Minnesanteckningar SUF-Eslöv

Transkript

1 Minnesanteckningar SUF-Eslöv Samordnare och sekreterare: Veronica Lilja Datum: Lokal: Familjens hus Närvarande: Veronica Lilja, Anna Bengtsson, Eva Ågren, Åsa Löfkvist, Pierina Ligander, Marieth Roos, Helena Rülf, Katarina Bjerre-Baker 1. Dagordning 2. Presentation av gruppen 3. Projektet barn till föräldrar med kognitiva svårigheter är nu avslutat och SUFgruppen är den som tar vid. Diskussion kring vad som händer framöver i kommunen och hur vi ska arbeta vidare. 4. PYC utbildning hur ser det ut framöver? 5. Reality Care Baby namn? diskussion hur vi kan gå vidare 6. Föräldrastöd föreläsning under projekttiden. Fortsättning? 7. Vilka insatser finns det i de olika verksamheterna som gäller denna målgrupp? 8. Nästa möte: 26/ Annan lokal? 9. Övrigt 2. Minnesanteckningar Veronica går kort igenom föregående minnesanteckningar från uppstartsmötet den Presentation av gruppen. Presentation av de som är närvarande. Pierina Ligander (PÖM) och Marieth Roos (AoF) har inte tidigare varit med i SUF-gruppen. Tyvärr är många sjuka/vabbar till dagens möte, genomgång av vilka som är ordinarie i SUF-gruppen. 3. Projektet barn till föräldrar med kognitiva svårigheter är avslutat. Kort presentation av projektet då PÖM och AoF inte tidigare varit med i diskussionerna. Vill man ha mer information om SUF-arbetet finns det här: Veronica berättar att där finns en ny projektidé Vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna, med fokus på ökad föräldrakunskap där målgruppen är ungdomar och unga vuxna med kognitiva svårigheter som önskar att bli föräldrar. Besked om detta blir aktuellt kommer senare i vår och då kan en diskussion föras om vi i SUF-gruppen kan involveras på något sätt i detta.

2 4. PYC-utbildning PYC står för Pareting Young Children och är ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar som har barn yngre än sju år. Programmet är utvecklad i Australien och används i dag på olika platser i Sverige. Programmet används i hemmet eller i hemliknande miljöer och syftet är att stärka och utveckla föräldrarnas förmåga till omvårdnad och samspel med barnet. Programmet kan även användas med andra föräldrar om det finns behov av ett konkret, individuellt och hembaserat stöd. Tanken har varit från kommunens sida att man ska utbilda familjebehandlare från Familjeenheten och boendestödjare från LSS/Socialpsykiari i detta program. Genom att utbilda från både Familjeenheten och LSS/Socialpsykiatri kan man underlätta samarbetet i familjer som har behov av båda dessa insatser. Detta kan i bästa fall leda till att antal personer som arbetar i familjerna kan minskas och/eller att de personer som arbetar i familjerna utgår ifrån samma mål och arbetar på liknande sätt. Tanken var att totalt 4 personer skulle utbildas i vår, dock har vi fått besked om att där inte finns några platser för oss i den utbildning som skulle starta i sydost Skåne. Denna diskussion kommer dock fortsätta föras för att se om det finns någon annan möjlighet att gå utbildningen. 5. Real Care Baby Alla fick träffa vår Real Care baby som köptes in i slutskedet av projektet. En Real care baby är en datorstyrd babydocka som först registrerar och sedan rapporterar om den vård som den får. Dockan ger praktisk erfarenhet i spädbarnsvård och man får bland annat träna på matning, rapningar, blöjbyte och att ge tröst. Dockan registrerar även den typ av beteende som skulle kunna resultera i Shaken baby syndrome. Genom att kunna erbjuda personer med kognitiva svårigheter att testa dockan kan man på så sätt skapa ett bra underlag för samtal kring blivande föräldrar eller till de som funderar på att skaffa barn. Att föra en diskussion kring framtida behov av hjälp kan vara svårt då det är ett abstrakt begrepp. Däremot kan en självupplevd erfarenhet där man fått pröva på att sköta en simulatorbaby bidra till att föräldern får en verklighet att relatera till. Det är ännu inte klart var babyn ska vara stationerad och vem som ska gå utbildning för att kunna använda den rent tekniskt. Diskussion förs kring vikten av att den/de personer som har ansvar för dockan också kan prata med den/de som lånat babyn på ett bra sätt och kan fånga upp de frågor och funderingar som uppstår. Den som har detta ansvar behöver kunna mycket om barns behov för att göra detta. Om det blir ett nytt projekt i kommunen (se under punkt 3), kanske detta kan samordnas. Veronica bevakar. Efter diskussion och omröstning är nu vår babysimulator döpt till MAX. 6. Föräldrastöd - En mänsklig rättighet Veronica har tidigare fått frågan från projektledarna till barn till föräldrar med kognitiva svårigheter om det fanns något intresse från SUF-gruppen att ha en fortsättning av föreläsningen föräldrastöd, t ex i form av seminarier eller

3 liknande diskussionsforum. Ingen av gruppens deltagare har gått på denna föreläsning och har därför svårt att sätta sig in i vad detta skulle innebära. Veronica tar med sig frågan tillbaka till projektledarna. 7. Insatser Då det är så pass många i gruppen som inte kunnat komma till dagens träff, bordläggs denna punkt till nästa möte. 8. Nästa möte Nästa möte är den 26/3 kl Då bjuder ungdomsmottagningen in så att vi får se var de sitter. Vi ses på Östergatan 8, bottenplan (samma hus som Öppenvård och Arbete & Försörjning). Önskemål på punkter till dagordningen skickas till Veronica. 9. Övrigt - Veronica har fått ett önskemål om konsultation från en förskola som hört talas om gruppen utifrån den föreläsningsdag som hölls i höstas. De som kan vara aktuella i detta fall är socialtjänstens mottag, LSS-handläggare, arbete & försörjning samt barnmorska. Två tider sätts upp som förslag. Veronica kontaktar barnmorskorna och därefter förskolan. Veronica återkommer med vilken tid det blir. - Möjlighet att skicka någon kollega vid frånvaro. Om detta är möjligt är det önskvärt att man skickar någon annan. Meddela gärna Veronica om detta i så fall. - Veronica håller på att redigera en SUF-guide som utgår ifrån Uppsalas SUFguide. Denna kommer att innehålla information om kognitiva svårigheter och vilka som ingår i SUF-gruppen i Eslöv. När det finns förslag på detta så kommer det att skickas ut till gruppen så att alla får läsa igenom den, innan den skickas ut till övriga verksamheter. - Veronica har ett föräldrapar som är gravida i v.25 där hon inte riktigt vet hur hon ska gå vidare. Med hjälp av gruppen kom olika idéer fram som Veronica tar med sig, återkopplar hur det blev på vårt nästa möte. /Veronica Lilja

4 Minnesanteckningar SUF-Eslöv Samordnare och sekreterare: Veronica Lilja Datum: Lokal: Ungdomsmottagningen Närvarande: Katarina Baker, Anna Bengtsson, Erika Esbjörnsson, Maria Jönsson, Margit Leist-Hagström, Veronica Lilja, Åsa Löfkvist, Jessica Mellbert, Lisa Oscarsson, Annette Rosenhall, Eva Ågren 1. Dagordning 2. Annette Rosenhall och Jessica Mellbert från gymnasiesärskolan berättar om deras verksamhet utifrån målgruppen och hur man arbetar kring barn/föräldraskap hos ungdomarna. Vad har SUF för tankar kring detta? 3. Nytt projekt Vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna, med fokus på ökad föräldrakunskap 4. Hemsidan: -SUF Sverige/Eslöv. 5. Suf-konferens 6 maj, hur blir det för barnen? 6. Vilka insatser finns det i dag de olika verksamheterna som gäller vår målgrupp? Var ser vi att det saknas insatser? 7. Nästa möte 28/5 kl Lokal? 8. Övrigt 2. Minnesanteckningar Veronica går igenom föregående minnesanteckningar. Ny information angående PYC-utbildningen: Eslövs kommun fick två platser på vårens utbildning. En till VoO och en till BoU. Tyvärr var BoUs representant sjuk vid utbildningstillfället. Angående Real Care Baby finns där en tanke om att detta ska ingå i det nya projektet (se punkt 3) och att det då kan bli aktuellt med en halvdagsutbildning i maj för de personer som ska ha hand om babysimulatorerna i Eslöv. 2. Annette Rosenhall och Jessica Mellbert från grund och gymnasiesärskolan Annette är rektor och Jessica är bitr. rektor på grund och gymnasiesärskolan i Eslöv och är båda ganska nya i Eslövs kommun. För att gå på särskola krävs det en ansökan om prövning för mottagandet i särskolan. Denna ansökan görs av vårdnadshavare till eleven. Det måste också finnas fyra olika utredningar; en psykologisk, pedagogisk, social samt medicinsk. Detta utgör underlaget till om det är en person som ska gå på särskolan. Det är en mottagningsgrupp (där rektor sitter

5 med) som sedan beslutar. För att bli mottagen på särskola ska eleven inte ha möjlighet att nå de mål som finns i grund-och gymnasieskolans läroplaner. Grunden för att bli antagen är en utvecklingsstörning, dock kan eleven ha andra tilläggsdiagnoser. På grundsärskolan finns idag 51 elever. 29 elever går på gymnasiesärskolan, det kommer att vara ett tapp till nästa läsår då det kommer gå 23 elever som det ser ut idag. Annette berättar att till skillnad från andra äldre grundskoleelever/gymnasieelever, som ofta gömmer och smyger med sin kärlek, gör inte eleverna på särskolan detta. De är väldigt öppna och Annette berättar att personalen på skolan ofta får prata med eleverna om var och hur man kan visa sin kärlek. Eleverna byter partner ofta och det är inte ovanligt att eleverna har mer än en partner åt gången, vilket de också pratar med dem om. Många elever pratar om att de vill flytta hemifrån så fort som möjligt, skaffa barn och familj. Eleverna ser hur det fungerar för andra och Anette tror att detta handlar om en längtan att vara som alla andra. Eleverna förlovar sig tidigt och detta är ett sätt att visa vem som hör ihop, även om det kan skifta snabbt vem man är förlovad med. Annette beskriver att det finns tre grupper av elever på särskolan. Den grupp som läser program och som ligger närmst andra gymnasieelever och som klarar sig ganska bra. På andra sidan finns den grupp som har stort behov av vård och som inte är utsatta av samhällets påtryckningar på samma sätt. Dessa elever har alltid någon som vårdar dem. Sen finns det en mellangrupp som vet att de har en utvecklingsstörning och som har en lägre utvecklingsnivå. Det är framförallt denna grupp som pratar mycket om sex och samlevnad och som inte alls är generade att prata om det på skolan. De har ett jättestort behov av att få prata men upplevs ha svårt att prata om det hemma. Det kan vara tabubelagt att prata om det hemma och en del av elevernas föräldrar har själva en utvecklingsstörning/lågbegåvning vilket kan göra det extra svårt. Ungdomarna behöver hjälp att hitta vägar för var de kan prata om det. Åsa och Margit på ungdomsmottagningen berättar att de ofta pratar om denna grupp av ungdomar och att de saknar dem hos sig. Vad är det som gör att de inte kommer till dem? Diskussion kring att det kanske handlar om att de inte vet om att ungdomsmottagningen finns, eller vilken hjälp man kan får. Ungdomarna behöver hjälp att hitta dit och genom att samarbeta mellan skola och ungdomsmottagningen kan de få hjälp med detta. Annette och Jessica kommer att boka in tider efter påsk där skolan kan följa med ungdomarna till ungdomsmottagningen för att få information. Åsa och Margit berättar lite om sitt arbete på ungdomsmottagningen: de berättar att de arbetar med ungdomar/unga vuxna mellan år. På ungdomsmottagningen har de inte kontakt med föräldrarna om inte ungdomen vill det. Här arbetar barnmorskor, kuratorer och sjuksköterska (man). På ungdomsmottagningen erbjuds förutom tillfälle att prata med någon utomstående om olika frågor/funderingar man kan ha, också gynundersökningar, preventivmedel, test för könssjukdomar, dagen efter piller m.m. Annette menar att det är viktigt för ungdomarna att få kontakt med någon som de känner att de kan lita på som inte tycker att de är konstiga eller annorlunda.

6 Annette och Jessica berättar att det för närvarande inte pågår något arbete för att arbeta kring barn och föräldrakunskap eller sex och samlevnad. De har livskunskap i sin läroplan där vissa saker ingår, men sex och samlevnad verkar tidigare legat på skolsköterskan som varit sjukskriven en längre tid. De har också en kurator, men bara på 15 %. Arbetet kring dessa frågor har inte fungerat under en tid och detta har ökat oron för målgruppen. Annette beskriver att många pratar om att arbetet kring detta fungerat mycket bra tidigare och de har bl a haft en babysimulator som man arbetat med. Det är viktigt att ha med skolsköterska och skolkurator i arbetet i dessa frågor för att ungdomarna ska kunna prata med någon annan än lärare. Diskussion kring hur vi i gruppen kan samarbeta med särskolan. Förutom att hitta vägar för hur ungdomsmottagningen och skolan kan samarbeta så kan suf-gruppen erbjuda konsultativ rådgivning, där man prata om en elev (anonymt) eller en situation för att få råd och stöd för hur man kan gå vidare. De andra verksamheterna som finns representerade på dagens möte träffar inte den målgruppen som finns på särskolan, men om någon skulle bli gravid blir det skillnad. 3. Nytt projekt Välfärdsprojektet Vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna, med fokus på ökad föräldrakunskap har blivit beviljat från kommunens sociala investeringsfond och kommer att pågå fram tills slutet av Den projektledare som är klar är Camilla Petersson från VoO, tanken är ytterligare en ska tillsättas så snart som möjligt från BoU. Särskolan kommer att vara med som en del av projektet. Annette som är rektor på särskolan kommer att vara med i styrgruppen för projektet och Jessica som är bitr. rektor kommer att vara med i projektgruppen. Veronica kommer att vara med i projektgruppen för att kunna ha en koppling till SUF. Veronica mailar projektledare kring diskussionen/tanken om att ungdomsmottagningen kanske hade kunnat vara med på något sätt i projektet. 4. Hemsida Veronica påminner om att vi har en egen del på SUF kunskapscentrums hemsida. Gå in på -fliken SUF Sverige och sedan Eslöv så kommer ni rätt. Här finns våra minnesanteckningar, mötestider, artiklar och liknande. Hör av er till Veronica om ni kommer på någon annan information vi kan ha där. 5. SUF konferens 6 maj Veronica kommer förmodligen att åka utifrån det nya projektet. Anna Bengtsson kommer eventuellt också att åka. Hade varit bra om alla i SUF-gruppen hade kunnat åka, men detta är upp till varje verksamhet. Diskussion kring att försöka få till stånd detta till nästa år. 6. Insatser Bordläggs ännu en gång till nästa möte.

7 7. Nästa möte Nästa möte är torsdagen den 28 maj kl Myndighetsenheten (socialtjänsten över 18 år) bjuder in denna gång! Vi ses på stadshuset, fråga i receptionen efter Maria Jönsson så kommer hon och släpper in er! 8. Övrigt - Veronica, Erika och Katarina återkopplar ang. det ärende som Veronica drog vid förra mötet och berättar hur de olika kontakterna sett ut. Diskussion kring svårigheterna när det är oro för någon som är gravid. Som det ser ut i dagsläget kan inte Mottaget på Barn & Utbildningen inleda utredning på den vuxne, vilket gör att de inte kan inhämta uppgifter, vilket i sin tur leder till att det blir svårt att planera hur man ska göra när barnet är fött. Detta innebär att utredning inte inleds förrän barnet är fött. Det som mottagningssekreteraren gör i dagsläget är att träffa de blivande föräldrarna och ha ett informationsmöte om vilket stöd de kan få från socialtjänsten. Veronica berättar att hon träffat enhetschef för myndighetsenheten (socialtjänst över 18 år), enhetschef för familjeenheten och bitr. enhetschef för utredningsenheten (socialtjänst under 18 år) för att förhoppningsvis kunna komma fram till rutiner för hur vi ska göra i dessa ärenden. Barnmorskorna berättar att de också känner sig låsta i dessa situationer, då det inte kan göras någon riktig planering för när barnet är fött. De hade önskat att man kunde ha en planering/telefonnummer för vem KK ska kontakta när barnet fötts. - Anna tar upp en situation från förskolan angående föräldrar som inte tar sina barn ledigt alls under sommaren. Diskussion kring detta. - Åsa och Margit tar upp ett ärende. Följer upp detta nästa gång. - SUF-guiden är klar! Veronica delar ut den under mötet och den bifogas till minnesanteckningarna. Veronica har skickat den till projektgruppen, kommer att skicka ut till resursavdelningen, BVC, barnmorskor och Ingrid Westerlund (chef socialpsykiatri). Anna skickar ut till förskolechefer och rektorer i Eslöv. Maria skickar ut till myndighetsenheten/fältet. - Maria har haft kontakt med Anna Lindstrand som går PYC-utbildningen och föreslår att Anna kommer till nästa möte och presenterar utbildningen. Alla instämmer att detta är en bra idé. Maria pratar med Anna och hennes chef ang. detta och återkommer sedan till Veronica.

8 Minnesanteckningar SUF-Eslöv Samordnare och sekreterare: Veronica Lilja Datum: Lokal: Stadshuset, Gröna rummet Närvarande: Katarina Baker, Josefin Jönsson, Erika Esbjörnsson, Maria Jönsson, Anna Karlsson, Pierina Ligander, Veronica Lilja, Eva Linde, Åsa Löfkvist, Marieth Roos, Eva Ågren, Helena Rülf, Anna Lindstrand 1. Dagordning 2. Anna Lindstrand berättar om föräldrastödsprogrammet Pareting young children (PYC) 3. Uppdatering angående nytt projekt Från ung till vuxen med fokus på föräldraskap 4. SUF-konferens Summering av denna, är det något som vi i SUF-gruppen kan arbeta vidare med? 5. Öppna utredning vid oro för gravida 6. Babysimulatorer 7. Vilka insatser finns det i dag de olika verksamheterna som gäller vår målgrupp? Var ser vi att det saknas insatser? 8. Nya tider inför hösten 9. Övrigt 2. Minnesanteckningar Veronica går igenom föregående minnesanteckningar. 2. PYC - Anna Lindstrand berättar om PYC (Pareting young children) som är en föräldrautbildning som är utvecklat för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och som har barn yngre än sju år. Programmet används i hemmet och syftet är att stärka och utveckla föräldrarnas förmåga till omvårdnad och samspel med barnet. Programmet kan även användas med andra föräldrar där det finns behov av ett konkret, individuellt och hemmabaserat stöd. Utbildningen till PYC-handledare består av tre heldagar samt 10 metodstödträffar där man träffar andra som går utbildningen och diskuterar utbildningen och de frågor/funderingar som uppstår. I programmet träffas PYC-handledaren tillsammans med familjen ca 1 gång i veckan, en

9 timme per gång. Då kommer man också överens om tillsammans vad som ska göras till veckan efter, det kan t ex vara att familjen får en hemuppgift, eller att handledaren ska kommer på någon strategi för ett bekymmer. Det finns ingen färdig tidsram för hur länge insatsen ska pågå, utan det är behovet styr detta. Efter varje mål som är uppfyllt utvärderar man tillsammans detta. Programmet består av tre områden: omvårdnadsfärdigheter (t ex mat, hälsa, hygien), säkerhet i hemmet och samspel mellan föräldrar och barn. Utifrån dessa tre områden finns fyra avsnitt som handlar om: - Att klargöra föräldern och PYC handledarens uppgifter och roller under tiden som man träffas och där man gör en gemensam målformulering utifrån vad föräldern vill förbättra eller förändra. Föräldern ska alltid vara med och sätta upp målen och målen ska vara i positiva ordalag. - Undervisningsstrategier för att kunna lära ut förmågor (som riktar sig till handledaren och handlar om olika principer för undervisning, utbildningsstrategier, pedagogiska metoder osv) - Omvårdnad och samspel (som i sin tur består av två moduler: omvårdnad och skötsel av barnet samt träning av samspelsfärdigheter). Syftet är att föräldern ska tillägna sig kunskaper om barnets basala behov och vilka uppgifter man har som förälder. Här har man som handledare checklistor att stödja sig mot. Checklistorna är väldigt omfattande och är anpassade för olika åldrar. Omvårdnad och skötsel av barnet handlar t ex om mat: hur man lagar och tar hand om mat, hur man badar barn, sömn, olika rutiner, kläder, första hjälpen osv. Träning av samspels färdigheter innebär att man tränar föräldern i olika relationsskapande situationer och för detta finns olika hjälpmedel som t ex att man filmar olika situationer som man kan gå tillbaka och titta på. - Tillvägagångssätt för ett framgångsrikt genomförande. Här går man igenom olika tekniker som ökar förutsättningarna för att programmet ska kunna genomföras framgångsrikt. Till detta finns material som handledaren kan använda för att stämma av om hen gjort allt som kan förväntas av en som handledare. Hur får familjerna tillgång till PYC? Anna är fortfarande under utbildning och tyvärr är det bara hon i kommunen som går utbildningen för tillfället. Tanken var från början att man skulle ha utbildade från både LSS/Socialpsykiatri och Barn & utbildning för att familjerna på så sätt skulle kunna få kontakt från olika håll. Anna har en anställning på ett LSS-boende i kommunen, vilket innebär att hon inte kommer att kunna arbeta med enbart PYC och det finns inga rutiner än för hur det ska se ut när hon går in i en familj. Detta är en fråga som fortsätter att diskuteras inom SUFs styrgrupp och tanken är att fler ska utbildas för att öka tillgången till PYC för familjerna. 3. Uppdatering angående nytt projekt Veronica berättar kort om vad som hänt i det nya projektet sedan förra mötet. Projektet har bytt namn från Vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna, med fokus på ökad föräldrakunskap till Från ung till vuxen med fokus på

10 föräldraskap. Projektledare är Camilla Petersson på 50 % som har hjälp av delprojektansvariga. Camilla Månsson-Dahlström och Carina Gustafsson som arbetar inom daglig verksamhet är klara som delprojektansvariga på 10 % vardera, oklart vem som kommer att ha resterande tid. UPPDATERING: Den 4/6 blev det klart att Marianne Lindström, skolsköterska på särskolan kommer att ha delprojektansvar på 20 %. Projektet har haft uppstart och ett första projektgruppsmöte. Veronica sitter med i projektgruppen för att vi ska ha en koppling till SUF-gruppen, men även andra i SUF-gruppen kan komma att bli aktuella. Ungdomsmottagningen är inbjuden till en sk. SoS-grupp (Sex och Samlevnad) som utökats och där man har en nära samverkan med projektet. Veronica pratar med Camilla om det kan vara en idé om hon kommer och presenterar projektet närmre vid ett SUF-möte under hösten. 4. SUF-konferens 2015 Veronica berättar om SUF-konferensen 2015 som hölls i maj i Uppsala. Om man är intresserad att veta mer kring de olika föreläsningarna hittar man detta på: Alla föreläsningar ligger dock inte ute än. Diskussion om att det hade varit bra om representanter i SUF-gruppen hade kunnat åka nästa år och att diskussion kring detta i så fall hade behövt börjas i slutet av året/början på nästa år tillsammans med cheferna i de olika enheterna. 5. Öppna utredning vid oro för gravida Numera kan socialtjänstens utredningsenhet (barn) öppna utredning på en blivande förälder om det finns oro för det kommande barnet. När barnet är fött stängs denna utredning och öppnas på barnet istället. Diskussion kring anmälan/ansökan. Har man föräldrarna med sig brukar det vara en fördel att prata om att man kan göra en ansökan tillsammans. Finns det oro och de blivande föräldrarna/föräldrarna inte vill ha någon hjälp gör man istället en anmälan. Veronica berättar att i Uppsala göra verksamma en ansökan om samverkan till socialtjänsten i de fall som de blivande föräldrarna (eller de som redan är föräldrar) vill ha stöd. 6. Babysimulatorer Nu finns det totalt tre babysimulatorer i Eslövs kommun. Max och två till som köpts in utifrån kommunens nya projekt. Tanken är att en ska bo på särskolan och en ska finnas inom daglig verksamhet. I samband med att vi var på SUFkonferensen i Uppsala gavs också en halvdagsutbildning i babysimulatorerna där vi diskuterade hur man kan använda dockan, hur man kan tolka rapporten och prata med de som lånat dockan efteråt osv. Max är igång nu och är redo för att lånas ut. Han kan lånas ut till andra verksamheter, som i sin tur lånar ut den till brukare. Om någon är intresserad och vill ha stöd i hur man kan använda Max kontakta Veronica. Vid nästa SUF-möte kommer Veronica demonstrera hur Max fungerar. 7. Insatser i de olika verksamheterna

11 Då denna punkt har varit svår att få tid till under alla våra möten, bestäms istället att Veronica skriver ihop ett frågeformulär som skickas ut till alla i SUF-gruppen där man beskriver i sin verksamhets insatser, hur man får tillgång till dessa osv. Veronica sammanställer sedan detta. 8. Nya tider inför hösten 7 september kl (Familjens Hus Tåbelund) 23 november kl Övrigt - Konsultation till barnmorskorna - Konsultation till PRE - Uppföljning av ungdomsmottagningens ärende sedan föregående möte.

12 Minnesanteckningar SUF-Eslöv Samordnare och sekreterare: Veronica Lilja Datum: Lokal: Familjens hus Närvarande: Katarina Baker, Anna Bengtsson, Veronica Lilja, Åsa Löfkvist, Lisa Oscarsson, Eva Ågren, Helena Rülf 1. Dagordning 2. Konsultation från förskola. 3. Babysimulator genomgång av hur Max fungerar. 4. Sammanställning av insatser i kommunen 5. Uppföljning av konsultationer från föregående möte 6. Övrigt 2. Minnesanteckningar Ingen som hade något att ta upp kring detta. 2. Konsultation från förskola Konsultation med en förskolechef och förskolelärare kring en 2 årig flicka där mamman har en psykisk sjukdom. Mamma bor själv tillsammans med flickan och ett nyfött syskon, men enligt föräldrarna är de tillsammans även om de inte bor ihop. Pappa hämtar och lämnar flickan ibland på förskolan. Mamman är föräldraledig med yngsta barnet vilket innebär att flickan får vara på förskolan 15 h i veckan, men mamman har ansökt om utökad tid i förskolan. Förskolan har haft samtal med mamma och mammas psykiatrisjuksköterska kring detta och har fått utökat 10 h i veckan. Denna utökning är lagd till oktober då de ska ha ett nytt möte. Mamman är inte helt nöjd med de timmar som platsen är utökad, utan har önskat fler timmar utifrån att hon tycker att flickan kräver som mest på eftermiddagarna. Förskolan har föreslagit att man kan skjuta på tiden, så att hon börjar senare, men detta ville inte mamman. Förskolan uttrycker att det är svårt att få grepp om familjen och vad det är för typ av stöd de behöver. Mamma uttrycker att hon kan bli instabil i sitt psykiska mående från ingenstans, men pratar inte om hur detta påverkar barnen. Förskolan menar att om det är så att mamma tycker att det är krävande att ha flickan hemma på eftermiddagarna, hur blir det då resten av tiden när verksamheten inte tar ansvar för flickan? Det finns ingen oro för flickan utvecklingsmässigt och därför finns det ingen anledning att utöka förskoletiden

13 utifrån flickans behov. Förskolans frågeställning är hur man kan samverka kring familjen för att trygga för barnet och hur man skulle kunna göra under uppföljningsmötet för att prata om situationen. Diskussion kring vilka möjligheter det finns att samverka kring familjen. Ett förslag är att bjuda in mottagningssekreterare vid ett möte med familjen som kan berätta om vilka möjligheter till stöd det finns inom socialtjänsten och att familjen får möjlighet att göra en ansökan om stöd, om de önskar det. Finns även nätverksmöte i kommunen som ett sätt att samla både familjens nätverk och det professionella nätverket för att samråda kring en specifik frågeställning. Detta blir oftast aktuellt när det är många inblandade och kanske inte är användbart just nu i detta läge. Förskolan kommer att prata med familjen vid nästa uppföljningsmöte om att de inte kan erbjuda mer tid och att man upplever från förskolan att mamma kanske behöver mer stöd än utökad tid och försöka motivera till detta. Då förskolan också föreslå att de kan bjuda in mottagningssekreterare till ett möte för att få mer information om hur man kan få stöd. Diskussion kring att förskolan upplever att det ibland känns som att man missar barnens helhetssituation och att det känns som att man behöver lägga ett pussel. Ens egen pusselbit räcker kanske inte för att göra en orosanmälan, men om man hade kunnat samverka mer med andra delar så hade man kanske fått en annan bild av familjens situation som hade gjort att man hade känt en större oro, eller att oron hade minskat. Även diskussion kring att det hade varit bra om det hade funnits rutiner för hur man som förskolechef ska göra när familjer ansöker om utökad tid på förskolan, när det inte handlar om en kort period eller pga barnens behov. Om man hade haft en rutin kring det hade det varit lättare som förskolechef att prata om vad som krävs för att få utökad tid (kanske samarbete med andra som är inblandade?) för att på så sätt kunna trygga för barnets hela situation. 3. Babysimulator Veronica visar hur babysimulatorn Max fungerar, både utifrån programmering och hur man tillgodoser hans behov. Det finns en användarmanual för hur han programmeras. Om någon vill låna ut Max, kontakta samordnare för att planera detta. Babysimulatorn kan lånas ut både inom kommun och Region Skåne. Allting finns klart för utlåning, även vagn, skötväska och babysitter. Det finns två babysimulatorer till i kommunen, en inom daglig verksamhet (Matilda) och en inom särskolan. Skulle det vara så att man vill låna ut en flicka så kan den simulatorn på daglig verksamhet användas. Är man intresserad av att läsa mer om babysimulatorerna så finns bra information på SUF kunskapscentrums hemsida: Kunskapscentrum/Projekt/Babysimulator/ Finns även ett klipp från tv4 nyhetsmorgon där man visar babysimulatorn: 4. Sammanställning av insatser i kommunen Saknades fortfarande ett ifyllt frågeformulär från en verksamhet. Veronica skickar istället ut sammanställningen så fort detta kommit in.

14 5. Uppföljning av konsultationer från föregående möte Kort uppföljning av det ärende som Eva tog förra gången och som Helena var inkopplad i. Helena berättar att det inte hänt så mycket än, men att det kommer att hållas ett nätverksmöte. De hade hoppats på att kunna använda PYC i familjen men har fått besked om att detta inte kan bli aktuellt utifrån att det bara finns en som är under utbildning just nu. Även kort uppföljning av det ärende som Veronica tog i början av året, med ett föräldrapar med kognitiva svårigheter som var gravida. Utredning kunde öppnas innan barnet kom och socialtjänsten försökte motivera till att placera föräldrarna och barnen på ett utredningshem när barnet föddes. Föräldrarna samtyckte inte till insatsen och det fanns inte skäl för LVU när barnet föddes. Familjebehandling kopplades in under graviditeten som har fortsatt efter att barnet föddes. 6. Övrigt Veronica slutar sista november, inte klart än vem som ersätter men hon är kvar nästa suf-möte också. Nästa möte är den 23 november kl på Familjens Hus Tåbelund. Nästa möte bokas nya tider till våren in.

15 Minnesanteckningar SUF-Eslöv Samordnare och sekreterare: Veronica Lilja Datum: Lokal: Familjens hus Närvarande: Katarina Baker, Anna Karlsson, Veronica Lilja, Carl Angerborn, Helena Rülf, Eva Ågren, Sara Jälen, Susanne Svensson, Rahel Yebio, Anna Trulsson, Beatrice Berglund (socionomkandidat) 1. Dagordning 2. Görgen Olsson kommer och presenterar sig. 3. Camilla Petersson presenterar välfärdsprojektet Från ung till vuxen med fokus på föräldraskap. Veronica och Camilla berättar om studiebesök i Tierp 4. Susanne Svensson, projektledare samverkan för bättre hälsa FINSAM, berättar om teaminriktad samverkan i kommunen. 5. Skillnader nätverksmöten/ Sip hur kan vi använda oss av detta? 6. Tankar för framtiden: t ex anordna utbildningsdag kring bemötande? 7. Suf-broschyr 8. PYC 9. Hur sprider vi information? 10. Mötestider vårterminen. Ny samordnare kommer inte förrän under våren, Camilla & Agneta hjälper till så länge. 11. Övrigt 2. Minnesanteckningar Inga synpunkter. 2. Görgen Olsson kommer och presenterar sig Görgen ställde in sin medverkan på dagens SUF-möte då han har fått besked om att man inte sökt projektmedel till en fortsättning av projektet med socialrådgivning till våldsutövande pappor. 3. Från ung till vuxen med fokus på föräldraskap Camilla Petersson sjuk, Veronica berättar kort om projektet från ung till vuxen med fokus på föräldraskap och om det studiebesök som gjorts i Tirep. Veronica bifogar sina minnesanteckningar från studiebesöket med dessa anteckningar.

16 4. Susanne Svensson, projektledare samverkan för bättre hälsa Susanne Svensson arbetar som projektledare för Samverkan för bättre hälsa som finansieras av Finsam. Finsam står för finansiell samordning med samverkansstöd från stat, kommun och region, dvs arbetsförmedlingen, försäkringskassan, primärvård, psykiatrin. När det gäller mittskåneområdet så är det Eslöv, Höör och Hörby kommun. Från Finsam kan man söka pengar för att testa idéer som man inte kan testa i sin ordinarie verksamhet. Genom ett Finsam projekt kan man prova olika metoder/arbetssätt för att se om man sedan kan lyfta in det i den ordinarie verksamheten. Just nu pågår projektet Samverkan för bättre hälsa där alla ovanstående insatser medverkar. Målet med projektet är att förbättra arbetet och metodutveckling för psykisk ohälsa. Projektet startade i februari 2015 och har inget slutdatum, utan pågår så länge man tycker att det behövs. Insatsägare är psykiatriska öppenvårdsmottagningen (PÖM) då Finsam inte äger några projekt själv. En del av insatsen är teaminriktad samverkan för personer med neuropsykiatriska svårigheter. Idéen kom från Eslövs kommun, framförallt från Vård och Omsorg och Arbete och försörjning. Det har tidigare funnits ett team kring neuropsykiatriska funktionshinder, men pga olika anledningar hade detta lagts ner. Denna idé innebar att man sparkade igång arbetet kring teamet igen. Arbetet startade i mars 2015 med en arbetsgrupp som består bl a av arbetsterapeut, arbetskonsulent, handläggare inom vård och omsorg, fältare och representanter från arbete och försörjning. Alla i arbetsgruppen (förutom Susanne) gör det i sin ordinarietjänst för att arbetet ska kunna fortsätta efter att projektet avslutas. Gruppen har börjat med att bena ut vad vi gör i kommunen gör tillsammans kring målgruppen och vad vi inte gör. Teamet ska rikta sig till personer som upplever att de har neuropsykiatriska svårigheter, man behöver inte ha en diagnos. Det kan t ex handla om personer som står och väntar i kö inom psykiatrin för utredning, men som vill börja jobba med sina svårigheter. Målet och planen med teamet är att kunna erbjuda psykoedukativa utbildningar där man får lära sig mer om sin funktionsnedsättning, hur man kan hantera dem osv. Man behöver börja bygga upp den interna samverkan internt först, både inom kommunen och med psykiatrin för att ingen ska hamna mellan stolarna. Det finns nu ett förslag till en processkarta över handläggningsprocess. Senare ska det finnas en manual/förklaring under de olika delarna. Arbetsgruppen vill gärna att SUF-gruppen tittar på kartan och se om det stämmer med den verksamhet man arbetar i och kommer med synpunkter. Gruppen började sitt arbete med att vara på studiebesök i Uppsala för att se hur de arbetar med målgruppen. I Uppsala berättade de att kön för att få en utredning inom psykiatrin är tre år. Det som man sett i Uppsala är att det finns en risk att dessa personer drar på sig fler psykiska diagnoser i form av depression och ångest under tiden de väntar på utredning. Detta innebar att man först fick börja behandla dessa diagnoser innan man kunde börja arbeta med det som var det egentliga bekymret. Genom att kunna ta ett ärende i teamet och bolla tankar om vad som skulle kunna vara till hjälp för denna person, ska man, förutom att hjälpa den enskilda så att hen inte faller mellan stolarna, också kunna förkorta handläggningstider och öka samverkan. Tanken är också att man kan ta in särskild expertis, som t e x från psykiatrin om detta behövs.

17 Teamet har ännu inte börjat träffa personer som tillhör målgruppen. Tanken är att börja öppna upp för internsamverkan under våren. Personal som arbetar i kommunen, och där man möter en person som upplever sig ha dessa svårigheter, ska kunna få stöd från teamet. Detta genom att dra ärendet i teamet där man kan diskutera vad man kan göra för denna person. Susanne/arbetsgruppen kan också komma och berätta på arbetsplatserna om projektet. Diskussion kring att det är bra om det finns en koppling mellan SUF och NPFteamet, då NPF-teamet blir en konkret insats som man kan använda sig av om man möter föräldrar med neuropsykiatriska svårigheter. Susanne kommer att vara med i SUF-gruppen tills teamet är satt på plats och sedan kan förhoppningsvis en representant från teamet vara med. För att komma i kontakt med Susanne: susanne.svensson@finsammittskane.se 5. Nätverksmöte/SiP Veronica tog upp frågan kring nätverksmöte/sip (samordnad individuellt plan) då hon haft en del förfrågningar kring att samordna insatser när det gäller SUFs målgrupp. Det är inte SUF-gruppens syfte att samordna pågående insatser i ett enskilt ärende, bara för att familjerna tillhör SUFs målgrupp. I kommunen använder man nätverksmöte som en metod för att stärka samverkan mellan olika verksamheter i enskilda ärenden, men i vissa fall även sk sipar. Diskussion kring vad skillnaden är mellan nätverksmöte och SiP, då resultatet bör vara detsamma (att man kommer fram till hur man ska samverka i ett ärende där det finns insatser inom olika verksamheter). Nätverksmöte är en metod där man har två nätverksledare som inte är involverade i ärendet som har ansvar för att planera och hålla i mötet. Innan mötet har man ett förmöte där man träffar föräldrarna och den som föreslagit mötet och går igenom syftet med mötet och vem som ska bjudas in. Det är sedan nätverksledarens ansvar att bjuda in dessa personer. Det kan både vara personer från det privata och det professionella nätverket. Denna funktion finns inte i SiP. Både BoU och VoU har utbildade nätverksledare i kommunen. Samordnad individuell plan, SIP, är en plan som ska upprättas tillsammans med klienter/patienter om de har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. Det finns inget krav i nätverksmöten om att det ska finnas insatser inom både kommun och hälso och sjukvård. Det utgår även ersättning till verksamheterna i kommun och landsting för att ha ett visst antal Sipar, uppfyller man inte detta får verksamheten mindre pengar året efter, vilket gör att det kan vara lättare att prioritera dessa möten. På utredningsenheten använder man nätverksmötesmodellen men kallar även mötet för Sip då det blir resultatet av mötet. Det är bra om vi i SUF-gruppen vet om skillnaderna för de olika mötena och kan föreslå detta när vi har konsultationer, och att det finns möjlighet att använda nätverksmöte som ett sätt att ha möte, även när det gäller SiP.

18 6. Tankar om fortsatt arbete i SUF-gruppen Veronica lyfter frågan om hur vi ska kunna fortsätta att utveckla SUF-gruppen. Veronica har en tanke om att anordna utbildningsdagar för personal i kommunen som ett sätt att visa att vi finns och sprida kunskap om målgruppen. Samordnare för SUF-gruppen skulle i så fall kunna vara ansvarig för att anordna det praktiskt, men att det är representanter i SUF-gruppen som kan vara de som förmedlar kunskap om målgruppen. Det finns också en tanke om att detta skulle kunna ske i samverkan med projektet samverkan för psykisk ohälsa och då med fokus på neuropsykiatriska svårigheter. Veronica lyfter att en idé för utbildningsdag (halvdag) kan vara att prata kring bemötande gentemot målgruppen, där man också får med grundläggande kunskap om vad kognitiva svårigheter är och hur det kan påverka föräldraskapet. Viktigt att få detta förankrat hos chefer. Fördelen med om vi engagerar SUF-gruppens kompetenser är att vi också visar utåt vilka representanter som finns i gruppen och hur man kan få stöd av SUF-gruppen. Gruppen är positiv till detta. Det tas beslut om att det är samordnaren för SUF-gruppen som är ansvarig för att driva och utveckla idéen med att anordna utbildningsdagar (i samarbete med ev. projektet för samverkan för psykisk ohälsa) samt engagera suf-gruppens kompetenser i detta. 7. SUF-broschyr SUF-broschyr som vänder sig till personal är snart klar. Veronica skickar iväg sista ändringarna innan hon slutar. Broschyren kommer sedan att delas ut i SUFgruppen. 8. PYC Tre personer kommer att utbildas i PYC under våren 2016, två från familjeenheten och en från socialpsykiatrin. Chefer från BoU och VoO har börjat göra rutiner för PYC-insatsen. 9. Hur sprider vi information? Veronica ställer frågan hur representanterna i gruppen sprider information om SUF inom sin verksamhet. Några skickar ut mail med minnesanteckningar efter varje möte och andra tar det i personalgruppen vid möten. Andra pratar mest om det när det är specifika ärenden. Veronica uppmuntrar alla till att ha en rutin för hur man sprider informationen i sin verksamhet, så att informationen inte stannar hos representanten. 10. Mötestider för våren Måndagen den 1/2 kl Vi ses hos Arbete & Försörjning, Östergatan 8, vån 3. Måndagen den 18/4 kl Måndagen den 30/5 kl

19 Camilla Petersson och Agneta Söderholm kommer att vara sammankallande fram tills att ersättare för Veronica kommer. Behöver ni komma i kontakt med dem så når ni dem på camilla.petersson@eslov.se och agneta.soderholm@eslov.se 11. Övrigt Babysimulatorn, Max, kommer att finnas på daglig verksamhet tills det kommer en ersättare för Veronica. Det går bra att låna Max precis som tidigare, Carina Gustafsson och Camilla Månsson-Dahlström hjälper till att låna ut honom. Kontakta dem på: carina.gustavsson@eslov.se ( ) eller camilla.mansson-dahlstrom@eslov.se ( ) För att se alla minnesanteckningar och annan information om SUF Eslöv, besök under fliken SUF Sverige/Skåne/Eslöv.