Penningförsändelser från Sverige till utlandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Penningförsändelser från Sverige till utlandet"

Transkript

1 Uppsala universitet Nationalekonomiska institutionen Nationalekonomi D HT07 Handledare: Per-Anders Edin Penningförsändelser från Sverige till utlandet Kartläggning av den svenska remitteringsmarknaden Mattias Engdahl

2 Abstract Med hjälp av en enkätundersökning undersöks några av de demografiska och ekonomiska faktorer som utmärker en remittör, vilka kanaler för överföringar som används och med vilken frekvens som pengar skickas till utlandet. Data samlades in genom en enkät tillgänglig på Internet under två månaders tid under hösten 2007 och målgruppen var utlandsfödda och senare generationers invandrare i Sverige. För att nå ut till målgruppen kontaktades ett antal invandrarorganisationer och andra organisationer som organiserar utlandsfödda. Sex grupper valde att delta och antalet svarande är begränsat vilket minskar generaliseringsmöjligheterna. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av tabellanalys och regressionsanalys. Studien som är den första av sitt slag i Sverige ger ett visst stöd till att det svenska remitteringsflödet underskattas i den offentliga statistiken, att män och högutbildade remitterar i större utsträckning än kvinnor och lågutbildade, att längden på vistelsen i Sverige påverkar remitteringsbenägenheten och att remitteringarna i viss mån är behovsstyrda. Dessutom visar studien att kostnaden för remitteringar upplevs som ett hinder mot remitteringar, kostnaden är dock inte den avgörande faktorn vid valet av överföringssätt utan att överföringen är snabb och säker. Vidare studier krävs dock för att bekräfta om de påvisade tendenserna kvarstår vid ett större stickprov. Nyckelord: Remitteringar, Sverige, immigration, remitteringskanaler, överföringssätt

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Svenska och internationella remitteringar Utvecklingspotentialen Metod Utformandet av undersökningsenkäten Urval, insamling av data och tolkningsfrågor Resultat av undersökning Vem remitterar? Ett förtydligande, vem remitterar egentligen? Remitteringskanaler, preferenser och problem Remitteringarnas frekvens och volym Mottagarna av remitteringar, användningsområde och uppfattad nytta Slutdiskussion Referenser Bilagor Frågeformuläret Kontaktade organisationer Respondenternas ursprung Statistisk analys Remittörernas karakteristika Penningförsändelser till utlandet...48

4 1 Inledning Remitteringar, det vill säga penningförsändelser och gåvor från immigranter till familj och anhöriga i utlandet, har kommit att få allt mer uppmärksamhet i den offentliga debatten likväl som inom internationell samhällsvetenskaplig forskning under de senaste decennierna. Remitteringar är en betydelsefull inkomstkälla för flera av världens utvecklingsländer. Mycket lite är dock känt om denna typ av försändelser från Sverige till utlandet. Hamberg (1979) berörde ämnet i studien Utländska medborgares remitteringar från Sverige under 1970-talet. Sedan dess har ingen ytterligare kartläggning av de svenska immigranternas remitteringsbeteende utförts på individ- eller hushållsnivå. Sedan Hambergs studie presenterades har den internationella empiriska och teoretiska litteraturen om remitteringar vuxit. Likaså har remitteringsflödena världen över ökat, inte minst det svenska. I dagsläget finns endast mycket begränsad kunskap om vilka invandrargrupper som skickar pengar utomlands, på vilket sätt pengarna förmedlas, hur de tillgängliga remitteringstjänsterna uppfattas och vad som är avsikten med att skicka pengar till utlandet. Avsaknaden av kartläggning är denna studies utgångspunkt vilket innebär att denna studie är den första av sitt slag i Sverige. Studien ger en översiktsbild av en företeelse som involverar många aktörer i dagens Sverige och i utlandet. Genom en enkätundersökning riktad till utlandsfödda och senare generationers invandrare undersöks den typiske remittörens karakteristika, storleksordningen på de belopp som skickas utomlands och med vilken frekvens som pengar skickas. Likaså undersöks hur remitteringarna förmedlas och hur de tillgängliga remitteringstjänsterna på marknaden upplevs. Avslutningsvis samlas även information in om remitteringars uppfattade effekter på mottagande parter utomlands. För att analysera det insamlade materialet används tabellanalys och regressionsanalys. Univariat och bivariat tabellanalys används för att beskriva eventuella samband och tendenser. Med vanlig OLS analyseras även de faktorer som påverkar en individs remitteringsbenägenhet. På grund av att stickprovet är litet är det inte möjligt att statistiskt säkerställa några effekter med hjälp av regressionsanalysen. Resultatet är dock likt de tendenser som påvisas med hjälp av tabellanalysen som visar att män tenderar att remittera i större utsträckning än kvinnor. Likaså visar tabellanalysen att ett visst stöd finns för att högutbildade och höginkomsttagare remitterar i större utsträckning än lågutbildade och låginkomsttagare. Andra faktorer som antas kunna påverka en individs remitteringsbenägenhet är tidpunkten för immigration, immigrationsorsaken och huruvida immigranten har tänkt återvända till sitt hemland. 1

5 Det insamlade datamaterialet ger även visst stöd till att det svenska remitteringsflödet är underskattat i den officiella statistiken då en tredjedel av de tillfrågade har använt sig av informella kanaler vid överföringar till utlandet. I undersökningen diskuteras även kostnadens roll vid val av remitteringskanal. Stöd för att säkerhet och överföringstiden är överordnad kostnaden finns bland de svarande. Dock anger närmare en tredjedel att de hade remitterat i större utsträckning om kostnaden hade varit lägre vilket är relevant med avseende på de positiva utvecklingseffekter som har påvisats i tidigare forskning. Den genomsnittliga frekvensen för remitteringar bland de svarande som angett att de remitterar är fyra gånger per år och bland faktorerna som påverkar hur mycket pengar som skickas utomlands anges den egna inkomsten och de anhörigas behov i utlandet. Studien visar även vad remittörerna uppfattar att pengarna används till i hemlandet och det visas att de i stor utsträckning används till hushållsutgifter av olika slag. Sammantaget gäller att resultatet inte kan generaliseras på grund av det begränsade och icke-representativa urvalet. Efter denna introduktion följer ett bakgrundskapitel där till olika aspekter av remitteringar diskuteras. Avsnitten vänder sig till den läsare som vill fördjupa sig i hur flödet av remitteringar mellan länder mäts, hur remitteringsflödena världen över och i Sverige har utvecklats över tiden och debatten om de inverkningar som penningförsändelser anses kunna ha på mottagarländerna. I kapitel tre beskrivs hur enkäten har utformats. De etiska och praktiska riktlinjer som användes vid utformandet av enkäten, metoden för datainsamling och hur de insamlade uppgifterna har behandlats diskuteras, likaså beskrivs analysmetoden. I kapitel fyra presenteras resultatet av studien i fyra olika avsnitt. I avsnitt 4.1 diskuteras vem som remitterar. Faktorer som inkomst, utbildningsnivå och annat tas upp. I avsnitt 4.2 diskuteras olika överföringssätt av pengar och olika problem associerade med remitteringar. Vidare, i avsnitt 4.3, diskuteras frekvensen och storleken på svenska remitteringarna. Avslutningsvis, i avsnitt 4.4, diskuteras de av remittörerna uppfattade effekterna av remitteringar på mottagande hushåll utomlands. Kapitel fem är uppsatsens avslutande kapitel där slutsatser dras och förslag på framtida studier diskuteras. 2

6 2 Bakgrund I kapitlets första avsnitt diskuteras olika aspekter av remitteringar. Begreppet definieras och remitteringsflödena världen över beskrivs, likaså utvecklingen av det svenska flödet till utlandet. I det andra avsnittet diskuteras remitteringar som ett medel för utveckling, både effekter på mikro- och makronivå tas upp. 2.1 Svenska och internationella remitteringar 1 Remitteringar utgörs av de pengar och gåvor som emigranter världen över skickar hem till familj och anhöriga i ursprungslandet. I den internationella officiella statistiken utgiven av Internationella Valutafonden (IMF) registreras dessa penningtransfereringar som tre poster i respektive lands balansräkning och remitteringar utgörs av summan av dessa tre poster 2. Den första posten, Compensations of Employees utgörs av: the gross earnings of workers residing abroad for less than 12 months, including the value of in-kind benefits ( ) (OECD 2006, s 140). Den andra posten, Workers Remittances, definieras som: the value of monetary transfers sent home from workers residing abroad for more than one year ( ) (Ibid, s 140). Slutligen så ingår även, Migrants transfers som utgörs av: net wealth of migrants who move from one country of employment to another ( ) (Ibid, s 140). Trots dessa tydliga definitioner anses de av IMF estimerade remitteringsflödena ej vara helt tillförlitliga. Exempelvis Världsbanken (World Bank 2006) uppskattar i en studie att de reella remitteringsflödena är cirka femtio procent högre än de officiellt registrerade flödena 3. Detta har flera olika förklaringar; skillnader i 1 Avsnitt 2.1 och 2.2 är en omarbetning av bakgrundsavsnittet i Brinkberg och Engdahl (2006). 2 Balansräkningarna återfinns i IMF:s Balance of Payments Yearbook. 3 Se även Jiménez-Martin et al (2007) för skattningar av det reella utflödet av remitteringar från EU-länderna, informella flöden inkluderade. 3

7 metoder för datainsamling mellan länder, bristfällig datainsamling och överföring av pengar genom icke-officiella kanaler är några av de faktorer som ofta nämns 4. Oavsett hur stora bristerna i statistiken är visar den officiella statistiken att remitteringsvolymerna stiger världen över, det vill säga mer pengar än någonsin förr skickas utomlands (figur 1). Figur 1. Remitteringsströmmar Inflöde av remitteringar Milj. USD East Asia & Pacific Europe & Central Asia Latin America & Carribean Middle East & North Africa South Asia Sub-Saharan Africa År Källa: Global Development Finance (World Bank) I mitten på 1990-talet översteg dessa penningströmmar till världens utvecklingsländer för första gången det officiella biståndet och de totala remitteringarna närmar sig idag tre gånger värdet av biståndet. Endast utländska direktinvesteringar utgör idag en större källa till utländskt kapital för flera av världens utvecklingsländer (figur 2) 5. 4 Se bland annat ILO (1997) för en diskussion om hur remitteringar mäts i den officiella statistiken. 5 Definitionen av bistånd och remitteringar spelar självfallet roll för denna brytpunkt. I detta fall används de definitioner som anges Global Development Finance. Till exempel Faini (2002) drar samma slutsats. 4

8 Figur 2. Utländska direktinvesteringar (FDI), Remitteringar och Bistånd Remitteringar, FDI och bistånd till världens m edel- och låginkom stländer Milj. USD År FDI Bistånd Remitteringar Källa: Global Development Finance (World Bank) Av de sändande länderna utmärker sig världens höginkomstländer (World Bank 2006). De svenska remitteringarna har ökat över tiden och de följer den internationella uppåtgående trenden inom OECD. De totala utgående remitteringarna från Sverige har ökat från 1,17 miljarder sek år 1970 till ca 4,7 miljarder sek år 2004 (figur 3). Det svenska remitteringsflödet till utlandet föll kraftigt under det tidiga 1990-talet vilket troligtvis var en effekt av 90-talskrisen. Brinkberg och Engdahl (2006) påvisade i en studie att det svenska remitteringsflödet är kraftigt korrelerat med arbetslöshetsnivån i samhället och det totala antalet utlandsfödda i landet. Nettoinvandringen avtog inte under krisen däremot steg arbetslöshetsnivån kraftigt. Bland de hårdast drabbade fanns de utlandsfödda vilket sannolikt minskade marginalerna för remitteringar och därmed är en förklaring till det kraftiga fallet. Figur 3. Utflöde av remitteringar från Sverige Utflöde av remitteringar från Sverige Milj. SEK År Källa: Beräknat utifrån Global Development Finance (World Bank) I jämförelse med övriga OECD-länder är de svenska remitteringarna låga men utslaget per capita befinner sig Sverige nära genomsnittet av OECD-länderna De svenska remitteringarna har ökat från sek per utrikes född 1970 till 4250 sek 5

9 per utrikes född år Under 90-talskrisen sjönk remitteringarna per capita precis som det totala utflödet av remitteringar (figur 4). Bland de tjugo största mottagarna av remitteringar finns flera utvecklade länder men omräknat som andel av BNP eller per capita finns det enbart utvecklingsländer. Av dessa mottagare utgjorde år 2002 remitteringarna över tio procent av BNP och bland de sex största mottagarna utgjorde remitteringarna mellan tjugo och fyrtio procent av BNP (World Bank 2006). Remitteringarnas inverkan på flera av världens utvecklingsländer är således stort. Figur 4. Remitteringar från Sverige till utlandet per utrikes född Remitteringar per capita år SEK Å r Källa: Beräknat utifrån IMF:s Balance of Payments och SCB:s befolkningsstatistik 2.2 Utvecklingspotentialen I takt med att allt mer pengar skickas över nationsgränserna har det mediala, akademiska, ekonomiska och politiska intresset ökat för remitteringar. Chimhowu (2005) har sammanställt ett ramverk för hur remitteringars effekter på utveckling kan förstås. Det föreslås i studien att effekterna av remitteringar med fördel bör analyseras utifrån fyra analysnivåer eftersom inverkningarna på de olika nivåerna skiljer sig åt. Sammanställningen nedan följer denna uppdelning och den första och lägsta analysnivån innefattar de effekter remitteringar har på enskilda hushåll. Bland annat så anses remitteringar kunna bidra till att jämna ut de mottagande hushållens inkomster och således även deras konsumtion. Detta anses vara extra viktigt för fattiga hushåll vilket beror på att denna typ av hushåll ofta saknar försäkringar och tillgång till kreditmarknader. Avsaknaden av dessa tjänster innebär således att dessa hushåll drabbas extra hårt vid inkomstbortfall. Penningförsändelser från utlandet kan följaktligen fungera som ett substitut till en traditionell försäkring (World Bank 2006). Remitteringar bidrar även till att en större del av befolkningen i världens utvecklingsländer kommer i kontakt med de finansiella systemen vilket ökar tillgången på varor och tjänster som i hög utsträckning kräver lån eller kredit, såsom utbildning, bostäder och sparkonton (IMF 2005). Likaså har remitteringar påvisats kunna bidra till ökad tillgång på sjukvård, utbildning, information samt socialt kapital (Chimhowu 2005). 6

10 Effekterna av remitteringar på denna analysnivå är dock inte enbart positiva. Forskning har visat att remitteringar dramatiskt kan höja priset på fastigheter vilket i sin tur slår hårt mot de hushåll som inte mottar remitteringar från utlandet, ojämlikheten ökar således. Remitteringar kan även medföra ett beroende av inkomster från utlandet och om penningöverföringarna är av betydande storlek kan de minska incitamenten att arbeta (IMF 2005). Vidare påverkas även ett hushålls möjligheter att lyftas från fattigdom av vad penningförsändelserna spenderas på. Studier har visat att en stor andel av remitteringarna spenderas på kortsiktiga konsumtionsvaror vilket innebär att hushåll förblir relativt sett fattiga på lång sikt (Chimhowu 2005). IMF (2005) påpekar att detta är särskilt relevant då det saknas väl utvecklade finansiella system och institutioner i ett land. Den andra analysnivån innefattar de effekter remitteringar har på lokal nivå. Remitteringar har bland annat visats kunna bidra till att förbättra lokal infrastruktur, ökat tillväxten på lokala varumarknader och fungerat som kapital för utvecklingen av lokala kapitalmarknader (Chimhowu 2005). Precis som på hushållsnivå kan remitteringar medföra olika negativa effekter på lokal nivå, till exempel ökar remitteringar på kort sikt ojämlikheten mellan hushåll genom att klyftan mellan de hushåll som mottar remitteringar och de som inte tar emot remitteringar ökar. Motsatsen kan också sägas gälla i den utsträckning det är de fattigare delarna av samhället som är mest beroende av remitteringar för sin konsumtion. Om remitteringarna då ökar kommer fattigdomen att minska och jämlikheten att öka (IMF 2005). Den tredje analysnivån innefattar de effekter remitteringar har på nationell nivå. I flera av världens utvecklingsländer utgör remitteringar en stor andel av BNP (se avsnitt 2.1) och detta penninginflöde kan påverka arbetslösheten positivt samt öka det nationella humankapitalet (Chimhowu 2005). Remitteringarnas relativt stabila natur gör också att länder med betydande inflöden av remitteringar är mindre utsatta för fluktuationer i produktion, konsumtion och investeringar. I extrema fall kan remitteringar även sägas ha en stabiliserande effekt på ekonomin vilket kan minska sannolikheten för finansiella kriser. Denna effekt stärks av att remitteringar inte bidrar till skulder eller kravsituationer för landet i fråga. Även om det kan vara svårt att finna någon signifikant länk mellan remitteringar och ökad tillväxt då merparten av remitteringarna ofta används för att finansiera dagliga konsumtionsvaror så finns belägg för att detta leder till ökad välfärd och reducerad fattigdom i hemländerna (IMF 2005). Remitteringar kan även påverka en ekonomi negativt, bland annat genom så kallade Dutch Disease effekter. Exempelvis kan den reala växelkursen apprecieras av valutainflödet i samband med remitteringarna vilket kan påverka exportindustrin negativt (IMF 2005). Penningförsändelser är likaså beroende av migration och till kostnaderna nämnda ovan kan tilläggas de välfärdsförluster som uppstår på grund av brain drain och de effekter på arbetsutbud och löner som uppstår då högutbildade migrerar 6. 6 Se bland annat Faini (2002) och Özden och Schiff (2006) för en diskussion om effekterna av migration och brain drain. 7

11 Den fjärde och sista analysnivån innefattar de internationella effekter som remitteringar medför. På den internationella nivån så finns det stöd för att remitteringar kan medföra minskade klyftor mellan rika och fattiga länder då remitteringar kan fungera som en slags utjämningsmekanism. Likaså innebär remitteringar ett kraftigt utlandsberoende för många länder vilket innebär att de länder som mottar remitteringar i stor omfattning är känsliga för internationella konjunktursvängningar (Chimhowu 2005). Utöver detta har penningförsändelser över nationsgränserna de senaste åren uppmärksammats som en potentiell möjlighet att tvätta pengar. 8

12 3 Metod Eftersom den svenska offentliga statistiken inte inkluderar någon information om remitteringar utöver det totala utflödet till utlandet och det faktum att det i dagsläget inte finns någon annan nutida studie, i min vetskap, som behandlar immigranters penningförsändelser till utlandet i Sverige har data om ämnet samlats in med hjälp av en enkät. Metoden för utformandet av enkäten diskuteras nedan, likaså urvalet och även analysmetoden. 3.1 Utformandet av undersökningsenkäten Enkätens frågor har utformats utifrån tidigare empiriska och teoretiska studier för att öka möjligheterna att jämföra resultatet och på så viss bygga vidare på redan vunna kunskaper om ämnet. Likaledes har de riktlinjer som Internationella arbetarorganisationen (ILO 1997) ställer för insamlandet av data om remitteringar använts. ILO betonar de brister som finns i IMF:s balansräkningar och följande citat belyser balansräkningarnas otillräcklighet som mått på remitteringar. Bland bristerna diskuteras: inadequate coverage of actual flows, problems of establishing whether a migrant is a resident or not of the compiling economy, differences in recording and reporting practices across countries and even within countries over time, lack of sufficiently detailed information on financial flows through formal channels and the lack of reliable information on the use of informal channels and on remittances in kind (ILO 1997, s ). Denna kritik var en av utgångspunkterna vid utformandet av enkätfrågorna och särskild vikt lades på att fånga upp data om vilka kanaler som används för remitteringar, officiella likväl som icke-officiella (se frågorna 14-19) 7. Vid utformandet av enkäten gjordes dock en väsentlig avgränsning som ej är i linje med ILO:s kritik. Dess betydelse kan diskuteras och den består av att det i enkätundersökningen inte ställs några frågor om gåvor, det vill säga ickemonetära tillgångar, överförda till familj och anhöriga i utlandet. Värdet av dessa gåvor är således okänt vilket ökar undersökningens osäkerhet och det är värt att ha detta i åtanke vid vidare läsning. Precis som ILO påpekar skulle värdet av dessa gåvor kunna vara betydande, likaså i det svenska fallet. Det huvudsakliga motivet 7 Enkäten är bifogad i sin helhet i bilaga

13 till avgränsning var att begränsa undersökningens omfång. Detta för att minska sannolikheten att ifyllandet av enkäten ej avbröts på grund av att den uppfattas som allt för omfattande. Frågorna angående vilka kanaler för överföringar som används inkluderar även frågor för utvärdering av de tidvis kritiserade remitteringstjänsterna (se frågorna 14-19). ILO:s betoning på bristande täckning av de reella utflödena av remitteringar från länder motiverar frågorna om de belopp och med vilken frekvens som pengar skickas från Sverige till utlandet varje år (se frågorna 20-23). Något som ofta betonas i debatten kring remitteringar är att avgifterna för penningförsändelser ofta är höga. Detta skulle kunna minska frekvensen och storleken på de remitterade beloppen till utlandet och därigenom den potentiella hjälp till världens mindre bemedlade som remitteringar utgör. Därför inkluderas frågor om avgiftens roll vid remitteringsbeslutet (se frågorna 24-25). För att ytterligare belysa de potentiella effekter remitteringar har på mottagande familjer och anhöriga ställs även frågor om penningförsändelsernas användningsområde och uppfattade nytta (se frågorna 27-29). Denna koppling till remitteringarnas uppfattade effekter på mottagande länder är även relevant mot den bakgrund som diskuteras i avsnitt 2.2. Eftersom frågornas karaktär i viss mån kan uppfattas som känsliga har hänsyn tagits till de riktlinjer från Vetenskapsrådet (2002) som anges i skriften Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Fyra krav på skydd för individen vid insamling av uppgifter framförs. Det första kravet, informationskravet, det vill säga kravet på att forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte, anses vara fyllt genom den introduktion till studien som ges innan individen fattar beslut om deltagande eller ej. Det andra kravet, samtyckeskravet, dvs. individens rätt att själv bestämma över sin medverkan, kan även anses vara uppfyllt, genom att det framgår innan individen fattar beslut om deltagande att deltagande är frivilligt (se enkätens förstasida). Det tredje kravet som ställs på en undersökning är det så kallade konfidentialitetskravet, dvs. att de i undersökningen ingående individerna skall ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter skall behandlas på ett sådant sätt obehöriga inte skall kunna ta del att dem. Detta krav uppfylls genom att de deltagande individerna inte kan identifieras, inga uppgifter som kan användas för identifikation av enskilda individer insamlas eller registreras på annat sätt. Vidare registreras inga uppgifter vid besvarandet av enkäten som kan användas för att härleda enskilda individer. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, dvs. att det insamlade materialet endast får användas för forskningsändamål, garanteras genom att materialet ej sprids vidare till ickeinvolverade parter, dvs. till andra personer förutom författare och uppsatshandledare. 10

14 3.2 Urval, insamling av data och tolkningsfrågor Enkäten utformades med hjälp av ett webbverktyg och svar samlades in över Internet. För att nå ut till målgruppen, det vill säga utrikes födda och senare generationers invandrare, kontaktades ett stort antal riksorganisationer som organiserar invandrare och invandrarorganisationer (se bilaga 7.2). Tyvärr var gensvaret litet och endast sex organisationer valde att delta. Organisationerna som deltog och hjälpte till att sprida information om studien till sina medlemmar var 8 : Afrosvenskarnas Riksförbund Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige Italienska Riksförbundet (FAIS) Islamiskt Informations Centrum Svensk-georgiska föreningen Serbernas Riksförbund Övriga De svarande angav sin nationalitet i enkäten och utifrån denna uppgift går det att dra slutsatsen att majoriteten av de svarande tillhör ovanstående grupper. Viktigt att poängtera är dock att individer, utöver de som tillhör ovanstående grupper, har fyllt i enkäten. Denna grupp, nämnd som övriga, innefattar bland annat andra generationens invandrare 9. Undersökningen kunde nås över Internet och var öppen från och med 1 oktober till och med 1 december år Urvalet kan beskrivas som ett urval utvalt på grund av resursbrist och ett stratifierat urval med personliga utskick hade varit att föredra. Eftersom metoden för kontakt med målgruppen inte fungerade som förväntat är antalet svarande lågt. Ytterligare hinder för besvarandet av enkäten är värda att uppmärksamma. Ett hinder är att deltagande kräver tillgång till dator. Dessutom finns det en språklig barriär för deltagande, begränsade kunskaper i svenska försvårar eller omöjliggör besvarandet av enkäten, vilket skulle kunna vara en ytterligare orsak till det låga deltagandet. Vid avslutandet av undersökningen hade 91 personer påbörjat undersökningen. Av de 91 svarande besvarade 59 personer enkätens samtliga frågor. Andelen som påbörjade och avslutade undersökningen var därmed 65 procent. En anledning till varför cirka en tredjedel valde att inte avsluta undersökningen kan ha berott på att den är relativt lång och tidskrävande. Urvalet och det ringa antalet svarande är därmed undersökningens stora brist. Det begränsade urvalet medför en rad begränsningar för analysen. För det första går inte resultatet att generalisera till hela populationen. Vidare innebär det att svarsalternativ som saknar svarande har strukits i redovisningen av resultatet och att somliga svarskategorier har slagits samman. Detta betyder att information som 8 För deras deltagande vill jag tacka. 9 I bilaga 7.3. redovisas de svarandes födelseland. 11

15 hade varit intressant för analysen ej har kunnat samlas in vilket begränsar studiens detaljrikedom. Den huvudsakliga analysmetoden för tolkning av det insamlade materialet är användandet av tabellanalys. Korstabeller används för särskiljning av de individer som remitterar och de som inte gör det. Bivariat analys av denna typ tillåter oss undersöka korrelationen mellan olika variabler. I avsnitt 4.1 används denna typ av analys för att undersöka sambandet mellan demografiska och ekonomiska egenskaper hos urvalet och dess remitteringsbenägenhet. Med enbart bivariat analys är det inte möjligt att fastställa vilka faktorer som i realiteten påverkar en individs remitteringsbenägenhet. För att undersöka detta krävs multivariat analys och en regression enligt OLS utförs. I de efterföljande avsnitten beskrivs tendensen i det insamlade materialet i tabellform. Denna analys är univariat och används för beskriva urvalet och för att generera hypoteser om totalpopulationen. Vidare jämförs resultatet fortlöpande med andra internationella studier. 12

16 4 Resultat av undersökning I detta kapitel presenteras resultatet av undersökningen. Analysen bygger på den genom enkäten insamlade informationen. Svarande från fyra olika världsdelar och sjutton olika nationaliteter utgör svarsmaterialet. De största enskilda nationaliteterna utgörs av individer födda i Bosnien och Hercegovina och Iran följt av andra generationens invandrare av olika nationaliteter (tabell 1) 10. Som tidigare nämnt är stickprovet inte representativt för Sveriges utlandsfödda och senare generationers invandrare vilket bör beaktas vid läsning av detta kapitel. Tabell 1. Födelseregion Relativ andel svarande Antal svarande Afrika söder om Sahara 14.93% 10 Nordafrika och mellanöstern 17.91% 12 Europa (Sverige exkluderat) 26 Europa (Sverige inkluderat) 52.24% 35 Asien 14.93% 10 Totalt antal svarande (Sverige inkluderat) Vem remitterar? Remitteringsflöden har i den teoretiska och empiriska litteraturen om ämnet både analyserats utifrån makro- och mikroperspektiv. Med avseende på motiv till remitteringar dominerar dock mikroperspektivet. Rent altruistiska modeller och modeller som utgår ifrån det rena självintresset är vanliga likväl som modeller som innehåller element från de två särtyperna 11. Avsikten med detta avsnitt är dock inte att verifiera ovan nämnda teorier utan att beskriva vad som kännetecknar en typisk remittör utifrån demografisk och ekonomisk karakteristika. Tidigare studier har visat att remitteringsbeteende skiljer sig åt mellan könen. Orozco et al (2006) visar i en studie att kvinnor tenderar att remittera lägre belopp 10 Se bilaga 7.3 för respondenternas ursprung. 11 Se Salmones (2006) litteraturgenomgång för en fördjupning. 13

17 än män. Över tiden remitterar dock kvinnor mer pengar än män. Resultatet av enkäten skulle kunna vara förenligt med denna studie då den visar att män tenderar att remittera i större utsträckning än kvinnor. Sextioen procent av de svarande männen remitterar respektive femtio procent av de svarande kvinnorna (tabell 2) 12. Det Orozco et al undersöker är dock storleksordningen på de sända beloppen och andra studier ger skäl att tro att kvinnor utgör en betydande andel av världens remittörer och att de i somliga fall remitterar i större utsträckning än män 13. Tabell 2. Könsfördelning Fråga 4. Kön Remitterar Remitterar inte Antal svarande Man 61.11% 38.89% 36 Kvinna 50% 50% 34 Totalt antal svarande 70 Vidare är det rimligt att anta att en individs ålder påverkar dess remitteringsbenägenhet. För en individ i arbetsför ålder är det ekonomiska utrymmet för remitteringar sannolikt större än för en individ som till exempel studerar eller har gått i pension. Sett till åldersstrukturen bland de svenska remittörerna verkar denna hypotes stämma. I åldersgrupperna år, år och år remitterar mellan sextio procent och 67 procent av de tillfrågade. I åldersgruppen angav tjugo procent att de remitterar. På grund av att de svarande utslaget per grupp är för lågt (mellan 0-3 svar) för grupperna år, 20-24, år och gruppen 65+ är det dock omöjligt att bedöma huruvida denna tendens skulle kvarstå om fler hade besvarat enkäten (tabell 3). Det verkar dock högst rimligt att individer i arbetsför ålder remitterar i större utsträckning än individer som inte arbetar då inkomsten är kopplad till en individens möjlighet att remittera vilket bland diskuteras i Brinkberg och Engdahl (2006). Att inkomsten påverkar en individs benägenhet att remittera har även påvisats i flera internationella studier och ämnet diskuteras mer utförligt nedan (se bland annat Durand et al 1996 och Aydas et al 2004). 12 Av dem som har besvarat enkäten har mer än hälften någon gång remitterat och det finns skäl att tro de som har valt att besvara enkäten remitterar i större utsträckning än den genomsnittliga immigranten eftersom studien rimligtvis uppfattas som mer relevant för en individ som remitterar än en individ som inte gör det. 13 United Nations International Research and Training and Institute for the Advancement of Women (INSTRAW) uppmärksammar bland annat detta i en rapport den ökande feminiseringen av migrationen i världen och hur denna utveckling påverkar remitteringar (UN-INSTRAW 2006). 14

18 Tabell 3. Åldersprofil Fråga 3. Ålder Remitterar Remitterar inte Antal svarande år 20% 80% år 63.16% 36.84% år 60% 40% år 66.67% 33.33% % 60% 5 Totalt antal svarande 70 Tabell fyra antyder att utbildningsnivån påverkar en individs benägenhet att remittera. Av de svarande med högskoleutbildning anger 62 procent att de remitterar jämfört med 43 procent av de individer som har gått igenom en gymnasial utbildning. Att immigranter med högre utbildning remitterar i större utsträckning skulle kunna bero på flera olika orsaker. En möjlig förklaring är att det är lättare för högutbildade att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och likaså har större möjligheter att erhålla välbetalda arbeten (AMS 2007 och Nordin 2007) vilket ökar utrymmet för remitteringar. Tabell 4. Utbildningsnivå och remitteringsbenägenhet Fråga 5. Utbildningsnivå Remitterar Remitterar inte Antal svarande Gymnasial utbildning 42.86% 57.14% 21 Högskoleutbildning 61.7% 38.3% 47 Totalt antal svarande 68 Tidigare empiriska studier ger dock ett motstridigt svar om hur utbildningsnivån påverkar remitteringsbenägenheten. I en studie om mexikanska invandrare i USA av Durand (1996) påvisas att det finns ett positivt samband mellan en immigrants remitteringar och utbildningsnivån, erfarenheten på arbetsmarknaden i USA, längden på vistelsen och månadsinkomsten. Sambandet avtar dock för immigranter äldre än fyrtio år. Å andra sidan finner Russell (1986) i en sammanfattning av forskning om remitteringar att det inte finns något stöd för att en individ skulle vara mer benägen att remittera ju högre utbildning hon har. Istället finns stöd för motsatsen. En förklaring är att högutbildade immigranters sociala bakgrund ofta är sådan att de kvarvarande familjerna i ursprungslandet inte har något behov av ekonomiskt stöd. Även Amuedo-Dorantes et al (2004) finner stöd för att lågutbildade är mer benägna att remittera än högutbildade. Faini (2002, s 3) drar samma slutsats i en annan studie och tolkar resultatet som följer: 15

19 we interpret this result as indicating that skilled migrants tend to loosen their links with their home country, are more likely to bring their family to the host country and, therefore, have a lower propensity to remit. Resultatet ovan är således intressant och ger visst stöd till att högutbildade remitterar i större utsträckning än lågutbildade. Frågan är följaktligen om sambandet kvarstår vid ett större stickprov. Det insamlade datamaterialet angående de remitterandes familjesammansättning och antalet medlemmar i hushållet ger ingen entydig bild av vem som remitterar och vem som inte gör det. Utifrån svaren på frågorna 6 och 7 verkar det dock som att hushåll bestående av tre eller fler medlemmar tenderar att remittera i större utsträckning än hushåll med färre medlemmar 14. Likaså tenderar familjer med barn att remittera i större utsträckning än ensamhushåll (bilaga 7.5). Hur en immigranters sysselsättning påverkar dess remitteringsbenägenhet har uppmärksammats i flera internationella studier. Empiriskt stöd finns för att en immigrants ställning på arbetsmarknaden är en viktig faktor vid skattningar av remitteringsflöden 15. För att en individ skall remittera måste det utöver incitament att göra så även finnas ekonomiska medel för att det skall vara möjligt. Eftersom en individs ställning på arbetsmarknaden är knuten till dess disponibla inkomst kan således dessa två faktorer fungera som substitut vid förklaringar av remitteringsflöden. Durand (1996, s 259) konstaterar till exempel för latinamerikaner i USA att: Remitting and saving are likely the higher a migrant s monthly earnings and the more stable his job situation is ( ). Av enkätens svarande så uppger 62 procent av dem som arbetar heltid att de remitterar jämfört med 31 procent av dem som studerar vilket ger stöd till tesen om att inkomsten är kopplad till remitteringsbenägenheten. I övriga grupper är antalet svarande allt för lågt för att det skall vara möjligt att uttala sig om grupperna (fråga 8, bilaga 7.5). Angående de tillfrågades inkomst så stiger andelen remittörer i takt med inkomsten. Av dem som har en disponibel månadsinkomst mellan sek så remitterar 41 procent jämfört med 80 procent dem som har en inkomst mellan och sek (tabell 5). 14 Fråga 6. Hur många personer tillhör ditt hushåll? Fråga 7. Med vem delar du bostad? 15 Se till exempel Russell (1986) och Perez-Lopez (1998) 16

20 Tabell 5. Inkomst och remitteringsbenägenhet Fråga 9. Disponibel månadsinkomst Remitterar Remitterar inte Antal svarande kr 41.18% 58.82% kr 60.87% 39.13% kr 56.25% 43.75% kr 80% 20% kr 33.33% 66.67% kr 0% 100% 1 Totalt antal svarande 70 En immigrants benägenhet att remittera påverkas troligtvis även av immigrationsorsaken, likaså ursprungslandet. Tyvärr hade ett större antal svarande krävts för att säkerställa skillnader mellan immigranter av olika nationalitet och immigrationsorsak. Vi kan dock konstatera att av dem som kom till Sverige som flyktingar remitterar hela sjutio procent jämfört med 29 procent av de immigranter som kom till Sverige med sina föräldrar (fråga 10, bilaga 7.5). Tidpunkten för invandringen till Sverige kan även antas påverka en immigrants remitteringsbenägenhet. Empiriskt stöd finns för att en individs remitteringsmönster följer mönstret av ett upp och nervänt U. Amuedo- Dorantez och Pozo (2006, s 60) finner till exempel att för mexikanska immigranter att remitteringarna ökar först när deras: U.S. experiences lengthen consistent with the notion that, as migrants adapt to their host communities and migration costs are eventually paid off, they are able to remit more back to their families and friends in Mexico. Nonetheless, migrants remittances eventually weaken with the passage of time, most likely as a by-product of their assimilation to the host country. Tendensen i svarsmaterialet ger dock ingen entydig bild av hur situationen ser ut i Sverige. Av de svarande invandrade över sjutio procent till Sverige under och 1990-talet. Av dem som immigrerade mellan åren 1980 och 1989 så angav 55 procent att de remitterar jämfört med 68 procent av dem som invandrade under 1990-talet. De som anlände under 2000-talet remitterar i enligt med hypotesen om det upp och nervända u:et i mindre utsträckning än de som anlände under talet. Dock remitterar de som invandrade under 1970-talet i högre utsträckning än någon annan grupp (se figur 5). Antalet svarande är dock få vilket medför att större urval möjligtvis skulle uppvisa en annan tendens (fråga 11, bilaga 7.5). 17

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi

EUROSTUDENT V. En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi En kort inblick i studenternas ekonomi EUROSTUDENT V En kort inblick i studenternas ekonomi - EUROSTUDENT V Universitets- och högskolerådet 2015 Avdelningen

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser

Rapport till Finanspolitiska rådet 2016/1. Flyktinginvandring. Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Rapport till Finanspolitiska rådet 216/1 Flyktinginvandring Sysselsättning, förvärvsinkomster och offentliga finanser Lina Aldén och Mats Hammarstedt Institutionen för nationalekonomi och statistik, Linnéuniversitetet

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen

Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Rör det sig i toppen? Platsbyten i förmögenhetsrangordningen Stefan Hochguertel och Henry Ohlsson Stefan Hochguertel är Associate Professor vid VU University, Amsterdam, och affilierad till Uppsala Center

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. Förord Detta diskussionsunderlag är framtaget av Samhällsmedicin, en förvaltning inom Centrum för kunskapsstyrning inom Region Gävleborg, med syfte att vara en del av uppföljningen till rapporten Med utländska

Läs mer

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman

Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden. Berndt Öhman Två kriser en analys av den aktuella arbetsmarknaden Berndt Öhman Varsel per kvartal 1992-2010 70 60 50 40 30 20 10 0 Varsel Den internationella krisen 2007- Sverige hösten 2008 ökade varsel En arbetsmarknad

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?

Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden? Yves Zenou, Olof Åslund, John Östh Ekonomisk Debatt, Nr. 6, Oktober 2006 2 Bostadssegregationen och arbetsmarknaden Sverige och övriga

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010

Invandringen sjönk och antalet utvandrade ökade under 2010 utvandrade ökade under 2010 Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit mycket hög. Under 2010 sj önk dock invandringen något, totalt invandrade 98 801 personer, 46 163 kvinnor och 52 638

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på:

Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Vilka betydelse har invandringen sedan 50-talet haft på: Befolkningen? Arbetsutbudet? Tillväxten? De offentliga finanserna? Skattekvot? Det finansiella sparande? Invandring är i traditionell ekonomisk

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Hotell- och restaurangbranschen

Hotell- och restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen en jobbmotor för utlandsfödda Innehållsförteckning 15 Förord 18 Inledning 19 Statistiken 10 Utlandsfödda i hotell- och restaurangbranschen 14 Anställda 16 Företagare 18

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer

Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer 2011-2020 Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer Prognos 2011-2020 2012:4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Statistiska undersökningar - ett litet dokument

Statistiska undersökningar - ett litet dokument Statistiska undersökningar - ett litet dokument Olle the Greatest Donnergymnasiet, Sverige 28 december 2003 Innehåll 1 Olika moment 2 1.1 Förundersökning........................... 2 1.2 Datainsamling............................

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009 Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009 Telefonintervjuer med mottagare av ÅB09 (normal-åb). Februari-mars 2009. Christer Nordh/2009-06-15 1 Bakgrund och syfte PPM och Försäkringskassan

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO Pensionsmyndigheten Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare 2012 2012-05-03 Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO Bearbetad av Christer Nordh/Pensionsmyndigheten 1 Bakgrund och

Läs mer

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Tidningsprenumeration bland invandrare

Tidningsprenumeration bland invandrare INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003

Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 Rapport till Ekobrottsmyndigheten undersökning i Sverige oktober/november 2003 IMRI AB, International Market Research Institute har på uppdrag av Ekobrottsmyndigheten under oktober och november månad intervjuat

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

ME01 ledarskap, tillit och motivation

ME01 ledarskap, tillit och motivation FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och

Läs mer

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll

Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013. Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar 2012 2013. Kronor per hushåll JO 42 SM 1501 Jordbrukarhushållens inkomster 2013 Incomes of agricultural households 2013 I korta drag Jordbrukarhushållens inkomster ökade 2013 Jordbrukarhushållens genomsnittliga hushållsinkomst efter

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Företag som satsar på design är mer lönsamma

Företag som satsar på design är mer lönsamma 1 Ny analys från Teknikföretagen visar Företag som satsar på design är mer lönsamma Ett konsekvent investerande i design är rejält lönsamt, även på lång sikt. Skillnaden i lönsamhet mellan företag som

Läs mer

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers Föreläsning 10, del 1: och outliers Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 19 september 2014-1 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: - 2 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: Kursen är för

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Studenternas ekonomiska situation

Studenternas ekonomiska situation Studenternas ekonomiska situation En undersökning av Stockholms universitets studenters ekonomiska situation, sammanställd av Stockholms universitets studentkår 19 mars 2010 2010 Stockholms universitets

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen och UCLS Uppsala universitet UCLS lönebildningskonferens

Läs mer

Sparkontoundersökning

Sparkontoundersökning Sparkontoundersökning 2017 Ur rapporten: Stora skillnader i storleken på lättillgänglig hushållsbuffert bland svenska hushåll. Nästan hälften sparar regelbundet till något specifikt de planerar att köpa

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer