Att tänka på angående diagnoser hos flickor och pojkar föreläsning?

Transkript

1 Flickor med autism och/eller ADHD Stockholm, Attention, Svenny Kopp, med.dr., specialist i barn- och ungdomspsykiatri Gillbergcentrum, Göteborgs universitet opsykiatri, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus 1 Dagens innehållema o NPF-diagnoser (autism och ADHD) utifrån ett genus- perspektiv o Forskning om flickor och pojkar inom barnpsykiatrin o Skillnad mellan flickor och pojkar med autism och/eller ADHD o Problem med de neuropsykiatriska diagnoserna för flickor o Samsjuklighet o Hur kan man upptäcka, stödja och hjälpa flickor med autism och/eller ADHD? 2 Att tänka på angående diagnoser hos flickor och pojkar föreläsning? 1. Att pojkar och ADHD och autism är normen (det vanliga) och flickor med autism och ADHD är det ovanliga (avvikande)? 2. Att flickor med ADHD och autism inte har samma symptom och problem som pojkar med samma diagnoser? 3. Om inte flickor och ADHD och autism tas upp för sig existerar de inte, eller förbises? 4. Att vi lever i en tid och på en plats, där flickor med autism och ADHDproblem finns i vår kliniska vardag? 1

2 Vad påverkar den psykiska ohälsan hos flickor och pojkar? God sömn Många goda sociala kontakter Goda kognitiva resurser Omhändertagande föräldrar God familjeekonomi 4 Faktorer som skiljer flickor från pojkar och som kan öka utsattheten och påverka den psykiska hälsan Hormonella faktorer Ökad förekomst av ångest, depression och ätstörningar Högre stresskänslighet Socialisation (flickor och pojkar antar olika beteenden som följer påbjudna samhällsnormer och värderingar) Könsrollsförväntningarna är större hos flickor i tonåren och för pojkar svårare i barndomen (Gomberg 1979) Större sexuell utsatthet (symboliskt våld) (Bourdieu 2001) Lägre socialt värde (Bourdieu 2001) Neurodevelopmental disorders DSM-5, (2013) Begåvningshandikapp Social och kommunikativ störning Ospecificerad kommunikativ störning Autism ADHD Specifika inlärningssvårigheter Motoriska koordinationssvårigheter Tourettes syndrom och kronisk tic störning 2

3 När söker flickor hjälp inom barnpsykiatrin? Vem kommer till barn- och ungdomspsykiatrisk klinik? o Ungefär lika många flickor som pojkar söker barnpsykiatrisk vård (Curman & Nylander , Carlberg 1977, Bergqvist & Lidbrink 1989, Adler 1997, Kopp& Gillberg 1999) o Var fjärde flicka eller pojkar har sökt barnpsykiatrisk vård någon gång under sin barndom eller ungdom (Kopp & Gillberg 1999) o Pojkar dominerar upptill 11 års ålder och flickor f.o.m. 14 års åldern (A-L von Knorring et al 1987, Falkestav et al 1997, Kopp & Gillberg 1999) Flick-/kvinnorelaterad psykisk ohälsa? o Flickor i årskurs 7 och 9 med utländsk härkomst rapporterade mer psykiska symptom än andra tonåringar (Carleby, 2012) o Diagnoserna ångest och depression har ökat stadigt för både flickor och pojkar mellan , men flickor har dubbelt så hög frekvens (Enheten för epidemiologi, Socialstyrelsen 2012) o Flickor och kvinnor upplever mer stressrelaterad ohälsa än pojkar och män (SOU 2006:77) o Kvinnor med funktionshinder har sämre levnadsvillkor och bemöts annorlunda än män av den offentliga omsorgsapparaten (Mallander & Tideman 2004) 3

4 Förekomsten av psykiatriska diagnoser under olika åldrar hos flickor och pojkar Total förekomst av psykiatriska diagnoser 11-20% Pojkar har i alla åldrar mer beteendestörning som trotssyndrom och CD än flickor Flickor mer ångest diagnoser (ökar i tonåren) och mer depression i tonåren ODD och ADHD minskar med åldern hos både flickor och pojkar 10 Långvariga regulatoriska svårigheter en alarmsignal Skrikighet Uppfödningsproblem Sömnproblem Utbrott Leder till bristande sociala färdigheter and försämrat adaptivt beteende under förskoleåren (Schmid, Schreier, Meyer & Wolke, 2010). Moderns största oro vid söktillfället 100 klinikflickor, Flickprojektet Största problem(en) Procent % 1 Humörsutbrott 56% 2 Koncentrationssvårigheter 48% 3 Sociala interaktionssvårigheter 44% 4 Beteendeproblem 39% 5 ADL-hygien problem 32% 6 Energilös, igångsättningsproblem 30% 7 Kommunikationsproblem 29% 8 Hyperaktivitet 29% 9 Inlärningssvårigheter 25% 10 Emotionella problem 25% 12 4

5 AUTISM OCH ADHD UTIFRÅN ETT GENUSPERSPEKTIV 13 Genus, genusordning Yvonne Hirdman (2001) Genusordningen utmärkes av den manliga normens företräde Genusordningen handlar om resursfördelning Normen handlar om att det kvinnliga alltid mäts och värderas i förhållande till det manliga 5

6 Genus, genusordning o Att vara av manligt kön är att inneha ett större symboliskt värde än att vara av kvinnligt kön ( Moi 1991). o Robert Connell och flera andra betonar att genus inte bara är på individnivå, utan även i institutioner och historien (Connell). 16 Feministisk forskning tydliggör att all forskning är politisk (Forsse n &Carlstedt, 2000) o Medicinsk vetenskap präglas av en tro och ett ideal om att den är könsneutral o Kunskapsutvecklingen har till stor del utförts i ett perspektiv där den normala människan är en man (vit och ung) o Flickors, kvinnors och deras sjukdomar och symptom utesluts fortfarande ur medicinsk forskning 17 ADHD 6

7 Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte fixar skolan? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig mer? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det blir strul med kompisarna? Varför slutar ni inte tjata på mig när jag blir så arg? 19 Förekomst av ADHD Populationsstudier på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor ( %, 6-18 år) Total ADHD, 5-8% hos alla skolbarn Könskvot varierar mellan 1.1:1 3.7:1 (pojke:flicka) Mer jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder 20 TRE olika kombinationer av ADHD-symptom Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-5 Funktionshindrande symptom innan 12 års ålder Symptomen varat minst 6 månader Funktionsnedsättning inom minst två områden Svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollsbrist 3. ADHD kombinerad typ 4. ADHD UNS 21 7

8 Neuropsykologisk teori för ADHD enligt R. Barkley 1997 Tre bromsmekanismer som krävs för målinriktat beteende uppskjuta belöning utestänga ovidkommande stimuli arbetsminne tidskänsla lever i nuet inre språk reflektionsförmåga läsförståelse dålig problemlösning affektkontroll ta andras perspektiv motivation energi framtidsplanering omogen 22 Vad innebär det att ha ADHD? Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt Det innebär en bristande kontroll av känslor, energinivå och av beteendet Det gäller bristande tillgång till arbetsminne och att kunna moderera sin motivation Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra 23 Klinikförekomst av ADHD Könskvot pojke:flicka Klinikfall :1-7:1 (Gaub & Carlsson 1997 USA) :1 (Robinson 2002 USA) :1-3:1 (Nøvik et al Europa) :1 (Merikangas et al USA) :1 (Sure n et.al Norge) 24 8

9 Ladylike och ADHD är två svårförenliga begrepp Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det förväntade kvinnliga beteende Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne Könskvot (pojkar: flickor) för Asperger syndrom/högfungerande autism 4:1 (Stephan Ehlers & Christopher Gillberg 1993) 2:1 (Sigita Lesinskiene 2000) 1.5:1 (Marja-Leena Mattila 2003) 26 Könskvot (pojkar:flickor) för klinikfall med ASD :1 (Helen Baker 2002) :1 (Helen Baker 2002) :1 (Harald Sturm, Elisabeth Fernell et al 2004) :1 (Zelma Idring et al 2012) 27 9

10 Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) Två hypoteser 1. Att kärnsymtomen vid autism är vanligare hos flickor än vad man tidigare har trott (autism och IQ>70). 2. Att underrapporteringen av flickor med autism haft sin grund i en övertro på en manlig typ av autism ( pojkfenotyp delvis färgad av dominans-beteende och utagerande beteende). 28 KÖNSSKILLNADER 29 Sociala och/eller biologiska könsskillnader Flickor i (grupp) har: Tidigare mognad Bättre social kompetens Tidigare språkutveckling Tidigare finmotorisk utveckling Mindre av fysisk aggressivitet och dominansbeteende Annat lekbeteende Andra intressen Sämre spatial förmåga 30 10

11 mean domain scores The Two Sexes, growing up apart coming together Eleanore E. Maccoby 1998 Pojkar leker mer risktagande lekar, tuffa rough play lekar och med direkt konfrontation. Pojkar strävar efter att dominera Pojkar tycker om tävlingsmoment Pojkar undviker att visa svaghet gentemot varandra 31 The Two Sexes, growing up apart coming together Eleanore E. Maccoby 1998 Flickor avslöjar mer för varandra även svagheter Flickor är mer tur tagande För flickor är det viktigt att upprätthålla positiva sociala relationer och undvika öppna konflikter när de diskuterar eller förhandlar med varandra Flickors aggressivitet är mer indirekt 32 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Fem till femton- frågeformulär- och könskillnader girls boys domains 11

12 Könsskillnader och autistiska drag Populationsstudier med kvinnor och män i alla åldrar har visat att män och pojkar har mer autistiska drag än kvinnor och flickor (Alison et al. 2008, Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley,2001, Constantino & Todd, 2003, Lundström, 2011, Posserud, Lundervold & Gillberg, 2006, Skuse et al. 2009, Williams et al, 2008) VAD SOM ÄR PROBLEM FÖR FLICKOR MED NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER 35 o Diagnoskriterierna o Skattningsskalorna o Könsskillnader o Förekomsten o Okunskap o Brist på forskning 36 12

13 Problem med diagnosen ADHD hos flickor o Kriterier satta efter pojkar 6-11 år o Beteendet skall finnas i två olika miljöer 37 DSM-5 och ADHD, förbättringar för flickor Högre debutålder för symptom, 12 år Fler och bättre symptomexempel 5 kriterier från 17 års ålder istället för 6 kriterier 38 DSM-5 och autism, förbättringar för flickor? o Asperger diagnosen har försvunnit o Funktionsnedsättningen graderas i tre nivåer o Debutåldern preciseras inte men skall vara tidig o Sensoriska svårigheter ingår som ett kriterium 13

14 Att leva med en tonårig flicka med ADHD Living at the edge of one s capcity (Hallberg et al. 2008) Ständig vara i tjänst dygnet runt, leva på gränsen av vad man orkar Behöva väcka flickan, se till att hon kom ur sängen Se till att hon tog sin medicin Hjälpa henne ur svåra situationer Flickan ringde mödrarna många ggr per dag Måste släppa allt för händer för att se till så att hon inte gick igång Att leva med en tonårig flicka med ADHD Living at the edge of one s capcity (Hallberg et al. 2008) Föräldrarna kunde inte lita på att flickan gjorde bra val Flickans mående kunde växla på sekunden Inte ovanligt med fysisk misshandel och förolämpningar gentemot modern Flera mödrar hade utvecklat stressrelaterade sjukdomar eller smärtsyndrom Mödrarna hade kämpat för att komma till utredning (tagit flera år) Riskutveckling för flickor med ADHD Skolmisslyckande (Biederman et al.1999, Hinshaw, 2002) Mobbning (Kopp,Berg-Kelly & Gillberg, 2010) Rökning (Biederman et al. 2002,Elkins 2007, Kopp, Berg-Kelly & Gillberg, 2010) Annat missbruk speciellt i kombination med uppförandestörning (Molina, Bukstein, Lynch,2002) Tidig graviditet (Barkley 1994, Arnold 1996) Olyckor 42 14

15 Riskutveckling för flickor med ADHD Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) Sexuella beteendeproblem (Monuteaux, Faraone, Gross, Biederman 2007) Ätstörning, depression och bipolär sjukdom (Biederman 2006) Sjävskadande beteende,självmordstankar, självmord (Rucklidge & Tannock) Ten-Year Review of Rating Scales. V: Scales assessing Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder Collet B, Ohan J, Myers K JAACAP, 2003 Majoriteten av ADHD formulären grundade på DSM-IV kriterier, är i huvudsak utvecklade efter pojkar Användare bör vara känsliga för genusaspekter när man använder DSM-IV baserade skalor för flickor 44 Gender appropriateness of symptom criteria for attentiondeficit/hyperactivity disorder, oppositional-defiant disorder, and conduct disorder, Jeneva L. Ohan and Charlotte Johnston, 2005 o Samma underliggande psykopatologi men symptomen uttrycks olika vid trotssyndrom (ODD) o Exempel: är hur flickor och pojkar uttrycker fiendskap, osämja, vilket är centralt vid ODD, o Flickor ignorerar mer medan pojkar är mer konfronterande o Av dessa två uttryck finns endast den konfronterande stilen med i ODD kriterierna 45 15

16 Gender appropriateness of symptom criteria for attentiondeficit/hyperactivity disorder, oppositional-defiant disorder, and conduct disorder, Jeneva L. Ohan and Charlotte Johnston, 2005 Mödrar uppfattade DSM-IV symptom kriterierna för ADHD, ODD och CD i allmänhet som mer beskrivande av pojkar. De frågor som var konstruerade som mer flick-känsliga styrktes i denna studie av att mödrarna uppfattade dem på det sättet Mödrarna bedömde DSM-IV kriterierna som mer problematiska än de female-sensitiva items 46 Frågeformulär ASSQ, Posserud et al, 2008, Hallerbäck et al 2008, Mattila et al 2007 ASSQ, uppfångar fler symptom hos pojkar än flickor Vissa frågor som var pojktypiska : Ger ett lillgammalt intryck Betraktas som en professor av de andra barnen Är dålig i lagspel Lever något i sin egen värld med begränsade egenartade intellektuella intressen Flicktypiska frågor: Gör naiva och pinsamma påpekanden Vill umgås med klasskamrater men vet inte hur man gör Kan vara tillsammans med de andra barnen men bara på sina egna villkor Har ingen bästis 47 The Autism Spectrum Screening Questionnaire (ASSQ) - Revised Extended Version (ASSQ-REV): an instrument for better capturing the autism phenotype in girls? Resultat Flickor med ASD skilde sig mer från flickor med ADHD än pojkar med ASD skilde sig från pojkar med ADHD Fler pojkar med ADHD än flickor med ADHD var s.k. high scores ( 19) ASSQ-REV svarens profiler skilde sig markant mellan de två könen 48 16

17 SKILLNADER MELLAN FLICKOR OCH POJKAR MED ADHD OCH AUTISM 49 ADHD-symptom och ASD-symptom varierar med åldern och kön 50 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD? Ingen skillnad i kärnsymptom eller subtyper mellan flickor och pojkar med ADHD (Biederman 2002, 2005) Lika stor funktionsnedsättning hos flickor och pojkar med ADHD (Biederman 2002, 2005) Pojken med ADHD är den vanliga ADHD-pojken medan flickan är den ovanliga ADHD flickan (Gaub & Carlson 1997, James & Taylor) Exekutiva funktionsbrister påverkar flickor med ADHD mer än pojkar i relation till kamratfungerande (Miller& Hinshaw 2009) 51 17

18 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD? Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003) Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) Flickor har lägre självkänsla och upplever mer stress än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004) Flickor har mer ångest och depression, pojkar med ODD (Biederman 2002) Flickor med ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar med ADHD i vuxen ålder (Dalsgaard 2001) Endast 16,4% av ADHD flickorna visade Positive adjustment De flesta flickorna hade kvar ADHD och dess funktionsnedsättningar (Owens, Hinshaw, Lee & Lahey 2009) 52 Kamratrelationer och ADHD Flera studier visar att flickor upplever större kamratsvårigheter än pojkar med ADHD Både pojkar och flickor med aggressivt beteende och ADHD har låg status bland kamrater Ju äldre flickan med ADHD är desto mindre populär är hon bland sina kamrater (Brown 1991) Social utstötning av flickor med ADHD börjar i förskolan (Berry 1985) Blyga tillbakadragna flickor blir mer förbisedda och nonchalerade än de mer hyperaktiva och impulsiva flickorna (Wheeler & Carlson 1994) Flickor med ADHD mer verbalt aggressiva än flickor utan ADHD medan pojkar är både mer fysiskt och verbalt aggressiva än flickor med ADHD i skolan (Hinshaw 2002) 53 Skillnad mellan flickor och pojkar med ADHD Tonårsflickor har 2.4ggr oftare självmordstankar än pojkar med ADHD och mer självskadande beteende (Hurtig et al. 2012) Pojkar med ADHD drack mer alkohol än flickor med ADHD. Depression vanligare bland flickor med ADHD än pojkar CD+ODD lika vanligt hos flickor och pojkar med ADHD (Hurtig 2007) 54 18

19 Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet o Rastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan o Pillande, skrivande, kladdande, tuggande o Hyperpratar o Hyperreagerar o Hypersocial (vet vad alla gör) o Lämnar aktiviteter (matbordet) o Pedantiskt städande o Tanketrängsel 55 5 år uppföljning efter utredning av 123 tonårsflickor med AD/HD och en jämförelsegrupp av 112 kontrollflickor Biederman et al % av flickorna uppfyllde diagnosen AD/HD 82% av ursprungsgruppen hade behandlats med farmaka Fler flickor med AD/HD levde med separerade föräldrar jämfört med kontrollflickorna (67/81%) AD/HD är en riskfaktor för antisocial utveckling (CD) hos både flickor och pojkar Flickor med autism 19

20 Varför tala om flickor med autism? Autism har tidig debut och ett kroniskt förlopp Många flickor söker barnpsykiatrisk vård Tidig diagnos och insatser kan påverka förloppet Autism har en hög samsjuklighet Autism hos flickor missas fortfarande inom vården Stressen i familjen är hög Samhälssinsatser bör fördelas jämlikt Varför? Varför måste jag vara med andra barn? Varför är det så svårt att förstå vad människor menar? Varför är jag så rädd för så mycket? Varför kan inte allt vara som det brukar? Varför måste man kramas? Varför måste jag borsta tänderna? Varför måste jag gå till skolan? Hur vanligt är autism? 1, 6% av alla arn och ungdomar En på varje 150:e barn Ca 0,5 % är flickor 60 20

21 Hur tidigt kan man upptäcka autism? Mellan månader förekommer noterbara oftast symptom Tidiga regulatoriska problem vanligt mellan 0-2 år Föräldrar söker tidigt för sina barn med autistiska svårigheter på BVC (uppfödningsproblem, sömnproblem, skrikighet) 61 Vad innebär det att ha autism? Nedsatt förmåga att förstå meningen med utbyte av andra människor Man har ingen drive för social interaktion Förstår inte meningen med att samtala Svårigheter att lära sig rörelser/sekvenser Problem med snabbhet i kognitiva processer Olika typer av autismer 21

22 Karaktäristiska symptom vid autism 1. Social kommunikation 2. Repetitivt, stereotypt beteende (perceptuella svårigheter) (DSM-5) 3. De flesta har också kognitiva svårigheter som lägre begåvningsnivå eller specifika inlärningssvårigheter (Fernell, 2010, Jones 2009) 4. Konkret förståelse och tänkande (Williams, 2006) Vad ligger bakom de autistiska symptomen? (The default network) Svårt att avläsa ansiktsuttryck Långsammare i att känna igen kända ansikten Oförmåga till delad uppmärksamhet (peka) Mentaliseringsbrist, tankar om vad andra tänker, tankar om andras behov Brist med att förstå sammanhang, man växlar mellan att se delar och helheter Exekutiv funktionsbrist, svårt skifta uppmärksamhet, avslutar inte uppgifter Viktiga områden inom socialkommunikation Social ömsesidighet Ögonkontakt Ge svarsleende Rikta uppmärksamhet Hälsa Empati Ge tröst eller fråga om hur någon mår 66 22

23 Andra aspekter av socialinteraktion Imitera Kamratkontakter Sociala initiativ med kamrater och vuxna 67 Kommunikationsproblem vid autism finns alltid 68 Språkliga svårigheter vid autism Minskat joller Språkförsening Ovanligt språkmönster; ekolali, gör egna ord Svårigheter att samtala (framförallt spontant och ömsesidigt) Annorlunda språkrytm, betoning, ansträngande tal Talar ej om känslor 69 23

24 Icke språkliga svårigheter vid autism Använder sällan gester Begränsat ansiktsuttryck Nickar inte eller skakar på huvudet 70 För att finna flickor måste alltid följande områden gås igenom o Sömn o Perception (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt, smärta) o Mat o Ångest o Lekbeteende o ADL- funktion 71 Flickor med autism och special intressen Pysslar Ritar, målar Läsa (fantasy, manga) Serier Olika kulturer Samlar på saker Parfymer, krämer Kända personer Kyrktorn Pippi Långstrump Konståkning 72 24

25 Flickor med autism och special intressen Hundar Katter Fåglar Arabiska fullblod Andra hästar Små gnagare Dinosaurier Ormar 73 Dominerande symptom för flickor med autism i tonåren * Kamratproblem, ensamma flickor * Tidsuppfattning * Hålla ordning i sitt rum * Problem med planering * Irritabilitet * Skolproblem * Hygien * Klara sig själv utanför hemmet * Ångest Jämförelse mellan flickor och pojkar med autism McLennan et al Pojkar hade större svårigheter med socialt samspel under de första levnadsåren än flickor Flickor hade under skolålder och tonåren större svårigheter med relationer än pojkar Pojkar hade mer av repetitivt beteende i tidiga barnaår än flickor 75 25

26 Jämförelse mellan flickor och pojkar med autism Holtmann, Bölte, Poutstka, 2007 Ingen skillnad mellan flickor och pojkar i de autistiska triad symtomen Föräldrar skattade mer problem hos flickor än pojkar, speciellt sociala problem, uppmärksamhetsproblem och tankemässiga problem Flickor nådde utvecklingsmässiga milstolpar tidigare än pojkar Undersökningsmetod: 23 pojkar (5-20 år) och 23 flickor (5-20 år) matchade för ålder (medelålder 11.9 år), IQ, ASD diagnos ADI-R, ADOS, Child behaviour checklist (CBCL) 4-18 år 76 Finns det en specifik kvinnlig typ (fenotyp) vid autism? o Undviker krav o Är väldigt bestämd, principfast o Samspelar (mest) med yngre barn o Bryr sig inte om hur hon ser ut eller är extremt fixerad vid sitt utseende o o Lever sig in i vissa roller Har en annorlunda röst eller språk SAMSJUKLIGHET 78 26

27 Språkliga svårigheter autistiska drag Ångest ADHD Flicka Trotssyndrom/ uppförandes törning Depression 79 ätstörning Ångest Sömnsvårigheter Sömnsvårigheter Missbruk Autismspektrumstörning Flicka Trotssyndrom i hemmet 80 Stressfaktorer vid autism Snabba sociala förändringar Osäkerhet angående roll förväntningar Stora grupper och nätverk Ostrukturerade sociala situationer Stora sociala övergångar (ungdom-vuxen) Många känslomässiga problem 81 27

28 Andra diagnoser som flickor med autism oftare får * ADHD * Selektiv mutism * Anorexia nervosa * Tvångssyndrom 82 Medel värde av de olika kärnsymptomen för ADHD (DSM-IV) hos flickor med ADHD, flickor med autism och flickor utan diagnos Cluster mean values of ADHD criteria Inattention Hyperactivity Impulsivity 10 0 ADHD ASD MCoMG matched study groups Note. p-values between the three ADHD clusters in ASD and ADHD groups are n.s. Hur kan man upptäcka,stödja och hjälpa flickor med ASD och/eller ADHD diagnoser? 84 28

29 För att upptäcka/diagnosticera och behandla flickor inom ESSENCE-området behövs: Kunskap om ADHD och autism Kunskap om hur ADHD och autism symptom ser ut hos flickor under olika åldrar Kunskap om andra förekommande psykiatriska diagnoser Kunskap om beteendemässiga och utvecklingsmässiga könsskillnader Tillräcklig tid för utförlig anamnes Bra utredningsinstrument (könsnormerade) Kognitiv bedömning ADL- bedömning Läs och skrivutredning Bedömning av allmän funktionsnedsättning Skillnad mellan autism och ADHD hos flickor Med autism följer : Större funktionsnedsättning Större svårigheter med dagliga rutiner Mer ångest diagnoser Ofta mer frånvarande från skolan Större ensamhet Undviker oftare kravsituationer och vägrar Klär sig sällan som andra flickor Svårt att ta sig till olika aktiviteter själv Matsvårigheter- speciell mat Leker ofta djur Ofta specialintressen eller olika intensiva projekt 86 Vilka flickor upptäcks sent eller inte alls? De flesta flickor som inte har ett utagerande beteende utanför hemmet Begåvade flickor Flickor med emotionella svårigheter Flickor i tonåren med utagerande, struligt beteende Flickor med god social kompetens 29

30 Bättre tillgång till långvariga ickefarmakologiska stödåtgärder Bättre tillgång för föräldrastöd och utbildning 88 30