UTGES I SAMARBETE MED EASTERN EUROPEAN BUSINESS FORUM. Det nya Östeuropa. I detta nummer:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTGES I SAMARBETE MED EASTERN EUROPEAN BUSINESS FORUM. Det nya Östeuropa. I detta nummer:"

Transkript

1 UTGES I SAMARBETE MED EASTERN EUROPEAN BUSINESS FORUM Det nya Östeuropa 20 OKTOBER 2004 I detta nummer: Vattenfalls polska guld Ryssland ett land med stora spänningar När Sovjetunionen försvann Östeuropa en region med många ansikten SEB framgångsrikt i Östeuropa

2 Innehåll Vattenfalls polska guld Ja, jag bor i Polen Ryssland ett land med stora spänningar Östeuropaexposé När Sovjetunionen försvann Tallink är störst och bäst i klassen SEB framgångsrikt i Östeuropa Förmånligt skattesystem gynnar Estlands ekonomi Internationell konkurrens ger professionell rekrytering.. 18 Rysk kaviar försvinnande gott Nästa etableringsvåg siktar på konsumenterna I mångas ögon dras Östeuropa fortfarande med ett grådaskigt skimmer sedan kommunisttiden. Med den här tidningen hoppas vi att kunna visa att bilden inte längre överensstämmer med verkligheten, om den någonsin har gjort det. Vi som hade förmånen att få resa runt i Östeuropa redan för tio år sedan fick uppleva en värld som kanske inte var så rätlinjig, men på många sätt roligare än den välbalanserade tillvaron i Sverige. Idag slås man allra mest av drivkraften och nybyggarandan i regionen och att många länder redan har gått om Sverige på viktiga områden. Entreprenörskapet Företagarandan bubblar i Östeuropa på ett sätt som Sverige inte upplevt under det senaste seklet. Den drivs på av förmånliga skattesystem och ett stort intresse från företag i övriga EU att investera i regionen. Mångfalden Det moderna Östeuropa har byggts av män och kvinnor födda på 60-talet och 70-talet. De svenska glastak som hindrar yngre människor och kvinnor från att ta höga positioner existerar inte alls på samma sätt här. Europaidentiteten För Sverige var medlemskapet i EU mest en ekonomisk fråga. För länderna i det gamla Östeuropa är EU-medlemskapet mycket en kulturfråga och en känslofråga: Vi är tillbaka i Europa! Man vill understryka att man inte är en del av det gamla Östeuropa utan en del av det nya Europa. Visst finns det problem: arbetslösheten är fortfarande hög i vissa länder och det finns sektorer som behöver avregleras. Den höga tillväxten sker också från en låg nivå men faktum är att svenska företag ser helt nya möjligheter att expandera i Östeuropa än tidigare. För ett par år sedan pratade vi mest med företag som ville ha hjälp med att finna billigare tillverkning i Östeuropa. Idag vill våra kunder framför allt ha hjälp med att etablera försäljning för att nå ut till nya kundgrupper. Det säger Johan Gorecki, partner på Springfellow som under flera år hjälpt skandinaviska företag att etablera sig i Östeuropa. Affärer i Östeuropa Utges i samarbete med Springfellow AB (www.springfellow.com) ADRESS: Sturegatan Stockholm Tel redaktionen: Fax redaktionen: CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE: Viktor Sylvan KORREKTUR: Louise Ringström ANNONS: Daniel Eichhorn LAYOUT OCH PRODUKTION: Egg & Bacon Advertising AB (www.eggandbacon.se) TRYCK: Sörmlands Grafiska Quebecor AB Tallinn. Foto: Enterprise Estonia OMSLAG: Budapest med Donau. Foto: Simeone Huber/Getty Images Materialet i denna bilaga ägs av Springfellow AB. Eftertryck får endast ske med källhänvisning. Under kommande år kommer vi att se fler och fler skandinaviska företag etablera sig i Östeuropa med sikte på att finna nya marknader och att öka försäljningen. Detta gäller inte minst för konsumentinriktade företag. VIKTOR SYLVAN Redaktör

3 POLEN Vattenfalls polska guld AV ALEXANDRA NIEZWIESTNY Pruszków är ett av Vattenfalls polska kraftvärmeverk. Foto: Vattenfall VATTENFALL har arbetat i Polen sedan 1992 och var en av de svenska pionjärerna i landet. Efter att ha arbetat på en statligt kontrollerad marknad i över ett decennium, ser man nu ljust på tillvaron när den stegvis avregleras. VATTENFALL HAR INVESTERAT 850 MILJONER EURO I POLEN, vilket gör företaget till den största svenska investeraren i landet. Enligt Tuomo Hatakka, Vattenfalls Polenchef, är förstärkt köpkraft, tillgång till kompetent och billig arbetskraft, geografisk närhet och goda förbindelser till Sverige några faktorer som gör Polen till en intressant marknad för företaget att verka på. Vattenfall äger 70% av Polens största fjärrvärmebolag Elektrociepłownie Warszawskie S.A. och 75% av Górnoslqskie Zakłady Energetyczne S.A, det största elbolaget i Silesien i södra Polen. Företaget tillhör de tre största aktörerna inom elproduktion och försäljning och är marknadsledare på fjärrvärme och eldistribution. EU:s största elproducenter (TwH) STOR MARKNAD Polens årliga elkonsumtion är 125 TWh, vilket gör landet till den sjätte största elmarknaden i EU, näst efter Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien och Spanien. Elkonsumtionen har på det stora hela varit stabil och har uppvisat en plan utveckling sedan 1980-talet. Undantaget var en kortare period i början av 90-talet då konsumtionen föll på grund av den ekonomiska omvandlingen från planekonomi till marknadsekonomi. Den tunga industrins efterfrågefall har ännu inte kompenserats av den elkonsumtionsökning som har ägt rum i andra sektorer, menar Tuomo Hatakka. Vattenfall arbetar fortfarande på en reglerad marknad där den polska staten äger 74% av elproduktionen. De flesta värmebolagen är redan privatägda men endast 2 av 33 distributionsföretag är i privata händer. Den polska staten har dock som målsättning att fram tills utgången av 2007 avreglera elmarknaden fullständigt. SER LJUST PÅ FRAMTIDEN Vattenfall ser optimistiskt på framtiden i Polen och planerna är att fortsätta att förstärka och utöka sin närvaro i landet. De polska elpriserna ligger visserligen 10-15% under Sveriges, men Tuomo Hatakka räknar med att priset på el ska stiga framöver och på sikt komma upp i tyska nivåer. Landet 6 POLEN

4 POLEN Ja, jag bor i Polen AV ALEXANDRA NIEZWIESTNY BOR DU I POLEN? Det går inte att ta miste på en viss skepsis och förvåning i tonläget hos en person som ställer den frågan. En sak är säker, det är i alla fall inte samma tonläge som om jag hade berättat att jag bor i Frankrike eller England. Jag upplever att vi svenskar fortfarande betraktar Polen som ett östeuropeiskt land, där allting är grått och fattigt. Ett land där man bara äter kielbasa och dricker vodka dagarna i ända. För att inte tala om att varje polack man möter förmodligen är en biltjuv, städare eller jordgubbsplockare. Efter en tid i Polen kan jag nämna flera exempel på svenskar som hamnat här och till en början hade just denna inställning. En person jag träffade vågade knappt ta sin gamla Volvo till jobbet i rädslan av att den skulle bli stulen. Detta trots att bilen stod parkerad mitt framför en bevakningskamera hela dagarna plus att bilägaren hade satt ett extralås på ratten. Efter en månad stod jag inte ut längre och frågade om han, för det var en han, hade haft några tråkiga erfarenheter med sin bil tidigare eller om det fanns en speciell anledning till att han var så hysteriskt rädd om bilen. Svaret löd ungefär: Nej, absolut inte och bilen är försäkrad, men man kan ju inte vara nog försiktig här i Polen. Det är precis det svar jag väntat mig och det är precis ett svar som får mig att se rött. Trots att varannan bil på Warszawas gator är både nyare och dyrare än hans, var han helt övertygad om att just hans bil skulle bli stulen. Detta är en typisk inställning från en västerlänning som kommer till Polen misstänksam och försiktig. Som alltid är det bara okunskap som är anledningen till detta beteende. Det som förvånar mig är att en person som ändå fattat beslutet att flytta till Polen, har en sån omogen och insnöad inställning till det nya hemlandet. Tur då är att det efter en tid händer något med utlänningar som kommer till Polen. Efter en tid kommer aha-upplevelsen. Det är inte så hemskt att bo i Polen och bilen står kvar. Köttet är så otroligt gott, ett kilo oxfile kostar 45 kronor vilken lyx. En liter vodka 80 kronor dubbel lyx. Dessutom är ju polackerna ganska trevliga, familjekära och gästvänliga. För att inte tala om dynamiken i vardagen och det spännande affärsklimatet. Kort sagt, helomvändningen kommer som ett brev på posten. Har man väl drabbats av Polenbacillen så är det ganska troligt att man utvecklar en livslång vänskap till landet och till polackerna. [Notera: Kielbasa är en polsk korv, reds anm.] ALEXANDRA NIEZWIESTNY är utbildad civilekonom på Handelshögskolan i Stockholm och bosatt i Polen sedan fyra år. har en överproduktion med en relativt låg reservmarginal på omkring 10%, och priserna kommer att pressas upp då reserverna minskar. Gammal produktionskapacitet kommer dessutom att behöva rangeras ut eller uppgraderas för att uppnå EU-standard. Detta kommer att kräva avsevärda investeringar och således driva upp priserna. Enligt Tuomo Hatakka uppvisar även konsumtionen en positiv trend, och en ökad tillväxt i elkonsumtionen är att vänta. I framtiden kommer Vattenfall att fokusera på elproduktion och eldistribution. För att behålla sina konkurrensfördelar kommer företaget att aktivt arbeta med personalutbildningar och med att förbättra kundvård och betalningssystem. Vattenfall har tagit vara på fördelarna med att ha varit först på marknaden och vetat hur man gör know-how till en tillgång., säger Tuomo Hatakka. Forts s.18 Semester i Krakow allt populärare AV ALEXANDRA NIEZWIESTNY Krakow anses av många vara Polens kulturhuvudstad, och det var även landets verkliga huvudstad innan kung Sigismund flyttade huvudstaden till Warszawa för att han skulle ha närmare till Sverige. Det enda man behöver när man besöker Krakow är ett par bekväma skor, det är nämligen till fots man upptäcker staden bäst. Staden är helt klart turistvänlig och det är inte långt att gå mellan sevärdigheterna. På huvudtorget Rynek kan man besöka Mariacki kyrkan, där tornvakten enligt legenden varnade staden mot fienden genom att spela på sin trumpet. Väl på torget kan man passa på att handla vackra souvenirer på Sukiennice beläget mitt på torget. Kring gatorna runt torget finns det många konstgallerier och antikvitetsaffärer som Krakow är mycket berömt för. Ett måste när man besöker Krakow är att gå till Wawel, kungliga slottet, och besöka de kungliga gravarna och det mycket vackra museet. När man är och besöker torget bör man passa på och fråga en giude om legenden om slottets drake. Blir man hungrig i Krakow, gäller det att prova på det polska köket. En restaurang som tillagar riktigt god polsk husmanskost är Chlopskie Jadlo. Här kan man få olika former av Pierogi, goda soppor såsom Barszcz och Zurek, samt alla traditionella polska kötträtter man kan önska sig. Det är ingen lätt mat, så det gäller att vara mycket hungrig om man bestämmer sig för att gå dit. Inte långt från Krakow finns Polens berömda saltgruva Wieliczka. Under åren har det av salt byggts oroligt vackra kapell långt nere under jorden. Idag är delar av gruvan ett museum öppet för allmänheten. Dessutom ligger koncentrationslägrena Auschwitz och Auschwitz Birekenau omkring en timme med bil från Krakow. Ett besök där påminner mycket starkt om den historia som utspelades i Polen för inte alltför länge sedan. POLEN 7

5 RYSSLAND Ett land med stora spänningar AV VIKTOR SYLVAN RYSSLAND KOMMER UNDER LÅNG TID ATT TVINGAS LEVA MED DE SPÄNNINGAR SOM HAR UPPSTÅTT GENOM DEN STARKA centralmakten och den ojämna fördelningen av inkomster och förmögenheter. Vad som främst inger hopp inför framtiden är att det börjar växa fram en medelklass som kan fungera som en jordmån för en djupare demokrati, och som kommer att ställa krav på en bättre fungerande marknadsekonomi. Råvaruexporten dominerar fortfarande Rysslands utrikeshandel. Foto: Victor Brott/Fotojournalisten. RYSSLAND HAR GENOMGÅTT EN MYCKET DRAMATISK om tillväxten i råvarusektorn i Ryssland har varit gynnsam förändring när det gäller hur ekonomin fungerar. Inslagen för den ryska ekonomin så har den inte gynnat utvecklingen av marknadsekonomi har blivit mycket starkare, även om av samhället i vid mening. Det har istället försvårat framväxten av civilsamhället, med de organisationer som vi tänker på det fortfarande finns krafter kvar från det gamla systemet. Erik Berglöf, professor vid SITE vid Handelshögskolan i en modern demokrati, säger Erik Berglöf. i Stockholm, anser dock att det är ett stort problem att tillväxten i så stor utsträckning har skett i de sektorer som STORA SKILLNADER utvinner råvaror och att ett fåtal individer har lyckats lägga Erik Berglöf menar vidare att det är i ljuset av de mycket beslag på stora delar av landets resurser för egen del. stora förmögenhetsskillnaderna i Ryssland som man måste Det har bildats mycket stora förmögenheter och runt betrakta den politiska utvecklingen i landet. Problemet ligger i kombinationen av konstitutionen och det stora folkliga dom förmögenheterna så har det vuxit fram stora företagsgrupper. Det har dock inte funnits något finansiellt system, mandat som Putin har - det mandatet växer i hög grad inga meningsfulla finansiella marknader, vilket är viktigt för små och medelstora företag och för utländska företag. De stora råvarubaserade företagen har själva resurser för att se till att avtal efterlevs. De kan bygga upp egna bevakningsstyrkor, vilket minskar deras behov av ett fungerande rättsväsende. Små och medelstora företag har inte alls samma möjligheter att ta lagen i egna händer, och de är mycket mer beroende av att fattade beslut efterlevs. Även 8 RYSSLAND

6 RYSSLAND utifrån den enormt ojämna fördelningen av resurser med kanske 40 miljoner fattiga, samtidigt som det finns 25 dollarmiljardärer. I den jordmånen växer det fram en populism, och Erik Berglöf anser att det är den som har givit president Putin verktygen han sedan har använt mot oligarkerna. En central del av det ryska problemet är den oerhört starka makt som är samlad hos presidenten. Den makten finns delvis i konstitutionen. Det var en konstitution som skrevs för att se till att Boris Jeltsin inte skulle förlora makten till kommunisterna, och den konstitutionen lever man fortfarande med. Den ryska politiska situationen, med det starka inflytandet för stora företag, den starka presidentmakten, och all den osäkerhet som detta skapar för företagen, har gjort att Ryssland har fått mindre utländska investeringar än övriga Östeuropa. Under de senare åren har de utländska investeringarna tenderat att öka, men händelserna de senaste månaderna har gjort att det åter finns större skepsis idag mot att investera i Ryssland. Om man ändå vill investera i Ryssland så menar Erik Berglöf att man måste göra sina läxor extra noga. Det finns inga enkla genvägar eller enkla knep. Man måste studera Ryssland mycket noggrant och se skillnaderna mellan olika regioner. Och idag finns det mycket information tillgänglig. I vissa delar av Ryssland så fungerar det bra och i andra delar fungerar det mindre bra. Vi har under senare år sett en tendens mot att åter föra ut mer beslut, efter en kraftig centralisering i början av Putins tid. Och ju mer beslut som förs ut till lokala myndigheter, desto viktigare är det för företagen att veta hur myndigheterna fungerar just i den här regionen. Samtidigt är potentialen för investerare i Ryssland fortfarande stor i flera branscher. UNDERUTVECKLAD TJÄNSTESEKTOR Hela tjänstesektorn är fortfarande mycket underutvecklad. Och det finns ju en oerhörd kunskap här, inte minst när det gäller högteknologiska delar av tjänstesektorn. Här finns det fortfarande en väldig potential. Även på konsumentmarknaden finns det stora möjligheter. Det växer stegvis fram en medelklass som har större köpkraft, och den medelklassen har utländska företag stora möjligheter att påverka. Erik Berglöf anser däremot att det är betydligt svårare att gå in i råvarusektorn. Jag tror att Ryssland, eller snarare den ryska ledningen, har bestämt sig för på olika sätt att kontrollera oljesektorn och landets mineraltillgångar. Det finns ett starkt folkligt stöd för detta, som bottnar i en känsla hos det ryska folket att det har förlorat kontrollen över sina fundamentala tillgångar. Denna känsla kan den politiska ledningen spela på. Så jag skulle undvika de sektorerna generellt sett. Men sen finns det andra sektorer som har naturresursinslag, som skogsindustrin, där jag tror att det kan finnas stora möjligheter. viktor SYLVAN NÅGRA SVENSKA FÖRETAG I RYSSLAND Autoliv har sammansättningsfabrik av säkerhetsbälten, i Dubna utanför Moskva. Dagens Industri utger affärstidningen Delovoj S:t Petersburg. De Laval tillverkar värmeväxlare i Koroljov, utanför Moskva. Eniro utger Yellow Pages Moscow. Fristads äger två textilfabriker, utanför S:t Petersburg. IKEA har öppnat sitt andra varuhus utanför Moskva. Totalt planerar man att öppna 16 varuhus i landet. Kurt Kellerman äger konfektionsfabriken Pervomajskaja zarja i S:t Petersburg. MTG har förvärvat en rysk TV-kanal Darjal-TV. NCC har öppnat två fabriker för asfalt- resp. betongtillverkning i S:t Petersburg. SCA har förvärvat två fabriker för papptillverkning i Kommunar (Leningrad län) och Timasjevsk (Krasnodar län). Scania har byggt en sammansättningsfabrik av stadsbussar utanför S:t Petersburg. Skanska har förvärvat två byggnadsföretag i Ryssland - Olson (Moskva) och OAO Peterburgstroj (S:t Petersburg) Stora Enso har förvärvat ett företag i Balabanovo (Kaluga län) för papptillverkning. Tele2 har förvärvat majoritet aktier av 11 ryska regionala mobiloperatörer (AMPS standard). Telia-Sonera är delägare i ett av de största telekombolagen i Ryssland - Telekominvest. Vostok Nafta har etablerat en investeringsfond Russia Resources Fund för direkta investeringar i den ryska ekonomin. Åkerlund&Rausing äger en fabrik för tillverkning av förpackningsmaterial i Timasjevsk (Krasnodar län). Källa: exportrådet ETABLERINGSSVÅRIGHETER I RYSSLAND ENL. SVENSKA FÖRETAG Snårig lagstiftning 95% Oklara skatteregler 95% Tullhanteringen 50% Dålig betalningsdisciplin 25% Korruption 20% Rekryteringssvårigheter 5% Kriminalitet 3% Källa: STC Survey RYSSLAND 9

7 En region med många ansikten AV VIKTOR SYLVAN När Berlinmuren föll 1989 inleddes en period med dramatiska omställningar av de östeuropeiska ländernas ekonomier. 15 år senare så har olika stater klarat av omställningsprocessen olika bra, och när vi idag blickar ut över Östeuropa så ser vi en heterogen grupp länder med helt olika levnadsvillkor och förutsättningar inför framtiden. FÖR 10 ÅR SEDAN VAR DET VANLIGT ATT betrakta Östeuropa som en grå samling länder som sinsemellan hade ungefär samma förutsättningar och karaktär. Perspektivet var felaktigt redan då, och idag är det ännu mer felaktigt att försöka dra alla Östeuropas stater över en kam. Historien och framtidsutsikterna ser helt annorlunda ut beroende på var i Östeuropa man beger sig och skillnaderna mellan länderna är extrema. I många länder har återupprättandet av en fungerande marknadsekonomi gått bra. Här har vi länderna i Baltikum, Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien och i viss mån Slovenien. I Baltikum och Polen verkar den ekonomiska tillväxten ha etablerats på en uthållig nivå med 7-8 procents årlig tillväxt med inflationen under kontroll. Naturligtvis finns det problem även inom dessa länder, exempelvis med kvarvarande dinosaurier bland företagen. Men prognosen för dessa länder är på det hela taget god, och de kvarvarande problemen kommer att lösas i sinom tid. Det säger Stefan Hedlund, professor i Öststatskunskap vid Uppsala Universitet. Även Kroatien är på väg att resa sig igen, även om landet halkade efter väsentligt på grund av krigen med Serbien. DE FATTIGASTE LÄNDERNA FALLER SÖNDER I den andra änden av spektrat finns en grupp länder som fullständigt har packat ihop under det sista decenniet. Konflikter och inbördeskrig har lett till politiskt och ekonomiskt kaos; tillvaron präglas av umbäranden, och det stora flertalet av invånarna överlever med hjälp av naturahushållning och bytesekonomier. De europeiska länder som har drabbats allra värst är områden som Moldavien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina. Ekonomin i dessa länder har upphört att fungera och de är på väg mot tillstånd som man brukar förknippa med de svarta delarna av Afrika. Stefan Hedlund menar att det är svårt att se hur den negativa utvecklingen inom överskådlig tid ska kunna vändas i dessa länder, sönderfallet och kaoset har helt enkelt gått för långt. Bosnien-Hercegovina är idag inte en fungerande stat, utan ett FN-protektorat, och om de utländska trupperna försvann så skulle inbördeskriget omedelbart bryta ut igen, säger Stefan Hedlund. Idag överlever landet även ekonomiskt på den utländska militära närvaron, och på de pengar som trupperna på plats spenderar. Moldavien är förmodligen Europas fattigaste land och det plågas bland annat av en omfattande kvinnohandel. I Albanien har en avancerad kriminalitet skapat ett mer välputsat skyltfönster som döljer en genomkriminell ekonomi. Den vilar på människohandel, flyktingsmuggling och allehanda varusmuggling som organiseras av mycket starka maffiastrukturer. Andra länder som är illa ute är Serbien- Montenegro och Makedonien. Även i dessa kan framtiden förefalla oviss, för att inte säga mörk. I mitten av spektrat finns en grupp länder som har fastnat i en ekonomisk omställning som aldrig fullbordades. Här återfinns många av Europas största länder: Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Bulgarien och Rumänien. Dessa länder är varken planekonomier eller utvecklade marknadsekonomier. Man kan kanske kalla dem för kleptokratier, små eliter sitter som plundrande parasiter på ekonomin, samtidigt som de stora folklagren lever fattigt, ofta under existensminimum, säger Stefan Hedlund. STEFAN HEDLUND Professor i Öststatskunskap på Uppsala Universitet, pekar på skillnaderna i Östeuropa. OLJAN DÖLJER RYSSLANDS PROBLEM Rysslands ekonomi baseras idag på de extrema råvaruinkomsterna, främst från olja, som gav landet ett överskott i handelsbalansen på 61 miljarder dollar under förra året. Men dessa enorma pengaflöden kontrolleras av mycket få personer, och pengarna kommer i ingen eller mycket ringa utsträckning de breda befolkningslagren tillgodo. Det finns 25 dollarmiljardärer i Ryssland, samtidigt som landet har miljoner människor som lever i fattigdom. De dör ut, säger Stefan Hedlund, bokstavligen. Den ryska befolkningen krymper idag med 10 EXPOSÉ

8 1 miljon människor om året, helt enkelt beroende på att den fattigaste befolkningen avlider i förtid. Svält, missbruk, olyckor, sjukdomar, superi, stress och misshandel. Så snart man kommer ut från Moskvas innerstad så har tiden stått stilla. Man saknar rinnande vatten; elektriciteten fungerar dåligt; jordbruket bedrivs med uråldriga metoder. Självhushåll är för många nödvändigt för att överleva. Landet har nedmonterat sig självt på ett närmast unikt sätt. Stefan Hedlund menar att skillnaderna mellan de olika länderna i Östeuropa kommer att förstärkas under kommande år. De länder som går bäst kommer successivt att komma ikapp Västeuropa vad beträffar förädlingsgrad, löner och levnadsstandard. Men för de fattigaste delarna av vår kontinent så ter sig problemen alltmer svårlösta i takt med att de kriminella strukturerna cementeras och klyftorna till den omgivande världen ökar. När Östeuropa växer får Väst problem AV VIKTOR SYLVAN EKONOMIERNA I DE FRAMGÅNGSRIKA länderna i Baltikum och Centraleuropa baseras numera på väl diversifierat privat näringsliv, som blir alltmer konkurrenskraftigt på den internationella marknaden. Stefan Hedlund, professor i Öststatsforskning på Uppsala Universitet, menar att framgången för dessa länder inom kort kommer att få mycket omfattande konsekvenser för bland annat Sverige. Vi saknar helt och hållet ett strategiskt tänkande runt dessa frågor idag, och det verkar inte vara många som reflekterar över hur svensk industri kommer att påverkas. Men faktum är att mer och mer av den produktion som idag bedrivs i Sverige kommer att flytta över Östersjön och att detta kommer slå mot sysselsättningen här. Stefan Hedlund anser att svenskt näringsliv har underskattat den betydelse som det kommer att få att EU har tagit in de nya länderna. Det har funnits en tendens att betrakta exempelvis Baltikum som länder bestående av fattiga konsumenter och odugliga företag. Men detta stämmer inte alls anser han. I dagens Baltikum och Centraleuropa finns en framväxande generation av välutbildade och ambitiösa unga män och kvinnor. De är beresta, världsvana och villiga att arbeta för mycket lägre löner än anställda i Sverige och andra västländer. Och konsekvenserna, när relativt kvalificerade jobb för exempelvis ingenjörer lämnar Sverige, blir att vår ekonomi kommer att fortsätta att växa, men utan att nya jobb skapas. Det finns idag en tydlig tendens till att de nya östländerna successivt ökar sin förädlingsgrad. Där estniska skogsbolag tidigare sålde timmer, förädlar de idag mycket mer själva, och de säljer exempelvis småhus med god framgång internationellt. Många enskilda svenska företag kommer att kunna anpassa sig genom att flytta produktionen utomlands, men för Sverige som helhet kommer det att bli problem, säger Stefan Hedlund. Fackföreningarna i Västeuropa försöker naturligtvis försvara sina medlemmars arbetstillfällen genom att spjärna emot utvecklingen. I Tyskland genomdrev facken att övergångsregler för utländsk arbetskraft infördes, och i Sverige strider exempelvis Byggnads mot polska byggentreprenörer som utför arbeten till en lägre kostnad än svenska. Men Stefan Hedlund anser att vi kommer att tvingas att anpassa oss till utvecklingen, oavsett vad vi själva tycker om saken. Vi måste finna nya vägar att öka förädlingsgraden i vår produktion. Att försöka bromsa eller vända utvecklingen är en hopplös kamp, istället måste svenska företag, utifrån de egna sektorernas förutsättningar, finna nya konkurrensfördelar på den internationella marknaden, anser han. EXPOSÉ 11

9 RYSSLAND När Sovjetunionen försvann AV ÖRJAN BERNER RYSSLAND FÖRÄNDRAS SNABBT, OCH DETTA gäller i synnerhet för huvudstaden i detta väldiga rike: Moskva. Till Moskva koncentreras den politiska, ekonomiska och finansiella makten och där utspelades det dramatiska systemskiftet när den kommunistiska supermakten Sovjetunionen föll sönder till en serie nya statsbildningar. Några bilder från denna tid kan illustrera hur stora problemen och farorna var. I början av juni 1989 kom jag som ambassadör till Moskva. Efter fem år i 70-talets Sovjet kände jag det stagnerande systemet där inget tycktes vara möjligt att förändra: den allomfattande cynismen, det påvra förfallet jämsides med supermaktens moderna militärapparat och gerontokratins fixering vid den globala maktkampen med USA. Gorbatjov lyckades förändra allt detta, men vid denna tidpunkt hade hans stjärna redan passerat zenit. Folkkongressen som samlades i Kremlpalatset gav det första tillfället till verkligt demokratiska och öppna debatter under Sovjetväldet. Under den här sommaren uthärdade folket, från Leningrad till Vladivostok, sommarhettan klistrade vid sina TV- och radioapparater. En ny era av frihet och framsteg verkade randas. Men de reella reformerna var halvhjärtade, ekonomin gick neråt och de konservativa krafterna samlade sig till motstånd. Utrikespolitiken gav inte heller några framgångar som folket kunde glädjas åt. Mot slutet av året föll Berlinmuren. Morgonen då nyheten inlöpte till Moskva satt jag med en svensk delegation hos utrikesminister Sjevardnaze. Han tog saken mycket lugnt Sinatradoktrinen för Östeuropas stater, var och en efter sin egen melodi, hade vid det här laget accepterats. Men vad Sjevardnaze tycktes vara helt omedveten om var att processen snart skulle upprepas i de 14 delrepublikerna i Sovjetunionen, däribland hans eget hemland Georgien. Reaktionen Ett år senare var de reaktionära krafterna på offensiven. Sjevardnaze tvingades avgå, och i december igångsattes militära aktioner mot Vilnius och Riga med eller utan Gorbatjovs vetskap. Vid denna tidpunkt besökte jag Jeltsin i hans Vita Hus för att plädera för balternas sak. Jeltsin var övertygad om att situationen stod och vägde. De hårdföra kommunisterna ville återta makten och återinföra det gamla systemet. Detta skulle i så fall ha lett till masstrejker och våldsamt motstånd inbördeskrig i Sovjetunionen var ett reellt hot vid denna tid. Jeltsin for senare till Tallinn och höll ett avgörande tal med uppmaningen att ingen rysk soldat får ta till vapen mot civila i Estland, Lettland eller Litauen!. Situationen desarmerades, reaktionen väntade med att genomföra sin kupp till augusti senare samma år, och när den slutligen kom så misslyckades den skändligen. Jeltsin tar över På julafton 1991 vandrade jag omkring i Moskvas centrum. Det var en smått kuslig upplevelse. Huvudgatorna ner mot Kreml var tomma, affärerna likaså. På supermarknadernas långa hyllor stod absolut ingenting utom några patetiska glasbehållare med inlagd gurka. Vodkaköerna i förorterna sträckte sig långa, men flertalet stod där i kylan utan chans att få något för den långa väntan. Stämningen var upprorisk, men samtidigt väntade alla på de radikala reformer som den nye ledaren Boris Jeltsin hade utlovat. Några veckor senare var Jeltsins ekonomiska ministrar hemma hos mig på frukost. Vi befann oss nu i en ny stat, för Sovjetunionen hade upphört att existera och Ryssland hade återuppstått. Gajdar, Tjubajs och Sjochin berättade om sina kamikaze-jobb. Priser och handel måste släppas fria, och detta skulle leda till en inflationschock där många skulle förlora alla sina besparingar. Företagen måste privatiseras, men vem som kunde leda dem i en marknadsekonomi, som ingen aktiv Sovjetmedborgare någonsin upplevt, var fortfarande en öppen fråga. Reformerna genomfördes, men urvattnades genom det hårda politiska motståndet i ett oföränderligt ryskt parlament. Klyftorna mellan rika och fattiga växte dramatiskt och produktionen gick ner sig i ett långt övergångsskede det var naturligt att frustrationerna tog sig våldsamma uttryck. Kommunismens dödsryckningar I oktober 1993 var jag tillbaka vid Vita Huset. Nu var situationen ännu farligare än två år tidigare. Stridsvagnar hade kört upp runt det belägrade parlamentet där Jeltsins motståndare hade samlats. Natten dessförinnan hade de gjort försök att storma TV-tornet och Moskvas borgmästeri men drivits tillbaka av snabbt inkallade militära polisstyrkor. Konfrontationen mellan parlamentet och presidenten kring reformpolitiken hade nått kulmen och båda sidor anklagade varandra för försök till statskupp. Militären tvekade men slöt upp kring Jeltsin. Kuppmännen fängslades, men liksom skedde efter händelserna i augusti -91 var de snart åter försatta på fri fot. Presidenten kunde fortsätta styra, och nu med en konstitution som gav honom breda maktbefogenheter. Men Boris Jeltsin hade försvagats: att bombardera det egna parlamentet var i sig ett tecken på hans misslyckande. 90-talet skulle visa hans fortsatta vacklan och osäkerhet och skapa bakslag som i stor utsträckning saboterade styrkan i det systemskifte som gradvis kommit att prägla det ryska samhället. En ny ledare, Putin, kunde ta vid när stålbadet från 1998 års djupa kris hade skapat en grund för en snabb ekonomisk tillväxt. Putins kraftfulla ledarskap, som återfört makten till Kreml från regionerna och oligarkerna, har haft positiva drag. Men de överskuggas nu allt mer av hans återfall i auktoritära och centralistiska traditioner. ÖRJAN BERNER har varit ambassadör i Moskva, Paris, Bonn och Warszawa. Han är ordf. för Svenskar i Världen. 12 RYSSLAND

10 BALTIKUM Tallink breddar Östersjötrafiken AV JAN A LUNDBLADH TALLINK är inte bara de baltiska ländernas största och mest framgångsrika rederi, med specialinriktning på färjesjöfart. Med hela 12 fartyg i sin flotta och en ökning av den svenska passagerartrafiken med 22 % i år är det är också Östersjöns i dag snabbast växande färjerederi och den dominerande aktören i trafiken mellan Sverige och ett Estland som lockar mängder av nya besökare, både turister, affärsmän och EU-medarbetare. Dessutom gick bolaget nyligen in i hotellbranschen och planerar redan ett andra hotell i den estländska huvudstaden. Den som är intresserad av sjöfart eller kanske bara har sökt sig över Östersjön på nöjes- eller konferensresa har knappast undgått att komma i kontakt med Östersjöns vita drottning, Tallinks flaggskepp M/S Victoria. Den nästan 200 meter långa tonnaren är regionens modernaste och mest miljövänliga fartyg och kan som mest transportera upp till passagerare i stil, flärd och högsta säkerhet. Med aprilintroduktionen av Victoria på linjen Stockholm Tallinn och med sjösättningen av systerfartyget Romantika för linjen Tallinn Helsingfors för två år sedan har Tallink också tagit täten i förnyelsen av Östersjöns bestånd av färjor och kryssningsfartyg. Modernaste konkurrenten sjösattes nämligen för långt mer än tio år sedan och det är Tallink som stått för förnyelse, utveckling och tillväxt i regionen sen dess. I dag innehåller flottan förutom Victoria och Romantika fyra fartyg byggda 1996 eller senare. BLI BÄST Tallinks målsättning har sedan starten för 15 år sedan varit att bli den ledande leverantören av högkvalitativa kryssningar, mångsidiga passagerartransporttjänster och effektiva gods- och varutransporter i norra Östersjön. I dag är man redan bäst i klassen när det gäller trafiken mellan Estland och grannländerna Sverige och Finland, men ambitionen stannar inte vid detta. I april startade Tallink en sk triangellinje mellan Tallinn, S: t Petersburg och Helsingfors och man är inte främmande för att starta trafik på flera andra linjer, inklusive sådana mellan Sverige och Finland. Tallinks historia går tillbaka till år 1989, d v s ett par år före Estlands självständighet. Under andra hälften av 1990-talet fick rederiet den internationella struktur och starka entreprenörinriktning, som på så kort tid gjort det till Östersjöns mest expansiva. Samtidigt som Estlands näringsliv genomgick en snabb privatisering utvecklades rederiet till ett modernt, privatägt företag av renodlat västeuropeiskt snitt, med internationellt utbildad ledning och modernast tänkbara finansiella, administrativa och tekniska styrsystem. Parallellt med moderniseringen av rederiets affärssystem inleddes en omfattande nyanskaffning och modernisering av fartygsmaterialet. SÄKERHET OCH MILJÖ Säkerheten på Östersjön uppmärksammas i år mer än på länge. Och på Tallink är man stolta över sitt avancerade säkerhetstänkande. Rederiets fartyg får hösta betyg av såväl internationella certifieringssällskap och sjöfartsmyndigheter som av de räddnings- och sjösäkerhetsorganisationer som Tallink samarbetar med och regelbundet upplåter sina fartyg till för övningar och utbildningar. Den som sett svenska räddningshelikoptrar landa på Victoria och Regina Baltica har sett en del av den utbildning som svenska piloter genomgår. Med förnyelsen och ombyggnader av sin flotta har Tallink också utvecklat nya och allt mer miljövänliga system för fartygen för att minska eller eliminera miljövådliga utsläpp och annan påverkan av havs- och landmiljö. I juli reste över passagerare med Tallink mellan Sverige och Estland, en ökning från fjolåret med 37 procent. M/S Victoria togs i bruk 2004 och är den största investeringen i Estlands historia. Foto: Tallink Det var det hittills största antalet passagerare mellan länderna under en enskild månad och bidrog starkt till att positionera Estland som en av svenskarnas mest uppskattade resmål. Totalt slog Tallink alla passagerarrekord under verksamhetsåret , som avslutades den sista augusti. Linjerna från Sverige till Estland hade över passagerare vilket var 22 procent mer än förra året. Totalt ökade Tallink sitt passagerarantal med närmare till på samtliga linjer. För närvarande har Tallink drygt 2800 anställda. Årets resultat är ännu inte färdigt, men under gjorde bolaget gjorde en vinst på 24,4 miljoner Euro, motsvarande ca. 225 MSEK. Att Estland blev medlem av EU har skapat en legitimitet som tryggt västland som tidigare saknades hos många svenskar och det har också gjort att många fått upp ögonen för landets fördelaktiga prisläge, stora shoppingutbud och, inte minst, gamla historiska band med Sverige. JAN A LUNDBLADH BALTIKUM 13

11 BALTIKUM Ljusa utsikter för SEB i östra Europa AV VIKTOR SYLVAN Foto: SEB SEB var en pionjär på den baltiska bankmarknaden. Idag är SEB:s lönsamhet i Baltikum god, och den starka tillväxten gör att framtiden ser ljus ut. Redan nu finns planer för fortsatt expansion österut. Mot slutet av 1990-talet såg SEB möjligheter att öka sina affärer på andra sidan Östersjön. Detta var expanderande ekonomier med stora investeringsbehov. Länderna stod inför en genomgripande utveckling som syftade till att gå med i EU och Nato, säger VD Lars Thunell gick SEB in i Estland, Lettland och Litauen genom att förvärva 30 procent av bankerna Eesti Ühispank, LatvijasÜnibanka och Vilniaus Bankas. Sedan år 2000 är bankerna helägda av SEB, som därmed är marknadsledare i Baltikum den nuvarande marknadsandelen är cirka 30 procent. Baltikum är en hemmamarknad för SEB, fastslår Mats Kjaer, chef för SEB:s division Eastern European Banking. Vår huvudsakliga verksamhet är att serva lokala privatpersoner och företag men vi arbetar förstås också med att ge service till nordiska företag som vill MATS KJAER etablera sig i Baltikum. Intresset för att etablera sig här har bara ökat under de senaste åren. Lars Thunell instämmer i den beskrivningen. Vår övergripande strategi är att vara en nordeuropeisk bank. Genom våra förvärv kan vi erbjuda fler tjänster till det växande antal företag som efterlyser en nordisk/ baltisk lösning, t ex för cash management. Våra baltiska banker är dessutom en konkurrensfördel för vår vidare expansion i östra Europa. Det är utifrån den basen vi nu förvärvar en bank i Ukraina. SNABB UTVECKLING Utvecklingen för de baltiska dotterbankerna har gått väsentligt snabbare än vad SEB förutsåg när banken etablerade sig i Baltikum. Vid årsskiftet hade de tre dotterbankerna 14 BALTIKUM

12 BALTIKUM tillsammans ca kunder idag har de två miljoner, vilket är nästan en fyrdubbling av antalet kunder. Lars Thunell menar att bankers verksamhet är en spegling av samhällets utveckling och att man ska se SEB:s tillväxt i ljuset av det. När SEB påbörjade sin verksamhet i Baltikum låg fokus främst på olika typer av företagsaffärer. I takt med att de baltiska ekonomierna vuxit har privattjänsterna fått större tyngd i bankens verksamhet. I början var konsumenterna mest intresserad av enklare produkter som lönekonton, sparkonton och kort. Nu efterfrågar de mer avancerade produkter, vilket är en fördel för oss, berättar Mats Kjaer. Idag är det ingen större skillnad mellan produktutbudet i Baltikum och Norden. SEB marknadsför olika sparprodukter som fonder och livförsäkringar. Bolån är en annan viktig produkt. Mats Kjaer berättar att intresset för den här typen av produkter ökar stadigt. Intresset för bolån växer kraftigt i Baltikum. I takt med medelklassen växer, ökar också efterfrågan på den typen av produkter. I framtiden planerar SEB att lansera alltmer avancerade kapitalförvaltni ngslösningar och livprodukter. SEB kommer också att introducera avancerade lösningar inom cash management riktade mot företag. STABILISERADE EKONOMIN SEB beslutade sig för att etablera sig i Baltikum strax efter Rysslandskrisen. Lars Thunell anser att de svenska bankernas etablering på marknaden är en bidragande orsak till att de finansiella systemen stabiliserats. Visst har vi bidragit till att skapa stabilitet i banksystemet. Genom att det kom in stabila och långsiktiga ägare ökade förtroendet för det finansiella systemet snabbt, och det har gynnat den ekonomiska utvecklingen. Lars Thunell framhåller bland annat att SEB lyckats skapa trygghet i riskkapitalförsörjningen i regionen, någonting som gagnat såväl utländska som lokala företag var riskerna med en etablering i Baltikum påtagliga. SEB valde att utveckla verksamheten via de baltiska dotterbankerna, med mycket hjälp och stöd från Sverige. Det är viktigt att ligga nära verksamheterna. Vi stöttade våra baltiska banker med produkter och kundrelationer från våra nordiska kundbaser. Tack vare det och tack vare våra erfarenheter från risksidan, lyckades vi snabbt skapa lönsamma rörelser - trots att makroekonomin såg lite skakig ut i början, säger Mats Kjaer. LJUS FRAMTID Under senare år har konkurrensen ökat. Förutom SEB är Föreningssparbanken på plats genom sitt 60-procentiga ägande i Hansabank. Nordea expanderar utifrån ett antal mindre förvärv och organisk tillväxt. Det finns även tyska och lokala banker som slåss om marknadsandelarna. Lars Thunell ser ljust på framtiden för SEB i Estland, Lettland och Litauen. Vi ser fortsatt god tillväxt i ekonomierna under både 2005 och 2006, den tid som vi med någorlunda säkerhet kan överblicka. Vi har en stark marknadsposition och introducerar successivt alltmer avancerade produkter. Mats Kjaer framhåller regionens goda förutsättningar. Befolkningen är lika välutbildad och den tekniska mognaden är lika hög som i Sverige. Dessutom är länderna i Baltikum, som medlemmar i EU och med band till Ryssland, en lämplig språngbräda för många företag som vill expandera österut. Vi ser med tillförsikt på den fortsatta utvecklingen i Baltikum. LARS THUNELL Foto: SEB Lattelekom expanderar till Skandinavien Det är inte bara skandinaviska företag som expanderar till Baltikum. Det blir allt vanligare att baltiska företag också expanderar till Sverige. Konkurrensen på telekommarknaden har hårdnat sedan marknaden avreglerades Lattelekom, Lettlands största telekombolag, har svarat på konkurrensen med egen internationell expansion. Lattelekom har därför skapat ett internationellt datanätverk som sammanbinder de baltiska länderna med Sverige och Finland. Idén med nätverket är att tillsammans med kunderna kunna NILS MEINGAILIS, Operativ chef Lattelekom. Foto: Lattelekom. skapa anpassade företagstjänster. Lattelekom erbjuder nu företag med verksamhet i regionen att skapa egna nätverk för dataöverföring. Därigenom blir det möjligt att centralisera affärsprocesser som exempelvis kundtjänst, fakturering och HR-tjänster. Lattelekom, som ägs av Lettiska staten tillsammans med TeliaSonera, började bygga sitt nätverk under Bland de svenska företag som har valt att använda sig av Lattelekoms tjänster märks Mölnlycke Health Care. VIKTOR SYLVAN BALTIKUM 15

13 BALTIKUM Förmånligt skattesystem gynnar Estlands ekonomi AV ROBERT UNT ESTLAND ÄR EN EUROPEISK TIGEREKONOMI, och landet har en BNP som växer med 6-7% per år. Bakom den kraftiga tillväxten finns det flera förklaringar, bland annat ett företagsvänligt skattesystem. INVESTERINGARNA ÄR HÖGA I ESTLAND för närvarande, både från utländska och inhemska företag. Starkt bidragande är förmodligen det förmånliga system för bolagsskatt som landet har infört. Den nuvarande bolagsskatten på 26% kommer att sänkas till 20% under 2007, och den blir därmed väsentligt lägre än det europeiska snittet. En ovanlig konstruktion av skattesystemet stadgar också att investeringar ska skattebefrias. Genom att vinsterna återinvesteras i rörelsen så kan man därmed driva ett företag lönsamt helt utan att betala någon skatt. Bland de utländska affärerna märks de stora investeringarna i pappersbruket i Kunda av norska Larvik Cell, österrikiska Heinzel Group och den europeiska utvecklingsbanken EBRD. Papperbruket skapar nästan 1500 arbetstillfällen, och massan ska exporteras till Centraleuropa där den ska användas för att producera kvalitetspapper för magasin och dylikt. En stark export har generellt varit en drivkraft bakom Estlands framgångar under senare år. Inledningsvis lyckades estniska företag etablera en export till Tyskland, Finland och Sverige, men idag är det andra länder inom EU som svarar för den största delen av efterfrågeökningen. Traditionellt är Estland starkt inom tillverkning av trävaror, apparater och elektronik, men på senare år har Estland satsat på att dra till sig företag inom bland annat IT och bioteknik. Tvärtom vad många tror är Internetanvändningen hög i Estland och mobiltelefonpenetrationen är nära 80%. Estland har den mest avancerade tekniska infrastrukturen i Öst- och Centraleuropa, och tack vare detta får landet ofta fungera som en testmarknad för nya tekniska applikationer. Trots den höga tillväxten har landet lyckats frigöra lediga resurser i ekonomin, och inflationen har kunnat hållas under kontroll. Ökningarna i konsumentprisindex var under flera år låga, men priserna steg markant i samband med EU-inträdet. Inflationen och bytesbalansunderskottet tillhör de få orosmoln i den estniska ekonomin, och alltför höga prisökningar kan slå negativt på landets tillväxt. Men på det hela taget ser situationen bra ut för Estland och flera bedömare räknar med att Estland, tillsammans med Lettland, Litauen och Slovenien, kommer att kunna införa Euron som valuta redan från Stenbock-huset, Estlands regeringskansli. Foto: Enterprise Estonia ROBERT UNT är företagare och entreprenör med stor erfarenhet av att arbeta i Östeuropa.

14 I UKRAINA, ETT LAND MED EN BEFOLKNING på 50 miljoner invånare, har utvecklingen släpat efter många av de andra före detta Sovjetrepublikerna. På senare år har Ukraina börjat hämta in avståndet och landet hade tillväxt i BNP på 13 % under första halvåret 2004 vilket är högst i Europa. Utländska och inhemska företag och kedjor som etablerar sig i landet gör allt större vinster i takt med att ukrainarnas konsumtion av daglig- och sällanköpsvaror ökar stadigt. Andelen direktinvesteringar i industrin har också ökat kraftigt i takt med att alltfler utländska tillverkningsföretag har fått upp ögonen för landets billiga och välutbildade arbetskraft. Professionell rekrytering och HR har aldrig existerat i de forna sovjetstaterna. Praxis har snarare varit att företag och organisationer anställt bekanta, bekantas bekanta, släktingar eller i många fall en person som man är skyldig en tjänst. Det har inte varit ovanligt att kandidater till och med betalat en summa under bordet till sin blivande arbetsgivare för att få anställning! I takt med att marknadsekonomin fått fäste samt att konkurrensen hårdnat, ser man nu tydliga tendenser att företag inser fördelarna med att anställa personer som UKRAINA Internationell konkurrens ger professionell rekrytering AV CLARA BODIN faktiskt kan prestera. Företagsledningarna är intresserade av att se sina företag växa och bli framgångsrika och inser att personalen är nyckeln till detta. Man kan faktiskt tala om en genomgripande mentalitetsförändring. I Ukraina har rekryteringsbyråerna vuxit upp som svampar under de senaste två åren. I huvudstaden Kiev finns idag uppåt 30 byråer representerade med lokalavdelningar i miljonstäder som Odessa, Donetsk, Dnipropetrovsk, Lviv och Harkiv. Rekryterarna uppger själva att efterfrågan på deras tjänster nu ser en kraftig återhämtning efter krisåren Företag är villiga att betala för rekryteringsuppdrag, något som man tidigare sett som en helt onödig utgift. Företagen använder sig inte bara av byråerna för att hitta ledningspersonal utan också när man ska anställa större grupper av anställda, exempelvis försäljare. CLARA BODIN är bosatt i Kiev. Hon är doktorand i Östeuropakunskap och har bott och arbetat i Ryssl and och Ukraina i över sju år. Forts från s.6 POLEN TÅLAMOD OCH EFFEKTIVISERING Tiden i Polen har varit en berg- och dalbana för Vattenfall, säger Tuomo Hatakka. Nyckeln till framgång för att lyckas på den polska marknaden är att ha tålamod. Det är mycket viktigt att inte komma till Polen med en kolonialattityd och tro att man ska säga till polackerna vad de ska göra. Vattenfall har istället arbetat efter principen att ha så lite utlandsstationerad personal som möjligt och att utnyttja den lokal kompetens som finns tillgänglig. Syftet är att få en bra blandning mellan lokalanställda och utlandspersonal. LOKAL KOMPETENS I Polen finns det mycket god kompetens. Polackerna är drivna, flexibla, och villiga att ta till sig nya idéer. Dessutom följer tillgången på duktiga människor med potential normalfördelningen precis som överallt annars, det vore orimligt att inte ta vara på detta, anser Tuomo Hatakka. Organisationsstrukturen i Polen beskrivs ofta som mer hierarkisk än i Sverige, och de anställda ifrågasätter sällan ledningen. En av förutsättningarna för att få fart på lönsamheten har varit omfattande varsel och omstruktureringar på både de köpta bolagen, varför man minskat antalet anställda på alla nivåer i företagen. Den svenska managementstilen har lett till en överskådligare struktur, och omfattande satsningar görs nu kontinuerligt för att motivera, utbilda och stötta de anställda., säger Tuomo Hatakka. Den Skandinaviska ledarskapstilen verkar ha fungerat i Polen och efter Polens EU-inträde blir det successivt allt lättare för andra svenska företag att också prova lyckan på den polska marknaden.

15 TILL SIST Rysk kaviar försvinnande gott AV VIKTOR SYLVAN UNDER SOVJETTIDEN hade staten monopol på unionens kaviarproduktion och den reglerades hårt. Men efter kommunismens fall så blev det kaos: monopolet upphävdes och alla kunde fiska stör och sälja kaviar efter eget huvud. Idag är stören akut hotad efter alltför många år av hänsynslöst fiske och kilopriset på rysk kaviar är åtminstone kr. NU PÅGÅR DESPERATA FÖRSÖK ATT RÄDDA kvar stören åt eftervärlden. Påtryckningar från FN-organet CITES har förmått Ryssland, Azerbadjan och Kazakstan att stoppa störfisket under andra halvåret Enligt tidningen Aftenposten pågår det också diskussioner på diplomatisk nivå mellan Norge och Iran syftande till att låta norska fiskodlare hjälpa Iran att få igång odling av stören. Också på konsumentsidan vidtas det åtgärder: Gulf Air, som flyger mellan London och Persiska viken, har beslutat att upphöra med serveringen av kaviar i första klass. För första gången på 25 år får nu oljeschejkerna som bordar flygplanen klara sig utan denna rätt på menyn. Hur vällovliga dessa initiativ än är, så måste man tyvärr konstatera att det inte är särskilt mycket som talar för att räddningsaktionerna kommer att lyckas. Rysk kaviar har blivit en smuggelbransch lika lukrativ som kokain och för att stoppa allt tjuvfiske så skulle de berörda staterna behöva investera stora resurser. Stören är dessutom en fisk som tillväxer långsamt honorna blir könsmogna först vid 8-14 års ålder och skall arten ha en chans att överleva så måste den fredas under mycket lång tid framöver. Att den process som allvarligt hotar de flesta av jordens stora matfiskar skulle kunna vändas just i regionen kring Kaspiska Havet förefaller helt orealistiskt. Utfiskningen av stören är sorglig, inte bara i ett kulinariskt perspektiv utan också i ett mänskligt och ekologiskt. Stören har vandrat i jordens floder under 250 miljoner år; den utvecklades samtidigt som dinosaurierna. Det är dessutom en fascinerande fisk som, trots att den lever på smådjur och växtämnen, långt ifrån är ofarlig för människan. Beluga-stören, den största av arterna, kan bli fem meter lång och väga över två ton. Stören är till sin natur oberäknelig, missmodig, lättirriterad och väldigt revirkänslig och den anfaller när en annan art kommer för nära och det gäller även för människor. Trots att det Kaviar är de insaltade äggen av stör. Rysk kaviar tillverkas av Beluga-stören som en gång var talrik i de stora floderna runt Svarta- och Kaspiska Havet. rör sig om en ganska primitiv fisk så har den klarat sig bra under alla år fram till våra dagar. Allt vi kan göra i Sverige för stören är att hålla tummarna och tills vidare avstå från egen kaviarkonsumtion. Om arten trots allt kan räddas så kommer man även om hundra år att kunna njuta av rysk kaviar så som den helst ska serveras: tillsammans med rostat bröd, nyslungat smör, citronskiva och champagne. KAVIARFAKTA Rysk kaviar indelas efter kornstorlek och störart. Den mest exlusiva sorten heter beluga, sedan följer osetra, imperial och sevruga. Även azerisk kaviar kallas ofta felaktigt för rysk kaviar. Förutom Ryssland och Azerbajdzjan bedriver Iran, Kazakstan och Turkmenistan störfiske i jakt på den åtråvärda kaviaren. Iransk kaviar anses på vissa marknader vara finare än den ryska. Det finns 26 arter av stör varav den största, Beluga-stören, är den som används vid produktionen av rysk kaviar. TILL SIST 19

16 Experts in Emerging Markets Move faster We make it easier for national companies to do international business. Market Entry Outsourcing Acquisitions Financing MOSCOW WARSAW TALLINN STOCKHOLM COPENHAGEN BERLIN KIEV HONG KONG

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Hur arbetar en intraprenör?

Hur arbetar en intraprenör? Hur arbetar en intraprenör? Fördjupningsuppgift i entreprenörskap / entreprenörskap och företagande En entreprenör är som du vet en person som är idérik, lösningsfokuserad, kreativ, riskvillig och driven.

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015

Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 PRESSINFORMATION 2015-05- 08 Nokian Tyres delårsrapport januari mars 2015 Tillväxt i väst fortfarande utmaningar i Ryssland Koncernen Nokian Tyres omsättning minskade med 9.8 procent och var 281.3 MEUR

Läs mer

Optimismen fortsatt god men krymper

Optimismen fortsatt god men krymper Optimismen fortsatt god men krymper Fortsatt optimism Förväntningar att antal anställda, vinst, antal kunder och omsättningen kommer att öka, snarare än minska Optimismen dock något mindre än tidigare

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Information om fondförändringar (fondförsäkring)

Information om fondförändringar (fondförsäkring) Information om fondförändringar (fondförsäkring) 1 (5) Med anledning av ett nytt europeiskt regelverk (UCITS IV* ) samt en förändrad svensk skattelagstiftning för fonder har fondbolaget SEB Investment

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTERRAPPORTEN 2012 BILSEMESTER ÄR FRIHET I år firar Stena Line 50 år och därför är vi extra stolta att kunna presentera vår största kartläggning av svenskt resande med bil hittills: Bilsemesterrapporten

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG

25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Pressmeddelande 25 ÅR EFTER MURENS FALL: ÖSTTYSKLAND FORTFARANDE OUTFORSKAT LAND FÖR MÅNGA SVENSKA FÖRETAG Även 25 år efter murens fall är få svenska företag etablerade i området som utgjorde det gamla

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

Koncernchefens bolagsstämmotal 6 april 2011

Koncernchefens bolagsstämmotal 6 april 2011 Koncernchefens bolagsstämmotal 6 april 2011 Bästa aktieägare, Vi lever i en intressant tid. De tjänster TeliaSonera erbjuder utgör en allt viktigare del av våra liv. Orsaken till det är att vi tillgodoser

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV MAJ, 2016: BLOX SAMMANFATTNING De globala börserna steg nästan 4 % under maj. Månaden har präglats av diskussioner kring Storbritanniens eventuella utträde ur EU-sammarbetet samt om den amerikanska

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen

Handelskammarens rapport nr Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen Handelskammarens rapport nr 2.2010 Ur askan i? Flygstoppets påverkan på företagen 2 Handelskammarens rapport nr 2.2010 Innehållsförteckning Analys...................................... 3 Försäljning och

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer