Karpmete. Alla förberedelser är gjorda och platsen är rejält uppmäskad. Nu är det bara att vänta...

Transkript

1 Karpmete Alla förberedelser är gjorda och platsen är rejält uppmäskad. Nu är det bara att vänta... Som en pulsåder mellan bergslagsbygd och mälarlandskap rinner Strömholms kanal. Här simmar karpar som växer så det knakar. Men de är svårflörtade. Läs berättelsen om hur John B Eriksson utmanade dem, och fick full utdelning. Av: John B Eriksson EN EFTER EN tänds stjärnorna på den klara himlen. Ångorna från min utandning berättar att det kommer att bli en kall natt. På andra sidan vattenspegeln tändes nyss gatlyktorna för att ge kvällsflanörerna lite ledljus och trygghet. Från brukshotellet hörs svag musik. Annars råder stillhet i mörkret. Det är första karpfisket för säsongen och det är en efterlängtad premiär. Jag sitter ihopsjunken bakom mina 2 FISKEJOURNALEN 9/2006

2 Hallstahammar Västerås under stjärnorna Rikliga tillgång på föda som gör karparna svårflörtade. karpspön mellan Sörkvarn och Lustigkulla i Strömsholms kanal i centrala Hallstahammar, eller Skantzsjön som utbredningen av kanalen kallas. Under den senaste veckan har jag vid flera tillfällen slängt i rejält med majs, jordnötter och boilies på den plats jag nu precis börjat fiska. Tanken med mäskningen är så klart att locka in karpar till området. Dessutom har jag laddat med en stor portion tålamod, vilket kan behövas eftersom vattnet är mycket svårfiskat. Antalet försök där fångsterna lyst med sin frånvaro är otaliga. Vissa anser att vattnet är för svårt och har riktat sin uppmärksamhet åt andra håll. Men själv har jag bara fiskat karp här vid något enstaka tillfälle tidigare och har därför inte bränt mitt krut. Strategin är att ge platsen minst fem kvällar, nätter och mornar innan jag bestämmer mig för om jag ska fiska vidare. Men jag är full av tillförsikt en stor karp avslöjade sin närvaro på mäskplatsen i samma stund som jag ställde ner ryggsäcken vid strandkanten. Drömmar om jättekarpar Det var 1994 som Skantzsjön berikades med ett 80-tal små karpar. Redan efter några år fångades fiskar på sex, sju kilo fångades de första karparna över tio kilo och året därpå fångades en fisk på nästan tolv. Var den övre viktgränsen kommer att gå i framtiden spekuleras det i. Den i princip obegränsade mängden föda i form av snäckor som finns i vattnet, gör att FORTS. FISKEJOURNALEN 9/2006 3

3 Karpmete... När morgonsolen börjar värma är det trots allt ett par fisketimmar kvar innan det är dags att gå till jobbet. drömmarna om framtida jättekarpar i allra högsta grad lever. Men det är säkert också den rikliga tillgången på mat som gör fiskarna så otroligt svårflörtade. En annan orsak till att vattnet är svårtfiskat kan vara att fiskarna kan slussas nedströms och försvinna i Kolbäcksåns enorma vattenmassor, mer eller mindre oåtkomliga för en sportfiskare. Nedkrupen i sovsäcken ligger jag och tittar på stjärnorna. Det är midnatt och det är svårt att varva ner. Det känns som att nappet kan komma när som helst. Första nappet isen bryts Hormonerna frigörs i rasande takt när jag försöker att komma ut ur sovsäcken under larmets envetna tjut. Meter efter meter lina lämnar rullen. Efter vad som i min värld tycks som en evighet men som i verkligheten kanske inte är mer än sekunder lyfter jag till sist spöt och känner den massiva tyngden av en fisk. Den tar några meter lina. Det är inget snack om att det är en karp! Jag sveper med blicken över vattnet för att försöka identifiera möjliga faror, som nedfallna träd och grenar, vilka kan sätta stopp för den kick som nu rusar genom min kropp. Men jag hittar inget att oroa mig för. Istället börjar jag njuta av tanken att det på andra sidan linan sitter en rejäl karp, förmodligen en spegelkarp eftersom de allra flesta karpar här är av den typen. Dimslöjorna på den spegelblanka ytan ger tillsammans med solens första strålar för morgonen en härlig inramning. Snart gör sig kylan påmind. Jag börjar huttra. Genom att pressa fisken åt det håll jag inte vill att den ska simma så rusar den åt motsatt håll, dit jag vill ha den. Där får den simma sig trött i några minuter innan jag kan leda in den i håven. Spegelkarpen väger åtta kilo. Jag väcker Ole Andersén, som också fiskar denna natt, för att få hjälp att ta några kort. Efter en liten stund låter vi den vackra fisken simma ut i mörkret igen. En härlig repris Andra morgonen börjar samma larm tjuta lika ilsket som det gjorde morgonen innan. Ny karp! Jag njuter igen. Dimslöjorna dansar över ytan precis som morgonen innan och solen kämpar sig uppåt. Det är en härlig repris. Karpen är minst lika tung och stark som den förra. När fisken är på väg in i några av de näckrosblad som hunnit växa sig upp till ytan ger jag litet motpress genom att höja spöt. Trädet som jag fiskat under är helt bortglömt och linan fastnar i grenverket. Jag försöker att slå loss det litet lätt. Ingenting händer. I andra försöket går linan av. När jag inser vad som hänt hamnar jag i ett vakuum. Här har jag förberett mig minutiöst i mer än en vecka och så slarvar jag bort det efterlängtade ögonblicket. Senare, samma morgon, fångar jag förvisso två karpar 4 FISKEJOURNALEN 9/2006

4 Hembaket består av en godtycklig mix av en enkel mjölblandning och majsvälling smaksatt med fiskolja. Det spekuleras i om en del av karparna flyttar nedströms med hjälp av slussarna. en på fyra och en på sju kilo men jag kan ändå inte släppa tanken på hur stor den missade fisken kunde ha varit. Samtidigt har jag fått blodad tand. Om några timmar har jag gjort en ny arbetsdag och då kommer jag tillbaka för att fresta karparna med nya, dagsfärska boilies. Attraktiva beten ger karp I Skantzsjön finns även braxnar och sutare. De gillar också den mat som är avsedd för karparna och ställer till med mängder av oönskade napp. En vanlig taktik är då att fiska med stora och hårda beten, i syfte att sortera nappen. Själv fiskar jag med mjuka beten eftersom jag anser dem mer attraktiva för karparna, och då får det kosta några napp från braxnar och sutare, som stör nattsömnen och som kräver omlägg av betena. Jag har också struntat i alla teorier om beten med exakta förhållanden av proteiner, kolhydrater och fetter, för att inte tala om vitaminer och mineraler. De beten som nu röner framgång är istället gjorda på en godtycklig mix av en enkel mjölblandning och majsvälling smaksatt med fiskolja. Lugnet före stormen Den tidiga vårvärmen håller i sig över dagen. Ikväll är jag ute litet tidigare i hopp om att se en karp. Redan ett par år efter att fiskarna planterats ut, visade de sig ofta Jag har struntat teorierna om beten med exakta förhållanden av proteiner, kolhydrater och fetter. efter sjöns östra sida där de slogs med svanar och gäss om flanörernas bröd. Vid ett tillfälle såg vi uppskattningsvis ett tiotal karpar som plockade bröd från ytan. Numera är de betydligt försiktigare och idag syns ingen karp till. Klockan är åtta när jag ställer ned ryggsäcken och spöna mot det träd som samma morgon stod mellan mig och den karp som jag redan trodde var besegrad. Precis som första kvällen tycks min ankomst skrämma bort en större fisk några meter ut från strandkanten, förmodligen en karp. Är det här de är? Jag ler. Det pirrar i kroppen. Jag lägger ut mina krokbeten, skjuter ut lite boilies med slangbellan runt betena och gör i ordning för natten. Håven läggs till rätta, boilies prepareras med olika smaker, pannlampan läggs på ryggsäcken. Snart kryper jag ner i sovsäcken. En efter en tänds återigen stjärnorna på den klara himlen. Så tänds gatlyktorna. Mörkret lägger sig över det gamla brukssamhället som är på väg att somna in för natten. Det enda som hörs är signaturen till programmet Karlavagnen på min lilla fältradio. Äntligen en riktigt stor karp Halv sex försöker jag desperat att komma ut ur sovsäcken under ett envetet tjut från det ena larmet. Snart väger jag in en sexkilosfisk, en spegelkarp precis som de tidigare fiskarna. Antalsmässigt är fisket en succé, mycket bättre än jag vågat hoppats på. Men jag drömmer fortfarande FORTS. FISKEJOURNALEN 9/2006 5

5 Karpmete... om den där riktigt stora...samtidigt som jag förbereder mig mentalt för att gå till jobbet. Med en smörgås i handen tittar jag ut över sjön. Jag vill stanna hela förmiddagen, men om en timme måste jag packa ihop. Det piper till i ett larm. Kanske en braxen som är där och rycker. Men plötsligt kör spolen igång på högsta hastighet en ny karp! Den känns tyngre än de förra. Utanför ett näckrosbälte, som vuxit sig allt kraftigare under veckan, går karpen upp i ytan. Det är ingen tvekan om att den väger över tio kilo. Jag sätter rejäl press och för att undvika att upprepa När karpen till slut glider över håvbygeln, ser jag bara den stora, feta magen. tidigare misstag går jag ner på knä, samtidigt som jag kollar av grenverket ovan mig. När karpen till slut glider över håvbygeln, ser jag bara den stora, feta magen. Den är magnifik. Jag ber en av de morgonpigga motionärerna att fotografera oss. Mina värsta farhågor fem långa pass utan napp besannades inte. Krutet är fortfarande torrt. Fotnot: John fascinerades så pass mycket av detta fiske att han kort därefter köpte ett hus ett par hundra meter från fiskeplatsen. Det är ingen tvekan om att den väger över tio kilo. Jag ber en av de morgonpigga motionärerna att fotografera oss. 6 FISKEJOURNALEN 9/2006