Risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun genomförd av:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun genomförd av:"

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys Eda kommun

2 Risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun genomförd av: Räddningstjänsten Arvika, Eda o Säffle kommuner Diarienummer: Analysgrupp: Anna Dahlén, Säkerhetssamordnare Catarina Rydén, Vård & stöd Henrik Hansson, VA/Gata Jan-Erik Eriksson, Verksamhetschef Samhällsbyggnad Jan-Erik Lundberg, räddningstjänsten Marianne Åmand, plansektionen/gis Mats Rydström, Miljö Mattias Persson, Fastighet Dokumentationsdatum: Kommunfullmäktiges antagningsdatum: 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Figur, karta och tabellförteckning... 6 Begreppsförklaring... 6 Inledning... 9 Syfte och mål... 9 Metod... 9 Processen Omfattning och tidsplan Kommunbeskrivning Geografi Kommunikationer Näringsliv Turism Samhällsviktig verksamhet Icke kommunal verksamhet Sjukhus Vårdcentraler SOS Alarm Ambulans Polis Kommunal verksamhet Räddningstjänst Dricksvattenförsörjning Reningsverk Fjärrvärme Kommunal omsorg Barn och utbildning Riskinventering Analys av risker och hot Riskbeskrivning Risk- och skyddsobjekt Förmåga Krishanteringsförmåga Ledning, samverkan och information Informationssäkerhet Larm Omvärldsbevakning Materiella resurser Personella resurser Praktisk erfarenhet Hanteringsförmåga av allvarlig störning Informationssäkerhet Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Reservkraft Möjligheter att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Materiella resurser Personella resurser Samverkan

4 Gränsöverskridande samverkan Praktisk erfarenhet Åtgärdsplan Årligen återkommande Färdigställas under Påbörjas under Uppföljning Referenser Bilaga

5 Sammanfattning Samtliga landets kommuner är enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. För att belysa Eda kommuns risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har det gjorts en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys. Analysen har genomförts av representanter från kommunens verksamheter och bolag och sammanställts av räddningstjänsten och säkerhetssamordnare. Identifiering har gjorts av riskobjekt och farlig verksamhet samt potentiella händelser som kan drabba kommunen. Utifrån dessa har en gradering av sannolikhet och konsekvens gjorts samt bedömning av kommunens förmåga att hantera de kriser som händelserna innebär eller kan leda till. Dagens samhälle är uppbyggt på tekniska och elektroniska system vilket medför att vår infrastruktur blir allt mer känslig för störningar. Största riskerna är övergripande störningar som kan slå ut samhällsviktig verksamhet som avbrott i dricksvatten-, el- och värmeförsörjning samt naturkatastrofer. Största skaderiskerna inom Eda kommun är relaterat till den utbyggda gränshandeln mot Norge vilket medför att ett stort antal trafikanter rör sig dagligen på riksväg 61. Riskkällor finns även inom industrin i form av explosiva och brandfarliga ämnen för ammunitionstillverkning och aluminiumgjuteri. Eda är en liten kommun med negativ befolkningsökning vilket medför en risk för långsiktig kompetensbrist inom kommunen. En stor del av arbetskraften, särskilt inom kommunal verksamhet, pendlar in från grannkommunerna vilket gör kommunen sårbar för störningar av transport och kommunikationer. Kommunen arbetar aktivt med att förebygga risker genom att utbilda, öva och ta fram handlingsplaner för att minska konsekvens- och skadeverkan. Krisberedskaps- och riskminskande arbete främjas inom kommunens geografiska område genom regelbundna samverkansfora på intern, lokal, regional, nationell och internationell nivå. 5

6 Figur, karta och tabellförteckning Figur 1: Arbetsprocessen Figur 2: IBERO-metoden Figur 3: Kommunkarta Figur 4: Dricksvattenförsörjningen i Eda kommun Figur 5: Vattenskyddsområden i Eda kommun Figur 6: Reningsverken i Eda kommun Figur 7: Översiktskarta för fjärrvärmenätet i Åmotfors Figur 8: Kommunala vårdboenden i Eda kommun Figur 9: Förskolor i Eda kommun Figur 10: Grundskolor i Eda kommun Figur 11: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker Figur 12: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar Figur 13: Grovanalys av identifierade risker och hot Figur 14: Översvämningskartering för Charlottenberg Figur 15: Gradering av riskindex Figur 16: Utdrag ur Riskdatabasen på objekt med riskindex över Figur 17: Materialförteckning för särskild dricksvattendistribution Begreppsförklaring Förmåga 1 Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det ska finnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. Hot 2 Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Kartering Insamlad data sammanställt i kartor. 1 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 78 6

7 Kritiskt beroende Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 3 LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 4 M.ö.h Meter över havsnivå. Samtliga vattennivåmått angivna i analysen är enligt RH2000- standard. Rakel (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) Rakel är ett gemensamt radiokommunikationssystem för organisationer i samhället som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakelsystemet erbjuder funktioner och tjänster som ger möjlighet till effektiv samverkan inom och mellan användarorganisationerna. Redundans Närvaro av extra komponenter utöver dem som krävs för en apparats normala funktion ("både hängslen och livrem"). 5 Redundans i samhället innebär extra system eller rutiner för att minska sårbarheten hos betydande funktioner. Redundans byggs ofta in i system som måste ha hög tillförlitlighet. Risk 6 En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till. Riskdatabas En GIS-databas med en sammanställning av samhällsvikiga objekt, farlig verksamhet (enligt kap 2 4 i Lagen om skydd mot olyckor), samlingslokaler och andra viktiga funktioner i samhället som kan innebära en risk eller ha behov av extra skydd. Riskvärden En gradering av bedömd sannolikhet för att en händelse inträffar och vilka efterföljder den kan få, konsekvens. Bedömningen som gjorts i Eda har utgått från en femgradig skala, där 1 representerar liten konsekvens och 5 katastrofal konsekvens. Siffran 1 är liten sannolikhet och 5 är mycket sannolikt att en händelse inträffar. 3 Notisium 4 Socialstyrelsen 5 Nationalencyklopedin 6 Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, s. 78 7

8 Riskindex En summering av riskvärden med avsikt att ge ett riktvärde för hur angeläget det är att en skadeförebyggande eller risksänkande åtgärd ska vidtas. SVV SVV, Samhällsviktig verksamhet Verksamheter som har betydelse för samhällets funktion och har betydelse för människors liv och hälsa. Exempel; energiförsörjning, vattenförsörjning, elektroniska kommunikationer, hälsooch sjukvård. (Se detaljerad definition under kap 7. Samhällsviktig verksamhet). 8

9 Inledning Samtliga landets kommuner är enligt lag ålagda att analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys 7. Riskanalysen är ett verktyg för att identifiera risker, hot och sårbarhet, påvisa förbättringsmöjligheter och förbereda och bidra till att kommunen som helhet förbättrar sin förmåga att motstå och hantera kriser. Det ska även vara ett verktyg i att bygga ett mindre sårbart samhälle. Syfte och mål Syftet med att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys är att urskilja risker, kritiska beroenden och sårbarheter inom kommunens geografiska område som kan påverka förmågan att hantera kriser. Analysen ska fungera som ett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för de kommunala handlingsprogrammen enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Analysens viktigaste syften är att: Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser. Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda. Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet. Stödja den fysiska planeringen. Uppfylla gällande lagstiftning. Målet är att risk- och sårbarhetsanalysens innehåll kan precisera styrkor respektive förbättringsområden inom kommunens krishanteringsförmåga samt ligga till grund för verksamheternas handlingsplaner. Metod I arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för Eda kommun har en kombination av metoder använts för att motsvara den målbild man haft för resultatet. För att belysa kommunens risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område) samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har det gjorts en kombination av kvalitativ och kvantitativ analys. Analysen har tagits fram utifrån en grundläggande riskinventering som kompletterats med en seminariebaserad scenariometod. Som stöd för scenarioanalysen har ledningssystemet IBERO använts. 7 Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, kap 2 1 9

10 Processen Arbetsprocessen med en kombination av riskinventering och scenariometoden med hjälp av IBERO kan illustreras med nedanstående flöde. Figur 1: Arbetsprocessen Riskinventering Kommunens arbetsgrupp för risk- och säkerhetsfrågor, bestående av representanter från kommunens verksamhetsområden och kommunala bolag, har identifierat risk- och skyddsobjekt inom kommunen. Objekten har samlats till en riskdatabas, som en GISdatabas (Geografiska informationssystem). Detta system gör det möjligt ta fram spridningsmodeller, dels för att påvisa riskerna för människor i närområdet men även för att underlätta insatsberedskap för räddningstjänsten. Bedömning av risk- och skyddsvärde Varje objekts risk- respektive skyddsvärde har därefter bedömts med sannolikhet och konsekvens i en femgradig skala utifrån parametrarna liv/hälsa, miljö, egendom och produktion/verksamhet (Bilaga 1). Bedömningen summeras i ett riskindex vilket fungerar som riktgivande för behov av förebyggande eller riskreducerande åtgärder. Riskindex delas upp i tre kategorier, grön, gul och röd, för att markera grad av angelägenhet för åtgärder. Risk- och sårbarhetsanalys Kommunens riskgrupp 8 har diskutera olika riskscenarier som kan inträffa i kommunen. Utifrån detta har sannolika händelser valts ut för att analyseras med hjälp av IBERO. 8 Kommunens samverksansgrupp för risk- och säkerhetsfrågor och består av representanter från Räddningstjänsten, GIS, IT, Vård & stöd, Samhällsbyggnad (Miljö, Fastighet, VA och Gata) 10

11 Scenariobaserad förmågebedömning Analysarbetet har utförts av en utsedd grupp som sammanställts utifrån behoven för undersökt händelse. Förmågorna testas i flera situationer med utgångspunkt i analyserade händelser. De olika händelsernas huvudsakliga konsekvenser, samt förmågan i krishanteringsprocessens olika delar och för olika händelser har tydliggjorts. Händelsernas följdeffekter på andra samhällssektorer förtydligas också. Efter riskscenarierna har verksamhetens förmåga att hantera händelserna bedömts. Därefter har en konsekvensbedömning och en bedömning av eventuella följdhändelser gjorts. Flera tänkbara händelser har analyserats och sammanställts i en syntes för att påvisar kommunens samlade förmåga. Beredskapsvärdering för enskild aktör Beredskapsvärdering för flera aktörer Inventering av risker och resurser Rapportfunktion Bedöm förmåga, konsekvenser, orsaker och följdhändelser Dra slutsatser om förmåga, konsekvenser, orsaker och följdhändelser för enskilda händelser Värdera den egna generella förmågan att hantera extraordinära händelser och föreslå åtgärder för att stärka hanteringsförmågan Dra slutsatser om särskilda händelser för flera aktörer Dra slutsatser om samhällets generella förmåga att hantera extraordinära händelser och prioritera mellan åtgärder för att stärka hanteringsförmågan Inventering inom det geografiska området Ta ut skräddarsydda arbetsrapporter med olika skärningar för att nyttiggöra informationen i IBERO på ett effektivt sätt Figur 2: IBERO-metoden Resultat och slutsatser Resultatet från riskdatabasen har sammanförts med slutsatserna som dragits av förmågebedömningen i IBERO till en övergripande analys av kommunens risk- och sårbarhet. Handlings- och åtgärdsplaner Utifrån konstaterade svagheter och förbättringsområden utarbetas en åtgärdsplan. Analysen ska även fungera som ett underlag för verksamheternas framtagande av handlingsplaner. 11

12 Omfattning och tidsplan För att genomföra en omfattande och systematisk genomlysning av kommunens organisation och geografiska område med avsikt att analysera risker, sårbarhet samt förmåga att hantera kriser såväl i vardag som extraordinära i enlighet med föreskrifterna MSB 2010:6 har riskanalysarbetet delats upp i tre faser fördelade på fyra år. Fas 1: år 1 Riskgruppen genomför riskinventering av riskobjekt vilka samlas och bedöms i riskdatabasen. En inventering av kommunens kapacitet och resurser genomförs och kompletteras med en översiktlig bedömning av den samlade förmågan att hantera kriser och extraordinär händelse. En rangordning av sannolikt inträffade riskscenarier tas fram. Den scenariobaserade förmågebedömningen inleds med genomförande av två gruppdiskussioner. Bedömningarna omfattar de mest sannolika riskscenariona. Utifrån de analyserade scenariona samt riskinventeringen ska handlingsplaner tas fram i verksamheterna. Planerna ska verka vägledande för rutiner och arbetssätt vid händelser utöver det vardagliga. En åtgärdsplan ska tas fram för att minska upptäckta risk- och sårbarheter samt förbättra kommunens krishanteringsförmåga. Fas 2: år 2 och 3 Riskgruppen och/eller utvalda arbetsgrupper genomför tre scenariobaserade förmågebedömningar vartdera året. De utvalda scenariona ska väljas utifrån av riskgruppen framtagen prioriteringslista. Tidigare års åtgärdsplan ska följas upp och utvärderas. Utifrån resultaten av scenariobaserade förmågebedömningarna ska föregående års åtgärdsplan följas upp samt effekterna utvärderas. En ny åtgärdsplan tas fram varje år. Fas 3: år 4 En syntes av tidigare genomförda scenariobaserade förmågebedömningar ska genomföras. Av denna analys ska framgå; - Mest sannolika riskscenario att drabba kommunen - Samlad hanteringsförmåga samt resurser inom kommunen - Identifierade möjliga följdhändelser - Beroenden (materiella och personella resurser, tjänster) - Samverkansmöjligheter och -fördelar - Utvärdering av vidtagna åtgärder och deras effekt Syntesen ska sedan ligga till grund för efterföljande mandatperiods risk- och sårbarhetsanalys. 12

13 Kommunbeskrivning Geografi Eda kommun är en del av Värmlands län och gränsar till Arvika och Årjängs kommuner i Sverige, och till Eidskogs, Kongsvingers, Aurskog-Höland och Römskogs kommuner i Norge. Kommunen omfattar en yta av 900 km 3 med ca invånare i drygt 4000 hushåll. Ungefär 20 % av Edas befolkning är utländska medborgare, varav majoriteten (18 procent) är norska medborgare. Eda kommun består av tre tätorter Charlottenberg, Åmotfors och Koppom. Charlottenberg är centralorten i Eda kommun med ca 2000 invånare. I kommunens småorter Adolfsfors-Köla, Skillingfors, Flogned-Skarbol, Lässerud samt Eda Glasbruk bor mellan 50 och 250 personer. Kommunikationer Genom Eda kommun går väg 61 som vid norska gränsen övergår i Riksvei 2. Riksvägen följs parallellt genom kommunen av järnvägen som går genom Åmotfors, Charlottenberg och Eda Glasbruk. Charlottenbergs järnvägsstation är sista stationen i Sverige på linjen mellan Stockholm och Oslo. Flertalet passagerar- och godståg passerar kommunen dagligen i vardera riktningen. Från Eda är det cirka 10 mil till den internationella flygplatsen Oslo Lufthavn (Gardermoen) i Norge och lika långt är det till Karlstad Airport. Från Charlottenberg är det 40 km till Arvika, 120 km till Karlstad och Oslo. Näringsliv Eda kommun har ett brett och varierat näringsliv med ca aktiva företag. De flesta arbetstillfällena är inom handel med inriktning mot gränshandeln från Norge samt tillverkningsindustrin. 9 Kommunfolkmängd SCB 1 november

14 Figur 3: Kommunkarta 14

15 Turism Utbudet av natur- och kulturupplevelser är stort i Eda. En stor del av turistnäringen är uppbyggd kring en rik gränshandel med Norge och en gemensam historia. Det finns ett flertal skanser och försvarsanläggningar från andra världskriget och tidigare krig bevarade. Med tillgång till vacker Värmländsk natur, stora skogar och många små och medelstora sjöar, kan Eda erbjuda ett rikt friluftsliv med kanotpaddling, vandring, cykling, ridning och fiske. Kommunen är majoritetsägare i det kommunala bolaget Valfjället skicenter AB som vintertid kan erbjuda både slalombacke och preparerade längdspår. Stuganläggningen i Valfjället drivs året runt. I eller i närheten av Charlottenberg, Åmotfors, Koppom och Skillingfors finns campingplatser och hotell. 15

16 Samhällsviktig verksamhet I vårt samhälle finns verksamheter som tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 10 Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Inom Eda kommun har följande kategorisering av identifierade samhällsfunktioner gjorts; 1) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Utryckningstjänst ambulans (Privat aktör) Räddningstjänst (Kommunalt) Telekommunikation (VMA, data, tele, radio, larm och transporter) knuten till utryckning och larm. Elförsörjning 2) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Kommunal krisledning Polis Dricksvattenförsörjning Fjärrvärme Bränsleförsörjning (akutfordon, uppvärmning, reservkraft) Akut tillgång till socialtjänst Säkra vattentäkter mot förorening (bräddande avlopp, drivmedelshantering m.m.) Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) 3) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. Vårdcentraler (Landsting och privata) Hemsjukvårdsgrupper Hemtjänstgrupper Apotek Kostproduktion Massmedia 10 MSB, Definition av samhällsviktig verksamhet 16

17 4) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. Reningsverk VA-system (rening och distribution av dricksvatten samt avlopp) Livsmedelsförsörjning Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Barnomsorg skolor avsedda att fungera som samlingsplats för allmänheten (värme, mat, dricksvatten, information och eventuellt övernattning) Icke kommunal verksamhet Sjukhus Närmaste sjukhus för Edabor är i Arvika. Där bedrivs verksamhet inom kirurgi, internmedicin, röntgen, rehabilitering, laboratorium med blodcentral, anestesi, operation och IVA. Vid sjukhuset finns också en psykiatrisk mottagning, en gynekologisk mottagning, en öron-, näsa- och halsmottagning, hörcentral, onkologmottagning och en ögonmottagning med därtill hörande subspecialiteter. Utöver detta finns det stödjande verksamheter som medicinsk teknik, landstingsfastigheter, landstingsservice, IT m.fl. Vid sjukhuset finns en dygnet runt öppen akutmottagning dit även primärvårdens jourcentral är förlagd under helger. 11 En av länets tre PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) är placerad på sjukhuset i Arvika. Landstinget har även installerat ett stationärt reservkraftverk med kapacitet att driva hela sjukhuset. Vattenförsörjningen till sjukhuset består av kommunalt vatten. Möjlighet finns genom omdirigering av vatten och avstängning av andra abonnenter prioritera sjukhuset. Det kan ge en dricksvattenförsörjning på 7-10 dagar, beroende på konsumtion. Vårdcentraler Vårdcentralen Charlottenberg Distriktsläkar- och familjeläkarmottagning, barnavårdscentral, barnmorske- och ungdomsmottagning, fotvård, specialistmottagning (sjukgymnastik och laboratorium). Distriktssköterskemottagning Åmotfors Mottagningen i Charlottenberg har tidsbeställd sköterskemottagning måndag - fredag SOS Alarm Larmsamtal till 112 besvaras i första hand av SOS-centralen i Karlstad men kan vid hög belastning besvaras av annan SOS-central i landet. Utlarmning av den kommunala räddningstjänsten sker genom avtal. För utlarmning finns både en ordinarie insatsväg samt reservväg. Ambulans Ambulanssjukvården i Eda har utgångsstation i Arvika och gemensamma lokaler med räddningstjänsten på Kopparvägen 1 i Arvika. Primärt upptagningsområde Arvika och Eda kommuner samt sekundär upptagning Årjängs kommun. Resurs: 2 bilar i Arvika, dygnet runt 1 bil i Charlottenberg, dagtid vardagar Fakta om sjuhuset i Arvika 17

18 Polis Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Väst, Norr, Öst och Syd. Eda kommun ingår i samverkansområde Väst. Området omfattar Arvika, Eda och Årjängs kommuner och utgörs av 57 tjänstgörande poliser I Eda tjänstgör fem poliser med station i Charlottenberg. Stationen är öppen alla dagar kl samt kl , tisdag till torsdag. Kommunal verksamhet Räddningstjänst Eda har gemensam räddningstjänst med Arvika och Säffle kommuner med huvudkontor i Arvika. Inom Eda kommun larmas Räddningstjänsten även på vissa ambulanslarm, där det finns risk för den drabbades liv. Detta sker i de delar av kommunen där räddningstjänsten kan komma till platsen fortare än ambulansen. Räddningstjänsten larmas i dessa fall från brandstationerna i Åmotfors, Charlottenberg eller Koppom. Denna typ av larm kallas I Väntan På Ambulans-larm (IVPA-larm). IVPA-larm ersätter inte den ordinarie ambulanssjukvården, men de brandmän som larmas ut har särskild utbildning och utrustning och kan göra ett första omhändertagande. Bemanningen på stationerna ser olika ut, beroende på vilka risker som finns i omgivningen samt hur lång tid det tar innan förstärkning kan komma från någon annan station. Räddningstjänsten har personal som ligger i beredskap och har ett annat dagligt arbete. Både män och kvinnor arbetar som brandmän i Eda kommun. Dygnet runt finns dessutom en "Räddningschef i beredskap" tillgänglig. Denna funktion är gemensam för kommunerna Eda, Arvika och Säffle. Räddningschef i beredskap kontaktas via SOS Alarm och har beredskap i hemmet och fungerar tillika som kommunens Tjänsteman i beredskap (TIB). Charlottenberg brandstation Från Charlottenberg brandstation larmas ett befäl och fyra brandmän. Beroende på uppdraget finns en släck- och räddningsbil, en tankbil samt fordon för IVPA-larm och terrängtransport att tillgå. Vid svår olycka* i närheten av Charlottenberg larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer. För dessa uppdrag är räddningspersonalen särskilt utbildade och utrustade. Åmotfors brandstation Från Åmotfors brandstation larmas ett befäl och två brandmän. Beroende på uppdraget finns en släck- och räddningsbil, samt fordon för IVPA-larm och terrängkörning att tillgå. Vid svår olycka* i närheten av Åmotfors larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer. För dessa uppdrag är räddningspersonalen särskilt utbildade och utrustade. Koppoms brandstation Från Koppom brandstation larmas ett befäl och två brandmän. Beroende på uppdraget finns en släck- och räddningsbil, samt fordon för IVPA-larm och terrängkörning att tillgå. Vid svår olycka* i närheten av Koppom larmas personal från räddningstjänsten för att göra en första insats i väntan på att ambulansen kommer. För dessa uppdrag är räddningspersonalen särskilt utbildade och utrustade. * Olycka där ambulans kallas på prio 1-larm, dvs. när patienten har livshotande symtom eller vid olycksfall. SOSoperatören larmar ut den närmast tillgängliga ambulans som kör till platsen med blåljus och sirén. 18

19 Dricksvattenförsörjning Ledningsnät Vattenverken samt avloppsreningsverken är kopplade till ett ledningsnät som ansluter samtliga abonnenter och förser respektive abonnent med dricksvatten samt omhändertagande av spillvattnet för senare utsläpp i recipient. För att klara nivåskillnader och långa överföringssträckor finns ett antal tryckstegringsstationer och reservoarer för att klara dricksvattendistributionen och ett antal avloppspumpstationer för att transportera spillvattnet till våra reningsverk. Dricksvattenförsörjning Kommunen har vattenverk i Eda Glasbruk, Åmotfors, Koppom, Köla och Skillingsfors. Samtliga vattenverken har grundvatten som källa. Vattnet analyseras mikrobiologiskt och kemiskt flera gånger per år för att kontrollera att kvalitén är god. 12 För vattenproduktionen inom kommunen finns totalt fem stycken vattenverk. Totalt distribueras dricksvatten till ca personer. Vattenverk Typ av vatten Rening Antal anslutna personer (cirka) Reservkraft Eda Grund Ja 2120 Ja Åmotfors Grund Ja 1850 Ja Koppom Grund Ja 640 Förberett * Köla Grund Nej 200 Förberett * Skillingsfors Grund Ja 45 Nej * Förberett för anslutning av mobilt kraftverk. Figur 4: Dricksvattenförsörjningen i Eda kommun Vattenskyddsområden Enligt Länsstyrelsen i Värmlands län finns fyra vattenskyddsområden. Dessa är för Eda Glasbruk, Koppom, Köla och Åmotfors. Åmotfors, Vittensten vattenskyddsområde, är skyltat vid såväl in- som utfart med Trafikverkets fastställda gula skylt. Övriga har äldre skylting, i huvudsak blå informationsskyltar samt varningsskyltar om förorening av dricksvatten. 12 Enligt Livsmedelsverkets dricksvattensföreskrifter (SLV FS 2001:30) för kommunal vattenproduktion. 19

20 Figur 5: Vattenskyddsområden i Eda kommun. 20

21 Reningsverk I Eda kommun finns avloppsreningsverk i Charlottenberg, Åmotfors, Koppom, Skillingsfors och Flogned-Noresund. Ingående och utgående vatten analyseras regelbundet för att kontrollera att reningen är tillfredsställande. Främst kontrolleras halterna av organiskt material (ex fett och kolhydrater), kväve och fosfor samt ph. Det slam som bildas vid reningen av avloppsvattnet, analyseras kemiskt för att detektera tungmetaller såsom bly och kadmium mm. Vid avloppsreningen används framförallt naturliga reningsprocesser, där mikroorganismer såsom olika "nyttiga" bakterier, bryter ner det organiska materialet i avloppsvattnet. Avloppsvattnet kan därför inte renas effektivt från kemikalier, färgrester, mediciner, lösningsmedel eller andra ämnen och föremål som inte kan brytas ned naturligt. Reningsverk Byggår Dimension (pers) Reservkraft Recipient Åmotfors Nej Nysockensjön Charlottenberg Nej Vrångsälven via våtmark Koppom (800*) Nej Kölaälven Noresund Nej Hugn Skillingfors Nej Edssjön * Under ombyggnad , blivande dimension. Figur 6: Reningsverken i Eda kommun Fjärrvärme Åmotfors försörjs av Eda Energi AB, som är ett kommunalt bolag och ägs av Eda kommun till 100 %. Värmen levereras från Åmotfors Energi AB som producerar värme i värmepanneanläggningen vid Bruket i Åmotfors, Nordic Paper Åmotfors Bruk AB. Fjärrvärme för bostäder i Charlottenberg köps in av privatägda bolaget Charlottenberg Energi AB. Bolaget är samägt mellan Oded Meiri, TallOil och driftspersonal. Värmeproduktionen kommer från förbränning av biobränsle. Uppvärmning av varmvattnet i kommunala dricksvattenförsörjningen i Charlottenberg och Åmotfors sker via värmeväxlingssystem från fjärrvärmen. 21

22 Figur 7: Översiktskarta för fjärrvärmenätet i Åmotfors. 22

23 Kommunal omsorg Vård och stöd ansvarar för omsorg om äldre och människor med psykiska och fysiska funktionshinder. Den kommunala hälso- och sjukvården, barn- och ungdomsvården samt missbruksvården hör också till verksamhetens uppgifter. Verksamheten ansvarar även för familjerätt, ekonomiskt bistånd till familjer och enskilda, familjerådgivning samt handläggning av alkoholtillstånd och bostadsanpassningsbidrag. Vård och omsorg leds av områdeschefer och är organiserat i fyra områden med 85 platser inom särskilda boenden för äldre och dementa, 16 platser inom korttidsvård, dagvård och hemvård inklusive nattpatrull. LSS och socialpsykiatrin leds av en avdelningschef och består bland annat av tre gruppboenden, daglig verksamhet, personliga assistenter samt stödboende och dagverksamhet Aktiviteten inom socialpsykiatrin. Gruppboende LSS LSS, Lagen (193:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, ska garantera dem som har omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. LSS ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. Stödet ges i form av olika insatser. En insats kan t ex vara personlig assistent, kontaktperson eller en särskilt anpassad bostad. Meningen är att stödet ska anpassas till den som behöver det och utformas så att den funktionshindrade får möjlighet att leva som andra. Den dagliga verksamheten är inrymd i LSS-enhetens lokaler på Jössevägen i Åmotfors. Verksamheten är uppdelat i två enheter, Kulan och Patronen Bostadsformer finns som servicebostad, gruppbostad och särskilt anpassad bostad. Korttidsboende och bostad med särskild service finns för både barn/ungdomar och vuxna med funktionshinder. Bostad med särskild service är en gruppbostad med personal dygnet runt. Äldreboende Kommunen driver boende för olika typer av vård och omvårdnadsbehov, exempelvis servicelägenheter, korttidsboende, gruppboenden för åldersdementa och för somatiskt långtidssjuka. Enhet Adress Typ av boende Antal lgh Petersborgsvägen 1, Gunnarsbygården Charlottenberg Demensboende 9 Petersborgsvägen 1, Klockargården Charlottenberg Demensboende 8 Tallmogården Petersborgsvägen 1, Charlottenberg Demensboende 8 Hiernegården Kvarnforsplan 6, Koppom Demensboende 8 Äldreboende 8 Korttidsboende demens 5 Älvgården Föreningsgatan 2, Åmotfors Äldreboende 32 23

24 Petersborg Gustaf Schröders väg 2 B, Charlottenberg Äldreboende 16 Korttidsvården Älvuddsgatan 17, Åmotfors Korttidsboende 12 Måsvägen Måsvägen 6, Åmotfors Gruppboende LSS 6 Svanen Svanvägen 2, Åmotfors Gruppboende LSS 4 Åsen Åsvägen 4 B, Åmotfors Gruppboende LSS 7 Servicehuset Gustaf Schröders väg 2 A, Charlottenberg Ordinärt boende 24 Servicehuset Kvarnforsplan 4, Koppom Ordinärt boende 16 Servicehuset Föreningsgatan 2, Åmotfors Ordinärt boende 24 Figur 8: Kommunala vårdboenden i Eda kommun Hemtjänst Hemtjänst ges till personer som på grund av funktionshinder är i behov av hjälp och stöd i den dagliga livsföringen och som inte kan tillgodoses på annat sätt. Till hemvårdens uppgifter hör både personlig omvårdnad och insatser av servicekaraktär som präglas av individuell utformning där egna resurser tillvaratas. Hemsjukvård innebär hjälp av sjuksköterska/distriktssköterska kan ges vid medicinska behov som tillgodoses i hemmet när brukare inte kan ta dig till vårdcentralen. Eda kommun erbjuder hemtjänst och hemsjukvård till ca 200 brukare. 24

25 Barn och utbildning Verksamheten Bildning omfattar förskola, pedagogisk omsorg (fd familjedaghem), förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, Svenska för invandare, musikskola, biblioteksverksamhet, kultur, fritid, turism och folkhälsa. Grundskola, inklusive förskoleklass, fritidshem och särskola, omfattar all skola och barnomsorg som berör barn/unga 6-16 år. Gymnasieskola inklusive vuxenutbildning och SFI omfattar all utbildning som berör unga år samt, från 20 år vuxenutbildning och svenska för invandrare. Förskolor Förskola Område Regi Grottan Charlottenberg Kommunal Gullvivan Charlottenberg Kommunal Pillret Charlottenberg Kommunal Solrosen Charlottenberg Kommunal Droppen Bysjön Kommunal Brobacken Koppom Kommunal Nova Koppom Kommunal Blåsippan Åmotfors Kommunal Nyckelpigan Åmotfors Kommunal Äventyret Åmotfors Kommunal Kohagen Adofsfors Kommunal Duvan Skillingfors Kommunal Figur 9: Förskolor i Eda kommun Grundskolor Skola Årskurs Antal elever Fritidshem Regi Adolfsfors skola F X Kölabyggdens uppväxtcenter Gunnarsbyskolan F X Kommunal Gärdesskolan F X Kommunal Hierneskolan * F X Kommunal Gunneruds skola F-3 Kommunal Sösia ** Special Kommunal * Integrerad särskola ** Särskild verksamhet för ungdomar som alternativ till sedvanlig skolgång Figur 10: Grundskolor i Eda kommun Gymnasieskolor Eda kommun driver en gymnasieskola som erbjuder 3-åriga program inom Restaurang & livsmedel, Hotell & turism, Industriteknik samt 4-årig gymnasiesärskola. På Eda gymnasieskola bedrivs dagstidsstudier för ca 100 studenter och sysselsätter ca 20 lärare. På särskolan finns även möjlighet till internatboende. 25

26 Riskinventering I riskinventeringen har bedömning gjorts utifrån risk- och skyddsobjekt inom kommunens geografiska område samt möjliga händelser som kan få negativa konsekvenser på människors liv och hälsa, samhällsfunktioner, miljö eller egendom. Analys av risker och hot Utifrån de hot och risker som identifierats har en grovanalys gjorts för hur dessa kan påverka kommunen och sannolikheten för att de inträffar. Bedömningen av konsekvenser av identifierade hot och risker samt sannolikhet för att de inträffar har gjorts utifrån kriterierna nedan. Begränsade Måttliga Stora Mycket stora Konsekvenser Övergående lindriga obehag. Ingen sanering eller liten utbredning. Ej förstörd egendom. Driftstörning under någon timme Enstaka skadade eller varaktiga obehag. Enkel sanering eller liten utbredning. Delvis förstörd egendom eller driftstörning en dag. Enstaka svårt skadade, svåra obehag. Enkel sanering, stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstörning under flera dagar. Enstaka dödsfall eller flera svårt skadade. Svår sanering eller liten utbredning. Förstörd egendom. Driftstopp i veckor. Flera dödsfall eller10-tals svårt skadade. Svår sanering Katastrofala eller stor utbredning. Förstörd egendom. Driftstopp under längre tid. Figur 11: Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker. Sannolikhet Osanolik Mindre än 1 gång per 1000 år Sällsynt 1 gång per år Liten sannolikhet 1 gång per år Sannolik 1 gång per 1-10 år Mycket sannolik Mer än 1 gång per år Figur 12: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar. 26

27 A B C D E F G H I J Hot Störning i elförsörjning Störning i elektroniska kommunikationer Störning av dricksvattenförsörjning Störning av fjärrvärmeförsörjning Störning av transportsystem (väg och järnväg) Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos) Spridning av kemiska ämnen Spridning av nukleära ämnen Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värden Brand - i samlingslokal eller farlig verksamhet Konsekvens Funktion & Egendom Liv & hälsa Miljö Sannolikhet Mycket stora Stora Begränsade Sannolik Mycket stora Stora Måttliga Sannolik Stora Mycket stora Måttliga Stora Stora Begränsade Sannolik Liten sannolikhet Stora Måttliga Begränsade Sannolik Mycket stora Stora Mycket stora Mycket stora Måttliga Mycket stora Sannolik Sannolik Katastrofala Katastrofala Katastrofala Sällsynt Stora Stora Begränsade Liten sannolikhet Mycket stora Katastrofala Stora Sannolik K Trafikolycka Stora Mycket stora Stora Sannolik L Naturolycka Mycket stora Stora Stora Sannolik M Översvämning Stora Begränsad Måttlig Sannolik N Värmebölja Måttlig Stora Begränsad Sannolik O Kompetensbrist (epidemi, utflyttning, generationsskifte) Figur 13: Grovanalys av identifierade risker och hot. Stora Stora Begränsad Sannolik Riskbeskrivning A. Störning i elförsörjning Eda kommun matas elektriskt från 130 kv via transformatorstationerna i Charlottenberg och Åmotfors. Matning kan ske från två håll, dels från Fortums 130 kv-nät i Värmland och dels via Norge. Både i Charlottenberg och Åmotfors finns dubbla transformeringar från 130 kv varför man kan lägga över last på den kvarvarande transformatorn om den ena slås ut. 130 kv - stationerna matar högspänningsnät på 10 och/eller 20 kv. Inne i Åmotfors och 27

28 Charlottenbergs samhällen är en ganska stor del av nätet slingat varvid det vid enkelfel i högspänningsnätet finns möjligheter att mata hela eller delar av lasten via annan ledning. På landsbygden är det vanligt med radiell matning av högspänningsnätet. Inom Eda kommun finns dock en 20 kv- slinga mellan Åmotfors, Sundhagsfors och Koppom som dessutom innehåller ett antal mindre vattenkraftstationer. Beroende på vattentillgång och lastsituation kan det vid enkelfel finnas möjlighet att reservmata hela eller delar av lasten. Det finns även möjlighet att österifrån mata mindre effekter till Åmotfors och Charlottenberg. Lågspänningsnätet (400 V) är normalt inte slingkopplat vare sig i tätorten eller på landsbygden varför det krävs reservelverk för att kunna mata viktiga laster vid fel på lågspänningsnätet eller på transformeringen till 400 V. Avbrott eller störningar i eldistributionen bedöms få stora konsekvenser på samhällsviktiga funktioner. Majoriteten av styrsystem, kommunikationssystem, produktion, uppgiftslagring m.m. är elberoende och endast ett fåtal funktioner är försedda med reservkraft. Konsekvensen kan även bli stor för människors liv och hälsa då larm till utryckningstjänst, akutsjukvård och polis påverkas eller inte fungerar. Avsaknaden av vissa samhällsfunktioner som upphör utan el kan medföra större skade- och olycksfrekvens, så som belysning (trafikreglerande, gatu- och inomhusbelysning), kommunikation (trygghetslarm, hissar, hjälp till funktionshindrade). Följdhändelser och effekten av störningar i elförsörjningen står även i relation till avbrottets längd, väderlek och årstid. Påverkan på miljön bedöms som begränsad. Ett långvarigt elavbrott vintertid medför bland annat stora svårigheter i varmhållning av bostäder, distribution av vatten och avlopp, tele- och IT-kommunikation för transport och distribution av livsmedel, drivmedel och mediciner. Påverkan på samhället blir därför mycket stor. Sannolikheten för ett omfattande eller/och långvarigt elavbrott i kommunen uppskattas som sannolikt. B. Störning i elektroniska kommunikationer En stor del av samhällsviktiga funktioner styrs eller stöds via elektronisk kommunikation vilket medför att störningar i mobilt eller fast telefonnät samt i nättrafik får mycket stora konsekvenser och försvårar upprätthållandet av drift och verksamhet. Avbrott i kommunikationer kan ge otrygghet och få stora konsekvenser för människors liv och hälsa om framkomlighet per telefon till larmcentral (SOS 112) eller trygghetslarm inte fungerar. Störningar i nättrafik kan möjligen medföra att driftlarm inte går fram till driftjourer eller beredskapspersonal inom VA, fjärrvärme och produktionsindustri. Påverkan på miljön bedöms som begränsad då detta i huvudsak endast rör mindre utsläpp. Sannolikheten för att Eda kommun drabbas av störningar i elektroniska kommunikationer bedöms som sannolik utifrån antalet avbrott och störningar som skett i Sverige under 2000-talet. C. Störning av dricksvattenförsörjning Knappt 60 % av kommunens invånare försörjs med dricksvatten från någon av kommunens fem vattenverk. En störning i dricksvattenförsörjningen påverkar därför en stor del av kommunens invånare och den kommunala verksamheten. Utebliven vattenförsörjning eller otjänligt dricksvatten får mycket stora konsekvenser för viktiga sociala samhällsfunktioner, som skola, barnomsorg, vårdboenden och 28

29 dagverksamhet. Stora personella resurser kommer krävas för att driva daglig verksamhet, hygien (VA, personell och patient), livsmedels- och värmeproduktion Utebliven dricksvattenförsörjning och smitta i dricksvattnet kan ge mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa i svårigheter med hygienhållning, smittspridning och förvärrad sjukdomsbild för svaga individer och riskgrupper. Miljöpåverkan bedöms som stora i det att störningar i vattendistributionen påverkar avlopps- och reningssystemet samt att spridning av bakterier, särskilt vid icke inhemska kulturer, kan påverka det lokala ekosystemet. Med utgångspunkt från att det inträffat flertalet allvarliga störningar i dricksvattenförsörjningen under senaste fem åren i flera Svenska kommuner, orsakat av bakterier, ledningsbrott och sabotage, bedöms det sannolikt att även Eda kommun kan drabbas. Främsta riskerna för störningar i Eda kommuns dricksvattenförsörjning är kontaminering av vatten i ledningsnätet från felhantering, skada på ledningsnätet eller sabotage. Omfattningen av en störning i vattenförsörjningen, till följd av brott på ledningsnät eller felhantering är begränsad då respektive ort har avskild dricksvattendistribution. D. Störning av fjärrvärmeförsörjning Fjärrvärme distribueras av det kommunala bolaget Eda Fjärrvärme AB, som uppför, äger och driver anläggningar och distributionssystem för fjärrvärme, i Åmotfors. För Charlottenberg köper kommunen fjärrvärmedistributionen av ett privatägt bolag, Charlottenberg Energi AB. Kommunen äger, utför underhåll och utbyggnad av distributionsnätet för fjärrvärmen i Charlottenberg. Fjärrvärmekraftverket i Charlottenberg eldas med pellets. Verket i Åmotfors är en del av Åmotfors bruk och eldar hushållsavfall med olja som reserv. Risken för att någon av fjärrvärmeanläggningarna slås ut helt bedöms till liten sannolikhet. Mindre störningar i form av ledningsbrott, bränslebrist eller störningar i elförsörjningen bedöms troliga men små. Konsekvenserna av ett fjärrvärmeavbrott kan bli stora för människors liv och hälsa samt för funktion och ekonomi beroende på årstid. Ett längre avbrott under vintertid kan medföra stora behov av externa värmekällor vilket kan öka brandrisken. Risk finns även för frysskador på ledningsnät med stora ekonomiska följder. Svårigheter att bedriva samhällsvikigt verksamhet i dåligtuppvärmda lokaler kan resultera i evakuering och omorganisering av personal och resurser. E. Störning av transportsystem (väg och järnväg) Kommunen genomskärs av två större transportvägar, riksväg 61 samt järnvägen mellan Stockholm och Oslo. Riksväg 61 är den primära trafikleden mellan Karlstad, Charlottenberg och Kongsvinger. Störningar i trafikflödet och framkomlighet som medför avstängningar på riksvägen kan, beroende på läge, medföra längre omväg över, Ottebol, Adolfsfors-Skillingsfors, Häljeboda och Eda Glasbruk. Vid större omfattande avstängning kan omväg behöva läggas till E18 för större och tyngre transporter till Norge. Sannolikheten för mindre störningar bedöms som mycket stor medan större störningar bedöms sällsynt. De senaste snörika vintrarna visar att känsligheten hos spårtrafiken för väderfaktorer gör 29

30 att det lätt uppstår mindre och större störningar. I dagsläget sker, förutom persontrafik, transporter av skogsråvaror, tankar med farligt gods och annats gods i container regelbundet på järnvägen genom Åmotfors, Charlottenberg och Eda Glasbruk. En större störning i järnvägstrafiken får stora negativa konsekvenser för produktion och industri men även inledningsvis för tjänstefunktioner då tågpendlande personal får svårt att hålla arbetstider. Värmlandstrafik, som driver kollektivtrafiken i Värmland, har flertalet ordinarie busslinjer som med visst komplement mellan Charlottenberg och Karlstad till största del kan ersätta tågtrafik och upprätthålla pendlingsmöjligheterna. F. Spridning av biologiska ämnen (pandemi, epizooti, zoonos) En epizooti är en allvarlig smittsam djursjukdom som har eller kan misstänkas få en stor utbredning. Zoonoser är sjukdomar eller smittämnen som på ett naturligt sätt kan spridas mellan djur och människor. Epidemi är vanligen infektionssjukdomar som med snabb spridning i en tillfällig anhopning eller i ett definierat geografiskt område. Om en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar benämns den pandemi. 13 Risken för epidemier och pandemier ökar i och med att vi blir allt mer mobila i samhället och reser allt mer internationellt. Konsekvenserna av en omfattande sjukdomsutbredning är betydande för samhällsfunktioner som kräver personalresurser och för människors liv och hälsa. Verksamheter som vård, omsorg, skola, livsmedelsproduktion/-distribution och utryckningstjänst kan drabbas svårt av personalbortfall och däri få svårt att upprätthålla acceptabel verksamhetsstandard. Risken för zoonoser bedöms som något lägre än för epizootier då Eda kommun och grannkommunerna, med undantag för Säffle kommun, är övervägande skogsbruksregioner med låg djurhållning och livsmedelsproduktion. Den troligaste spridningen av smittspridning från djur är söderifrån då det inom Säffle kommun finns flertalet producenter av kött, mjölk och ägg. Smitta kan även föras in från Norge via djurtransport eller via människor. G. Spridning av kemiska ämnen Inom kommunens geografiska område finns ett fåtal industrier med depåer vilka kan orsaka gas- eller vätskeutsläpp av farliga kemiska ämnen. Riskkällor i detta sammanhang är även godstransporter via lastbil på väg 61 samt på järnväg, Stockholm- Oslo, bland annat genom Åmotfors och Charlottenberg. Konsekvenserna av ett utsläpp i eller nära tätorterna kan bli mycket stora för människors liv och hälsa samt för miljö. Flera transporter av farligt gods sker årligen i närheten av vatten på väg 61 och järnväg. Beredskap för evakuering, sanering och släckning av kemiska ämnen finns inom räddningstjänsten. Arvika sjukhus har även en beredskapsplan för hantering av skadade och sanering till följd av allvarlig olycka med kemiska ämnen. Utsikten för att en mindre olycka med utsläpp sker ses som sannolik medan det bedöms vara liten sannolikhet att en större och omfattande gas- eller explosionsolycka sker då tillsyner och säkerhetsrutiner är av hög standard kring kommunens farliga anläggningar. Under årens lopp har på många platser i kommunen, mark förorenats av verksamheter och utsläpp. Det finns risk att föroreningarna kan spridas med yt- och grundvatten, och därigenom ytterligare skada miljön. I samband med grävning är det viktigt att känna till eventuella markföroreningar för att inte dessa skall spridas ytterligare. Exempel på områden som är förorenade: Norra Ämterud 1:175 (fd Eda Glasbruk) och Åmotfors 2:65 13 Länsstyrelsen i Värmland 30

31 (Åmotforstippen). Deponier Eda kommuns deponeringsplats för avfall är Lunden Åmotfors och är placerad mitt i mellan de tre tätorterna Charlottenberg, Koppom och Åmotfors. Deponins påverkan på miljön kontrolleras enligt ett fastställt kontrollprogram. Vid en brand på Lundens deponi kan dock ev. stor miljöpåverkan uppstå främst genom brandrök, och även till viss del via släckvattnet. I kommunen finns ett antal nedlagda kommunala avfallsdeponier H. Spridning av nukleära ämnen Nukleära ämnen inom kommunen och i dess närhet begränsas till de mängder som används inom sjukvården. Värmlands landsting och Arvika sjukhus har planer och rutiner för hantering och sanering av patienter som kontaminerats av nukleära ämnen. Intensimeter finns på Räddningstjänstens station i Arvika för distribution till akutsjukvårdspersonal i händelse av utsläpp i samband med olycka. En kärnteknisk olycka eller haveri i Sverige eller Europa skulle kunna medföra katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa samt vår natur och ekosystem i form av radioaktivt nedfall eller strålning. Spridning av nukleära ämnen skulle även kunna få allvarliga konsekvenser i form av förlorat förtroende för samhällsstrukturen och demokratiska värden. Sannolikheten för att Eda kommun ska drabbas av en kärnteknisk olycka är mycket svår att bedöma då det är beroende av politiska lägen i omvärlden, naturliga fenomen (väder och seismografisk aktivitet) och mänskliga faktorn. Efter katastrofen i Japan 2010 har ett internationellt påbud gjorts om förbättrandet av säkerheten på världens kärntekniska anläggningar. Förhoppningsvis minskar detta risken för framtida olyckor. Utifrån säkerheten på svenska kärntekniska anläggningar, effekten av tidigare spridning av nukleära ämnen, avstånd till kärntekniska anläggningar samt transporter genom kommunen bedöms det sällsynt eller osannolikt att Eda drabbas. Närheten till den norska forskningsanläggningen för kärnteknik i Halden medför ingen förhöjd risk då anläggningen är belägen i ett bergrum och utgörs av en mycket liten reaktor. Effekten av bränslet i reaktorn motsvarar ca 1 % av det i Svenska verken. I. Våld och hot mot samhällsfunktion och demokratiska värden Enligt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har var femte politiker blivit hotad på grund av sitt uppdrag. 14 Hot och hot om våld mot kommunala tjänstemän är vanligast mot tillsynspersonal och myndighetsutövande tjänstemän. 15 Hot och våld riktat mot politiker påverkar det demokratiska styret i kommunen och bör ses som mycket allvarligt. Även hot mot tjänste- och myndighetsutövande personal är ett hot mot demokratiska värden inom kommunen. Konsekvenserna av otillåten påverkan är stora både för det politiska utövandet, samhällsvikiga funktioner samt människors liv och hälsa. Påverkan på miljö torde vara begränsad. I Eda kommun har inte hot eller våld riktat mot tjänstemän eller politiker inträffat i någon större utsträckning. Kommunkontoret anordnar regelbundet medborgarundersökningar för att läsa av trender 14 Debattartikel, SKL 15 Otillåten påverkan mot politiker och tjänstemän, Brå 31

32 och svängningar i opinions- och sakfrågor. Säkerhetsrutiner och utbildning av personal i hanterandet av potentiella hotfulla situationer minskar risken. Sannolikheten för att tjänstemän eller politiker utsätts för otillåten påverkan bedöms i nuläget som liten. Beredskap och resurser finns för att snabbt revidera den bedömningen om så erfordras samt vidta skadeförebyggande åtgärder. J. Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal Stor brand i byggnad med farlig verksamhet eller i samlingslokaler innebär mycket stora konsekvenser för funktion och egendom. En omfattande brand på vårdboende eller skola medför en stor förlust samt omfattande omorganisering av resurser för att upprätthålla en viktig samhällsfunktion eller samhällstjänst. En omfattande brand i en byggnad där stort antal människor befinner sig kan innebära katastrofala konsekvenser för berörda på plats samt insatspersonal. Vid brand i farlig verksamhet där risk för utsläpp eller förbränning av farliga ämnen finns blir konsekvenserna allvarliga även för omgivningen. Förbränning av farliga ämnen samt utsläpp från brandbekämpningen kan medföra stora negativa konsekvenser på miljö och vattendrag i omgivningen. I Eda är det två anläggningar som har klassats som Farlig verksamhet av Länsstyrelsen utifrån kap 2 4 i Lagen om skydd mot olyckor. Norma Precision AB Norma Precision AB har minskat sin gasolhantering. Tillståndet för Brandfarlig vara gäller nu för 950 liter att jämföra med tidigare tillstånd på liter gasol. Norma Precision AB hanterar även explosiva varor. Hydro Aluminium Fundo AB På Hydro Aluminium Fundo AB har inte förändringar gjorts i sådan omfattning att beslutet från Länsstyrelsen bör omprövas. Ett antal anläggningar i Eda kommun klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga verksamheter. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men vid olyckor eller otillfredsställande skötsel kan de orsaka stora miljöskador. Följande anläggningar innehar miljöfarliga eller brandfarliga ämnen i sin produktion: Fundo/Nemak Sweden AB, Charlottenberg Gasol Gränshallen, Charlottenberg Ammoniak Norma Precision AB; Åmotfors Gasol och krut Nordic Paper Åmotfors bruk AB Olja, omfattande brand Hilmer Andersson AB; Åmotfors Omfattande brand Collins & Aikman, Åmotfors Omfattande brand 32

33 I kommunen finns flertalet samlingslokaler eller verksamheter som rymmer stort antal människor under samma tak. Samlingslokaler Gränshallen Konsum Charlottenberg Charlottenbergs Shoppingcenter Eurocash Eda Supermarket Thon Hotell Solliden Koppom Lundsbergs bygdegård Gunnarsbyhallen Gillevihallen Gärdeshallen Folkets hus (Hammar, Helgeboda, Charlottenberg och Åmotfors) Kyrkor (Köla, Skillingmark, Eda och Järnskog) Verksamheter som rymmer stort antal människor Gunnarsbyskolan Charlottenberg Hierneskolan Koppom Gärdeskolan Åmotfors Petersborg Älvgården Hiernegården Sannolikheten för omfattande bränder bedöms som sannolik utifrån innevarande brandskydd (byggstandard, rutiner och släckutrustning) i offentliga lokaler och på industrier. Räddningstjänsten bedriver ett systematiskt förebyggande arbete inom kommunal verksamhet och näringsliv genom regelbundna tillsynen och utbildning. K. Trafikolycka Farligt gods transporteras i allt väsentligt på riksväg 61 och på järnväg. Det finns tyvärr ingen täckande information om vilken typ av kemikalier som transporteras på dessa genomfartsleder. Primärt rekommenderas farligt gods genom kommunen till väg 61. Sekundär väg för farligt gods är väg 177, genom Koppom. Utöver transport av farligt gods går årligen åtskillig tunga transporter och persontrafik på riksväg Riksväg 61 är den primära leden för trafiken från Norge. Den utbyggda gränshandeln i kommunen medför en stor trafikbelastning på väg 61 med en årsdygnstrafik på dryga 7000 fordon, varav ca 700 är tung trafik. Vidare söder om Charlottenberg minskar trafikbelastningen till en årsdygnstrafik på ca 5000 fordon, med fortsatt ca 600 tunga fordon. 17 Trafikverket har gjort en revidering av handlingsplan (2008) för riksväg 61 då det krävts nya kostnadsberäkningar samt att de breddningar som föreslagits var mer omfattande än vad regelverket idag kan tillåta. En bärighetsutredning på vägen har också gjorts Information om vägar, Trafikverket 17 Information om vägar, Trafikverket 18 Trafikverket 33

34 En urspårning på järnväg i något av samhällena kan medföra personskador samt spridning av brand och/eller kemiska ämnen, beroende på last. Konsekvenserna av en trafikolycka med farligt utsläpp bedöms som stora för både samhällsfunktioner och miljö samt mycket stora för liv och hälsa. Bedömningen har gjorts utifrån att både riksväg 61 och järnväg går igenom eller nära tätorterna Charlottenberg och Åmotfors samt korsar deras vattenskyddsområden. En trafikolycka med transport av farligt gods inom dessa områden kan orsaka utsläpp som får konsekvenser på människors liv och hälsa direkt alternativt påverkar förorenar upptagningsområdet för kommunens dricksvattentäkt. En urspårning eller anan olycka i centrala Charlottenberg eller Åmotfors kan få stora till mycket stora konsekvenser för människors liv och hälsa. Räddningstjänsten har planerad och övad beredskap mot trafikolyckor samt olyckor med farligt gods olyckor. L. Naturolycka Eda kommun är en del av Värmlands skogsrika område vilket medför känslighet för skogsbränder och hårda vindar. Skogsbränder orsakar stora ekonomiska förluster samt kräver långvariga insatser och stora resurser. Stormar och orkaner kan få mycket stora negativa konsekvenser för samhällets infrastruktur och för drabbade skogsägare. Risk för skred och ras finns på flera håll inom kommunen. Översiktliga karteringar visar att stabilitetsproblem finns längs Vrångsälven, Växälven, Kroppstadälven och Kölaälven. Bebyggelse inom områden med stabilitetsproblem finns i Eda Glasbruk, Åmotfors och Koppom. Konsekvenserna av naturolyckor, storm, ras och skyfall, bedöms som mycket stora då de riskerar att ödelägga, förstöra eller rubba viktiga samhällsfunktioner. Skogsbrand bedöms få stora konsekvenser för enskilda markägare men mindre stor betydelse för viktiga samhällsfunktioner. Miljöpåverkan anses vara stor då ledningsbrott, förbränning och vattenurlakning kan förorena och medföra negativ påverkan på lokala och regionala ekosystem. Frekvensen av skyfall i kommunen och stormar, regionalt och nationellt, påvisar tydlig sannolikhet för naturolyckor. M. Översvämning Eda kommun är rikt på sjöar och vattendrag. Vrångsälven har ett stort upptagningsområde i Hedmarks fylke i Norge och rinner sedan söderut genom Eda och Charlottenberg. Ökade flöden och höga vattennivåer kan påverka samhällets infrastruktur negativt och minska framkomligheten på vägar nära vattendragen. Eda kommun har under 2000-talet även drabbats vid flera tillfällen av rikliga skyfall som orsakat översvämningar i fastigheter, underminerat markytor och påverkat ledningsnät (VA/fjärrvärme). Översvämningskartering En preliminär översvämningskartering är gjord för Vrångälven, Kölaälven, Tannsjön och Askersjön. Översvämningskarteringen är uppbyggd i GIS och omfattar geografisk illustration av översvämmade områden med 1-5 meters höjning av vattennivåer, utifrån kartans höjdkurvor. Möjlighet finns även att addera samhällsviktiga verksamheter till karteringen. 34

35 Figur 14: Översvämningskartering för Charlottenberg. 35

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning 1 En vecka utan lastbilar Konsekvensbeskrivning 2 Var finns vår sårbarhet? Väder Pandemi Terrorattentat Brand Olyckor Källa: öresundskornsortiet.se Bildkälla: Aftonbladet 3 Transportfakta 27,9 miljoner

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

1(7) Avgifter inom vård och stöd 2015. Styrdokument

1(7) Avgifter inom vård och stöd 2015. Styrdokument 1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp - Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-11-26 154 Dokumentansvarig Verksamhetschef vård och stöd Reviderad Kommunfullmäktige 2015-04-29 57 3(7) Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt.

VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. VA som i Vatten och Avlopp. Bekvämt, helt enkelt. I den här broschyren vill vi ge dig sakliga besked om vad det innebär när Mälarenergi har ansvaret för vatten och avlopp hos dig. Vår syn på Vatten och

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Handläggare: Ida Håkansson, Kalmar Brandkår 2009-04-03 FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Brandkåren i Kalmar har påbörjat arbetet med att skriva nya avtal gällande automatlarmen. Det syftar till

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Om föredraget. Det här tänker jag säga. Hoppas ni vill lyssna. Hur säkerhetsforskningen

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet Information för EKO på Södertuna slott den 24 maj 2012 Michael Patrickson Kort om MSB Vi är cirka 850 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn,

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län.

Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands län. RAPPORT 1(5) Risk och säkerhet, Samhällsbyggnad Leif Gustavsson 010-2247297 MSB 651 81 KARLSTAD Rapportering av Bilaga 3, Text. Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i Karlstad, Värmlands

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

Pandemiplanering Boden

Pandemiplanering Boden Pandemiplanering Boden Ingegerd Mannfeldt, Nämndsekreterare Socialförvaltningen Ann-Britt Sundberg, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Socialförvaltningen Tommy Lindvall, Säkerhetssamordnare Översiktsplanering

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys

Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering process och konsekvensanalys Förvaltningsövergripande nivå Förvaltningsnivå Strukturerande verktyg för kommunal klimatanpassningsplanering

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer