Innehållsförteckning. VD:s kommentar...3. Styrelsens berättelse Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar

Transkript

1 Årsredovisning 2006

2 Innehållsförteckning VD:s kommentar...3 Styrelsens berättelse Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisnings- och värderingsprinciper Noter till resultaträkning Noter till balansräkning Gemensamma informationsnoter Kapitaltäckning Utgående mandatperioder Revisionsberättelse Företagsstyrning Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer Styrelse och personal Kontorsförteckning... 45

3 3

4 Styrelsens berättelse Styrelsen för Orusts Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2006, bankens 119:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Lönsamhet och tillväxt Banken har under flera år haft en god lönsamhet och tillväxt och det egna kapitalet uppgår nu till 622 mkr. God lönsamhet och tillväxt är avgörande faktorer för framtiden inte minst för att vår samarbetspartner Swedbank numera ställer kompetens-, kvalitets-, volym- och lönsamhetskrav på oss för att vi ska få teckna samarbetsavtal. I oktober 2006 tecknades ett 5-årigt avtal som bl.a. omfattar IT-sidan, förmedling av krediter till Swedbank Hypotek och placeringar till Swedbank Robur Fonder. Sparbank är en unik företagsform Det finns bara 73 sparbanker i Sverige. Sparbankerna står för drygt 10 % av in- och utlåningen i landet och affärsvolymen uppgår till ca 400 miljarder. Genom samarbetet med Swedbank kan Sparbankerna erbjuda sina ca en miljon kunder ett brett urval av tjänster och produkter. Den gemensamma värdegrunden för Orusts Sparbank och de andra Sparbankerna är att låta vinsterna verka i samhället. Alla beslut fattas lokalt i verksamhetsområdet. Bo Olsson ny ordförande Vid styrelsens konstituerande möte den 21 april valdes Bo Olsson till ordförande och Sven Oscarson till vice ordförande. Bo har tidigare framgångsrikt verkat som bankens Vd under perioden 1980 till mkr till öns kroppspulsåder Den 21 april 2006 presenterade Vägverket, Orust kommun och Orusts Sparbank en avsiktsförklaring om att tidigarelägga och finansiera ombyggnationen av väg 160 mellan Säckebäck och Varekil. Banken kommer att sponsra projektet med 2 mkr per år under en 5-årsperiod. Kompetensutveckling Den komplexa värld vi lever i ökar hela tiden kraven på våra medarbetares kompetens. Våra investeringar på det området är därför nödvändiga och avgörande för bankens framtid. Guldeken Orusts Sparbank har sedan 1985 ett resultatsystem där den anställde får en individuell resultatandel. Syftet är att höja de anställdas motivation till goda arbetsinsatser i avsikt att stärka bankens ekonomiska ställning och marknadsposition. I årets bokslut har avsatts 69 tkr per heltidsanställd tjänsteman. 4

5 Basel II Banken har under året fortsatt arbetet med anpassning av verksamheten till de nya kapitaltäckningsregler som gäller fr o m Syftet med de nya reglerna är att bättre belysa och hantera riskerna i bankerna och därmed öka stabiliteten i systemet. Banken har ansvar för att utforma en process för en intern kapitalutveckling och detta ämne har varit en stående punkt på styrelsens dagordning under år Sverige i de bästa av världar Svensk ekonomi växer i rekordfart. Tillväxten år 2006 blev den högsta på 36 år och hamnade på ca 5 %. Detta placerar Sverige i den absoluta tillväxttoppen internationellt. Det finns dessutom ingen anledning att anta att tillväxten är på väg att avta i någon större utsträckning. Detta har börsen tagit fasta på och steg år 2006 kraftigt för 4:e året i rad. Även Europa har sett sin tillväxt öka. Speciellt glädjande är att Tyskland nu överraskar positivt vilket ger lyft åt grannländerna, då Tyskland är en stor och viktig handelspartner. Den globala tillväxten fortsatte under 2006 och kommer sannolikt att vara stark även 2007 och Speciellt Kina har en till synes omättlig efterfrågan på rå- och industrivaror. Mycket talar för att 2007 blir ännu ett gott år för svensk ekonomi, trots högre styrräntor och en starkare krona. Det största frågetecknet är hur djup den amerikanska konjunktursvackan blir Om detta återkommer vi i nästa årsredovisning. 5

6 Sparbankens ställning Balansomslutning: Balansomslutningen ökade med 479,7 mkr (17,2 %) under året och uppgick till 3.269,1 mkr vid 2006 års slut. Inlåning: Inlåningen ökade med 342,6 mkr (15,8 %) under året och uppgick till 2.505,5 mkr vid 2006 års slut. Robur: Våra kunders placeringar i fondbolaget Robur ökade under året med 12,2 % till 1.478,5 mkr. Därav avser 234,1 mkr Swedbank Robur Försäkring. Utlåning: Utlåningen till allmänheten ökade med 141,4 mkr (7,6 %) under året och uppgick till 1.989,7 mkr vid 2006 års slut. Utöver egen utlåning förmedlar banken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Summan av dessa ökade under året med 353,3 mkr (14,4 %) och uppgick till 2.807,6 mkr vid 2006 års slut. Eget kapital: Sparbankens eget kapital ökade med 55,3 mkr (9,8 %) under året och uppgick till 621,9 mkr vid 2006 års slut. Kapitalbas: Kapitalbasen ökade med 33,0 mkr under året och uppgick till 475,5 mkr vid 2006 års slut. Sparbankens resultat Rörelseresultatet på 74,0 mkr är en ökning med 7,2 mkr jämfört med Nyckeltal som beskriver Sparbankens ställning och resultat finns redovisade på sidan 10 i årsredovisningen. Förslag till vinstdisposition Årets resultat 55,3 mkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 55,3 mkr Finansiella risker I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. 6

7 Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti eller ett värdepapper. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är Sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för Sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av Sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i Sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Beträffande Sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparten hänvisas till sid 33. Banken ansvarar för eventuella kreditförluster som uppkommer för Spintabkrediter. Den maximala förlusten är dock begränsad till årets provision. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I Sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. * Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett stigande ränteläge genom att räntebindningstiden normalt är kortare för inlåning än för utlåning. * Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. I enlighet med Sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på Sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s k gap-analysen, som finns intagen på sid 32 och som visar räntebindningstiderna för Sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med tkr. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan uttryckas som risken att värdet på ett finansiellt instrument sjunker som en effekt av sjunkande omsättning, vilket är detsamma som risken för att det finansiella instrument inte kan avyttras/förvärvas utan större prisreduktion eller att transaktionen medför stora kostnader. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstruktur. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av sid 31. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser Sparbankens likviditetssituation. 7

8 Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i Sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis Sparbankens riskexponering samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda Sparbankens och kundernas tillgångar. Övergång till IFRS/IAS-standarder Från och med 2007 måste sparbankerna följa de nya internationella redovisningsstandarderna Internationell Financial Reporting Standard (IFRS) i sin redovisning med de undantag och tillägg som anges i Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person, samt om inte annat följer av lag eller annan författning. I enlighet med IFRS 1, om hur redovisning upprättas första gången, ska företag redovisa jämförelsetal för åtminstone ett år. Detta innebär således att 2006 års siffror måste omräknas enligt den nya redovisningsstandarden. Under 2005 tillsatte Sparbankernas Riksförbund en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga effekterna på sparbankernas redovisning vid en övergång till IFRS/IAS. Gruppen, som bestått av företrädare för sparbankerna och utomstående konsulter, har identifierat följande väsentliga skillnader mellan tillämpade redovisningsprinciper och redovisningsprinciperna enligt IFRS/IAS: Värdering av finansiella tillgångar och skulder enligt IAS 39 kan förväntas ge en viss ökad volatilitet i resultaträkningen och balansräkningen till följd av att värdering till verkligt värde kommer att ske i större utsträckning än hittills. För sparbankerna påverkar detta framförallt räntebärande värdepapper, aktier, sammansatta instrument (Spaxar) och derivat. Särskilt stor blir effekten vad gäller aktieinnehavet i Swedbank AB där värdeökningen kommer att redovisas direkt mot eget kapital. Införandet av IAS 39 medför att alla derivat värderas till verkligt värde, även om de tidigare bokfördes enligt reglerna om säkringsredovisning med anskaffningsvärdering. Ett sätt att motverka den ökade volatilitet till följd av att finansiella instrument och derivatsinstrument värderas till verkligt värde i större utsträckning än tidigare är att tillämpa verkligt värde-säkring. Denna form av säkring innebär att såväl den säkrade posten som säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Den andra formen av säkring enligt standarden är kassaflödessäkring. Enligt denna värderas derivatinstrumentet till verkligt värde medan den säkrade posten värderas till upplupet anskaffningsvärde. Värdeförändringen på derivatinstrumentet redovisas mot eget kapital och kommer därmed att medföra viss volatilitet i eget kapital. 8

9 Uppläggningsavgifter avseende lån redovisas som provisionsintäkt för närvarande. Vid tillämpning av IFRS/IAS kommer dessa avgifter att redovisas som ränteintäkt. Materiella anläggningstillgångar som sparbankens rörelsefastigheter kommer att redovisningsmässigt hanteras annorlunda enligt IFRS/IAS. Skillnaden är att anskaffningsvärdet fördelas på urskiljbara väsentliga komponenter baserat på förväntad nyttjandeperiod med skilda avskrivningsplaner för respektive komponent. Såvitt avser komponentavskrivningar på rörelsefastigheter bedöms effekten av övergången till ny standard blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av bankens totala tillgångar är relativt liten (0,26 % i årsbokslutet 2006). De effekter som bedöms väsentliga vid övergången till IFRS visas av nedanstående sammanställning. Finansiell ställning den 1 januari 2007, tkr Eget kapital Utgående balans (enligt nuvarande principer) Värdering av aktier i Swedbank Värdering av övriga aktier Uppskjuten skatt 28 % Ingående balans För sparbankens aktieinnehav i Swedbank AB redovisas ingen uppskjuten skatteskuld eftersom vinst vid försäljning av näringsbetingade aktier inte är skattepliktig. 9

10 Fem år i sammandrag Volymutveckling Utlåning till allmänheten, netto tkr förändring under året, % 7,6 24,4 28,7 15,8-1,8 Inlåning från allmänheten, tkr förändring under året, % 15,8 25,5 14,6 17,9 13,1 Medelomslutning (MO), tkr förändring under året, % 11,5 17,5 17,4 13,3 12,7 Affärsvolym ultimo, tkr förändring under året, % 14,1 19,3 13,1 10,8 6,6 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditets- och Kapitaltäckningsmått Soliditet Beskattat eget kapital + 72 % av obeskattade reserver i % av BO 19,0 20,3 20,9 21,9 23,1 Kapitaltäckningsgrad Kapitalbas i % av riskvägda placeringar 25,4 26,0 29,5 33,8 33,9 Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskvägda Placeringar 33,2 33,2 36,4 40,6 41,2 Resultatmått Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,3 2,7 3,2 3,7 4,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,4 1,6 1,7 2,0 1,8 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,8 0,9 1,0 1,1 0,9 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultatet efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 9,0 8,9 8,9 9,7 8,8 10

11 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto +rörelseintäkter 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 Problemkrediter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 65,0 65,4 50,5 58,9 72,5 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kredit institut (exkl banker) 0,8 0,8 1,5 1,1 0,5 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) samt övertagen egendom och kreditgarantier 0,2 0,4 0,5 0,9 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

12 Resultat- och balansräkningar, tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Kreditförluster inkl värdeförändringar på övertagen egendom Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner, netto Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

13 Resultaträkning, tkr Not Förändring Ränteintäkter ,0 Räntekostnader ,5 Räntenetto ,7 Erhållna utdelningar ,4 Provisionsintäkter ,1 Provisionskostnader ,8 Nettoresultat av finansiella transaktioner ,0 Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter ,1 Allmänna administrationskostnader ,9 Avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar ,7 Övriga rörelsekostnader ,2 Summa kostnader före kreditförluster ,3 Resultat före kreditförluster ,4 Kreditförluster netto ,4 Rörelseresultat ,8 Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat ,8 Årets resultat ,5 13

14 Balansräkning, tkr Not Förändring Tillgångar Kassa ,2 Belåningsbara statsskuldsförbindelser Utlåning till kreditinstitut ,9 Utlåning till allmänheten ,6 Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,7 Aktier ,8 Materiella tillgångar ,0 Övriga tillgångar ,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ,0 Summa tillgångar ,2 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten ,8 Övriga skulder ,8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ,4 Avsättningar ,3 Summa skulder och avsättningar ,1 Reservfond ,9 Årets resultat ,5 Summa eget kapital ,8 Summa skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget kapital ,2 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser ,2 Åtaganden ,6 14

15 Kassaflödesanalys, tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner Avskrivningar Kreditförluster Inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i den löpande verksamhetens tillgångar och skulder Ökning utlåning allmänheten Ökning/minskning av värdepapper, omsättningstillgångar Ökning av inlåning från allmänheten Förändringar av övriga tillgångar och skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Ökning av aktier Förvärv av materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början * Likvida medel vid årets slut * * I likvida medel ingår kassa, bankmedel och utnyttjad kredit på dagslåneräkningen. 15

16 Redovisnings- och värderingsprinciper Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd. Tillgångar och skulder i utländsk valuta Värdering sker till balansdagskurs, varmed avses balansdagens stängningskurser. Utländska sedlar vilka ingår i kassan värderas till balansdagens köpkurs för sedlar gentemot allmänheten. I de fall terminskontrakt föreligger sker värdering till dagskurs för terminsaffärer med motsvarande återstående löptid. Finansiella instrument Överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Långsiktiga innehav, där avsikten är att i princip inneha värdepapper till förfall, klassificeras som finansiella anläggningstillgångar och upptas till anskaffningsvärdet. Med anskaffningsvärdet avses det upplupna anskaffningsvärdet, vilket värde motsvarar det med hjälp av den effektiva anskaffningsräntan diskonterade nuvärdet av de framtida betalningarna. Härigenom beaktas eventuella över- eller underkurser vid förvärvet som periodiseras över instrumentets återstående löptid. Erhållna betalningar plus förändringar av det upplupna anskaffningsvärdet under året redovisas som ränteintäkt. Vid tillämpning av lägsta värdets princip på omsättningstillgångar görs värderingen kollektivt för marknadsnoterade värdepapper. Realiserade vinster/förluster och orealiserade värdeförändringar på värdepapper och andra finansiella instrument som utgör omsättningstillgångar samt valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen under rubriken Nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktier för vilka sälj/köpoptioner har utfärdats, är värderade enligt lägsta värdets princip. Lånefordringar och kreditförluster Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, d v s det belopp som lånats ut till låntagaren. Därefter redovisas lånefordringar löpande till anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar och specifika reserveringar för kreditförluster. Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten. Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde och bedömt återvinningsvärde. 16

17 Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av: det verkliga värdet av säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller det observerbara marknadsvärdet. Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med hänsyn till beskaffenhet och läge. Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker d v s om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening. Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. När lånefordringar klassificeras som osäkra sker återföring av intäktsbokförda men inte betalda räntor på sådana fordringar. Nedskrivning av i tidigare bokslut balanserade räntor redovisas som kreditförlust. Senare erhållna räntebetalningar på sådana fordringar redovisas enligt kontantprincipen. Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster. Inventarier Inventarierna avskrivs planenligt med 20 % på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Byggnader och mark Byggnader (och markanläggningar) avskrivs planenligt med skattemässigt högsta tillåtna belopp. Skatt Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader vilket är skillnaden mellan en tillgångs eller en skulds redovisade respektive skattemässiga värde. Uppskjutna skatteskulder redovisas under Avsättningar, medan uppskjutna skattefordringar redovisas under Övriga tillgångar. 17

18 Noter till resultaträkning, tkr 1 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper - omsättningstillgångar anläggningstillgångar Övriga Summa Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Varav kostnad för insättningsgarantin (969) Övriga 3 20 Summa Summa räntenetto Medelränta på utlåningen under året uppgår till 4,19 4,18 Medelränta på inlåningen under året uppgår till 1,63 1,22 Inkl kostnad för insättningsgarantin Räntemarginal på balansdagen 2,00 2,43 Placeringsmarginal på balansdagen 2,33 2,70 18

19 2 Erhållna utdelningar Swedbank Övriga aktier Summa Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Garantiprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Nettoresultat av finansiella transaktioner Realiserat resultat: - räntebärande värdepapper aktier Orealiserade värdeförändringar: - aktier Valutakursförändringar Summa Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga Summa

20 7 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier avsättning till vinstandelsstiftelse inkl löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrativa kostnader Totalt Delposten kostnad för pensionspremier ovan avser premier för i tjänst varande personal. Ersättningar till ledande befattningshavare 2006 Principer: Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Övriga förmåner Grundlön/ Styrelsearvode Sammanträdesarvode Pensionskostnad Vinstandelsstiftelse Övriga ersättningar Summa Styrelsens ordförande Övriga styrelseledamöter VD Övrig bankledning Summa Pensionsutfästelser VD: Pension utgår vid 63 år med 80 % av utgående lön fram till 65 års ålder. Fr.o.m. 65 års ålder enligt följande: På utgående lön vid pensioneringstillfället upp till 7,5 basbelopp 17 %. På den del av utgående lön vid pensioneringstillfället med tillägg av kr / månad i löneförmån, som överstiger 7,5 basbelopp 65 %. Bankens pensionsåtagande täcks genom försäkringsavtal och/eller genom avsättning i balansräkningen. 20

21 Antal arbetade timmar Totalt i sparbanken Medelantal anställda under året Totalt i sparbanken varav kvinnor varav män Beräknat efter normalarbetstidsmåttet för helårstjänsteman timmar. Könsfördelning bland ledande befattningshavare Styrelsen (ordinarie ledamöter) - antal kvinnor antal män 4 5 Övriga ledande befattningshavare, inkl verkställande direktören - antal kvinnor antal män 1 1 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid, % 4,4 5,3 Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer, % 53,9 64,2 Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: - Män 2,1 5,1 - Kvinnor 5,1 5,3 - anställda 29 år eller yngre 1,1 3,8 - anställda år 2,9 3,0 - anställda 50 år eller äldre 7,4 9,2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Lindebergs Grant Thornton AB - revisionsuppdrag Revisionsgruppen i Borås AB - revisionsuppdrag KPMG Bohlins AB - andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat, t ex internrevision, är andra uppdrag. 21