Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2 Innehåll Grunduppgifter...3 Definition av begrepp...4 Diskriminering...4 Trakasserier och kränkande behandling...4 Repressalier...5 Diskrimineringsgrunder...5 Utvärdering...8 Främjande insatser...8 Främja kränkande behandling...8 Främja funktionshinder...9 Främja kön...9 Främja etnisk tillhörighet...9 Främja religion eller annan trosuppfattning Främja sexuell läggning Kartläggning Förebyggande åtgärder Förebyggande kränkande behandling Förebyggande funktionsnedsättning Förebyggande kön Förebyggande etnisk tillhörighet Förebyggande religion eller annan trosuppfattning Förebyggande sexuell läggning Rutiner för akuta situationer Policy Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Bilaga 1 incidentrapport

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Jenny Sjöberg Vår vision: På vår förskola ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från: Planen gäller till: Barnens delaktighet: Personalen har intervjuat barnen på samlingar. Personalen har gjort barnobservationer. Samtal och diskussioner med barnen under pågående verksamhet under barnets hela vistelsetid på förskolan. Vårdnadshavarnas delaktighet: Förskolan presenterar och diskuterar planen i november på höstens andra förskoleråd Planen presenteras och diskuteras på höstens uppföljning- och utvecklingssamtal Planen kommer att läggas ut på förskolans hemsida. Personalens delaktighet: På ett tidigare APT-möte diskuterades de olika diskrimineringsgrunderna med hjälp av en kartläggning och handledningsmaterial. En kartläggning kommer att göras varje vårtermin för att upptäcka våra utvecklingsområden inför skrivandet av nästa års plan. Uppföljning kommer att ske varje kvartal. Förankring av planen: Avdelningspersonalen förankrar planen hos barnen genom återkommande samtal. Information lämnas av pedagogiska utvecklaren till ny personal, vikarier, VFU-studenter, elever m.m. Planen förankras hos personalen genom att den kontinuerligt diskuteras på studiedagar, APTmöten, PUG-möten (Pedagogisk utvecklingsgrupp) och avdelningsmöten. Den ska följas upp varje kvartal inom någon av ovan nämnda former. Samtlig personal har ansvar för att ha kännedom om förskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 3

4 Vårdnadshavarna får information på inskrivningssamtalet om att förskolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadhavarna får ta del av planen via förskolans hemsida samt diskussioner på föräldramöten och förskoleråd. Planen kommer också att finnas omnämnd i förskolans folder, som alla föräldrar ska få när deras barn börjar i förskolan. Med start hösten Definition av begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. 4

5 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. 5

6 Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] 6

7 David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 7

8 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats All personal kommer att utvärdera fjolårets plan på ett av höstens första APT-möten Nya mål men även gamla som inte har genomförts kommer att tas upp. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechefen, pedagogiska utvecklaren och all personal på förskolan ska vara delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi märkte att vi mer kontinuerligt måste följa upp och hålla planen "levande". Vi kommer därmed att ha uppföljning med all personal i någon form var fjärde kvartal. Det måste också finnas tydliga rutiner för hur bl. a. ny personal, VFU-elever med fler får information om planen, i ett tidigt skede. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen kommer att utvärderas varje kvartal med personalen för att säkerställa våra åtaganden och mål. På vårterminen 2013 ska personalen svara på utvärderingsfrågor utifrån våra mål och åtgärder. Ansvarig för att årets plan utvärderas är förskolechef Jenny Sjöberg Främjande insatser Främja kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Mål Barnen ska få verktyg att hantera konflikter utan att kränka varandra fysiskt och/eller verbalt och få hjälp med att hitta lösningar så att båda parter blir nöjda. Uppföljning Utvärdering i arbetslagen december 2012 och juni 2013 Insats All avdelningspersonal ska läsa boken "Hissad och dissad" av Margareta Öhman och diskutera boken tillsammans. All personal får utbildning av konsult i samspelsträning, känslobearbetning och självförtroendeträning. Ansvarig Förskolechef och pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart: juni

9 Främja funktionshinder Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Mål Vi anpassar vår verksamhet med hänsyn till barnets olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Uppföljning Utvärdering december 2012 och juni 2013 Insats Handledning av specialpedagog till personal som arbetar med barn i behov av särskilt stöd och till avdelningspersonalen. Ansvarig Pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart: juni 2013 Främja kön Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Mål Satsa på att ge pojkar och flickor lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. Uppföljning PUG-möte (pedagogisk utvecklingsgrupp) i december 2012 Insats På samlingen ska vi använda oss av t.ex. talrundor, något som gynnar tystlåtna flickor och tystlåtna pojkar. Större medvetenhet vid materialinköp. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart juni 2013 Främja etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Mål Hjälpa barnen att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Förskolan ska arbeta aktivt för att utveckla barnen i förmågan att leva sig in i och respektera andra kulturer och värderingar. Uppföljning Terminsutvärderingen i december Insats Avdelningarna ska synliggöra likheter och olikheter i det man gör, i traditioner, seder och vanor. Vi kommer att betona att vi är mer lika än olika. Vi konsulterar föräldrar för att få information om familjen och barnets etniska bakgrund. Ansvarig Förskolechef och pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart juni

10 Främja religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Mål Personalen ska vara medveten om att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov och tar reda på vad som gäller för just den enskilda familjen. Uppföljning december 2012 Insats Vi köper in en mångreligiös almanacka till förskolan, en till varje avdelning. Ansvarig Avdelningsansvariga och pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart Mångreligiösa almanackan ska vara inköpt december 2012 Främja sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Mål Inköp av barnböcker om regnbågsfamiljer, det vill säga familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar. All personal ska ha kännedom om att böckerna finns på förskolan och ska ha läst dem. Uppföljning På PUG-möten i februari Insats Inköp av barnböcker. Ansvarig Pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart februari 2013 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har genomfört barnobservationer och barnintervjuer. Personalen har gjort en kartläggning enligt "Husmodellen" och svarat på frågor utifrån diskrimineringsgrunderna Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldre barnen har intervjuats. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har gjort en kartläggning enligt "Husmodellen" både inomhus och utomhus för att ta reda på var konflikter uppstår. Personalen har svarat på frågor för att göra en kartläggning utifrån kränkande behandling, kön, etnicitet, funktionshinder och religion. Resultat och analys Barnintervjuerna visar att det är mycket svårt att i grupp intervjua barn så att svaren blir tillförlitliga, tyvärr framkommer väldigt lite om barnens åsikter och svaren blir likvärdiga. En möjlighet till att gå vidare är att låta föräldrarna bli mer delaktiga i hur barnen upplever förskolan. Barnen kan svara på frågor i lugn och ro hemma och/eller svara på frågor mer enskilt. Det framgår av kartläggningen att det utomhus och inomhus uppstår konflikter hos barnen. I 10

11 kartläggningen framgår dock att barnen känner trygghet i att de kan vända sig till personalen för att få stöd. Kompisgungan kan ibland ge upphov till konflikter och personal behöver hjälpa barnen med turordningen. Konflikter inomhus sker ofta när många barn är på samma plats samtidigt. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma barnets egna intressen för att få möjlighet att mer ingående jobba med genusfrågor, utan att för den skull bli begränsade av traditionella könsmönster. Idag har varje avdelning kännedom om barnets etniska bakgrund och modermål. Vi behöver göra en sammanställning över hela förskolan för att använda de kompetenser och resurser som redan finns. Vi behöver bli mer lyhörda vad gäller familjers religion eller annan trosuppfattning redan när barnet börjar i vår verksamhet. När det gäller barn i behov särskilt stöd så ser vi att vi snabbare behöver göra en kartläggning och en handlingsplan kring barnets förmågor. Vi behöver en förberedelse för att ta emot regnbågsfamiljer, d.v.s. familjer med homooch/eller bisexuella föräldrar. Förebyggande åtgärder Förebyggande kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål Barnen ska ha närvarande och engagerad personal, i alla situationer på förskolan både inomhus och utomhus. Uppföljning Trygghetsvandringar, då barnen i mindre grupper beskriver var konflikter uppstår. Åtgärd Vi behöver skapa fast och rörlig personal d.v.s. personal som är närvarande med barnen och som inte ska bli störda av telefon, frågor m.m. Personalen som är rörlig ska ansvara för att dessa uppdrag blir utförda. Vi behöver skapa stationsverksamhet för att skapa tydlighet i vem som gör vad. Motivera åtgärd Det uppstår konflikter mellan barn, barnen behöver få hjälp med att lösa konflikten omgående med hjälp och stöd av närvarande personal. Ansvarig Avdelnings ansvariga pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart december 2012 och juni

12 Förebyggande funktionsnedsättning Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål Förskolan ska ha en tydligt tillvägagångssätt känd av alla när det gäller, barn i behov av särskilt stöd. Uppföljning Observationer görs kontinuerligt i barngruppen, för tidiga upptäckter. Åtgärd Ta fram en tydlig handlingsplan hur vi går tillväga vid upptäckten av att ett barn är i behov av särskilt stöd. Motivera åtgärd Idag tar det för lång tid innan åtgärder är vidtagna. Vi behöver också snabbare få kontakt med instanser som redan är inkopplade på barnet t.ex. Habiliteringen. Ansvarig Förskolechef, pedagogisk utvecklare och avdelningspersonal Datum när det ska vara klart oktober 2012, januari 2013, april 2013 Förebyggande kön Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål Alla barn skall, oavsett kön, ha tillgång till material och plats som finns både inne och ute på förskolan utifrån barnets eget intresse. Utan att bli begränsade av traditionella könsmönster. Uppföljning Genom barnobservationer i september då vi arbetar med introduktion av grundverksamhet, miljö och material samt barnens egna intressen. Åtgärd Genom barnobservationer i september då vi arbetar med introduktion av grundverksamhet, miljö och material samt tar reda på barnens egna intressen med hjälp av föräldrarna. Motivera åtgärd Vi är idag inte bra på att arbeta och uppmuntra barnens eget intresse på förskolan. Vilket bidrar till att traditionella könsmönster ibland kvarstår. Ansvarig Avdelnings ansvariga och pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart oktober 2012 Förebyggande etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål Förskolan ska göra en bättre kartläggning utifrån barnets etniska bakgrund och modersmål. Uppföljning I oktober 2012 Åtgärd Skapa möten där personal och barn har samma modersmål. Vi ska köpa in "Mångkulturella almanackan". Motivera åtgärd Vi behöver bli bättre på att uppmuntra barn och personal med annat modermål att använda modersmålet mer i den dagliga verksamheten på förskolan. Förskolan ska uppmärksamma och ta del av andra länders traditioner och högtider. Ansvarig Avdelningsansvariga och pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart januari 2013 juni

13 Förebyggande religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål I vår förskola ska alla religioner och trosuppfattningar vara lika mycket värda. Uppföljning december 2012 och juni 2013 Åtgärd Vi ska skapa ett öppet och tillåtande klimat när vi möter föräldrar med annan religion och trosuppfattning. För att lyckas med detta så behöver vi mer kunskap om andra religioner och trosuppfattningar. Inköp ska göras av boken "barn i religionernas värld". Vi ska vara lyhörda för vårdnadshavarens önskemål. Motivera åtgärd När vi har mött andra familjers religioner så blir det en osäkerhet i personalgruppen om vad som är förskolans uppdrag. Ansvarig Förskolechef och pedagogisk utvecklare Datum när det ska vara klart april 2013 Förebyggande sexuell läggning Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Mål Vi behöver ha en förberedelse kring hur vi bemöter regnbågsfamiljer det vill säga familjer med homo- och/eller bisexuella föräldrar. Uppföljning På PUG-möte i april 2013 Åtgärd Inköp av barnböcker där regnbågsfamiljer finns representerade. Motivera åtgärd Vi har idag inget material om regnbågsfamiljer. Ansvarig Pedagogiska utvecklaren Datum när det ska vara klart juni

14 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen ska alltid ha god uppsikt över barnen och vara närvarande där barnen är. De ska snabbt kunna ge barnet stöd i situationer där det uppstår bråk och konflikter. Personalen fördelas ut i olika zoner på gården. Personalen ska lyssna på barnen och ta det barnen berättar på allvar. När personalen misstänker eller upptäcker kränkande behandling eller diskriminering ska åtgärder genast vidtas. Personal och vårdnadshavare är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att ett barn kan vara utsatt för kränkningar och trakasserier på förskolan. Personalen ska ha en bra och öppen dialog med vårdnadshavarna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till 1. Barn och vårdnadshavare kan vända sig till personalen på barnets avdelning eller till annan personal som de känner förtroende för. 2. Det går även bra att kontakta förskolechef Jenny Sjöberg tel mejladress: jenny.sjoberg@botkyrka.se eller pedagogiska utvecklaren Sonia Eriksson tel Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Viktigt att tänka på! Omedelbart reagera och se till att kränkningen avbryts. Se till att samtala enskilt med barnet som kränkts, för att snabbt göra en kartläggning. Samtala med barnet/barnen enskilt som utfört handlingen för att även där göra en kartläggning. Lyssna in situationen och skriv ner incidenten. Använd blanketten incidentrapport se bilaga 1. Meddela kollegor om incidenten. Förskolechefen ska alltid informeras. Personalen på barnens avdelning informerar, utan att bryta sekretessen, vårdnadshavarna till barnet som blivit kränkt men också de som utsatt barnet för en kränkande handling. Det är personalen som ansvarar för att detta utreds och att en handlingsplan upprättas. Förskolechef skickar incidentrapport till huvudman. 14

15 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Viktigt att tänka på! Var rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. Lyssna in situationen. Förskolechefen ska alltid informeras. Det är förskolechefen som ansvarar för att händelsen utreds och att en handlingsplan upprättas. Förskolechef informerar vårdnadhavarna samt ansvarar för uppföljningen. Förskolechef informerar överordnad chef. Förskolechef skickar incidentrapport till huvudman. Rutiner för uppföljning Datum för uppföljning bestäms i samband med att händelsen utreds och handlingsplan skrivs. Alla i arbetslaget ska få kännedom och bli insatta i vilka insatser och åtgärder som gäller utifrån den skrivna handlingsplanen. Förskolechefen beslutar vilken personal som behöver delges information. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker Rutiner för dokumentation Dokumentation påbörjas så fort förskolan fått kännedom om händelsen. En handlingsplan som beskriver situationen ska skrivas ned av den personal som har sett det inträffade och den personen ansvarar också för att processen sätts igång och att förskolechefen informeras. Följande ska finnas med: 1. Datum, förskola, ditt namn. 2. Närvarande vid händelsen, namn 3. Beskriv händelsen 4. Åtgärder, (vad ska göras? vem gör det? när ska det göras?) 5. Uppföljning (hur och när sker uppföljning? vilka närvarar?) Dokumentationen förvaras inlåst i kassaskåpet på Jennys rum. Personal ansvarar för dokumentation vid kränkning barn-barn och förskolechef vid kränkning vuxen-barn. Ansvarsförhållande All personal som arbetar på förskolan som får kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande handling är skyldig att anmäla detta till förskolechefen samt utreda och åtgärda enligt bestämda rutiner ovan. Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudman. 15

16 Bilaga 1 incidentrapport Dokumentationsblankett 1 Diarienummer: Skickas till förskolechef Att användas vid misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vem är utsatt? Namn Avdelning Förskola Kärrspiran Datum för samtalet Vad är anledningen till incidentrapporten? Beskriv händelsen/händelserna 16

17 När hände detta? Klassificera incidenten utifrån diskrimineringsgrunderna och/eller kränkande behandling Kan förskolechef eller en av förskolechef utsedd person kontakta dig för mer information? Namn Telefonnummer Vilka kan ha ytterligare uppgifter att lämna? Beslut om vidare utredning Ja Nej, detta har inte bäring på diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Kopia av incidentrapporten skickas till huvudman Namn Förskolechefs namnteckning 17