Genetisk diagnostik och monitorering av KML en översikt
|
|
- Jan-Olof Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genetisk diagnostik och monitorering av KML en översikt Introduktion Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en klonal stamcellssjukdom som känneteck- nas av en hyperplasi av granulocytopoesen där samtliga mognadsstadier brukar förekomma. Ofta ses även hyperplasi av trombocytopoesen. KML karakteriseras vidare av en specifik cytogenetisk avvikelse: uppkomsten av en translokation t(9;22)(q34;q11) vilket leder till en s.k. Philadelphiakromosom. På molekylärgenetisk nivå innebär denna translokation att en fusionsgen, BCR- ABL1, skapas. ABL1 är ett tyrosinkinas, och fusionsproteinet BCR- ABL1 medför en abnorm aktivering av ABL1- signaleringsvägen, vilket i sin tur leder till ökad proliferation, inhibition av apoptos (programmerad celldöd) och ökad cell- migration. Insikten om den molekylärgenetiska bakgrunden till KML har medfört att man kunnat utveckla höggradigt effektiva terapier i form av tyrosinkinashämmare som specifikt inhiberar signalering från fusionsproteinet BCR- ABL1. Den första tyrosinkinashämmaren i kliniskt bruk var imatinib (Glivec ), och nu finns sedan en tid ytterligare två godkända preparat, dasatinib (Sprycel ) och nilotinib (Tasigna ). Nationella riktlinjer för diagnostik och behandling av kronisk mye- loisk leukemi finns utgivna av svenska KML- gruppen, och återfinns på adressen Denna översikt avseende den genetiska diagnos- tiken och monitoreringen av KML är avsedd att utgöra ett komplement till de nationella riktlinjerna. Genetisk diagnostik av KML Diagnosen KML ställs genom morfologisk bedömning av blod- och benmärgs- utstryk, samt påvisande av BCR- ABL1- fusionen i celler från benmärg eller blod. Denna fusion kan påvisas med tre olika metoder, konventionell cytogenetik (karyotypering), fluorescent in- situ hybridisering (FISH) och reverse- transcriptase polymeraskedjereaktionen (RT- PCR). För en detaljerad diskussion kring respektive metods för- och nackdelar hänvisas till de nationella riktlin- jerna. Det bör poängteras att det finns en risk att en BCR- ABL1- fusion missas om man endast utnyttjar en cytogenetisk eller molekylärgenetisk metod det finns varianttranslokationer som inte detekteras med sedvanlig cytogenetik, och i säll- synta fall kan atypiska transkript föreligga som inte fångas via RT- PCR. Vid miss- tanke om KML bör därför BCR- ABL1- fusionen uteslutas med två oberoende tekniker. 1 (7)
2 Cytogenetisk monitorering av KML Uppföljning med sedvanlig cytogenetik på benmärgsprov var standardmetoden vid KML innan introduktionen av tyrosinkinashämmare, då det endast var en minoritet av patienterna som uppnådde s.k. komplett cytogenetisk respons (CCgR). CCgR definieras som att inga philadelphiakromosompositiva (Ph+) celler återfinns när man analyserar celler i metafas. Efter introduktionen av imatinib har flertalet patienter fått ett djupare behandlingssvar vilket medfört ett behov av känsligare tekniker för monitorering (se nedan). Den konventionella cytogenetiken har dock en fortsatt plats inom uppföljningen vid KML, särskilt då detta är den enda teknik som kan identifiera ytterligare cytogenetiska avvikelser utöver Ph. Förekomst av sådana avvikelser vid diagnos har kopplats till en sämre prognos även under tyrosinkinashämmarbehandling (Marin et al, 2008). För närvarande rekommenderar svenska KML- gruppen att cytogenetiskt svar utvärderas vid diagnos samt efter tre och sex månaders behandling. Sedan var sjätte månad till dess CCgR har uppnåtts. Därefter årligen endast om molekylär monitorering inte kan utföras, samt vid terapisvikt och vid uppkomst av oför- klarad anemi, leukopeni eller trombocytopeni. Man kan notera att en patient med stabilt molekylärt svar motsvarande major molecular response (MMR, se nedan) således inte längre behöver följas med sedvanlig cytogenetik och därmed följande benmärgsprovtagning. Molekylärgenetisk monitorering av KML Även patienter med komplett cytogenetisk respons kan ha en betydande kvarva- rande leukemibörda (se figur 1), och i samband med utvecklingen av tyrosin- kinashämmare har behovet av känsligare metoder för monitorering av minimal restsjukdom (MRD) ökat. Den metod som idag rutinmässigt används är realtids kvantitativ RT- PCR (RQ- PCR eller qrt- PCR). RQ- PCR är i korthet en semi- kvantitativ metod för att mäta kvoten BCR- ABL1- transkript relaterat till en kontrollgen (ofta ABL1 eller GUS). Analysen utförs som regel på perifert blod, vilket minimerar behovet av benmärgsundersökningar för patienten. Svenska KML- gruppen rekommenderar för närvarande att patienter med KML följs med RQ- PCR var tredje månad tills MMR har uppnåtts (se nedan), och därefter endast var sjätte månad. Vid tendens till stigande nivå av BCR- ABL1 rekommenderas dock tätare kontroller. 2 (7)
3 Major Molecular Response (MMR) Som framgår av figuren ovan så motsvarar komplett cytogenetisk respons ungefär ett uppmätt RQ- PCR- värde på BCR- ABL1 om 1%. Den s.k. IRIS- studien (The International Randomized Study of Interferon and STI571) är registrerings- studien för imatinib, och utgör därför den studie som både är störst och har längst uppföljning när det gäller tyrosinkinashämmarbehandling vid KML. IRIS- studien har sökt utvärdera den kliniska betydelsen av djupare svar på behand- lingen, och fastställde därför en endpoint major molecular response (MMR), som definierades som en 3- log reduktion av BCR- ABL1 från en gemensam base- line i studien. I en nyligen publicerad analys av IRIS- studien beskriver förfat- tarna att patienter som uppnått MMR senast 18 månader efter behandlingsstart har 95% event- free survival och inga fall av progression till accelererad fas eller blastkris vid sju års uppföljning. Sannolikheten för förlust av CCgR var endast 3% för patienter som uppnått MMR, jämfört med 26% för patienter med CCgR men inte MMR (Hughes et al, 2010a). För att kunna jämföra kliniskt uppmätta RQ- PCR- kvoter med resultaten från IRIS- studien så har ett omfattande internationellt standardiseringsarbete utförts där laboratorier genom att konvertera sina uppmätta resultat till den så kallade internationella skalan (IS) kunnat definiera när MMR uppnåtts, vilket motsvarar ett värde BCR- ABL1 0,1% utryckt på IS. För en beskrivning av detta standardiseringsarbete inom Europa, se (Müller et al, 2009). 3 (7)
4 Punktmutationer i BCR- ABL1 kan medföra resistens mot tyrosinkinashämmare Specifika punktmutationer i BCR- ABL1 kan innebära en konformationsändring av fusionsproteinet, vilket i sin tur kan medföra resistens mot insatt behandling med tyrosinkinashämmare. Svenska KML- gruppen rekommenderar f.n. mutationsanalys vid en minst 5- faldig ökning (dvs 0,5 log) av BCR- ABL1- nivån som konfirmerats genom två separata RQ- PCR- analyser. Enligt en aktuell studie bör man dock eventuellt reservera mutationsdiagnostiken till tillfällen då patienten förlorar MMR, alternativt vid behandlingssvikt eller suboptimalt behandlingssvar enligt tabellen nedan (Soverini et al, 2011). Ett hundratal olika mutationer i BCR- ABL1 har hittills beskrivits. Tolkningen av den kliniska betydelsen av enskilda mutationer är därför ofta svår och bör ske i samråd mellan behandlande hematolog och genetisk expertis. Som en enkel tumregel så uppvisar identifierade mutationer vid stigande BCR- ABL1- nivå under pågående imatinib- behandling ofta åtminstone partiell resistens mot imatinib, varför byte till nilotinib eller dasatinib kan vara relevant. Endast ett fåtal punktmutationer har visats medföra resistens även för andragenerationens tyrosinkinashämmare. Således uppvisar mutationen T315I höggradig resistens mot samtliga tillgängliga tyrosinkinashämmare. Vid mutationerna Q252H, V299L, T315A och F317L/V/I/C förefaller nilotinib vara ett bättre val än dasatinib, och omvänt tycks dasatinib vara mer effektivt än nilotinib vid före- komst av mutationerna Y253F/H, E255K/V och F359V/C/I. Utvärdering av behandlingssvar i klinisk praxis Baserat på resultaten från IRIS- studien samt andra rapporter så har European LeukemiaNet publicerat rekommendationer avseende klinisk handläggning av KML (Baccarani et al, 2009). Utvärdering av behandlingssvar på imatinib sammanfattas i tabellen nedan, som även återfinns i de svenska KML- riktlinjerna. Som framgår av denna tabell så har såväl cytogenetik som molekylärgenetik en central plats vid den kliniska uppföljningen av KML. Vid diagnos 3 månader CHR och Ph+ <65% 6 månader Minst PCgR (Ph+ 35%) Optimalt Suboptimalt Behandlingssvikt Varning Inget CgR (Ph+ >95%) < PCgR (Ph+ >35%) 12 månader CCgR PCgR (Ph+ 1-35%) Mindre än CHR Inget CgR (Ph+ >95%) < PCgR (Ph+ >35%) 18 månader MMR < MMR < CCgR Vid alla tidpunkter Stabil MMR, sjunkande BCR- ABL1 Förlust av MMolR, mutationer (A) Förlust av CHR, förlust av CgR, mutationer (B), CCA/Ph+ CCA; klonala kromosomavvikelser i Ph+ (CCA/Ph+) eller Ph- (CCA/Ph- ) celler. Mutationer; A=kvarvarande känslighet för imatinib, B=okänsliga för imatinib. Sokal HR CCA/Ph+ < MMR Ökning av BCR- ABL1, CCA/Ph- 4 (7)
5 Framtida perspektiv djupare och snabbare svar? Trots att MMR har associerats med förbättrad PFS enligt vad som beskrivs ovan, så har molekylär respons tidigare inte kunnat valideras som en surrogatmarkör för totalöverlevnad. Nyligen publicerade dock den tyska KML- gruppen en studie som visade signifikant bättre överlevnad vid tre års uppföljning (99% vs 95%) för patienter som uppnått MMR vid 12 månaders behandling med imatinib jämfört med dem som inte uppnått detta mål (Hehlmann et al, 2011). Detta är viktigt inte minst då det kan användas som argument för att avstå från benmärgsundersökningar i större utsträckning än idag och i första hand förlita sig på RQ- PCR på perifert blod. Man bör dock notera att i denna studie var överlevnadsfördelen för patienter med MMR främst jämfört med patienter med BCR- ABL1 >1% IS (99% vs 93%), dvs även BCR- ABL1- värden mellan 0,1-1% IS hade den mer gynnsamma prognosen. CCgR motsvarar c:a 1% BCR- ABL1, och man kunde inte heller i den tyska studien visa en skillnad i totalöverlevnad för patienter som uppnådde MMR jämfört med dem som endast uppnådde CCgR. Resultaten från denna studie antyder sammantaget att BCR- ABL1 1% IS kan komma att etableras som ett viktigt terapeutiskt mål som på sikt kan ersätta CCgR. Det primära syftet med studien ovan var att utvärdera om högdos imatinib (800mg med tillåten dosreduktion vid biverkningar) var mer effektivt än standarddos imatinib 400 mg. Med denna design uppnådde man också signifi- kant högre andel MMR i högdosgruppen (59% v 44%). I en jämförelse mellan nilotinib och imatinib vid nydiagnosticerad KML i den sk ENESTnd- studien så visade 24- månadersuppföljningen en signifikant fördel för nilotinib (62% vs 37% av patienterna hade uppnått MMR). Detta kunde visas vara kopplat till en lägre risk för progression till accelererad fas och blastkris för patienterna som erhöll nilotinib, och också en tendens till färre KML- relaterade dödsfall (Saglio et al, 2010; Hughes et al, 2010b). I den motsvarande DASISION- studien för dasatinib jämfört med imatinib sågs vid 18 månaders uppföljning en fördel för dasatinib (57% vs 41% MMR). Med denna uppföljningstid kunde man dock inte visa en signifikant skillnad avseende progression till AP/BC (Kantarjian et al, 2010; Shah et al, 2010). Sammanfattningsvis indikerar studierna ovan att andragenerationens tyrosinkinashämmare (och högdos imatinib) ger en snabbare och djupare reduktion av antalet leukemiceller än standarddos imatinib, och att detta möjli- gen kan leda till minskad risk för sjukdomsprogression och förbättrad överlev- nad, men att det senare ännu ej kunnat styrkas. Detta har också gjort att man sökt definiera ännu djupare responskriteria än MMR vid KML- behandling. Complete Molecular Response (CMR) CMR, eller komplett molekylär respons är ett tekniskt svårpreciserat begrepp som ändå etablerats i aktuella kliniska KML- studier. Problemet med denna term är att den semikvantitativa RQ- PCR- tekniken inte har någon självklar definition av icke detekterbara nivåer, utan att det beror på känsligheten i analysen, och alltså till viss del på hur intensivt man letar efter förekomst av BCR- ABL1- tran- skript. Man har därför olika definitioner av CMR i olika studier, vilket gör att det delvis har varit svårt att jämföra resultat. I de aktuella nilotinibstudierna 5 (7)
6 ENESTnd och ENEST1st har man valt en praktisk lösning att tala om begreppen CMR 4 och CMR 4.5. CMR 4 definieras här antingen som detekterbar sjukdom med en 4- log reduktion av transkript, dvs BCR- ABL1 0,01% IS, eller icke detekterbara nivåer av BCR- ABL1 där analysen håller en sådan känslighet att man skulle ha detekterat transkript i denna nivå. I praktiken är detta alltså en definition som innefattar samtliga patienter som ligger minst 1 log under MMR (och CMR 4.5 innebär på motsvarande sätt minst 1,5 log under MMR) och begrep- pet komplett är här förvirrande då det även inkluderar patienter med mätbar minimal restsjukdom. Oavsett problematiken kring definitionen av CMR så är det rimligt att anta att ännu djupare svar är kopplade till bättre respons, och i ENESTnd- studien kunde man i 24- månadersdata visa att signifikant fler patienter på nilotinib jämfört med imatinib uppnådde CMR 4 (44% vs 20%) resp CMR 4.5 (26% vs 10%) (Hughes et al, 2010b). En ytterst relevant klinisk fråga är om behandling med tyrosinkinashämmare skulle kunna avslutas hos patienter med tillräckligt djup respons. Den franska STIM- studien (Stop Imatinib) har undersökt denna frågeställning (Mahon et al, 2010). Patienter med minst två års kontinuerlig CMR (i denna studie definierat som CMR 5, dvs 5 log reduktion av BCR- ABL1) inkluderades i studien, behand- lingen med imatinib avslutades och patienterna monitorerades med RQ- PCR för BCR- ABL1 varje månad. Efter 12 månaders uppföljning hade 41% av patienterna kvarvarande CMR utan tecken till återfall i sjukdomen. Av de 42 patienter som fick molekylär relaps så kunde CMR återupprättas efter start av imatinib hos 26 av dessa, övriga 16 uppvisade sjunkande nivåer av BCR- ABL1. Ur säkerhets- synpunkt kan noteras att ingen patient i studien progredierat till accelererad fas eller blastkris. Tills vidare bör tyrosinkinashämmarbehandling dock endast av- slutas inom ramen för klinisk studie. En större europeisk stopp- studie (EURO- SKI; Stop Kinase Inhibitors) kommer förmodligen att igångsättas under slutet av Sammanfattning Jag har i denna översikt beskrivit betydelsen av cytogenetisk och molekylärgene- tisk monitorering vid KML, och försökt visa den gradvisa förskjutning som nu sker från cytogenetiska analyser på benmärg till molekylärgenetiska analyser utförda på perifert blod. Jag har även lyft fram aktuella studier som antyder att det sannolikt är gynnsamt att uppnå ännu djupare och snabbare svar vid insatt behandling, och att det troligen kommer att vara möjligt att avsluta tyrosinki- nashämmarbehandlingen hos en andel av KML- patienterna. Dessa perspektiv medför än högre krav på känslig, standardiserad och reproducerbar molekylär- genetisk uppföljning för patienter med KML. Genetiska kliniken i Lund, 16 juni 2011 Hans Ehrencrona, docent, specialistläkare 6 (7)
7 Referenser Baccarani M, Cortes J, Pane F, et al. (2009): Chronic myeloid leukemia: an update of concepts and management recommendations of European LeukemiaNet. J Clin Oncol. 27: Hehlmann R, Lauseker M, Jung- Munkwitz S, et al. (2011): Tolerability- adapted imatinib 800 mg/d versus 400 mg/d versus 400 mg/d plus interferon- α in newly diagnosed chronic myeloid leukemia. J Clin Oncol.29: Hughes TP, Hochhaus A, Branford S, et al. (2010a): Long- term prognostic significance of early molecular response to imatinib in newly diagnosed chronic myeloid leukemia: an analysis from the International Randomized Study of Interferon and STI571 (IRIS). Blood. 116: Hughes TP, Hochhaus A, Saglio G, et al. (2010b): ENESTnd Update: Continued Superiority of Nilotinib Versus Imatinib In Patients with Newly Diagnosed Chronic Myeloid Leukemia In Chronic Phase (CML- CP). Blood. 116(21). Abstract 207. Kantarjian H, Shah NP, Hochhaus A, et al. (2010): Dasatinib versus imatinib in newly diagnosed chronic- phase chronic myeloid leukemia. N Engl J Med. 362: Mahon FX, Rea D, Guilhot J, et al. (2010): Discontinuation of imatinib in patients with chronic myeloid leukaemia who have maintained complete molecular remission for at least 2 years: the prospective, multicentre Stop Imatinib (STIM) trial. Lancet Oncol. 11: Marin D, Milojkovic D, Olavarria E, et al. (2008): European LeukemiaNet criteria for failure or suboptimal response reliably identify patients with CML in early chronic phase treated with imatinib whose eventual outcome is poor. Blood. 112: Müller MC, Cross NC, Erben P, et al. (2009): Harmonization of molecular monitoring of CML therapy in Europe. Leukemia. 23: Saglio G, Kim DW, Issaragrisil S, et al. (2010): Nilotinib versus imatinib for newly diagnosed chronic myeloid leukemia. N Engl J Med. 362: Shah N, Kantarjian HM, Hochhaus A, et al. (2010): Dasatinib Versus Imatinib In Patients with Newly Diagnosed Chronic Myeloid Leukemia In Chronic Phase (CML- CP) In the DASISION Trial: 18- Month Follow- up. Blood. 116(21). Abstract 206. Soverini S, Hochhaus A, Nicolini FE, et al. (2011): Bcr- Abl kinase domain mutation analysis in chronic myeloid leukemia patients treated with tyrosine kinase inhibitors: recommendations from an expert panel on behalf of European LeukemiaNet. Blood May 19. [Epub ahead of print] 7 (7)
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Läs merLeukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation
Leukemier och genetik Leukemier Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Richard Rosenquist Brandell Klinisk genetik, Karolinska
Läs merMolekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi
Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Linda Fogelstrand Specialistläkare, Docent Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi Diagnostik
Läs merNATIONELLA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV KRONISK MYELOISK LEUKEMI
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING AV KRONISK MYELOISK LEUKEMI Svenska KML gruppen Gäller från och med 2013 12 30 Uppdateras senast 2014 12 01 Dokumentet finns tillgängligt i pdf format
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-03-02 1976/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE BRISTOL-MYERS SQUIBB AB Box 5200 167 15 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merNATIONELLA RIKTLINJER
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DIAGNOSTIK OCH BEHANDLING AV KRONISK MYELOISK LEUKEMI Svenska KML-gruppen Gäller fr.o.m. 2010-05-01 Uppdateras senast 2012-01-31 Finns på http://www.sfhem.se/kml INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merKronisk Myeloisk Leukemi
Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?
Läs merKronisk Myeloisk Leukemi
Kronisk Myeloisk Leukemi Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna?
Läs merKronisk Myeloisk Leukemi (KML)
Kronisk Myeloisk Leukemi (KML) Nationell kvalitetsrapport för 2016 September 2017 Nationellt register för Kronisk Myeloisk Leukemi (KML) Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merManual för Nationellt kvalitetsregister KML
Manual för Nationellt kvalitetsregister KML 2014-01-01 Utförda ändringar i manualen Datum Variabelnamn Ändring 2009-04-08 Molekylärgenetiskt svar (qrt-pcr för BCR/ABL) vid aktuell utvärdering. Om undersökt
Läs merInnehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas?
Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Kronisk myeloisk leukemi 5 Vad är kronisk myeloisk leukemi? 5 Vilka är orsakerna? 5 Vilka drabbas? 5 2 Diagnos 7 Vilka symptom har KML patienterna? 7 Hur ställs diagnosen?
Läs merImatinib (Glivec ) vid kronisk myeloisk leukemi (KML)
Imatinib (Glivec ) vid kronisk myeloisk leukemi (KML) Publicerad 03-05-27 Version 1:0 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Årligen diagnostiseras cirka 100 nya fall av kronisk myeloisk leukemi (KML) i
Läs merWebbaserat beslutsstöd och kvalitetsvärdering vid kronisk myeloisk leukemi
Webbaserat beslutsstöd och kvalitetsvärdering vid kronisk myeloisk leukemi Web-based clinical decision support system and quality assessment in chronic myeloid leukemia Viveca Missler Dahlqvist 850909-4002
Läs merBESLUT. Datum
BESLUT 1 (5) Datum 2011-10-07 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
Läs merBESLUT. Datum Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Bosulif Filmdragerad tablett 500 mg Blister, , ,00
BESLUT 1 (6) Datum 2013-10-03 Vår beteckning SÖKANDE Pfizer AB Att: Pricing & Reimbursement, Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merKronisk myeloisk leukemi (KML)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kvalitetsrapport från Nationella KML-registret för diagnosår 2012 September 2013 Regionalt cancercentrum,
Läs merFLÖDESCYTOMETRISK ANALYS AV MYELOM MRD MOT ÖKAD KÄNSLIGHET OCH STANDARDISERING
FLÖDESCYTOMETRISK ANALYS AV MYELOM MRD MOT ÖKAD KÄNSLIGHET OCH STANDARDISERING Jennie Wallander, Kvalitetsansvarig, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset Klinisk Kemi/Flödescytometri MYELOM PATOGENES *Incidens
Läs merANALYS AV KVARVARANDE SJUKDOM VID AKUT MYELOISK LEUKEMI NÄR, VAR OCH HUR?
ANALYS AV KVARVARANDE SJUKDOM VID AKUT MYELOISK LEUKEMI NÄR, VAR OCH HUR? LINDA FOGELSTRAND DOCENT, SPECIALISTLÄKARE KLINISK KEMI & AVDELNINGEN FÖR KLINISK KEMI OCH TRANSFUSIONSMEDICIN, INSTITUTIONEN FÖR
Läs merKronisk myeloisk leukemi (KML)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kvalitetsrapport från Nationella KML-registret för diagnosår 2014 November 2015 Regionalt cancercentrum,
Läs meranemi Kronisk leukemi Ett liv med blodcancer behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan Blodcancerförbundet
Blodcancerförbundet Ett liv med blodcancer behöver inte vara ett sämre liv, men det är ett annat liv än det du hade innan. Och i den här nya vardagen kan det vara skönt att veta att du inte är ensam. Att
Läs merVärt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1
Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått
Läs merKronisk myeloisk leukemi Nationellt vårdprogram
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Kronisk myeloisk leukemi Nationellt vårdprogram 1 November 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-11-06 Version
Läs merOm Tasigna (nilotinib) och behandlingsmål
TILL DIG SOM NYLIGEN FÅTT KML Om Tasigna (nilotinib) och behandlingsmål En guide för dig som ska påbörja behandling med Tasigna För fullständig information se bipacksedel eller www.fass.se. SVAR SOM RÄKNAS
Läs merDokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 2.0 Datum 2015-03-21 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merRuxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Läs merKronisk myeloisk leukemi
Kronisk myeloisk leukemi Nationellt vårdprogram 2019-10-04 Version: 2.1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-11-06 Version 1.0 fastställd av RCC i samverkan 2019-06-25 Version 2.0 fastställd
Läs merLängre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1
Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,
Läs merÖversikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar
Översikt malign hematologi Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar 2013-11-05 Grundprinciper Klonalitet Ursprungscell Allvarlighetsgrad Lokal Lena von Bahr 4 april 2016 2 Grundprinciper Klonalitet Akut myeloid
Läs merProvmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.
Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp Version 1.0 Datum 2014-03-13 Syftet med U-CAN, är att bygga upp en biobank med blod-, tumör- och
Läs merManual för Nationellt kvalitetsregister KML
Manual för Nationellt kvalitetsregister KML 2016-01-01 Utförda ändringar i manualen Datum Variabelnamn Ändring 2009-04-08 Molekylärgenetiskt svar (qrt-pcr för BCR/ABL) vid aktuell utvärdering. Om undersökt
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merViktig information om användningen av Tasigna
Viktig information om användningen av Tasigna Viktig information om behandling med Tasigna Vad ÄR TASIGNA? TASIGNA är ett receptbelagt läkemedel som används för behandling av vuxna patienter med Philadelphiakromosompositiv
Läs merRemissrunda 1 Nationellt vårdprogram för KML
Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för KML Den nationella vårdprogramgruppen för kronisk myeloisk leukemi (KML) har arbetat fram en uppdaterad version av nationellt vårdprogram för KML. Vi emotser nu
Läs merKML: Epidemiologi och kliniska symtom. Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
KML: Epidemiologi och kliniska symtom Martin Höglund, överläkare Hematologisektionen, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Agenda (I) Epidemiologi population-baserade register incidens prevalens riskfaktorer
Läs merIclusig (ponatinib) 15 mg och 45 mg filmdragerade tabletter. Viktig säkerhetsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal
Iclusig (ponatinib) 15 mg och 45 mg filmdragerade tabletter Viktig säkerhetsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal Detta dokument innehåller viktig säkerhetsinformation som du måste känna till när
Läs merMyelodysplastiskt syndrom (MDS)
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Figur-/tabellverk från nationella kvalitetsregistret för diagnosår 2009-2013 April 2015 alt
Läs merMyoeloproliferativa sjukdomar - Medicinkliniken Ljungby
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Cancer Giltig fr.o.m: 2010-06-15 Faktaägare: Agata Swinarska-Kluska, överläkare medicinkliniken Ljungby Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken
Läs merdiagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Lågmaligna lymfom diagnostik Stefan Jacobsson Stefan Jacobsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Åldersstandardiserad incidens för malignt lymfom undantaget Hodgkins lymfom, i regionen 1971 2000 Fördelning
Läs merINCA Variabelbeskrivning
INCA Variabelbeskrivning Nationellt kvalitetsregister för kronisk myeloisk leukemi fr.o.m. 2007 Variabelbeskrivningen ändrad 2018-03-02 Nationellt kvalitetsregister för kronisk myeloisk leukemi Sammankallande
Läs merKlassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi
Klassifikation och diagnostik av leukemier Rose-Marie Amini Klinisk patologi Misstänkt akut leukemi Ludvig 3 år, blåmärken, blek, trött och hängig Pancytopeni (HB 103g/L, LPK 1.5, TPK 70) Blaster perifert
Läs merKroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier
Kroniska myeloproliferativa sjukdomar och akuta leukemier Med kand föreläsning Danderyds sjukhus 12 november 2015 Leif Stenke Överläkare, docent Hematologiskt centrum Karolinska universitetssjukhuset Solna
Läs merPalliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Läs merKML ur ett kliniskt perspektiv Standardiserad mätning av BCR-ABL1
KML ur ett kliniskt perspektiv Standardiserad mätning av BCR-ABL1 Hans Ehrencrona Genetiska kliniken Labmedicin Skåne Lund Leukemi-incidens Leukemityp Nya fall i Sverige 2008* Totalt KML KLL AML ALL 869
Läs merAkut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund
Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen
Läs merMyelodysplastiskt syndrom (MDS)
Myelodysplastiskt syndrom (MDS) Personnummer Gäller fr.o.m 2018-01-01 Inrapporterande sjukhus/klinik Namn Inrapporterande läkare Sid 1 Rapporteringsdatum LEDTIDER När skrevs remiss till inrapporterande
Läs merAID-nr:.. Kurskod: 8LAA30; Provkod: VE11; Kursnamn: Patient och Prevention, avancerad nivå; Institution: HUK
Sida 1 (5) Omtentamen i vetenskaplig artikel 23 maj 2013 Besvara följande frågor i anslutning till den utdelade artikeln: Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin
Läs merHematologi 1 DSM2, T Doris Lund
Hematologi 1 DSM2, T4 131023 Doris Lund Hematologimål på T4 Blodstatus: att kunna redogöra för indikation för beställning av blodstatus och B-celler att kunna tolka analyssvar av dessa inför ev vidareutredning
Läs merIclusig (ponatinib) Tablett
Underlag för beslut om subvention - Nyansökan Nämnden för läkemedelsförmåner Iclusig (ponatinib) Tablett Utvärderad indikation Iclusig är avsett för patienter som inte svarat på eller inte tål andra läkemedel
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) Celgene AB Kista Science Tower, Färögatan Kista SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2014-06-18 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Celgene AB Kista Science Tower, Färögatan 33 164 51 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att
Läs merPressmeddelande 22 oktober 2014
Europeiska Kommissionen godkänner IMBRUVICA för två typer av blodcancer Som första läkemedel i den nya klassen BTK-hämmare godkänns nu IMBRUVICA för behandling av de sällsynta och svåra sjukdomarna kronisk
Läs merVad kan man mäta? IHE forum. Lund 7 september 2017 Ulf-Henrik Mellqvist
Vad kan man mäta? IHE forum Lund 7 september 2017 Ulf-Henrik Mellqvist Område cancer Område cancer Total överlevnad Område cancer Total överlevnad Surrogatmått Total överlevnad (overall survival, OS) Total
Läs merDoktorandprojekt: Sofia Jönsson
Kronisk myeloisk leukemi - monitorering av leukemibördan, resistensutveckling mot imatinib samt off target -effekter av imatinib Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en hematologisk stamcellssjukdom som orsakas
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x 1 410432 2490,00 2587,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1
2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Takeda Pharma AB Box 3131 169 03 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merBrev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH)
11 Augusti, 2011 Brev till hälso- och sjukvården angående sambandet mellan Sprycel (dasatinib) och pulmonell arteriell hypertension (PAH) Bristol-Myers Squibb (BMS), i samarbete med Europeiska läkemedelsmyndigheten
Läs merCancerläkemedel möjligheter och visioner
Cancerläkemedel möjligheter och visioner Mef Nilbert, MD, PhD 2014-03-14 Namn Sammanhang Danish Cancer Society Dagens cancerpatient 4 av 10 utvecklar cancer, sjukdomen för många kronisk 3.9 milj Européer
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merLäkarguide till behandling med BOSULIF (bosutinib)
Version 1/2014-02 Bosulif är indicerat för behandling av vuxna patienter med Philadelphiakromosompositiv kronisk myeloisk leukemi (Ph+ KML) i kronisk fas, accelererad fas eller blastfas, som tidigare behandlats
Läs merPre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS
Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad
Läs merValdoxan - Bakgrundsinformation
Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan
Läs merLäkarguide till behandling med BOSULIF (bosutinib)
Version 2/2014-12 Bosulif är indicerat för behandling av vuxna patienter med Philadelphiakromosompositiv kronisk myeloisk leukemi (Ph+ KML) i kronisk fas, accelererad fas eller blastfas, som tidigare behandlats
Läs merKancera AB 8 November 2011
Ursprung i Pharmacia & Karolinska Noterat på NASDAQ OMX First North februari 2011 20 läkemedelsutvecklare, 900 m2 laboratorier inom KI Science Park Kancera AB 8 November 2011 Kancera Fokuserar på elakartad
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merGrundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen
Grundalgoritm för behandling av icke- småcellig lungcancer i Uppsala- Örebroregionen Histologi Molekylär diagnostik Funktionsstatus Första linjens behandling CT (thorax & övre buk) efter 4:e kuren eller
Läs merDatorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar
GA N AT ION ALCTAC ATCA G ENOMI CSGT INFR A S T RU CTURE Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker SciLifeLab Uppsala, 13e Maj 2014 Introduktion till bioinformatik
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merCMV/EBV Molekylär diagnostik. Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus
CMV/EBV Molekylär diagnostik Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus De flesta CMV infektioner hos immunkompetenta individer är asymtomatiska eller ger bara en mkt mild
Läs merRegister för cancerläkemedel MANUAL
Register för cancerläkemedel MANUAL 3.0 2019-01-18 1 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2017-09-01 Första version 2018-02-01 Andra version 2019-01-18 Tredje version. Manualen har gjorts
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merHematologen som gått den långa vägen till forskning om läkemedelsresistens
forskarporträtt Hematologen som gått den långa vägen till forskning om läkemedelsresistens Redan som liten dalkulla i Mora kände hon starkt att hon i framtiden ville arbeta med något som verkligen kunde
Läs merJohan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merIndividanpassad behandling av tumörsjukdomar NYA VÄGAR FÖR INDIVIDUALISERAD MALIGNT MELANOM. malignt melanom
Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska Akademin pågår utveckling av en ny analysplattform där patientens egen tumör är den biomarkör som avgör val av framtida behandling. För att uppnå detta
Läs merKvalitetsregister för nya cancerläkemedel MANUAL 2.0
Kvalitetsregister för nya cancerläkemedel MANUAL 2.0 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2017-09-01 Första version 2018-02-01 Andra version Manual utarbetad av nationell arbetsgrupp och fastställd
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merVÄLJ VIKTIGA FRÅGOR SOM DU ARBETA MED!
forskarporträtt Välj angelägna forskningsfrågor som du känner passion för. Du ska kunna berätta för din mamma vad du forskar om och hon ska förstå vad du gör och tycka det är ett viktigt arbete. Det rådet
Läs merKronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp Processägare Herman Nilsson-Ehle Februari 2017 Innehållsförteckning
Läs merVad händer i ett genetiskt laboratorium?
12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade
Läs merNationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data
Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data Bakgrund Under senare år har så kallade målinriktade terapier och individualiserad
Läs merI begynnelsen fanns inga riskgrupper
I begynnelsen fanns inga riskgrupper Induction Konsolidation Reinduction Maintenance 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 1960 1962 1970 1980 1983 1988 1990 1995 2000 2002 2005 Riskgruppering - tidig
Läs merIBRANCE (palbociklib) DOSERINGSGUIDE
IBRANCE (palbociklib) DOSERINGSGUIDE IBRANCE är indicerat för behandling av hormonreceptorpositiv (HR +), human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2-negativ (HER2 -) lokalt avancerad eller metastaserande
Läs merDatorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar
Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer
Läs merKRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?
CCK CancerCenterKarolinska KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom? Jeanette Lundin Överläkare, docent Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Solna KLL: den vanligaste
Läs merUrothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom
Urothelial cancer Icke muskelinvasiv sjukdom Camilla Thellenberg Karlsson Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Kalmar 2017-02-09 Kliniskt besvärligt sjukdomspanorama relativ banal sjukdom som ofta recidiverar
Läs merUppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015)
Uppföljning av användning Lemtrada vid skovvis förlöpande Multipel Skleros (slutrapport april 2015) En del av Nationellt ordnat info rande av la kemedel (pilotfo rso k) Bakgrund SKL:s projekt Ordnat info
Läs merLycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
Läs merA-vitaminbehandling vid RP
A-vitaminbehandling vid RP Sedan nästan 20 år har man använt behandling med vitamin A för att om möjligt bromsa synförsämringen vid främst klassisk RP. Det har också kommit varningar på senare tid för
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom
Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015 Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Kenneth Villman Överläkare Onkologiska kliniken USÖ Mentometerfråga Kenneth Villman 150204 2 Disposition
Läs merBesponsa (inotuzumab ozogamicin) vid akut lymfatisk leukemi (ALL) NT-rådets yttrande till landstingen
Besponsa (inotuzumab ozogamicin) vid akut lymfatisk leukemi (ALL) NT-rådets yttrande till landstingen 2018-05-16 Rekommendation och sammanvägd bedömning NT-rådets rekommendation till landstingen är: att
Läs merCMV - transplantation. Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala
CMV - transplantation Fredrik Sund Infektionskliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Disposition CMV definitioner CMV diagnostik CMV läkemedel Profylax preemptiv - strategier CMV behandling CMV framtida
Läs merIBRANCE (palbociklib) DOSERINGSGUIDE
IBRANCE (palbociklib) DOSERINGSGUIDE IBRANCE är indicerat för behandling av hormonreceptorpositiv (HR +), human epidermal tillväxtfaktorreceptor 2-negativ (HER2 -) lokalt avancerad eller metastaserande
Läs merHåller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping
Håller lungcancerstudierna vad de lovar? Erfarenheter med ett lokalt behandlingsregister Anders Vikström Överläkare Lungkliniken, Linköping Cytostatika vid lungcancer 2007 2008 2009 Signifikanta skillnader
Läs merHjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling. Lars H. Lund. Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis
Hjärtsvikt 2017: - ESC - AHA - och annan utveckling Lars H. Lund Intressekonflikter: Anslag el. arvoden: AstraZeneca, ViforPharma, Novartis Hjärtsvikt 2017 vår allvarligaste folksjukdom 3% av befolkningen
Läs merBESLUT. Datum 2015-09-25
BESLUT 1 (5) Datum 2015-09-25 Vår beteckning 1945/2015 SÖKANDE Novartis Sverige AB Kemistvägen 1 183 79 Täby SAKEN Uppföljning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs mer