NÄR BARN FAR ILLA. Gällande rutiner i Krokoms kommun beträffande anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen

Transkript

1 NÄR BARN FAR ILLA Gällande rutiner i Krokoms kommun beträffande anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1 socialtjänstlagen Maj 2005 I samarbete med skola och Individ- och familjeomsorg

2 FÖRORD I Sverige har socialnämnden ansvar att hjälpa barn och ungdomar när vårdnadshavarna av olika skäl sviktar. Detta medför att socialnämnden är beroende av information från dem som kommer i kontakt med barn och unga. I socialtjänstlagens 14 kapitel 1 finns bestämmelser om vilka i samhället som har en skyldighet att ge socialtjänsten information, alltså göra en anmälan, när ett barn eller ungdom befinner sig i en utsatt situation och som kan behöva stöd från socialnämnden. Socialtjänsten har sedan ett ansvar att se till att barnet eller ungdomen får den vård och det skydd som de behöver. Även om lagen är till för att hjälpa barn och ungdomar kan man inte komma ifrån att när uppgifter lämnas till socialnämnden så påverkas alltid de berörda. Föräldrarnas och barnens intresse kan stå i motsättning till varandra. Föräldrar kan känna sig misstrodda som vårdnadshavare. Men det är inte någon dom över familjen, utan anmälan är ett sätt att uppmärksamma att ett barn och dess familj kan behöva hjälp. Den som anmäler utrycker sin oro för hur barnet har det samt om vad anmälaren känner till om barnet. Den som anmäler skall inte uttala orsakerna kring att barnet far illa. År 2001 förnyades lagen kring anmälningsskyldighet. Den blev både tydligare och strängare. Den som idag arbetar med barn och ungdomar kan riskera att dömas till fängelse om man åsidosätter att rapportera till socialnämnden om att ett barn eller ungdom far illa. I Krokoms kommun har representanter från skola och individ- och familjeomsorg (IFO) arbetat fram rutiner för hur en anmälan skall göras i Krokoms kommun. Metoden som används är en Processorienterad VerksamhetsUtveckling (PVU). Det arbetsmaterial som huvudsakligen har legat till grund för arbetet är lagtext samt socialstyrelsens skrift: Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn (2004), Länsstyrelsens broschyr OM BARN FAR ILLA kommunernas rutiner om anmälningsskyldighet (2004) samt Krokoms kommuns egna broschyr BIC=Barn i Centrum ( ). Denna broschyr är en övergripande text om rutinerna i Krokoms kommun beträffande anmälningsskyldigheten. Därefter följer bilagor bestående av schema hur anmälan går till, samt i vilka situationer man skall anmäla och olika mallar att använda vid anmälan och bekräftelse av anmälan. I texten upprepas många gånger barn som far illa. Med barn menas alla barn upp till 18 år. Förkortningar som används: IFO = Individ- och familjeomsorg SoL = Socialtjänstlagen JO = Justitieombudsmannen BUP = Barn och ungdomspsykiatrin SHV = Skolhälsovården BIC = Barn i Centrum Soc.sekr = Socialsekreterare Länkar 2

3 Anmälningsskyldigheten i korthet Kommunerna har enligt 5 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), ett allmänt ansvar för att barn och ungdom skall kunna växa upp under goda och trygga förhållanden samt ett särskilt ansvar att ingripa om föräldrarna inte kan tillgodose den unges grundläggande behov av omvårdnad, skydd eller stöd. För att göra detta möjligt har myndigheter vars verksamheter berör barn och ungdomar, hälso- och sjukvård och socialtjänst samt vissa andra myndigheter och anställda vid dessa myndigheter enligt 14 kap. 1 andra stycket SoL en lagstadgad skyldighet att genast anmäla till socialnämnden när de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd. Skyldigheten att anmäla är absolut och ovillkorlig och får inte bli föremål för övervägande av den anmälningsskyldige själv. Att anmälan ska göras genast betyder att den som har skyldighet att anmäla inte ska dröja med att informera socialtjänsten om man anar eller vet att ett barn far illa. Det utesluter inte att det finns ett visst utrymme för konsultation med arbetsledaren eller, utan att nämna namnet på barnet eller föräldrarna, att rådgöra med socialtjänsten. Vid alla arbetsplatser där de anställda har anmälningsskyldighet bör det finnas klara rutiner och handlingsplaner för hur en anmälan skall gå till, av vem och till vem en anmälan ska göras. Det är dock viktigt att det framgår att det alltid är den enskilde, som upplevt att ett barn far illa, som ansvarar för att anmälan görs oavsett de rutiner som har antagits. En anmälan bör helst göras skriftlig. Om det är brådskande kan en anmälan göras muntligt, som sedan kompletteras skriftligt. Det är viktigt att anmälaren får någon form av återkoppling om vad som händer med anmälan. Lämnar inte vårdnadshavarna sitt samtycke kan socialtjänsten ändå lämna en bekräftelse på att anmälan tagits emot och vem som är ansvarig utredare. Läs hela lagtexten på t ex GÄLLANDE RUTINER I KROKOMS KOMMUN I Krokoms kommuns förskolor och skolor är det i huvudsak rektor som har ansvaret för att anmäla till och samarbeta med individ- och familjeomsorg (IFO) när ett barn under 18 år far illa. Anmälan får ej dröja. Kan ej rektor av någon anledning inte anmäla så ligger ansvaret på den person som har information om att barn far illa. I förekommande fall, på grund av gällande sekretessbestämmelser, gör skolhälsovården anmälan utan rektors vetskap. Vid anmälan har rektor ett ansvar att ge stöd till arbetstagare och arbetslag, då det är viktigt att elevvårdsarbetet fortsätter utifrån den unges skolarbete. Dokumentation Allt som kommer till socialnämndens kännedom dokumenteras. Men detta innebär inte att alla anmälningar leder till utredning och insats för barnet i fråga. Skolpersonal har ingen skyldighet att dokumentera. Det är ändå lämpligt att även personal i skolan gör arbetsanteckningar om det som sker, det ger både bättre adekvat hjälp till barnet samt underlättar vid en eventuell rättsprocess. En anmälan skall helst göras skriftlig. En muntlig anmälan bör kompletteras i skriftlig form. När detta inte sker tecknar IFO ned den muntliga anmälan och skickar den till uppgiftslämnaren som skall signera den för godkännande och returnera den till IFO. 3

4 Ärendets gång IFO fördelar ut inkomna ärenden varje vecka vid en gemensam träff, den sk. behandlingsträffen. I brådskande fall sker detta omgående. När ansvarig handläggare har utsetts skickas en bekräftelse (se sid 9: BEKRÄFTELSE mottagande av anmälan) till rektor/uppgiftslämnare. Där framgår vem som är handläggare. Vid brådskande ärenden då barn behöver skydd sker insatser direkt vid anmälan. När en handläggare blivit tilldelat ett ärende så avgörs om utredning skall påbörjas eller inte. I de flesta fall bör med fördel en första gemensam träff mellan föräldrar och eventuellt barnet, samt den som står bakom anmälan och IFO ske. Syftet är att gemensamt gå igenom innehållet i anmälan och eventuellt göra förtydliganden eller rätta till felaktigheter. Under utredningstiden kan gemensamma träffar med vårdnadshavare, barn, skola och IFO äga rum om det finns ett samtycke från vårdnadshavarna. Föreligger inget sådant samtycke råder således sekretess och socialnämnden är därmed förhindrad att lämna information till skolan. Däremot kan IFO inhämta information från rektor/skolan samt meddela att utredning pågår. Skolpersonalen kan däremot informera IFO om barnets förhållande ändrats enligt 14 kap 1. Utredning skall vara slutförd inom fyra månader. När utredningen avslutas skall IFO meddela detta till rektor/uppgiftslämnaren. Finns samtycket från vårdnadshavare återkopplas även vilka insatser som erbjudits. Utredningen är vanligtvis en process som innebär en delaktighet från alla aktörers sida och att behövlig information sker löpande på ett naturligt sätt. 4

5 NÄR OCH HUR SKALL MAN ANMÄLA Regeringen har understrukit vikten av att det råder en samsyn rörande situationer och förhållanden som påverkar barns och ungas livsvillkor negativt. Situationer när ett barn riskerar att fara illa kan vara t.ex. när barnet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller när föräldrarna försummar att tillgodose barnets grundläggande behov (se sid 6: Situationer när ett barn riskerar att fara illa). OBS!! Vid misstänkta brott mot barn tex. sexuella övergrepp/misshandel av förälder, skall ingen kontakt tas med föräldrarna innan kontakt tas med IFO. Anmälan skall göras omgående så att socialnämnden kan ge barnet behövligt skydd samt i förekommande fall anmäla brott mot underårig till polisen. Med anledning av att bestämmelserna i socialtjänstlagen ändrades år 2001 har skyldigheten att anmäla stärkts. Den som underlåter att anmäla kan dömas till påföljd. Med det menas att den som är anmälningsskyldig och låter bli att anmäla kan dömas till ansvar för tjänstefel enligt brottsbalken eller disciplinpåföljd med stöd av kollektivavtal. Ännu har ingen blivit dömd ( ), dock har JO riktat kritik mot en förskollärare då hon tog kontakt med skolpsykolog och BUP-läkare för att genomförande av undersökning av ett barn innan hon anmälde till socialnämnden. Förskolläraren misstänkte sexuella övergrepp. Genom den kännedom hon haft skulle det ha kunnat innebära att socialnämnden behövde ingripa till barnets skydd. Att tänka på vid anmälan enligt 14 kap 1 SoL: Steg 1 Uppgiftslämnaren får konsultera med rektor eller, utan att nämna barnets, rådgöra med IFO innan anmälan. Steg 2 Efter att ha konsulterat med rektor eller rådgjort med IFO avgörs om anmälan till IFO skall ske. Steg 3 Därefter kan, i samförstånd med IFO, vidare undersökningar göras. Det viktiga är att en bedömning måste göras om barnet behöver skydd innan vidare kontakter tas. Visar det sig i ett senare skede att uppgifterna inte föranleder någon åtgärd från socialnämndens sida beslutar IFO att inte inleda utredning eller att den skall avslutas om den påbörjats. HUR NÅR MAN IFO Varje skola skall ha en aktuell telefonlista från IFO. Där skall framgå vilka tider man kan nå socialsekreteraren under kontorstid. I övrigt hänvisas till IFO-expeditionen, tel / Efter kontorstid skall kontakt tas med larmcentralen telefonnummer 112. Därifrån vidarekopplas samtalet till socialnämndens ordförande, som ansvarar för att vidare åtgärder vidtas. 5

6 Situationer när ett barn riskerar att fara illa Fysiskt våld innebär att ett barn av någon annan orsakas kroppsskada, sjukdom, smärta eller blir försatt i vanmakt eller annat liknande tillstånd. Det kan innebära att en annan person slår barnet med eller utan tillhygge, nyper, sparkar, knuffar, kastar, skakar, luggar, river eller biter barnet, trampar eller stampar på det eller tvingar in föremål i barnets mun. Det också fysiskt våld och övergrepp att förgifta, bränna skålla riva försöka dränka eller kväva barnet. Vid varje form av kroppslig bestraffning räknas som fysiskt våld dels för att tvinga barnet till underkastelse, dels som del av övergreppet. Psykiskt våld betyder att ett barn systematiskt, oftast under lång tid utsätts för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande. Även en enstaka allvarlig företeelse kan innebära att et barn riskerar att fara illa. Orimligt hårda bestraffningar, förlöjligande, hån, nedvärdering, avvisande, utfrysning, orimliga krav, påtvingande isolering från sociala kontakter och åldersanpassade aktiviteter eller konstant vägran att lyssna till barnets synpunkter är ytterligare exempel på psykiskt våld. Som exempel på nedbrytande behandling kan nämnas fostran till asocialt beteende eller kriminalitet. Att ett barn tvingas bevittna (se eller höra) våld i sin närmiljö eller leva i en miljö där våld och hot om våld förekommer ofta kan också göra att ett barn far psykiskt illa. Sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar som påtvingas ett barn av en annan person. Sexuella övergrepp innebär att personen utnyttjar barnets beroendeställning, att handlingen utgår från den personens behov, att handlingen kränker barnets integritet, att handlingen sker mot barnets vilja eller är en handling som barnet inte kan förstå, inte är moget för eller inte kan ge informerat samtycket till. Det finns stor variation mellan handlingar som ryms i begreppet sexuella övergrepp. Lättare former av ickefysisk kontakt som verbala sexuella anspelningar, att någon blottar sig inför barnet eller att titta på pornografisk film/video tillsammans med barnet kan vara både obehagliga och skämmande för barnet. Fysisk kontakt som tex. sexuellt betonade smekningar av bröst eller könsorgan inklusive onani på den andra personen är andra handlingar som begås av personer som utsätter barn för övergrepp kan handla om fullbordade vaginala, anala eller orala samlag. Kränkning innebär att barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, oftast under lång tid, genom att en person i ord eller handling behandlar barnet på ett nedlåtande sätt eller angriper barnets personlighet. Kränkningar kan ske genom att exempelvis på ett förnedrande sätt kommentera barnets utseende, språk eller begåvning, förolämpa barnets fysiskt eller verbalt inför kamrater eller vuxna, läsa barnets dagbok, frysa ut barnet eller liknande. Att utsätta ett barn för fysisk eller psykiskt våld eller sexuella övergrepp är alltid kränkande. Fysiks försummelse innebär att barnets vårdnadshavare, oftast under lång tid, skadar eller äventyrar ett barns fysiska hälsa eller utveckling genom att underlåta att ge barnet god fysisk omsorg. Bristande omsorg (SoS:s markering) gäller alla aspekter av ett barns fysiska hälsa och utveckling, dvs. hygien, kost och omvårdnad, årstidsanpassade kläder, möjlighet till vila och sömn, skydd och husrum, tillsyn, förebyggande hälsovård, medicinsk vård inklusive tandvård samt skydd mot olycksrisker eller skadlig exponering. Till skadlig exponering räknas t.ex. att återkommande vara utsatt för skadlig hög bullernivå, att vistas i miljöer med droganvändning eller hög alkoholkonsumtion. Psykiskt försummelse är när barnets psykiska hälsa skadas eller äventyras, ofta under lång tid, genom att ett barns grundläggande behov av t.ex. uppmärksamhet, tillhörighet, fostran, vägledning, stimulans och utveckling inte tillgodoses. 6

7 ANMÄLAN OM BARN SOM FAR ILLA Datum Till: IFO, Individ- och familjeomsorgen Krokoms kommun KROKOM Kopia till: Barn- och utbildningschef Anmälan avser Barnets namn Barnets personnummer Barnets hemadress Barnets telefonnummer Barnets vårdnadshavare, båda om det finns två Barnets klass/förskola Anmälan enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen Anmälarens underskrift och namnförtydligande. Yrkestitel och telefonnummer 7

8 REDOGÖRELSE AV MUNTLIG ANMÄLAN Individ och familjeomsorg KROKOM Mottagande av muntlig anmälan Datum Mottagare REDOGÖRELSE AV INKOMMEN MUNTLIG ANMÄLAN.. Personalens namn som tagit emot anmälan Jag har tagit del av denna text som individ- och familjeomsorgen skrivit ned utifrån den muntliga anmälan jag gjort. Efter påskrift översänder jag det snarast till Individ- och familjeomsorgen. Anser jag att mer borde tilläggas bifogar jag en bilaga till detta brev.. Den muntliga anmälarens namn och namnförtydligande 8

9 BEKRÄFTELSE mottagande av anmälan Datum Individ och familjeomsorg KROKOM Mottagare 14 kap. 1 anmälan om missförhållande (SoL) Vi bekräftar härmed att vi mottagit din anmälan beträffande nedanstående barn. Nedanstående handläggare kommer nu att göra en förhandsbedömning för att se om utredning skall inledas. Barn/ ungdom anmälan gäller Efternamn och förnamn Personnummer Adress (utdelningsadress, postnummer, postort) Telefon (även riktnummer) Barnets vårdnadshavare Datum för anmälan Handläggare Handläggare Telefon E-postadress Telefon E-postadress Enligt 14 kap 1 andra och fjärde stycket (SoL) åligger en anmälare att fortlöpande hålla nämnden informerad när förhållanden ändras hos barnet eller ungdomen. Handläggares underskrift. Handläggares underskrift 9

10 Anmälningsskyldighet - flödesschema för skola och IFO Övriga instanser; BUP, Polis Läkare, mfl. Socialnämnd Gruppledare/ Ifo chef IFO s expedition Socialsekreterare Vårdnadshavare Barn under 18år Rektor Personal inomskola /barnomsorg, samt Elevhäls/resurs, STUG, Skolhälsovården (SHV) ANMÄLNINGSSKYLDIGHET Tar emot misstanken från arbetstagare Vid misstanke. Tar kontakt med rektor i första hand. Är ej rektor anträffbar, kontaktas ifo. SHV kontaktar IFO direkt Tar emot samtal. Vidarebefordrar till soc.sekr. Om ingen soc.sekr. finns tillgänglig tar ifo assistent emot anmälan. Tar emot misstanke. Bedömer om anmälan ska göras. Tar emot anmälan. Rådfråga IFO utan att nämna namn Rådfråga IFO utan att nämna namn Anmäler muntligt eller helst skriftligt Registrerar anmälan i Procapita; vem som anmäler, kort beskrivning om vad och vem det gäller, samt gör ett utdrag av relationer i KIR. Skickar den nedskrivna muntliga anmälan till rektor/uppgiftslämnaren, med uppmaning om en signatur på den nedskrivna anmälan. Samt dokumenterar att den skickats. Vårdnadshavare får information om skolans misstanke om att deras barn far illa Får stöd i sitt skolarbete Kontakt/Informera föräldrar om IFO Ifo rekommenderar det (Brott mot barn tex. misstänkta sexuella övergrepp/misshandel av förälder, SKALL ej kontakt tas med den föräldern) Ger stöd till personal Personal får stöd av rektor. Forsätter med elevvårdsarbetet med berörd elev. Lägger den skriftliga anmälan med signatur till ärendet. Skriver under den skriftliga anmälan och skickar tillbaka till IFO ifo Tiden för bedömningen, om det blir en utredning beror på ärendets art

11 Träff en gång/vecka. Bedömer ärenden. Ärenden fördelas beroende på vad anmälan gäller. Ev. utredning omgående. En eller två soc.sekr. blir utsedda till handläggare Bekräftelse skickas till rektor/ uppgiftslämnare. Där framgår vem som anmälan avser och vem som är handläggare Rektor/ uppgiftslämnare får en bekräftelse på vem som anmälan avser och vem som är handläggare. Kontakt tas med uppgiftslämnaren. Rektor/ uppgiftslämnare informerar hur förhållandet ser ut. Kontakt tas med förälder, bokar tid att träffas. Frågar om samtycke till gemensam träff med uppgiftslämnare. (Brott mot barn tex. misstänkta sexuella övergrepp/ misshandel av förälder, SKALL ej kontakt tas med den föräldern) Bokar en tid med soc.sekr. Ger eller ger inte samtycke till gemensam träff. Soc.sekr. bedömer efter mötet om utredning skall inledas eller ej. Vid samtycke träffas föräldrar,barn, skola, IFO,elevhälsa. Ej samtycke träffas enbart föräldrar och IFO Diskutera med handläggare att ej inleda utredning. Inleda utredning Ej inleda utredning. Diskutera med gruppledare/chef Ej inleda. Återkoppla till vårdnadshavare och rektor/ uppgiftslämnare 1 2 Får information om att soc.sekr. bedömt att ej inleda utredning Rektor/uppgiftslämnare informeras att utredning ej inleds

12 Får uppdrag av soc.sekr. att yttra sig i en specifik fråga Utredning skall vara slutförd inom 4 mån. Kan ev. förlängas. Kontakt tas med de instanser som behövs för utredningen Kontinuerliga träffar med vårdnadshavare resp. barnet. Kontinuerliga träffar med soc.sekr. Kontinuerliga träffar med soc.sekr. Får rektor/ personal vetskap om att förhållanden kring barnet har förändrats under utredningstiden SKALL detta informeras till IFO. ifo. Rektor/ uppgiftslämnare får i uppdrag att yttra sig ytterligare i specifik fråga Sammanställning/ Bedömning Kommunicera utredning med familj. Familjen får hänvisningar att yttra sig inom en viss tid Familjen delges utredning samt får hänvisning. att yttra sig Yttrandetiden förlöpt fattas beslut i ärendet. Vid sammanträde med socialnämnd fattas beslut i ärendet Beslutet meddelas IFO/ soc.sekr. Ligger delegationen på socialnämnd överlämnas utredning samt en vårdplan Soc.sekr. meddelar familjen beslutet i ärendet. Ligger delegationen på soc.sekr. fattar soc.sekr. beslut Familjen får meddelande om beslutet och vilka insatser som sätts in. Om så bedöms kan ärendet bli ett LVU Avslutar utredning utan insats men med beslut om uppföljning. Återkoppla till rektor/uppgiftslämnare Beslut verkställs och utredning avslutas med insats och vårdplan upprättas. Återkoppla avslut till rektor/ uppgiftslämnare, vid samtycke även insats. Tackar nej Tackar ja.. till insatsen till insatsen Rektor/ uppgiftslämnare får information om att utredning avslutats. Vid samtycke från vårdnadshavare informeras även vidare åtgärder. Det blir en ny anmälan om oron för barnet fortsätter eller nya förhållanden upptäcks efter återkopplingen. (Gå till början av detta schema)