Risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun genomförd av:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun genomförd av:"

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Eda kommun

2 Risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun genomförd av: Räddningstjänsten Arvika, Eda o Säffle kommuner Diarienummer: Analysgrupp: Anna Dahlén, Säkerhetssamordnare Catarina Rydén, Vård & stöd Henrik Hansson, VA/Gata Jan-Erik Eriksson, Verksamhetschef Samhällsbyggnad Jan-Erik Lundberg, räddningstjänsten Marianne Åmand, plansektionen/gis Mats Rydström, Miljö Mattias Persson, Fastighet Dokumentationsdatum: Kommunfullmäktiges antagningsdatum: 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Figur, karta och tabellförteckning... 6 Begreppsförklaring... 6 Inledning... 9 Syfte och mål... 9 Metod... 9 Processen Omfattning och tidsplan Kommunbeskrivning Geografi Kommunikationer Näringsliv Turism Samhällsviktig verksamhet Icke kommunal verksamhet Sjukhus Vårdcentraler SOS Alarm Ambulans Polis Kommunal verksamhet Räddningstjänst Dricksvattenförsörjning Reningsverk Fjärrvärme Kommunal omsorg Barn och utbildning Riskinventering Analys av risker och hot Riskbeskrivning Risk- och skyddsobjekt Förmåga Krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Hanteringsförmåga av allvarlig störning Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjligheter att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Materiella resurser Personella resurser Samverkan

4 Gränsöverskridande samverkan Praktisk erfarenhet Åtgärdsplan Årligen återkommande Färdigställas under Påbörjas under Uppföljning Referenser Bilaga

5 Sammanfattning Samtliga landets kommuner är enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. För att belysa Eda kommuns risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har det gjorts en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys. Analysen har genomförts av representanter från kommunens verksamheter och bolag och sammanställts av räddningstjänsten och säkerhetssamordnare. Identifiering har gjorts av riskobjekt och farlig verksamhet samt potentiella händelser som kan drabba kommunen. Utifrån dessa har en gradering av sannolikhet och konsekvens gjorts samt bedömning av kommunens förmåga att hantera de kriser som händelserna innebär eller kan leda till. Dagens samhälle är uppbyggt på tekniska och elektroniska system vilket medför att vår infrastruktur blir allt mer känslig för störningar. Största riskerna är övergripande störningar som kan slå ut samhällsviktig verksamhet som avbrott i dricksvatten-, el- och värmeförsörjning samt naturkatastrofer. Största skaderiskerna inom Eda kommun är relaterat till den utbyggda gränshandeln mot Norge vilket medför att ett stort antal trafikanter rör sig dagligen på riksväg 61. Riskkällor finns även inom industrin i form av explosiva och brandfarliga ämnen för ammunitionstillverkning och aluminiumgjuteri. Eda är en liten kommun med negativ befolkningsökning vilket medför en risk för långsiktig kompetensbrist inom kommunen. En stor del av arbetskraften, särskilt inom kommunal verksamhet, pendlar in från grannkommunerna vilket gör kommunen sårbar för störningar av transport och kommunikationer. Kommunen arbetar aktivt med att förebygga risker genom att utbilda, öva och ta fram handlingsplaner för att minska konsekvens- och skadeverkan. Krisberedskaps- och riskminskande arbete främjas inom kommunens geografiska område genom regelbundna samverkansfora på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå. 5

6 Figur, karta och tabellförteckning Figur 1: Arbetsprocessen Figur 2: IBERO-metoden Figur 3: Kommunkarta Figur 4: Dricksvattenförsörjningen i Eda kommun Figur 5: Vattenskyddsområden i Eda kommun Figur 6: Reningsverken i Eda kommun Figur 7: Översiktskarta för fjärrvärmenätet i Åmotfors Figur 8: Kommunala vårdboenden i Eda kommun Figur 9: Förskolor i Eda kommun Figur 10: Grundskolor i Eda kommun Figur 11: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker Figur 12: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar Figur 13: Grovanalys av identifierade risker och hot Figur 14: Översvämningskartering för Charlottenberg Figur 15: Gradering av riskindex Figur 16: Utdrag ur Riskdatabasen på objekt med riskindex över Figur 17: Materialförteckning för särskild dricksvattendistribution Begreppsförklaring Förmåga 1 Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det ska finnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. Hot 2 Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Kartering Insamlad data sammanställt i kartor. 1 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 78 6

7 Kritiskt beroende Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 3 LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 4 M.ö.h Meter över havsnivå. Samtliga vattennivåmått angivna i analysen är enligt RH2000- standard. Rakel (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakelsystemet erbjuder funktioner och tjänster som ger möjlighet till effektiv samverkan inom och mellan användarorganisationerna. Redundans Närvaro av extra komponenter utöver dem som krävs för en apparats normala funktion ("både hängslen och livrem"). 5 Redundans i samhället innebär extra system eller rutiner för att minska sårbarheten hos betydande funktioner. Redundans byggs ofta in i system som måste ha hög tillförlitlighet. Risk 6 En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till. Riskdatabas En GIS-databas med en sammanställning av samhällsvikiga objekt, farlig verksamhet (enligt kap 2 4 i Lagen om skydd mot olyckor), samlingslokaler och andra viktiga funktioner i samhället som kan innebära en risk eller ha behov av extra skydd. Riskvärden En gradering av bedömd sannolikhet för att en händelse inträffar och vilka efterföljder den kan få, konsekvens. Bedömningen som gjorts i Eda har utgått från en femgradig skala, där 1 representerar liten konsekvens och 5 katastrofal konsekvens. Siffran 1 är liten sannolikhet och 5 är mycket sannolikt att en händelse inträffar. 3 Notisium 4 Socialstyrelsen 5 Nationalencyklopedin 6 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 78 7

8 Riskindex En summering av riskvärden med avsikt att ge ett riktvärde för hur angeläget det är att en skadeförebyggande eller risksänkande åtgärd ska vidtas. SVV SVV, Samhällsviktig verksamhet Verksamheter som har betydelse för samhällets funktion och har betydelse för människors liv och hälsa. Exempel; energiförsörjning, vattenförsörjning, elektroniska kommunikationer, hälsooch sjukvård. (Se detaljerad definition under kap 7. Samhällsviktig verksamhet). 8

9 Inledning Samtliga landets kommuner är enligt lag ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys 7. Riskanalysen är ett verktyg för att identifiera risker, hot och sårbarhet, påvisa förbättringsmöjligheter och förbereda och bidra till att kommunen som helhet förbättrar sin förmåga att motstå och hantera kriser. Det ska även vara ett verktyg i att bygga ett mindre sårbart samhälle. Syfte och mål Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys är att urskilja risker, kritiska beroenden och sårbarheter inom kommunens geografiska område som kan påverka förmågan att hantera kriser. Analysen ska fungera som ett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för de kommunala handlingsprogrammen enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Analysens viktigaste syften är att: Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser. Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda. Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet. Stödja den fysiska planeringen. Uppfylla gällande lagstiftning. Målet är att risk- och sårbarhetsanalysens innehåll kan precisera styrkor respektive förbättringsområden inom kommunens krishanteringsförmåga samt ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner. Metod I arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun har en kombination av metoder använts för att motsvara den målbild man haft för resultatet. För att belysa kommunens risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har det gjorts en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys. Analysen har tagits fram utifrån en grundläggande riskinventering som kompletterats med en seminariebaserad scenariometod. Som stöd för scenarioanalysen har ledningssystemet IBERO använts. 7 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, kap 2 1 9

10 Processen Arbetsprocessen med en kombination av riskinventering och scenariometoden med hjälp av IBERO kan illustreras med nedanstående flöde. Figur 1: Arbetsprocessen Riskinventering Kommunens arbetsgrupp för risk- och säkerhetsfrågor, bestående av representanter från kommunens verksamhetsområden och kommunala bolag, har identifierat risk- och skyddsobjekt inom kommunen. Objekten har samlats till en riskdatabas, som en GISdatabas (Geografiska informationssystem). Detta system gör det möjligt ta fram spridningsmodeller, dels för att påvisa riskerna för människor i närområdet men även för att underlätta insatsberedskap för räddningstjänsten. Bedömning av risk- och skyddsvärde Varje objekts risk- respektive skyddsvärde har därefter bedömts med sannolikhet och konsekvens i en femgradig skala utifrån parametrarna liv/hälsa, miljö, egendom och produktion/verksamhet (Bilaga 1). Bedömningen summeras i ett riskindex vilket fungerar som riktgivande för behov av förebyggande eller riskreducerande åtgärder. Riskindex delas upp i tre kategorier, grön, gul och röd, för att markera grad av angelägenhet för åtgärder. Risk- och sårbarhetsanalys Kommunens riskgrupp 8 har diskutera olika riskscenarier som kan inträffa i kommunen. Utifrån detta har sannolika händelser valts ut för att analyseras med hjälp av IBERO. 8 Kommunens samverksansgrupp för risk- och säkerhetsfrågor och består av representanter från Räddningstjänsten, GIS, IT, Vård & stöd, Samhällsbyggnad (Miljö, Fastighet, VA och Gata) 10

11 Scenariobaserad förmågebedömning Analysarbetet har utförts av en utsedd grupp som sammanställts utifrån behoven för undersökt händelse. Förmågorna testas i flera situationer med utgångspunkt i analyserade händelser. De olika händelsernas huvudsakliga konsekvenser, samt förmågan i krishanteringsprocessens olika delar och för olika händelser har tydliggjorts. Händelsernas följdeffekter på andra samhällssektorer förtydligas också. Efter riskscenarierna har verksamhetens förmåga att hantera händelserna bedömts. Därefter har en konsekvensbedömning och en bedömning av eventuella följdhändelser gjorts. Flera tänkbara händelser har analyserats och sammanställts i en syntes för att påvisar kommunens samlade förmåga. Beredskapsvärdering för enskild aktör Beredskapsvärdering för flera aktörer Inventering av risker och resurser Rapportfunktion Bedöm förmåga, konsekvenser, orsaker och följdhändelser Dra slutsatser om förmåga, konsekvenser, orsaker och följdhändelser för enskilda händelser Värdera den egna generella förmågan att hantera extraordinära händelser och föreslå åtgärder för att stärka hanteringsförmågan Dra slutsatser om särskilda händelser för flera aktörer Dra slutsatser om samhällets generella förmåga att hantera extraordinära händelser och prioritera mellan åtgärder för att stärka hanteringsförmågan Inventering inom det geografiska området Ta ut skräddarsydda arbetsrapporter med olika skärningar för att nyttiggöra informationen i IBERO på ett effektivt sätt Figur 2: IBERO-metoden Resultat och slutsatser Resultatet från riskdatabasen har sammanförts med slutsatserna som dragits av förmågebedömningen i IBERO till en övergripande analys av kommunens risk- och sårbarhet. Handlings- och åtgärdsplaner Utifrån konstaterade svagheter och förbättringsområden utarbetas en åtgärdsplan. Analysen ska även fungera som ett underlag för verksamheternas framtagande av handlingsplaner. 11

12 Omfattning och tidsplan För att genomföra en omfattande och systematisk genomlysning av kommunens organisation och geografiska område med avsikt att analysera risker, sårbarhet samt förmåga att hantera kriser såväl i vardag som extraordinära i enlighet med föreskrifterna MSB 2010:6 har riskanalysarbetet delats upp i tre faser fördelade på fyra år. Fas 1: år 1 Riskgruppen genomför riskinventering av riskobjekt vilka samlas och bedöms i riskdatabasen. En inventering av kommunens kapacitet och resurser genomförs och kompletteras med en översiktlig bedömning av den samlade förmågan att hantera kriser och extraordinär händelse. En rangordning av sannolikt inträffade riskscenarier tas fram. Den scenariobaserade förmågebedömningen inleds med genomförande av två gruppdiskussioner. Bedömningarna omfattar de mest sannolika riskscenariona. Utifrån de analyserade scenariona samt riskinventeringen ska handlingsplaner tas fram i verksamheterna. Planerna ska verka vägledande för rutiner och arbetssätt vid händelser utöver det vardagliga. En åtgärdsplan ska tas fram för att minska upptäckta risk- och sårbarheter samt förbättra kommunens krishanteringsförmåga. Fas 2: år 2 och 3 Riskgruppen och/eller utvalda arbetsgrupper genomför tre scenariobaserade förmågebedömningar vartdera året. De utvalda scenariona ska väljas utifrån av riskgruppen framtagen prioriteringslista. Tidigare års åtgärdsplan ska följas upp och utvärderas. Utifrån resultaten av scenariobaserade förmågebedömningarna ska föregående års åtgärdsplan följas upp samt effekterna utvärderas. En ny åtgärdsplan tas fram varje år. Fas 3: år 4 En syntes av tidigare genomförda scenariobaserade förmågebedömningar ska genomföras. Av denna analys ska framgå; - Mest sannolika riskscenario att drabba kommunen - Samlad hanteringsförmåga samt resurser inom kommunen - Identifierade möjliga följdhändelser - Beroenden (materiella och personella resurser, tjänster) - Samverkansmöjligheter och -fördelar - Utvärdering av vidtagna åtgärder och deras effekt Syntesen ska sedan ligga till grund för efterföljande mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys. 12

13 Kommunbeskrivning Geografi Eda kommun är en del av Värmlands län och gränsar till Arvika och Årjängs kommuner i Sverige, och till Eidskogs, Kongsvingers, Aurskog-Höland och Römskogs kommuner i Norge. Kommunen omfattar en yta av 900 km 3 med ca invånare i drygt 4000 hushåll. Ungefär 20 % av Edas befolkning är utländska medborgare, varav majoriteten (18 procent) är norska medborgare. Eda kommun består av tre tätorter Charlottenberg, Åmotfors och Koppom. Charlottenberg är centralorten i Eda kommun med ca 2000 invånare. I kommunens småorter Adolfsfors-Köla, Skillingfors, Flogned-Skarbol, Lässerud samt Eda Glasbruk bor mellan 50 och 250 personer. Kommunikationer Genom Eda kommun går väg 61 som vid norska gränsen övergår i Riksvei 2. Riksvägen följs parallellt genom kommunen av järnvägen som går genom Åmotfors, Charlottenberg och Eda Glasbruk. Charlottenbergs järnvägsstation är sista stationen i Sverige på linjen mellan Stockholm och Oslo. Flertalet passagerar- och godståg passerar kommunen dagligen i vardera riktningen. Från Eda är det cirka 10 mil till den internationella flygplatsen Oslo Lufthavn (Gardermoen) i Norge och lika långt är det till Karlstad Airport. Från Charlottenberg är det 40 km till Arvika, 120 km till Karlstad och Oslo. Näringsliv Eda kommun har ett brett och varierat näringsliv med ca aktiva företag. De flesta arbetstillfällena är inom handel med inriktning mot gränshandeln från Norge samt tillverkningsindustrin. 9 Kommunfolkmängd SCB 1 november

14 Figur 3: Kommunkarta 14

15 Turism Utbudet av natur- och kulturupplevelser är stort i Eda. En stor del av turistnäringen är uppbyggd kring en rik gränshandel med Norge och en gemensam historia. Det finns ett flertal skanser och försvarsanläggningar från andra världskriget och tidigare krig bevarade. Med tillgång till vacker Värmländsk natur, stora skogar och många små och medelstora sjöar, kan Eda erbjuda ett rikt friluftsliv med kanotpaddling, vandring, cykling, ridning och fiske. Kommunen är majoritetsägare i det kommunala bolaget Valfjället skicenter AB som vintertid kan erbjuda både slalombacke och preparerade längdspår. Stuganläggningen i Valfjället drivs året runt. I eller i närheten av Charlottenberg, Åmotfors, Koppom och Skillingfors finns campingplatser och hotell. 15

16 Samhällsviktig verksamhet I vårt samhälle finns verksamheter som tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 10 Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Inom Eda kommun har följande kategorisering av identifierade samhällsfunktioner gjorts; 1) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Utryckningstjänst ambulans (Privat aktör) Räddningstjänst (Kommunalt) Telekommunikation (VMA, data, tele, radio, larm och transporter) knuten till utryckning och larm. Elförsörjning 2) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Kommunal krisledning Polis Dricksvattenförsörjning Fjärrvärme Bränsleförsörjning (akutfordon, uppvärmning, reservkraft) Akut tillgång till socialtjänst Säkra vattentäkter mot förorening (bräddande avlopp, drivmedelshantering m.m.) Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) 3) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Vårdcentraler (Landsting och privata) Hemsjukvårdsgrupper Hemtjänstgrupper Apotek Kostproduktion Massmedia 10 MSB, Definition av samhällsviktig verksamhet 16

17 4) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Reningsverk VA-system (rening och distribution av dricksvatten samt avlopp) Livsmedelsförsörjning Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Barnomsorg skolor avsedda att fungera som samlingsplats för allmänheten (värme, mat, dricksvatten, information och eventuellt övernattning) Icke kommunal verksamhet Sjukhus Närmaste sjukhus för Edabor är i Arvika. Där bedrivs verksamhet inom kirurgi, internmedicin, röntgen, rehabilitering, laboratorium med blodcentral, anestesi, operation och IVA. Vid sjukhuset finns också en psykiatrisk mottagning, en gynekologisk mottagning, en öron-, näsa- och halsmottagning, hörcentral, onkologmottagning och en ögonmottagning med därtill hörande subspecialiteter. Utöver detta finns det stödjande verksamheter som medicinsk teknik, landstingsfastigheter, landstingsservice, IT m.fl. Vid sjukhuset finns en dygnet runt öppen akutmottagning dit även primärvårdens jourcentral är förlagd under helger. 11 En av länets tre PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) är placerad på sjukhuset i Arvika. Landstinget har även installerat ett stationärt reservkraftverk med kapacitet att driva hela sjukhuset. Vattenförsörjningen till sjukhuset består av kommunalt vatten. Möjlighet finns genom omdirigering av vatten och avstängning av andra abonnenter prioritera sjukhuset. Det kan ge en dricksvattenförsörjning på 7-10 dagar, beroende på konsumtion. Vårdcentraler Vårdcentralen Charlottenberg Distriktsläkar- och familjeläkarmottagning, barnavårdscentral, barnmorske- och ungdomsmottagning, fotvård, specialistmottagning (sjukgymnastik och laboratorium). Distriktssköterskemottagning Åmotfors Mottagningen i Charlottenberg har tidsbeställd sköterskemottagning måndag - fredag SOS Alarm Larmsamtal till 112 besvaras i första hand av SOS-centralen i Karlstad men kan vid hög belastning besvaras av annan SOS-central i landet. Utlarmning av den kommunala räddningstjänsten sker genom avtal. För utlarmning finns både en ordinarie insatsväg samt reservväg. Ambulans Ambulanssjukvården i Eda har utgångsstation i Arvika och gemensamma lokaler med räddningstjänsten på Kopparvägen 1 i Arvika. Primärt upptagningsområde Arvika och Eda kommuner samt sekundär upptagning Årjängs kommun. Resurs: 2 bilar i Arvika, dygnet runt 1 bil i Charlottenberg, dagtid vardagar Fakta om sjuhuset i Arvika 17

18 Polis Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Väst, Norr, Öst och Syd. Eda kommun ingår i samverkansområde Väst. Området omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner och utgörs av 57 tjänstgörande poliser I Eda tjänstgör fem poliser med station i Charlottenberg. Stationen är öppen alla dagar kl samt kl , tisdag till torsdag. Kommunal verksamhet Räddningstjänst Eda har gemensam räddningstjänst med Arvika och Säffle kommuner med huvudkontor i Arvika. Inom Eda kommun larmas Räddningstjänsten även på vissa ambulanslarm, där det finns risk för den drabbades liv. Detta sker i de delar av kommunen där räddningstjänsten kan komma till platsen fortare än ambulansen. Räddningstjänsten larmas i dessa fall från brandstationerna i Åmotfors, Charlottenberg eller Koppom. Denna typ av larm kallas I Väntan På Ambulans-larm (IVPA-larm). IVPA-larm ersätter inte den ordinarie ambulanssjukvården, men de brandmän som larmas ut har särskild utbildning och utrustning och kan göra ett första omhändertagande. Bemanningen på stationerna ser olika ut, beroende på vilka risker som finns i omgivningen samt hur lång tid det tar innan förstärkning kan komma från någon annan station. Räddningstjänsten har personal som ligger i beredskap och har ett annat dagligt arbete. Både män och kvinnor arbetar som brandmän i Eda kommun. Dygnet runt finns dessutom en "Räddningschef i beredskap" tillgänglig. Denna funktion är gemensam för kommunerna Eda, Arvika och Säffle. Räddningschef i beredskap kontaktas via SOS Alarm och har beredskap i hemmet och fungerar tillika som kommunens Tjänsteman i beredskap (TIB). Charlottenberg brandstation Från Charlottenberg brandstation larmas ett befäl och fyra brandmän. Beroende på uppdraget finns en släck- och räddningsbil, en tankbil samt fordon för IVPA-larm och terrängtransport att tillgå. Vid svår olycka* i närheten av Charlottenberg larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer. För dessa uppdrag är räddningspersonalen särskilt utbildade och utrustade. Åmotfors brandstation Från Åmotfors brandstation larmas ett befäl och två brandmän. Beroende på uppdraget finns en släck- och räddningsbil, samt fordon för IVPA-larm och terrängkörning att tillgå. Vid svår olycka* i närheten av Åmotfors larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer. För dessa uppdrag är räddningspersonalen särskilt utbildade och utrustade. Koppoms brandstation Från Koppom brandstation larmas ett befäl och två brandmän. Beroende på uppdraget finns en släck- och räddningsbil, samt fordon för IVPA-larm och terrängkörning att tillgå. Vid svår olycka* i närheten av Koppom larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer. För dessa uppdrag är räddningspersonalen särskilt utbildade och utrustade. * Olycka där ambulans kallas på prio 1-larm, dvs. när patienten har livshotande symtom eller vid olycksfall. SOSoperatören larmar ut den närmast tillgängliga ambulans som kör till platsen med blåljus och sirén. 18

19 Dricksvattenförsörjning Ledningsnät Vattenverken samt avloppsreningsverken är kopplade till ett ledningsnät som ansluter samtliga abonnenter och förser respektive abonnent med dricksvatten samt omhändertagande av spillvattnet för senare utsläpp i recipient. För att klara nivåskillnader och långa överföringssträckor finns ett antal tryckstegringsstationer och reservoarer för att klara dricksvattendistributionen och ett antal avloppspumpstationer för att transportera spillvattnet till våra reningsverk. Dricksvattenförsörjning Kommunen har vattenverk i Eda Glasbruk, Åmotfors, Koppom, Köla och Skillingsfors. Samtliga vattenverken har grundvatten som källa. Vattnet analyseras mikrobiologiskt och kemiskt flera gånger per år för att kontrollera att kvalitén är god. 12 För vattenproduktionen inom kommunen finns totalt fem stycken vattenverk. Totalt distribueras dricksvatten till ca personer. Vattenverk Typ av vatten Rening Antal anslutna personer (cirka) Reservkraft Eda Grund Ja 2120 Ja Åmotfors Grund Ja 1850 Ja Koppom Grund Ja 640 Förberett * Köla Grund Nej 200 Förberett * Skillingsfors Grund Ja 45 Nej * Förberett för anslutning av mobilt kraftverk. Figur 4: Dricksvattenförsörjningen i Eda kommun Vattenskyddsområden Enligt Länsstyrelsen i Värmlands län finns fyra vattenskyddsområden. Dessa är för Eda Glasbruk, Koppom, Köla och Åmotfors. Åmotfors, Vittensten vattenskyddsområde, är skyltat vid såväl in- som utfart med Trafikverkets fastställda gula skylt. Övriga har äldre skylting, i huvudsak blå informationsskyltar samt varningsskyltar om förorening av dricksvatten. 12 Enligt Livsmedelsverkets dricksvattensföreskrifter (SLV FS 2001:30) för kommunal vattenproduktion. 19

20 Figur 5: Vattenskyddsområden i Eda kommun. 20

21 Reningsverk I Eda kommun finns avloppsreningsverk i Charlottenberg, Åmotfors, Koppom, Skillingsfors och Flogned-Noresund. Ingående och utgående vatten analyseras regelbundet för att kontrollera att reningen är tillfredsställande. Främst kontrolleras halterna av organiskt material (ex fett och kolhydrater), kväve och fosfor samt ph. Det slam som bildas vid reningen av avloppsvattnet, analyseras kemiskt för att detektera tungmetaller såsom bly och kadmium mm. Vid avloppsreningen används framförallt naturliga reningsprocesser, där mikroorganismer såsom olika "nyttiga" bakterier, bryter ner det organiska materialet i avloppsvattnet. Avloppsvattnet kan därför inte renas effektivt från kemikalier, färgrester, mediciner, lösningsmedel eller andra ämnen och föremål som inte kan brytas ned naturligt. Reningsverk Byggår Dimension (pers) Reservkraft Recipient Åmotfors Nej Nysockensjön Charlottenberg Nej Vrångsälven via våtmark Koppom (800*) Nej Kölaälven Noresund Nej Hugn Skillingfors Nej Edssjön * Under ombyggnad , blivande dimension. Figur 6: Reningsverken i Eda kommun Fjärrvärme Åmotfors försörjs av Eda Energi AB, som är ett kommunalt bolag och ägs av Eda kommun till 100 %. Värmen levereras från Åmotfors Energi AB som producerar värme i värmepanneanläggningen vid Bruket i Åmotfors, Nordic Paper Åmotfors Bruk AB. Fjärrvärme för bostäder i Charlottenberg köps in av privatägda bolaget Charlottenberg Energi AB. Bolaget är samägt mellan Oded Meiri, TallOil och driftspersonal. Värmeproduktionen kommer från förbränning av biobränsle. Uppvärmning av varmvattnet i kommunala dricksvattenförsörjningen i Charlottenberg och Åmotfors sker via värmeväxlingssystem från fjärrvärmen. 21

22 Figur 7: Översiktskarta för fjärrvärmenätet i Åmotfors. 22

23 Kommunal omsorg Vård och stöd ansvarar för omsorg om äldre och människor med psykiska och fysiska funktionshinder. Den kommunala hälso- och sjukvården, barn- och ungdomsvården samt missbruksvården hör också till verksamhetens uppgifter. Verksamheten ansvarar även för familjerätt, ekonomiskt bistånd till familjer och enskilda, familjerådgivning samt handläggning av alkoholtillstånd och bostadsanpassningsbidrag. Vård och omsorg leds av områdeschefer och är organiserat i fyra områden med 85 platser inom särskilda boenden för äldre och dementa, 16 platser inom korttidsvård, dagvård och hemvård inklusive nattpatrull. LSS och socialpsykiatrin leds av en avdelningschef och består bland annat av tre gruppboenden, daglig verksamhet, personliga assistenter samt stödboende och dagverksamhet Aktiviteten inom socialpsykiatrin. Gruppboende LSS LSS, Lagen (193:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska garantera dem som har omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. LSS ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Stödet ges i form av olika insatser. En insats kan t ex vara personlig assistent, kontaktperson eller en särskilt anpassad bostad. Meningen är att stödet ska anpassas till den som behöver det och utformas så att den funktionshindrade får möjlighet att leva som andra. Den dagliga verksamheten är inrymd i LSS-enhetens lokaler på Jössevägen i Åmotfors. Verksamheten är uppdelat i två enheter, Kulan och Patronen Bostadsformer finns som servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad. Korttidsboende och bostad med särskild service finns för både barn/ungdomar och vuxna med funktionshinder. Bostad med särskild service är en gruppbostad med personal dygnet runt. Äldreboende Kommunen driver boende för olika typer av vård och omvårdnadsbehov, exempelvis servicelägenheter, korttidsboende, gruppboenden för åldersdementa och för somatiskt långtidssjuka. Enhet Adress Typ av boende Antal lgh Petersborgsvägen 1, Gunnarsbygården Charlottenberg Demensboende 9 Petersborgsvägen 1, Klockargården Charlottenberg Demensboende 8 Tallmogården Petersborgsvägen 1, Charlottenberg Demensboende 8 Hiernegården Kvarnforsplan 6, Koppom Demensboende 8 Äldreboende 8 Korttidsboende demens 5 Älvgården Föreningsgatan 2, Åmotfors Äldreboende 32 23

24 Petersborg Gustaf Schröders väg 2 B, Charlottenberg Äldreboende 16 Korttidsvården Älvuddsgatan 17, Åmotfors Korttidsboende 12 Måsvägen Måsvägen 6, Åmotfors Gruppboende LSS 6 Svanen Svanvägen 2, Åmotfors Gruppboende LSS 4 Åsen Åsvägen 4 B, Åmotfors Gruppboende LSS 7 Servicehuset Gustaf Schröders väg 2 A, Charlottenberg Ordinärt boende 24 Servicehuset Kvarnforsplan 4, Koppom Ordinärt boende 16 Servicehuset Föreningsgatan 2, Åmotfors Ordinärt boende 24 Figur 8: Kommunala vårdboenden i Eda kommun Hemtjänst Hemtjänst ges till personer som på grund av funktionshinder är i behov av hjälp och stöd i den dagliga livsföringen och som inte kan tillgodoses på annat sätt. Till hemvårdens uppgifter hör både personlig omvårdnad och insatser av servicekaraktär som präglas av individuell utformning där egna resurser tillvaratas. Hemsjukvård innebär hjälp av sjuksköterska/distriktssköterska kan ges vid medicinska behov som tillgodoses i hemmet när brukare inte kan ta dig till vårdcentralen. Eda kommun erbjuder hemtjänst och hemsjukvård till ca 200 brukare. 24

25 Barn och utbildning Verksamheten Bildning omfattar förskola, pedagogisk omsorg (fd familjedaghem), förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, Svenska för invandare, musikskola, biblioteksverksamhet, kultur, fritid, turism och folkhälsa. Grundskola, inklusive förskoleklass, fritidshem och särskola, omfattar all skola och barnomsorg som berör barn/unga 6-16 år. Gymnasieskola inklusive vuxenutbildning och SFI omfattar all utbildning som berör unga år samt, från 20 år vuxenutbildning och svenska för invandrare. Förskolor Förskola Område Regi Grottan Charlottenberg Kommunal Gullvivan Charlottenberg Kommunal Pillret Charlottenberg Kommunal Solrosen Charlottenberg Kommunal Droppen Bysjön Kommunal Brobacken Koppom Kommunal Nova Koppom Kommunal Blåsippan Åmotfors Kommunal Nyckelpigan Åmotfors Kommunal Äventyret Åmotfors Kommunal Kohagen Adofsfors Kommunal Duvan Skillingfors Kommunal Figur 9: Förskolor i Eda kommun Grundskolor Skola Årskurs Antal elever Fritidshem Regi Adolfsfors skola F X Kölabyggdens uppväxtcenter Gunnarsbyskolan F X Kommunal Gärdesskolan F X Kommunal Hierneskolan * F X Kommunal Gunneruds skola F-3 Kommunal Sösia ** Special Kommunal * Integrerad särskola ** Särskild verksamhet för ungdomar som alternativ till sedvanlig skolgång Figur 10: Grundskolor i Eda kommun Gymnasieskolor Eda kommun driver en gymnasieskola som erbjuder 3-åriga program inom Restaurang & livsmedel, Hotell & turism, Industriteknik samt 4-årig gymnasiesärskola. På Eda gymnasieskola bedrivs dagstidsstudier för ca 100 studenter och sysselsätter ca 20 lärare. På särskolan finns även möjlighet till internatboende. 25

26 Riskinventering I riskinventeringen har bedömning gjorts utifrån risk- och skyddsobjekt inom kommunens geografiska område samt möjliga händelser som kan få negativa konsekvenser på människors liv och hälsa, samhällsfunktioner, miljö eller egendom. Analys av risker och hot Utifrån de hot och risker som identifierats har en grovanalys gjorts för hur dessa kan påverka kommunen och sannolikheten för att de inträffar. Bedömningen av konsekvenser av identifierade hot och risker samt sannolikhet för att de inträffar har gjorts utifrån kriterierna nedan. Begränsade Måttliga Stora Mycket stora Konsekvenser Övergående lindriga obehag. Ingen sanering eller liten utbredning. Ej förstörd egendom. Driftstörning under någon timme Enstaka skadade eller varaktiga obehag. Enkel sanering eller liten utbredning. Delvis förstörd egendom eller driftstörning en dag. Enstaka svårt skadade, svåra obehag. Enkel sanering, stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstörning under flera dagar. Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade. Svår sanering eller liten utbredning. Förstörd egendom. Driftstopp i veckor. Flera dödsfall eller10-tals svårt skadade. Svår sanering Katastrofala eller stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstopp under längre tid. Figur 11: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker. Sannolikhet Osanolik Mindre än 1 gång per 1000 år Sällsynt 1 gång per år Liten sannolikhet 1 gång per år Sannolik 1 gång per 1-10 år Mycket sannolik Mer än 1 gång per år Figur 12: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar. 26

27 A B C D E F G H I J Hot Störning i elförsörjning Störning i elektroniska kommunikationer Störning av dricksvattenförsörjning Störning av fjärrvärmeförsörjning Störning av transportsystem (väg och järnväg) Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos) Spridning av kemiska ämnen Spridning av nukleära ämnen Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värden Brand - i samlingslokal eller farlig verksamhet Konsekvens Funktion & Egendom Liv & hälsa Miljö Sannolikhet Mycket stora Stora Begränsade Sannolik Mycket stora Stora Måttliga Sannolik Stora Mycket stora Måttliga Stora Stora Begränsade Sannolik Liten sannolikhet Stora Måttliga Begränsade Sannolik Mycket stora Stora Mycket stora Mycket stora Måttliga Mycket stora Sannolik Sannolik Katastrofala Katastrofala Katastrofala Sällsynt Stora Stora Begränsade Liten sannolikhet Mycket stora Katastrofala Stora Sannolik K Trafikolycka Stora Mycket stora Stora Sannolik L Naturolycka Mycket stora Stora Stora Sannolik M Översvämning Stora Begränsad Måttlig Sannolik N Värmebölja Måttlig Stora Begränsad Sannolik O Kompetensbrist (epidemi, utflyttning, generationsskifte) Figur 13: Grovanalys av identifierade risker och hot. Stora Stora Begränsad Sannolik Riskbeskrivning A. Störning i elförsörjning Eda kommun matas elektriskt från 130 kv via transformatorstationerna i Charlottenberg och Åmotfors. Matning kan ske från två håll, dels från Fortums 130 kv-nät i Värmland och dels via Norge. Både i Charlottenberg och Åmotfors finns dubbla transformeringar från 130 kv varför man kan lägga över last på den kvarvarande transformatorn om den ena slås ut. 130 kv - stationerna matar högspänningsnät på 10 och/eller 20 kv. Inne i Åmotfors och 27

28 Charlottenbergs samhällen är en ganska stor del av nätet slingat varvid det vid enkelfel i högspänningsnätet finns möjligheter att mata hela eller delar av lasten via annan ledning. På landsbygden är det vanligt med radiell matning av högspänningsnätet. Inom Eda kommun finns dock en 20 kv- slinga mellan Åmotfors, Sundhagsfors och Koppom som dessutom innehåller ett antal mindre vattenkraftstationer. Beroende på vattentillgång och lastsituation kan det vid enkelfel finnas möjlighet att reservmata hela eller delar av lasten. Det finns även möjlighet att österifrån mata mindre effekter till Åmotfors och Charlottenberg. Lågspänningsnätet (400 V) är normalt inte slingkopplat vare sig i tätorten eller på landsbygden varför det krävs reservelverk för att kunna mata viktiga laster vid fel på lågspänningsnätet eller på transformeringen till 400 V. Avbrott eller störningar i eldistributionen bedöms få stora konsekvenser på samhällsviktiga funktioner. Majoriteten av styrsystem, kommunikationssystem, produktion, uppgiftslagring m.m. är elberoende och endast ett fåtal funktioner är försedda med reservkraft. Konsekvensen kan även bli stor för människors liv och hälsa då larm till utryckningstjänst, akutsjukvård och polis påverkas eller inte fungerar. Avsaknaden av vissa samhällsfunktioner som upphör utan el kan medföra större skade- och olycksfrekvens, så som belysning (trafikreglerande, gatu- och inomhusbelysning), kommunikation (trygghetslarm, hissar, hjälp till funktionshindrade). Följdhändelser och effekten av störningar i elförsörjningen står även i relation till avbrottets längd, väderlek och årstid. Påverkan på miljön bedöms som begränsad. Ett långvarigt elavbrott vintertid medför bland annat stora svårigheter i varmhållning av bostäder, distribution av vatten och avlopp, tele- och IT-kommunikation för transport och distribution av livsmedel, drivmedel och mediciner. Påverkan på samhället blir därför mycket stor. Sannolikheten för ett omfattande eller/och långvarigt elavbrott i kommunen uppskattas som sannolikt. B. Störning i elektroniska kommunikationer En stor del av samhällsviktiga funktioner styrs eller stöds via elektronisk kommunikation vilket medför att störningar i mobilt eller fast telefonnät samt i nättrafik får mycket stora konsekvenser och försvårar upprätthållandet av drift och verksamhet. Avbrott i kommunikationer kan ge otrygghet och få stora konsekvenser för människors liv och hälsa om framkomlighet per telefon till larmcentral (SOS 112) eller trygghetslarm inte fungerar. Störningar i nättrafik kan möjligen medföra att driftlarm inte går fram till driftjourer eller beredskapspersonal inom VA, fjärrvärme och produktionsindustri. Påverkan på miljön bedöms som begränsad då detta i huvudsak endast rör mindre utsläpp. Sannolikheten för att Eda kommun drabbas av störningar i elektroniska kommunikationer bedöms som sannolik utifrån antalet avbrott och störningar som skett i Sverige under 2000-talet. C. Störning av dricksvattenförsörjning Knappt 60 % av kommunens invånare försörjs med dricksvatten från någon av kommunens fem vattenverk. En störning i dricksvattenförsörjningen påverkar därför en stor del av kommunens invånare och den kommunala verksamheten. Utebliven vattenförsörjning eller otjänligt dricksvatten får mycket stora konsekvenser för viktiga sociala samhällsfunktioner, som skola, barnomsorg, vårdboenden och 28

29 dagverksamhet. Stora personella resurser kommer krävas för att driva daglig verksamhet, hygien (VA, personell och patient), livsmedels- och värmeproduktion Utebliven dricksvattenförsörjning och smitta i dricksvattnet kan ge mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa i svårigheter med hygienhållning, smittspridning och förvärrad sjukdomsbild för svaga individer och riskgrupper. Miljöpåverkan bedöms som stora i det att störningar i vattendistributionen påverkar avlopps- och reningssystemet samt att spridning av bakterier, särskilt vid icke inhemska kulturer, kan påverka det lokala ekosystemet. Med utgångspunkt från att det inträffat flertalet allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen under senaste fem åren i flera Svenska kommuner, orsakat av bakterier, ledningsbrott och sabotage, bedöms det sannolikt att även Eda kommun kan drabbas. Främsta riskerna för störningar i Eda kommuns dricksvattenförsörjning är kontaminering av vatten i ledningsnätet från felhantering, skada på ledningsnätet eller sabotage. Omfattningen av en störning i vattenförsörjningen, till följd av brott på ledningsnät eller felhantering är begränsad då respektive ort har avskild dricksvattendistribution. D. Störning av fjärrvärmeförsörjning Fjärrvärme distribueras av det kommunala bolaget Eda Fjärrvärme AB, som uppför, äger och driver anläggningar och distributionssystem för fjärrvärme, i Åmotfors. För Charlottenberg köper kommunen fjärrvärmedistributionen av ett privatägt bolag, Charlottenberg Energi AB. Kommunen äger, utför underhåll och utbyggnad av distributionsnätet för fjärrvärmen i Charlottenberg. Fjärrvärmekraftverket i Charlottenberg eldas med pellets. Verket i Åmotfors är en del av Åmotfors bruk och eldar hushållsavfall med olja som reserv. Risken för att någon av fjärrvärmeanläggningarna slås ut helt bedöms till liten sannolikhet. Mindre störningar i form av ledningsbrott, bränslebrist eller störningar i elförsörjningen bedöms troliga men små. Konsekvenserna av ett fjärrvärmeavbrott kan bli stora för människors liv och hälsa samt för funktion och ekonomi beroende på årstid. Ett längre avbrott under vintertid kan medföra stora behov av externa värmekällor vilket kan öka brandrisken. Risk finns även för frysskador på ledningsnät med stora ekonomiska följder. Svårigheter att bedriva samhällsvikigt verksamhet i dåligtuppvärmda lokaler kan resultera i evakuering och omorganisering av personal och resurser. E. Störning av transportsystem (väg och järnväg) Kommunen genomskärs av två större transportvägar, riksväg 61 samt järnvägen mellan Stockholm och Oslo. Riksväg 61 är den primära trafikleden mellan Karlstad, Charlottenberg och Kongsvinger. Störningar i trafikflödet och framkomlighet som medför avstängningar på riksvägen kan, beroende på läge, medföra längre omväg över, Ottebol, Adolfsfors-Skillingsfors, Häljeboda och Eda Glasbruk. Vid större omfattande avstängning kan omväg behöva läggas till E18 för större och tyngre transporter till Norge. Sannolikheten för mindre störningar bedöms som mycket stor medan större störningar bedöms sällsynt. De senaste snörika vintrarna visar att känsligheten hos spårtrafiken för väderfaktorer gör 29

30 att det lätt uppstår mindre och större störningar. I dagsläget sker, förutom persontrafik, transporter av skogsråvaror, tankar med farligt gods och annats gods i container regelbundet på järnvägen genom Åmotfors, Charlottenberg och Eda Glasbruk. En större störning i järnvägstrafiken får stora negativa konsekvenser för produktion och industri men även inledningsvis för tjänstefunktioner då tågpendlande personal får svårt att hålla arbetstider. Värmlandstrafik, som driver kollektivtrafiken i Värmland, har flertalet ordinarie busslinjer som med visst komplement mellan Charlottenberg och Karlstad till största del kan ersätta tågtrafik och upprätthålla pendlingsmöjligheterna. F. Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos) En epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som har eller kan misstänkas få en stor utbredning. Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor. Epidemi är vanligen infektionssjukdomar som med snabb spridning i en tillfällig anhopning eller i ett definierat geografiskt område. Om en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar benämns den pandemi. 13 Risken för epidemier och pandemier ökar i och med att vi blir allt mer mobila i samhället och reser allt mer internationellt. Konsekvenserna av en omfattande sjukdomsutbredning är betydande för samhällsfunktioner som kräver personalresurser och för människors liv och hälsa. Verksamheter som vård, omsorg, skola, livsmedelsproduktion/-distribution och utryckningstjänst kan drabbas svårt av personalbortfall och däri få svårt att upprätthålla acceptabel verksamhetsstandard. Risken för zoonoser bedöms som något lägre än för epizootier då Eda kommun och grannkommunerna, med undantag för Säffle kommun, är övervägande skogsbruksregioner med låg djurhållning och livsmedelsproduktion. Den troligaste spridningen av smittspridning från djur är söderifrån då det inom Säffle kommun finns flertalet producenter av kött, mjölk och ägg. Smitta kan även föras in från Norge via djurtransport eller via människor. G. Spridning av kemiska ämnen Inom kommunens geografiska område finns ett fåtal industrier med depåer vilka kan orsaka gas- eller vätskeutsläpp av farliga kemiska ämnen. Riskkällor i detta sammanhang är även godstransporter via lastbil på väg 61 samt på järnväg, Stockholm- Oslo, bland annat genom Åmotfors och Charlottenberg. Konsekvenserna av ett utsläpp i eller nära tätorterna kan bli mycket stora för människors liv och hälsa samt för miljö. Flera transporter av farligt gods sker årligen i närheten av vatten på väg 61 och järnväg. Beredskap för evakuering, sanering och släckning av kemiska ämnen finns inom räddningstjänsten. Arvika sjukhus har även en beredskapsplan för hantering av skadade och sanering till följd av allvarlig olycka med kemiska ämnen. Utsikten för att en mindre olycka med utsläpp sker ses som sannolik medan det bedöms vara liten sannolikhet att en större och omfattande gas- eller explosionsolycka sker då tillsyner och säkerhetsrutiner är av hög standard kring kommunens farliga anläggningar. Under årens lopp har på många platser i kommunen, mark förorenats av verksamheter och utsläpp. Det finns risk att föroreningarna kan spridas med yt- och grundvatten, och därigenom ytterligare skada miljön. I samband med grävning är det viktigt att känna till eventuella markföroreningar för att inte dessa skall spridas ytterligare. Exempel på områden som är förorenade: Norra Ämterud 1:175 (fd Eda Glasbruk) och Åmotfors 2:65 13 Länsstyrelsen i Värmland 30

31 (Åmotforstippen). Deponier Eda kommuns deponeringsplats för avfall är Lunden Åmotfors och är placerad mitt i mellan de tre tätorterna Charlottenberg, Koppom och Åmotfors. Deponins påverkan på miljön kontrolleras enligt ett fastställt kontrollprogram. Vid en brand på Lundens deponi kan dock ev. stor miljöpåverkan uppstå främst genom brandrök, och även till viss del via släckvattnet. I kommunen finns ett antal nedlagda kommunala avfallsdeponier H. Spridning av nukleära ämnen Nukleära ämnen inom kommunen och i dess närhet begränsas till de mängder som används inom sjukvården. Värmlands landsting och Arvika sjukhus har planer och rutiner för hantering och sanering av patienter som kontaminerats av nukleära ämnen. Intensimeter finns på Räddningstjänstens station i Arvika för distribution till akutsjukvårdspersonal i händelse av utsläpp i samband med olycka. En kärnteknisk olycka eller haveri i Sverige eller Europa skulle kunna medföra katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa samt vår natur och ekosystem i form av radioaktivt nedfall eller strålning. Spridning av nukleära ämnen skulle även kunna få allvarliga konsekvenser i form av förlorat förtroende för samhällsstrukturen och demokratiska värden. Sannolikheten för att Eda kommun ska drabbas av en kärnteknisk olycka är mycket svår att bedöma då det är beroende av politiska lägen i omvärlden, naturliga fenomen (väder och seismografisk aktivitet) och mänskliga faktorn. Efter katastrofen i Japan 2010 har ett internationellt påbud gjorts om förbättrandet av säkerheten på världens kärntekniska anläggningar. Förhoppningsvis minskar detta risken för framtida olyckor. Utifrån säkerheten på svenska kärntekniska anläggningar, effekten av tidigare spridning av nukleära ämnen, avstånd till kärntekniska anläggningar samt transporter genom kommunen bedöms det sällsynt eller osannolikt att Eda drabbas. Närheten till den norska forskningsanläggningen för kärnteknik i Halden medför ingen förhöjd risk då anläggningen är belägen i ett bergrum och utgörs av en mycket liten reaktor. Effekten av bränslet i reaktorn motsvarar ca 1 % av det i Svenska verken. I. Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värden Enligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har var femte politiker blivit hotad på grund av sitt uppdrag. 14 Hot och hot om våld mot kommunala tjänstemän är vanligast mot tillsynspersonal och myndighetsutövande tjänstemän. 15 Hot och våld riktat mot politiker påverkar det demokratiska styret i kommunen och bör ses som mycket allvarligt. Även hot mot tjänste- och myndighetsutövande personal är ett hot mot demokratiska värden inom kommunen. Konsekvenserna av otillåten påverkan är stora både för det politiska utövandet, samhällsvikiga funktioner samt människors liv och hälsa. Påverkan på miljö torde vara begränsad. I Eda kommun har inte hot eller våld riktat mot tjänstemän eller politiker inträffat i någon större utsträckning. Kommunkontoret anordnar regelbundet medborgarundersökningar för att läsa av trender 14 Debattartikel, SKL 15 Otillåten påverkan mot politiker och tjänstemän, Brå 31

32 och svängningar i opinions- och sakfrågor. Säkerhetsrutiner och utbildning av personal i hanterandet av potentiella hotfulla situationer minskar risken. Sannolikheten för att tjänstemän eller politiker utsätts för otillåten påverkan bedöms i nuläget som liten. Beredskap och resurser finns för att snabbt revidera den bedömningen om så erfordras samt vidta skadeförebyggande åtgärder. J. Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal Stor brand i byggnad med farlig verksamhet eller i samlingslokaler innebär mycket stora konsekvenser för funktion och egendom. En omfattande brand på vårdboende eller skola medför en stor förlust samt omfattande omorganisering av resurser för att upprätthålla en viktig samhällsfunktion eller samhällstjänst. En omfattande brand i en byggnad där stort antal människor befinner sig kan innebära katastrofala konsekvenser för berörda på plats samt insatspersonal. Vid brand i farlig verksamhet där risk för utsläpp eller förbränning av farliga ämnen finns blir konsekvenserna allvarliga även för omgivningen. Förbränning av farliga ämnen samt utsläpp från brandbekämpningen kan medföra stora negativa konsekvenser på miljö och vattendrag i omgivningen. I Eda är det två anläggningar som har klassats som Farlig verksamhet av Länsstyrelsen utifrån kap 2 4 i Lagen om skydd mot olyckor. Norma Precision AB Norma Precision AB har minskat sin gasolhantering. Tillståndet för Brandfarlig vara gäller nu för 950 liter att jämföra med tidigare tillstånd på liter gasol. Norma Precision AB hanterar även explosiva varor. Hydro Aluminium Fundo AB På Hydro Aluminium Fundo AB har inte förändringar gjorts i sådan omfattning att beslutet från Länsstyrelsen bör omprövas. Ett antal anläggningar i Eda kommun klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men vid olyckor eller otillfredsställande skötsel kan de orsaka stora miljöskador. Följande anläggningar innehar miljöfarliga eller brandfarliga ämnen i sin produktion: Fundo/Nemak Sweden AB, Charlottenberg Gasol Gränshallen, Charlottenberg Ammoniak Norma Precision AB; Åmotfors Gasol och krut Nordic Paper Åmotfors bruk AB Olja, omfattande brand Hilmer Andersson AB; Åmotfors Omfattande brand Collins & Aikman, Åmotfors Omfattande brand 32

33 I kommunen finns flertalet samlingslokaler eller verksamheter som rymmer stort antal människor under samma tak. Samlingslokaler Gränshallen Konsum Charlottenberg Charlottenbergs Shoppingcenter Eurocash Eda Supermarket Thon Hotell Solliden Koppom Lundsbergs bygdegård Gunnarsbyhallen Gillevihallen Gärdeshallen Folkets hus (Hammar, Helgeboda, Charlottenberg och Åmotfors) Kyrkor (Köla, Skillingmark, Eda och Järnskog) Verksamheter som rymmer stort antal människor Gunnarsbyskolan Charlottenberg Hierneskolan Koppom Gärdeskolan Åmotfors Petersborg Älvgården Hiernegården Sannolikheten för omfattande bränder bedöms som sannolik utifrån innevarande brandskydd (byggstandard, rutiner och släckutrustning) i offentliga lokaler och på industrier. Räddningstjänsten bedriver ett systematiskt förebyggande arbete inom kommunal verksamhet och näringsliv genom regelbundna tillsynen och utbildning. K. Trafikolycka Farligt gods transporteras i allt väsentligt på riksväg 61 och på järnväg. Det finns tyvärr ingen täckande information om vilken typ av kemikalier som transporteras på dessa genomfartsleder. Primärt rekommenderas farligt gods genom kommunen till väg 61. Sekundär väg för farligt gods är väg 177, genom Koppom. Utöver transport av farligt gods går årligen åtskillig tunga transporter och persontrafik på riksväg Riksväg 61 är den primära leden för trafiken från Norge. Den utbyggda gränshandeln i kommunen medför en stor trafikbelastning på väg 61 med en årsdygnstrafik på dryga 7000 fordon, varav ca 700 är tung trafik. Vidare söder om Charlottenberg minskar trafikbelastningen till en årsdygnstrafik på ca 5000 fordon, med fortsatt ca 600 tunga fordon. 17 Trafikverket har gjort en revidering av handlingsplan (2008) för riksväg 61 då det krävts nya kostnadsberäkningar samt att de breddningar som föreslagits var mer omfattande än vad regelverket idag kan tillåta. En bärighetsutredning på vägen har också gjorts Information om vägar, Trafikverket 17 Information om vägar, Trafikverket 18 Trafikverket 33

34 En urspårning på järnväg i något av samhällena kan medföra personskador samt spridning av brand och/eller kemiska ämnen, beroende på last. Konsekvenserna av en trafikolycka med farligt utsläpp bedöms som stora för både samhällsfunktioner och miljö samt mycket stora för liv och hälsa. Bedömningen har gjorts utifrån att både riksväg 61 och järnväg går igenom eller nära tätorterna Charlottenberg och Åmotfors samt korsar deras vattenskyddsområden. En trafikolycka med transport av farligt gods inom dessa områden kan orsaka utsläpp som får konsekvenser på människors liv och hälsa direkt alternativt påverkar förorenar upptagningsområdet för kommunens dricksvattentäkt. En urspårning eller anan olycka i centrala Charlottenberg eller Åmotfors kan få stora till mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa. Räddningstjänsten har planerad och övad beredskap mot trafikolyckor samt olyckor med farligt gods olyckor. L. Naturolycka Eda kommun är en del av Värmlands skogsrika område vilket medför känslighet för skogsbränder och hårda vindar. Skogsbränder orsakar stora ekonomiska förluster samt kräver långvariga insatser och stora resurser. Stormar och orkaner kan få mycket stora negativa konsekvenser för samhällets infrastruktur och för drabbade skogsägare. Risk för skred och ras finns på flera håll inom kommunen. Översiktliga karteringar visar att stabilitetsproblem finns längs Vrångsälven, Växälven, Kroppstadälven och Kölaälven. Bebyggelse inom områden med stabilitetsproblem finns i Eda Glasbruk, Åmotfors och Koppom. Konsekvenserna av naturolyckor, storm, ras och skyfall, bedöms som mycket stora då de riskerar att ödelägga, förstöra eller rubba viktiga samhällsfunktioner. Skogsbrand bedöms få stora konsekvenser för enskilda markägare men mindre stor betydelse för viktiga samhällsfunktioner. Miljöpåverkan anses vara stor då ledningsbrott, förbränning och vattenurlakning kan förorena och medföra negativ påverkan på lokala och regionala ekosystem. Frekvensen av skyfall i kommunen och stormar, regionalt och nationellt, påvisar tydlig sannolikhet för naturolyckor. M. Översvämning Eda kommun är rikt på sjöar och vattendrag. Vrångsälven har ett stort upptagningsområde i Hedmarks fylke i Norge och rinner sedan söderut genom Eda och Charlottenberg. Ökade flöden och höga vattennivåer kan påverka samhällets infrastruktur negativt och minska framkomligheten på vägar nära vattendragen. Eda kommun har under 2000-talet även drabbats vid flera tillfällen av rikliga skyfall som orsakat översvämningar i fastigheter, underminerat markytor och påverkat ledningsnät (VA/fjärrvärme). Översvämningskartering En preliminär översvämningskartering är gjord för Vrångälven, Kölaälven, Tannsjön och Askersjön. Översvämningskarteringen är uppbyggd i GIS och omfattar geografisk illustration av översvämmade områden med 1-5 meters höjning av vattennivåer, utifrån kartans höjdkurvor. Möjlighet finns även att addera samhällsviktiga verksamheter till karteringen. 34

35 Figur 14: Översvämningskartering för Charlottenberg. 35

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. >> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Arvika kommun genomförd av:

Risk- och sårbarhetsanalys för Arvika kommun genomförd av: Risk- och sårbarhetsanalys Arvika kommun 2013 Risk- och sårbarhetsanalys för Arvika kommun genomförd av: Räddningstjänsten Arvika, Eda, Säffle Diarienummer: KS 2012/264 Analysgrupp: Anna Dahlén, Räddningstjänsten

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Handlingsprogram för extraordinära händelser Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2013/26-016 Kulturnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk-

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Styrdokument 1 (14)2015-10-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2015-10-29 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Säkerhetssamnordnaren Reviderad: Dnr : 67561 Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Nödvattenpolicy för Sala kommun

Nödvattenpolicy för Sala kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-06-04 "'-:'~ 51 2C15 15 (27) 117 Nödvattenpolicy för Sala kommun Dnr 2015/395-5 INLEDNING Nödvattenpolicyn hanterar nödvatten för abonnenter

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 BERGS KOMMUN LJUNGDALENS GRUNDVATTENTÄKT POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Projekt nr 14106 Östersund 2016-01-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 Orientering... 3 3 Potentiella

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser

Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011. Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Bilaga 4 Landstinget Dalarnas förmåga i förhållande till risker 2011 Krisledningsnämnden, Plan för extraordinära händelser Rev 2011-10-26 2012-01-11 Britt Knutas Bilaga 4 - Landstinget Dalarnas förmåga

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015

Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014

Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014 2 (16) Sammanfattning Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att den ska bidra till att visa på riskbilden i samhället.

Läs mer

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Region Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014

Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014 sid 1 (27) Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014 Sammanställd av Hagfors Räddningstjänst sid 2 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 1.1 Begrepp och förkortningar... 3 2 Övergripande

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018

Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018 Sid 1(38) Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018 Kils kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-27 Sammanställd av säkerhetsavdelningen Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Läs mer

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015

Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO)

Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) Uppsala KOMMUN Are^j,e (JO KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Christer Öjdeby 2012-09-14 BUN-2012-1125 Barn- och ungdomsnämnden Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt inriktningsmål

Risk- och sårbarhetsanalys samt inriktningsmål Risk- och sårbarhetsanalys samt inriktningsmål 2004 2(7) RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS SAMT INRIKTNINGSMÅL FÖR SOCIALNÄMNDEN I TIBRO KOMMUN Inledning Socialnämnden har som uppdrag att på bästa sätt tillgodose

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Plan. Styrdokument för krisberedskapsarbete i Norrköpings kommun KS 2016/0184. Beslutad av kommunstyrelsen

Plan. Styrdokument för krisberedskapsarbete i Norrköpings kommun KS 2016/0184. Beslutad av kommunstyrelsen Plan 2016-02-25 Styrdokument för krisberedskapsarbete i Norrköpings kommun KS 2016/0184 Beslutad av kommunstyrelsen 2016-04-04 Enligt 2 kap. 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer