I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkande och proposition. Följande yrkanden lämnades:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I ärendet fanns följande förslag till beslut. Yrkande och proposition. Följande yrkanden lämnades:"

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Direktiv för budget 2004 och flerårsplan (Lf) Bakgrund Med bilagda direktiv beslutar landstingsfullmäktige om riktlinjerna för budget- och flerårsplanearbetet. Utifrån direktiven utarbetas även uppdrag för landstingsstyrelsen och nämnder. Uppdragen ingår i landstingets budget för 2004 och flerårsplan för som fastställs av landstingsfullmäktige i november. Ärendet hade behandlats vid Landstingsstyrelsens sammanträde , men då återremitterats. Kommentar Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget till budgetdirektiv och föreslår att skattesatsen ska vara oförändrad, 9,72 kr, för I ärendet fanns följande förslag till beslut. 1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan godkännes. 2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för Yrkande och proposition Följande yrkanden lämnades: - Gustaf Wachtmeister (m), bilaga 2. - Anders Bjurström (fp), bilaga 3. - Östen Eriksson (kd), bilaga 4 - Ulrika Ernving (v), bilaga 5 - Henrik Elmberg (c), bilaga 6 - Gunvor G Ericson (mp), bilaga 7 Ordföranden konstaterade att det förelåg sju förslag till beslut, dels föreliggande och dels Gustaf Wachtmeisters m.fl. framförda yrkanden. Ordföranden föreslog följande propositionsordning: Föreliggande förslag ställs mot vart och ett av de framförda yrkandena. Propositionsordningen godkändes. g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\ 68 budgetdirektiv.doc Utskrift: , 14:28 Sid: 1

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Därefter ställde ordföranden proposition - dels på föreliggande förslag och dels på Gustaf Wachtmeisters yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Anders Bjurströms yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Östen Erikssons yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Ulrika Ernvings yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, - dels på föreliggande förslag och dels på Henrik Elmbergs yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, samt - dels på föreliggande förslag och dels på Gunvor G Ericsons yrkande och konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits Landstinsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1 Direktiven för budget 2004 och flerårsplan godkännes. 2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för Reservation Gustaf Wachtmeister, Anne-Marie Wigertz (m), Anders Bjurström, Ulla Stääv (fp), Ulrika Ernving (v), Östen Eriksson (kd), Henrik Elmberg (c) och Gunvor G Ericson (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för sina respektive yrkande. Övrigt Det noterades att Henrik Elmberg (c) lämnade bilagda synpunkter (Bilaga 8) bl.a. beträffande den knappa tid som funnits för behandlingen av budgetdirektiven. g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\ 68 budgetdirektiv.doc Utskrift: , 14:28 Sid: 2

3 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Bilaga 1. Direktiv 2-7. Yrkanden (m), (fp), (kd), (v), (c), (mp) 8. Skrivelse (c) Protokollsutdrag - Landstingsfullmäktige i juni 2003 Därefter: - Landstingsdirektören - Nämnden för nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet - Nordvästra hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Nämnden för södra hälso- och sjukvårdsområdet - Södra hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Nämnden för handikapp, habilitering och folktandvård - Folktandvårdens huvudkontor - Förvaltningen för Handikapp och Habilitering - Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet - Kulturförvaltningen - Karsuddens sjukhus - Administrativ chef landstingskansliet g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\ 68 budgetdirektiv.doc Utskrift: , 15:07 Sid: 3

4

5 DATUM DIARIENR LKD Inledning...3 Omvärldsanalys...3 Samhällsekonomisk bedömning...3 Landstingssektorn...4 Från vision till verklighet...6 Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland...7 Ekonomi...7 Personal - Utveckling...8 FoU...10 Information och kommunikation...10 Miljö...10 Fastigheter...11 IT-frågor...12 Folkhälsa...12 Hälso- och sjukvård...13 Generella områden...13 Specifika hälso- och sjukvårdsfrågor...17 IT-frågor...19 Tandvård...20 Tandvård inom ramen för hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd...20 Folktandvården...20 Habilitering och handikappservice...21 Pågående utredningar på nationell nivå...21 Vuxna med DAMP-ADHD...22 Hörselområdet...22 Synområdet...22 Samordnade transporter...23 Kultur och utbildning...23 Regionalt arbete och kollektivtrafik...23 Regional samverkan...23 Näringsliv...24 Kollektivtrafik...24 FM-samverkan inom Landstinget Sörmland Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax e-post ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc Utskriftsdatum: :32 SID 1(31)

6 D-data...25 Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet...25 Ekonomisk och finansiell ram...26 Skatteunderlagets utveckling...26 Det generella statsbidraget...26 Landstingets kostnadsvolym...27 Resultatprognos...27 Behovsbaserad budgetfördelning...27 Ekonomiskt åtagande per område...29 Landstingets investeringar...30 Beslut Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 68\ 68 budgetdirektiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc Utskriftsdatum: :32 SID 2(31)

7 Budgetdirektiv Inledning I budgetdirektiven anges de strategiska riktlinjer som utgör grunden för det fortsatta planeringsarbetet för perioden. I direktiven anges hur landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag m m ska fördelas på olika verksamhetsområden. Vidare fokuseras behov av förändring och utveckling jämfört med befintlig verksamhet. Landstingets verksamhet ska bygga på de värderingar som utgör grunden för hälso- och sjukvården i Sörmland solidarisk finansiering via skatten, likhet för alla och resursfördelning efter behov. Utifrån de riktlinjer som finns angivna i direktiven utarbetas sedan operativa planer för landstingsstyrelsen och de olika nämnderna, s k Uppdrag. Uppdragen ingår i landstingets budget och flerårsplan och fastställs av landstingsfullmäktige i november. Landstingsstyrelsen och nämnderna erhåller således uppdrag från landstingsfullmäktige om att bedriva verksamheten inom sitt ansvarsområde utifrån angivna ekonomiska och övriga förutsättningar. Vidare konkretiseras specifika utvecklingsaktiviteter i uppdraget. En viktig utgångspunkt är att uppdragen utformas i nära samverkan med nämnderna. Omvärldsanalys Samhällsekonomisk bedömning Aktuella konjunkturbedömningar pekar på en stor risk för att den öppna arbetslösheten stiger igen, efter att målet om en arbetslöshet på 4 procent av arbetskraften hållits under 2001 och Orsaken är främst tecken på internationell konjunkturförsämring, både i Europa och USA. Utvecklingen i USA spelar en betydelsefull roll för hela världsekonomin. De amerikanska hushållens förväntningar föll kraftigt i februari, vilket talar för att hushållens konsumtion kommer att växa i långsammare takt den närmaste tiden. Även indikatorerna för företagens framtidsförväntningar har fallit. Det försämrade internationella konjunkturläget kombinerat med svag utveckling i några för Sverige viktiga exportbranscher, bl a teleproduktindustrin, och en nedgång i hushållens inkomsttillväxt bidrar till att BNP, enligt regeringen, beräknas öka med 1,4 procent i år. Nästa år bedöms investeringarna återigen öka och exporttillväxten stiga i takt med att det internationella konjunkturläget gradvis förbättras. Den framtida utvecklingen tyder på att sysselsättningen minskar i år. Enligt konjunkturinstitutets barometer avser industrin att fortsätta dra ner personal- 3 (31)

8 Budgetdirektiv styrkan. Även inom tjänstesektorn förväntas en minskning av anställningarna. Under förra året hölls sysselsättningen uppe av en tillväxt i kommuner och landsting, till följd av ett växande resursbehov och att de kommunala skatteintäkterna ännu inte märkbart påverkats av konjunkturförsvagningen. Nu ser situationen inte lika gynnsam ut. Kommunernas och landstingens ekonomi försvagas trots höjda kommunalskatter och man kan inte räkna med någon större ökning av den kommunala sysselsättningen. I och med att sysselsättningsutvecklingen förväntas bli sämre har prognosen för skatteintäkterna 2003 reviderats ner. Skatteintäkterna för kommuner och landsting sammantagna beräknas bli 4-5 miljarder kronor lägre än tidigare gjorda bedömningar. Landstingssektorn Ekonomi och behov av förändring Såväl kommuner som landsting har ökande krav och förväntningar på sig att ge god service och att vara en attraktiv sektor att arbeta i. Samtidigt ska de upprätthålla en ekonomi i balans med de knappa resurser som står till förfogande. Landstingssektorns ekonomi försvagades under 2002 pga den konjunkturavmattning vi nu är inne i. De flesta landsting brottas med stora ekonomiska problem. En sammanställning av boksluten för 2002 visar ett sammanlagt underskott på 7,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 5,4 % av nettokostnaderna. Endast fem landsting av 20 redovisade överskott. Två av de tre största landstingen (Stockholm och Skåne) svarade tillsammans för mer än 80 % av det totala underskottet. Kostnaderna i landstingen har under de senaste fem åren ökat förhållandevis snabbt. Nettokostnaderna uppgick förra året till 141 miljarder kronor. Det är 44 % mer än Antalet hel- och deltidsanställda i landstingssektorn inklusive landstingsägda bolag har under perioden ökat med drygt eller 4,8 %. Omräknat till reellt tillgänglig arbetstid (faktiska årsarbetare) har ökningen varit relativt större än för antalet anställda. Volymen faktiska årsarbetare ökade med 5,3 % under samma period. Detta beror på en stigande tjänstgöringsgrad, dvs fler heltider och färre deltider, samtidigt som deltidsfrånvaron ökat på bekostnad av heltidsfrånvaron. I den prognos för åren som Landstingsförbundet redovisar, konstateras att den långsammare tillväxten av skattebasen drar ner intäktsutvecklingen. Mellan uppgår de statliga tillskotten (generella statsbidrag) till landstingen sammanlagt till ca 10 miljarder kronor, omräknat till 2002 års priser. Indragningarna uppgår under samma period till ca 11 miljarder och nettoeffekten är således negativ. Trots de stora skattehöjningar som gjordes under 2002, vilka beräknas öka landstingens intäkter med ca 6 4 (31)

9 Budgetdirektiv miljarder, beräknas det samlade underskottet 2006 uppgå till 6,9 miljarder kronor beroende på minskade skatteintäkter och fortsatt för hög kostnadsutveckling. I flertalet landsting pågår ett arbete för att försöka komma tillrätta med obalansen i ekonomin samtidigt som ett intensivt utvecklingsarbete pågår för att öka tillgängligheten. Dessutom ligger det en stor utmaning i att klara av effekterna av den demografiska utvecklingen och den snabba medicin- /teknologiska förändringen. Därutöver brottas landstingen med rekryteringsproblem och inom en snar framtid en kraftig generationsväxling. I försöken att klara ut denna komplexitet har de flesta landsting påbörjat översyner och förändringsarbeten, såväl avseende organisation som verksamhetens innehåll och hur arbetet ska bedrivas. På nationell nivå har tre större översyner/utredningar startats, vilka med största sannolikhet kommer att påverka landstingssektorn under denna planperiod. Översyn av den högspecialiserade hälso- och sjukvården Ansvarsutredningen med uppgift att se över ansvarsfrågorna mellan stat-, landsting och kommun Översyn av Ädelöverenskommelsen Framtida rekryteringsbehov Förändringar i demografi och befolkning påverkar den framtida personalförsörjningen i flera avseenden. Ökningen av andelen multisjuka äldre kommer att accelerera vårdbehovet, samtidigt som många av de som arbetar inom hälso- och sjukvården kommer att gå i pension inom den närmaste 15- årsperioden. På samma sätt som nya generationer av patienter kommer att ha andra och högre förväntningar på vad vården ska erbjuda, kommer också nya generationer av hälso- och sjukvårdsanställda att ställa högre krav på arbetsinnehåll och arbetsmiljö. Antalet unga människor som står till arbetsmarknadens förfogande minskar och konkurrensen kommer att öka kraftigt bland alla arbetsgivare om den tillgängliga arbetskraften. Den snabba medicinsktekniska utvecklingen, professionella drivkrafter och den allt mer specialiserade och individualiserade tidsandan har lett fram till en allt mer specialiserad och fragmenterad vård. Detta skapar redan nu problem i omhändertagandet av allt fler multisjuka äldre som har behov av mer generell geriatrisk och internmedicinsk kompetens. Överhuvudtaget behöver samtliga patientgrupper i större utsträckning bred kompetens och helhetssyn. Olika kunskapsområden måste samverka 5 (31)

10 Budgetdirektiv Gapet mellan vad som är medicinskt möjligt, ökade förväntningar från befolkningen, högre ambitioner från såväl profession, administration och politik, nödvändiggör en tydlighet vad gäller krav och förväntningar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Därtill behövs en kontinuerlig dialog om etik och prioriteringar. Från vision till verklighet Landstinget Sörmland har att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, tandvård samt insatser inom Handikapp och Habilitering. Landstinget är också engagerat inom utbildning, kultur och regional utveckling. Landstingets verksamhet och planering ska genomsyras av de grundläggande värderingar som finns i landstingets vision och det nya etiska programmet. Kunskap om befolkningens behov är en förutsättning för att kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård. Det handlar också om kunskap och förståelse om olika medborgargruppers livsvillkor och olika kulturer. En dialog mellan förtroendevalda och invånarna ökar denna kunskap och gagnar landstingets arbete inom området folkhälsa och demokrati. Landstinget har att hantera vissa begränsningar gentemot den egna organisationen. Verksamhetens innehåll och omfattning ska balanseras mot tillgängliga ekonomiska och personella resurser så att befolkningens behov på bästa sätt kan tillgodoses. Med landstingets vision i fokus och samtidigt uppdraget att klara huvuduppgifterna krävs en mycket stor restriktivitet under de kommande åren samtidigt som en fortsatt verksamhetsutveckling kräver omprövning av hur nuvarande resurser används i förhållande till nya möjligheter. Effektiviseringen och behovsanpassningen av landstingets verksamhet består av flera delar. Viktigast är den påbörjade strukturöversynen som ska lägga grunden för en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland. Eftersom landstinget har en ekonomisk obalans är det viktigt att åtgärder vidtas så snart som möjligt. Utgångspunkten är därför att under hösten identifiera de områden som ska bli föremål för fortsatta åtgärder. Förändringarna kommer sedan successivt att genomföras med målsättningen att kostnadsminskningar ska få genomslag redan under En annan viktig utgångspunkt är att inom befintlig verksamhet bedriva strukturerat förändrings- och utvecklingsarbete och att samverka över förvaltnings-, klinik- och huvudmannaskapsgränser för att klara rimliga tillgänglighets- och kvalitetsmål samt ambitionsnivåer. Ansvaret att ut- 6 (31)

11 Budgetdirektiv veckla nya och bättre arbetsformer och förbättrad samverkan för ett effektivare resursutnyttjande ligger både på förvaltningsnivå och landstingsövergripande. Det är viktigt att se betydelsen av ett utvecklingsarbete kring egenvård, d.v.s. patientens eget ansvar för sin hälsa. I och med att de ekonomiska och personella resurserna är begränsade i förhållande till vad som är möjligt att genomföra blir det allt viktigare att bedriva ett strukturerat prioriteringsarbete inom ramen för hälso- och sjukvårdens åtagande. Utgångspunkt för detta arbete ska vara - Hälso- och sjukvårdslagen - Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården - Landstingets vision - Befolkningens behov - Nationella folkhälsomålen Kopplat till översynsprojektet har arbetet påbörjats med att ta fram en modell för gemensam verksamhetsstyrning. Uppdraget syftar till att utveckla ett enhetligt koncept för ledning och styrning av landstingets verksamheter. För att nå den angivna målbilden krävs en politisk kraftsamling samt ett gemensamt och kraftfullt genomförande från tjänstemän och verksamhetsföreträdare. Viktiga förutsättningar för Landstinget Sörmland Ekonomi Som tidigare omnämnts har prognosen för skatteintäkter 2003 reviderats ner med anledning av en försvagad sysselsättningsutveckling. För Landstinget Sörmland innebär den nya prognosen att skatteintäkterna minskar med ca 50 mkr per år. Detta får till följd att den ekonomiska obalans som landstinget uppvisar i nu gällande budget och flerårsplan har ökat och uppgår till ca 100 mkr per år under planperioden. Under 2004 är det negativa resultatet något bättre i och med de tillfälliga statliga bidrag som utlovats i vårpropositionen. Under planperioden har förutsatts att landstingets samlade verksamhet uppvisar följande procentuella kostnadsökning: % Verksamhet, netto 8,5 5,1 4,4 4,2 Motsvarande kostnadsökning uppgick för 2001 till ca 10 % och för 2002 till 7,5 %. Den generella löne- och prisuppräkningen har satts till 3,6 % respek- 7 (31)

12 Budgetdirektiv tive 4,1 % för hälso- och sjukvården, kopplat till den medicinsktekniska utvecklingen. Nivåökningen mellan den generella och den faktiska kostnadsökningen som angivits ovan, kan i huvudsak hänföras till följande områden: Nationell och förstärkt handlingsplan Receptläkemedel En annan viktig förutsättning vad gäller den presenterade kalkylen är resultatutvecklingen inom hälso- och sjukvården under I beräkningarna har förutsatts att den fastställda budgeten kan hållas. Enligt upprättade prognoser bedömer dock Södra hälso- och sjukvårdsområdet det svårt att klara det budgeterade resultatet innevarande år medan Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet prognostiserar ett överskott. Från och med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga intäkterna. Om det uppstår underskott ska detta återställas. Det viktiga är att landstinget nu vidtar kraftfulla åtgärder för att så snart som möjligt komma till rätta med den obalans som redan finns. Konkret innebär detta att nuvarande kostnad för utförd verksamhet måste minska med ca 200 mkr. Därmed finns även utrymme för att klara av omstruktureringen av den sörmländska sjukvården i enlighet med pågående översynsarbete. Ju längre tiden går innan balans uppnås ju större blir den ryggsäck som måste återställas. Nedan presenteras en plan för hur den ekonomiska obalansen tidsmässigt ska åtgärdas. I kommande budget och uppdrag ska konkretiseras vilka åtgärder som ska vidtas för att klara rationaliseringarna. Detta förutsätter att planeringsarbetet omgående startar upp. Strukturförändringar som följer av den förestående översynen får dock full effekt först 2005 och därefter. Mot den bakgrunden avser Landstinget Sörmland att tillskriva regeringen om avsteg från balanskravet och anhålla om en längre tidsfrist än två år för att uppnå ekonomisk balans. (mkr) Resultat, enl kalkyl Rationalisering Årsresultat Personal - Utveckling Samtliga insatser inom personalutvecklingsområdet ska genomsyras av de grundvärderingar som finns i Landstinget Sörmlands vision. Insatserna ska underlätta och stödja de processer som sker i verksamheten och ske inom ramen för god hushållning av såväl personella som ekonomiska resurser. Fokus ska riktas mot att behålla och utveckla medarbetare samt rekrytera 8 (31)

13 Budgetdirektiv nya. En målsättning är att minimera behovet av inhyrd personal på landstingets arbetsplatser. Insatserna ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. Nedan beskrivs planperiodens tre fokusområden inom personalutveckling. Attraktiva och hälsobefrämjande arbetsplatser För att komma till rätta med de ökande ohälsotalen ska formerna för ett mer systematiskt förebyggande och rehabiliterande arbete utvecklas vidare och förstärkas. Insatserna för ökad trivsel och ökat inflytande, över t.ex. arbetstidens förläggning, ska fortgå. Lönebildningen ska ske i sådana former att sambandet mellan lön, motivation och resultat stimuleras. Det etiska perspektivet och viktiga grundvärderingar vad gäller jämställdhet och integration ska vävas in i vardagen. En viktig förutsättning är därför att medarbetare erbjuds tid för dialog, eftertanke och reflektion. Strategisk kompetensutveckling Kompetensutvecklingen på individ-, grupp- och organisationsnivå ska vara kopplad till verksamhetens uppdrag och ske på ett systematiskt sätt. Möjligheten att erhålla kompetensutveckling ska omfatta all personal. På individnivå utgör utvecklingssamtalet grunden för samtliga anställda och på gruppoch organisationsnivå anger verksamhetskontraktet inriktningen på den strategiska utvecklingen. Ny informations- och kommunikationsstrategi och nya praxisnära lärformer möjliggör nya sätt att organisera kompetens. Eftersom arbetet i vårdprocesser kräver samverkan såväl internt som externt, ska utvecklingen av teamoch nätverksarbete stimuleras. För att kunna arbeta med kontinuerligt långsiktigt förbättringsarbete i en komplex organisation, behöver systemkunskap och arbete med projekt och processer utvecklas vidare. Samtliga strategiska utvecklingsprogram för såväl ledare som medarbetare ska genomsyras av att lära genom att göra och reflektera och ha sin utgångspunkt i en helhetssyn. Personalförsörjning Utifrån förändringar i demografi och befolkning ska en kartläggning ske av kommande rekryteringsbehov, utifrån såväl ålderseffekt som generationseffekt, dvs hur ser rekryteringsbehovet ut i förhållande till pensionsavgångar och vilka nya krav på arbetsinnehåll och arbetsmiljö kommer att ställas av framtida personalgenerationer. Landstinget ska vidareutveckla rekryteringsprogrammet i enlighet med primärvårdskonceptets modell och ha fortsatta kontakter med utbildningsinstanser och andra vårdaktörer för att påverka och samverka kring gemensamma behov. Utlandsrekryteringar i samarbete med andra landsting ska också fortsätta. 9 (31)

14 Budgetdirektiv Det är också viktigt att landstinget följer upp den personal som väljer att sluta och analyserar de bakomliggande orsakerna. FoU Forskning och utveckling inom Landstinget Sörmland ska fortsätta att utvecklas och stärkas. FoU-rådet har en viktig samordnande funktion. Samverkan mellan forsknings- och utvecklingsaktiviteter inom landstinget innefattande AmC (Allmänmedicinskt Centrum), landstingets FoU-enhet och övrig klinisk forskning ska stärkas. Landstingets externa samverkan inom FoU-området ska tillsammans med högskolor och universitet fortsätta att utvecklas. Information och kommunikation Kommunikativt förhållningssätt Det långsiktiga arbetet med att underlätta implementeringen av ett kommunikativt förhållningssätt i Landstinget Sörmland fortsätter. Det gäller såväl i verksamheterna som i planeringsprocesser och projekt. Chefernas kommunikationsansvar I Riktlinjer för arbete med information och kommunikation i Landstinget Sörmland definieras chefernas kommunikativa ansvar. För att kunna uppfylla det krävs att organisationen tillhandahåller stöd och verktyg, kompetens och kanaler. Verktyg i förändringsarbete Information och kommunikation ingår som viktiga delar i våra kärnverksamheter, men är också viktiga verktyg i allt det förändringsarbete som pågår inom landstinget. Under 2003 görs därför en kartläggning av landstingets olika informationskanaler. En viktig uppgift därefter blir att följa upp det arbetet och utifrån resultatet starta ett utvecklingsarbete. Miljö Sedan tidigare finns beslut som ska genomföras successivt i Landstinget Sörmlands alla verksamheter. Exempel på dessa är: Miljöledningssystem i förvaltningarna Upphandlingar utifrån beslut i landstingsfullmäktige Konvertering av köldmediet CFC Rikt odlingslandskap/biologisk mångfald 10 (31)

15 Budgetdirektiv Upphandlingar är ett viktigt verktyg för att nå landstingets mål. En ny upphandlingspolicy ska utarbetas under planperioden. Ett miljöpolitiskt program för Landstinget Sörmland ska vara klart i juni Utifrån detta kan det bli aktuellt med vissa förändringar för fokusområdet miljö under planperioden. Följande områden kommer att beröra förvaltningarna på något sätt. Utbildningar Kretslopp/avfall Klimatarbete, t ex gällande transporter I syfte att minska anställdas och förtroendevaldas resande avser landstinget att arbeta för en mer omfattande användning av videokonferenser. Fastigheter Landstingets fastighetsbestånd har en åldersstruktur där endast 10 % planerats och byggts efter Genom ombyggnad och anpassning har dock ytterligare ca 30 % av beståndet moderniserats, men fortfarande kan uppskattningsvis ca 60 % anses ha en standard som motsvarar hur verksamhetslokaler planerades och byggdes under perioden Tidigare har påtalats att ovanstående förhållande ställer krav på ökade investerings- och underhållsinsatser under de kommande åren och detta är fortfarande giltigt. Med hänsyn till landstingets ekonomiska utrymme måste dock åtgärderna prioriteras varvid följande utgångspunkter gäller: Fortsatt prioritering av kärnfastigheterna, dvs sjukhusområdena med för sjukvården strategiskt viktiga byggnader Kontinuerlig översyn och planering av lokalresurserna för ett effektivt lokalutnyttjande både på kort och lång sikt Fokus på arbets- och vårdmiljöer och med utgångspunkt från ett hälso-, miljö-, och säkerhetsperspektiv Fokus på reinvestering och underhåll av tekniska installationer för media och informationsförsörjning värme, vatten, luft, kyla, el, tele, IT, tryckluft, gaser mm Prioriteringen av kärnfastigheterna innebär att för övriga fastigheter ska i samband med lokalförändrings- och underhållsbehov frågan om alternativ till fortsatt ägande prövas. 11 (31)

16 Budgetdirektiv IT-frågor Inriktningen från tidigare år ligger fast. Under planperioden kommer landstingets strategiska satsningar inom IT-området att koncentreras till hälsooch sjukvården. Eventuella satsningar inom andra områden måste huvudsakligen finansieras inom de egna ramarna. Folkhälsa Ohälsotalen i länet ligger på en oacceptabelt hög nivå. Ett lägsta mål är att sänka ohälsotalen till den nationella nivån. Folkhälsoarbetet ska bedrivas med strävan mot en god och jämlik hälsa i linje med landstingets vision, folkhälsostrategin, länsstrategin för folkhälsoarbete och riksdagens beslut våren 2003 om nationella folkhälsomål, proposition 2002/2003:35. De långsiktiga programarbeten och insatser som startat under tidigare år ska fortsätta. De sker i olika processer som stöd för hälsofrämjande och förebyggande insatser och i samverkan med viktiga samhällsfunktioner som når många människor, t ex kommuner, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer, intresseorganisationer samt i och mellan landstingets egna verksamheter. Ett stöd i det arbetet utgör landstingets folkhälsoenhet. Under planperioden ska verksamheterna i landstinget inventera och se vad man kan utveckla och bidra med avseende de elva nationella mål- och uppföljningsområdena enligt proposition 2002/2003:35, i syfte att nå det övergripande målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Av särskild vikt är att påbörja, fortsätta och vidareutveckla arbetet kring mål 6, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, där målet är hälsovinst för befolkningen och för patienten/brukaren. Insatser kan göras t ex genom att: utveckla ett mer hälsoinriktat och förebyggande förhållningssätt i hälsooch sjukvården stärka verksamheter med förebyggande inriktning såsom mödra- och barnhälsovård, folktandvård och familjecentraler utveckla tilläggsuppdrag i primärvården kring folkhälsoinsatser och egenvård folkhälsoinsatser genomförs inom ramen för t ex Folktandvårdens, Handikapp och Habiliterings uppdrag m fl 12 (31)

17 Budgetdirektiv vidareutveckla redan pågående verksamhet i hälso- och sjukvården kring FYSS 1, övervikt, astma/allergi, systematiskt uppmärksammande av patienters tobaks- och alkoholvanor vid läkarbesök, implementering av handlingsprogrammet Sexualitet och hälsa m m förbättra stödet för människor som vill sluta röka Hälso- och sjukvård Arbetet med direktiven avseende hälso- och sjukvård bygger i huvudsak på de fokusområden som finns i kvalitetspolicyn för hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland. Inom ramen för respektive fokusområde identifieras ett antal pågående och framtida strategiska inriktningar och satsningar i syfte att få till stånd ett långsiktigt, samlat och samordnat utvecklingsarbete kring kvalitetsfrågor i länet. Detta ramverk utgör grunden för konkretisering av uppdrag och ansvarsfördelning i den fortsatta budget- och planeringsprocessen. Generella områden Ersättningsbara mål Utgångspunkt för arbetet med de ersättningsbara målen är landstingets kvalitetspolicy som omfattar: Hög tillgänglighet Goda medicinska resultat Respekt för patientens vilja, integritet och behov Hög kompetens Samverkan och helhetssyn I dagsläget finns ersättningsbara målområden för tillgänglighet, medicinska resultat samt kompetens. Det fortsatta arbetet syftar till att vidareutveckla målområden ur de olika perspektiven i Landstings Sörmlands vision för hälso- och sjukvård, d v s ur ett patient-, verksamhets-, personal- och ekonomiperspektiv. Syftet är att få en balanserad utveckling och styrning av hälsooch sjukvården kopplad till ekonomisk ersättning. För det fortsatta arbetet är det viktigt att identifiera och konkretisera mål som är mät- och uppföljningsbara enligt perspektiven ovan. Arbetet ska bedrivas i samverkan med representanter för samtliga berörda områden. Beroende på resultat av modellutvecklingen, kan en allt större andel av den ekonomiska ersättningen till verksamheterna komma att utbetalas genom ersättningsbara mål. 1 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 13 (31)

18 Budgetdirektiv Hög tillgänglighet Landstingets avsikt är att leva upp till de nationella vårdgarantierna till besök och behandling förutsatt att beslut fattas på nationell nivå. Målsättningen är att ha god tillgänglighet i länet, så att sörmlänningen inte söker vård utanför länet pga bristande tillgänglighet. Landstinget ska medverka i det nationella projektet Väntetider i Vården, i vilket bland annat ingår att rapportera till den nationella databasen. Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet Landstingets åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet ska genomföras som planerat för åren Insatsen omfattar följande områden av såväl länsövergripande som lokal karaktär: Vidareutveckling av ersättningsbara tillgänglighetsmål samordnad med arbetet kring ersättningsbara mål utifrån kvalitetspolicyn Handlingsprogram för administration av väntetider och väntelistor Valfrihet- och rättighetskansliet större ansvar för samverkan i länet. Upplysningar till medborgarna Vidareutveckling av vårdprocesser och logistik Patientenkäter Förbättrat IT-stöd för rapportering till Väntetider i Vården E-hälsa - ökad tillgänglighet för medborgarna genom att låta dem kommunicera med hälso- och sjukvården med hjälp av bl a Internet Primärvård Primärvården är en viktig del av den sjukvård som ska finnas nära befolkningen. Målet är god tillgänglighet med prioritering utifrån medicinska behov. Den beslutade primärvårdsmodellen ligger fast och ska, utifrån den Nationella handlingsplanen, implementeras som planerat. Eftersom det finns stora svårigheter att rekrytera läkare är det angeläget att poängtera primärvårdens områdesansvar. Det är nödvändigt att utveckla temaarbetet kring enskild patient så att tillgängliga personalresurser nyttjas optimalt. Distriktssköterskeverksamheten har en central roll i primärvården och ska utvecklas vidare. Strategiska delar såsom ersättningsmodellen och listningsprinciper ska prioriteras, i likhet med arbetet för mångfald och alternativa driftsformer. Respekt för patientens vilja, integritet och behov Landstingets arbete med patienträttighetsfrågor ska fortsätta i enlighet med fastlagda riktlinjer. I detta arbete ingår bl a att: 14 (31)

19 Budgetdirektiv Öka kunskapen hos personalen om patienträttigheter Så långt det är möjligt göra patienten delaktig i vård och behandling Ge information till patienterna om väntetider och valmöjligheter Nya rutiner ska arbetas fram för att möta nya krav på information och stöd om den planerade nationella vårdgarantin för behandling träder i kraft under år För att i möjligaste mån kunna erbjuda patienterna vård inom länet bör strategier för länsövergripande samordning utvecklas och tillämpas. I detta arbete kan valfrihetskansliets roll komma att förstärkas. Medicinska resultat Goda medicinska resultat ska säkras och förbättras i den egna verksamheten med tonvikt på samverkan och vårdkedjor. Hälso- och sjukvårdsområdena ska medverka i aktuella nationella eller med dem jämställda kvalitetsregister. Dessa ska användas för kvalitetsutveckling, men också för redovisning av sjukvårdens resultat. Resultaten ska bl a användas till metod- och kvalitetsutveckling som bidrar till utveckling och anpassning av vårdprogram. Verksamheterna ska medverka till en ökad samverkan i länet vad gäller erfarenhets- och kunskapsutbyte. För att underlätta arbetet med kvalitetsregistren ska metoder utvecklas som förenklar och stödjer registreringen och bearbetningen. Systematiskt arbete som ökar patientsäkerheten ska bedrivas. Syftet är att vidareutveckla metoder som identifierar och eliminerar risker i vården. Förväntningarna på sjukvården ökar i takt med den medicinska och tekniska utvecklingen, som erbjuder allt fler människor möjlighet till behandling som i sin tur leder till ökad hälsa och livskvalitet. Ett systematiskt prioriteringsarbete bör bedrivas som tar hänsyn till patientnytta, medicinsk- och samhällsekonomisk utveckling. Samverkan och helhetssyn Samverkan och helhetssyn ska vara vägledande i utvecklingen av hälso- och sjukvård av hög klass inom alla verksamheter. Samverkan ska utvecklas mellan olika aktörer och på olika nivåer såväl: inom och mellan olika specialist- och sjukhuskliniker mellan specialist-/sjukhusklinikerna och primärvården mellan de två hälso- och sjukvårdsområdena 15 (31)

20 Budgetdirektiv mellan sjukhusklinikerna och kommunerna mellan primärvården och kommunerna mellan den specialiserade vården i Sörmland och regionsjukvården. mellan andra landsting, länssjukvården och regionsjukvården För att utveckla samverkan mellan primärvården och sjukhusvården ska gränssnittsdiskussionen fortsätta och prioriteringsarbete starta. Inom länet har samarbetet kring olika patient- och diagnosgrupper ökat under åren. Detta samarbete ska intensifieras ytterligare eftersom kostnaden för utomlänsvård ökat med drygt 100 miljoner kronor mellan åren 1998 och Målsättningen med pågående strukturöversyn är att uppnå en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för befolkningen i Sörmland. I etapp två kommer olika angreppssätt att prövas i syfte att samordna och att öka samarbetet inom länet och med andra landsting. Samarbetet med kommunerna är viktigt och ska utvecklas och förbättras inom ramen för strukturöversynen. Detta är nödvändigt för att landstinget och kommunerna ska klara sitt ansvar och uppdrag gentemot befolkningen. Fortsatt vård utanför sjukhuset förutsätter ett gemensamt ansvarstagande för att den enskildes behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samordnad vårdplanering är en nödvändig förutsättning. I avtalet om högspecialiserad vård med Akademiska sjukhuset i Uppsala finns, förutom avtal om vård och behandling, avtal om att utveckla partnerskap. Det innebär bland annat att utveckla samarbetet mellan olika verksamheter, konsultverksamhet, kompetensförsörjning, klinisk forskning och annat utvecklingsarbete. Detta arbete ska fullgöras och följas upp. I syfte att bromsa kostnaderna för utomlänsvård ska indikationskriterierna för vård och behandling ses över. Den privata vården som finansieras av offentliga medel ska tydligare involveras i det offentliga åtagandet. Ökad samverkan ska komma till stånd mellan den offentliga vården och de privata vårdgivarna. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och folkhälsoenheten ska fortsätta att utvecklas, så att det förebyggande arbetet för god hälsa och ett gott liv förverkligas. Arbetet med egenvård ska initieras och stimuleras. FoU-rådet i Sörmland ska tillsammans med högskolor och universitet stödja och stimulera verksamhetsnära och behovsbaserad forskning och utveckling för alla yrkeskategorier. 16 (31)

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag.

I ärendet fanns följande förslag till beslut: Yrkande och proposition. Östen Eriksson (kd) och Kristina Fransson (m) yrkade avslag. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03607 135 Åtgärder för att avveckla användningen av inhyrd personal Bakgrund Landstinget Sörmland har ett rationaliseringskrav motsvarande 200 mkr de två närmaste

Läs mer

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

52 Resultathantering bokslut 2006, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-04-02 LS-LED07-235 52 Resultathantering bokslut 2006, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Det ackumulerade resultatet för landstingets

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-25 11-26 LKD 03603 86 Framtidens diabetesvård i Sörmland Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-11-03 121 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkande Ingrid Nyhlén

Läs mer

20 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.

20 Resultathantering bokslut Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2004-03-22 LKD 04164 20 Resultathantering bokslut 2003 Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2004-03-22 25 (se bilagda handlingar) behandlas. Landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

2006-03-13 LS-LED06-123. 27 Kortare arbetstid för äldre, LF. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2006-03-13 LS-LED06-123 27 Kortare arbetstid för äldre, LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Förkortad arbetstid för äldre skall icke genomföras i form

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

HKB har gjorts på motionen.

HKB har gjorts på motionen. Landstingsstyrelsen PROTOKOLL 2008-12-16 LS-LED07-302 153 Hjälpmedel till personer med läs- och skrivsvårigheter. Motionssvar. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Motionen bifalls.

Läs mer

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för

I motionen yrkas att landstingsfullmäktigs ska verka för 76 Motionssvar. "Alternativ/Komplementärmedicin" (Lf) Bakgrund Gunvor G Ericson (mp) och Henrik Elmberg (c) lämnade 2001-10-30 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde samma dag.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Arbetsutskottets förslag till beslut

Arbetsutskottets förslag till beslut Primärvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-04-18 PVN-HSF13-029 4 Budget- och planeringsunderlag 2014 2016 för Primärvården Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Primärvårdsnämnden godkänner

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626

Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 Regionstyrelsen Charlotte Karbassi Stabschef ekonomi 040-675 36 41 Charlotte.Karbassi@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-04 Dnr 1501626 1 (5) Regionstyrelsen Ekonomiskt läge och åtgärder Ordförandens

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt?

Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober Nya organisationen vad är nytt? Utbildningsdag landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 Nya organisationen vad är nytt? Hans Rönnkvist, biträdande landstingsdirektör Innehåll - Styr- och ledningsmodell - Varför omorganiserar landstinget?

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss

9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över remiss LANDSTINGET SORMLAND Nämnden for kultur, utbildning och fiiluhverksamhet PROTOKOLL DATUM 2013-09-19 DIARIENR KN-KUS 13-00 1 9 37/13 Kvalitetspolicy för Landstinget Sörmland och dess bolag, yttrande över

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Ärendebehandlingskommentar

Landstingsstyrelsens beslut. Ärendebehandlingskommentar Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-452 155 Kultursamarbetet i länet. Uppdragsersättning för kartläggning av nuläget Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen bifaller

Läs mer

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län

Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL Lisbet Gibson VOC Medicin Karin Jonsson Ekonomichef JLL Jämtlands län snabba siffror 8 kommuner med Östersund som enda stad Cirka 127 000 invånare. 1,5 procent av Sveriges invånare på 12 procent av landets

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21

Presentation av landstingets ledningsgrupp. Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 1 Presentation av landstingets ledningsgrupp Utbildning för landstingets förtroendevalda Landsstingssalen 2015-01-21 2 Landstinget Blekinge Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss 3 4 Blekingesjukhuset

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Bilaga 1. Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles. Bilaga 1. Landstingsstyrelsens beslut 2003-10-28 LKD 02571 58 Motion Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen i länet Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-09-01 87 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkanden AlF

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

PROTOKOLL LKD Motionssvar. "Bemötandet av patienter med tungmetallproblematik" Bakgrund

PROTOKOLL LKD Motionssvar. Bemötandet av patienter med tungmetallproblematik Bakgrund 78 Motionssvar. "Bemötandet av patienter med tungmetallproblematik" (Lf) Bakgrund Östen Eriksson (kd) lämnade 2001-10-24 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2001-10-30. I motionen

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad

Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin

Läs mer

Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) Ärendet har inte bedömts lämpligt att göra HKB på. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige

Hälsokonsekvensbeskrivning (HKB) Ärendet har inte bedömts lämpligt att göra HKB på. Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-02-17 LKD 03081 24 Köp av aktier i Ergonomicentrum i Sörmland AB (Lf) Bakgrund Ergonomicentrum i Sörmland AB har under ett antal år haft finansiella problem. Folksam och Landstinget

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Bokslutskommuniké 2011

Bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommuniké 2011 Bokslut 2011, preliminärt (Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar det slutgiltiga bokslutet i mars/april) Ekonomi Större budgetavvikelser Landstinget Sörmland redovisar

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB 2012-2014 Upprättad 2010-05-28 Reviderad 2011-12-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA Inledning 3 Kommunfullmäktiges mål för socialnämnden 3 Organisation 4 Socialnämndens

Läs mer

Verksamhetsplan HSF 2014

Verksamhetsplan HSF 2014 Verksamhetsplan HSF 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2013-10-21 Diarienummer: Innehållsförteckning HSF Verksamhetsplan 2014... 3 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Målbild för framtidens

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 5 1 (2) HSN 1402-0216 Samordning och styrning av läkares specialiseringstjänstgöring

Läs mer

PROTOKOLL 2003-09-01 LKD 02571. 87 Motion - Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen. Bakgrund

PROTOKOLL 2003-09-01 LKD 02571. 87 Motion - Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen. Bakgrund 87 Motion - Taxor på kollektivtrafiken som gynnar resandeutvecklingen i länet (Lf) Bakgrund Sten E Karlsson (mp) lämnade 2002-10-27 in en motion som anmäldes vid landstingsfullmäktiges sammanträde 2002-10-29.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

112 Vidareremittering motion. Landstingsstyrelsens beslut

112 Vidareremittering motion. Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2008-09-02 LS-LED07-302 112 Vidareremittering motion Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen vidareremitterar, till Nämnden för habilitering och

Läs mer

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård

Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal 2011-03-16 Handläggare: Kristina Pesula Kompetensförsörjning för framtidens hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har ansvaret

Läs mer

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden

Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden Personalpolicy Huddinge kommuns personal policy beskriver de personalpolitiska ställningstaganden och värderingar som ska prägla arbetet i verksamheten. Personalpolitiken är ett medel för att uppnå Huddinge

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd

11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A TU M D IA R IEN R 2016-01-26 LS-LED15-1795-2 11/16 Upphandling framtidens vårdinformationsstöd Diarienummer: LS-LED15-1795

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och

Landstinget styrs av kommunallagen. Uppgifterna inom hälso- och sjukvården regleras av hälso- och sjukvårdslagen och Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Budgetunderlag Primärvård

Budgetunderlag Primärvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Annika Hagstedt Hälso- och sjukvård +46155245753 2016-05-30 PVN16-0126-1 Ä R E N D E G Å N G Primärvårdsnämnden M Ö T E S D A T

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

t. DsTiNGETSÖRMLAND Interpellation om underskotten i sjukvården

t. DsTiNGETSÖRMLAND Interpellation om underskotten i sjukvården SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI t. DsTiNGETSÖRMLAND Interpellation om underskotten i sjukvården Ink.den 2015-04- 1 4 Landstingsstyrelsens ordförande Åsa Kullgren anr, Hälso- och sjukvården står återigen

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik. Beslut

Hälso- och sjukvårdsnämnden. 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik. Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-02-22 HN-HOS07-077 19 Verksamhet för personer med svårare neuropsykiatrisk problematik Beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom

Läs mer

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag

Datum Dnr Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-03-16 Dnr 1502570 1 (6) Personalnämnden Rapport - Genomförande av strategi för minskad inhyrning från

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Samverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL) om samverkan avseende Kvalitetsregistercentrum Stockholm.

Samverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL) om samverkan avseende Kvalitetsregistercentrum Stockholm. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 19 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-11-01 HSN 1104-0356 Handläggare: Inger Rising Samverkansavtal mellan Karolinska Institutet (KI)

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform

Bilaga 1: Valteknisk samverkan LKD04108 Bilaga 2: Koalitionsplattform DATUM DIARIENR 2004-02-23 LKD04124 15 Återkallande av uppdragen för de förtroendevalda i landstingsstyrelsen och övriga nämnder Bakgrund Sedan valet 2002 har socialdemokraterna och vänsterpartiet bedrivit

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Budgetunderlag 2015-2017 LSN

Budgetunderlag 2015-2017 LSN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M 2014-04-02 D I A R I E N R Budgetunderlag 2015-2017 LSN Planeringsförutsättningar och utmaningar under perioden Det beslutade inriktningsdokumentet om Framtidens

Läs mer

Förslag till landstingsbudget

Förslag till landstingsbudget Förslag till landstingsbudget 2012-14. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna resultatbudget 2012-14, enligt bilaga 1, samt nämndernas resultatkrav,

Läs mer