I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkande och proposition. Följande yrkanden lämnades:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkande och proposition. Följande yrkanden lämnades:"

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Direktiv för budget 2004 och flerårsplan (Lf) Bakgrund Med bilagda direktiv beslutar landstingsfullmäktige om riktlinjerna för budget- och flerårsplanearbetet. Utifrån direktiven utarbetas även uppdrag för landstingsstyrelsen och nämnder. Uppdragen ingår i landstingets budget för 2004 och flerårsplan för som fastställs av landstingsfullmäktige i november. Ärendet hade behandlats vid Landstingsstyrelsens sammanträde , men då återremitterats. Kommentar Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget till budgetdirektiv och föreslår att skattesatsen ska vara oförändrad, 9,72 kr, för I ärendet fanns följande förslag till beslut. 1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan godkännes. 2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för Yrkande och proposition Följande yrkanden lämnades: - Gustaf Wachtmeister (m), bilaga 2. - Anders Bjurström (fp), bilaga 3. - Östen Eriksson (kd), bilaga 4 - Ulrika Ernving (v), bilaga 5 - Henrik Elmberg (c), bilaga 6 - Gunvor G Ericson (mp), bilaga 7 Ordföranden konstaterade att det förelåg sju förslag till beslut, dels föreliggande och dels Gustaf Wachtmeisters m.fl. framförda yrkanden. Ordföranden föreslog följande propositionsordning: Föreliggande förslag ställs mot vart och ett av de framförda yrkandena. Propositionsordningen godkändes. g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\ 68 budgetdirektiv.doc Utskrift: , 14:28 Sid: 1

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Därefter ställde ordföranden proposition - dels på föreliggande förslag och dels på Gustaf Wachtmeisters yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Anders Bjurströms yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Östen Erikssons yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Ulrika Ernvings yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Henrik Elmbergs yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, samt - dels på föreliggande förslag och dels på Gunvor G Ericsons yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits Landstinsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan godkännes. 2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för Reservation Gustaf Wachtmeister, Anne-Marie Wigertz (m), Anders Bjurström, Ulla Stääv (fp), Ulrika Ernving (v), Östen Eriksson (kd), Henrik Elmberg (c) och Gunvor G Ericson (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för sina respektive yrkande. Övrigt Det noterades att Henrik Elmberg (c) lämnade bilagda synpunkter (Bilaga 8) bl.a. beträffande den knappa tid som funnits för behandlingen av budgetdirektiven. g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\ 68 budgetdirektiv.doc Utskrift: , 14:28 Sid: 2

3 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Bilaga 1. Direktiv 2-7. Yrkanden (m), (fp), (kd), (v), (c), (mp) 8. Skrivelse (c) Protokollsutdrag - Landstingsfullmäktige i juni 2003 Därefter: - Landstingsdirektören - Nämnden för nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet - Nordvästra hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Nämnden för södra hälso- och sjukvårdsområdet - Södra hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Nämnden för handikapp, habilitering och folktandvård - Folktandvårdens huvudkontor - Förvaltningen för Handikapp och Habilitering - Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet - Kulturförvaltningen - Karsuddens sjukhus - Administrativ chef landstingskansliet g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\ 68 budgetdirektiv.doc Utskrift: , 15:07 Sid: 3

4

5 DATUM DIARIENR LKD Inledning...3 Omvärldsanalys...3 Samhällsekonomisk bedömning...3 Landstingssektorn...4 Från vision till verklighet...6 Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland...7 Ekonomi...7 Personal - Utveckling...8 FoU...10 Information och kommunikation...10 Miljö...10 Fastigheter...11 IT-frågor...12 Folkhälsa...12 Hälso- och sjukvård...13 Generella områden...13 Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor...17 IT-frågor...19 Tandvård...20 Tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd...20 Folktandvården...20 Habilitering och handikappservice...21 Pågående utredningar på nationell nivå...21 Vuxna med DAMP-ADHD...22 Hörselområdet...22 Synområdet...22 Samordnade transporter...23 Kultur och utbildning...23 Regionalt arbete och kollektivtrafik...23 Regional samverkan...23 Näringsliv...24 Kollektivtrafik...24 FM-samverkan inom Landstinget Sörmland Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax e-post ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc Utskriftsdatum: :32 SID 1(31)

6 D-data...25 Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet...25 Ekonomisk och finansiell ram...26 Skatteunderlagets utveckling...26 Det generella statsbidraget...26 Landstingets kostnadsvolym...27 Resultatprognos...27 Behovsbaserad budgetfördelning...27 Ekonomiskt åtagande per område...29 Landstingets investeringar...30 Beslut Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc Utskriftsdatum: :32 SID 2(31)

7 Budgetdirektiv Inledning I budgetdirektiven anges de strategiska riktlinjer som utgör grunden för det fortsatta planeringsarbetet för perioden. I direktiven anges hur landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag m m ska fördelas på olika verksamhetsområden. Vidare fokuseras behov av förändring och utveckling jämfört med befintlig verksamhet. Landstingets verksamhet ska bygga på de värderingar som utgör grunden för hälso- och sjukvården i Sörmland solidarisk finansiering via skatten, likhet för alla och resursfördelning efter behov. Utifrån de riktlinjer som finns angivna i direktiven utarbetas sedan operativa planer för landstingsstyrelsen och de olika nämnderna, s k Uppdrag. Uppdragen ingår i landstingets budget och flerårsplan och fastställs av landstingsfullmäktige i november. Landstingsstyrelsen och nämnderna erhåller således uppdrag från landstingsfullmäktige om att bedriva verksamheten inom sitt ansvarsområde utifrån angivna ekonomiska och övriga förutsättningar. Vidare konkretiseras specifika utvecklingsaktiviteter i uppdraget. En viktig utgångspunkt är att uppdragen utformas i nära samverkan med nämnderna. Omvärldsanalys Samhällsekonomisk bedömning Aktuella konjunkturbedömningar pekar på en stor risk för att den öppna arbetslösheten stiger igen, efter att målet om en arbetslöshet på 4 procent av arbetskraften hållits under 2001 och Orsaken är främst tecken på internationell konjunkturförsämring, både i Europa och USA. Utvecklingen i USA spelar en betydelsefull roll för hela världsekonomin. De amerikanska hushållens förväntningar föll kraftigt i februari, vilket talar för att hushållens konsumtion kommer att växa i långsammare takt den närmaste tiden. Även indikatorerna för företagens framtidsförväntningar har fallit. Det försämrade internationella konjunkturläget kombinerat med svag utveckling i några för Sverige viktiga exportbranscher, bl a teleproduktindustrin, och en nedgång i hushållens inkomsttillväxt bidrar till att BNP, enligt regeringen, beräknas öka med 1,4 procent i år. Nästa år bedöms investeringarna återigen öka och exporttillväxten stiga i takt med att det internationella konjunkturläget gradvis förbättras. Den framtida utvecklingen tyder på att sysselsättningen minskar i år. Enligt konjunkturinstitutets barometer avser industrin att fortsätta dra ner personal- 3 (31)

8 Budgetdirektiv styrkan. Även inom tjänstesektorn förväntas en minskning av anställningarna. Under förra året hölls sysselsättningen uppe av en tillväxt i kommuner och landsting, till följd av ett växande resursbehov och att de kommunala skatteintäkterna ännu inte märkbart påverkats av konjunkturförsvagningen. Nu ser situationen inte lika gynnsam ut. Kommunernas och landstingens ekonomi försvagas trots höjda kommunalskatter och man kan inte räkna med någon större ökning av den kommunala sysselsättningen. I och med att sysselsättningsutvecklingen förväntas bli sämre har prognosen för skatteintäkterna 2003 reviderats ner. Skatteintäkterna för kommuner och landsting sammantagna beräknas bli 4-5 miljarder kronor lägre än tidigare gjorda bedömningar. Landstingssektorn Ekonomi och behov av förändring Såväl kommuner som landsting har ökande krav och förväntningar på sig att ge god service och att vara en attraktiv sektor att arbeta i. Samtidigt ska de upprätthålla en ekonomi i balans med de knappa resurser som står till förfogande. Landstingssektorns ekonomi försvagades under 2002 pga den konjunkturavmattning vi nu är inne i. De flesta landsting brottas med stora ekonomiska problem. En sammanställning av boksluten för 2002 visar ett sammanlagt underskott på 7,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 5,4 % av nettokostnaderna. Endast fem landsting av 20 redovisade överskott. Två av de tre största landstingen (Stockholm och Skåne) svarade tillsammans för mer än 80 % av det totala underskottet. Kostnaderna i landstingen har under de senaste fem åren ökat förhållandevis snabbt. Nettokostnaderna uppgick förra året till 141 miljarder kronor. Det är 44 % mer än Antalet hel- och deltidsanställda i landstingssektorn inklusive landstingsägda bolag har under perioden ökat med drygt eller 4,8 %. Omräknat till reellt tillgänglig arbetstid (faktiska årsarbetare) har ökningen varit relativt större än för antalet anställda. Volymen faktiska årsarbetare ökade med 5,3 % under samma period. Detta beror på en stigande tjänstgöringsgrad, dvs fler heltider och färre deltider, samtidigt som deltidsfrånvaron ökat på bekostnad av heltidsfrånvaron. I den prognos för åren som Landstingsförbundet redovisar, konstateras att den långsammare tillväxten av skattebasen drar ner intäktsutvecklingen. Mellan uppgår de statliga tillskotten (generella statsbidrag) till landstingen sammanlagt till ca 10 miljarder kronor, omräknat till 2002 års priser. Indragningarna uppgår under samma period till ca 11 miljarder och nettoeffekten är således negativ. Trots de stora skattehöjningar som gjordes under 2002, vilka beräknas öka landstingens intäkter med ca 6 4 (31)

9 Budgetdirektiv miljarder, beräknas det samlade underskottet 2006 uppgå till 6,9 miljarder kronor beroende på minskade skatteintäkter och fortsatt för hög kostnadsutveckling. I flertalet landsting pågår ett arbete för att försöka komma tillrätta med obalansen i ekonomin samtidigt som ett intensivt utvecklingsarbete pågår för att öka tillgängligheten. Dessutom ligger det en stor utmaning i att klara av effekterna av den demografiska utvecklingen och den snabba medicin- /teknologiska förändringen. Därutöver brottas landstingen med rekryteringsproblem och inom en snar framtid en kraftig generationsväxling. I försöken att klara ut denna komplexitet har de flesta landsting påbörjat översyner och förändringsarbeten, såväl avseende organisation som verksamhetens innehåll och hur arbetet ska bedrivas. På nationell nivå har tre större översyner/utredningar startats, vilka med största sannolikhet kommer att påverka landstingssektorn under denna planperiod. Översyn av den högspecialiserade hälso- och sjukvården Ansvarsutredningen med uppgift att se över ansvarsfrågorna mellan stat-, landsting och kommun Översyn av Ädelöverenskommelsen Framtida rekryteringsbehov Förändringar i demografi och befolkning påverkar den framtida personalförsörjningen i flera avseenden. Ökningen av andelen multisjuka äldre kommer att accelerera vårdbehovet, samtidigt som många av de som arbetar inom hälso- och sjukvården kommer att gå i pension inom den närmaste 15- årsperioden. På samma sätt som nya generationer av patienter kommer att ha andra och högre förväntningar på vad vården ska erbjuda, kommer också nya generationer av hälso- och sjukvårdsanställda att ställa högre krav på arbetsinnehåll och arbetsmiljö. Antalet unga människor som står till arbetsmarknadens förfogande minskar och konkurrensen kommer att öka kraftigt bland alla arbetsgivare om den tillgängliga arbetskraften. Den snabba medicinsktekniska utvecklingen, professionella drivkrafter och den allt mer specialiserade och individualiserade tidsandan har lett fram till en allt mer specialiserad och fragmenterad vård. Detta skapar redan nu problem i omhändertagandet av allt fler multisjuka äldre som har behov av mer generell geriatrisk och internmedicinsk kompetens. Överhuvudtaget behöver samtliga patientgrupper i större utsträckning bred kompetens och helhetssyn. Olika kunskapsområden måste samverka 5 (31)

10 Budgetdirektiv Gapet mellan vad som är medicinskt möjligt, ökade förväntningar från befolkningen, högre ambitioner från såväl profession, administration och politik, nödvändiggör en tydlighet vad gäller krav och förväntningar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Därtill behövs en kontinuerlig dialog om etik och prioriteringar. Från vision till verklighet Landstinget Sörmland har att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, tandvård samt insatser inom Handikapp och Habilitering. Landstinget är också engagerat inom utbildning, kultur och regional utveckling. Landstingets verksamhet och planering ska genomsyras av de grundläggande värderingar som finns i landstingets vision och det nya etiska programmet. Kunskap om befolkningens behov är en förutsättning för att kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård. Det handlar också om kunskap och förståelse om olika medborgargruppers livsvillkor och olika kulturer. En dialog mellan förtroendevalda och invånarna ökar denna kunskap och gagnar landstingets arbete inom området folkhälsa och demokrati. Landstinget har att hantera vissa begränsningar gentemot den egna organisationen. Verksamhetens innehåll och omfattning ska balanseras mot tillgängliga ekonomiska och personella resurser så att befolkningens behov på bästa sätt kan tillgodoses. Med landstingets vision i fokus och samtidigt uppdraget att klara huvuduppgifterna krävs en mycket stor restriktivitet under de kommande åren samtidigt som en fortsatt verksamhetsutveckling kräver omprövning av hur nuvarande resurser används i förhållande till nya möjligheter. Effektiviseringen och behovsanpassningen av landstingets verksamhet består av flera delar. Viktigast är den påbörjade strukturöversynen som ska lägga grunden för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland. Eftersom landstinget har en ekonomisk obalans är det viktigt att åtgärder vidtas så snart som möjligt. Utgångspunkten är därför att under hösten identifiera de områden som ska bli föremål för fortsatta åtgärder. Förändringarna kommer sedan successivt att genomföras med målsättningen att kostnadsminskningar ska få genomslag redan under En annan viktig utgångspunkt är att inom befintlig verksamhet bedriva strukturerat förändrings- och utvecklingsarbete och att samverka över förvaltnings-, klinik- och huvudmannaskapsgränser för att klara rimliga tillgänglighets- och kvalitetsmål samt ambitionsnivåer. Ansvaret att ut- 6 (31)

11 Budgetdirektiv veckla nya och bättre arbetsformer och förbättrad samverkan för ett effektivare resursutnyttjande ligger både på förvaltningsnivå och landstingsövergripande. Det är viktigt att se betydelsen av ett utvecklingsarbete kring egenvård, d.v.s. patientens eget ansvar för sin hälsa. I och med att de ekonomiska och personella resurserna är begränsade i förhållande till vad som är möjligt att genomföra blir det allt viktigare att bedriva ett strukturerat prioriteringsarbete inom ramen för hälso- och sjukvårdens åtagande. Utgångspunkt för detta arbete ska vara - Hälso- och sjukvårdslagen - Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården - Landstingets vision - Befolkningens behov - Nationella folkhälsomålen Kopplat till översynsprojektet har arbetet påbörjats med att ta fram en modell för gemensam verksamhetsstyrning. Uppdraget syftar till att utveckla ett enhetligt koncept för ledning och styrning av landstingets verksamheter. För att nå den angivna målbilden krävs en politisk kraftsamling samt ett gemensamt och kraftfullt genomförande från tjänstemän och verksamhetsföreträdare. Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland Ekonomi Som tidigare omnämnts har prognosen för skatteintäkter 2003 reviderats ner med anledning av en försvagad sysselsättningsutveckling. För Landstinget Sörmland innebär den nya prognosen att skatteintäkterna minskar med ca 50 mkr per år. Detta får till följd att den ekonomiska obalans som landstinget uppvisar i nu gällande budget och flerårsplan har ökat och uppgår till ca 100 mkr per år under planperioden. Under 2004 är det negativa resultatet något bättre i och med de tillfälliga statliga bidrag som utlovats i vårpropositionen. Under planperioden har förutsatts att landstingets samlade verksamhet uppvisar följande procentuella kostnadsökning: % Verksamhet, netto 8,5 5,1 4,4 4,2 Motsvarande kostnadsökning uppgick för 2001 till ca 10 % och för 2002 till 7,5 %. Den generella löne- och prisuppräkningen har satts till 3,6 % respek- 7 (31)

12 Budgetdirektiv tive 4,1 % för hälso- och sjukvården, kopplat till den medicinsktekniska utvecklingen. Nivåökningen mellan den generella och den faktiska kostnadsökningen som angivits ovan, kan i huvudsak hänföras till följande områden: Nationell och förstärkt handlingsplan Receptläkemedel En annan viktig förutsättning vad gäller den presenterade kalkylen är resultatutvecklingen inom hälso- och sjukvården under I beräkningarna har förutsatts att den fastställda budgeten kan hållas. Enligt upprättade prognoser bedömer dock Södra hälso- och sjukvårdsområdet det svårt att klara det budgeterade resultatet innevarande år medan Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet prognostiserar ett överskott. Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna. Om det uppstår underskott ska detta återställas. Det viktiga är att landstinget nu vidtar kraftfulla åtgärder för att så snart som möjligt komma till rätta med den obalans som redan finns. Konkret innebär detta att nuvarande kostnad för utförd verksamhet måste minska med ca 200 mkr. Därmed finns även utrymme för att klara av omstruktureringen av den sörmländska sjukvården i enlighet med pågående översynsarbete. Ju längre tiden går innan balans uppnås ju större blir den ryggsäck som måste återställas. Nedan presenteras en plan för hur den ekonomiska obalansen tidsmässigt ska åtgärdas. I kommande budget och uppdrag ska konkretiseras vilka åtgärder som ska vidtas för att klara rationaliseringarna. Detta förutsätter att planeringsarbetet omgående startar upp. Strukturförändringar som följer av den förestående översynen får dock full effekt först 2005 och därefter. Mot den bakgrunden avser Landstinget Sörmland att tillskriva regeringen om avsteg från balanskravet och anhålla om en längre tidsfrist än två år för att uppnå ekonomisk balans. (mkr) Resultat, enl kalkyl Rationalisering Årsresultat Personal - Utveckling Samtliga insatser inom personalutvecklingsområdet ska genomsyras av de grundvärderingar som finns i Landstinget Sörmlands vision. Insatserna ska underlätta och stödja de processer som sker i verksamheten och ske inom ramen för god hushållning av såväl personella som ekonomiska resurser. Fokus ska riktas mot att behålla och utveckla medarbetare samt rekrytera 8 (31)

13 Budgetdirektiv nya. En målsättning är att minimera behovet av inhyrd personal på landstingets arbetsplatser. Insatserna ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. Nedan beskrivs planperiodens tre fokusområden inom personalutveckling. Attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser För att komma till rätta med de ökande ohälsotalen ska formerna för ett mer systematiskt förebyggande och rehabiliterande arbete utvecklas vidare och förstärkas. Insatserna för ökad trivsel och ökat inflytande, över t.ex. arbetstidens förläggning, ska fortgå. Lönebildningen ska ske i sådana former att sambandet mellan lön, motivation och resultat stimuleras. Det etiska perspektivet och viktiga grundvärderingar vad gäller jämställdhet och integration ska vävas in i vardagen. En viktig förutsättning är därför att medarbetare erbjuds tid för dialog, eftertanke och reflektion. Strategisk kompetensutveckling Kompetensutvecklingen på individ-, grupp- och organisationsnivå ska vara kopplad till verksamhetens uppdrag och ske på ett systematiskt sätt. Möjligheten att erhålla kompetensutveckling ska omfatta all personal. På individnivå utgör utvecklingssamtalet grunden för samtliga anställda och på gruppoch organisationsnivå anger verksamhetskontraktet inriktningen på den strategiska utvecklingen. Ny informations- och kommunikationsstrategi och nya praxisnära lärformer möjliggör nya sätt att organisera kompetens. Eftersom arbetet i vårdprocesser kräver samverkan såväl internt som externt, ska utvecklingen av teamoch nätverksarbete stimuleras. För att kunna arbeta med kontinuerligt långsiktigt förbättringsarbete i en komplex organisation, behöver systemkunskap och arbete med projekt och processer utvecklas vidare. Samtliga strategiska utvecklingsprogram för såväl ledare som medarbetare ska genomsyras av att lära genom att göra och reflektera och ha sin utgångspunkt i en helhetssyn. Personalförsörjning Utifrån förändringar i demografi och befolkning ska en kartläggning ske av kommande rekryteringsbehov, utifrån såväl ålderseffekt som generationseffekt, dvs hur ser rekryteringsbehovet ut i förhållande till pensionsavgångar och vilka nya krav på arbetsinnehåll och arbetsmiljö kommer att ställas av framtida personalgenerationer. Landstinget ska vidareutveckla rekryteringsprogrammet i enlighet med primärvårdskonceptets modell och ha fortsatta kontakter med utbildningsinstanser och andra vårdaktörer för att påverka och samverka kring gemensamma behov. Utlandsrekryteringar i samarbete med andra landsting ska också fortsätta. 9 (31)

14 Budgetdirektiv Det är också viktigt att landstinget följer upp den personal som väljer att sluta och analyserar de bakomliggande orsakerna. FoU Forskning och utveckling inom Landstinget Sörmland ska fortsätta att utvecklas och stärkas. FoU-rådet har en viktig samordnande funktion. Samverkan mellan forsknings- och utvecklingsaktiviteter inom landstinget innefattande AmC (Allmänmedicinskt Centrum), landstingets FoU-enhet och övrig klinisk forskning ska stärkas. Landstingets externa samverkan inom FoU-området ska tillsammans med högskolor och universitet fortsätta att utvecklas. Information och kommunikation Kommunikativt förhållningssätt Det långsiktiga arbetet med att underlätta implementeringen av ett kommunikativt förhållningssätt i Landstinget Sörmland fortsätter. Det gäller såväl i verksamheterna som i planeringsprocesser och projekt. Chefernas kommunikationsansvar I Riktlinjer för arbete med information och kommunikation i Landstinget Sörmland definieras chefernas kommunikativa ansvar. För att kunna uppfylla det krävs att organisationen tillhandahåller stöd och verktyg, kompetens och kanaler. Verktyg i förändringsarbete Information och kommunikation ingår som viktiga delar i våra kärnverksamheter, men är också viktiga verktyg i allt det förändringsarbete som pågår inom landstinget. Under 2003 görs därför en kartläggning av landstingets olika informationskanaler. En viktig uppgift därefter blir att följa upp det arbetet och utifrån resultatet starta ett utvecklingsarbete. Miljö Sedan tidigare finns beslut som ska genomföras successivt i Landstinget Sörmlands alla verksamheter. Exempel på dessa är: Miljöledningssystem i förvaltningarna Upphandlingar utifrån beslut i landstingsfullmäktige Konvertering av köldmediet CFC Rikt odlingslandskap/biologisk mångfald 10 (31)

15 Budgetdirektiv Upphandlingar är ett viktigt verktyg för att nå landstingets mål. En ny upphandlingspolicy ska utarbetas under planperioden. Ett miljöpolitiskt program för Landstinget Sörmland ska vara klart i juni Utifrån detta kan det bli aktuellt med vissa förändringar för fokusområdet miljö under planperioden. Följande områden kommer att beröra förvaltningarna på något sätt. Utbildningar Kretslopp/avfall Klimatarbete, t ex gällande transporter I syfte att minska anställdas och förtroendevaldas resande avser landstinget att arbeta för en mer omfattande användning av videokonferenser. Fastigheter Landstingets fastighetsbestånd har en åldersstruktur där endast 10 % planerats och byggts efter Genom ombyggnad och anpassning har dock ytterligare ca 30 % av beståndet moderniserats, men fortfarande kan uppskattningsvis ca 60 % anses ha en standard som motsvarar hur verksamhetslokaler planerades och byggdes under perioden Tidigare har påtalats att ovanstående förhållande ställer krav på ökade investerings- och underhållsinsatser under de kommande åren och detta är fortfarande giltigt. Med hänsyn till landstingets ekonomiska utrymme måste dock åtgärderna prioriteras varvid följande utgångspunkter gäller: Fortsatt prioritering av kärnfastigheterna, dvs sjukhusområdena med för sjukvården strategiskt viktiga byggnader Kontinuerlig översyn och planering av lokalresurserna för ett effektivt lokalutnyttjande både på kort och lång sikt Fokus på arbets- och vårdmiljöer och med utgångspunkt från ett hälso-, miljö-, och säkerhetsperspektiv Fokus på reinvestering och underhåll av tekniska installationer för media och informationsförsörjning värme, vatten, luft, kyla, el, tele, IT, tryckluft, gaser mm Prioriteringen av kärnfastigheterna innebär att för övriga fastigheter ska i samband med lokalförändrings- och underhållsbehov frågan om alternativ till fortsatt ägande prövas. 11 (31)

16 Budgetdirektiv IT-frågor Inriktningen från tidigare år ligger fast. Under planperioden kommer landstingets strategiska satsningar inom IT-området att koncentreras till hälsooch sjukvården. Eventuella satsningar inom andra områden måste huvudsakligen finansieras inom de egna ramarna. Folkhälsa Ohälsotalen i länet ligger på en oacceptabelt hög nivå. Ett lägsta mål är att sänka ohälsotalen till den nationella nivån. Folkhälsoarbetet ska bedrivas med strävan mot en god och jämlik hälsa i linje med landstingets vision, folkhälsostrategin, länsstrategin för folkhälsoarbete och riksdagens beslut våren 2003 om nationella folkhälsomål, proposition 2002/2003:35. De långsiktiga programarbeten och insatser som startat under tidigare år ska fortsätta. De sker i olika processer som stöd för hälsofrämjande och förebyggande insatser och i samverkan med viktiga samhällsfunktioner som når många människor, t ex kommuner, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer, intresseorganisationer samt i och mellan landstingets egna verksamheter. Ett stöd i det arbetet utgör landstingets folkhälsoenhet. Under planperioden ska verksamheterna i landstinget inventera och se vad man kan utveckla och bidra med avseende de elva nationella mål- och uppföljningsområdena enligt proposition 2002/2003:35, i syfte att nå det övergripande målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Av särskild vikt är att påbörja, fortsätta och vidareutveckla arbetet kring mål 6, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, där målet är hälsovinst för befolkningen och för patienten/brukaren. Insatser kan göras t ex genom att: utveckla ett mer hälsoinriktat och förebyggande förhållningssätt i hälsooch sjukvården stärka verksamheter med förebyggande inriktning såsom mödra- och barnhälsovård, folktandvård och familjecentraler utveckla tilläggsuppdrag i primärvården kring folkhälsoinsatser och egenvård folkhälsoinsatser genomförs inom ramen för t ex Folktandvårdens, Handikapp och Habiliterings uppdrag m fl 12 (31)

17 Budgetdirektiv vidareutveckla redan pågående verksamhet i hälso- och sjukvården kring FYSS 1, övervikt, astma/allergi, systematiskt uppmärksammande av patienters tobaks- och alkoholvanor vid läkarbesök, implementering av handlingsprogrammet Sexualitet och hälsa m m förbättra stödet för människor som vill sluta röka Hälso- och sjukvård Arbetet med direktiven avseende hälso- och sjukvård bygger i huvudsak på de fokusområden som finns i kvalitetspolicyn för hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland. Inom ramen för respektive fokusområde identifieras ett antal pågående och framtida strategiska inriktningar och satsningar i syfte att få till stånd ett långsiktigt, samlat och samordnat utvecklingsarbete kring kvalitetsfrågor i länet. Detta ramverk utgör grunden för konkretisering av uppdrag och ansvarsfördelning i den fortsatta budget- och planeringsprocessen. Generella områden Ersättningsbara mål Utgångspunkt för arbetet med de ersättningsbara målen är landstingets kvalitetspolicy som omfattar: Hög tillgänglighet Goda medicinska resultat Respekt för patientens vilja, integritet och behov Hög kompetens Samverkan och helhetssyn I dagsläget finns ersättningsbara målområden för tillgänglighet, medicinska resultat samt kompetens. Det fortsatta arbetet syftar till att vidareutveckla målområden ur de olika perspektiven i Landstings Sörmlands vision för hälso- och sjukvård, d v s ur ett patient-, verksamhets-, personal- och ekonomiperspektiv. Syftet är att få en balanserad utveckling och styrning av hälsooch sjukvården kopplad till ekonomisk ersättning. För det fortsatta arbetet är det viktigt att identifiera och konkretisera mål som är mät- och uppföljningsbara enligt perspektiven ovan. Arbetet ska bedrivas i samverkan med representanter för samtliga berörda områden. Beroende på resultat av modellutvecklingen, kan en allt större andel av den ekonomiska ersättningen till verksamheterna komma att utbetalas genom ersättningsbara mål. 1 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 13 (31)

18 Budgetdirektiv Hög tillgänglighet Landstingets avsikt är att leva upp till de nationella vårdgarantierna till besök och behandling förutsatt att beslut fattas på nationell nivå. Målsättningen är att ha god tillgänglighet i länet, så att sörmlänningen inte söker vård utanför länet pga bristande tillgänglighet. Landstinget ska medverka i det nationella projektet Väntetider i Vården, i vilket bland annat ingår att rapportera till den nationella databasen. Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet Landstingets åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet ska genomföras som planerat för åren Insatsen omfattar följande områden av såväl länsövergripande som lokal karaktär: Vidareutveckling av ersättningsbara tillgänglighetsmål samordnad med arbetet kring ersättningsbara mål utifrån kvalitetspolicyn Handlingsprogram för administration av väntetider och väntelistor Valfrihet- och rättighetskansliet större ansvar för samverkan i länet. Upplysningar till medborgarna Vidareutveckling av vårdprocesser och logistik Patientenkäter Förbättrat IT-stöd för rapportering till Väntetider i Vården E-hälsa - ökad tillgänglighet för medborgarna genom att låta dem kommunicera med hälso- och sjukvården med hjälp av bl a Internet Primärvård Primärvården är en viktig del av den sjukvård som ska finnas nära befolkningen. Målet är god tillgänglighet med prioritering utifrån medicinska behov. Den beslutade primärvårdsmodellen ligger fast och ska, utifrån den Nationella handlingsplanen, implementeras som planerat. Eftersom det finns stora svårigheter att rekrytera läkare är det angeläget att poängtera primärvårdens områdesansvar. Det är nödvändigt att utveckla temaarbetet kring enskild patient så att tillgängliga personalresurser nyttjas optimalt. Distriktssköterskeverksamheten har en central roll i primärvården och ska utvecklas vidare. Strategiska delar såsom ersättningsmodellen och listningsprinciper ska prioriteras, i likhet med arbetet för mångfald och alternativa driftsformer. Respekt för patientens vilja, integritet och behov Landstingets arbete med patienträttighetsfrågor ska fortsätta i enlighet med fastlagda riktlinjer. I detta arbete ingår bl a att: 14 (31)

19 Budgetdirektiv Öka kunskapen hos personalen om patienträttigheter Så långt det är möjligt göra patienten delaktig i vård och behandling Ge information till patienterna om väntetider och valmöjligheter Nya rutiner ska arbetas fram för att möta nya krav på information och stöd om den planerade nationella vårdgarantin för behandling träder i kraft under år För att i möjligaste mån kunna erbjuda patienterna vård inom länet bör strategier för länsövergripande samordning utvecklas och tillämpas. I detta arbete kan valfrihetskansliets roll komma att förstärkas. Medicinska resultat Goda medicinska resultat ska säkras och förbättras i den egna verksamheten med tonvikt på samverkan och vårdkedjor. Hälso- och sjukvårdsområdena ska medverka i aktuella nationella eller med dem jämställda kvalitetsregister. Dessa ska användas för kvalitetsutveckling, men också för redovisning av sjukvårdens resultat. Resultaten ska bl a användas till metod- och kvalitetsutveckling som bidrar till utveckling och anpassning av vårdprogram. Verksamheterna ska medverka till en ökad samverkan i länet vad gäller erfarenhets- och kunskapsutbyte. För att underlätta arbetet med kvalitetsregistren ska metoder utvecklas som förenklar och stödjer registreringen och bearbetningen. Systematiskt arbete som ökar patientsäkerheten ska bedrivas. Syftet är att vidareutveckla metoder som identifierar och eliminerar risker i vården. Förväntningarna på sjukvården ökar i takt med den medicinska och tekniska utvecklingen, som erbjuder allt fler människor möjlighet till behandling som i sin tur leder till ökad hälsa och livskvalitet. Ett systematiskt prioriteringsarbete bör bedrivas som tar hänsyn till patientnytta, medicinsk- och samhällsekonomisk utveckling. Samverkan och helhetssyn Samverkan och helhetssyn ska vara vägledande i utvecklingen av hälso- och sjukvård av hög klass inom alla verksamheter. Samverkan ska utvecklas mellan olika aktörer och på olika nivåer såväl: inom och mellan olika specialist- och sjukhuskliniker mellan specialist-/sjukhusklinikerna och primärvården mellan de två hälso- och sjukvårdsområdena 15 (31)

20 Budgetdirektiv mellan sjukhusklinikerna och kommunerna mellan primärvården och kommunerna mellan den specialiserade vården i Sörmland och regionsjukvården. mellan andra landsting, länssjukvården och regionsjukvården För att utveckla samverkan mellan primärvården och sjukhusvården ska gränssnittsdiskussionen fortsätta och prioriteringsarbete starta. Inom länet har samarbetet kring olika patient- och diagnosgrupper ökat under åren. Detta samarbete ska intensifieras ytterligare eftersom kostnaden för utomlänsvård ökat med drygt 100 miljoner kronor mellan åren 1998 och Målsättningen med pågående strukturöversyn är att uppnå en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland. I etapp två kommer olika angreppssätt att prövas i syfte att samordna och att öka samarbetet inom länet och med andra landsting. Samarbetet med kommunerna är viktigt och ska utvecklas och förbättras inom ramen för strukturöversynen. Detta är nödvändigt för att landstinget och kommunerna ska klara sitt ansvar och uppdrag gentemot befolkningen. Fortsatt vård utanför sjukhuset förutsätter ett gemensamt ansvarstagande för att den enskildes behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samordnad vårdplanering är en nödvändig förutsättning. I avtalet om högspecialiserad vård med Akademiska sjukhuset i Uppsala finns, förutom avtal om vård och behandling, avtal om att utveckla partnerskap. Det innebär bland annat att utveckla samarbetet mellan olika verksamheter, konsultverksamhet, kompetensförsörjning, klinisk forskning och annat utvecklingsarbete. Detta arbete ska fullgöras och följas upp. I syfte att bromsa kostnaderna för utomlänsvård ska indikationskriterierna för vård och behandling ses över. Den privata vården som finansieras av offentliga medel ska tydligare involveras i det offentliga åtagandet. Ökad samverkan ska komma till stånd mellan den offentliga vården och de privata vårdgivarna. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och folkhälsoenheten ska fortsätta att utvecklas, så att det förebyggande arbetet för god hälsa och ett gott liv förverkligas. Arbetet med egenvård ska initieras och stimuleras. FoU-rådet i Sörmland ska tillsammans med högskolor och universitet stödja och stimulera verksamhetsnära och behovsbaserad forskning och utveckling för alla yrkeskategorier. 16 (31)

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-03-13 LS-LED06-123 27 Kortare arbetstid för äldre, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Förkortad arbetstid för äldre skall icke genomföras i form

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) Ärendet har inte bedömts lämpligt att göra HKB på. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) Ärendet har inte bedömts lämpligt att göra HKB på. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-02-17 LKD 03081 24 Köp av aktier i Ergonomicentrum i Sörmland AB (Lf) Bakgrund Ergonomicentrum i Sörmland AB har under ett antal år haft finansiella problem. Folksam och Landstinget

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 1 (5) Regionstyrelsen Ekonomiskt läge och åtgärder Ordförandens

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-05-15 LS-LED06-159 47 Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land - En översyn. Remissvar Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

att ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna att införa en begränsning av förskrivning av receptfria läkemedel

att ge landstingsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna att införa en begränsning av förskrivning av receptfria läkemedel Ledningskontoret, Anders Tollmar Landstingsstyrelsen Öppna medicinska prioriteringar Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige beslutade i november 2009 om budget för 2010. Av budgeten framgår att under

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Hur styrs landstinget..

Hur styrs landstinget.. Hur styrs landstinget.. 11.10-11.45 Landstingsplan, uppdrag, över- underskott, prioriteringar (Karin Jonsson) 11.45-12.00 Ledningssystem (Roland Frisdalen) Lunch 12.40-13.00 Investeringar, upphandling

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS

Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Tjänsteställe, handläggare Anders L Johansson, Landstingsdirektör 1(9) Margareta Tufvesson, Ekonomidirektör Distribution Insatsplan - underlag till budgetarbetet LS Innehåll Besparingar och effektiviseringar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Motion av Jonas Lindberg m.fl. (V) om införandet av akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Stockholms läns landsting 1(4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab 2015-08-03 LS 2015-0121 Handläggare: Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens personalutskott Ankom Stockholms

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Förslag till strategisk plan 2016-2019

Förslag till strategisk plan 2016-2019 2016 Förslag till strategisk plan 2016-2019 Norrbottens Sjukvårdsparti Norrbottens Sjukvårdspartis förslag till strategisk plan 2016-2019 Förslaget är i tillämpliga delar komplettering till det av ledningen

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Sammanträdesdatum 2004-09-08

Sammanträdesdatum 2004-09-08 Sammanträdesdatum 2004-09-08 Länssjukvårdsnämnden Tid: Onsdagen den 8 september, kl 09.00-17.00 Plats: Sammanträdesrum Borgsalen, Landstingets kansli, Halmstad Information Arbetsmiljöinspektionen i Göteborg

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer