FörbättringSarbEtEn med patienten i centrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FörbättringSarbEtEn med patienten i centrum"

Transkript

1 På bättringsvägen FörbättringSarBETEN med patienten i centrum 1

2 På bättringsvägen 2 3

3 På bättringsvägen FörbättringSarbETEN med patienten i centrum 2007 Norbottens läns landsting Text: Klara Verba, Anders Westerberg Formgivning och illustration: Weinz at Work, Ulrika Weinz Foto: Erik Holmstedt Tryck: Luleå Grafiska AB, Luleå 2007 ISBN Denna bok är tryckt på miljögodkänt papper 4 5

4 Innehåll Våga förändra och pröva nya vägar för att göra vården bättre 9 Ögonkliniken har fått pris för sitt förbättringsarbete 44 Det går inte att förändra i blindo 11 Kortare väntetider och minskad oro för patienter med bröstcancer 15 Små förändringar gav snabbt kortare köer till MR-röntgen, men När läkarna vågar lämna sjukhuset 22 Krafttag för en bättre diabetesvård 26 Livlina för äldre 29 Bättre vård vid livets slut 39 Enkla lösningar minskade infektionerna 47 Champagnekorkarna smällde när kön var borta 52 Alla har varit med på förbättringsvägen 57 Etik ett sätt att utveckla vården och varandra 61 Bättre akutmottagningar i hela landet 66 Bättre Strokesjukvård

5 Våga förändra och pröva nya vägar för att göra vården bättre Den medicinska utvecklingen går snabbt; nya behandlings- och operationsmetoder, nya läkemedel ger hela tiden nya och förändrade förutsättningar för sjukvården. Vi människor förändras också. Vi blir mer och mer medvetna sjukvårdskunder; kräver mer information, vill ha personligare service, ifrågasätter och ställer krav. För att möta nya och förändrade krav har sjukvården stuvats om och omorganiseras många gånger. Syftet har varit vällovligt, men det har visat sig att det ofta inte varit tillräckligt. För att åstadkomma varaktighet och verklighetsförankring, arbetar vi sedan några år mer jordnära med verksamhetsutveckling som har tydlig fokus på patienten. Ett 8 9

6 lärandestyrt, systematiskt förbättringsarbete är i det sammanhanget ett nytt kunskapsområde som utvecklats betydligt på senare år och nu också fått fotfäste på bred front. Grunden för vårt sätt att tänka är att det finns mycket kunskap och erfarenhet hos all personal som är viktig att ta tillvara på bästa sätt. Med ett systematiskt förbättringsarbete som bygger på medarbetarnas engagemang frigörs kreativitet som gör vården bättre, minskar köer och ökar trivseln på jobbet helt enkelt därför att patienterna är mer nöjda. På det sättet har tillgängligheten förbättrats och vi har höjt kvaliteten i flera avseenden, såväl de medicinska omvårdnadsresultaten som säkerheten för patienterna. För att nå dessa resultat krävs att ledningen på alla nivåer är drivande i förbättringsarbetet. I den här skriften har vi samlat några exempel på förbättringsinsatser i den norrbottniska sjukvården. Avsikten är att sprida goda idéer och initiativ, inspirera andra att ta tag i de problem de upplever. Men lösningar som passar på en arbetsplats kan inte utan vidare införas på en annan. Varje situation är unik och kräver sina egna åtgärder. Därför är inte alltid lösningen i sig det intressanta utan hur man tog sig dit och hur det påverkat vårdens kvalitet och arbetsklimatet. I många fall har förbättringsarbetena inneburit att man byggt in en problemlösarmentalitet hos personalen som varit välgörande för alla, såväl patienter som personal. Systematiskt förbättringsarbete ger en metodik för förbättringar som kan används i stort som smått. Grunden är att ha tydliga mål som ska uppnås för patienterna. Resultaten inom varje område ska fylla kraven på en vård som är tillgänglig, säker, evidens- eller faktabaserad, kvalitativt likvärdig, jämlik och effektiv. Det är resultaten som räknas. Min uppmaning till alla som arbetar i vården är att våga förändra, gräv där ni står och ta tag i problemen och det är tillåtet att misslyckas och pröva andra vägar. Min roll i det här sammanhanget är att undanröja hinder så att förbättringsarbetet förankras i hela organisationen. Elisabeth Holmgren, Landstingsdirektör Det går inte att förändra i blindo Att förändra en verksamhet är lätt. Erfarenheten visar att den sorts data som verksamheten själv har omedelbar nytta av i det prak- Men hur vet man att förändringarna också leder till verkliga förbättringar? Och hur ska man kontrollera att en förbättring i en del av verksamhede patientarbetet behövs färska uppgifter i nutid tiska förbättringsarbetet ofta saknas. I det löpanten inte leder till försämringar i andra delar? för att de som arbetar i verksamheten snabbt ska Svaret är att man måste mäta både före och få ett kvitto på vad de gör och hur det går med efter och man måste jobba metodiskt. förändringarna. Då kan man reagera och korri

7 gera när det behövs. Därför är det viktigt i allt vas i praktiken samtidigt som man noterar even- Metoden bygger på att det finns kunskap bland förändringsarbete att själva ta fram data och sta- tuella oförutsedda händelser eller avvikelser. personalen som inte tillämpas i tillräckligt stor tistik. Det finns olika sätt att bedriva ett systematiskt förbättringsarbete. Det är framför allt två metoder som med framgång används inom Norrbottens läns landsting; PDSA-cirkeln och Genombrottsmetoden. Båda bygger på principen att arbetet sker stegvis efter en mall som kan upprepas hur S (study), studerandefasen då resultatet av förändringen analyseras och jämförs med det man ville uppnå. A (act), agerarfasen då man tar ställning till vad som ska ske i nästa steg, beroende på det resultat man fick. omfattning i vardagsarbetet. Genom att fastställa tydliga, patientfokuserade mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder till förbättringar. Genombrottsmetoden finns i många varianter, men alla har ett antal gemensamma hörnstenar: många gånger som helst, tills man uppnår önskat resultat. PDSA-cirkeln PDSA-cirkeln är ett lärandestyrt arbetssätt som från början utvecklats av forskare och praktiker i andra branscher och som under 1990-talet mer systematiskt började tillämpas inom hälso- och sjukvården för att åstadkomma verkliga förändringar. Cirkeln består av fyra delar: P (plan), en planeringsfas där det viktigaste är att sätta upp en hypotes eller ett mål kring vad man tror att förändringen ska åstadkomma. Förbättringsmodellen har senare kompletterats med tre frågor som ska besvaras, nämligen: Vad vill vi åstadkomma? Hur vet vi att en förändring är en förbättring? och Vilka förändringar kan leda till en förbättring?. Förbättringsmodellen är ett hjälpmedel för att få struktur på förbättringsarbetet genom att sätta mål. att mäta över tid. att pröva nya arbetssätt som bygger på kunskap, eller egna och andras idéer och erfarenhet. att testa dessa idéer i liten skala enligt Genombrottsmetoden Den så kallade genombrottsmetoden introducerades i Sverige i slutet av 1990-talet. Den har utvecklats av The Institute for Healthcare Improvement i Boston. Det är ett sätt att arbeta med förbättringar systematiskt och lärandestyrt för att snabbt sprida kunskap och bättre praxis. Helt enkelt att minska gapet mellan det man egentligen Förbättringarna bygger på vetenskaplig kunskap och praktiska erfarenheter (evidens). Förändringarna prövas/testas så att man vet att de passar den egna verksamheten innan man beslutar att införa dem. Man gör småskalig tester som tillåter förändringarna att växa in i verksamheten. Resultaten av förändringsarbetet mäts och redovisas i diagram över tiden. Team från liknande verksamheter samarbetar för att lära av varandra. Genombrottsprojekt inleds ofta med ett lärande- D (do), genomförandefasen då förändringen prö- systematiken i PDSA-cirkeln. vet och det man gör. seminarium där projektdeltagarna får hjälp med 12 13

8 att sätta upp mål och formulera idéer om hur målen ska nås. Sedan följer en arbetsperiod då idéerna prövas under kort tid i liten skala. Idéerna förfinas tills man säkert vet att förändringen verkligen leder till en förbättring. Lärandeseminarier och arbetsperioder varvas 3-4 gånger och avslutas med en slutredovisning. De lärande seminarierna blir också ett sätt att utbyta erfarenheter med andra team och för att planera nya tester. På så sätt blir inte förbättringsresultaten isolerade öar, utan sprids både inom den egna organisationen och till andra vårdenheter. Dagslända eller bestående förbättring Att arbeta med förändringar som påverkar invanda synsätt, vanor och rutiner är inte alltid lätt. Risken är stor att arbetet gradvis återgår till gamla kända hjulspår. För att undvika detta är det utomordentligt viktigt att man redan från början involverar alla i arbetslaget. Det måste också finnas tid avsatt för projektuppgifter, mätningar och redovisningar. Och när man väl börjar arbeta på ett nytt sätt är det viktigt att prata om hur man ska förhindra återgång till gamla rutiner eller att nya och gamla rutiner lever parallellt. Chefer och arbetsledare har ett särskilt ansvar att stödja hela förändringsprocessen från start till mål. Mer än 200 anställda inom Norrbottens läns landsting har fått utbildning i Genombrottsmetoden och ett 70-tal handledare har trimmats för att stödja de praktiska insatserna på arbetsplatserna. Många anställda har också genomgått en särskild projektledarutbildning som initierats av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Det är ett sätt att kvalitetssäkra arbetet och på sikt bygga in en problemlösarmentalitet bland personalen som ju ytterst har den bästa kunskapen om hur vården ska göras bättre för patienterna. Kortare väntetider och minskad oro för patienter med bröstcancer Sunderby sjukhus behandlar alla kvinnor med bröstcancer i Norrbotten. Det rör sig om runt 150 fall per år. För något år sedan var situationen ohållbar både för patienter och personal. Väntetiden för återbesök var orimligt lång. En första provmätning visade att 26 patienter var mer är tre månader försenade, men det fanns också exempel på väntetider upp till sju månader. Både patienter och personal mådde dåligt. Birgitta Ahlman, vårdchef på kirurgen tog därför initiativ till att formera en arbetsgrupp med representanter för alla yrkeskategorier för 14 15

9 att vända skutan. Den första tiden ägnades åt ana- Följande förändringar genomförts: Standardiserade operationsjournaler har Kirurgkliniken har med samma resurser som ti- lyser och kritiskt granskning av hur man egentligen jobbade och vad som var fel och hur detta kunde åtgärdas. Vi upptäckte att vi varit kolossalt hemma- Minskad handläggningstid för analys av PAD (patologisk anatomisk diagnos) genom ett bättre samarbete med patologerna. införts som sparar tid. Informationen vid besked om bröstcancer har förbättrats. digare lyckats få bort de långa väntetiderna för återbesöken och dessutom stärkt hela bröstcancervården i länet. Och dessutom, som ett kvitto på sina insatser, belönats med ett pris från Sveri- blinda för onödiga och ineffektiva rutiner och gick på i gamla hjulspår, säger Birgitta Ahlman självkritiskt. Med många små förändringar och en bättre planering och arbetsfördelning har vi lyckats påverka hela flödet i verksamheten, från hantering av remisser till hur bröstcancerkonferenserna ska utformas. I princip har alla rutiner setts över och strukturerats om och utvärderats. Genombrottsmetoden är det bästa arbetssättet att förändra som vi prövat. I början fanns en oro hos personalen att detta bara skulle bli ytterligare ett förändringsarbete där man bara skulle Nya rutiner för uppföljning av bröstcancer har införts. Informationen (både muntlig och skriftlig) till patienterna har förbättrats. Gemensamma veckomöten har införts för kirurger, patologer, cancerläkare och mammografiläkare. Mötena innebär att man får en samtidig och enhetlig bedömning av patienten. Tidigare fick man diskutera patienten vid flera tillfällen. Det här är de främsta recepten till vår framgång, förklarar Birgitta Ahlman. Och arbetet fortsätter med nya projekt och förbättringsarbeten. Det är så mycket positivt som kommer fram när man samlas regelbundet och pratar någon timme. Vi har fått en ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter och förbättrat kommunikationer mellan våra verksamheter. ges Kommuner och Landsting. Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Bröstsköterska Anette Gustavsson, sitta av tiden. Men det blev precis tvärtom. Metoden är lätt att förstå och fortsätter av egen kraft därför att testerna och mätningarna av resultaten är så givande. Vi har alla kommit in i ett nytt tän- ST-läkarna har fått kompletterande utbildning och egen mottagning under handledning av specialist. kande och det dyker upp nya idéer hela tiden, me- Sjuksköterskan har fått egen mottagning nar Birgitta Ahlman entusiastiskt. för studie- och lågriskpatienter

10 Små förändringar gav snabbt kortare köer till MR-röntgen, men... Små förändringar i det vardagliga arbetet kan ge leda till stora förbättringar. Ett utmärkt exempel på det är de insatser som gjorts för att korta väntetiderna till undersökningar med magnetkamera (MR) vid Piteå älvdals sjukhus. Men tyvärr visar också erfarenheterna från röntgen i Piteå hur sårbar en lyckad åtgärd kan vara på grund av omständigheter som inte kan förutses. I Norrbotten finns tre MR-kameror; vid sjukhusen i Piteå, Sunderbyn och Gällivare. Kameran i Piteå var den första i länet och togs i bruk redan År 2004 byttes den ut mot en nyare version. En magnetkamera är en dyr investering för landstinget och därför bör den användas ef

11 fektivt inte minst med tanke på att trycket på den här typen av undersökningar är stort. Cirka MR-undersökningar görs varje år vid Piteå älvdals sjukhus. Samtliga MR-undersökningar i länet som utförs under narkos (barn, svårt sjuka, personer med cellskräck med flera) är koncentrerade till Piteå vilket ytterligare ökar belastningen just där. När kökortningsprojektet startade i Piteå under senhösten 2005 visade en analys av kön att den längsta väntetiden för oprioriterade patienter var 6-7 månader. På knappt ett halvår kunde väntetiden halveras genom de förändringar som gjordes! Målet var att komma ner till högst tolv veckors väntan även för oprioriterade patienter. - Vi testade olika sätt att komma till rätta med de långa väntetiderna för undersökningar med vår MR-kamera. Bland annat provade vi med kvällsöppet. Det var i och för sig bra, men vi kom fram till att vi blev lika effektiva genom att införa små förändringar under dagtid, säger Birgitta Scott som då var verksamhetschef vid radiologin i Piteå. Minskningen av väntetiderna nåddes genom att arbetet organiserades på delvis ett nytt sätt med små justeringar av personalens arbetsscheman som innebar att MR-kameran användes hela dagen, även under fika- och lunchraster. Dessutom koncentrerades vissa typer av undersökningar till vissa tider för att slippa ställa om olika undersökningstillsatser, så kallade spolar. Det sparade tid, även om man ibland tvingades ta emot akuta fall. Samtidigt blev röntgensköterskorna mer observanta och såg till att kalla in nya patienter då tider blev avbokade. Allt var frid och fröjd och vi var alla stolta över att vi lyckats korta väntan för patienterna. Men sedan innebar en rad olyckliga omständigheter (sjukdomar bland nyckelpersonal) och ökat remissflöde att kön började växa igen och vi ramlade tillbaka till ursprungsläget, säger Birgitta Scott med lite sorg i rösten. Birgitta är idag verksamhetsutvecklare på division Diagnostik och har i den rollen ett övergripande utvecklingsansvar för radiologin i hela länet. Vi har inte släppt frågan om att förbättra kösituationen för MR-undersökningar. Det är ännu mer viktigt idag när vi märker att MR-remisserna hela tiden tenderar att öka. Nu är vi i full färd med att ta ett helhetsgrepp på MR-undersökningarna i länet och försöka optimera nyttjandet av alla kameror. Med erfarenheterna från Piteå vet vi att vi också måste vara observanta på personalbemanningen och förebygga brister på den kanten, säger avslutningsvis Birgitta Scott och låter hoppfull inför framtiden. PS. Birgitta Scott har varit med länge och följt radiologins utveckling i Norrbotten. Hon var till exempel med och startade mammografiundersökningar av bröst redan 1988 på sjukhuset i Luleå. En undersökningsmetod som betytt mycket för en säker och tidig diagnos av bröstcancer. DS Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Fd Verksamhetschef Birgitta Scott, 20 21

12 När läkarna vågar lämna sjukhuset När läkarna vågar lämna sjukhuset är en bra sammanfattning på ett genombrottsprojekt inom äldrevården i Luleå kommun i samverkan med Sunderby sjukhus som riktat sig till personer med demens. Bakgrunden är den att personalen på kommunens särskilda boenden upplevde att det var svårt att hantera den ängslan och oro som personer med demens och svåra beteendestörningar visade. När en person upplevdes som ohanterlig resulterade det inte sällan att personen i fråga skickades till psykiatrins akutmottagning. Det var ingen bra lösning, men den gav perso- nalen en viss avlastning. Men problemet fanns egentligen kvar. Ett viktigt mål för projektet blev därför att undvika akuta intagningar på sjukhus. I stället skulle personalen på alla sätt försöka hindra den oro och aggression som ligger bakom ett utagerande beteende. Man kom på att det vore bättre att hjälpa den sjuke i sitt boende. Man gjorde det inte lätt för sig. Man valde att låta tio av de svårast sjuka ingå i projektet som valdes ut från sex olika boenden. Vården av demenssjuka kan vara mycket svår och personalen kan många gånger känna stor frustration och maktlöshet. En stor vinst av projektet har blivit en fortsatt samverkan med sjukhusets geriatrik där överläkare Göran Karlsson och neuropsykolog Kjell Fahlander varit engagerade. Samarbetet har numera permanentats och innebär, även fortsättningsvis, att de båda kommer hem till dementa med extremt stora problem där det handlar om speciallisthjälp och alternativ till inläggning. Tillsammans med berörd personal och anhörig går man igenom den enskildes situation och diskuterar fram en bra lösning. En vårdplan upprättas tillsammans med personalen. Denna belyser 22 23

13 situationen runt vårdtagaren ur ett medicinskt/ psykologiskt/socialt perspektiv och mynnar ut i konkreta förslag som följs upp i samarbete med primärvården.. Tack vare medverkan från sjukhusets geriatriska enhet har det blivit en helt annan fokus på som gjordes under hela projekttiden; 210 mätningar per vecka, totalt runt Målet var att 90 procent av de boende som ingick i undersökningen skulle komma ner på måttlig oro, siffran 4 på en 10-gradig skala. Mätningarna var inte bara statistik och siff- Körkort i demensvård Den kanske största vinsten med projektet är de massiva utbildningsinsatser som satts in för att stärka vården av personer med demenssjukdom i hela kommunen. Alla undersköterskor, kommunens sjuksköterskor, rehabiliteringspersonal demensvården och personalen känner sig också ror. De gav framför allt en helt annan fokusering samt en del handläggare och enhetschefer, totalt mycket tryggare, säger Dagny Wikström som är på den enskildes situation och personalen blev omkring anställda inom äldreomsorgen har arbetsterapeut/demensvårdutvecklare mer observant och kunde förebygga svårare oro fått två dagars utbildning i vård av dementa som Det är verkligen ett genombrott när experter i tid, säger Margareta Eriksson. kommer att följas upp med fortsatta insatser. Som från sjukhuset besöker svårt sjuka äldre i bosta- Många små förändringar, enligt principen en följd av projektet medverkar Göran Karlsson den. För äldre med svår oro och ångest som bor i skyddat boende är det speciellt svårt att tvingas fara runt så mycket. Det förvärrar bara oron, menar Margareta Eriksson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Luleå kommun. Mätningar av oron De har arbetat efter den så kallade Genombrottsmetoden. Man prövar i liten skala, och studerar gräv där du står, visade sig ge mycket bra resultat, som till exempel att vara observant på bordsplaceringen, att en person fick ta med sig katten till boendet, att ta ut boende på kort promenad före sänggående, att inte gå in flera samtidigt till någon som inte gillar det och så vidare, fortsätter Dagny Wikström. Resultatet av samarbetet med sjukhusets geriatrik har varit ett genombrott, såtillvida att och Kjell Fahlander med sina expertkunskaper, tillsammans med Dagny Wikström. Personalen förstår nu bättre demenssjukdomens yttringar. Det är stimulerande att möta personalen som dagligdags arbetar med den här patientgruppen och sätta in det man lärt sig i ett större perspektiv. Även vi har vidgat våra vyer och det känns bra att få ge personalen bättre möjligheter att klara sitt arbete, menar Göran Karlsson och Kjell Fahlan- vården som vi planerar att införa som ett krav för att få jobba med den här patientgruppen. Intresset är stort och sprider sig till andra kommuner i länet, berättar Margareta Eriksson. Vår vårdideologi är att det är de sjuka som i första hand ska ha en bra vardag. Med det följer också att en bra verksamhet ger arbetsglädje för personalen, säger Margareta och Dagny stolta. resultatet. Alla får en chans att komma med idéer. Fungerar det så införs det som ny rutin. Fungerar det inte så förkastas idén utan att någon behöver känna sig illa till mods. Ett viktigt underlag i förbättringsarbetet har varit de mätningar av oro patienter ytterst sällan skickats till geriatrisk avdelning. Däremot finns det fortfarande mycket att göra för att dämpa oro och ängslan hos demenssjuka, bland annat genom fortsatta utbildningsinsatser. der, som tillsammans med Dagny Wikström håller på att ta fram en lärobok i praktisk demenssjukvård för i första hand personal som arbetar med dessa patienter. Vi vill skapa ett slags körkort för demens- Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Arbetsterapeut/Demensvårdutvecklare Dagny Wikström, 24 25

14 Krafttag för en bättre diabetesvård På uppdrag av landstingsledningen inleddes våren 2006 ett omfattande förbättringsarbete för att säkerställa en god diabetesvård i Norrbotten med patientfokus. Bakgrunden till projektet var att patienterna togs omhand på olika sätt beroende på var de bodde och vilken vårdenhet de besökte. Det fanns heller inga gemensamma kvalitetsmått och därför gick det inte att jämföra kvaliteten varken inom länet eller med andra delar av landet. Det gick helt enkelt inte att bedöma om diabetesvården i Norrbotten var bra eller dålig. Arbetet inleddes med en kartläggning av diabetesvården i länet. Ett 40-tal personer som hade att göra med diabetespatienter intervjuades och ett tiotal viktiga förbättringsområden kunde identifieras. Vi hade också att ta hänsyn till att patienterna allt oftare klagade på försämringar. Det gällde brister i tillgänglighet, att de årliga kontrollerna inte följdes, ändrade regler för hjälpmedel, att man inte remitterades, att patienter tappades bort och en hel del annat. Det var alltså läge för att göra något ordentligt, berättar överläkare Ulf Bolsöy, på medicinkliniken vid Gällivare sjukhus och Eva Nyström, utredare inom division Medicin, som tillsammans lett projektet. Bägge var från början noga med en sak, nämligen att projektet Diabetesvård med patientfokus inte skulle bli ännu ett pappersarbete som lades till handlingarna och glömdes bort. Brett engagemang För att få ett brett engagemang bildades 16 arbetsgrupper som representerade alla yrkesgrupper och enheter inom landstinget och kommunerna som har att göra med diabetiker. Grupperna har bestått av diabetessköterskor, fotterapeuter, läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer samt dietister som möter diabetiker vid olika tillfällen i livet men även IT-experter som tittat särskilt på det datatekniska stöd som behövs för en god länstäckande diabetesvård. Kommunerna har deltagit med medicinskt ansvariga sköterskor. Sammantaget har cirka 200 personer medverkat. Samarbete har skett med primärvården, medicinenheterna, ögonsjukvården, barn- och ungdomsvården, kvinnosjukvården, kirurgin, ortopedin, tandvården och läkemedelskommittén. Alla som på något sätt har att göra med diabetspatienter har varit med. Länsdiabetesföreningen har varit representerad i en referensgrupp. Många yrkesgrupper har verkligen glatt sig åt projektet och uppmärksamheten. De har sällan blivit tillfrågade om hur de arbetar med sina diabetespatienter, säger Eva Nyström. En gemensam plan Varje yrkesgrupp har sett över patientflöde, hur remisser hanteras, sökt bästa kombination av vetenskap och erfarenhet (evidens), samt gjort en plan för optimal och likvärdig diabetesvård. Arbetet 26 27

15 Nu har dessutom alla enheter som har att göra med diabetespatienter gått med i det nationella diabetesregistret, dit man redovisar diabetesstatistik en gång per år för varje patient. Nu kan vi följa och jämföra kvaliteten på diabetesvården både inom länet och gentemot landet i övrigt. Sammanställningarna är ett viktigt underlag för att se om vi jobbar rätt, säger Ulf Bolsöy. Med de här insatserna kan vi se ljust på länets diabetesvård. Vi kommer att bli mer uppmärk- har letts av Länsgrupp diabetesvård med bred samma på riskpatienter samt kunna ge bättre och medicinsk representation. Länsgruppen har till- likvärdig vård i hela länet. Samtidigt vet vi att sammans med arbetsgrupperna sammanfattat de det kommer att krävas mycket arbete för att göra olika planerna i en handläggningsöverenskom- verklighet av de mål vi nu formulerat och fäst på melse, HÖK, som är en överenskommelse om hur diabetesvården ska fungera i hela länet. Av HÖK:en framgår hur man finner och ut- papper, säger Ulf Bolsöy och Eva Nyström, som är i full färd med att planera sjösättningen av den nya diabetesvården. Livlina för äldre reder länets diabetiker, hur de erbjuds fortsatta kontroller, hur de ska ges en optimal evidensbaserad vård samt hur diabetesvården följs upp och kvalitetsjämförs. En annan viktig del har varit att förhindra att patienter faller mellan stolarna och kommer snett i vården. Av HÖK:en framgår också vem som ansvarar för vad i vårdkedjan. Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Överläkare Ulf Bolsoy, eller Utredare Eva Nyström, Livlina för äldre är en sammanfattande benämning på en rad arbeten som genomförts för att förbättra äldrevården i Norrbotten. Många svårt sjuka med multipla diagnoser och sviktande funktioner som skrivs ut från sjukhuset behöver fortsatt vård, omsorg och rehabilitering. Kostnaderna för sluten och öppen sjukhusvård, primärvård och äldreomsorg för denna patientgrupp är höga. Men insatserna är splittrade. Det finns stora brister i samordningen mellan huvudmännen och helhetslösningar saknas. Patienterna får både undervård och övervård. Överhuvudtaget finns det 28 29

16 brister och problem som har att göra med att flera huvudmän är involverade i äldrevården samt att patienterna inte alltid kan prata för sig utan kommunikationen sker ofta via anhörig. Detta är bakgrunden till genombrottsprojektet Livlina för äldre som initierats av Norrbottens kommuner och landstinget. Fem team med personal från bägge huvudmännen, sammanlagt cirka 35 deltagare, har deltagit i projektet. Vårdbiträden, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare, hemtjänstassistenter, sjuksköterskor och även läkare har arbetat tillsammans med fokus på patientens bästa. Projektet har letts och samordnats av Camilla Andersson, som är verksamhetsutvecklare vid primärvårdsstaben i Luleå, med särskilt uppdrag att arbeta med samordning mellan kommun och landsting. Livlina för äldre startade med ett lärandeseminarium i maj 2006 och avslutades ett år senare med en konferens på Landstingshuset i Luleå då resultaten redovisades. Däremellan har ytterligare två lärandeseminarier hållits. När vi träffades första gången kändes det verkligen att deltagarna kom från två olika huvudmän. Revir bevakades och det gick åt mycket tid till att definiera olika begrepp. Vi jobbade mycket från början med att fokusera vid patientens behov och inte prata i termer om vad var och en gör och inte gör. Då blev det genast mindre konfliktfyllt. Efterhand har det vuxit fram en väldig respekt och tillit till varandra, som bygger på att man fått större kunskaper om vars och ens roll och gemensamt jobbat fram fungerande rutiner och arbetssätt, berättar Camilla Andersson. Projekt 1 - team Gällivare: Säkerställa fortsatt vård och rehabilitering för strokepatienter som skrivs ut från Gällivare sjukhus. För den här patientgruppen görs många insatser av olika vårdgivare som inte alltid är samordnade. Patienten har ingen egen vårdplan som anger mål och vem som ansvarar för vad. Information om patienten når inte alltid de som arbetar närmast den enskilde, det vill säga hemtjänstpersonalen. Det var de problem och brister som projektdeltagarna upplevde. Man satte som mål att strokepatienter som skrivs ut med fortsatta vård- och rehabiliteringsbehov ska ha en individuell vårdplan, samt att patient eller närstående ska känna sig delaktig 30 31

17 i planeringen. Dessutom skulle varje patient ha uppnått något av sina angivna rehabiliteringsmål till 70 procent inom en månad efter utskrivning. Tack vare projektet har den fortsatta vården efter utskrivning klart förbättrats. Patienterna får idag med sig hem en egen skriftlig plan för fortsatt vård och rehabilitering. Primärvård och hemtjänst har uppföljande vårdplanering i hemmet, där kontaktperson även deltar och man har teamträffar en gång i månaden. De är de till synes enkla recepten för en bättre strokeeftervård. Projekt 2 - team Haparanda: Hitta nya arbetssätt inom äldrevården för att förbättra dialogen med anhöriga. Syftet med projektet var att förbättra dialogen med anhöriga till personer som bor på särskilt boende. Personalen mötte ofta kritik från anhöriga att de inte kände sig delaktiga och trygga med vården. Den här situationen ville man förändra. Projektet visade att satsningen på korta men täta kontakter med anhöriga var väl satsad tid och dessutom mycket uppskattat. Den förändring som genomfördes inom projektet var att man helt enkelt tog kontakt med anhöriga inför läkares besök på boendet, för att erbjuda de anhöriga antingen möjlighet att delta vid besöket eller framföra frågor till läkaren om den boendes hälsotillstånd. En återkoppling skedde också efter varje läkarbesök. Projektet ledde till att behovet av läkarinsatser gjordes tydligare och därefter utökades läkartiden på boendet. En annan aktivitet som genomfördes var utbildning för både personal och anhöriga om demenssjukdomar. Projekt 3 - team Kalix: Samordna planeringen av patientens behov så att inte vårdkedjan bryts. Både kommun- och landstingspersonal i Kalix upplevde att utskrivningen av patienter från sjukhuset inte fungerade tillfredsställande trots att det redan fanns olika samverkansgrupper. Revirtänkande, bristande rutiner i kombination med ostrukturerade vårdplanerinsmöten som dessutom tog lång tid gav sammantaget ett dåligt resultat. Missuppfattningar uppstod ofta, många patienter och närstående kände sig otrygga och patienterna förstod inte att de deltagit på en vårdplanering

18 Man satte upp målet att alla patienter/närstående Älvsbyteamet satte som mål att alla som växel- ska få en individuell åtgärdsplan för att minska riktade mål, fungerar även inom vård och omsorg ska få sina behov tillgodosedda direkt efter sam- vårdas ska erbjudas en samordnad individuell fallolyckorna med minst 50 procent. av äldre. ordnad vårdplanering samt tre veckor efter utskrivning. I projektet ville man också skapa en samsyn mellan de olika aktörerna, få struktur på vårdplaneringsmötena och förbättra informationen till berörd personal. Inom projektets ram prövades en rad förbättringar som också lett till varaktiga förändringar. vårdplan (SIV) som kontinuerligt uppdateras. Resultatet är mycket tillfredsställande. Numera görs en SIV för alla som växelvårdas. Vid planeringen deltar distriktssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, områdeschef samt undersköterska från korttids- och memtjänst förutom den enskilde och anhörig. Läkare deltar när det finns De förändringar som införts är bland annat följande: Samtliga boende har riskbedömts. Arbetslaget hålls informerad via arbetsplatsträffar. Halkmattor har införts i alla duschar. Med facit i handen kan jag konstatera att de fem förbättringsprojekten gett många varaktiga avtryck i verksamheterna. Många förbättringar, ofta inte så dramatiska, har gjorts som innebär en bättre vård för de äldre och en tryggare tillvaro för anhöriga. Ett annat viktigt resultat är att personalen hittat bestående kontaktvägar som underlät- Det viktigaste är att en gemensam definition på samordnad vårdplanering har utformats, samt att kriterier har tagits fram när vårdplanering ska göras i hemmet respektive på sjukhuset. särskilda skäl. Den enskilde och anhörig kallas via mail eller telefon. Det ena har gett det andra och en rad förändringar har införts, som steg för steg förbättrat växelvården och samarbetet mellan kommun och landsting. Gångträning för att stärka ben och balans har införts. På rummen är information uppsatt om den enskildes problem och behov. tar samverkan mellan huvudmännen. Dessutom har projekten inneburit en personlig utveckling för många. Och deltagarna känner sig stolta över de förbättringar de medverkat till, sammanfattar Camilla själv stolt Livlina för äldre. Projekt 4 - team Älvsbyn: Genom dessa åtgärder har fallolyckorna mellan Förbättra insatserna för personer som växelvårdas Projekt 5 - team Övertorneå: 2005 och 2006 minskat från 49 till 31, eller med mellan den egna bostaden och korttidsboende. Växelvård mellan det egna hemmet och korttidsboende på Solbacken i Älvsbyn är ett stöd för att kunna bo kvar hemma samtidigt som den anhörige ska kunna återhämta sig. Många yrkesgrupper från olika huvudmän är inblandade i den Minska fallolyckorna i särskilt boende och erbjuda individuella preventiva insatser. Under 2005 ökade antalet fallolyckor alarmerande på de särskilda boendena i Övertorneå kommun. Rutinen att skriva fallrapporter var otydlig och de förebyggande insatserna var inte en na- cirka 37 procent. På kort sikt har målet inte uppnåtts, men med tiden kommer de insatta åtgärderna att slå igenom mer positivt i fallstatistiken. Sammanfattande synpunkter Med resultaten i handen visar det sig att det finns Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Verksamhetsutvecklare Camilla Andersson, enskildes och anhöriges dagliga liv, men ingen turlig del av arbetet. stora möjligheter att utveckla vården för äldre samordning sker där individens mål och förmå- Man satte som mål att alla boende ska riskbe- med omfattande behov. Den framgångsrika ge- gor sätts i förgrunden. dömas för olika typer av fallolyckor samt att alla nombrottsmetoden med tydliga patient/brukarin

19 Ett projekt inom Livlina för äldre Det har varit så roligt och stimulerande Monica Sjölund, arbetsterapeut i Älvsbyns kommun, är en av alla dem som varit med i Livlina för äldre. Hon har medverkat i ett samordningsprojekt mellan landstinget och kommunen för att förbättra insatserna för personer som växelvårdas mellan den egna bostaden och korttidsboende. Ofta handlar det om äldre personer med demens eller som haft en stroke som sätter ned förmågan att klara sig på egen hand. Han/hon är beroende av stöd från anhörig för att kunna bo kvar hemma. Växelvården är inte problemfri för någon av parterna. Den sjuke kan känna sig sviken och den anhörige kan brottas med skuldkänslor för att de inte orkar ställa upp fullt ut. Dessutom finns det risk att viktig information om patientens behov inte fångas upp i alla led. Vad tycker Monica om projektet? Vad har varit de lyckliga stunderna och vad har känts jobbigt? Vilka avtryck har förändringarna gett i verksamheten och hur har situationen förbättrats för den enskilde och dennes anhörige? Ja så här berättar hon själv: Vi har varit sju personer i vår arbetsgrupp, två undersköterskor, områdeschef och jag själv från kommunen samt arbetsterapeut, sjukgymnast och distrikssköterska från primärvården. Från början fastnade vi mycket i diskussioner om olika begrepp; vad menar vi med avlastning, rehabilitering och så vidare. Det var mer våra olika yrkesroller som skilde oss än att vi hade olika huvudmän. Men sedan när vi kom igång har samarbetet flutit bra. Vi upptäckte tidigt att vi många gånger jobbade mot varandra, därför att vi aldrig pratade ihop oss om den enskildes och den anhöriges behov. Genom att införa en samordnad individuell vårdplan löste vi många problem på en gång. Ibland kunde vi tillsammans med den enskilde och anhörige lösa lösa problemet på annat sätt så att växelvård inte alls behövdes. Det har verkligen varit roligt och stimulerande att få träffa annan personal som är involverade i växelvården. Vi har lärt mycket av varandra under resans gång. I en liten kommun som vår känner man ju till varandra, nu har vi också lärt känna varandra. Det mest glädjande är den oerhört fina respons vi har fått av dem som berörs. De är mycket nöjda att få vara med i vårdplaneringen och säga vad de tycker är bästa lösningarna. Ett bekymmer är att få med hemtjänstpersonal i planeringen och uppföljningen. Men det bestående intrycket för mig är att det varit roligt att jobba med utveckling och att små förändringar kan ge stora resultat med fokus på individen, bara man börjar prata med varandra. Vill du veta mer? Ta då kontakt med: Arbetsterapeut Monika Sjölund, 36 37

20 Bättre vård vid livets slut Vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård, bedrivs hos både landstinget och kommunerna. Inom landstinget har den palliativa vården högsta prioritet och anses lika viktig som livräddande insatser vid olyckor och andra akuta fall. Under ett års tid har vården i livets slutskede varit i fokus genom en rad förbättringsprojekt runt om i Norrbotten, både inom landstinget och kommunerna och ofta i samverkan. Lisbeth Eriksson, till vardags sjukgymnast vid Sunderby sjukhus, har varit en av projektledarna för detta gigantiska arbete. Anledningen till att vi drog igång det hela var att vi upplevde att den palliativa vården brast 38 39

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare.

På ögonmottagningen arbetar fem läkare, sex ögonsjuksköterskor, två undersköterskor samt fem sekreterare. Bra Mottagning Skåne 4 Verksamhetsområde Ögonkliniken Sjukhuset i Ängelholm Deltagare i teamet Per Carlsson Helena Ingemarsson Björn Hasselqvist Petronella Pedro På ögonmottagningen arbetar fem läkare,

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Välkommen till Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Ditt landsting har anmält intresse att delta i det nationella projektet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Slutrapport Rehabilitering

Slutrapport Rehabilitering Slutrapport Rehabilitering Syftet med förändringsarbetet vid Kinnaborg har varit att skapa korttidsvård med ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt. Delprojektet har finansierats av statliga

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?.

Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. Att på ett systematiskt och strukturerat sätt förändra ett akutsjukhus-lean mission eller Mission Impossible!!?. LEAN i praktiken från Capio S:t Görans Sjukhus Göran Örnung dr med sc Överläkare och processägare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun

Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Lokalt samverkansavtal mellan Vilhelmina sjukstuga och Medicinsk enhet Vilhelmina kommun Bakgrund Inom Vilhelmina kommun bor ca 172 personer i särskilt boende. Enheterna är följande: Åsbacka äldreboende,

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet

Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Information om Bättre flöde i vården Ett nationellt projekt för ökad tillgänglighet, patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet Varför ett nationellt projekt? Det finns många goda skäl att tillsammans

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs

En dans för balans. Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs En dans för balans Gutenberg Särskilt boende i Bollnäs Korta fakta Utsikt från en av lägenheterna på Gutenberg Gutenberg består av 43 lägenheter fördelat på fyra enheter. Det är fyra gruppboenden med gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer