Penningförsändelser från Sverige till utlandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningförsändelser från Sverige till utlandet"

Transkript

1 Uppsala universitet Nationalekonomiska institutionen Nationalekonomi D HT07 Handledare: Per-Anders Edin Penningförsändelser från Sverige till utlandet Kartläggning av den svenska remitteringsmarknaden Mattias Engdahl

2 Abstract Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys. Studien som är den första av sitt slag i Sverige ger ett visst stöd till att det svenska remitteringsflödet underskattas i den offentliga statistiken, att män och högutbildade remitterar i större utsträckning än kvinnor och lågutbildade, att längden på vistelsen i Sverige påverkar remitteringsbenägenheten och att remitteringarna i viss mån är behovsstyrda. Dessutom visar studien att kostnaden för remitteringar upplevs som ett hinder mot remitteringar, kostnaden är dock inte den avgörande faktorn vid valet av överföringssätt utan att överföringen är snabb och säker. Vidare studier krävs dock för att bekräfta om de påvisade tendenserna kvarstår vid ett större stickprov. Nyckelord: Remitteringar, Sverige, immigration, remitteringskanaler, överföringssätt

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Svenska och internationella remitteringar Utvecklingspotentialen Metod Utformandet av undersökningsenkäten Urval, insamling av data och tolkningsfrågor Resultat av undersökning Vem remitterar? Ett förtydligande, vem remitterar egentligen? Remitteringskanaler, preferenser och problem Remitteringarnas frekvens och volym Mottagarna av remitteringar, användningsområde och uppfattad nytta Slutdiskussion Referenser Bilagor Frågeformuläret Kontaktade organisationer Respondenternas ursprung Statistisk analys Remittörernas karakteristika Penningförsändelser till utlandet...48

4 1 Inledning Remitteringar, det vill säga penningförsändelser och gåvor från immigranter till familj och anhöriga i utlandet, har kommit att få allt mer uppmärksamhet i den offentliga debatten likväl som inom internationell samhällsvetenskaplig forskning under de senaste decennierna. Remitteringar är en betydelsefull inkomstkälla för flera av världens utvecklingsländer. Mycket lite är dock känt om denna typ av försändelser från Sverige till utlandet. Hamberg (1979) berörde ämnet i studien Utländska medborgares remitteringar från Sverige under 1970-talet. Sedan dess har ingen ytterligare kartläggning av de svenska immigranternas remitteringsbeteende utförts på individ- eller hushållsnivå. Sedan Hambergs studie presenterades har den internationella empiriska och teoretiska litteraturen om remitteringar vuxit. Likaså har remitteringsflödena världen över ökat, inte minst det svenska. I dagsläget finns endast mycket begränsad kunskap om vilka invandrargrupper som skickar pengar utomlands, på vilket sätt pengarna förmedlas, hur de tillgängliga remitteringstjänsterna uppfattas och vad som är avsikten med att skicka pengar till utlandet. Avsaknaden av kartläggning är denna studies utgångspunkt vilket innebär att denna studie är den första av sitt slag i Sverige. Studien ger en översiktsbild av en företeelse som involverar många aktörer i dagens Sverige och i utlandet. Genom en enkätundersökning riktad till utlandsfödda och senare generationers invandrare undersöks den typiske remittörens karakteristika, storleksordningen på de belopp som skickas utomlands och med vilken frekvens som pengar skickas. Likaså undersöks hur remitteringarna förmedlas och hur de tillgängliga remitteringstjänsterna på marknaden upplevs. Avslutningsvis samlas även information in om remitteringars uppfattade effekter på mottagande parter utomlands. För att analysera det insamlade materialet används tabellanalys och regressionsanalys. Univariat och bivariat tabellanalys används för att beskriva eventuella samband och tendenser. Med vanlig OLS analyseras även de faktorer som påverkar en individs remitteringsbenägenhet. På grund av att stickprovet är litet är det inte möjligt att statistiskt säkerställa några effekter med hjälp av regressionsanalysen. Resultatet är dock likt de tendenser som påvisas med hjälp av tabellanalysen som visar att män tenderar att remittera i större utsträckning än kvinnor. Likaså visar tabellanalysen att ett visst stöd finns för att högutbildade och höginkomsttagare remitterar i större utsträckning än lågutbildade och låginkomsttagare. Andra faktorer som antas kunna påverka en individs remitteringsbenägenhet är tidpunkten för immigration, immigrationsorsaken och huruvida immigranten har tänkt återvända till sitt hemland. 1

5 Det insamlade datamaterialet ger även visst stöd till att det svenska remitteringsflödet är underskattat i den officiella statistiken då en tredjedel av de tillfrågade har använt sig av informella kanaler vid överföringar till utlandet. I undersökningen diskuteras även kostnadens roll vid val av remitteringskanal. Stöd för att säkerhet och överföringstiden är överordnad kostnaden finns bland de svarande. Dock anger närmare en tredjedel att de hade remitterat i större utsträckning om kostnaden hade varit lägre vilket är relevant med avseende på de positiva utvecklingseffekter som har påvisats i tidigare forskning. Den genomsnittliga frekvensen för remitteringar bland de svarande som angett att de remitterar är fyra gånger per år och bland faktorerna som påverkar hur mycket pengar som skickas utomlands anges den egna inkomsten och de anhörigas behov i utlandet. Studien visar även vad remittörerna uppfattar att pengarna används till i hemlandet och det visas att de i stor utsträckning används till hushållsutgifter av olika slag. Sammantaget gäller att resultatet inte kan generaliseras på grund av det begränsade och icke-representativa urvalet. Efter denna introduktion följer ett bakgrundskapitel där till olika aspekter av remitteringar diskuteras. Avsnitten vänder sig till den läsare som vill fördjupa sig i hur flödet av remitteringar mellan länder mäts, hur remitteringsflödena världen över och i Sverige har utvecklats över tiden och debatten om de inverkningar som penningförsändelser anses kunna ha på mottagarländerna. I kapitel tre beskrivs hur enkäten har utformats. De etiska och praktiska riktlinjer som användes vid utformandet av enkäten, metoden för datainsamling och hur de insamlade uppgifterna har behandlats diskuteras, likaså beskrivs analysmetoden. I kapitel fyra presenteras resultatet av studien i fyra olika avsnitt. I avsnitt 4.1 diskuteras vem som remitterar. Faktorer som inkomst, utbildningsnivå och annat tas upp. I avsnitt 4.2 diskuteras olika överföringssätt av pengar och olika problem associerade med remitteringar. Vidare, i avsnitt 4.3, diskuteras frekvensen och storleken på svenska remitteringarna. Avslutningsvis, i avsnitt 4.4, diskuteras de av remittörerna uppfattade effekterna av remitteringar på mottagande hushåll utomlands. Kapitel fem är uppsatsens avslutande kapitel där slutsatser dras och förslag på framtida studier diskuteras. 2

6 2 Bakgrund I kapitlets första avsnitt diskuteras olika aspekter av remitteringar. Begreppet definieras och remitteringsflödena världen över beskrivs, likaså utvecklingen av det svenska flödet till utlandet. I det andra avsnittet diskuteras remitteringar som ett medel för utveckling, både effekter på mikro- och makronivå tas upp. 2.1 Svenska och internationella remitteringar 1 Remitteringar utgörs av de pengar och gåvor som emigranter världen över skickar hem till familj och anhöriga i ursprungslandet. I den internationella officiella statistiken utgiven av Internationella Valutafonden (IMF) registreras dessa penningtransfereringar som tre poster i respektive lands balansräkning och remitteringar utgörs av summan av dessa tre poster 2. Den första posten, Compensations of Employees utgörs av: the gross earnings of workers residing abroad for less than 12 months, including the value of in-kind benefits ( ) (OECD 2006, s 140). Den andra posten, Workers Remittances, definieras som: the value of monetary transfers sent home from workers residing abroad for more than one year ( ) (Ibid, s 140). Slutligen så ingår även, Migrants transfers som utgörs av: net wealth of migrants who move from one country of employment to another ( ) (Ibid, s 140). Trots dessa tydliga definitioner anses de av IMF estimerade remitteringsflödena ej vara helt tillförlitliga. Exempelvis Världsbanken (World Bank 2006) uppskattar i en studie att de reella remitteringsflödena är cirka femtio procent högre än de officiellt registrerade flödena 3. Detta har flera olika förklaringar; skillnader i 1 Avsnitt 2.1 och 2.2 är en omarbetning av bakgrundsavsnittet i Brinkberg och Engdahl (2006). 2 Balansräkningarna återfinns i IMF:s Balance of Payments Yearbook. 3 Se även Jiménez-Martin et al (2007) för skattningar av det reella utflödet av remitteringar från EU-länderna, informella flöden inkluderade. 3

7 metoder för datainsamling mellan länder, bristfällig datainsamling och överföring av pengar genom icke-officiella kanaler är några av de faktorer som ofta nämns 4. Oavsett hur stora bristerna i statistiken är visar den officiella statistiken att remitteringsvolymerna stiger världen över, det vill säga mer pengar än någonsin förr skickas utomlands (figur 1). Figur 1. Remitteringsströmmar Inflöde av remitteringar Milj. USD East Asia & Pacific Europe & Central Asia Latin America & Carribean Middle East & North Africa South Asia Sub-Saharan Africa År Källa: Global Development Finance (World Bank) I mitten på 1990-talet översteg dessa penningströmmar till världens utvecklingsländer för första gången det officiella biståndet och de totala remitteringarna närmar sig idag tre gånger värdet av biståndet. Endast utländska direktinvesteringar utgör idag en större källa till utländskt kapital för flera av världens utvecklingsländer (figur 2) 5. 4 Se bland annat ILO (1997) för en diskussion om hur remitteringar mäts i den officiella statistiken. 5 Definitionen av bistånd och remitteringar spelar självfallet roll för denna brytpunkt. I detta fall används de definitioner som anges Global Development Finance. Till exempel Faini (2002) drar samma slutsats. 4

8 Figur 2. Utländska direktinvesteringar (FDI), Remitteringar och Bistånd Remitteringar, FDI och bistånd till världens m edel- och låginkom stländer Milj. USD År FDI Bistånd Remitteringar Källa: Global Development Finance (World Bank) Av de sändande länderna utmärker sig världens höginkomstländer (World Bank 2006). De svenska remitteringarna har ökat över tiden och de följer den internationella uppåtgående trenden inom OECD. De totala utgående remitteringarna från Sverige har ökat från 1,17 miljarder sek år 1970 till ca 4,7 miljarder sek år 2004 (figur 3). Det svenska remitteringsflödet till utlandet föll kraftigt under det tidiga 1990-talet vilket troligtvis var en effekt av 90-talskrisen. Brinkberg och Engdahl (2006) påvisade i en studie att det svenska remitteringsflödet är kraftigt korrelerat med arbetslöshetsnivån i samhället och det totala antalet utlandsfödda i landet. Nettoinvandringen avtog inte under krisen däremot steg arbetslöshetsnivån kraftigt. Bland de hårdast drabbade fanns de utlandsfödda vilket sannolikt minskade marginalerna för remitteringar och därmed är en förklaring till det kraftiga fallet. Figur 3. Utflöde av remitteringar från Sverige Utflöde av remitteringar från Sverige Milj. SEK År Källa: Beräknat utifrån Global Development Finance (World Bank) I jämförelse med övriga OECD-länder är de svenska remitteringarna låga men utslaget per capita befinner sig Sverige nära genomsnittet av OECD-länderna De svenska remitteringarna har ökat från sek per utrikes född 1970 till 4250 sek 5

9 per utrikes född år Under 90-talskrisen sjönk remitteringarna per capita precis som det totala utflödet av remitteringar (figur 4). Bland de tjugo största mottagarna av remitteringar finns flera utvecklade länder men omräknat som andel av BNP eller per capita finns det enbart utvecklingsländer. Av dessa mottagare utgjorde år 2002 remitteringarna över tio procent av BNP och bland de sex största mottagarna utgjorde remitteringarna mellan tjugo och fyrtio procent av BNP (World Bank 2006). Remitteringarnas inverkan på flera av världens utvecklingsländer är således stort. Figur 4. Remitteringar från Sverige till utlandet per utrikes född Remitteringar per capita år SEK Å r Källa: Beräknat utifrån IMF:s Balance of Payments och SCB:s befolkningsstatistik 2.2 Utvecklingspotentialen I takt med att allt mer pengar skickas över nationsgränserna har det mediala, akademiska, ekonomiska och politiska intresset ökat för remitteringar. Chimhowu (2005) har sammanställt ett ramverk för hur remitteringars effekter på utveckling kan förstås. Det föreslås i studien att effekterna av remitteringar med fördel bör analyseras utifrån fyra analysnivåer eftersom inverkningarna på de olika nivåerna skiljer sig åt. Sammanställningen nedan följer denna uppdelning och den första och lägsta analysnivån innefattar de effekter remitteringar har på enskilda hushåll. Bland annat så anses remitteringar kunna bidra till att jämna ut de mottagande hushållens inkomster och således även deras konsumtion. Detta anses vara extra viktigt för fattiga hushåll vilket beror på att denna typ av hushåll ofta saknar försäkringar och tillgång till kreditmarknader. Avsaknaden av dessa tjänster innebär således att dessa hushåll drabbas extra hårt vid inkomstbortfall. Penningförsändelser från utlandet kan följaktligen fungera som ett substitut till en traditionell försäkring (World Bank 2006). Remitteringar bidrar även till att en större del av befolkningen i världens utvecklingsländer kommer i kontakt med de finansiella systemen vilket ökar tillgången på varor och tjänster som i hög utsträckning kräver lån eller kredit, såsom utbildning, bostäder och sparkonton (IMF 2005). Likaså har remitteringar påvisats kunna bidra till ökad tillgång på sjukvård, utbildning, information samt socialt kapital (Chimhowu 2005). 6

10 Effekterna av remitteringar på denna analysnivå är dock inte enbart positiva. Forskning har visat att remitteringar dramatiskt kan höja priset på fastigheter vilket i sin tur slår hårt mot de hushåll som inte mottar remitteringar från utlandet, ojämlikheten ökar således. Remitteringar kan även medföra ett beroende av inkomster från utlandet och om penningöverföringarna är av betydande storlek kan de minska incitamenten att arbeta (IMF 2005). Vidare påverkas även ett hushålls möjligheter att lyftas från fattigdom av vad penningförsändelserna spenderas på. Studier har visat att en stor andel av remitteringarna spenderas på kortsiktiga konsumtionsvaror vilket innebär att hushåll förblir relativt sett fattiga på lång sikt (Chimhowu 2005). IMF (2005) påpekar att detta är särskilt relevant då det saknas väl utvecklade finansiella system och institutioner i ett land. Den andra analysnivån innefattar de effekter remitteringar har på lokal nivå. Remitteringar har bland annat visats kunna bidra till att förbättra lokal infrastruktur, ökat tillväxten på lokala varumarknader och fungerat som kapital för utvecklingen av lokala kapitalmarknader (Chimhowu 2005). Precis som på hushållsnivå kan remitteringar medföra olika negativa effekter på lokal nivå, till exempel ökar remitteringar på kort sikt ojämlikheten mellan hushåll genom att klyftan mellan de hushåll som mottar remitteringar och de som inte tar emot remitteringar ökar. Motsatsen kan också sägas gälla i den utsträckning det är de fattigare delarna av samhället som är mest beroende av remitteringar för sin konsumtion. Om remitteringarna då ökar kommer fattigdomen att minska och jämlikheten att öka (IMF 2005). Den tredje analysnivån innefattar de effekter remitteringar har på nationell nivå. I flera av världens utvecklingsländer utgör remitteringar en stor andel av BNP (se avsnitt 2.1) och detta penninginflöde kan påverka arbetslösheten positivt samt öka det nationella humankapitalet (Chimhowu 2005). Remitteringarnas relativt stabila natur gör också att länder med betydande inflöden av remitteringar är mindre utsatta för fluktuationer i produktion, konsumtion och investeringar. I extrema fall kan remitteringar även sägas ha en stabiliserande effekt på ekonomin vilket kan minska sannolikheten för finansiella kriser. Denna effekt stärks av att remitteringar inte bidrar till skulder eller kravsituationer för landet i fråga. Även om det kan vara svårt att finna någon signifikant länk mellan remitteringar och ökad tillväxt då merparten av remitteringarna ofta används för att finansiera dagliga konsumtionsvaror så finns belägg för att detta leder till ökad välfärd och reducerad fattigdom i hemländerna (IMF 2005). Remitteringar kan även påverka en ekonomi negativt, bland annat genom så kallade Dutch Disease effekter. Exempelvis kan den reala växelkursen apprecieras av valutainflödet i samband med remitteringarna vilket kan påverka exportindustrin negativt (IMF 2005). Penningförsändelser är likaså beroende av migration och till kostnaderna nämnda ovan kan tilläggas de välfärdsförluster som uppstår på grund av brain drain och de effekter på arbetsutbud och löner som uppstår då högutbildade migrerar 6. 6 Se bland annat Faini (2002) och Özden och Schiff (2006) för en diskussion om effekterna av migration och brain drain. 7

11 Den fjärde och sista analysnivån innefattar de internationella effekter som remitteringar medför. På den internationella nivån så finns det stöd för att remitteringar kan medföra minskade klyftor mellan rika och fattiga länder då remitteringar kan fungera som en slags utjämningsmekanism. Likaså innebär remitteringar ett kraftigt utlandsberoende för många länder vilket innebär att de länder som mottar remitteringar i stor omfattning är känsliga för internationella konjunktursvängningar (Chimhowu 2005). Utöver detta har penningförsändelser över nationsgränserna de senaste åren uppmärksammats som en potentiell möjlighet att tvätta pengar. 8

12 3 Metod Eftersom den svenska offentliga statistiken inte inkluderar någon information om remitteringar utöver det totala utflödet till utlandet och det faktum att det i dagsläget inte finns någon annan nutida studie, i min vetskap, som behandlar immigranters penningförsändelser till utlandet i Sverige har data om ämnet samlats in med hjälp av en enkät. Metoden för utformandet av enkäten diskuteras nedan, likaså urvalet och även analysmetoden. 3.1 Utformandet av undersökningsenkäten Enkätens frågor har utformats utifrån tidigare empiriska och teoretiska studier för att öka möjligheterna att jämföra resultatet och på så viss bygga vidare på redan vunna kunskaper om ämnet. Likaledes har de riktlinjer som Internationella arbetarorganisationen (ILO 1997) ställer för insamlandet av data om remitteringar använts. ILO betonar de brister som finns i IMF:s balansräkningar och följande citat belyser balansräkningarnas otillräcklighet som mått på remitteringar. Bland bristerna diskuteras: inadequate coverage of actual flows, problems of establishing whether a migrant is a resident or not of the compiling economy, differences in recording and reporting practices across countries and even within countries over time, lack of sufficiently detailed information on financial flows through formal channels and the lack of reliable information on the use of informal channels and on remittances in kind (ILO 1997, s ). Denna kritik var en av utgångspunkterna vid utformandet av enkätfrågorna och särskild vikt lades på att fånga upp data om vilka kanaler som används för remitteringar, officiella likväl som icke-officiella (se frågorna 14-19) 7. Vid utformandet av enkäten gjordes dock en väsentlig avgränsning som ej är i linje med ILO:s kritik. Dess betydelse kan diskuteras och den består av att det i enkätundersökningen inte ställs några frågor om gåvor, det vill säga ickemonetära tillgångar, överförda till familj och anhöriga i utlandet. Värdet av dessa gåvor är således okänt vilket ökar undersökningens osäkerhet och det är värt att ha detta i åtanke vid vidare läsning. Precis som ILO påpekar skulle värdet av dessa gåvor kunna vara betydande, likaså i det svenska fallet. Det huvudsakliga motivet 7 Enkäten är bifogad i sin helhet i bilaga

13 till avgränsning var att begränsa undersökningens omfång. Detta för att minska sannolikheten att ifyllandet av enkäten ej avbröts på grund av att den uppfattas som allt för omfattande. Frågorna angående vilka kanaler för överföringar som används inkluderar även frågor för utvärdering av de tidvis kritiserade remitteringstjänsterna (se frågorna 14-19). ILO:s betoning på bristande täckning av de reella utflödena av remitteringar från länder motiverar frågorna om de belopp och med vilken frekvens som pengar skickas från Sverige till utlandet varje år (se frågorna 20-23). Något som ofta betonas i debatten kring remitteringar är att avgifterna för penningförsändelser ofta är höga. Detta skulle kunna minska frekvensen och storleken på de remitterade beloppen till utlandet och därigenom den potentiella hjälp till världens mindre bemedlade som remitteringar utgör. Därför inkluderas frågor om avgiftens roll vid remitteringsbeslutet (se frågorna 24-25). För att ytterligare belysa de potentiella effekter remitteringar har på mottagande familjer och anhöriga ställs även frågor om penningförsändelsernas användningsområde och uppfattade nytta (se frågorna 27-29). Denna koppling till remitteringarnas uppfattade effekter på mottagande länder är även relevant mot den bakgrund som diskuteras i avsnitt 2.2. Eftersom frågornas karaktär i viss mån kan uppfattas som känsliga har hänsyn tagits till de riktlinjer från Vetenskapsrådet (2002) som anges i skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Fyra krav på skydd för individen vid insamling av uppgifter framförs. Det första kravet, informationskravet, det vill säga kravet på att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte, anses vara fyllt genom den introduktion till studien som ges innan individen fattar beslut om deltagande eller ej. Det andra kravet, samtyckeskravet, dvs. individens rätt att själv bestämma över sin medverkan, kan även anses vara uppfyllt, genom att det framgår innan individen fattar beslut om deltagande att deltagande är frivilligt (se enkätens förstasida). Det tredje kravet som ställs på en undersökning är det så kallade konfidentialitetskravet, dvs. att de i undersökningen ingående individerna skall ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter skall behandlas på ett sådant sätt obehöriga inte skall kunna ta del att dem. Detta krav uppfylls genom att de deltagande individerna inte kan identifieras, inga uppgifter som kan användas för identifikation av enskilda individer insamlas eller registreras på annat sätt. Vidare registreras inga uppgifter vid besvarandet av enkäten som kan användas för att härleda enskilda individer. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, dvs. att det insamlade materialet endast får användas för forskningsändamål, garanteras genom att materialet ej sprids vidare till ickeinvolverade parter, dvs. till andra personer förutom författare och uppsatshandledare. 10

14 3.2 Urval, insamling av data och tolkningsfrågor Enkäten utformades med hjälp av ett webbverktyg och svar samlades in över Internet. För att nå ut till målgruppen, det vill säga utrikes födda och senare generationers invandrare, kontaktades ett stort antal riksorganisationer som organiserar invandrare och invandrarorganisationer (se bilaga 7.2). Tyvärr var gensvaret litet och endast sex organisationer valde att delta. Organisationerna som deltog och hjälpte till att sprida information om studien till sina medlemmar var 8 : Afrosvenskarnas Riksförbund Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Italienska Riksförbundet (FAIS) Islamiskt Informations Centrum Svensk-georgiska föreningen Serbernas Riksförbund Övriga De svarande angav sin nationalitet i enkäten och utifrån denna uppgift går det att dra slutsatsen att majoriteten av de svarande tillhör ovanstående grupper. Viktigt att poängtera är dock att individer, utöver de som tillhör ovanstående grupper, har fyllt i enkäten. Denna grupp, nämnd som övriga, innefattar bland annat andra generationens invandrare 9. Undersökningen kunde nås över Internet och var öppen från och med 1 oktober till och med 1 december år Urvalet kan beskrivas som ett urval utvalt på grund av resursbrist och ett stratifierat urval med personliga utskick hade varit att föredra. Eftersom metoden för kontakt med målgruppen inte fungerade som förväntat är antalet svarande lågt. Ytterligare hinder för besvarandet av enkäten är värda att uppmärksamma. Ett hinder är att deltagande kräver tillgång till dator. Dessutom finns det en språklig barriär för deltagande, begränsade kunskaper i svenska försvårar eller omöjliggör besvarandet av enkäten, vilket skulle kunna vara en ytterligare orsak till det låga deltagandet. Vid avslutandet av undersökningen hade 91 personer påbörjat undersökningen. Av de 91 svarande besvarade 59 personer enkätens samtliga frågor. Andelen som påbörjade och avslutade undersökningen var därmed 65 procent. En anledning till varför cirka en tredjedel valde att inte avsluta undersökningen kan ha berott på att den är relativt lång och tidskrävande. Urvalet och det ringa antalet svarande är därmed undersökningens stora brist. Det begränsade urvalet medför en rad begränsningar för analysen. För det första går inte resultatet att generalisera till hela populationen. Vidare innebär det att svarsalternativ som saknar svarande har strukits i redovisningen av resultatet och att somliga svarskategorier har slagits samman. Detta betyder att information som 8 För deras deltagande vill jag tacka. 9 I bilaga 7.3. redovisas de svarandes födelseland. 11

15 hade varit intressant för analysen ej har kunnat samlas in vilket begränsar studiens detaljrikedom. Den huvudsakliga analysmetoden för tolkning av det insamlade materialet är användandet av tabellanalys. Korstabeller används för särskiljning av de individer som remitterar och de som inte gör det. Bivariat analys av denna typ tillåter oss undersöka korrelationen mellan olika variabler. I avsnitt 4.1 används denna typ av analys för att undersöka sambandet mellan demografiska och ekonomiska egenskaper hos urvalet och dess remitteringsbenägenhet. Med enbart bivariat analys är det inte möjligt att fastställa vilka faktorer som i realiteten påverkar en individs remitteringsbenägenhet. För att undersöka detta krävs multivariat analys och en regression enligt OLS utförs. I de efterföljande avsnitten beskrivs tendensen i det insamlade materialet i tabellform. Denna analys är univariat och används för beskriva urvalet och för att generera hypoteser om totalpopulationen. Vidare jämförs resultatet fortlöpande med andra internationella studier. 12

16 4 Resultat av undersökning I detta kapitel presenteras resultatet av undersökningen. Analysen bygger på den genom enkäten insamlade informationen. Svarande från fyra olika världsdelar och sjutton olika nationaliteter utgör svarsmaterialet. De största enskilda nationaliteterna utgörs av individer födda i Bosnien och Hercegovina och Iran följt av andra generationens invandrare av olika nationaliteter (tabell 1) 10. Som tidigare nämnt är stickprovet inte representativt för Sveriges utlandsfödda och senare generationers invandrare vilket bör beaktas vid läsning av detta kapitel. Tabell 1. Födelseregion Relativ andel svarande Antal svarande Afrika söder om Sahara 14.93% 10 Nordafrika och mellanöstern 17.91% 12 Europa (Sverige exkluderat) 26 Europa (Sverige inkluderat) 52.24% 35 Asien 14.93% 10 Totalt antal svarande (Sverige inkluderat) Vem remitterar? Remitteringsflöden har i den teoretiska och empiriska litteraturen om ämnet både analyserats utifrån makro- och mikroperspektiv. Med avseende på motiv till remitteringar dominerar dock mikroperspektivet. Rent altruistiska modeller och modeller som utgår ifrån det rena självintresset är vanliga likväl som modeller som innehåller element från de två särtyperna 11. Avsikten med detta avsnitt är dock inte att verifiera ovan nämnda teorier utan att beskriva vad som kännetecknar en typisk remittör utifrån demografisk och ekonomisk karakteristika. Tidigare studier har visat att remitteringsbeteende skiljer sig åt mellan könen. Orozco et al (2006) visar i en studie att kvinnor tenderar att remittera lägre belopp 10 Se bilaga 7.3 för respondenternas ursprung. 11 Se Salmones (2006) litteraturgenomgång för en fördjupning. 13

17 än män. Över tiden remitterar dock kvinnor mer pengar än män. Resultatet av enkäten skulle kunna vara förenligt med denna studie då den visar att män tenderar att remittera i större utsträckning än kvinnor. Sextioen procent av de svarande männen remitterar respektive femtio procent av de svarande kvinnorna (tabell 2) 12. Det Orozco et al undersöker är dock storleksordningen på de sända beloppen och andra studier ger skäl att tro att kvinnor utgör en betydande andel av världens remittörer och att de i somliga fall remitterar i större utsträckning än män 13. Tabell 2. Könsfördelning Fråga 4. Kön Remitterar Remitterar inte Antal svarande Man 61.11% 38.89% 36 Kvinna 50% 50% 34 Totalt antal svarande 70 Vidare är det rimligt att anta att en individs ålder påverkar dess remitteringsbenägenhet. För en individ i arbetsför ålder är det ekonomiska utrymmet för remitteringar sannolikt större än för en individ som till exempel studerar eller har gått i pension. Sett till åldersstrukturen bland de svenska remittörerna verkar denna hypotes stämma. I åldersgrupperna år, år och år remitterar mellan sextio procent och 67 procent av de tillfrågade. I åldersgruppen angav tjugo procent att de remitterar. På grund av att de svarande utslaget per grupp är för lågt (mellan 0-3 svar) för grupperna år, 20-24, år och gruppen 65+ är det dock omöjligt att bedöma huruvida denna tendens skulle kvarstå om fler hade besvarat enkäten (tabell 3). Det verkar dock högst rimligt att individer i arbetsför ålder remitterar i större utsträckning än individer som inte arbetar då inkomsten är kopplad till en individens möjlighet att remittera vilket bland diskuteras i Brinkberg och Engdahl (2006). Att inkomsten påverkar en individs benägenhet att remittera har även påvisats i flera internationella studier och ämnet diskuteras mer utförligt nedan (se bland annat Durand et al 1996 och Aydas et al 2004). 12 Av dem som har besvarat enkäten har mer än hälften någon gång remitterat och det finns skäl att tro de som har valt att besvara enkäten remitterar i större utsträckning än den genomsnittliga immigranten eftersom studien rimligtvis uppfattas som mer relevant för en individ som remitterar än en individ som inte gör det. 13 United Nations International Research and Training and Institute for the Advancement of Women (INSTRAW) uppmärksammar bland annat detta i en rapport den ökande feminiseringen av migrationen i världen och hur denna utveckling påverkar remitteringar (UN-INSTRAW 2006). 14

18 Tabell 3. Åldersprofil Fråga 3. Ålder Remitterar Remitterar inte Antal svarande år 20% 80% år 63.16% 36.84% år 60% 40% år 66.67% 33.33% % 60% 5 Totalt antal svarande 70 Tabell fyra antyder att utbildningsnivån påverkar en individs benägenhet att remittera. Av de svarande med högskoleutbildning anger 62 procent att de remitterar jämfört med 43 procent av de individer som har gått igenom en gymnasial utbildning. Att immigranter med högre utbildning remitterar i större utsträckning skulle kunna bero på flera olika orsaker. En möjlig förklaring är att det är lättare för högutbildade att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och likaså har större möjligheter att erhålla välbetalda arbeten (AMS 2007 och Nordin 2007) vilket ökar utrymmet för remitteringar. Tabell 4. Utbildningsnivå och remitteringsbenägenhet Fråga 5. Utbildningsnivå Remitterar Remitterar inte Antal svarande Gymnasial utbildning 42.86% 57.14% 21 Högskoleutbildning 61.7% 38.3% 47 Totalt antal svarande 68 Tidigare empiriska studier ger dock ett motstridigt svar om hur utbildningsnivån påverkar remitteringsbenägenheten. I en studie om mexikanska invandrare i USA av Durand (1996) påvisas att det finns ett positivt samband mellan en immigrants remitteringar och utbildningsnivån, erfarenheten på arbetsmarknaden i USA, längden på vistelsen och månadsinkomsten. Sambandet avtar dock för immigranter äldre än fyrtio år. Å andra sidan finner Russell (1986) i en sammanfattning av forskning om remitteringar att det inte finns något stöd för att en individ skulle vara mer benägen att remittera ju högre utbildning hon har. Istället finns stöd för motsatsen. En förklaring är att högutbildade immigranters sociala bakgrund ofta är sådan att de kvarvarande familjerna i ursprungslandet inte har något behov av ekonomiskt stöd. Även Amuedo-Dorantes et al (2004) finner stöd för att lågutbildade är mer benägna att remittera än högutbildade. Faini (2002, s 3) drar samma slutsats i en annan studie och tolkar resultatet som följer: 15

19 we interpret this result as indicating that skilled migrants tend to loosen their links with their home country, are more likely to bring their family to the host country and, therefore, have a lower propensity to remit. Resultatet ovan är således intressant och ger visst stöd till att högutbildade remitterar i större utsträckning än lågutbildade. Frågan är följaktligen om sambandet kvarstår vid ett större stickprov. Det insamlade datamaterialet angående de remitterandes familjesammansättning och antalet medlemmar i hushållet ger ingen entydig bild av vem som remitterar och vem som inte gör det. Utifrån svaren på frågorna 6 och 7 verkar det dock som att hushåll bestående av tre eller fler medlemmar tenderar att remittera i större utsträckning än hushåll med färre medlemmar 14. Likaså tenderar familjer med barn att remittera i större utsträckning än ensamhushåll (bilaga 7.5). Hur en immigranters sysselsättning påverkar dess remitteringsbenägenhet har uppmärksammats i flera internationella studier. Empiriskt stöd finns för att en immigrants ställning på arbetsmarknaden är en viktig faktor vid skattningar av remitteringsflöden 15. För att en individ skall remittera måste det utöver incitament att göra så även finnas ekonomiska medel för att det skall vara möjligt. Eftersom en individs ställning på arbetsmarknaden är knuten till dess disponibla inkomst kan således dessa två faktorer fungera som substitut vid förklaringar av remitteringsflöden. Durand (1996, s 259) konstaterar till exempel för latinamerikaner i USA att: Remitting and saving are likely the higher a migrant s monthly earnings and the more stable his job situation is ( ). Av enkätens svarande så uppger 62 procent av dem som arbetar heltid att de remitterar jämfört med 31 procent av dem som studerar vilket ger stöd till tesen om att inkomsten är kopplad till remitteringsbenägenheten. I övriga grupper är antalet svarande allt för lågt för att det skall vara möjligt att uttala sig om grupperna (fråga 8, bilaga 7.5). Angående de tillfrågades inkomst så stiger andelen remittörer i takt med inkomsten. Av dem som har en disponibel månadsinkomst mellan sek så remitterar 41 procent jämfört med 80 procent dem som har en inkomst mellan och sek (tabell 5). 14 Fråga 6. Hur många personer tillhör ditt hushåll? Fråga 7. Med vem delar du bostad? 15 Se till exempel Russell (1986) och Perez-Lopez (1998) 16

20 Tabell 5. Inkomst och remitteringsbenägenhet Fråga 9. Disponibel månadsinkomst Remitterar Remitterar inte Antal svarande kr 41.18% 58.82% kr 60.87% 39.13% kr 56.25% 43.75% kr 80% 20% kr 33.33% 66.67% kr 0% 100% 1 Totalt antal svarande 70 En immigrants benägenhet att remittera påverkas troligtvis även av immigrationsorsaken, likaså ursprungslandet. Tyvärr hade ett större antal svarande krävts för att säkerställa skillnader mellan immigranter av olika nationalitet och immigrationsorsak. Vi kan dock konstatera att av dem som kom till Sverige som flyktingar remitterar hela sjutio procent jämfört med 29 procent av de immigranter som kom till Sverige med sina föräldrar (fråga 10, bilaga 7.5). Tidpunkten för invandringen till Sverige kan även antas påverka en immigrants remitteringsbenägenhet. Empiriskt stöd finns för att en individs remitteringsmönster följer mönstret av ett upp och nervänt U. Amuedo- Dorantez och Pozo (2006, s 60) finner till exempel att för mexikanska immigranter att remitteringarna ökar först när deras: U.S. experiences lengthen consistent with the notion that, as migrants adapt to their host communities and migration costs are eventually paid off, they are able to remit more back to their families and friends in Mexico. Nonetheless, migrants remittances eventually weaken with the passage of time, most likely as a by-product of their assimilation to the host country. Tendensen i svarsmaterialet ger dock ingen entydig bild av hur situationen ser ut i Sverige. Av de svarande invandrade över sjutio procent till Sverige under och 1990-talet. Av dem som immigrerade mellan åren 1980 och 1989 så angav 55 procent att de remitterar jämfört med 68 procent av dem som invandrade under 1990-talet. De som anlände under 2000-talet remitterar i enligt med hypotesen om det upp och nervända u:et i mindre utsträckning än de som anlände under talet. Dock remitterar de som invandrade under 1970-talet i högre utsträckning än någon annan grupp (se figur 5). Antalet svarande är dock få vilket medför att större urval möjligtvis skulle uppvisa en annan tendens (fråga 11, bilaga 7.5). 17

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Remitteringar från Sverige

Remitteringar från Sverige Remitteringar från Sverige Global Utmaning / Lisa Pelling Delrapport juni 2009 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vad vet vi?... 5 Vad kan vi förvänta oss att få reda på?... 8 Varför är det viktigt

Läs mer

Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige

Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige Att skicka pengar till hemlandet Remitteringar från den somaliländska diasporan i Sverige nr 3 2009 årgång 37 Remitteringar pengar som migranter skickar till sitt ursprungsland har stor betydelse för många

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Återutvandring från Sverige 1995 1999

Återutvandring från Sverige 1995 1999 Återutvandring från Sverige 1995 1999 nr 2 2004 årgång 32 I artikeln studeras återutvandring från Sverige åren 1995 1999. Invandrare från länder vilka är kulturellt och geografiskt närliggande Sverige

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Förstudie pensionärer September-november, 2012

Förstudie pensionärer September-november, 2012 Förstudie pensionärer September-november, 2012 Projektledare: Martin Kling Projektdeltagare: Anna-Karin Lindahl Robert Olsson Ann-Christin Svahn Annika Sydberger-Norrman Kronofogdens omvärldsanalys 2012

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige

LANDSPROFIL BARNSÄKERHET. Sverige LANDSPROFIL BARNSÄKERHET 2007 Sverige Barnsäkerhetsprofilen 2007 för Sverige belyser bördan av skador bland barn och ungdomar och undersöker de sociodemografiska bestämmande faktorerna för att ge en utgångspunkt

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Att skicka pengar till hemlandet

Att skicka pengar till hemlandet Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen Att skicka pengar till hemlandet En studie av remitteringsmotiv bland somaliländare i Sverige Författare: Miri Stryjan Kurskod: NE4010 Termin: HT

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden *

Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * LENA SCHRÖDER ROGER VILHELMSSON Sverigespecifikt humankapital och ungdomars etablering på arbetsmarknaden * Ungdomar med utländsk bakgrund arbetar i lägre grad och är arbetslösa och studerar i högre utsträckning

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3

Innehåll. eworkbarometern HÖSTEN 2013. Om eworkbarometern 3 eworkbarometern HÖSTEN 2013 Innehåll Om eworkbarometern 3 Stigande optimism på konsultmarknaden tema för höstens eworkbarometer 2013 4 Resultat från höstens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt

Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt DET GÅR ATT MILDRA KRISENS EFFEKTER Lönar sig utbildning? Om hur ökade krav gör utbildning allt mer lönsamt Roger Mörtvik Globaliseringen flyttar jobb och investeringar Sedan Kinas, Indiens och Rysslands

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?*

Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* MATS HAMMARSTEDT Hur försörjer sig andra generationens invandrare?* I denna artikel studeras försörjningen bland andra generationens invandrare i Sverige. Artikeln visar att det finns stora skillnader

Läs mer

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni

Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, juni Uppåtgående trend för den ekonomiska stämningen nedåt i juni Konsumenternas förtroende för ekonomin försvagades något i juni. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Nya företag bland ungdomar

Nya företag bland ungdomar Nya företag bland ungdomar Lars Sundell Regleringsbrevsuppdrag nr 7, 2006 Diarienr. 1-010-2006/0009 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring

En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt försäkringsbolag för sin bilförsäkring En tredjedel av svenskarna har aldrig bytt för sin bilförsäkring Maj 2013 Inledning sid 1 Vad är viktigast för dig när du väljer för din bilförsäkring? sid 2 Har du någon gång jämfört priset på din nuvarande

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare?

Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare? DAN-OLOF ROOTH Etnisk diskriminering och Sverige-specifik kunskap vad kan vi lära från studier av adopterade och andra generationens invandrare? 1 Det har visat sig svårt att empiriskt belägga förekomsten

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer