Vindpark Marvikens öar

Transkript

1 Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 10 stora vindkraftverk till största delen placerade på öar, skär och uddar i Marviken Karlstad Sida 1

2 Verksamhetutövare: ReWind Offshore AB Karlstad Org nr: Kontakt: Åke Pettersson Frykberg e-post: tel: Tore Wizelius e-post: tel: Fastighetsbeteckningar och fastighetsägare: Flatö och Torrö 1:1, Ramnö 1:2 (Rutger Stenbäck), Bråxvik 1:4 (Malcolm Taube von Block), Jonsberg 2:1 (Torsten och Gunnar Petersson). verksamhetskod Vindpark Marviken Vindpark Marviken bildades 2013 och är baserat i Norrköping, och projekterar en vindkraftspark i området kring Marviken i Norrköpings kommun. Marviken Vind är ett konsortium som består av: Kolmårdsvind ekonomisk förening Vindkraftskooperativ Förening i Norrköping med omnejd som planerar att starta ett vindkraftskooperativ för kommunens invånare ReWind Offshore AB Vindkraftsprojektör Baserat i Karlstad, med bakgrund från Vindpark Vänern, en vindpark med 10 st 3 MW-verk i Vänern. Hyresbostäder i Norrköping Kommunalt bostadsbolag, som vill ha el till sina fastigheter från egna vindkraftverk HSB Hyresfastigheter AB vill äga egna vindkraftverk för att förse sina fastigheter med förnybar el Karlstad Sida 2

3 Planeringsförutsättningar Norrköping kommun har utarbetat ett tematiskt tillägg för vindkraft till kommunens översiktsplan vilket antogs av kommunfullmäktiga under hösten I detta tematiska tillägg ligger projektområdet för Vindpark Marvikens öar inom område markerat som ett utredningsområde (se figur 2). Figur 2. Projektområdet för Vindpark Marvikens öar (markerad med blå punkt) ligger i det som i Vindplan Norrköping kallas för utredningsområde (gulmarkerade i kartan). Enligt Vindkraftplanen kan en vindkraftetablering vara möjlig i utredningsområden trots att flera allmänna intressen sammanfaller. Stora verk passar bra, dock kan en storskalig utbyggnad passa sämre. Vindpark Marvikens öar är en park med 10 stora vindkraftverk, vilket stämmer bra överens med Vindplanens anvisningar Karlstad Sida 3

4 Vindresurser Vindresurserna på Vikbolandet är goda. Enligt Energimyndighetens vindresurskarta från 2011 ligger vindens medelhastighet på 100 meters höjd mellan 7 och 7,5 m/s (figur 3, gult i övre kartan), och på 120 m höjd mellan 7,5 och 8 m/s (figur 3, mörkgult i den nedre kartan). Genom att utnyttja lokala höjdlägen ökar också den vindhastighet som kan utnyttjas. Den förhärskande vindriktningen är västsydväst, vilket visas av energirosen i figur 4. Figur 4. Den förhärskande vindriktningen är sydväst, och vindkraftverkens placering styrs av detta. Figur 3. Vindhastigheter på 100 m höjd (överst) respektive 120 m höjd (nederst) Karlstad Sida 4

5 Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Områdesbeskrivning Vattenområdet utanför Marviken är riksintresse för friluftsliv (se figur 5), högexploaterad kust (se figur 6) och naturvård (se figur 7). Figur 5. Riksintresse friluftsliv Figur 6. Riksintresse högexploaterad kust Figur 7. Riksintresse natur ReWind Offshore AB Karlstad Organisationsnummer: Sida 5

6 Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Projektområdet (ungefärligt angivet med ljusblå rektangel) ligger i närheten av Bråvikens naturreservat (gröna prickar) där det även inryms ett Natura2000-område (fågel och habitatdirektivet röda respektive ljusblå prickar) (se figur 8). På Stora och Västra Ramsholmen, Hämtudden och Flatskär finns områden med stora naturvärden (se figur 9). Figur 8. Bråvikens naturreservat samt Natura2000 områden Figur 9. Områden med stora naturvärden ReWind Offshore AB Karlstad Organisationsnummer: Sida 6

7 På Flatö, Torrö, Öudden och Alskär förekommer nyckelbiotoper (se figur 10). En del av kusten har av Riksantikvarieämbetet klassificerats som kustområde med speciella kulturmiljövärden (se figur 11). Figur 10. Nyckelbiotoper inom projektområdet Figur 11. Kust med speciella kulturmiljövärden Vindkraftverken kommer att placeras och byggandet genomföras så att dessa natur- och kulturvärden inte kommer att skadas Karlstad Sida 7

8 Projektets lokalisering och utformning Vindpark Marvikens öar har avgränsat ett projektområde och börjat skissa på ett par olika alternativ när det gäller projektets lokalisering och utformning inom det område där vindparken planeras i området kring Marviken. Figur 12. Område där Vindpark Marviken utreder förutsättningarna för att bygga vindkraft. Det finns ett antal grundläggande förutsättningar av teknisk natur som måste uppfyllas, vilket utgör en begränsande faktor. Den första gäller projektets storlek, antalet verk och total installerad effekt. Det begränsas i regel av möjligheterna att mata in elen på kraftnätet. I detta fall finns en mycket stor kapacitet, eftersom kraftverket vid Marviken lagts ner. Där kan upp till 500 MW anslutas. En regionledning passerar genom området, vilket är idealiskt med tanke på elanslutning av vindparken. I en vindpark krävs ett relativt stort avstånd mellan vindkraftverken för att uppnå en hög parkverkningsgrad och lång livslängd. Det inbördes avståndet mellan verken bestäms av storleken på verkens rotorer, och där har utgångspunkten varit en rotordiameter på 128 meter. Avståndet mellan vindkraftverken är så pass stort att de kommer att störa varandra mycket lite. Parkverkningsgraden kommer att bli osedvanligt hög. Samtidigt ska avstånden till bostäder vara tillräckligt stort för att inte störa närboende. Kraven på en högsta ljudimmission på 40 dba uppfylls med god marginal (se figur 13 och bilaga 1) Karlstad Sida 8

9 Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 13. Ljudkarta. Den gröna linjen visar gränsen för en ljudimmission på maximalt 40 dba. Samtliga bostäder och fritidshus ligger en bra bit utanför den linjen. I vindplanen finns också riktlinjer för säkerhetsavstånd. Säkerhetsavstånd till byggnader och platser där människor ofta vistas bör minst vara vindkraftverkets navhöjd plus tre gånger rotordiametern. Detta avstånd blir, om de största tänkbara vindkraftverken används med 120 meters navhöjd och 128 meters rotordiameter, 504 meter. Även säkerhetsavstånd till större allmän väg bör vara 504 meter. Till övriga vägar bör säkerhetsavståndet vara minst vindkraftverkets totalhöjd, i detta fall 184 meter. Säkerhetsavstånd mellan vindkraftverk och kraftledning beror på kraftledningens spänningsnivå. Dock bör avståndet inte vara mindre än 100 meter. Det finns inga större allmänna vägar i området. Avståndet till vägen till Marvikens kraftverk är 400 meter och till Björnö Marina 700 meter. Avståndet till elledningen vid Marviken är drygt 600 meter. Skuggberäkningar kommer att göras och vindkraftverken kommer att styras så att Boverkets rekommendationer uppfylls, när rekommenderade värden för skuggor uppnåtts, stängs vindkraftverket tillfälligt av under de timmar som störande skuggor kan uppkomma. Den slutliga utformningen av vindparken kommer att styras av de synpunkter och önskemål som framkommer under samrådsprocessen. En skiss på en möjlig utformning av en vindpark med 10 vindkraftverk har gjorts (se figur 12), och den kan fungera som utgångspunkt för diskussioner vid kommande samråd med närboende, myndigheter och andra berörda. ReWind Offshore AB Karlstad Organisationsnummer: Sida 9

10 Miljöpåverkan under anläggnings- och driftsfas Vindkraftverken som är placerade på öar, skär, uddar och på grundområden i vattnet, kommer att installeras från dels ett fartyg med en stor kran som lyfter komponenterna vid montaget, dels olika fartyg och pråmar som fraktar dessa komponenter (torn, maskinhus, rotorblad, etc.) till respektive plats där verken ska installeras. För att förtöja lyftfartyget på ett säkert sätt kommer en kraftig stålpollare att byggas på respektive angöringspunkt. Inga tillfartsvägar eller avlastningsytor behöver anläggas, vilket minimerar den fysiska påverkan på miljön. Vindkraftverken kommer att installeras på s.k. bergfundament, en avjämningsplatta gjuts i betong, med en stålfläns för montage av tornet, som förankras med stag i ca 15 meter djupa borrhål. Även betongblandare etc. som används för tillverkning av fundamenten kommer att arbeta från sjön, från en pråm eller annat lämpligt fartyg. För vindkraftverken som är placerade så att de kan nås från fastlandet kan anslutningsvägar och uppläggningsplatser behöva byggas, om det visar sig svårt att bygga och installera vindkraftverken från sjön. Effekter av kabelutläggning Sjökablar för överföring av el mellan vindkraftparken och land förläggs direkt på sjöbotten men grävs i grunda områden ned. Detta görs för att skydda kabeln mot mekanisk nötning från t.ex. ankring, trålfiske, vågerosion och is samt för att minska den fysiska störningen i strandzonen. Huvudalternativet på grunda bottnar är i regel att gräva, plöja eller spola ned kabeln men om vissa partier består av berg kan det bli aktuellt att spränga. Detta är dock betydligt kostsammare och innebär ett större ingrepp. Styrd borrning är ett alternativ som kan användas där kablarna ska gå från sjön in till land. Vindkraftsparken kommer under normal drift inte att medföra utsläpp till vatten. De kemikalier som normalt hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, växellådsoljor, lagerfett och glykol. Utsläpp bedöms endast kunna ske som tillfälliga utsläpp vid funktionsfel eller felaktigt hantering. Genom verkets konstruktion hindras eventuellt spill från att nå omgivningen. Hamnen vid Marvikens kraftverk kommer troligen att användas som omlastningshamn och som bas för de fartyg som används för att anlägga vindraftsanläggningen. Anläggningsarbetena kan orsaka lokala störningar genom buller och trafik men pågår under en begränsad tid. Miljökonsekvenserna av anläggningsarbetena blir i huvudsak en omfördelning av material, samt utsläpp från transporter under den tid arbetet pågår. När vindparkens infrastruktur färdigställts levereras vindkraftverken till respektive plats. Vindkraftverken installeras med hjälp av kranar, och ansluts slutligen till elnätet. Installationen av själva vindkraftverken görs på 1-2 dagar. Det tar tid att flytta fartyg med kranar och annat mellan de olika platserna. Vidare är arbetet känsligt för väderförhållanden, och kan inte göras vid för stark vind. Det beräknas ta cirka två månader att få alla vindkraftverken på plats. Vid ogynnsam väderlek kan det ta ytterligare några veckor. Därefter tar det 1-2 månader att testa och trimma in anläggningen på elnätet Karlstad Sida 10

11 Byggarbetena med fundament beräknas pågå under cirka 6 månader, fördelat på olika etapper. Betongen i fundament behöver härda under minst en månad innan vindkraftverken kan installeras, vilket beräknas ta 1-2 månader. Den totala byggtiden beräknas bli 7-8 månader, men kan pågå lite längre om det uppstår pauser i anläggningsprocessen, på grund av leveranstider för vindkraftverk och andra komponenter. Miljöpåverkan bedöms vara kortvarig, lokalt begränsad och inte vara av nämnvärd betydelse. Skyddsåtgärder under byggfasen En rad åtgärder kommer att vidtas för att förebygga olyckstillbud och störningar under byggfasen: Arbetsområdet kommer under byggtiden att stängas av som byggarbetsplats Bolaget kommer att informera närboende och allmänhet genom direktinformation i brevlådor samt på anslagstavlor, samt skyltar vid infartsvägarna Byggarbetena kommer så långt möjligt och ekonomiskt rimligt att förläggas till tider då närboende störs så lite som möjligt. Byggarbetena kommer så långt möjligt och ekonomiskt rimligt att förläggas till perioder då häckande fåglar störs så lite som möjligt, det vill säga utanför häckningssäsongen. Arbetsområdet på sjön utanför Marviken kommer under byggtiden att begäras avlyst. Under anläggnings- och avvecklingsfaserna kommer arbetsområdet markeras i enlighet med IALA Maritime Bouyage System (MBS). Vindkraftverken kommer att utmärkas enligt de krav som Sjöfartsverket och Transportstyrelsen ställer. Sjöfarten kommer i god tid att bli informerad genom Sjöfartsverket om vindkraftparken och kabelstråken. Sjöfartsverket ser till att sjökortet över området uppdateras så vindkraftparken och matarkablarna samt kablarna mellan verken kommer att vara markerade. ReWind Offshore AB kommer att se till att allmänheten informeras genom t ex båtklubbar. Den planerade vindkraftparken bedöms kunna anläggas utan betydande risk för olyckor för människor, egendom eller miljö. Drift av vindparken Miljöpåverkan från vindkraftverk (och annan verksamhet) kan delas upp i tre ganska väsensskilda kategorier. Påverkan på: Ekosystemet: Kemisk/fysikalisk (försurning, övergödning, klimat, miljögifter) samt flora och fauna (inkl. biologisk mångfald) Hälsa och komfort: ljudutbredning, skuggor/reflexer, säkerhet, rekreation Kulturmiljö: landskapsbild, byggd miljö, fornlämningar Vidare kan miljöpåverkan delas upp i tre skalor; lokal, regional och global. Effekter på systemnivå Vindkraftverk har en positiv effekt på systemnivå, både globalt och regionalt. När förnybar vindkraft integreras i elsystemet, ersätter den elproduktion med kolkraft. Ur systemnivå är utsläppen av Karlstad Sida 11

12 koldioxid från fossila bränslen ett akut problem, eftersom ökade halter av koldioxid i atmosfären förändrar jordens klimat. Denna klimatförändring pågår nu och riskerar att skena iväg. En omställning till förnybar energi som kan bromsa takten i den pågående klimatförändringen är en förutsättning för att naturens värden ska kunna bevaras. En utbyggnad av vindkraft bidrar därför även till att bevara den biologiska mångfalden. Påverkan på det lokala ekosystemet En etablering av en vindkraftpark medför en fysisk exploatering av det område som används för att bygga och driva vindparken. Växt- och djurliv kommer att störas i omedelbar anslutning till fundamenten i samband med byggnationen. Det är dock en förhållandevis liten areal som tas i anspråk och några effekter ur ett ekosystemperspektiv är inte att förvänta. En återkolonisation av vegetation inom direkt berörda ytor sker sannolikt inom ett par år. Sammanfattningsvis bedöms inte etableringen av vindkraftparken medföra annat än en marginell förändring av de fysiska förhållandena inom det område där vindparken kommer att byggas. Utsläpp till luft, mark och vatten Inga utsläpp till luft, mark eller vatten förekommer. Inga oljor eller kemikalier som används i exempelvis växellåda kommer att förvaras i anslutning till verken. Om transformatorer innehållande olja kommer till användning placeras dessa i transformatorstationer. Påverkan på fågellivet Det finns numera omfattande kunskaper om hur vindkraftverk påverkar fåglar. Många forskningsprojekt har genomförts såväl i Sverige som i andra länder. Resultaten sammanfattas i rapporten Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport från Förekomsten av fåglar och fladdermöss inom det aktuella projektområdet har inventerats och en örnutredning har genomförts. Fåglarnas rörelsemönster i området har kartlagts med hjälp av en radar som har varit monterad på Marvikenverkets tak samt av ornitologer på samma plats. Fladdermusinventeringar har genomförts under sommar och höst Utifrån dessa insamlade uppgifter kan vindkraftanläggningen utformas så att påverkan på fåglar och fladdermöss minimeras. Hälsa och komfort Människors hälsa och komfort kan påverkas av ljud som alstras av vindkraftverken, rörliga skuggor som kan svepa över fönster och trädgårdar, ljusreflexer av solljus, olycksrisker i närheten av vindkraftverken samt av att närboende förlorar områden som använts för rekreation. Beräkningar som gjorts visar att ljudet från anläggningen ligger under Naturvårdsverkets riktvärden för bostäder och de områden där människor vanligtvis befinner sig. Skuggpåverkan kommer att begränsas till de rekommendationer som utfärdats av Boverket. Områdena kommer inte att hägnas in, utan kommer även i fortsättningen att kunna utnyttjas för rekreation, bad, bär- och svampplockning, med mera Karlstad Sida 12

13 Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Påverkan på kulturmiljön visas med fotomontagen i följande avsnitt. Påverkan på landskapsbild Den visuella påverkan på landskapsbilden kan illustreras med fotomontage. För Vindpark Marvikens öar har följande utsiktspunkter valts (se figur 14). 1. Skogsvik, Lönö 2-4. Björnö Marina Figur 14. Valda fotopunkter för fotomontage som visar visuell påverkan på landskapsbilden. De följande fotomontagen visar hur det projekt som skissats upp i figur 5 kan komma att se ut med vindkraftverk på 4,5 MW med 120 m högt torn och 128 meters rotordiameter från dessa utsiktspunkter (se figur 15-18). Figur 15. Utsikt från Skogsvik, drygt 5 km från närmaste vindkraftverk, alla tio vindkraftverk syns, men flera skyms mer eller mindre skogsridåerna. ReWind Offshore AB Karlstad Organisationsnummer: Sida 13

14 Figur 16. Utsikt från Björnö Marina, mot nordnordost. En knapp km från närmaste vindkraftverk Figur 17. Utsikt från Björn Marina mot ostnordost, en dryg km från närmaste vindkraftverk Karlstad Sida 14

15 Figur 18. Utsikt från Björn Marina mot ostsydost, drygt 500 meter från närmaste vindkraftverk Karlstad Sida 15

16 Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen för Vindpark Marvikens öar kommer att ha följande innehåll: 1 INLEDNING 2 BAKGRUND 3 SAMRÅD 4 RÅDIGHET 5 BESKRIVNING AV ANSÖKT VERKSAMHET 5.1 Vindkraftverken 5.2 Kabelanslutning 6 LOKALISERING OCH OMGIVNING 6.1 Områden avsatta för vindkraft 6.2 Naturreservat och riksintressen för naturvård 6.3 Riksintressen för friluftsliv 6.4 Djur- och växtskyddsområden 6.5 Kulturmiljö 6.6 Yrkesfiske 6.7 Sjöfart 6.8 Natura 2000 områden 6.9 Norrköpings kommun 7 ALTERNATIV I MKB:N 7.1 Alternativ lokalisering 7.2 Alternativ utformning 7.3 Nollalternativ 8 MILJÖKONSEKVENSER AV ANSÖKT VERKSAMHET 8.1 Påverkan på det akvatiska livet Effekter av grumling under byggfasen Effekter av kabelutläggning Effekter av elektromagnetiska fält Effekter av ljud Effekter av skuggning och reflexer Effekter av fysisk exploatering och artificiella rev 8.2 Påverkan på fågellivet Kunskapsläge Påverkan på häckande fåglar Flyttfågelsträck Rovfåglar Småfåglar Utvärdering av påverkan på fåglar 8.3 Påverkan på fladdermusfaunan 8.4 Påverkan på landskapsbilden Karlstad Sida 16

17 8.5 Påverkan på fisket 8.6 Påverkan på sjöfartsnäringen 8.7 Påverkan på kulturmiljö Marinarkeologi 8.8 Påverkan på det rörliga friluftslivet 8.9 Ljudpåverkan 8.10 Risk för olyckor 8.11 Påverkan under byggskedet Effekter vid anläggning av vindkraftverk Effekter av kabelutläggning 8.12 Utsläpp till vatten 9 AVVECKLING AV VINDPARKEN 10 JÄMFÖRELSE MED NOLLALTERNATIVET 11 JÄMFÖRELSE MED MILJÖMÅL 11.1 Nationella och regionala miljömål 11.2 Lokala miljömål för Norrköpings Kommun 12 SAMMANVÄGD BEDÖMNING 13 REFERENSER Samt följande bilagor: C:1:1 Rådighet Kammarkollegiet C:1:2 Markupplåtelseavtal för elledning i mark och vatten C:2 Miljökonsekvenser i Natura 2000 områden C:3 Lokaliseringsutredning C:4 Påverkan på det akvatiska livet C:5 Påverkan på fågellivet C:6 Påverkan på fladdermusfaunan C:7 Visualiseringar C:8 Undersökning av bottenförhållandena C:9 Marinarkeologisk granskning C:10 Ljudutbredning C:11 Riskanalys Karlstad Sida 17

18 Lokalt ägande Vindpark Marviken kommer att ha en stor andel lokalt ägande. Vindkraftverken kommer att ägas av parterna i Vindpark Marviken, det vill säga Kolmårdsvind ekonomisk förening, Hyresbostäder i Norrköping, HSB hyresbostäder samt ReWind Offshore. De två bostadsföretagen kommer att använda elen från vindkraftverken till sina egna fastigheter. Kolmårdsvind kommer att erbjuda elkonsumenter i kommunen och angränsande områden att bli medlemmar och andelsägare. Projekt- och tidsplan Förstudie. Vindpark Marviken har genomfört en förstudie under En första skiss av vindparken har gjorts, och projektet presenteras i september/oktober 2013 för närboende, politiker och andra intresserade och berörda på en utställning i Östra Husby bibliotek som visades i tre veckors tid. Det var ett samråd enligt Miljöbalken. Projektering. Om förutsättningarna visar sig lämpliga och möjligheterna att få tillstånd beviljat tycks rimliga, kommer parterna att bilda ett gemensamt bolag, ReWind Marviken, för att driva projektet vidare och söka tillstånd att bygga Vindparken. Under projekteringen kommer fortsatta samråd att hållas såväl med allmänheten som med myndigheter. Vidare kommer en hel del utredningar att genomföras för den miljökonsekvensbeskrivning MKB som blir en del av ansökningshandlingarna. En tillståndsansökan beräknas bli klar under hösten 2014, och lämnas till Mark- och Miljödomstolen och kommunen för prövning. Byggstart. Om tillstånd beviljas 2014 kan bygget av vindparken påbörjas under Information om projektet finns på: och Frågor och synpunkter om projektet kan ställas till: Tore Wizelius: tore@vindbruk.org Alf Gustafsson: algstorp@telia.com Åke Pettersson Frykberg. ake@rewindenergy.se eller i brev till: ReWind Offshore AB Karlstad Karlstad Sida 18

19 Bilaga 1. Ljudberäkning Karlstad Sida 19