Något om nationalekonomi

Transkript

1 Tradingguiden kap Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998 Visst är det synd att alla som verkligen vet hur landet ska styras är upptagna med att köra taxi eller klippa hår. Robert Burns, amerikansk komiker Konjunktur och valuta I Första Moseboken 41:26 31 berättas det om hemsökelsen av Egypten och sju feta år som följdes av sju magra. Idag säger vi att efter högkonjunktur kommer lågkonjunktur. Konjunkturen mäts huvudsakligen genom förändringar i bruttonationalprodukten (BNP), det samlade värdet av alla varor och tjänster producerade i ett land under ett år. Tillväxt innebär att BNP ökar, vanligen med några procent. Vi kallar det högkonjunktur, att ekonomin växer. Är BNP stagnerande eller fallande råder lågkonjunktur eller recession. En djup lågkonjunktur är depression. Mellan 1900 och 1990 mer än tiodubblades den svenska ekonomin, mätt i bruttonationalprodukten. Särskilt stark var ökningen 89

2 Tradingguiden kap Sida 90 TRADINGGUIDEN mellan 1950 och I början av 90-talet minskade BNP kraftigt för första gången på flera decennier. Som en jämförelse kan nämnas att på 1700-talet tog det 60 år för den brittiska ekonomin att fördubblas. Korea gjorde det på 11 år efter 60-talet. Högkonjunktur innebär alltså att det är fart på ekonomin. Det är goda tider, arbetslösheten är låg och kapacitetsutnyttjandet i industrin är högt. Andra saker man tittar på är industrins orderingång, leveranstider, planering av produktion, lageruppbyggnad och arbetsförmedlingarnas platsannonser. Instituten SCB och SIFO mäter dessutom folks förväntningar på konjunkturutvecklingen. Finansminister Gunnar Sträng brukade räkna godsvagnarna på Norrlandståget. Ju fler vagnar, desto starkare ekonomi. En klassisk modell från sekelskiftet påvisar sambandet mellan den moderiktiga längden på kvinnors kjolar och konjunkturen: ju högre upp kjolen slutade, desto starkare ekonomi. Lågkonjunktur innebär det motsatta: få vagnar på Norrlandståget och långa kjolar. Samt att BNP stagnerar och faller. Blir lågkonjunkturen riktigt djup kan den övergå i depression. Industriproduktionen faller fritt och arbetslösheten skenar. Den senaste depressionen i västvärlden inträffade under 30-talet. Orsakerna var en lång högkonjunktur under 20-talet samt kraftiga prisstegringar på aktiemarknaden och fastighetsmarknaden som en följd av flera års kraftiga spekulationer. När sedan finansmarknaden kraschade påverkade det hela den reala ekonomin. Den amerikanske presidenten Harry S. Trumans definition på konjunktur blev klassisk: När din granne förlorar sitt jobb är det lågkonjunktur. När du förlorar ditt är det depression. Vad påverkar konjunkturförloppet? Ja, egentligen är det vi själva. Om vi konsumerar ökar försäljningen, vilket gynnar sysselsättningen. Detta i sin tur leder till ökad köpkraft och fler som konsumerar. Konsumtionen ökar successivt, arbetslösheten minskar och vi får en konjunkturuppgång som accelererar av sig själv. Ekonomin har hamnat i en uppåtgående spiral, med risk för överhettning. 90

3 Tradingguiden kap Sida 91 NÅGOT OM NATIONALEKONOMI Figur 4.1. Den svenska konjunkturen mätt som procentuell förändring av BNP Källa: EcoWin. När ekonomin växer tenderar inflationen att stiga och vice versa. Stigande inflation gör att räntan går upp. Det kallas för räntans normala konjunkturvariationer. De stimulerar ekonomin i en nedgång och bromsar en uppgång. På så sätt ska konjunktursvängningarna inte bli alltför dramatiska. Om räntan går upp blir det dyrare för företagen att investera, vilket leder till färre arbetstillfällen. Det blir även dyrare för privatpersoner att låna för konsumtion. Liksom det blir mer attraktivt att spara, vilket ytterligare dämpar efterfrågan. En stigande marknadsränta kyler alltså av ekonomin, medan en fallande ränta stimulerar ekonomin. Svensk konjunktur påverkas av världskonjunkturen. Idag när alla ekonomier är sammanflätade är det i princip omöjligt att ha en nationell konjunktur som väsentligt avviker från världskonjunkturen. Därför påverkar amerikanska sysselsättningsrapporter, tyska inflationsförväntningar och utvecklingen på obligationsmarknaden i London den svenska konjunkturen i hög grad. 91

4 Tradingguiden kap Sida 92 TRADINGGUIDEN Även valutan påverkar. Den svenska kronans värde mäts på flera olika sätt. ECU-index visar hur kronan varierar mot EU:s valutor. Index är utformat så att 100 är lika med kronans värde den 19 oktober Ett högre index betyder en svagare krona. Ett annat index är TCW, något som Riksbanken följer noga. Indexet visar hur kronan varierar mot alla de valutor som Sverige exporterar till och importerar från. Den svenska kronan rör sig idag fritt mot andra valutor. Man kallar det att valutan flyter. Vad bestämmer värdet på den svenska kronan? I grund och botten är det utbud och efterfrågan: om många köper svenska kronor går värdet upp, om många säljer försvagas valutan. En svagare valuta innebär att exportindustrin får mer betalt för sina produkter när deras försäljning växlas in till svenska kronor. Det stimulerar exportsektorn i ekonomin och skapar fler arbetstillfällen, vilket i sin tur leder till ökad köpkraft. Å andra sidan leder en försvagad valuta till att importen blir dyrare, vilket underblåser en inhemsk så kallad importerad inflation. En ökande inflation tenderar att höja marknadsräntorna, vilket i sin tur leder till en avkylning av ekonomin. På så sätt får man två faktorer som påverkar ekonomin på motsatta sätt. Ibland kan det vara lite problematiskt även för de stora aktörerna att hålla reda på begreppen. En svensk affärsbank råkade röra till det i ett marknadsbrev till sina notariatkunder. Glöm inte valutarisken när du investerar i utländska aktier. En försvagning av kronan medför att värdet av den utländska portföljen sjunker och vice versa vid en kronförstärkning. Det är alltså tvärtom. En svagare valuta innebär att svenska placeringar utomlands ökar i värde, eftersom man får mer svenska kronor när man växlar tillbaka sin investering. Sverige har under hela efterkrigstiden haft en valuta som successivt försvagats, antingen genom devalveringar eller genom depreciering (försvagning) av valutan när den varit flytande. För ett litet land 92

5 Tradingguiden kap Sida 93 NÅGOT OM NATIONALEKONOMI som Sverige som exporterar nästan hela industriproduktionen har det varit rena dopingen. Exempel: ett svenskt företag som säljer hela sin produktion på amerikanska marknaden för 100 miljoner dollar har en omsättning på 800 miljoner kronor om valutakursen är 1 USD = 8 SEK. Under nästan hela efterkrigstiden var det populärt att rivstarta med en devalvering när vi blev med ny regering. Låt oss anta att den svenska kronan skrivs ner med 20 procent i samband med ett regeringsskifte. Det svenska företaget i vårt exempel ökar då sin omsättning över en natt och med ett penndrag med 160 Mkr. Pengar som går rakt genom resultaträkningen och blir övervinster som kan beskattas och fördelas av statsmakten, eller pengar som företaget kan använda till utveckling för att stärka sin position. Eller för att sänka sina priser för att ta marknadsandelar. Exportindustrin jublar och nyanställer. Konsumtionen ökar och ekonomin tar fart. Den nya regeringen blir populär. I en internationellt hårdnande konkurrens är ett ständigt devalverande land däremot av förklarliga skäl inte speciellt uppskattat. Nackdelarna med denna på pappret geniala lösning är flera. Först och främst skapar devalveringarna ett inflationstryck genom att importen blir dyrare, det vi kallar importerad inflation. Detta har dock varit lindrigt i Sveriges fall, eftersom vi till stor del har haft inhemska insatsvaror som stål, pappersmassa och arbetskraft. Inte mycket har importerats från utlandet. De som sålde tyska bilar eller japansk elektronik har förmodligen däremot haft en del synpunkter på den svenska kronan. Hur konkurrerar man med inhemska producenter när det egna kostnadsläget plötsligt ökar med 20 procent över en natt därför att valutan devalverats? Dold protektionism, alltså. Men den allra största skadan är att industrin i ett devalverande land hamnar på efterkälken i den reala konkurrensen. Företag som exporterar från länder med hårdvaluta som Tyskland och USA får istället ständigt utveckla sitt erbjudande, effektivisera och rationalisera. På sikt utklassar dessa länders strävsamma slit en svensk devalveringsstrategi i alla avseenden. I den kris som rådde i Sverige under början av 90-talet blev allt detta 93

6 Tradingguiden kap Sida 94 TRADINGGUIDEN smärtsamt uppenbart. Plötsligt skulle den svenska kronan kvala in bland hårdvalutorna. Riksbankschefen Bengt Dennis chockhöjde marginalräntorna stegvis och slutligen i september 1992 till 500 procent för att stärka den svaga kronan. Detta skickade upp den korta marknadsräntan på statsskuldväxlar till över 30 procent. Till slut gick det inte längre. I november 1992 övergavs den fasta växelkursen och valutan släpptes för att flyta fritt. I det grymma stålbad som följde under några år försvann över industrijobb. En obarmhärtig våg av rationaliseringar svepte över svenskt näringsliv. Arbetslöshet och budgetunderskott skenade. Räntorna på statsskulden blev största posten i budgeten. Lågkonjunktur blev depression, fast ingen vågade säga det. Inflation och marknadsränta Inflation kommer från latinets inflatio (att blåsa upp, svälla) och innebär en ökning av den allmänna prisnivån. Inflationen mäts på förändringar i konsumentprisindex (KPI) under en viss period, vanligtvis ett år. KPI mäter levnadskostnaderna för svenska hushåll, därför viktas de olika komponenterna om vid varje årsskifte för att bättre spegla konsumtionsmönstret. I Sverige finns mätningar på KPI så långt tillbaka som Under senare år har livsmedlens vikt minskat, medan andelen för transport har växt. Boendekostnaden är störst (hyror, räntor, elektricitet och värme), därefter kommer transportkostnader (bilköp, driftskostnader, resor, post och tele) och livsmedel, fritid, kultur, nöjen och kläder. Den direkta följden av inflation är att pengarna blir mindre värda. Inflation uppstår antingen på utbudssidan (från engelskans cost push) eller på efterfrågesidan (demand pull). Cost push-inflation uppstår på grund av allmänt ökade kostnader i ekonomin. Företagens ökade kostnader i form av löneförhöjningar, höjda skatter, arbetsgivaravgifter och räntekostnader pressar upp inflationen. Man säger att inflationen uppstår på utbudssidan. Demand pull-inflation uppstår när efterfrågan i ekonomin ökar. 94