FörbättringSarbEtEn med patienten i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FörbättringSarbEtEn med patienten i centrum"

Transkript

1 På bättringsvägen FörbättringSarBETEN med patienten i centrum 1

2 På bättringsvägen 2 3

3 På bättringsvägen FörbättringSarbETEN med patienten i centrum 2007 Norbottens läns landsting Text: Klara Verba, Anders Westerberg Formgivning och illustration: Weinz at Work, Ulrika Weinz Foto: Erik Holmstedt Tryck: Luleå Grafiska AB, Luleå 2007 ISBN Denna bok är tryckt på miljögodkänt papper 4 5

4 Innehåll Våga förändra och pröva nya vägar för att göra vården bättre 9 Ögonkliniken har fått pris för sitt förbättringsarbete 44 Det går inte att förändra i blindo 11 Kortare väntetider och minskad oro för patienter med bröstcancer 15 Små förändringar gav snabbt kortare köer till MR-röntgen, men När läkarna vågar lämna sjukhuset 22 Krafttag för en bättre diabetesvård 26 Livlina för äldre 29 Bättre vård vid livets slut 39 Enkla lösningar minskade infektionerna 47 Champagnekorkarna smällde när kön var borta 52 Alla har varit med på förbättringsvägen 57 Etik ett sätt att utveckla vården och varandra 61 Bättre akutmottagningar i hela landet 66 Bättre Strokesjukvård

5 Våga förändra och pröva nya vägar för att göra vården bättre Den medicinska utvecklingen går snabbt; nya behandlings- och operationsmetoder, nya läkemedel ger hela tiden nya och förändrade förutsättningar för sjukvården. Vi människor förändras också. Vi blir mer och mer medvetna sjukvårdskunder; kräver mer information, vill ha personligare service, ifrågasätter och ställer krav. För att möta nya och förändrade krav har sjukvården stuvats om och omorganiseras många gånger. Syftet har varit vällovligt, men det har visat sig att det ofta inte varit tillräckligt. För att åstadkomma varaktighet och verklighetsförankring, arbetar vi sedan några år mer jordnära med verksamhetsutveckling som har tydlig fokus på patienten. Ett 8 9

6 lärandestyrt, systematiskt förbättringsarbete är i det sammanhanget ett nytt kunskapsområde som utvecklats betydligt på senare år och nu också fått fotfäste på bred front. Grunden för vårt sätt att tänka är att det finns mycket kunskap och erfarenhet hos all personal som är viktig att ta tillvara på bästa sätt. Med ett systematiskt förbättringsarbete som bygger på medarbetarnas engagemang frigörs kreativitet som gör vården bättre, minskar köer och ökar trivseln på jobbet helt enkelt därför att patienterna är mer nöjda. På det sättet har tillgängligheten förbättrats och vi har höjt kvaliteten i flera avseenden, såväl de medicinska omvårdnadsresultaten som säkerheten för patienterna. För att nå dessa resultat krävs att ledningen på alla nivåer är drivande i förbättringsarbetet. I den här skriften har vi samlat några exempel på förbättringsinsatser i den norrbottniska sjukvården. Avsikten är att sprida goda idéer och initiativ, inspirera andra att ta tag i de problem de upplever. Men lösningar som passar på en arbetsplats kan inte utan vidare införas på en annan. Varje situation är unik och kräver sina egna åtgärder. Därför är inte alltid lösningen i sig det intressanta utan hur man tog sig dit och hur det påverkat vårdens kvalitet och arbetsklimatet. I många fall har förbättringsarbetena inneburit att man byggt in en problemlösarmentalitet hos personalen som varit välgörande för alla, såväl patienter som personal. Systematiskt förbättringsarbete ger en metodik för förbättringar som kan används i stort som smått. Grunden är att ha tydliga mål som ska uppnås för patienterna. Resultaten inom varje område ska fylla kraven på en vård som är tillgänglig, säker, evidens- eller faktabaserad, kvalitativt likvärdig, jämlik och effektiv. Det är resultaten som räknas. Min uppmaning till alla som arbetar i vården är att våga förändra, gräv där ni står och ta tag i problemen och det är tillåtet att misslyckas och pröva andra vägar. Min roll i det här sammanhanget är att undanröja hinder så att förbättringsarbetet förankras i hela organisationen. Elisabeth Holmgren, Landstingsdirektör Det går inte att förändra i blindo Att förändra en verksamhet är lätt. Erfarenheten visar att den sorts data som verksamheten själv har omedelbar nytta av i det prak- Men hur vet man att förändringarna också leder till verkliga förbättringar? Och hur ska man kontrollera att en förbättring i en del av verksamhede patientarbetet behövs färska uppgifter i nutid tiska förbättringsarbetet ofta saknas. I det löpanten inte leder till försämringar i andra delar? för att de som arbetar i verksamheten snabbt ska Svaret är att man måste mäta både före och få ett kvitto på vad de gör och hur det går med efter och man måste jobba metodiskt. förändringarna. Då kan man reagera och korri

7 gera när det behövs. Därför är det viktigt i allt vas i praktiken samtidigt som man noterar even- Metoden bygger på att det finns kunskap bland förändringsarbete att själva ta fram data och sta- tuella oförutsedda händelser eller avvikelser. personalen som inte tillämpas i tillräckligt stor tistik. Det finns olika sätt att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Det är framför allt två metoder som med framgång används inom Norrbottens läns landsting; PDSA-cirkeln och Genombrottsmetoden. Båda bygger på principen att arbetet sker stegvis efter en mall som kan upprepas hur S (study), studerandefasen då resultatet av förändringen analyseras och jämförs med det man ville uppnå. A (act), agerarfasen då man tar ställning till vad som ska ske i nästa steg, beroende på det resultat man fick. omfattning i vardagsarbetet. Genom att fastställa tydliga, patientfokuserade mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder till förbättringar. Genombrottsmetoden finns i många varianter, men alla har ett antal gemensamma hörnstenar: många gånger som helst, tills man uppnår önskat resultat. PDSA-cirkeln PDSA-cirkeln är ett lärandestyrt arbetssätt som från början utvecklats av forskare och praktiker i andra branscher och som under 1990-talet mer systematiskt började tillämpas inom hälso- och sjukvården för att åstadkomma verkliga förändringar. Cirkeln består av fyra delar: P (plan), en planeringsfas där det viktigaste är att sätta upp en hypotes eller ett mål kring vad man tror att förändringen ska åstadkomma. Förbättringsmodellen har senare kompletterats med tre frågor som ska besvaras, nämligen: Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? och Vilka förändringar kan leda till en förbättring?. Förbättringsmodellen är ett hjälpmedel för att få struktur på förbättringsarbetet genom att sätta mål. att mäta över tid. att pröva nya arbetssätt som bygger på kunskap, eller egna och andras idéer och erfarenhet. att testa dessa idéer i liten skala enligt Genombrottsmetoden Den så kallade genombrottsmetoden introducerades i Sverige i slutet av 1990-talet. Den har utvecklats av The Institute for Healthcare Improvement i Boston. Det är ett sätt att arbeta med förbättringar systematiskt och lärandestyrt för att snabbt sprida kunskap och bättre praxis. Helt enkelt att minska gapet mellan det man egentligen Förbättringarna bygger på vetenskaplig kunskap och praktiska erfarenheter (evidens). Förändringarna prövas/testas så att man vet att de passar den egna verksamheten innan man beslutar att införa dem. Man gör småskalig tester som tillåter förändringarna att växa in i verksamheten. Resultaten av förändringsarbetet mäts och redovisas i diagram över tiden. Team från liknande verksamheter samarbetar för att lära av varandra. Genombrottsprojekt inleds ofta med ett lärande- D (do), genomförandefasen då förändringen prö- systematiken i PDSA-cirkeln. vet och det man gör. seminarium där projektdeltagarna får hjälp med 12 13

8 att sätta upp mål och formulera idéer om hur målen ska nås. Sedan följer en arbetsperiod då idéerna prövas under kort tid i liten skala. Idéerna förfinas tills man säkert vet att förändringen verkligen leder till en förbättring. Lärandeseminarier och arbetsperioder varvas 3-4 gånger och avslutas med en slutredovisning. De lärande seminarierna blir också ett sätt att utbyta erfarenheter med andra team och för att planera nya tester. På så sätt blir inte förbättringsresultaten isolerade öar, utan sprids både inom den egna organisationen och till andra vårdenheter. Dagslända eller bestående förbättring Att arbeta med förändringar som påverkar invanda synsätt, vanor och rutiner är inte alltid lätt. Risken är stor att arbetet gradvis återgår till gamla kända hjulspår. För att undvika detta är det utomordentligt viktigt att man redan från början involverar alla i arbetslaget. Det måste också finnas tid avsatt för projektuppgifter, mätningar och redovisningar. Och när man väl börjar arbeta på ett nytt sätt är det viktigt att prata om hur man ska förhindra återgång till gamla rutiner eller att nya och gamla rutiner lever parallellt. Chefer och arbetsledare har ett särskilt ansvar att stödja hela förändringsprocessen från start till mål. Mer än 200 anställda inom Norrbottens läns landsting har fått utbildning i Genombrottsmetoden och ett 70-tal handledare har trimmats för att stödja de praktiska insatserna på arbetsplatserna. Många anställda har också genomgått en särskild projektledarutbildning som initierats av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Det är ett sätt att kvalitetssäkra arbetet och på sikt bygga in en problemlösarmentalitet bland personalen som ju ytterst har den bästa kunskapen om hur vården ska göras bättre för patienterna. Kortare väntetider och minskad oro för patienter med bröstcancer Sunderby sjukhus behandlar alla kvinnor med bröstcancer i Norrbotten. Det rör sig om runt 150 fall per år. För något år sedan var situationen ohållbar både för patienter och personal. Väntetiden för återbesök var orimligt lång. En första provmätning visade att 26 patienter var mer är tre månader försenade, men det fanns också exempel på väntetider upp till sju månader. Både patienter och personal mådde dåligt. Birgitta Ahlman, vårdchef på kirurgen tog därför initiativ till att formera en arbetsgrupp med representanter för alla yrkeskategorier för 14 15

9 att vända skutan. Den första tiden ägnades åt ana- Följande förändringar genomförts: Standardiserade operationsjournaler har Kirurgkliniken har med samma resurser som ti- lyser och kritiskt granskning av hur man egentligen jobbade och vad som var fel och hur detta kunde åtgärdas. Vi upptäckte att vi varit kolossalt hemma- Minskad handläggningstid för analys av PAD (patologisk anatomisk diagnos) genom ett bättre samarbete med patologerna. införts som sparar tid. Informationen vid besked om bröstcancer har förbättrats. digare lyckats få bort de långa väntetiderna för återbesöken och dessutom stärkt hela bröstcancervården i länet. Och dessutom, som ett kvitto på sina insatser, belönats med ett pris från Sveri- blinda för onödiga och ineffektiva rutiner och gick på i gamla hjulspår, säger Birgitta Ahlman självkritiskt. Med många små förändringar och en bättre planering och arbetsfördelning har vi lyckats påverka hela flödet i verksamheten, från hantering av remisser till hur bröstcancerkonferenserna ska utformas. I princip har alla rutiner setts över och strukturerats om och utvärderats. Genombrottsmetoden är det bästa arbetssättet att förändra som vi prövat. I början fanns en oro hos personalen att detta bara skulle bli ytterligare ett förändringsarbete där man bara skulle Nya rutiner för uppföljning av bröstcancer har införts. Informationen (både muntlig och skriftlig) till patienterna har förbättrats. Gemensamma veckomöten har införts för kirurger, patologer, cancerläkare och mammografiläkare. Mötena innebär att man får en samtidig och enhetlig bedömning av patienten. Tidigare fick man diskutera patienten vid flera tillfällen. Det här är de främsta recepten till vår framgång, förklarar Birgitta Ahlman. Och arbetet fortsätter med nya projekt och förbättringsarbeten. Det är så mycket positivt som kommer fram när man samlas regelbundet och pratar någon timme. Vi har fått en ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter och förbättrat kommunikationer mellan våra verksamheter. ges Kommuner och Landsting. Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Bröstsköterska Anette Gustavsson, sitta av tiden. Men det blev precis tvärtom. Metoden är lätt att förstå och fortsätter av egen kraft därför att testerna och mätningarna av resultaten är så givande. Vi har alla kommit in i ett nytt tän- ST-läkarna har fått kompletterande utbildning och egen mottagning under handledning av specialist. kande och det dyker upp nya idéer hela tiden, me- Sjuksköterskan har fått egen mottagning nar Birgitta Ahlman entusiastiskt. för studie- och lågriskpatienter

10 Små förändringar gav snabbt kortare köer till MR-röntgen, men... Små förändringar i det vardagliga arbetet kan ge leda till stora förbättringar. Ett utmärkt exempel på det är de insatser som gjorts för att korta väntetiderna till undersökningar med magnetkamera (MR) vid Piteå älvdals sjukhus. Men tyvärr visar också erfarenheterna från röntgen i Piteå hur sårbar en lyckad åtgärd kan vara på grund av omständigheter som inte kan förutses. I Norrbotten finns tre MR-kameror; vid sjukhusen i Piteå, Sunderbyn och Gällivare. Kameran i Piteå var den första i länet och togs i bruk redan År 2004 byttes den ut mot en nyare version. En magnetkamera är en dyr investering för landstinget och därför bör den användas ef

11 fektivt inte minst med tanke på att trycket på den här typen av undersökningar är stort. Cirka MR-undersökningar görs varje år vid Piteå älvdals sjukhus. Samtliga MR-undersökningar i länet som utförs under narkos (barn, svårt sjuka, personer med cellskräck med flera) är koncentrerade till Piteå vilket ytterligare ökar belastningen just där. När kökortningsprojektet startade i Piteå under senhösten 2005 visade en analys av kön att den längsta väntetiden för oprioriterade patienter var 6-7 månader. På knappt ett halvår kunde väntetiden halveras genom de förändringar som gjordes! Målet var att komma ner till högst tolv veckors väntan även för oprioriterade patienter. - Vi testade olika sätt att komma till rätta med de långa väntetiderna för undersökningar med vår MR-kamera. Bland annat provade vi med kvällsöppet. Det var i och för sig bra, men vi kom fram till att vi blev lika effektiva genom att införa små förändringar under dagtid, säger Birgitta Scott som då var verksamhetschef vid radiologin i Piteå. Minskningen av väntetiderna nåddes genom att arbetet organiserades på delvis ett nytt sätt med små justeringar av personalens arbetsscheman som innebar att MR-kameran användes hela dagen, även under fika- och lunchraster. Dessutom koncentrerades vissa typer av undersökningar till vissa tider för att slippa ställa om olika undersökningstillsatser, så kallade spolar. Det sparade tid, även om man ibland tvingades ta emot akuta fall. Samtidigt blev röntgensköterskorna mer observanta och såg till att kalla in nya patienter då tider blev avbokade. Allt var frid och fröjd och vi var alla stolta över att vi lyckats korta väntan för patienterna. Men sedan innebar en rad olyckliga omständigheter (sjukdomar bland nyckelpersonal) och ökat remissflöde att kön började växa igen och vi ramlade tillbaka till ursprungsläget, säger Birgitta Scott med lite sorg i rösten. Birgitta är idag verksamhetsutvecklare på division Diagnostik och har i den rollen ett övergripande utvecklingsansvar för radiologin i hela länet. Vi har inte släppt frågan om att förbättra kösituationen för MR-undersökningar. Det är ännu mer viktigt idag när vi märker att MR-remisserna hela tiden tenderar att öka. Nu är vi i full färd med att ta ett helhetsgrepp på MR-undersökningarna i länet och försöka optimera nyttjandet av alla kameror. Med erfarenheterna från Piteå vet vi att vi också måste vara observanta på personalbemanningen och förebygga brister på den kanten, säger avslutningsvis Birgitta Scott och låter hoppfull inför framtiden. PS. Birgitta Scott har varit med länge och följt radiologins utveckling i Norrbotten. Hon var till exempel med och startade mammografiundersökningar av bröst redan 1988 på sjukhuset i Luleå. En undersökningsmetod som betytt mycket för en säker och tidig diagnos av bröstcancer. DS Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Fd Verksamhetschef Birgitta Scott, 20 21

12 När läkarna vågar lämna sjukhuset När läkarna vågar lämna sjukhuset är en bra sammanfattning på ett genombrottsprojekt inom äldrevården i Luleå kommun i samverkan med Sunderby sjukhus som riktat sig till personer med demens. Bakgrunden är den att personalen på kommunens särskilda boenden upplevde att det var svårt att hantera den ängslan och oro som personer med demens och svåra beteendestörningar visade. När en person upplevdes som ohanterlig resulterade det inte sällan att personen i fråga skickades till psykiatrins akutmottagning. Det var ingen bra lösning, men den gav perso- nalen en viss avlastning. Men problemet fanns egentligen kvar. Ett viktigt mål för projektet blev därför att undvika akuta intagningar på sjukhus. I stället skulle personalen på alla sätt försöka hindra den oro och aggression som ligger bakom ett utagerande beteende. Man kom på att det vore bättre att hjälpa den sjuke i sitt boende. Man gjorde det inte lätt för sig. Man valde att låta tio av de svårast sjuka ingå i projektet som valdes ut från sex olika boenden. Vården av demenssjuka kan vara mycket svår och personalen kan många gånger känna stor frustration och maktlöshet. En stor vinst av projektet har blivit en fortsatt samverkan med sjukhusets geriatrik där överläkare Göran Karlsson och neuropsykolog Kjell Fahlander varit engagerade. Samarbetet har numera permanentats och innebär, även fortsättningsvis, att de båda kommer hem till dementa med extremt stora problem där det handlar om speciallisthjälp och alternativ till inläggning. Tillsammans med berörd personal och anhörig går man igenom den enskildes situation och diskuterar fram en bra lösning. En vårdplan upprättas tillsammans med personalen. Denna belyser 22 23

13 situationen runt vårdtagaren ur ett medicinskt/ psykologiskt/socialt perspektiv och mynnar ut i konkreta förslag som följs upp i samarbete med primärvården.. Tack vare medverkan från sjukhusets geriatriska enhet har det blivit en helt annan fokus på som gjordes under hela projekttiden; 210 mätningar per vecka, totalt runt Målet var att 90 procent av de boende som ingick i undersökningen skulle komma ner på måttlig oro, siffran 4 på en 10-gradig skala. Mätningarna var inte bara statistik och siff- Körkort i demensvård Den kanske största vinsten med projektet är de massiva utbildningsinsatser som satts in för att stärka vården av personer med demenssjukdom i hela kommunen. Alla undersköterskor, kommunens sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal demensvården och personalen känner sig också ror. De gav framför allt en helt annan fokusering samt en del handläggare och enhetschefer, totalt mycket tryggare, säger Dagny Wikström som är på den enskildes situation och personalen blev omkring anställda inom äldreomsorgen har arbetsterapeut/demensvårdutvecklare mer observant och kunde förebygga svårare oro fått två dagars utbildning i vård av dementa som Det är verkligen ett genombrott när experter i tid, säger Margareta Eriksson. kommer att följas upp med fortsatta insatser. Som från sjukhuset besöker svårt sjuka äldre i bosta- Många små förändringar, enligt principen en följd av projektet medverkar Göran Karlsson den. För äldre med svår oro och ångest som bor i skyddat boende är det speciellt svårt att tvingas fara runt så mycket. Det förvärrar bara oron, menar Margareta Eriksson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Luleå kommun. Mätningar av oron De har arbetat efter den så kallade Genombrottsmetoden. Man prövar i liten skala, och studerar gräv där du står, visade sig ge mycket bra resultat, som till exempel att vara observant på bordsplaceringen, att en person fick ta med sig katten till boendet, att ta ut boende på kort promenad före sänggående, att inte gå in flera samtidigt till någon som inte gillar det och så vidare, fortsätter Dagny Wikström. Resultatet av samarbetet med sjukhusets geriatrik har varit ett genombrott, såtillvida att och Kjell Fahlander med sina expertkunskaper, tillsammans med Dagny Wikström. Personalen förstår nu bättre demenssjukdomens yttringar. Det är stimulerande att möta personalen som dagligdags arbetar med den här patientgruppen och sätta in det man lärt sig i ett större perspektiv. Även vi har vidgat våra vyer och det känns bra att få ge personalen bättre möjligheter att klara sitt arbete, menar Göran Karlsson och Kjell Fahlan- vården som vi planerar att införa som ett krav för att få jobba med den här patientgruppen. Intresset är stort och sprider sig till andra kommuner i länet, berättar Margareta Eriksson. Vår vårdideologi är att det är de sjuka som i första hand ska ha en bra vardag. Med det följer också att en bra verksamhet ger arbetsglädje för personalen, säger Margareta och Dagny stolta. resultatet. Alla får en chans att komma med idéer. Fungerar det så införs det som ny rutin. Fungerar det inte så förkastas idén utan att någon behöver känna sig illa till mods. Ett viktigt underlag i förbättringsarbetet har varit de mätningar av oro patienter ytterst sällan skickats till geriatrisk avdelning. Däremot finns det fortfarande mycket att göra för att dämpa oro och ängslan hos demenssjuka, bland annat genom fortsatta utbildningsinsatser. der, som tillsammans med Dagny Wikström håller på att ta fram en lärobok i praktisk demenssjukvård för i första hand personal som arbetar med dessa patienter. Vi vill skapa ett slags körkort för demens- Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Arbetsterapeut/Demensvårdutvecklare Dagny Wikström, 24 25

14 Krafttag för en bättre diabetesvård På uppdrag av landstingsledningen inleddes våren 2006 ett omfattande förbättringsarbete för att säkerställa en god diabetesvård i Norrbotten med patientfokus. Bakgrunden till projektet var att patienterna togs omhand på olika sätt beroende på var de bodde och vilken vårdenhet de besökte. Det fanns heller inga gemensamma kvalitetsmått och därför gick det inte att jämföra kvaliteten varken inom länet eller med andra delar av landet. Det gick helt enkelt inte att bedöma om diabetesvården i Norrbotten var bra eller dålig. Arbetet inleddes med en kartläggning av diabetesvården i länet. Ett 40-tal personer som hade att göra med diabetespatienter intervjuades och ett tiotal viktiga förbättringsområden kunde identifieras. Vi hade också att ta hänsyn till att patienterna allt oftare klagade på försämringar. Det gällde brister i tillgänglighet, att de årliga kontrollerna inte följdes, ändrade regler för hjälpmedel, att man inte remitterades, att patienter tappades bort och en hel del annat. Det var alltså läge för att göra något ordentligt, berättar överläkare Ulf Bolsöy, på medicinkliniken vid Gällivare sjukhus och Eva Nyström, utredare inom division Medicin, som tillsammans lett projektet. Bägge var från början noga med en sak, nämligen att projektet Diabetesvård med patientfokus inte skulle bli ännu ett pappersarbete som lades till handlingarna och glömdes bort. Brett engagemang För att få ett brett engagemang bildades 16 arbetsgrupper som representerade alla yrkesgrupper och enheter inom landstinget och kommunerna som har att göra med diabetiker. Grupperna har bestått av diabetessköterskor, fotterapeuter, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer samt dietister som möter diabetiker vid olika tillfällen i livet men även IT-experter som tittat särskilt på det datatekniska stöd som behövs för en god länstäckande diabetesvård. Kommunerna har deltagit med medicinskt ansvariga sköterskor. Sammantaget har cirka 200 personer medverkat. Samarbete har skett med primärvården, medicinenheterna, ögonsjukvården, barn- och ungdomsvården, kvinnosjukvården, kirurgin, ortopedin, tandvården och läkemedelskommittén. Alla som på något sätt har att göra med diabetspatienter har varit med. Länsdiabetesföreningen har varit representerad i en referensgrupp. Många yrkesgrupper har verkligen glatt sig åt projektet och uppmärksamheten. De har sällan blivit tillfrågade om hur de arbetar med sina diabetespatienter, säger Eva Nyström. En gemensam plan Varje yrkesgrupp har sett över patientflöde, hur remisser hanteras, sökt bästa kombination av vetenskap och erfarenhet (evidens), samt gjort en plan för optimal och likvärdig diabetesvård. Arbetet 26 27

15 Nu har dessutom alla enheter som har att göra med diabetespatienter gått med i det nationella diabetesregistret, dit man redovisar diabetesstatistik en gång per år för varje patient. Nu kan vi följa och jämföra kvaliteten på diabetesvården både inom länet och gentemot landet i övrigt. Sammanställningarna är ett viktigt underlag för att se om vi jobbar rätt, säger Ulf Bolsöy. Med de här insatserna kan vi se ljust på länets diabetesvård. Vi kommer att bli mer uppmärk- har letts av Länsgrupp diabetesvård med bred samma på riskpatienter samt kunna ge bättre och medicinsk representation. Länsgruppen har till- likvärdig vård i hela länet. Samtidigt vet vi att sammans med arbetsgrupperna sammanfattat de det kommer att krävas mycket arbete för att göra olika planerna i en handläggningsöverenskom- verklighet av de mål vi nu formulerat och fäst på melse, HÖK, som är en överenskommelse om hur diabetesvården ska fungera i hela länet. Av HÖK:en framgår hur man finner och ut- papper, säger Ulf Bolsöy och Eva Nyström, som är i full färd med att planera sjösättningen av den nya diabetesvården. Livlina för äldre reder länets diabetiker, hur de erbjuds fortsatta kontroller, hur de ska ges en optimal evidensbaserad vård samt hur diabetesvården följs upp och kvalitetsjämförs. En annan viktig del har varit att förhindra att patienter faller mellan stolarna och kommer snett i vården. Av HÖK:en framgår också vem som ansvarar för vad i vårdkedjan. Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Överläkare Ulf Bolsoy, eller Utredare Eva Nyström, Livlina för äldre är en sammanfattande benämning på en rad arbeten som genomförts för att förbättra äldrevården i Norrbotten. Många svårt sjuka med multipla diagnoser och sviktande funktioner som skrivs ut från sjukhuset behöver fortsatt vård, omsorg och rehabilitering. Kostnaderna för sluten och öppen sjukhusvård, primärvård och äldreomsorg för denna patientgrupp är höga. Men insatserna är splittrade. Det finns stora brister i samordningen mellan huvudmännen och helhetslösningar saknas. Patienterna får både undervård och övervård. Överhuvudtaget finns det 28 29

16 brister och problem som har att göra med att flera huvudmän är involverade i äldrevården samt att patienterna inte alltid kan prata för sig utan kommunikationen sker ofta via anhörig. Detta är bakgrunden till genombrottsprojektet Livlina för äldre som initierats av Norrbottens kommuner och landstinget. Fem team med personal från bägge huvudmännen, sammanlagt cirka 35 deltagare, har deltagit i projektet. Vårdbiträden, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare, hemtjänstassistenter, sjuksköterskor och även läkare har arbetat tillsammans med fokus på patientens bästa. Projektet har letts och samordnats av Camilla Andersson, som är verksamhetsutvecklare vid primärvårdsstaben i Luleå, med särskilt uppdrag att arbeta med samordning mellan kommun och landsting. Livlina för äldre startade med ett lärandeseminarium i maj 2006 och avslutades ett år senare med en konferens på Landstingshuset i Luleå då resultaten redovisades. Däremellan har ytterligare två lärandeseminarier hållits. När vi träffades första gången kändes det verkligen att deltagarna kom från två olika huvudmän. Revir bevakades och det gick åt mycket tid till att definiera olika begrepp. Vi jobbade mycket från början med att fokusera vid patientens behov och inte prata i termer om vad var och en gör och inte gör. Då blev det genast mindre konfliktfyllt. Efterhand har det vuxit fram en väldig respekt och tillit till varandra, som bygger på att man fått större kunskaper om vars och ens roll och gemensamt jobbat fram fungerande rutiner och arbetssätt, berättar Camilla Andersson. Projekt 1 - team Gällivare: Säkerställa fortsatt vård och rehabilitering för strokepatienter som skrivs ut från Gällivare sjukhus. För den här patientgruppen görs många insatser av olika vårdgivare som inte alltid är samordnade. Patienten har ingen egen vårdplan som anger mål och vem som ansvarar för vad. Information om patienten når inte alltid de som arbetar närmast den enskilde, det vill säga hemtjänstpersonalen. Det var de problem och brister som projektdeltagarna upplevde. Man satte som mål att strokepatienter som skrivs ut med fortsatta vård- och rehabiliteringsbehov ska ha en individuell vårdplan, samt att patient eller närstående ska känna sig delaktig 30 31

17 i planeringen. Dessutom skulle varje patient ha uppnått något av sina angivna rehabiliteringsmål till 70 procent inom en månad efter utskrivning. Tack vare projektet har den fortsatta vården efter utskrivning klart förbättrats. Patienterna får idag med sig hem en egen skriftlig plan för fortsatt vård och rehabilitering. Primärvård och hemtjänst har uppföljande vårdplanering i hemmet, där kontaktperson även deltar och man har teamträffar en gång i månaden. De är de till synes enkla recepten för en bättre strokeeftervård. Projekt 2 - team Haparanda: Hitta nya arbetssätt inom äldrevården för att förbättra dialogen med anhöriga. Syftet med projektet var att förbättra dialogen med anhöriga till personer som bor på särskilt boende. Personalen mötte ofta kritik från anhöriga att de inte kände sig delaktiga och trygga med vården. Den här situationen ville man förändra. Projektet visade att satsningen på korta men täta kontakter med anhöriga var väl satsad tid och dessutom mycket uppskattat. Den förändring som genomfördes inom projektet var att man helt enkelt tog kontakt med anhöriga inför läkares besök på boendet, för att erbjuda de anhöriga antingen möjlighet att delta vid besöket eller framföra frågor till läkaren om den boendes hälsotillstånd. En återkoppling skedde också efter varje läkarbesök. Projektet ledde till att behovet av läkarinsatser gjordes tydligare och därefter utökades läkartiden på boendet. En annan aktivitet som genomfördes var utbildning för både personal och anhöriga om demenssjukdomar. Projekt 3 - team Kalix: Samordna planeringen av patientens behov så att inte vårdkedjan bryts. Både kommun- och landstingspersonal i Kalix upplevde att utskrivningen av patienter från sjukhuset inte fungerade tillfredsställande trots att det redan fanns olika samverkansgrupper. Revirtänkande, bristande rutiner i kombination med ostrukturerade vårdplanerinsmöten som dessutom tog lång tid gav sammantaget ett dåligt resultat. Missuppfattningar uppstod ofta, många patienter och närstående kände sig otrygga och patienterna förstod inte att de deltagit på en vårdplanering

18 Man satte upp målet att alla patienter/närstående Älvsbyteamet satte som mål att alla som växel- ska få en individuell åtgärdsplan för att minska riktade mål, fungerar även inom vård och omsorg ska få sina behov tillgodosedda direkt efter sam- vårdas ska erbjudas en samordnad individuell fallolyckorna med minst 50 procent. av äldre. ordnad vårdplanering samt tre veckor efter utskrivning. I projektet ville man också skapa en samsyn mellan de olika aktörerna, få struktur på vårdplaneringsmötena och förbättra informationen till berörd personal. Inom projektets ram prövades en rad förbättringar som också lett till varaktiga förändringar. vårdplan (SIV) som kontinuerligt uppdateras. Resultatet är mycket tillfredsställande. Numera görs en SIV för alla som växelvårdas. Vid planeringen deltar distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, områdeschef samt undersköterska från korttids- och memtjänst förutom den enskilde och anhörig. Läkare deltar när det finns De förändringar som införts är bland annat följande: Samtliga boende har riskbedömts. Arbetslaget hålls informerad via arbetsplatsträffar. Halkmattor har införts i alla duschar. Med facit i handen kan jag konstatera att de fem förbättringsprojekten gett många varaktiga avtryck i verksamheterna. Många förbättringar, ofta inte så dramatiska, har gjorts som innebär en bättre vård för de äldre och en tryggare tillvaro för anhöriga. Ett annat viktigt resultat är att personalen hittat bestående kontaktvägar som underlät- Det viktigaste är att en gemensam definition på samordnad vårdplanering har utformats, samt att kriterier har tagits fram när vårdplanering ska göras i hemmet respektive på sjukhuset. särskilda skäl. Den enskilde och anhörig kallas via mail eller telefon. Det ena har gett det andra och en rad förändringar har införts, som steg för steg förbättrat växelvården och samarbetet mellan kommun och landsting. Gångträning för att stärka ben och balans har införts. På rummen är information uppsatt om den enskildes problem och behov. tar samverkan mellan huvudmännen. Dessutom har projekten inneburit en personlig utveckling för många. Och deltagarna känner sig stolta över de förbättringar de medverkat till, sammanfattar Camilla själv stolt Livlina för äldre. Projekt 4 - team Älvsbyn: Genom dessa åtgärder har fallolyckorna mellan Förbättra insatserna för personer som växelvårdas Projekt 5 - team Övertorneå: 2005 och 2006 minskat från 49 till 31, eller med mellan den egna bostaden och korttidsboende. Växelvård mellan det egna hemmet och korttidsboende på Solbacken i Älvsbyn är ett stöd för att kunna bo kvar hemma samtidigt som den anhörige ska kunna återhämta sig. Många yrkesgrupper från olika huvudmän är inblandade i den Minska fallolyckorna i särskilt boende och erbjuda individuella preventiva insatser. Under 2005 ökade antalet fallolyckor alarmerande på de särskilda boendena i Övertorneå kommun. Rutinen att skriva fallrapporter var otydlig och de förebyggande insatserna var inte en na- cirka 37 procent. På kort sikt har målet inte uppnåtts, men med tiden kommer de insatta åtgärderna att slå igenom mer positivt i fallstatistiken. Sammanfattande synpunkter Med resultaten i handen visar det sig att det finns Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Verksamhetsutvecklare Camilla Andersson, enskildes och anhöriges dagliga liv, men ingen turlig del av arbetet. stora möjligheter att utveckla vården för äldre samordning sker där individens mål och förmå- Man satte som mål att alla boende ska riskbe- med omfattande behov. Den framgångsrika ge- gor sätts i förgrunden. dömas för olika typer av fallolyckor samt att alla nombrottsmetoden med tydliga patient/brukarin

19 Ett projekt inom Livlina för äldre Det har varit så roligt och stimulerande Monica Sjölund, arbetsterapeut i Älvsbyns kommun, är en av alla dem som varit med i Livlina för äldre. Hon har medverkat i ett samordningsprojekt mellan landstinget och kommunen för att förbättra insatserna för personer som växelvårdas mellan den egna bostaden och korttidsboende. Ofta handlar det om äldre personer med demens eller som haft en stroke som sätter ned förmågan att klara sig på egen hand. Han/hon är beroende av stöd från anhörig för att kunna bo kvar hemma. Växelvården är inte problemfri för någon av parterna. Den sjuke kan känna sig sviken och den anhörige kan brottas med skuldkänslor för att de inte orkar ställa upp fullt ut. Dessutom finns det risk att viktig information om patientens behov inte fångas upp i alla led. Vad tycker Monica om projektet? Vad har varit de lyckliga stunderna och vad har känts jobbigt? Vilka avtryck har förändringarna gett i verksamheten och hur har situationen förbättrats för den enskilde och dennes anhörige? Ja så här berättar hon själv: Vi har varit sju personer i vår arbetsgrupp, två undersköterskor, områdeschef och jag själv från kommunen samt arbetsterapeut, sjukgymnast och distrikssköterska från primärvården. Från början fastnade vi mycket i diskussioner om olika begrepp; vad menar vi med avlastning, rehabilitering och så vidare. Det var mer våra olika yrkesroller som skilde oss än att vi hade olika huvudmän. Men sedan när vi kom igång har samarbetet flutit bra. Vi upptäckte tidigt att vi många gånger jobbade mot varandra, därför att vi aldrig pratade ihop oss om den enskildes och den anhöriges behov. Genom att införa en samordnad individuell vårdplan löste vi många problem på en gång. Ibland kunde vi tillsammans med den enskilde och anhörige lösa lösa problemet på annat sätt så att växelvård inte alls behövdes. Det har verkligen varit roligt och stimulerande att få träffa annan personal som är involverade i växelvården. Vi har lärt mycket av varandra under resans gång. I en liten kommun som vår känner man ju till varandra, nu har vi också lärt känna varandra. Det mest glädjande är den oerhört fina respons vi har fått av dem som berörs. De är mycket nöjda att få vara med i vårdplaneringen och säga vad de tycker är bästa lösningarna. Ett bekymmer är att få med hemtjänstpersonal i planeringen och uppföljningen. Men det bestående intrycket för mig är att det varit roligt att jobba med utveckling och att små förändringar kan ge stora resultat med fokus på individen, bara man börjar prata med varandra. Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Arbetsterapeut Monika Sjölund, 36 37

20 Bättre vård vid livets slut Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, bedrivs hos både landstinget och kommunerna. Inom landstinget har den palliativa vården högsta prioritet och anses lika viktig som livräddande insatser vid olyckor och andra akuta fall. Under ett års tid har vården i livets slutskede varit i fokus genom en rad förbättringsprojekt runt om i Norrbotten, både inom landstinget och kommunerna och ofta i samverkan. Lisbeth Eriksson, till vardags sjukgymnast vid Sunderby sjukhus, har varit en av projektledarna för detta gigantiska arbete. Anledningen till att vi drog igång det hela var att vi upplevde att den palliativa vården brast 38 39

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009

Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad

Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Skånevård Kryh Division Kirurgi VO Ortopedi Kristianstad Annika Kragh Lisbeth Karlsson Lena Arvidsson Datum 2015-01-30 Version Dnr 1 (5) Slutrapport Sammanhållen vård och omsorg Prestationsmedel äldre

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2

Genombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2 Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Geriatrisk vård för framtiden

Geriatrisk vård för framtiden Lägg grunden för den framtida geriatriska vården! Geriatrisk vård för framtiden Stärk helhetssynen och teamarbetet för den äldre patienten på sjukhuset Så möjliggör du en personcentrerad vård av den geriatriska

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

Bättre vård i livets slutskede

Bättre vård i livets slutskede INBJUDAN till en konferens om Palliativ vård Bättre vård i livets slutskede 17-18 oktober 2006 Nordkalottens konferenscenter i Luleå KONFERENSINFORMATION Konferens: Bättre vård i livets slutskede Plats:

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team :Västberga Syfte med deltagandet i Genombrott God symtomlindring och god livskvalitet tills man dör. Ökad trygghet inför livets slut för de boende och deras närstående. Teammedlemmar Kristina Morin,

Läs mer

Syfte med deltagandet i Genombrott:

Syfte med deltagandet i Genombrott: Team: Östermalmsteamet Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa trygghet för demenssjuka och deras närstående som bor i eget boende med stöd av dagverksamhet. Population: Vi har valt ut 9 demenssjuka

Läs mer

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS

BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS BRA MOTTAGNING SPECIALISTMOTTAGNINGEN PITEÅ ÄLVDALS SJUKHUS Catrin Filipsson Inga-Britt Nordgren Gunbritt Nordberg Mona Eidegren Jan Bergström Doris Öhlund Slutrapport maj 2008 1 Verksamhetsområde Specialistmottagningen

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-03-24 Äldrenämnden Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71 84

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Rapport Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015 Alingsås 2015-05 -01 Christine Sjökvist Kristina Bornhall 1 Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3 2. Sammanfattning...3

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer