Remissvar till Post- och Telestyrelsens rapport Affärsmöjligheter

Transkript

1 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet Dnr juniks25 till Post- och Telestyrelsens rapport Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Post- och Telestyrelsen har i sin rapport Affärsmöjligheter med bredbandskanalisation inbjudit ett antal kommuner och andra organisationer att lämna sina synpunkter på rapporten. En kort sammanfattning bifogas. Luleå kommun har valt att tillsammans med IT Norrbotten och kommunerna Arvidsjaur, Haparanda, Kiruna samt Piteå, lämna ett gemensamt yttrande på Post- och telestyrelsens rapport. Förslag till gemensamt yttrande IT Norrbotten har samordnat bredbandsutbyggnaden för kommunerna i Norrbotten under åren Vi förvaltar och utvecklar det öppna länsgemensamma fiberbaserade höghastighetsnätet i Norrbotten. Företaget ägs av samtliga 14 kommuner i Norrbotten och Norrbottens läns landsting. Vi verkar i de mest glesbefolkade delarna i Europa och lämnar våra synpunkter utifrån ett stads- och glesbygdsperspektiv. Bakgrund Utgångspunkten för regeringens bredbandsstrategi är att investeringar i IT och bredband är positiva för samhällsutvecklingen och att bredband ökar företagens konkurrenskraft, kunskapsnivån hos befolkningen och servicenivån till medborgarna. Tillgång till bredband främjar regional utveckling och bidrar till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i hela landet.

2 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet juniks25b Vi instämmer helt med ovanstående ställningstagande, vilket även återspeglas i Norrbottens regionala utvecklingsstrategi (RUS) varav IT/bredband är ett prioriterat område. Inom ramen för det prioriterade området kommer vi i Norrbotten att utveckla en regional digital agenda. Detta medför att vi stödjer Bredbandsforumets förslag på kommunala bredbandsstrategier. I detta remissvar koncentrerar vi oss på frågan kring kanalisation och samutnyttjande. Avsnitt 5. Vilka modeller skulle kunna möjliggöra fler kanalisationsaffärer? Avsnitt 5.1 En neutral part som investerar långsiktigt Utredningsförslag: En neutral part bekostar samförläggning av tomrör för bredband vid nedläggning av annan infrastuktur. : Infrastructure Clearing House ICH Rörande den affärsmässiga lönsamheten så måste skillnader i geografi, befolkning och marknad beaktas. Förutsättningar i storstad, småstad och glesbygd är vitt skilda. Lösningen ICH tangerar också affärslösningen under punkten 5.3 Kommersiell uthyrning på neutrala villkor. Båda modellerna bygger på ytterligare aktörer i bredbandsaffärens vertikala led. Den kommersiella efterfrågan torde vara betydligt mindre i vissa delar av landet och likaledes måste den affärsmässiga risken i ICH modellen variera kraftigt av samma orsaker. Vi ställer oss frågande till hela konceptet för ett ICH överhuvudtaget med tanke på dess komplexitet, användbarhet av gammal kanalisation, risker samt tveksamheter kring affärsmodell, m.m. Vi ställer oss även tveksamma till om det finns en efterfrågan av tjänsten på marknaden överhuvudtaget. Vi anser däremot att krafterna och resurserna borde inriktas på att effektivisera och förenkla modellen för samförläggning (vid grävning) och sambyggnad (i ledningar ovan jord).

3 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet Avsnitt 5.2 Sambyggnad i luftledningar juniks25c Utredningsförslag Sambyggnad med luftledningar i det s.k. mellanspänningsnätet för kraftöverföring. Luftkanalisation är en engångskanalisation dvs. beläggningsgraden i kanalisationen är 100 % och kan inte fyllas på med ytterligare fiber. Behövs ytterligare kanalisation måste nya luftledningar sambyggas. Affärsmöjlighet och konkurrens främjas istället av uthyrning av svartfiber. Vid luftburen samförläggning finns alltid risken att energibolagen på sikt kan komma att konvertera luftburen anläggning till markbunden med nya investeringskostnader som följd. Utredningen pekar på att vi i Norrbotten i viss utsträckning använt luftledningsnätet i mellanspänningsområdet för bredbandskanalisation samt att orsaken till detta har varit svårframkomligheten och kostnaden för markförläggning av kanalisation. Vad det gäller vårt regionala fiberbaserade bredbandsnät så är ca 70 procent luftledning. Vi vill här påpeka att den främsta anledningen till att vi nyttjade Vattenfalls och lokala energibolagens luftledningsnät var följande: A. Lägre kostnader för förläggning i luftledning i förhållande till markförläggning. B. Geologiska orsaker. Under ca 6 månaders tid har vi tjäle i jorden, vilket i praktiken hindrar grävarbete. I t.ex. Kiruna kommun är den möjliga grävningsperioden ca 4 månader, juni-sept. Vad det gäller förläggning i luftledning så kan detta göras under årets samtliga månader. C. Luftledningsnäten var stabila och inga fysiska eller geografiska förändringar hade gjorts eller var planerade. D. Att en investering av luftburen fiberinfrastruktur skulle vara framtidssäker.

4 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet juniks25d Vi kan konstatera att sambyggnad med luftledningar i de så kallade mellanspänningsnätet för kraftöverföring är en bra teknik och som medfört minskade etableringskostnader för fiberinfrastrukturen. Dock har det visat sig att användandet av luftledningsnät har varit en problematisk investering för Norrbottens kommuner samt IT Norrbotten. I samband med bl.a. stormen Gudrun så krävde politiska företrädare att elnäten skulle säkras. Detta har medfört att t.ex. Vattenfall säkrar sina elnät genom omflyttningar, nedgrävning av luftkanalisation m.m. där kommunerna tvingas följa efter avseende fiberkanalisationen, dvs. ökade kostnader. Statliga åtgärder avseende elnätsförsörjningen påverkar direkt kommunikationsmarknaden dvs. fiberlösningar. Vattenfalls åtgärder har en bristande tidsplanering, ständiga omplaneringar som innebär svårigheter för kommunerna (inklusive IT Norrbotten) att budgetera och finansiera omstruktureringarna. Ovanstående extrakostnader ökar svårigheterna för kommunerna att satsa på ny bredbandsinfrastruktur och uppfylla regeringens mål avseende den digitala agendan. För närvarande planerar Vattenfall ca 30 nya åtgärder (nedgrävning av sträckor, omflyttning av luftledning m.m. som påverkar Norrbottens kommuner). Vi avråder starkt att nyttja luftledningsnät om det ingående avtalet inte har en regleringsklausul som innebär att förändringar i elnätsleverantörens luftledningsstruktur inte skall drabba kommunikationsleverantörens fiberinfrastruktur. Vi erbjuder oss från IT Norrbotten och våra kommuner att delta i en utredning/förslagsgrupp för att finna en lösning på ovanstående problematik. Avsnitt 5.3 Kommersiell uthyrning på neutrala villkor Se remissvar under punkt 5.1

5 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet juniks25e Avsnitt 5.4 Privat bolag bygger plattform på kommersiella grunder Samråd sker redan idag på den lokala marknaden, dvs. kommunerna med berörda infrastrukturbyggare, vilket är ett naturligt led för att sänka investeringskostnader. Förutsättningar för kommersiella aktörer inom denna nisch är avhängigt volymen på den lokala infrastrukturmarknaden. Dock vill vi här påpeka att även om kommunerna verkar inom detta område och initierar möten avseende samförläggning, så måste det finnas ett krav på att stora privata infrastrukturbyggare deltar vid sådana aktiviteter. Våra erfarenheter är att en marknadsledande aktör inte deltar på denna typ av möten då man inte vill att andra infrastrukturbyggare skall nyttja deras kanalisation eller samförläggningsmöjlighet. Då måste vi ju givetvis ställa oss frågan. Hur når vi maximalt resursutnyttjande då en viss marknadsledande aktör inte vill dela med sig av sin grundinfrastruktur dvs. kanalisation och inte heller agerar för samförläggning? För att nå ett maximalt resursutnyttjande för t.ex. samförläggning, så måste även strukturen för statens bredbandsatsningar avseende ekonomiska medel ha en längre tidshorisont. I bredbandsforums arbetsgrupp Sambandsgruppen föreslås ett femårigt bredbandsstöd till bl.a. utbyggnad av bredband till landsbygd. Detta skulle innebära att grävinsatser, kanalisation, fiberinfrastruktur skulle kunna tidplaneras med andra infrastrukturinsatser såsom vatten, avlopp och el under en längre tidsperiod med ökad effektivitet och systematik som följd. Avsnitt 5.5 Befintliga IT-plattformer vidareutvecklas Utredningsförslag Skapa en marknadsplats för kanalisation genom att utveckla befintliga plattformar.

6 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet juniks25f Utveckling av befintliga system som innebär förändring av systemets ursprungliga syfte bör göras med eftertanke. Utvecklingskostnader och förvaltningskostnader måste ställas i relation till den funktionalitet som kan uppnås i ett modifierat men än dock gammalt system. Ytterligare frågeställningar att beakta är säkerhetsaspekter ur ett affärs- och konkurrensperspektiv. Då vi ifrågasätter behovet av en affärsmodell för bredbandskanalisation, ifrågasätter vi överhuvudtaget behovet av ett system för hantering av kanalisationsaffärer. De eventuella affärer som uppkommer kan hanteras manuellt mellan respektive parter. Arbets- och personalutskottet Tomas Sundström, VD Lunet AB föredrar ärendet. Proposition Ordföranden ställer beredningsförslaget under proposition och finner att arbets- och personalutskottet bifaller förslaget. Arbets- och personalutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar lämna remissvar till Post- och Telestyrelsen enligt redovisat förslag. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Kommunstyrelsen Yvonne Stålnacke (S) och Anders Josefsson (M) yrkar bifall till arbets- och personalutskottets förslag.

7 Kommunstyrelsen Arbets- och personalutskottet juniks25g Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar lämna remissvar till Post- och Telestyrelsen enligt redovisat förslag. Beslutsexpediering Näringsdepartementet, Lunet, IT Norrbotten