitet för att sedan gradvis öka till moderat fysisk aktivitet.

8 7 4. Rutiner för akuta tillbud skall finnas. 5. Det är viktigt att registrera den aeroba aktiviteten bl. a. för att kunna successivt höja intensiteten och förstärka motivationen. Hälsomässiga aspekter på fysisk aktivitet Det är nu väldokumenterat att fysisk aktivitet och träning kan påverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, såsom förhöjt blodtryck, minskad insulinkänslighet, förhöjda triglycerider och kolesterolnivåer (lowdensity lipoprotein cholesterol) samt övervikt. Effekten kan dock variera beroende på olika faktorer Risken för att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom är lägre hos fysiskt aktiva och hos personer med god kondition. Dessa begrepp är inte riktigt samma sak vilket bör observeras, när man går igenom litteraturen. Det diskuteras vilken intensitet som aktiviteten skall ha för att ge effekt. Studier har emellertid visat att såväl promenader som mer intensiv aktivitet under minst 2,5 timmar per vecka kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom med omkring 30 % hos kvinnor i åldern år. I andra studier är dock riskreduktionen större hos mer aktiva, så att den hos de mest aktiva kan bli 50 % jämfört med helt inaktiva. Även risken för stroke har visat sig vara lägre hos fysiskt aktiva. Mycket av denna kunskap är dock baserad på epidemiologiska studier av fysisk aktivitet, då longitudinella träningsstudier av stora grupper är tämligen svårt att genomföra. Fysisk träning är en ingående del i många behandlings- och rehabiliteringsprogram vid olika sjukliga tillstånd i hjärt-kärlsystemet, såsom efter hjärtinfarkt, vid angina pectoris och hjärtinsufficiens samt vid claudicatio. Dessa positiva erfarenheter gäller också i princip äldre patienter med hjärt-kärlsjukdom. Fysisk träning bör också ingå i rehabiliteringsprogram vid andra sjukdomstillstånd och efter skador för äldre på likartat sätt som hos yngre och som tillståndet i övrigt tillåter. Under senare år har praktiska anvisningar getts ut om fysisk aktivitet vid olika sjukdomar, såsom i FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) av Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (2003). Möjlighet att ordinera fysisk aktivitet på recept finns. En omfattande sammanställning av fysisk träning för att förebygga och behandla olika kroniska sjukdomar har nyligen publicerats av Pedersen och Saltin (2006). Det har diskuterats kring fysisk aktivitets betydelse för välbefinnande bland äldre; en högre livskvalitet tycks återfinnas hos de mer aktiva. Här är givetvis frågan: vad som är orsak och vad som är verkan. Fysisk aktivitet kan ha en specifik effekt på humöret och motverka nedstämdhet (depression) och förbättra eller upprätthålla kognitiva funktioner. En metaanalys av 18 kontrollerade studier på äldre ickedementa har visat att fysisk träning kan ha en positiv effekt på kognitiva funktioner särskilt på exekutiva kontrollprocesser. Större populationsstudier har också visat att fysiskt aktiva äldre kan ha en bättre kognitiv funktion, men motsägande resultat finns också. I en studie av sjuksköterskor i åldern år var den kognitiva funktionen bättre och nedgången i kognitiva funktioner mindre hos de fysiskt aktiva än de med lägre fysisk aktivitet. Regelbundna promenader mer än 1,5 timmar per vecka innebar att den kognitiva funktionen gick ner mindre under 2 år än hos fysiskt inaktiva (mindre än 40 minuters promenad per vecka). Effekten av fysisk aktivitet motsvarade att vara c:a 3 år yngre. Flera studier tyder också på att det är en minskad förekomst av demens och Alzheimers sjukdom hos personer med regelbunden fysisk aktivitet. Olika tänkbara neurobiologiska mekanismer för sådana effekter har diskuterats. Det finns studier med ganska kort uppföljningstid (5-6 år), men också med lång uppföljning som i en nyligen genomförd tvillingstudie där uppföljningen av effekten av fysisk aktivitet

9 8 skedde under tre decennier. I ett finskt populationsbaserat material (1449 personer, år) och med 21 års uppföljning var förekomsten av demens och Alzheimers sjukdom lägre hos dem som varit fysiskt aktiva på fritiden (minst 2 ggr per vecka) i medelåldern än hos helt fysiskt inaktiva. I en annan studie av samband mellan aktiv fritid och risk för utveckling av demens förelåg minskad risk för äldre, som var generellt aktiva, men fysisk aktivitet som sådan reducerade dock inte risken. Sammanfattning Fysisk aktivitet och träning har positiva effekter såväl på olika funktioner som på faktorer av betydelse för hälsan. Även om ärftliga faktorer och det biologiska åldrandet påverkar hur vi åldras, kan detta modifieras i betydande grad genom fysisk aktivitet. Det finns träningsbarhet hos äldre för såväl muskelfunktion som för allmän kondition. Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom påverkas. Det har nu tydligt visats att fysisk aktivitet under tidigare år kan minska risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdom och diabetes samt att demens hos äldre är mindre vanligt hos personer som varit mer fysiskt aktiva. Hälsoeffekter av fysisk aktivitet kan också erhållas vid tämligen måttlig aktivitet som t ex regelbundna promenader. Möjligheten att behålla förmågan i olika dagliga aktiviteter ökar, och risken för behov av hjälp av andra minskar. Det finns skäl att anta, att även välbefinnandet och andra psykologiska faktorer kan påverkas gynnsamt med fysisk aktivitet och träning. Av vikt är att lämpliga råd ges, och att det samtidigt finns adekvata organisationsformer för att bedriva träning för äldre. Träning bör även ingå i rehabiliteringsprogram för äldre på likartat sätt som för yngre personer. Litteraturanvisningar Cress ME, Buchner DM, Prohaska T et al: Physical activity programs and behavior counceling in older populations. Med Sci Sports Exerc 2004; 36: Frankel JE, Bean JF, Frontera WR: Exercise in the elderly: research and clinical practice. Clin Geriatr Med 2006; 22: Frändin K, Grimby G, Mellström D, Svanborg A: Walking habits and health-related factors in a 70-yearold population. Gerontology 1991; 37: FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut, rapport nr 2003:44, Stockholm, Grimby G: Physical activity and muscle training in the elderly. Acta Med Scand 1986; Suppl 711: Grimby G. Muscle changes and trainability in the elderly. Top Geriatr Rehabil 1990; 5: Grimby A, Grimby G (red.): Åldrandets villkor. Lund, Studentlitteratur Kramer AF, Erickson KI, Colcombe SJ: Exercise, cognition, and the aging brain. J Appl Physiol 2006; 101:

10 9 Larson EB, Wang L, Bowen JD et al: Exercise is associated with reduced risk for incident dementia among persons 65 years of age and older. Ann Intern Med 2006; 144: Lee CD, Folsom AR, Blair SN: Physical activity and stroke risk. A meta-analysis. Stroke 2003; 34: Manson JAE, Greenland P, LaCroix AZ et al: Walking compared with vigorous exercise for prevention of cardiovascular events in women. New Engl J Med 2002; 347: Pedersen BK, Saltin B: Evidence for prescribing exercise therapy in chronic disease. Scand J Med Sci Sports 2006; 16: Porter MM, Vandervort AA, Lexell J: Aging of human muscle: structure, function and adaptability. Scand J Med Sci Sports 1995; 5: Rovio S, Kåreholt I, Helkala EL et al: Leisure-time physical activity at midlife and the risk of dementia and Alzheimer`s disease. Lancet Neurology 2005; 4: Suetta C, Magnusson SP, Beyer N, Kjaer M; Effect of strength training on muscle function in elderly hospitalized patients. Scand J Med Sci Sports 2007; 17: Thompson PD, Pina IL, Williams MA et al: Exercise and physical activity in the prevention and treatment of atherosclerotic cardiovascular disease. Circulation 2003; 107: Weuve J, Kang JH, Manson JOA et al: Physical activity, including walking, and cognitive function in older women. JAMA 2004; 292: Gunnar Grimby Med dr, Professor em Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet E-post: gunnar.grimby@rehab.gu.se Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt syfte. Använd gärna texten för eget bruk men ange var materialet har hämtats. Ange referensen på följande sätt: Grimby, G. (2008). Aspekter på fysisk aktivitet och träning för äldre. [Elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum : Äldres hälsa. Tillgänglig: Tematiska rum.

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE?

HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? HVORDAN FUNGERE POLIOMUSKLER OG HVORDAN TRAENES DE? Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former av fysisk

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,

Läs mer

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid

Läs mer

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1

Dan Andersson, Högskolan i Borås 1 Sambandet mellan rörelse och hälsa Dan Andersson Ins5tu5onen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Motion = medveten fysisk aktivitet

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR

FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR FYSISK AKTIVITET OCH TRÄNING VID NEUROMUSKULÄRA SJUKDOMAR Gunnar Grimby Rehabiliteringsmedicin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Olika former

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Fysisk aktivitet och äldre - Malin. Inledning

Fysisk aktivitet och äldre - Malin. Inledning Inledning I dagens samhälle har de kroniska sjukdomarna kommit att bli ett mycket allvarligt folkhälsoproblem (Faskunger, 2013). Fysisk aktivitet har bevisats ha positiva effekter på många av dessa, både

Läs mer

Vad är polio och postpolio?

Vad är polio och postpolio? Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Fysisk aktivitet för att bevara psykisk hälsa

Fysisk aktivitet för att bevara psykisk hälsa Fysisk aktivitet för att bevara psykisk hälsa 28 februari 2018 Jessica Norrbom, Med Dr Att vara i rörelse minskar risken för sjukdom Regelbunden fysisk aktivitet ger positiva hälsoeffekter för män & kvinnor

Läs mer

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan.

Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Vad är styrketräning och vad är inte styrketräning? Nästan allt som tränas på gym och inom idrotten kallas styrketräning. Är det verkligen det? Om vi tittar på principerna så ser de ut som nedan. Belastning

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt?

Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka:

Styrketräning. Olika typer av muskelstyrka: Styrketräning Styrketräning Oftast tänker man på hantlar och skivstänger eller speciella maskiner när man talar om styrketräning, men styrketräning innebär egentligen bara att kroppen belastas mer än den

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA.

Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Styrketräning åk 8 KUNSKAPSKRAV: DU SKALL KUNNA REDOGÖRA FÖR HUR OLIKA FAKTORER PÅVERKAR DIN FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA. Det finns tre muskeltyper Hjärtmuskulaturhjärtat slår utan att du tänker på det.

Läs mer

FORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen

FORMARE 2015. Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen FORMARE 2015 Testresultatens tolkning samt olika täningsformer och deras inverkan på kroppen Allmänt om ForMare 50 fakturering. Sker under maj. Träningstillfällena med tränaren avgiftsfritt. Tränarna behöver

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

SFAIM vårmöte 2017 June 21,

SFAIM vårmöte 2017 June 21, SFAIM vårmöte 2017 carl.j.sundberg@ki.se June 21, 2017 1 Betydelsen av fysisk aktivitet för ungas hälsa och kognition Carl Johan Sundberg Professor, leg läk Institutionen för Fysiologi & Farmakologi, Karolinska

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

14. Äldre. Författare. Sammanfattning

14. Äldre. Författare. Sammanfattning 14. Äldre Författare Jan Lexell, professor, överläkare, Rehabcentrum Lund-Orup, Universitetssjukhuset i Lund, Avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Läs mer

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL Sjukgymnast Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling Träning - syfte Bibehålla/förbättra

Läs mer

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

Teorin bakom konditions- och styrketräning! Teorin bakom konditions- och styrketräning! Prestationsförmåga Fyra faktorer påverkar Exempel: Yttre miljö - Klimat och materiel Inre miljö - Sömn, kost Fysiska faktorer - Konstitution, fysik Psykiska

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning

Jag en individuell idrottare. 1. Bra träning 1. Bra träning Fundera och diskutera! Fundera en stund över nedanstående områden. Sätt ett kryss i den ruta som du tycker bäst passar in på din uppfattning om vad som är viktigast för din idrott. Jämför

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Malmö maj

Malmö maj Malmö maj 2019 carl.j.sundberg@ki.se 1 Betydelsen av fysisk aktivitet för hälsa och hjärnfunktion hos unga Riksföreningen för Skolsköterskor Malmö Maj 2019 Carl Johan Sundberg Professor, leg läk Institutionen

Läs mer

Styrketräning - Grundprinciper

Styrketräning - Grundprinciper Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet

2015-10-20. Äldre? Fysisk aktivitet och hälsa för äldre. Rekommendationer. Aktiva äldre har lägre dödlighet Äldre? > 65 år Fysisk aktivitet och hälsa för äldre Leg.fysioterapeut, Med dr Karolinska Institutet 75 år Äldre äldre 85 år > 85 år fördubbling på 30 år Sverige 2013: 19% > 65 år Kvinnor: 84 år, män: 80

Läs mer

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060 Förebygga fall Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut Linghem 2017-10-20 Vi blir fler äldre! 19% var 65+ år i Sverige 2012 25% år 2060 50% av Europas befolkning 50+ år 2050 85+ ökar mest! 2 1 Corren 2 oktober

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik

Läs mer

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:

Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg: Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och

Läs mer

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande?

Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Hur kan fysisk aktivitet och träning påverka välbefinnande? Foto: Yanan Li Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Funktionsförmåga Barndom Vuxen Ålderdom Tröskel till beroende Spridning av funktion hos

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer

Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Det är viktigt att röra på sig när man har cancer regiongavleborg.se Det är viktigt att röra på sig när man har cancer Dagens forskning visar att de flesta patienter som behandlas för cancer har mycket

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Firstbeat Livsstilsanalys

Firstbeat Livsstilsanalys Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys VAD VISAR LIVSSTILSUTVÄRDERINGEN? Puls 845ms En livsstilsutvärdering hjälper dig att hantera stress, återhämta dig bättre och träna rätt. Utvärderingen

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk

Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Styrketräning Varför ska man styrketräna? Styrka Snabbhet Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Socialt lära känna nytt folk Viktiga ord/termer att känna till Set Hur många gånger

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer

Läs mer

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A

Detta är vad din lärare bedömer under arbetsområdet: E C A Arbetsområde hälsa och livsstil Undervisningen i idrott och hälsa ska ge dig möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar din fysiska förmåga och hur du kan påverka din hälsa genom hela livet.

Läs mer

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga

Fysträning. Fysiska krav inom alpint. Kondition. Styrka. för r alpina ungdomar. - Hög g aerob kapacitet. - Bra allmän n styrka - Skadeförebygga Fysträning för r alpina ungdomar Tom Pietilä Idrottsmedicin Umeå Universitet Kondition - Hög g aerob kapacitet Fysiska krav inom alpint - För r att orka träna - För r bra återhämtning - Bra anaerob kapacitet

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika, tobak

Läs mer

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila

Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Gammal är inte alltid äldst!

Gammal är inte alltid äldst! Gammal är inte alltid äldst! en longitudinell studie gällande VillGott-deltagarnas upplevda hälsa Therese Flemström Elin Sölveskog GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 57:2008 Lärarprogrammet:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Kol-patienter Träning

Kol-patienter Träning Vad som sjukgymnast göra med Vård vid astma, allergi, KOL & övriga lungsjukdomar Delkurs 2 Kol-patienter Träning KOL - behandling 1) Rökstopp 2) Rehabilitering (team) 3) Medicinsk behandling 39% av kol-pat

Läs mer

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek

Personlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Personlig tränare Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Vad är träning? Träning är en målmedveten fysisk aktivitet som sker i kontinuitet. Den är planerad, strukturerad

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar

fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar fysisk aktivitet på recept för barn och ungdomar Motorik och rörelse Hur skapar vi fysisk självkänsla? Anna Orwallius, leg Fysioterapeut Stina Törner, Leg. Fysioterapeut, Specialist Pediatrik Hur ser barns

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Fysisk träning under adjuvant behandling

Fysisk träning under adjuvant behandling Fysisk träning under adjuvant behandling Ingrid Demmelmaier Fil dr, leg fysioterapeut Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Forskningsprojektet PhysCan Genomförs i Uppsala,

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Aktivitetskatalog. Kungsör. FaR - Fysisk aktivitet på recept

Aktivitetskatalog. Kungsör. FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Kungsör FaR - Fysisk aktivitet på recept Innehåll REKOMMENDATIONER OM FYSISK AKTIVITET FÖR VUXNA sid 2 DET ÄR INTE BARA DEN FYSISKA AKTIVITETEN SOM RÄKNAS sid 3 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer