Regionalt vårdprogram
|
|
- Karolina Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del I - Översikt Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Medicinskt programarbete Stockholms läns landsting 2008
2
3 Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del I - Översikt Huvudförfattare Olof Flodmark ISBN Utgåva I
4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställare. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården
5 Anna hade träffat honom när hon var au pair i London och genast tjusats av den stormande uppvaktningen från den tio år äldre och framgångsrike börsmäklaren Lucas Maxwell. ( ) I ett snabbt steg, innan Anna hann hejda honom, var han framme vid sin dotter, lyfte henne hårdhänt och skakade henne så kraftigt att Anna kunde höra hennes tänder skallra mot varandra. ( ) Anna kastade sig fram mot Lucas för att skydda Emma, men innan hon hann fram såg hon skräckslagen hur Lucas drämde den lilla barnkroppen in i väggen. Ett otäckt krasande ljud hördes. ( ) Sedan lyfte han upp henne i sina armar igen, som en baby den här gången och tittade på Anna med glansiga, robotliknande ögon. Hon måste till sjukhus. Hon ramlade i trappan och slog sig. Vi måste förklara det för dem. Hon ramlade i trappan. ( ) Lucas upprepade gång på gång: Hon ramlade i trappan. De måste tro på oss, bara vi säger samma sak, Anna. För vi säger väl samma sak, Anna, hon ramlade i trappan, eller hur? ( ) Lucas polisanmäldes, antar jag? Nej. ( ) Du vet hur charmerande Lucas kan vara. Han kollrade bort både läkaren och sjuksköterskorna fullständigt och de tyckte nästan lika mycket synd om honom som om Emma Ur Isprinsessan av Camilla Läckberg
6 - 4 -
7 Förord Fysisk misshandel av späda barn upp till två års ålder är en företeelse i samhället som är mycket vanligare än vi tror och innebär stor tragik. Det beräknas att nära 100 barn per år, under ett års ålder, utsätts för allvarlig fysisk misshandel och en tredjedel misshandlas genom skakning och får hjärnskador, som leder till svåra funktionshinder för resten av livet och i några fall till döden. Vård och omsorg av ett sådant barn kan lågt räknat uppskattas till mellan 20 och 30 miljoner kronor under en 30 årsperiod. Det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och samtidigt medför de allvarligaste skadorna. Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den viktigaste möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett professionellt sätt så att inte bara diagnosen kan bekräftas utan också resultatet kan fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende. Det är också viktigt att fortsätta vidareutveckla metoder för att förebygga barnmisshandel. Huvudpunkterna i vårdprogrammet är riktlinjer för den medicinska utredningsgången, primär och sekundär prevention och uppföljning. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn och denna begränsning anses nödvändig pga utredningens komplexitet. Vårdprogrammet är framtaget av Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset i ett konsensusförfarande med ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens. En referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta har medverkat i arbetet. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av Stockholms medicinska råd den 29 januari Det är vår förhoppning att rekommendationerna i enlighet med vårdprogrammet skall leda till färre misshandlade späda barn, ett bättre samarbete mellan berörda instanser och ett strukturerat omhändertagande och utredningsförfarande. Stockholm i maj 2008 Mona Boström Landstingsdirektör Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör - 5 -
8 - 6 -
9 Innehåll Förord...5 Läsanvisning...9 Inledning...10 Sammanfattning...11 Om vårdprogrammet...13 Förankring...13 Arbetsgrupp...13 Bakgrund...15 Mål, syfte och målgrupper...17 Definitioner...19 Ekonomiska effekter...19 Konsekvensanalys...20 Kvalitetsuppföljning Att misstänka Att misstänka...23 Våga misstänka misshandel...23 Varningssignaler Att ställa diagnos...27 Den svårställda diagnosen...27 Använd diagnoskod ICD-10 Z03.8K...28 Skilda former av fysisk misshandel Att utreda...35 Akuta åtgärder vid misstanke om misshandel...35 Barnmedicinska undersökningar...37 Utredning i slutenvård Att anmäla...61 Anmälan redan vid misstanke...61 Anmälan till Socialtjänsten...62 Vad innebär LVU?...62 Om du låter bli att anmäla...62 Återkoppling från Socialtjänst...63 Anmälan till polismyndigheten...64 Dialog med närstående...64 Kvalitetsåtgärder Etiska överväganden...66 Ska jag anmäla eller inte? Att bemöta närstående...68 Barnperspektiv...68 Kurators roll i samtalen...69 Samtalet med familjen...69 Avlastning för personalen Rättsliga efterspel
10 Förundersökning Åtal och rättegång Sekretess Rättsintyg Mediko-legala aspekter Kvalitetsarbete Kvalitetsåtgärder Regionalt kompetenscentrum Nuvarande samarbete inom hälso- och sjukvården Nuvarande samarbete utanför hälso- och sjukvården Statistik och forskning Internationell statistik Nationell statistik Läs mer fakta om statistik och forskning i fördjupningsdelen! Prevention Utbildning av personal Utbildning av föräldrar Samhällsinformation Referenser Bilaga 1 - Kroppsmall I Bilaga 2 - Kroppsmall II Bilaga 3 - Kortfattat exempel på Rättsintyg - kroppsundersökning Bilaga 4 - Undersökningsprotokoll Bilaga 5 - Utlåtande Bilaga 6 - Rättsitygsmall Bilaga 7 - Glasgow Coma Scale
11 Läsanvisning För att enkelt hitta det du vill läsa om är vårdprogrammet indelat i två delar. Denna del är en översiktsdel och del 2 är en fördjupningsdel. Kapitelindelningen i båda delarna är uppbyggd efter överskrifterna i sammanfattningen. Läs mer i fördjupningsdelen! Förslag till lösning! Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn har många målgrupper och en mängd läsare inom ett otal professioner. För beslutsfattare! Arbetsgruppens avsikt är att du som snabbt och enkelt vill sätta dig in i ämnet misshandel av späda barn läser del 1. Uppföljning! Kommunicera! Samverka! Om du behöver fördjupa dig i ämnet kan du med fördel läsa vidare i del 2 som belyser ämnet barnmisshandel på djupet. T ex hanteringen av det rättsliga efterspelet, medikolegala aspekter, samverkan mellan myndigheter och arbetsgruppens syn på utbildning och prevention förutom samhällsekonomi, prevalens, historik samt diagnosens och utredningens komplexitet. Texterna till vårdprogrammet kan också läsas elektroniskt via samt redigerade på och
12 Inledning Sverige förbjöd barnaga Då infördes den nuvarande regleringen i föräldrabalken som bland annat säger att barn ska behandlas med aktning för sin person och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Trots att Sverige har ett förbud mot barnaga, så blir många barn fortfarande slagna. Det behövs mer information till både blivande föräldrar och föräldrar för att ge dem bättre möjligheter och förutsättningar att bemöta sina barn. Barn behöver också få veta att de har rätt att slippa bli utsatta för aga eller bestraffningar som att bli inlåsta eller tilltalade på ett nedsättande sätt av sina föräldrar. Flera yrkesgrupper som arbetar med eller kommer i kontakt med barn är i dag skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa, men detta fungerar inte alltid i praktiken. Alla vuxna som får kännedom om att ett barn riskerar att fara illa i hemmet måste bli bättre på att uppmärksamma berörda samhällsorgan på detta. Det måste finnas kunskap hos de verksamheter som kommer i kontakt med barn om att socialtjänsten och rättsväsendet har olika uppgifter när ett barn misstänks ha utsatts för ett brott. I dag har nästan alla länder ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, den s k barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Regering och riksdag har det yttersta ansvaret för att barnkonventionen förverkligas i Sverige. Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Det är de vuxna som måste ta ansvar för att barnens rättigheter tillgodoses. Lena Nyberg, Barnombudsmannen Läs mer i fördjupningsdelen om barnperspektiv och barnkonventionen
13 Sammanfattning 1. Att misstänka Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver kunskaper om - företeelsen barnmisshandel och - varningstecken som kan signalera misstanke om barnmisshandel. Med tidigt upptäckt, och adekvata åtgärder kan barnet räddas från en fortlöpande och förödande misshandel. 2. Att ställa diagnos Mer än hälften av de svårt misshandlade barnen har inga yttre tecken på misshandel trots svåra inre skador av vilka hjärnskador är de mest vanliga. Diagnosen bekräftas genom medicinska utredningar med röntgen- och ögonbottenundersökningar samt laboratorieprover. 3. Att utreda Utredning av misstänkt barnmisshandel är en uppgift för regionsjukhus. Utan tillgång till en rad specifika medicinska kompetenser är risken stor att utredningen blir bristfällig eller ofullständig. Det kan leda till att diagnosen förbises och resultaten av utredningen blir oanvändbara i den ofta efterföljande rättsliga processen. 4. Att anmäla Personal inom hälso- och sjukvården har skyldighet att till socialtjänsten anmäla blotta misstanken om att ett barn far illa. En anmälan är förutsättningen för att samhället ska kunna skydda utsatta barn. 5. Etiska överväganden En medicinsk utredning vid misstänkt barnmisshandel innebär alltid svåra etiska överväganden. Det gäller att hela tiden ha barnets bästa för ögonen. 6. Att bemöta närstående Barnets bästa för ögonen utesluter inte kravet på professionell och respektfull behandling av föräldrar eller andra närstående. Det är inte hälso- och sjukvården som utreder vem som kan vara förövaren
14 7. Rättsliga efterspel I de fall den sociala och polisiära utredningen leder till åtal och rättsligt efterspel blir det ofta aktuellt för den behandlande läkaren och ibland sjuksköterskan att uppträda som vittne eller som rättens sakkunnige i en domstolsprocess. 8. Kvalitetsarbete För att säkra god kvalitet i arbetet mot barnmisshandel är det önskvärt med en centralisering av arbetet till regionsjukhusen. Experter inom barnmedicin och angränsande specialiteter inklusive beteendevetenskap, med särskild kompetens inom området, bör engageras i arbetet. Bildandet av särskilda team, s.k. Child Protection Team rekommenderas. Där sådana team finns är det naturligt att teamet tar över det medicinska ansvaret för patienten, samordnar utredningen och sammanställer resultaten för att tillvarata erfarenheter och vidareutveckla specialkompetensen inom området. 9. Statistik och forskning Det saknas god statistik om förekomsten av barnmisshandel. Skälet är delvis att hälso- och sjukvården är obenägen att använda diagnoskoden - Barnmisshandel (Y07.1-Y07.8) eftersom det kan uppfattas som kränkande av föräldrar och vårdnadshavare. Ett sätt att komma undan denna konflikt är att använda diagnoskoden för Observation/Utredning av misstänkt misshandel (Z03.8K). Det vore önskvärt med ett kvalitetsregister baserat på denna diagnoskategori. 10. Prevention Ur ett primärpreventivt perspektiv är föräldrautbildning en effektiv åtgärd för att förebygga misshandel av späda barn. Ur ett sekundärpreventivt perspektiv är god kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal en förutsättning för att upptäcka misshandel av barn. En god medicinsk utredning underlättar diagnossättningen och fungerar som ett underlag i de utredningar som Socialtjänsten och rättsväsendet har att göra. Kapitelindelningen i detta vårdprograms två delar följer rubriknamnen från denna sammanfattning!
15 Om vårdprogrammet Förankring Texterna i detta vårdprogram är skrivna av medlemmar ur Mio-gruppen; gruppen mot misshandel och omsorgssvikt. Till arbetet med texterna har knutits en referensgrupp med representation från alla instanser som ett litet misshandlat barn och dess anhöriga kan möta. Referensgruppens företrädare har löpande lämnat synpunkter på vårdprogrammets innehåll under författandets gång. Det regionala vårdprogrammet har granskats och godkänts av SMR, Stockholms medicinska råd den 29 januari Arbetsgrupp Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) och Karolinska Universitetssjukhuset är ett nätverk av personer med både medicinsk och beteendevetenskaplig kompetens och har under en rad år utgjort ett referensoch kunskapsstöd för sjukvårdspersonal som möter och behandlar det misshandlade barnet utgav denna grupp en klinisk handledning för att bättre upptäcka barn som far illa i allmänhet. Detta mer lokala vårdprogram har rönt stor uppskattning både inom sjukhuset och runt om i Sverige. Författare från Mio-gruppen Olof Flodmark, Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet. Verksamhetschef, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huvudförfattare, Georg Hirsch, Docent, Specialist i ortopedi och barnkirurgi, Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Björn Tingberg, Fil. Mag. Specialistsjuksköterska, Mio-gruppen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Pär-Johan Svensson, Med. Dr., Specialist i barnkirurgi, Överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Bengt Gustavsson, Specialist i Barnneurokirurgi, Överläkare, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Gabriel Otterman, Specialist i barnmedicin, Bitr. Överläkare, SABH, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Medicinskt ansvarig barnläkare, Barncentrum Stockholm,
16 Sylvie Kaiser, Med. Dr., Specialist i barnradiologi, Överläkare, Barnröntgen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Helena Martin, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Marianne Jahnke, Specialist i barnmedicin, f d överläkare, Akutverksamheten, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Margaretha Erixon, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, Brita Rydh, Socionom, Konsultenheten, Barn- och ungdomspsykiatrin, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Lena Jacobson, Docent i barnoftalmologi, Ögonmottagningen, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Eva Åström, Med. Dr., Specialist i barnneurologi, Överläkare, Neuropediatriska kliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Petra Almqvist, Med. Dr., Specialist i rättsmedicin, Chefsöverläkare, Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning, Stockholm, Anita Gustafsson, Dipl. Informatör, Assistent, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Projektledande redaktör. Utöver dessa har följande personer deltagit i arbetet med texterna Lena Nyberg, Barnombudsmannen Margareta Blennow, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Barnhälsovårdsöverläkare, Södersjukhuset, Patrik Lillqvist, Kriminalinspektör, Familjevåldsenheten, Stockholmspolisen, Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen, Anna Skagerberg, Utvecklingssamordnare, Barn- och ungdomspsykiatrin, Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare, Katarina Beech, Processledare, Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, May Blom, Leg. Sjuksköterska, Med. Dr., Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, Referensgrupp och förankring Patrik Lillqvist, Chef för familjevåldsenheten på Polismyndigheten Anders Boman, Verksamhetschef, Akutprogrammet, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Gabriella Eisler, Specialistläkare i pediatrik, Karolinska Universitetssjukhuset Göran Kendorf, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset Jan Rutqvist, Överläkare, Karolinska Universitetssjukhuset
17 Marianne Schedvins, Vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten, Huddinge Barnmottagning Anna Skagerberg, Psykolog, BUP Staffan Janson, Professor, Ledamot i Kommissionen mot Barnmisshandel Åsa Landberg, Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris Zilla Hirsch, Kammaråklagare, Södertörns åklagarkammare Lena Nyberg, Barnombudsmannen, BO Katarina Munier, Utredare/projektledare, Staben, Socialtjänstförvaltningen Projektets styrgrupp Magna Andreen Sachs, Landstingsstyrelsens förvaltning, FORUM, Centrum för vårdutveckling (CVU), Stockholms läns landsting, Ann-Britt Bohlin, Docent, T f. divisionschef, Barndivisionen, Karolinska Universitetssjukhuset, Margareta Blennow, Med. Dr., Specialist i barnmedicin, Överläkare, Barnhälsovårdsenheten, Södersjukhuset, Olof Flodmark, Professor i pediatrisk neuroradiologi Karolinska Institutet, Verksamhetschef, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Huvudförfattare, Anita Gustafsson, Dipl. Informatör, Assistent, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Projektledande redaktör, Monica Lindell-Olsson, Enhetschef, Beställare, Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Illustratör Anna-Carin Andersson, A-C Art & Illustrations Bakgrund Fysisk misshandel av späda barn förekommer oftare än vi vill tro och har ofta katastrofala följder för barnet, dess anhöriga och samhället. Det är kring de yngsta barnen de största kunskapsluckorna finns när det gäller att misstänka, upptäcka och utreda misshandel. Detta gäller för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som samhället i stort. Vårdprogrammet omfattar endast misstänkt fysisk misshandel av späda barn. Denna begränsning anses nödvändig då den medicinska utredningen av små barn är särskilt svår och mycket komplex
18 Den misshandelsform som leder till de svåraste fysiska skadorna är skakvåldet, Shaken Baby Syndrome - Barnskakning. Det är när barnet skakas eller huvudet dunkas mot ett hårt eller mjukt underlag de svåraste skadorna uppstår. Hjärnskador är den helt dominerande följden när späda barn misshandlas på dessa sätt. Skadorna ger bestående men, och rehabiliterande åtgärder är i allmänhet förgäves. Vid båda typerna av misshandel saknas ofta helt andra tecken på yttre våld. Av de barn, under ett års ålder, som överlever skakvåld, undgår endast 7 % bestående men. [1]Hela 85 % får allvarliga, livslånga funktions hinder! Efter första levnadsåret har barnet i regel blivit för stort och skakvåld är ovanligt. Misshandel tar sig då andra former och frakturer på extremiteterna blir då vanligare än allvarliga skallskador. Även andra misshandelsformer såsom försummelse samt Münchausen by proxy beskrivs kort i vårdprogrammet. Misshandelsformerna kräver olika kliniska utredningar medan anmälningsförfarandet är detsamma. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under 30 år. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Det finns inte någon tillförlitlig svensk statistik avseende misshandel av späda barn men det finns engelska siffror som antyder att i Storbritannien utsätts varje år minst ett barn av tusen under fyra års ålder för allvarlig fysisk misshandel som orsakar frakturer, hjärnskada, allvarliga inre skador eller brännskador [2]. De allra flesta små barn som misshandlas är under året och i medel tre till sex månader gamla. Översatt till svenska förhållanden skulle detta kunna innebära att 100 barn varje år blir misshandlade på samma sätt i Sverige. Det finns inget som motsäger en sådan uppskattning eller som antyder att svenska barn skulle vara bättre skyddade än engelska. I Sverige beräknas årligen nära 100 barn, under 1 års ålder, utsättas för allvarlig fysisk misshandel! Under hösten 2006 gav Stockholms läns landsting medlemmarna i Miogruppen vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i uppdrag att utarbeta ett regionalt vårdprogram om hur misstanken om barnmisshandel skall utredas inom hälso- och sjukvården. Då fysisk och psykisk misshandel av barn är ett
19 så komplext och mångfacetterat område har författarna i första hand prioriterat den fysiska misshandeln av de riktigt små barnen. Mio-gruppen är en tvärprofessionell organisation och består av bland andra barnläkare, barnradiolog, barnkirurg, sjuksköterska, psykolog, kurator samt representant från rättsmedicin. Mål, syfte och målgrupper Mål Målet med detta vårdprogram är att: Öka kunskap kring misshandel av späda barn. Förbättra diagnostiken vid utredningen av misstänkt misshandel av späda barn. Syfte Det primära syftet med vårdprogrammet är att förmedla grundläggande kunskaper och fakta kring fysisk misshandel av späda barn upp till ett par års ålder. Förmågan till tidig misstanke om att ett barn kan fara illa och fysiskt misshandlas är helt beroende på individens kunskap om företeelsen. Till detta behövs kännedom om hur en sådan misstanke skall hanteras så att barnet så snart som möjligt får det skydd som krävs för att förhindra fortsatt misshandel och därmed förhindra vidare skador. Det sekundära syftet med vårdprogrammet är att öka kunskaperna om misshandel som sker genom skakning, en företeelse som förutsätter att barnet är litet och inte väger mer än att en vuxen förmår skaka barnet. Andra misshandelsformer förekommer mot så små barn men det är skakvåldet som har störst risk att förbli oupptäckt och som medför de allvarligaste skadorna
20 Mio-gruppen vill med hjälp av detta vårdprogram öka kunskapen kring misshandel av små barn samt skapa landstingsgemensamma: instrument för att öka möjligheterna för hälso- och sjukvårdspersonal inom såväl öppen- som slutenvården att i tid misstänka att ett litet barn under två års ålder kan vara föremål för misshandel, rekommendationer för när, var och hur den medicinska utredningen bör genomföras, rekommendationer för skydd av barnet och stöd till föräldrarna under vistelsetiden inom sjukvården, metoder för hälso- och sjukvårdspersonalens kommunikation och samarbete med socialtjänst och rättsväsende, metoder att förhindra vidare misshandel samt stödja föräldrarna under den ofta mycket långdragna utredningsprocessen som leder fram till diagnos samt planer för prevention. Målgrupper Vårdprogrammet Vid misstanke om fysisk misshandel av små barn har som primär målgrupp all medicinskt skolad personal som kommer i kontakt med små barn: Mödra- och förlossningsvård Barnhälsovård Vårdcentral eller husläkarmottagning Pediatriska specialistmottagningar Akutsjukvården Barnsjukvården Rättsmedicin Viktiga målgrupper är även de samarbetande instanser kring barn som far illa och dess beslutsfattare: Socialtjänst Polis Förskoleverksamhet Rättsväsende; åklagare, advokater, domare m fl Politiker, chefer och övriga beslutsfattare
21 Definitioner Det som överskuggar allt arbete med barn som kan ha misshandlats är svårigheten med definition av begreppet fysisk misshandel. Ett antal oklarheter avseende definitionen ställer omedelbart till bekymmer avseende en rad aspekter; diagnostik, anmälan till socialtjänst, samarbete mellan myndigheter, åtgärder avseende barnets skydd under och efter utredningen, resursfördelning. Med späda barn menas i detta vårdprogram barn som inte uppnått två års ålder men som oftast är yngre än ett år. De allra flesta barn som utsätts för spädbarnsmisshandel är bara mellan två och sex månader gamla! Författarna till vårdprogrammet föredrar att använda samma definition av fysisk misshandel som intresseorganisationen Growing People gör: Fysisk barnmisshandel innebär att en vuxen person orsakar ett barn kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter barnet i vanmakt eller liknande tillstånd. Med barn avses varje människa under 18 år. Definitionen utgår från barnet och skiljer inte på avsiktliga eller oavsiktliga handlingar, skiljer inte heller mellan aktiv och passiv försummelse. Definitionen uttrycker en situation där en vuxen inte uppfyller sitt ansvar mot barnet. Slutligen tydliggörs kränkningens och försummelsens skadliga inverkan på barn. Ekonomiska effekter Barnmisshandel är underdiagnostiserad, underidentifierad och diagnoskoden barnmisshandel används alldeles för sällan i journalhandlingar. Det är därför svårt att beräkna vad de ekonomiska följderna blir för individ, familj och samhälle efter en misshandel. Kostnader för slutenvård på grund av att barnen misshandlats uppskattas vara dubbelt så hög jämfört med barn som legat på sjukhus av annan orsak. Vårdtiden är också dubbel så lång. Dessutom har barn som är inlagda på
22 sjukhus med diagnoskoden misshandel eller omsorgssvikt nio gånger högre mortalitet under vårdtiden än barn som vårdas av andra orsaker [3]. I en studie [4] över den samlade erfarenheten från 11 barnsjukhus i Kanada och 364 barn med en medianålder av 4,6 månader och som misshandlats, rapporterades en mortalitet om 19 % men bland dem som överlevde ansågs vid uppföljning, endast 7 % vara normala medan 85 % var i behov av fortlöpande multidisciplinär vård. Annan internationell forskning visar att de barn som drabbas av traumatisk hjärnskada före två års ålder har en stor risk att drabbas av kognitiva besvär och adaptiva sociala beteendestörningar. De kognitiva besvären är globala i karaktären och inkluderar motoriska, sinnes- och språkliga besvär. [5] Samma forskning visar även att en misshandelsrelaterad hjärnskada har sämre prognos och har allvarligare skador jämfört med hjärnskada på grund av olycksfall. [5] Det kan därför bara spekuleras i att kostnaderna för förlorad arbetsinkomst, habilitering, sjukhusvistelse samt skol- och bostadsanpassningar pga. det livslånga handikappet är mycket höga. Vård- och omsorgskostnaden för ett av misshandel svårt handikappat barn, uppskattas, lågt räknat, till 20 miljoner kronor, baserat på en daglig vårdkostnad om 2000 kronor under en 30 årsperiod. Bortsett från den svåra personliga tragedin utgör omsorgen av dessa barn en stor ekonomisk börda för samhället. Jämfört med de relativt blygsamma kostnader som är förenade med preventivt arbete och inrättande av Child Protection Team och Regionalt kompetenscentrum, som föreslås i detta vårdprogram, är samhällets kostnader för varje misshandlat spädbarn mycket höga men möjliga att i varje fall delvis undvika med förebyggande arbete. Konsekvensanalys Ökad kunskap hos hälso- och sjukvårdens personal är den enda möjligheten att förbättra upptäckten av barn som misshandlas. Den medicinska utredningen måste initieras och genomföras på ett så professionellt sätt att diagnosen kan bekräftas. Resultatet ska kunna fungera som ett objektivt underlag för de utredningar som måste göras av socialtjänst och rättsväsende för att mer i detalj utreda vad som hänt och vem som är förövaren. För att säkra god kvalitet i arbetet mot barnmisshandel är det önskvärt med en centralisering av arbetet till regionsjukhusen. Experter inom barnmedicin och angränsande specialiteter inklusive beteendevetenskap, med särskild kompetens inom området, bör engageras i arbetet. För att tillvarata erfaren
23 heter och vidareutveckla specialkompetensen inom området är bildandet av särskilda team, s.k. Child Protection Team att rekommendera. Där sådana team finns är det naturligt att teamet tar över det medicinska ansvaret, samordnar utredningen och sammanställer resultaten. Att införa och öka användningen av diagnoskoden (ICD-10 Z03.8K) Obeservation/utredning av misstänkt misshandel underlättar för statistik och forskning. Kvalitetsuppföljning Det är av stor vikt att följa upp resultatet av hälso- och sjukvårdens eget arbete såväl ur ett hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv som utifrån det lilla barnets välbefinnande. Indikatorer för att mäta resultat av arbetet med att misstänka, upptäcka och utreda misshandel av späda barn bör finnas landstingsövergripande. Även lokala mätmetoder bör finnas vid varje hälsooch sjukvårdsinrättning som kommer i kontakt med späda barn. Slutligen bör utbildningsinsatser och det preventiva arbetet med barnmisshandel kunna följas upp. Regionala kvalitetsindikatorer Uppföljning av om huruvida ett Child Protection Team är bildat vid sjukhus som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Mäta resultatet av preventionsstudier som har syftet att öka medvetenhet och kunskap kring misshandel av späda barn hos föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal. Mäta effekten av pågående och planerade utbildningsinsatser för att öka medvetenhet och kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonal både inom primärvård samt i den verksamhet inom sjukhusen som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Mäta antalet upptäckta fall av fysisk barnmisshandel. Mäta antalet utredningar som skett enligt vårdprogrammets rekommendationer. Mäta förekomsten av om skriftliga rutiner finns och efterlevs i den verksamhet inom sjukhusen som kommer i kontakt med barnmisshandelsutredningar. Lokala kvalitetsindikatorer Mäta antalet upptäckta fall av fysisk barnmisshandel
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merTINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL
TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte
Läs merDet försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Läs merTecken pfi att barn och ungdomar far /Ila
Tecken pfi att barn och ungdomar far /Ila Ett viktigt steg för att färre barn och ungdomar ska utsättas för misshandel, sexuella övergrepp och omsorgssvikt är att vi upptäcker de som är utsatta. Det handlar
Läs merBarn som far illa Kandidatföreläsning
Barn som far illa Kandidatföreläsning 130913 Liv Lyngå Folsach ST-läkare, Barn och Ungdomsmedicinska Klin. SUS Olof Stuermer Barnhälsovårdsöverläkare, Överläkare i barnpsykiatri, Ystad BARNKONVENTIONEN
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merRegionalt vårdprogram
Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn, Del II - Fördjupning Regionalt vårdprogram Vid misstanke om fysisk misshandel av späda barn Del II - Fördjupning Medicinskt programarbete Stockholms läns
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merBarn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad
Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBarnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa
Barnskyddsmedicin spetskompetens när barn misstänks fara illa Barnveckan 2013-04-24 Karlstad Gabriel Otterman Överläkare, Barnskyddsteamet Akademiska barnsjukhuset gabriel.otterman@akademiska.se Simon
Läs merAHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång. Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell
AHT/ Åsamkat våld Spädbarnsmisshandel Utredningsgång Barnveckan 2017 Johanna Räntfors Lisa Bondjers Åsa Wiksell Barnmisshandel (Barnafrid) Det finns ca 2 000 000 barn i Sverige Kan vara farligt, ibland
Läs merHandlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa
Handlingsplan vid misstanke om våld i nära relationer och barn som far illa Handlingsplanen antagen i november 2014 Det finns ett länkat kunskapsunderlag som stöd Varje verksamhet måste uppdatera / arbeta
Läs merBarn som riskerar att fara illa
Barn som riskerar att fara illa eller Anmälningsskyldigheten -hur gör vi med den? Uppsala 180411 Har du någon gång känt oro för ett barn? Introduktion Att göra en anmälan till socialtjänsten kring ett
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merOm det medicinska programarbetet
Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merWorkshopledare Madeleine Sundell
Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som
Läs merBarns bästa. klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästa - eller? Carin Oldin & Simon Rundqvist 2014 Bikupa Vad innebär Barnkonventionen för dig? - hur märker man att den finns? Olika-Lika BARN DÄR-HÄR DÅ-NU Barnkonventionen
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merEn hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merBarn som far illa ur ett barnperspektiv
Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Läs mer11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i
11 Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om övergreppsmottagning för barn under 13 år i Region Stockholm HSN 2019-0554 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merEn hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.
En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merupprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp Solveig Olofsson, Folktandvården 20130815-20150815 Styrgruppen 2,0 Riktlinjer
Barn som far illa INNEHÅLL: Anmälningsskyldighet... 3 Vad menas med att ett barn far illa?... 4 Vad kan tandvårdspersonal möta?... 5 Rutin vid aktualisering till Socialtjänsten... 7 Rutiner vid upprepade
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merRegionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs merSuicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Läs merMünchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd
Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd Regiondagar i Barnkardiologi Lund 12-11-09 Kati Falk, leg psykolog Animato falkbo@swipnet.se MBP är en vuxenpsykiatrisk diagnos för förövare
Läs merStärk barnets rättigheter och delaktighet
Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merTandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller. Sexuella övergrepp. Definitioner. Definitioner. Varning!
Tandvård för flickor och pojkar som är/varit utsatta för våld och/eller sexuella övergrepp. Hur kan man tänka och förbereda sig? Vad vet vi idag? Kristina Palm, Specialist i Barn - och Ungdomstandvård
Läs merAnmäl vid misstanke om barn far illa
Anmäl vid misstanke om barn far illa Anmäl genast till socialnämnden i barnets hemkommun om vid: fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld vanvård eller försumlig behandling hedersrelaterat våld eller annat
Läs merAnsvarig: Pedodontist Kristina Palm
Rutiner vid oro för att ett barn far illa eller riskerar fara illa Rutiner vid oro för misshandel och/eller övergrepp Rutiner vid upprepade uteblivanden från tandvårdsbesök Ansvarig: Pedodontist Kristina
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merAlla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merHur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland
Hur arbetar Folktandvården med barn som far illa? Eva-Karin Bergström Folktandvården Västra Götaland Kan folktandvården upptäcka barn som far illa? Child protection and the dental team www.cpdt.org.uk
Läs merVem hjälper unga utsatta för sexuella övergrepp?
sexuella övergrepp? Hotell Riverton 4 maj 2012 Gynakuten Sahlgrenska Sjukhuset Carina Iloson centrumöverläkare Bakgrund Lagförändring 1 april 2005 ökat antal våldtäkter (Brottsbalken 6 kap) Kvinnan möter
Läs merBarnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården
Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Läs merVid misstanke om att barn far illa
Vid misstanke om att barn far illa Handlingsplan Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Handlingsplan Utbildning Utbildnings- och 2017-12-31 omsorgsutskottet Upprättad av Fastställd/upprättad
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Den här skriften vänder sig till dig som är anställd inom verksamhet i Gävleborgs län vars arbete berör barn och ungdomar. En informationsskrift från Barnahus
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merBemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen
Läs merTill dig som just fått barn. När barnet skriker se
Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt
Läs merLikabehandlingsplanen
1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN
LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 VÅR VISION ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och accepteras för den de är. Föräldrar ska känna tillit och förtroende när
Läs merKansliet. Susann Swärd
2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merRiktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad
1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Bilaga 16 Riktlinjer för hantering av fel och brister, samt allvarliga missförhållanden, Lex Sarah, inom socialförvaltningen, Vaxholms stad Bakgrund och syfte Människor som bor och
Läs merSVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA!
Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn SVÅR A SE ANSVAR A HANDLA! Helena Hansson, lektor i socialt arbete Socialhögskolan, Lunds universitet samt Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merSocialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete
Läs merRiktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merRutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år
1 (5) Särskilda Vårdfrågor Tandvård RUTIN UTEBLIVANDE BARN Rutin vid uteblivande från tandvårdsbesök avseende barn till och med 17 år Innehåll Barns rätt till tandvård... 1 Orosanmälan till socialtjänsten...
Läs merAllvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Läs merUtbildning BHV juridik
Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och
Läs merBarns som utsätts för fysiska övergrepp
Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och
Läs merRapport - Uppföljning av diskriminering eller annan kränkande behandling FSKF
SIGNERAD 2015-09-01 Malmö stad Förskoleförvaltningen 1 (5) Datum 2015-09-18 Vår referens Mats Ahlin Planeringssekreterare mats.ahlin@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport - Uppföljning av diskriminering eller
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs mer2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merPatientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.
1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merPlan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
Läs merBeroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Läs merVAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP
VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att
Läs mer