Svenska Rovdjursföreningen om förvaltningsmärkning
|
|
- Lina Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Viltskadecenter Inga Ängsteg Grimsö Forskningsstation Riddarhyttan Svenska Rovdjursföreningen om förvaltningsmärkning Senska Rovdjursföreningen (SRF) har mottagit Viltskadecenters (VSC) dokument som belyser de viktigaste aspekterna på märkning av stora rovdjur i förvaltningssyfte, främst varg daterad , samt komplettering därtill. Vi tolkar VSC:s uppdrag samt remissförfarandet så att våra synpunkter önskas på vad vi anser om förvaltningsmärkning över huvud taget, vilka skäl som kan anses vara giltiga härför och vilka för- och nackdelar som finns med märkning i sådant syfte. Vi begränsar oss till att ge synpunkter enbart beträffande förvaltningsmärkning av arten varg. 1) Allmänna synpunkter på förvaltningsmärkning Rent allmänt anser SRF att förvaltningsmärkning av stora rovdjur i allmänhet och varg i synnerhet bör användas ytterst sparsamt, samt att förfarandet bör fasas ut på sikt. Vi kan inte se en omedelbar koppling mellan förvaltningsmärkning och minskade konflikter. Dessutom är det dyrbart, etiskt tveksamt och kan på sikt leda till en situation med ständiga krav på märkning som om detta vore normalfallet. Märkning bör endast ske i undantagsfall, tillfälligtvis och motiveras av starka skäl, samt beslutas av Naturvårdsverket. Märkning skall endast kunna ske på uppdrag av myndighet och inte av privata uppdragsgivare. Dessutom bör förvaltningsmärkning kopplas till en omfattande bevakning av märkta djur. Sekretess Eftersom vargen är en så kontroversiell art menar vi att det är synnerligen angeläget att överväga vilka sekretessaspekter som bör iakttas i samband med en eventuell förvaltningsmärkning av varg. Detta på grund av att pejlingsdata kan missbrukas för brottsliga syften. I brist på annan adekvat benämning kallar vi fortsättningsvis all information om vargars positionering via sändare för pejlingsdata, även om informationen numera mestadels tankas hem via datorer. Som högsta ansvarig myndighet för förvaltningen bör Naturvårdsverket göra en översyn av vilka sekretessaspekter som bör gälla och utforma tydliga rutiner för pejling och rapportering om förvaltningsmärkta djur. Det är också viktigt att tänka på vilken typ av information som skall delges vem över huvud taget när det gäller varg. Vi ser det som viktigt att Naturvårdsverket är den myndighet som anger de allmänna riktlinjerna för en eventuell förvaltningsmärkning av varg. SVENSKA ROVDJURSFÖRENINGEN tel/fax: , tel Box 144 e-post: info@rovdjur.se S LEKSAND org.nr bankgiro: , postgiro:
2 Pejlingsdata bör vara strängt sekretessbelagda och förbehållas en strängt begränsad krets av personer, som lyder under någon form av myndighetsansvar och sekretessplikt. Att företrädare för näringar, som kan ha intresse av att skjuta varg som uppehåller sig i närheten av tamdjur får tillgång till pejlingsdata ser vi som uteslutet. Att rapportering skall ske under yngelperioden ser vi också som uteslutet av andra skäl än sådana som syftar till att sätta in eventuell bevakning av lyorna och valparna under den tid de är som mest sårbara. Inte bara information om rendez-vous platser och lyor är dock strategiskt känslig när det gäller varg. Det kan även finnas anledning att begränsa mer exakta uppgifter om vargarnas positioner vid olika tidpunkter, liksom uppgifter som röjer djurens invanda rörelsemönster inom reviren. I fallet med rovfåglar tillämpar tex Länsstyrelserna sträng sekretess när det gäller örnbon och det borde vara en lika stor självklarhet när det gäller vargars mer exakta positionering överhuvud taget. Information om bon och lyor omfattas av Sekretesslagen, men det kan finnas anledning att stationära vargars mer exakta positioner inom reviren även bör göra det. Se vidare under avsnitt 4) och avsnitt 7). 2) Konsekvenser av, samt för- och nackdelar med förvaltningsmärkning I slutet av VSC:s dokument tar man upp för- och nackdelar med förvaltningsmärkning, vilka vi funnit anledning att kommentera redan inledningsvis. Av de uppgivna nackdelarna med förvaltningsmärkning av varg menar vi att samtliga är adekvata. Vi instämmer i de nordamerikanska vargforskarnas invändningar mot förvaltningsmärkning och menar dessutom att det inte kan bli en vana att märka vargar, vilket människor sedan kan komma att betrakta som en rättighet. Det blir dyrt och ger mycket egendomliga signaler som verkar i motsatt riktning mot de åtgärder som syftar till att vargstammen på sikt skall bli en naturlig del av den svenska faunan. Att ge signaler om att människan måste ha sådan kontroll över vargstammen att man märker varje flock eller till och med en majoritet av djuren är kontraproduktivt och antyder att varg utgör en så allvarlig risk att mer eller mindre total kontroll är nödvändig. En alltför generös förvaltningsmärkning kan högst sannolikt, precis som VSC förutser, leda till ökade krav på rapportering, avlivning och ersättningar, vilket icke är önskvärt. Konsekvensen kan lätt bli att vargar verkligen uppfattas som svårhanterliga djur som till varje pris måste bevakas varje ögonblick för att undvika skador på tamdjur vilket i sin tur kan ge upphov till krav, som för vilken annan djurart eller annan typ av olägenhet eller risk som helst skulle te sig orimliga. 3) Syften med förvaltningsmärkning VSC uppger ett antal möjliga syften för förvaltningsmärkning som vi kommenterar nedan. 3.1) Förvaltningsmärkning som förebyggande åtgärd Det står inte helt klart för oss på vilket sätt märkning kan fungera som förebyggande åtgärd så till vida att man skulle kunna undvika angrepp på tamdjur? Är avsikten att man flyttar eller bevakar tamdjuren mer intensivt om man via radiopejling kan upptäcka att en märkt vargindivid befinner sig i närhet av tamdjur i fäboddriften? I enstaka fall om särskilt besvärliga situationer uppstår skulle vi kunna tänka oss detta som en möjlighet, men rent generellt tror vi det inte kan vara en hållbar metod på sikt och som kan tillämpas i någon större omfattning. Information om märkta individer kan onekligen ge en viss möjlighet till beredskap för tillämpning av 28, samt kan även ge upphov till krav på ekonomisk kompensation för extra bevakning. En förvaltningsmärkning som skulle syfta till att näringsidkare kan utöva en mer eller mindre total kontroll över rovdjur med hjälp av pejling ser vi som ytterst oönskad. Istället måsta andra typer av förebyggande åtgärder och anpassningar göras från näringarnas sida. 2
3 3.2) Förvaltningsmärkning för att kunna tillhandahålla tjänsten vargtelefon Enligt en utvärdering av vargtelefoner som presenteras i VSCs årsrapport 2001/2002 tycks telefonerna ha en viss preventiv effekt på vargangrepp på hundar. Utvärderingen är dock gjord på ett relativt begränsat underlag (34 angrepp i 7 vargrevir under 4 jaktsäsonger), och resultaten i form av färre angrepp i de revir där vargtelefon varit i bruk, har ej kunnat säkerställas statistiskt (Håkan Sand, Jens Karlsson, muntligt 2004). Den preventiva effekten är givetvis av stor betydelse för huruvida det finns skäl att ha vargtelefoner eller inte, varför det är av intresse att fortsatt följa de preventiva effekterna av vargtelefoner. Om denna efterhand visar sig vara ringa kan vargtelefonerna istället ge en bedräglig känsla av säkerhet och sålunda motverka sitt syfte. Som SRF ser det kan det finnas skäl till att tillhandahålla vargtelefoner för att minska osäkerheten och öka acceptansen för varg hos jägarkåren som jagar i vargrevir där forskningen inte märker vargar. Behovet av vargtelefoner måste dock vägas mot såväl risker för vargarna som behov av fler och kompletterande åtgärder när det gäller att minska risker för jakthundar i vargrevir. Det finns följaktligen framförallt två skäl till att man bör vara restriktiv med vargtelefoner, det ena är risken för illegal jakt och det andra är att förekomst av vargtelefoner inte får ses som den enda åtgärd som kan och bör vidtas för att minska riskerna för jakthundar. Alla andra till buds stående anpassningar och förebyggande åtgärder bör tillämpas och utvecklas samtidigt med vargtelefonerna, som kan finnas i en övergångsfas, men bör fasas ut på sikt. Risk för illegal jakt Hur frekvent och i vilken utsträckning vargtelefoner bör tillhandahållas måste alltså, enligt vår mening, vägas mot den risk vargtelefonen utgör för att underlätta illegal jakt på varg. SRF menar att man inte kan bortse från att uppgifterna från vargtelefonerna utgör en första grovkalibrering av vargarnas position och därmed självklart kan användas för illegala syften av kriminella element i och utanför jägarkåren. Eftersom mycket tyder på att omfattningen av illegal jakt på varg ökat i oacceptabel omfattning under senare år (särskilt i Dalarna) menar vi att detta är ett så pass allvarligt problem att man inte kan bortse från att vargtelefonerna här kan spela en negativ roll. Därför bör denna aspekt noga vägas in på så vis att vargtelefoner inte utgör en självklar rättighet för jägarkåren utan behovsprövas. Dessutom bör telefonen stängas av om det finns tecken på illegal jakt på varg i ett område med telefon för att tydliggöra en koppling mellan jaktbrott och avsaknad av vargtelefoner. Själva pejlingen bör endast utföras av länsstyrelsepersonal och de exakta uppgifterna vara sekretessbelagda. Andra åtgärder som bör prövas parallellt med vargtelefoner Det är mycket viktigt att följa upp och utvärdera effekterna av vargtelefoner, dels som preventiv åtgärd och dels hur de inverkar på attityder. Dessa effekter bör sedan vägas mot effekterna av andra, kompletterande åtgärder. I sammanhanget är det av intresse att väga in slutresultaten från den pågående forskningen som syftar till att undersöka om jakthundar aktivt söker upp vargar och i så fall kan göras vargrena. Om detta visar sig vara en vanlig företeelse och hundar kan göras vargrena, bör det utformas som ett krav för hundförare i vargrevir. Om hundar aktivt söker upp vargar torde detta i sig innebära ett problem även rent juridiskt eftersom viltet, enligt Jaktlagens 5, inte får ofredas och heller inte förföljas annat än vid jakt och jakt på varg rent generellt inte är tillåtet. Jägarna måste acceptera att utvecklingen av löshundsjakt i Sverige bygger på en i allt väsentligt onormal faunasituation med en tidigare avsaknad av stora rovdjur. Demokratiska beslut finns att Sverige åter skall ha stora rovdjur och jägarkårens centrala förespråkare säger sig, i policies och annat, acceptera detta. Därför måste detta även innebära att jägarna är inställda på att successivt vänja sig vid den nya situationen och även själva anpassa jakten därefter. Det är tex ingen omöjlighet att jaga med hund i band vid vissa typer av jakt och sådan jakt bör övervägas och tillämpas vid varje tillfälle det överhuvudtaget är möjligt. Jaktens utövande bör successivt anpassas från en situation utan stora rovdjur i skogarna till en situation med stora rovdjur, varför behovet av vargtelefoner på sikt torde minska. 3
4 Eftersom förvaltningsmärkning och pejling för uppgifter till vargtelefon är dyrbart och jägarorganisationerna erhåller betydande belopp av staten via den sk. Viltvårdsfonden (i storleksordningen 50 miljoner kronor) bör alla kostnader som är förknippade med vargtelefoner debiteras jägarkåren från viltvårdsanslaget. Det är inte rimligt att utgifter för vargtelefoner skall tas från andra statliga medel som går till förvaltningen. Ett sådant förfarande skulle även ge incitament till att tillämpa andra metoder än enbart vargtelefoner, som rovdjursanpassad jakt till exempel. 3.3) Förvaltningsmärkning för att ha kontroll på särskilda problemindivider som inte kan avlivas direkt. Avsikten här förefaller vara att via märkningen lättare kunna identifiera huruvida en problemindivid är av särskilt genetiskt värde, eftersom sådana individer i förekommande fall inte bör avlivas. Eftersom vargstammen är extremt genetiskt sårbar i nuläget och det är av högsta prioritet att inte avliva särskilt värdefulla djur, ser vi detta som ett lovvärt syfte, men det kan eventuellt finnas svårigheter med hur många vargar som måste märkas för att kunna uppnå detta syfte? Själva syftet verkar innebära att väldigt många vargar måste märkas och DNA-testas, såvida man inte har möjlighet att särskilja och märka enbart just särskilt genetiskt, värdefulla individer. Problemet är väl att identifiera och urskilja just dessa för märkning, vad vi förstår. Se även avsnitt 3.4) nedan. 3.4) Förvaltningsmärkning för att skydda genetiskt viktiga vargindivider Om tanken med detta är att det är lättare att bevaka vargar som är märkta ser vi det som ett av de mest adekvata skälen för förvaltningsmärkning. I fallet med Laponiavargen tycks märkningen och den därtill kopplade intensiva bevakningen ha förlängt vargens livslängd i renbetesområdet. Det kan dock inte uteslutas att det faktum att även renskötare hade tillgång till alla pejlingsdata om vargen (enligt Länsstyrelsen Norrbottens märkningspolicy) kan ha medverkat till att vargen trots märkning och bevakning ändå försvann under vårvintern när pejlingspersonalen var ledig över helgen. Se vidare under avsnitt 9) om förvaltningsmärkning i renbetesområdet. I de fall man misstänker att vissa vargindivider (såväl i, som utanför renbetesområdet) är särskilt genetiskt värdefulla är det en fullt rimlig säkerhets- och övervakningsåtgärd att förvaltningsmärka dessa. Svårigheten ligger väl i, som antytts ovan, att fånga upp just dessa individer, särskilt om de befinner sig längre söderut, utan att för den skull behöva märka alla vargar. Det finns dock starka skäl för att just dessa individer bör förvaltningsmärkas, samt även ha extra intensiv bevakning så gott som kontinuerligt. 3.5) Förvaltningsmärkning för att få kunskap om vargrevirens utbredning och kärnområden. Syftet skulle, enligt VSC, bl.a vara att beräkna jaktuttag i relation till vargarnas predation, vilket vi känner oss tveksamma till. Att det finns ett etablerat vargrevir i ett område torde vara allmänt känt även om ingen varg är märkt och sålunda kan predationen uppskattas ungefärligt på basis av redan tillgängliga forskningsuppgifter om vargars predationsuttag. Se även under punkt 3.6). 3.6) Förvaltningsmärkning för att underlätta uppskattningar av vargstammens storlek. Innan vargstammen hunnit växa till sig kan det eventuellt finnas anledning att ha något alfadjur märkt i nya revir för att översiktligt att kunna följa utvecklingen av såväl vargstammen som av enskilda revir, och deras respektive utbredning. Syftet skulle i så fall primärt vara bevarandebiologiskt. Vargstammen är i dagsläget hårt inavlad och inavelsgraden tilltar i ett läge där allt dessutom tyder på att stammen i praktiken är starkt isolerad från de finsk-ryska vargarna. I detta läge kan det vara strategiskt viktigt att känna till vargarnas inbördes släktskap så väl som hur tillväxten i stammen framskrider. Syftet skulle i sammanhanget även kunna vara att bevaka och skydda vargpar i nya revir, samt inhämta information som kan ligga till underlag för rekommendationer om stängsling. Som en bieffekt kan märkning också underlätta uppskattningar av den illegala jakten. 4
5 4) Ansvar, uppföljning och insamlande av data Ansvar NVs förslag i åtgärdsprogrammet för varg att VSC ansvarar för tillstånd och utförande av själva märkningen är bra Förslaget (även detta NVs i åtgärdsprogram) att Länsstyrelserna ansvarar för, planlägger och följer upp förvaltningsmärkningen är bra, men SRF anser bestämt att Naturvårdsverket skall vara beslutsfattande instans om förvaltningsmärkning skall ske och i så fall vilka djur som skall förvaltningsmärkas. För varg ser vi det som en nödvändighet. Naturvårdsverket kan på så vis ha en översikt på nationell nivå över antal förvaltningsmärkta djur och göra rimliga avvägningar mellan önskemål och andra viktiga aspekter om huruvida märkning är lämplig eller inte. Länsstyrelserna bör alltså, enligt SRFs mening, göra motiverade ansökningar till Naturvårdsverket om behov/önskemål av förvaltningsmärkning finns i ett län. Rapportering om märkta individer Rapportering om märkta individer måste kontinuerligt ske till ett antal aktörer enligt VSCs underlag. Exakt vilken typ av rapportering som avses, och till vem, framgår dock inte. Vi tillåter oss därför att spekulera och menar att all form av rapportering om eventuellt förvaltningsmärkta djur bör vara av väsensskilt slag beroende på vilka aktörer det gäller. Myndigheter, liksom forskningsprojekten bör givetvis ha full tillgång till information om pejlingsdata, men behörighet bör i respektive fall begränsas till ett fåtal personer som omfattas av sekretessansvar. Information om förvaltningsmärkta djur till övriga aktörer måste vara av betydligt mer selektiv karaktär av skäl som relaterar till risker för vargarna. Vad som avses med berörda organisationer är något oklart, men SRF tar avstånd från att någon annan information än högst översiktlig sådan tillhandahålls andra än myndighetspersoner, annat än i undantagsfall. Med undantagsfall avser vi sådant som kan ha med extraordinära händelser av olika slag att göra och som i så fall bör delges representanter i fältgrupperna. Att tillhandahålla en högst allmän rapportering om vargarna och deras liv och leverne i reviren, finner vi befogat, men närmare pejlingsdata och rörelsemönster bör inte delges personer utanför ansvarig myndighet. Vargtelefonerna utgör ju här ett undantag, men bör enligt vår mening fasas ut på sikt. Se vidare avsnitt 7). 5) Handlingsplan Att Länsstyrelserna i förväg upprättar handlingsplaner för att ha en handlingsberedskap inför eventuell förvaltningsmärkning förefaller bra. Av planen bör viktiga aspekter på hantering och uppföljning av märkningen som framkommer av detta remissförfarande tas med, som t.ex. restriktivitet med märkning, etik, sekretess mm. 6) Kostnader När det gäller olika typer av sändare verkar det rimligt att i olika fall göra en bedömning vilken typ som är mest kostnadseffektiv med hänsyn till syftet för märkningen dock menar vi att säkerhets- och djurskyddsaspekter måste väga tungt i valet av sändare. Lång livslängd och låg vikt är också något vi ser som önskvärt. Att positionerna anges på hemsida innebär också att sådana hemsidor måste skyddas för dataintrång och att endast ett fåtal personer bör ha tillgång till denna information. Vi ser det som uteslutet att förvaltningen använder sändare som det kan finnas anledning att tro att privatpersoner kan använda för att positionera varg. Om en sändartyp som används visar sig kunna användas på detta sätt bör de omedelbart tas ur bruk och eventuellt ersättas om så befinns nödvändigt. Märkningskostnader SRF konstaterar att det är betydliga kostnader förenade med att märka en varg, drygt 120,000 kr per djur inklusive moms. Detta är ytterligare en anledning att vara ytterst restriktiv med att märka rovdjur av rena förvaltningsskäl. I de fall någon avnämare annat än myndigheter och näringsutövares får 5
6 önskemål om märkning för egna syften beviljade bör samtliga kostnader påföras denne. Att påföra förvaltningen av de stora rovdjuren mycket stora kostnader på grund av en omfattande förvaltningsmärkning, som tas av skattemedel, ter sig inte gångbart och kan sannolikt även påverka opinionen negativt. 7) Uppföljning och vidareförmedling av märkta individer Att Länsstyrelserna är huvudman och ansvarar för de märkta djuren är bra. Vi ställer oss dock tveksamma till att annan personal än myndighetspersonal/personer som arbetar under myndighets ansvar utför de delar av det operativa arbetet som är kopplat till själva pejlingen och vargarnas exakta positioner och rörelsemönster. Intresseorganisationer bör inte kunna utse lämpliga personer för just detta ändamål eftersom vi ånyo vill trycka på att det är oerhört viktigt att all närmare kännedom om vargarnas positioner bör vara strängt sekretessbelagd. Fältgrupper är dock mycket bra och kan med fördel knyta till sig personer från intresseorganisationer som tillsammans med fältgruppen kan ha och utföra de funktioner som anges i VSC:s dokument. Men analogt med resonemanget ovan bör endast myndighetspersonal som omfattas av sekretessplikt utföra själva pejlingen och ha tillgång till exakta pejlingsdata. Detta bör, enligt vår mening, inte motverka syftet med lokal förankring i fältgrupperna, och vi tror inte att medverkan i dessa står och faller med tillgång till exakta pejlingspositioner. 8) Etiska frågor kring förvaltningsmärkning Vargarna påverkas sannolikt negativt av märkning i någon bemärkelse och en diskussion bör föras om hur många sövningar maximalt som är lämpliga för en och samma individ. Av djurskyddskäl bör en individ inte märkas om ett obegränsat antal gånger. I princip anser SRF att fler än en eller högst två, sövningar endast i undantagsfall bör ske på samma individ. Följaktligen bör en varg inte heller ha sändare hela livet och utveckling av en drop-off funktion bör högprioriteras. SRF anser det i princip vara mer tveksamt att märka varg i förvaltningssyfte än i forskningssyfte annat än när det gäller sådan märkning som syftar till rent bevarandebiologiska aspekter på vargstammen. När det gäller sådana syften kan de i viss mån sammanfalla med forskningens syften. Inte så att forskningen syftar till att bevara vargen, men den syftar i vissa fall till att ta reda på sådan information om vargen som är av användning när det gäller att bevara vargstammen, som tex DNA-analyser, släktskapsförhållanden, rörelsemönster, parbildningar, förväntade föryngringar etc. 9) Förvaltningsmärkning i renskötselområdet I renbetesområdet finns det större skäl för förvaltningsmärkning av varg än i övriga delar av landet. Dels för att man bör skydda varje vargindivid som befinner sig i området, såväl om de invandrat söderifrån som om de är riktiga invandrare från Finland. Många tycks anse det angeläget att märka och bevaka invandrare från Finland. SRF finner det emellertid lika angeläget att förvaltningsmärka vargindivider söderifrån som uppehåller sig i renbetesområdet, helt enkelt för att skydda dessa. Det är viktigt att beakta att även dessa individer är värdefulla ur ett genetiskt perspektiv eftersom genetisk kontakt kan uppstå även inom renbetesområdet och inte bara i södra Sverige. Ett annat skäl att märka vargar i renbetesområdet är att länsstyrelserna kan inhämta värdefull information om interaktioner mellan varg och ren. Det saknas i stort erfarenheter av hur man hanterar varg i renbetesområdet idag, och sådan kunskap är av fundamental betydelse för att kunna utforma en mer realistiskt baserad vargpolitik i området än vad som är fallet idag. Genom ett väl avvägt samspel mellan förvaltningen och rennäringen kan den senare beredas möjligheter att anpassa sig och arbeta med förebyggande åtgärder mot vargpredation på ren. Bättre kunskaper kan leda till insikter om huruvida större bevakningsinsatser bör sättas in, som tex vid kalvningslanden om våren. Märkta vargar i renskötselområdet bör hårdbevakas i princip dygnet runt och detaljinformationen vara strängt sekretessbelagd för alla och envar utom länsstyrelsens personal, dvs även för renskötare. Dock 6
7 bör polisen definitivt få ta del av pejlingsinformation som är av sådan karaktär att den kan vara dem behjälplig i att arbeta med faunakriminalitet i området. Leksand den 13 mars 2004 SVENSKA ROVDJURSFÖRENINGEN Björn Ljunggren Styrelseordförande Ann Dahlerus Vice Ordförande 7
Yttrande med anledning av Sirges sameby mfl. ansökan om skyddsjakt på den sk. Laponiavargen
Naturvårdsverket Att: Lars-Erik Liljelund, Susanna Löfgren, Lena Berg 106 48 Stockholm Stockholm 021016 Yttrande med anledning av Sirges sameby mfl. ansökan om skyddsjakt på den sk. Laponiavargen Svenska
Läs merAnsökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220.
Naturvårdverket 106 48 Stockholm Stockholm 020130 Ansökningar från Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) om skyddsjakt efter varg 011220. Svenska Rovdjursföreningen har tagit del
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merSkrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir
Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM 2008-12-11 Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir I en hemställan daterad den 30 oktober 2008 ansöker Svenska Jägareförbundet (SJF) om
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg i Rialareviret, Stockholms län
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS Ä VERKET Per Risberg Tel: 010-698 17 34 Per.Risberg (Snaturvardsverket.se BESLUT 2011-06-15 Ärendenr: NV-03455-11 Claes Bäck Hödervägen 12 184 52 ÖSTERSKÄR
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket
Läs merFörvaltningens förutsättningar
Förvaltningens förutsättningar Tamdjur & rovdjur i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner Sara Hommen Naturvårdsverket 1 Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är
Läs merVärldsnaturfonden WWF lämnar härmed ett förslag till ny lydelse för 28 i jaktförordningen.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08-624 74 31 Fax: 08 85 13 29 lennart.nyman@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet Bjarne Örnstedt
Läs merAnsökan om flyttning eller avlivning av varg inom Sirges sameby
BESLUT 2002-10-29 Dnr 411-5527-02 Anders Bjärvall Förvaltningsenheten Tel 08-698 1366 Fax 08-698 1402 Anders.Bjarvall@environ.se Sirges sameby Att. Bertil Kielatis Västergatan 24 962 33 JOKKMOKK Ansökan
Läs merSkyddsjakt på varg i Forshyttan, Filipstads kommun, Värmlands län. Beslutet gäller under tiden från och med den 20 juni till och med den 31 juli 2012.
2012-06-19 9 218-3983-2012 1(5) Djurskydd & Vilt Lars Furuholm Skyddsjakt på varg i Forshyttan, Filipstads kommun, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen i Värmlands län beslutar att ge tillstånd till skyddsjakt
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merSynpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige
Miljöminister Andreas Carlgen Miljödepartementet 10333 STOCKHOLM Synpunkter på vargstammen från Svenska Rovdjursföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen och Djurskyddet Sverige Svenska Jägareförbundet
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004 Version 1.1 Innehåll VERSIONER...2 1. INLEDNING...3 2. METOD...3 2.1. ORGANISATION...3 2.2. ROVDJURSFORUM...4 3. RESULTAT...4 Versioner Detta är version
Läs merRemiss om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige samt tillvägagångssätt
Sida YTTRANDE 1(2) Datum 2010-11-02 218-4997-2010 Djurskydd & Vilt Lars Furuholm Naturvårdsverket Viltenheten 104 28 Stockholm Remiss om genetisk förstärkning av vargstammen i Sverige samt tillvägagångssätt
Läs merDelredovisning av uppdrag om genomförande av åtgärder för utsättning av varg i Sverige
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2012-01-19 Ärendenr: NV-01348-11 SJV-01435/2011 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Delredovisning av uppdrag om genomförande av
Läs merStora rovdjur i Örebro län
Stora rovdjur i Örebro län Foto: lodjur: Glenn Mattsing, björn: Conny Lundström, varg och kungsörn: Roine Magnusson Publ.nr 2006:45 Riksdagen har bestämt att de stora rovdjuren björn, järv, lo, varg och
Läs merBEGÄRAN OM UPPGIFTER GÄLLANDE VARGAR I SVERIGE
BEGÄRAN OM UPPGIFTER GÄLLANDE VARGAR I SVERIGE På basen av ett klagomål som kommissionen nyligen har mottagit skulle vi vilja begära tilläggsuppgifter om vargpolitiken och licensjakten av vargar som nyligen
Läs merSida l (3) KAMMARRÄTTEN y-w f^* r Mål nr 15-12 I STOCKHOLM UU1V1 Avdelning 6 2012-04-26 Meddelad i Stockholm
Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y-w f^* r Mål nr 15-12 I STOCKHOLM UU1V1 Avdelning 6 2012-04-26 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Mikael Moilanen Bygelvägen 2 722 33 Västerås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Naturvårdsverkets
Läs merVargen i Ringvattnet ett värdefullt djur
2005-02-02 Naturvårdsverket Att: Lars Liljelund, Björn Risinger, Susanna Löfgren Anders Wetterin 106 48 Stockholm Vargen i Ringvattnet ett värdefullt djur Svenska Rovdjursföreningen (SRF) har följt händelseutvecklingen
Läs merVarför stopp på eftersök på trafikskadat vilt?
Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Svenljungastrejken Vi accepterar varg men kräver ett tak på mellan 150 till 210 individer. Detta för att här går den absoluta gränsen för vad våra gröna näringar
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Läs merGenetisk förstärkning av vargstammen
Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen
Läs merVargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg
Vargangrepp på tamdjur och hundar I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar 1 2 Vargangrepp på tamdjur och
Läs merMed stöd av första stycket får åtgärder vidtas för att "skrämma bort " följande rovdjur:
1. Skyddsjakt. JAKTFÖRORDNINGEN, 28, (1987:905.) (Förordning 2009:310) 28 1:a stycket. SKRÄMMA bort. Ej dödande. Med stöd av första stycket får åtgärder vidtas för att "skrämma bort " följande rovdjur:
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11 och 12 viltskadeförordningen (2001:724); NFS 2008:16
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg inom Korju sameby, Norrbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-02-08 Ärendenr: NV-00765-13 Korju sameby Ordförande Kent Alanentalo Västra Kuivakangas
Läs merSVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VARG
SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VARG Antagen av förbundsstyrelsen 2005-10-24 Planen skall revideras senast under 2008 1. SAMMANFATTNING Vargen skall fortsatt vara en del av den svenska faunan
Läs merVarg i Sverige vintern 2004/2005. statusrapport
Varg i Sverige vintern 2004/2005 statusrapport Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2004/05 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2004/05 2 Föryngringar 2 Familjegrupper 3 Revirmarkerande par 4
Läs merSvenska Rovdjursföreningen (SRF) har tagit del av rubricerade remiss från Naturvårdsverket och lämnar här våra synpunkter.
1/6 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 140827 Svenska Rovdjursföreningen Yttrande över Remiss med förslag till föreskrifter for länsstyrelsens beslut om licensjakt efter varg, Ärendenr: NV- 04119-14.
Läs merViltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid
Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens
Läs merYttrande från Riksföreningen Hänsynsfull Jakt avseende Betänkande SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning M2007/2507/Na.
Yttrande från Riksföreningen Hänsynsfull Jakt avseende Betänkande SOU 2007:89 Rovdjuren och deras förvaltning M2007/2507/Na. Riksföreningen Hänsynsfull Jakt, RHJ, är ytterst kritisk till utredningen Rovdjuren
Läs merRovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper:
Rovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper: Svenska Rovdjursföreningen, AEm mars 06 Källor: Viltskadecenters årsrapport 2001/02; Viltskadestatistik från länsstyrelsen
Läs merEr ref: NV Vår ref Dnr: 2019/033. Naturvårdsverket:
Er ref: NV-02782-19 Vår ref Dnr: 2019/033 Naturvårdsverket: registrator@naturvardsverket.se Yttrande över förslag till reviderad nationell förvaltningsplan för vildsvin. Målet med förslaget till nationell
Läs merAnsökan om tillstånd till kameraövervakning
1(8) Förvaltning Gith Nilsson Delg. kvitto Länsstyrelsen Värmland Djurskydd & Vilt 651 86 KARLSTAD Ansökan om tillstånd till kameraövervakning Beslut Länsstyrelsen meddelar Länsstyrelsen Värnland, djurskydd
Läs merFAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark
1(6) FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark Detta faktablad Varg: Inventering av varg på barmark inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no) i Norge och inom Naturvårdsverkets
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Riktlinjer för kameraövervakning i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2009-10-28, 145 1 Bakgrund och syfte Olika former av skadegörelse orsakar årligen kommunen stora kostnader. Förutom att
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby
Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar
Läs merMinnesanteckningar från informationsmöte om vargflytt i Valbo
FRÅGOR & SYNPUNKTER VALBO 1 (7) Natur- och viltenheten Minnesanteckningar från informationsmöte om vargflytt i Valbo Plats: Kommunhuset i Valbo, Antal besökare: 27 Dessa anteckningar är nedtecknade av
Läs merSkyddsjakt på varg i Kristinehamns Kommun, Värmlands län
2014-09-10 218-6246-2014 1(7) Djurskydd & Vilt Skyddsjakt på varg i Kristinehamns Kommun, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar på eget initiativ att skyddsjakt på en (1) varg i Kristinehamns kommun,
Läs merBeslut nr 1. Svenska Jägareförbundet Värmland. Att: Lennart Johannesson. Box 65. Calle Blåholtz. Svensk
Calle Blåholtz Svensk Strandböke 5329 S-28292 Västra Torup. +46451 55059 +4676 3456208 Internett föreningen. "Vargar-ett näverk för rovdjur i Norden " Sverige Naturvårdsverket Naturvårdsverket har till
Läs merRovdjur. i Västra Götalands län. Nr 5 /2012. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Törstig varg. Foto: Martin Fransson
Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 5 /2012 Törstig varg. Foto: Martin Fransson Kontakter Spårare och besiktningmän Jimmy Carlsson B,S 070-513
Läs merYttrande i mål 19968-13 angående skyddsjakt efter varg
1(3) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-08-23 Ärendenr: NV-06389-13 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Yttrande i mål 19968-13 angående skyddsjakt efter varg Utveckling
Läs merOm rovdjur och förvaltningen av dem. så tycker länets jägare med jakthund
Om rovdjur och förvaltningen av dem så tycker länets jägare med jakthund Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen
Läs merKommittédirektiv. Effekterna av rovdjursstammarnas utveckling. Dir. 2006:7. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006
Kommittédirektiv Effekterna av rovdjursstammarnas utveckling Dir. 2006:7 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utreda frågan om effekterna
Läs merSOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen
Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-02-26 2529-2014 Ert diarienr S2014/6786/SF Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM SOU 2014:67 Inbyggd integritet inom Inspektionen för socialförsäkringen Sammanfattning
Läs merInformations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län
Natur- och kulturmiljöenheten Foto: och Viltskadecenter Informations- och kommunikationsplan för rovdjursfrågor i Västmanlands län 2009 Förankrad i Rovdjursgruppen vid möte den 13 november 2007 Beslutad
Läs merInstruktion extra inventering varg vintern
Viltskadecenter. INSTRUKTION LÄNSSTYRELSERNA 2017-10-16 Även i år ska länsstyrelserna och Svenska Jägareförbundet tillsammans göra en extra insats i samband med den årliga vinterinventeringen av varg.
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merFAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen
1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige
Läs merInformationsunderlag till media
Informationsunderlag till media 2015-10-08 Älgen har under många år varit Värmlands mest betydelsefulla jaktbara vilt. Älgjakten har långa traditioner och vi har historiskt sett haft en älgstam som varit
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter järv i Tuorpons sameby
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Robert Franzén Telefon: 08-698 13 67 robert.franzen@naturvardsverket.se BESLUT 2005-05-23 Dnr 411-3032-05 Nf Tuorpons sameby Nils Petter Pavval Tårrajaur 1075
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut om skyddsjakt efter varg, länsstyrelsens dnr , och
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Cordemans, Clara Tel: 010-698 11 89 Clara.Cordemans@naturvardsverket.se BESLUT 2015-11-09 Ärendenr: NV-06851-15 Föreningen Wolf Association
Läs merBeskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
Läs merStockholm den 9 november 2017 R-2017/1875. Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI
R-2017/1875 Stockholm den 9 november 2017 Till Utrikesdepartementet UD2017/15958/HI Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 oktober 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över Förslag till Europaparlamentets
Läs merBESLUT. Skyddsjakt på varg i delar av Karlstads, Storfors, Filipstad och Kristinehamns Kommuner, Värmlands län
BESLUT 1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Skyddsjakt på varg i delar av Karlstads, Storfors, Filipstad och Kristinehamns Kommuner, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar på eget initiativ
Läs merYttrande över promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning YTTRANDE Datum 2019-06-07 Dnr R 17-2019 Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (5) Yttrande över promemorian Förslag till en nationell
Läs merAtt ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur i Gävleborgs län
Att ansöka om skyddsjakt på stora rovdjur i Gävleborgs län Den här skriften beskriver hur det går till när Länsstyrelsen Gävleborg beslutar om skyddsjakt på stora rovdjur. Den är framtagen framför allt
Läs merAnsökan om tillstånd till begränsad skyddsjakt efter varg.
Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Blekholmsterassen 36 S-106 48 STOCKHOLM Ansökan om tillstånd till begränsad skyddsjakt efter varg. Svenska Jägareförbundet och Lantbrukarnas Riksförbund - nedan
Läs merNaturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se. Öster Malma 2011-09-14
Naturvårdsverket David Hansson vargforvaltningsplan@naturvardsverket.se Öster Malma 2011-09-14 Remissvar angående listning av olägenheter som motiverar skyddsjakt Svenska Jägareförbundet, nedan kallat
Läs merTraditionell kunskap
Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla
Läs merAnteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012
Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter om användande av fångstredskap
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merPlatser för rovdjursturism?
Institutionen för samhällsvetenskap Avdelningen för geografi och turism Marcus Ednarsson Platser för rovdjursturism? Vargar, människor och utveckling i Norra Värmland Karlstad University Studies 2005:16
Läs merLANDSKAPSSTYRELSENS F"RAMSTÄLLNING ~ Ändring av 54 jaktlagen för landskapet Åland.
W LANDSKAPSSTYRELSENS F"RAMSTÄLLNING ~ Ändring av 54 jaktlagen för landskapet Åland. ~ 1993-94 nr 33 FÖRSLAG Landskapsstyrelsen föreslår att jaktlagen ändras så att den som idkar jakt i landskapet skall
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-01856-14 Ockelbo kommun 816 80 Ockelbo Beslut om skyddsjakt
Läs merSammanställningen är framtagen för distribution till samtliga delegater inom Gävleborgs läns Viltförvaltningsdelegation.
Sammanställning över antalet rovdjursangrepp, samt antalet dödade, skadade och saknade tamdjur pga. rovdjursangrepp i Gävleborg under perioden -9. Sammanställningen är framtagen för distribution till samtliga
Läs merVarg i Sverige vintern 2004/2005 preliminär statusrapport
Varg i Sverige vintern 2004/2005 preliminär statusrapport Foto: Åke Aronson Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2004/05 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2004/05 2 Föryngringar 2 Familjegrupper
Läs merVarg i Sverige vintern 2010/2011
Varg i Sverige vintern 2010/2011 Preliminär statusrapport RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-9 Versioner av Varg i Sverige vintern 2010/2011. Preliminär statusrapport. Version Utgivningsdatum Författare
Läs merSamråd om licensjakt efter varg 2014
YTTRANDE 1 (5) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Naturvårdsverket Samråd om licensjakt efter varg 2014 Bakgrund Naturvårdsveket har gett Länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över utformningen
Läs merYttrande över förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo (NV-04787-14)
1/6 Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2014-09-10 Yttrande över förslag till ändrade föreskrifter för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo (NV-04787-14) Svenska Rovdjursföreningen (SRF)
Läs merUtvärdering av skyddsväst mot rovdjur
Utvärdering av skyddsväst mot rovdjur Värmlands län 2017 PUBLIKATIONSNUMMER 2018:17 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2018:17 ISSN 0284-6845 Foto framsida: Väst med vargstål, Foto: Hundskydd.se Foton där
Läs merResultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04
Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Version 1.2 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...5 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. HUR MÅNGA LODJUR
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merYTTRANDE ÖVER MOTION FRÅN SVEN ERIK SJÖLUND (S)
1 2009 05 YTTRANDE ÖVER MOTION FRÅN SVEN ERIK SJÖLUND (S) Inledning Vi har av Kommunstyrelsen i Nordanstig ombetts att lämna synpunkter/remissyttrande över en till Fullmäktige ställd motion av Sven Erik
Läs merREMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2
0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets
Läs merDetta beslut gäller utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1.
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Per Risberg Tel: 08-698 85 34 per.risberg@naturvardsverket.se BESLUT 2004-12-09 Dnr 411-6604-04 Nf Barbro Ericson Grelsgårdsvägen 13 833 35 Strömsund Ang ansökan
Läs merVägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor
Dnr KK19/276 RIKTLINJER Vägledning för anställda och förtroendevalda i Nyköpings kommun om mutor 2019-05-14 Dnr KK19/276 2/5 1 Bakgrund och syfte Vi som är verksamma inom Nyköpings kommun, såväl anställda
Läs merNaturvårdsverket principer: Punkt 1: Naturvårdsverket ska fastställa miniminivåer inom ramen för de nationella målen för varje art.
Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM e-post: registrator@naturvardsverket.se Öster Malma 14 februari 2017 Svenska Jägareförbundets yttrande över förslag till principer och process för fastställande av miniminivåer
Läs merDEN SKANDINAVISKA VARGEN
Lunds Universitet Handelsrätt 2007-03-07 Dahlström. K, Tagizade Skoog. E DEN SKANDINAVISKA VARGEN en rättssammanfattning Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Artskydd 3 2.1 Internationellt 4 2.2 Nationellt
Läs merVarg i Sverige vintern 2006/2007
Varg i Sverige vintern 2006/2007 statusrapport Åke Aronson och Linn Svensson Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2006/07 2 Inledning 3 Metodik 3 Resultat 3 Föryngringar 3 Familjegrupper 4 Revirmarkerande
Läs merYttrande över delbetänkande av jaktlagsutredningen: Viltmyndigheten jakt och viltförvaltning i en ny tid
Er ref: L2013/2670/JFS Vår ref Dnr: 2013/027 Landsbygdsdepartementet, registrator Stockholm 31 januari 2014 Yttrande över delbetänkande av jaktlagsutredningen: Viltmyndigheten jakt och viltförvaltning
Läs merRiskbeskrivning för regeringsuppdrag bevarande av genetiskt viktig varg
1 (5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 Ola.Larsson@natrvardsverket.se PM 2012-12-21 Ärendenr: NV-09600-12 Riskbeskrivning för regeringsuppdrag
Läs merRovdjur & tamdjur. Dokumentation 20 november 2015
Rovdjur & tamdjur Dokumentation 20 november 2015 Seminariet syftade till att förmedla nyheter inom ämnet tamdjurshållning i områden med stora rovdjur. Totalt deltog cirka 50 personer med representation
Läs merLicensjakt efter varg 2017
PM 1 (6) NATURVÅRDSENHETEN Viltvård Tobias Hjortstråle Telefon 010-22 49 277 tobias.hjortstrale@lansstyrelsen.se Licensjakt efter varg 2017 Länsstyrelsens samlade bedömning är att inte ta ett beslut om
Läs merLägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19
1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.
Läs merLänsstyrelsen i Värmland Att: Lars Furuholm KARLSTAD Sverige,
Länsstyrelsen i Värmland Att: Lars Furuholm 651 86 KARLSTAD Sverige, 2012-07-26 Kopia: Ruona Burman, Naturvårdsverket Eric Degerbeck, EU- kommissionen Lena Ek, Miljödepartementet Svar på brevsvar av den
Läs merYttrande i mål nr angående skyddsjakt efter varg
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-02-20 Ärendenr: NV-01591-14 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Yttrande i mål nr 3428-14 angående skyddsjakt efter varg Naturvårdsverket
Läs merÖverklaganden av Länsstyrelsens i Örebro beslut om skyddsjakt efter varg i Nora kommun, länsstyrelsens dnr
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hollberg Malm, Malin Tel: 010-698 10 28 Malin.Hollberg-Malm@ @naturvardsverket.se BESLUT 2013-10-02 Ärendenr: NV-07296-13 NV-07298-13 Föreningen Nordulv Föreningen
Läs merAnsökan om tillstånd för fångst av vilda fåglar för insamling av blod- och fjäderprover
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Mårtenson, Nils Tel: 010-698 16 03 nils.martenson @naturvardsverket.se BESLUT 2017-11-08 Ärendenr: NV-05851-17 Naturhistoriska riksmuseet
Läs merSammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016
Beslutad 2017-06-14 Sida 1 (7) Handläggare Björn Andersson Sammanställning av resultatet av tillsynen av jämställdhetsplaner i statliga myndigheter 2016 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att motverka
Läs merTilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken
~ --i- Regeringsbeslut 1:1 REGERINGEN 2011-08-16 M2011/2803/Nm MiIjödepartementet Naturvårdsverket 106 49 STOCKHOLM Tilläggsuppdrag om den svenska rovdjurspolitiken Regeringens beslut Naturvårdsverket
Läs merFörsta test av användbarheten hos Protectors väst för att skydda jakthundar mot varg
Första test av användbarheten hos Protectors väst för att skydda jakthundar mot varg Jens Karlsson RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER TAMDJUR/ROVDJUR 2009-1 Innehåll Inledning... 2 Ras och kön på de hundar som
Läs merVallande volontärer & framtida forskning
Dokumentation från den 16 oktober 2013 Vallande volontärer & framtida forskning Den 16 oktober 2013 genomfördes ett seminarium med tema rovdjur-tamdjur. Det övergripande syftet var att minska och förebygga
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:755. En hållbar rovdjurspolitik. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:755 av Jens Holm m.fl. (V) En hållbar rovdjurspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att licensjakt
Läs mer1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism?
1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? Svenska Jägareförbundet har inga invändningar mot rovdjursturism i sig så länge den inte utformas på ett sätt som menligt påverkar andra aktörers möjlighet att bedriva
Läs merViltskadestatistik 2006
Viltskadestatistik 2006 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2006...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...7 TAMDJUR...8 OM STATISTIKEN...8 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR
Läs merAsyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik
P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Läs merPolismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-09-02 Dnr 31-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten vid Polisregion Nord 1. SAMMANFATTNING Nämndens granskning
Läs mer