Drygt 750 personer avlider. Handläggning av traumatiska hjärnskador. Översiktsartikel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drygt 750 personer avlider. Handläggning av traumatiska hjärnskador. Översiktsartikel"

Transkript

1 Handläggning av traumatiska hjärnskador Långt ifrån alla kirurger har gjort randning på neurokirurgen. Samtidigt är skallskador en av de allra vanligaste besöksorsakerna på akuten. Den övervägande majoriteten av fallen handläggs av kirurger, ibland med neurokirurgisk konsultation via länkning av CT-bilder, och endast en minoritet av patienterna behöver skickas till neurokirurgisk klinik för fortsatt vård. I denna översiktsartikel presenterar docent Bo-Michael Bellander, neurokirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset, principerna för handläggning av traumatiska hjärnskador (TBI). BO-MICHAEL BELLANDER Stockholm Drygt 750 personer avlider årligen i Sverige till följd av TBI (Traumatic Brain Injury TBI). Offren är unga och de som överlever drabbas ofta av bestående men. Den vanligaste orsaken till TBI är fall, följt av trafikolyckor och misshandel 1. Män drabbas i 75 procent av fallen. Alkohol förekommer i procent av fallen 2 och andra droger är ofta inblandade. Svåra TBI hos spädbarn är ofta orsakade av barnmisshandel. En systematiserad handläggning av trauma sänker mortaliteten. I Skandinavien har riktlinjer för hantering av minimala, lätta och moderata skallskador introducerats liksom för prehospitalt omhändertagande av svåra skallskador 3. Vidare har en lärobok i handläggning av svåra traumatiska TBI i Skandinavien publicerats, Management of severe traumatic brain injury Evidence, Tricks and Pitfalls. PREHOSPITAL HANDLÄGGNING Syresättning och blodtryck Hypoxi (SaO2 <90 %) eller hypotension (SAP < 90 mm Hg) är två viktiga negativa prognostiska faktorer. Även korta episoder ökar signifikant mor- 298 SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

2 biditet och mortalitet. Kombinationen av hypoxi och hypotension ökar mortaliteten signifikant jämfört med den ena allena 4. Hypoxi ska korrigeras omedelbart genom att ge patienten syrgas. Hos medvetslösa patienter som uppvisar ofria luftvägar, hypoxi som inte låter sig korrigeras med tillförsel av syrgas eller där lång prehospital transport förväntas, ska artificiell luftväg etableras. Syresättning ska mätas med pulsoximeter. Patienter med svår TBI som intuberats prehospitalt uppvisar bättre prognos än de som inte intuberas såvida inte ingreppet utförs av oerfaren personal under otillräcklig monitorering då istället dödligheten ökar. Felintubation, långvarig procedur och åtföljande desaturation bedöms vara förklaring till detta. Prehospital intubation genomfört av anestesiologer eller sjukvårdspersonal med intensivvårdsutbildning är en säker procedur. Korrekt tubläge verifieras med auskultation i kombination med kapnografi. Hyperventilation med åtföljande cerebral hypoperfusion är en risk vid manuell ventilation som försämrar prognosen. Monitorering med ETCO2 rekommenderas därför. Hypotension är en starkt negativ prognostisk faktor för såväl vuxna patienter med svår TBI som barn. Ökas blodtrycket förbättras resultatet. Hypotensionsperioden ska begränsas till kortast möjliga. Isotona kristalloider är de mest använda. Hyperton NaCl har jämförts med isotona lösningar utan att kunna ge något entydigt svar på vad som är att föredra. Några säkra negativa effekter av att använda hypertona lösningar finns inte. Man måste beakta orsaken till blodtrycksfallet. En massiv pågående blödning i buken kan inte kompenseras med vätska på olycksplatsen utan kräver operation. En kompetent medicinsk bedömning på olycksplatsen är därför nödvändig. Medvetandegrad Lågt prehospitalt GCS (Glasgow Coma Scale, Tabell 1) är kopplat till skallskadans svårighetsgrad. GCS är den vanligaste skalan för medvetandegrad 5. Den har tillfredsställande testkvalitet mellan personer och yrkesgrupper och anses ha en moderat tillförlitlighet. Ett sjunkande GCS talar för att patienten har ett progredierande hematom. För barn <2 år rekommenderas Pediatric Glasgow Coma Scale (PGCS, Tabell 1). I Sverige används ofta RLS. Denna skala är mer praktisk, eftersom skallskadade patienter kan ha ansiktsfrakturer som försvårar bedömning av ögonfunktion, och icke-bedömbar verbal förmåga på grund av intubation. RLS och GCS kan dock jämföras. GCS eller RLS ska användas (Tabell 2 och 3) med verbala kommandon hos medvetna eller central smärtstimulering (supraorbitalt eller över mastoiden) hos medvetslösa patienter. Pupiller Utslagen ljusreaktion eller asymmetri kan indikera inklämningssyndrom eller hjärnstamspåverkan. Pupillasymmetri förekommer vid TBI hos patienter med förhöjt intrakraniellt tryck (ICP) >20 mmhg. Dilaterade, ljusstela pupiller vid TBI är kopplat till dålig prognos. Metabola, respiratoriska och cirkulatoriska störningar är associerade med dilaterade pupiller liksom perioden efter ett epileptiskt anfall. Vissa mediciner kan också ge pupillförändringar. Patienten ska vara stabiliserad innan man bedömer pupillerna. Pupillerna ska undersökas avseende storlek, symmetri och ljusreaktion. Pupillasymmetri definieras som >1 mm skillnad i pupill storlek. En ljusstel pupill har GCS Skalvärde PGCS <1 mm reduktion i diameter vid ljusstimulering. Cerebral herniering Cerebral herniering, eller inklämning, kan uppstå på grund av intrakraniella hematom med tryck mot hjärnan eller hematom i bakre skallgropen med sekundär hjärnstamspåverkan. Kliniska tecken är sjunkande medvetandegrad, följt av sträckmönster vid smärtstimulering, dilaterad(e) och ljusstel(a) pupill(er). Vid kliniska tecken på cerebral herniering är intubation och moderat hyperventilation (ETCO2 <4,5 kpa) första behandlingsval. Hyperventilation ska fortsätta så länge patienten uppvisar tecken på herniering. Osmoterapi i form av mannitol (0,5 1,0 g/ kg kroppsvikt) eller hyperton NaCl (1 2 mmol/kg kroppsvikt) bör endast användas av personal med kompetens i avancerad hjärt lungräddning. Transport av patienten Lägst mortalitet erhålls när patienter med svår TBI transporteras direkt till traumacenter Nivå I 6. I regioner med långa avstånd till traumaenheter är det särskilt viktigt med adekvat kompetens på skadeplatsen. Om patienten inte kan stabiliseras på olycksplatsen måste man transportera till närmaste sjukhus för att behandla livshotande extrakraniella skador. Skallskadekirurgi på lokal- eller centralsjukhus utan neurokirurgisk expertis ger dock sämre resultat. Kontakt mellan primärsjukhus och neurokirurg ska därför tas tidigt. Ögonöppning Spontan 4 Spontan På uppmaning 3 På uppmaning Vid smärtstimulering 2 Vid smärtstimulering Ingen 1 Ingen Verbalt svar Orienterad 5 Jollrar Förvirrad 4 Irritabel gråt Osammanhängande 3 Skriker vid smärtstimulering Obegripliga ljud 2 Gnyr vid smärtstimulering Ingen 1 Ingen Motorik Följer uppmaning 6 Normala spontana rörelser Lokaliserar smärta 5 Avvärjer vid beröring Avvärjer smärta 4 Avvärjer smärta Patologiskt böjmönster 3 Patologiskt böjmönster Patologiskt sträckmönster 2 Patologiskt sträckmönster Inget 1 Inget Tabell 1. GCS och PGCS (Teasdale and Jennett 1975; James et al 1986). SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

3 VÅRD PÅ AKUTEN ATLS Man inleder med en snabb bedömning av ABCDE enligt ATLS. Kontrollera A. Att luftvägen är fri och beakta risken för att det finns en halsryggskada (4 20 % risk). Alla multi trauma- och isolerade skallskadade patienter ska genomgå DT halsrygg. B. Att syrgassaturationen är adekvat (Mål: Sat >90 procent). Notera andningsfrekvens. C. Att patienten är cirkulatoriskt stabil (Mål: SAP >90 mmhg). D. Medvetandegrad. E. Förekomst av eventuella andra skador och/eller nedkylning. Neurologstatus Medvetandegrad bedöms innan några droger ges. Om patienten är intuberad och/eller sederad vid ankomst till sjukhus noteras GCS från olycksplatsen. GCS ska åter undersökas snarast efter cirkulatorisk och respiratorisk stabilisering. Pupillreaktion noteras på båda pupillerna. Tecken på förlamning? Hemipares/plegi talar för TBI, parapares/plegi talar för låg halsryggsskada eller thorakal skada och tetrapares/plegi talar för hög halsryggsskada. Blodprover Laboratoriemässigt kontrolleras S-Etanol, Blodstatus, P-CRP, P-Kreatinin, P-Na, P-Glukos, Koagulationsstatus med om möjligt kontroll av trombocytfunktionen (Multiplate, Trombelastografi, ROTEM eller blödningstid enligt Ivy) samt skademarkören S-S100B. Differentialdiagnoser är hypoglykemi, hypotermi, meningit, postiktalitet efter epileptiskt anfall, intoxikation, andningsinsufficiens, chock. Ökad risk för TBI Riskfaktorer för intrakraniell hematomutveckling ska uteslutas. Dessa är: 1. Koagulationsrubbning; behandling med antikoagulantia eller trombocythämmare. Alkoholister har ofta koagulationsstörning. 2. Skall-, skallbas- och/eller impressionsfraktur. Kliniska karakteristika Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad. 1 Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering, tilltal, enstaka tillrop, beröring. 2 Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering, upprepade tillrop, ruskning, smärtstimulering. 3 Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer inte smärta 4 Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärtstimulering. 5 Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärtstimulering. 6 Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärtstimulering 7 Medvetslös. Ingen smärtreaktion. 8 Tabell 2. RLS (Starmark et al 1988 a). 3. Posttraumatisk epileptisk kramp. 4. Shuntbehandlad hydrocephalus. 5. Multitrauma. Skallbasfrakturer är ofta svåra att se på DT skalle och diagnosen ställs ofta med hjälp av kliniska tecken. Dessa är periorbitala echymoser (Brillenhematom), retroauriculära echymoser (Battle s sign), rhinnorea, otorrhea, anosmi, pneumocephalus (DT skalle), hematotympanon, dövhet, vestibulära symtom och facialispares. VIDARE HANDLÄGGNING GCS 15 Minimal TBI utan riskfaktorer: Denna patient är vid medvetande, orienterad till tid, rum och person samt följer uppmaningar och har ingen amnesi från olyckstillfället eller några fokalneurologiska symtom. Risken att utan skallfraktur utveckla ett operationskrävande intrakraniellt hematom är låg; 1/ Vid fraktur ökar risken till 1/81. Indikation för DT skalle saknas och patienten kan skickas hem, men bör inte vara ensam under de kommande 24 timmarna. Patienten ska återkomma till sjukhuset om tillkomst av medvetandesänkning (väck varannan timme initialt), illamående och kräkning, epileptiskt anfall, blod eller vätska ur öra eller näsa, tilltagande huvudvärk, svaghet eller begynnande sensibilitetspåverkan i armar eller ben, förvirring eller personlighetsförändring, pupillvidgning, dubbelseende, annan synrubbning eller hjärtarytmi. Patienten får ta paracetamol, men inte trombocythämmande medel och bör inte heller dricka alkohol eller ta sedativa/ sömntabletter under de kommande tre dygnen. Skalvärde GCS 15 Minimal TBI med riskfaktorer: Finns riskfaktorer bör man genomföra en DT skalle. Står patienten på behandling med antikoagulantia eller trombocythämmande läkemedel ska dessa övervägas att sättas ut. Patienter med övriga riskfaktorer som uppvisar en normal DT skalle genomförd > 90 minuter efter trauma kan skickas hem med instruktioner och övervakning i hemmet enligt ovan. Patienter med patologisk DT skalle läggs in för GCS Lätt TBI utan riskfaktorer: Patienten har en övergående amnesi och/eller medvetandepåverkan men utan fokalneurologiska symtom. Omkring 40 procent av patienter med epiduralhematom inkommer till akutmottagningen i GCS med illamående och kräkningar som enda symtom. Hematom i bakre skallgropen är särskilt lömska då tonsillherniering kan ske mycket snabbt varför utrymning ska ske frikostigt. Biomarkören S-S100B tas inom sex timmar efter trauma 7. Om S-S100B >0,10 ug/l görs DT skalle. Om mer än sex timmar gått sedan trauma eller om S-S100B analysen ej finns att tillgå bör DT skalle genomföras. Vid normal S-S100B, eller förhöjd s-s100b men där efterföljande DT skalle, genomförd >90 minuter efter trauma, är normal, kan patienten skickas hem med instruktioner och övervakning i hemmet. Om patologisk DT skalle läggs patienten in för GCS Lätt TBI med riskfaktorer och/eller patologiska DT-fynd: Eventuell antikoagulantia eller trombocythämmande läkemedel ska 300 SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

4 övervägas att sättas ut. DT skalle ska utföras och noteras patologiska förändringar läggs patienten in för GCS 9 13 Medelsvår TBI: Cirka 20 procent av patienterna kommer att försämras och i ca åtta procent av fallen kräva neurokirurgisk intervention. Kontrollera och åtgärda A+B+C+D+E enligt ovan. DT skalle ska genomföras och patienten ska därefter läggas in för MRT bör övervägas i senare skede för att utreda förekomst av Diffus Axonal Skada (DAI). Överväg kontakt med neurokirurg för gemensam behandlingsstrategi. GCS 9 13 Medelsvår TBI med riskfaktorer och/eller patologisk DT skalle: Kontrollera och åtgärda A+B+C+D+E enligt ovan. Genomför DT skalle och lägg in patienten för Om patologiska fynd på DT skalle och/eller progredierande neurologi bör neurokirurg kontaktas för att diskutera överflyttning till neurokirurgisk klinik för fortsatt övervakning. Överväg MRT för att senare utesluta Diffus Axonal Skada (DAI). GCS 3 8 Svår TBI: Patienten är medvetslös. Risken att utveckla ett operationskrävande intrakraniellt hematom är 4 25 procent. Kontrollera och åtgärda A+B+C+D+E enligt ovan. Medvetslös patient ska intuberas. Gör DT skalle och konsultera neurokirurg tidigt för övertagning till neurokirurgisk klinik. TBI och antikoagulantia Behandling med warfarin ger en signifikant ökad mortalitet vid TBI och bör därför reverseras skyndsamt med koagulationsfaktorkoncentrat (Protrombinkomplexkoncentrat; PKK) som har en direkt effekt med en halveringstid på sex åtta timmar och, samtidigt, med K-vitamin som har sin maximala effekt först efter sex tolv timmar. Kontrollera PK (INR) minuter senare och efter ytterligare ett par timmar. Målvärde är PK (INR) 1,5. Ge ytterligare PKK efter behov. För att reversera effekten av de nya orala antikoagulantia Pradaxa (dabigatran, trombinhämmare ) och Xarelto (rivaroxaban, faktor X hämmare ) finns ännu inte någon utprövad metod. Specifika antidoter saknas. Koagulationsjour håller sig kontinuerligt uppdaterade och är tillgängliga för frågor. Det finns olika trombocyttester för bedömning av trombocyternas receptorfunktion vid behandling med trombocythämmande läkemedel. Provet måste vara aktuellt laboratorium tillhanda inom två timmar. Påverkad ASP receptor (tromboxanreceptor) kan vara orsakad av behandling med acetylsalicylika eller NSAID-preparat, men kan även vara uttryck för hjärnskadan i sig. Påverkad ADP-receptor ses vid behandling med Klopidogrel, Brilique och Efient. Överväg trombocyttransfusion. Indikationer för uppföljande DT Progress av skadan på uppföljande DT undersökning vid TBI varierar mellan 8 67 procent och resulterar i neurokirurgisk intervention i mellan 0 58 procent av fallen. Av patienter med GCS 15 vid ankomst och normal DT skalle utvecklade endast tre patienter en tidig adverse outcome 8. Många av dessa DT undersökningar var dock sannolikt gjorda en ansenlig tid efter trauma. En tidigt genomförd DT skalle kan vara falskt negativ. Ett tidsintervall <90 minuter mellan trauma och första DT undersökning ökar risken för att en uppföljande DT ska påvisa progress av skadan. Hos patienter med mild TBI (GCS 13 15) som uppvisar en blödning på den initiala DT undersökningen men som har ett normalt neurologiskt förlopp de första 24 timmarna leder en uppföljande DT skalle i stort sett aldrig till förändrad handläggning eller till neurokirurgisk intervention. Till och med hos patienter med GCS 8 utan neurologisk försämring leder en kompletterande DT undersökning till en medicinsk eller kirurgisk intervention endast i 1 procent av fallen. Oförändrad neurologi talar således starkt emot behov av förlopps-dt. Progredierande intrakraniell blödning förekommer dock hos ca hälften av de patienter med traumatisk TBI som noterats vid första DT skalle 9. Över en tredjedel av de patienter som försämras i sin neurologi, oavsett GCS vid inkomst, kommer att behöva neurokirurgisk intervention. Patienter som uppvisar problem med intrakraniellt tryck, cirkulatorisk instabilitet och koagulationsproblem och/eller behandling med antikoagulantia ska genomgå förlopps-dt, liksom patienter som på första DT uppvisar intraparenkymatösa kontusioner. GCS 13 14, ålder >65 år, och tidsintervall kortare än 90 minuter mellan trauma och första DT är ytterligare riskfaktorer för att uppföljande DT ska visa progress. Observation som commotio-obs Medvetandegrad kontrolleras och dokumenteras var 15:e minut, men kan efter några timmar minskas till 1 gång per timme. Sjunkande medvetandegrad är det tidigaste tecknet på hotande herniering. Förlamning i armar eller ben, pupillreaktion, puls, blodtryck och andningsfrekvens noteras. Hotande hjärnstamsinklämning 1. Sjunkande medvetandegrad 2. Unilateral pupilldilatation (uncus- RLS, skalvärde GCS skalvärde GCS skalvärde (Median) (Spridning) Tabell 3. Jämförelse mellan RLS och GCS (Starmark et al 1988 b). SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

5 hernierning genom tentoriet med tryck mot occulomotoriusnerven, a. cerebri posterior och hjärnstammen) 3. Bilateral pupilldilatation med sjunkande puls och stigande blodtryck (tonsillherniering genom foramen magnum med dödlig påverkan på hjärnstammen). Hotande inklämning Vid hotande inklämning skall följande åtgärder vidtagas. Hyperventilation (pco2 3,5 4,5 kpa). Kräver intubation! Mannitol. Det finns god dokumentation av den ICP-sänkande effekten av mannitol administrerat intravenöst i bolusdoser på 0,5 1 g/ kg kroppsvikt (motsvarar ml 150 mg/ml mannitol vid en kroppsvikt på kg). Hyperton NaCl i olika koncentrationer har en ICP-sänkande effekt motsvarande den av mannitol. På NIVA KS ger vi 1 2 mmol/kg kroppsvikt. Glöm inte KAD och betänk att patienten kan bli hypovolem vid multitrauma. Kontakta neurokirurg! Referenser 1. Sundström, T., et al., Head injury mortality in the nordic contries. J Neurotrauma., (1): Tagliaferri, F., et al., A systematic review of brain injury in Europe. Acta Neurochir (Wien), ; Bellander BM, et al., [Prehospital management of patients with severe head injuries. Scandinavian guidelines according to Brain Trauma Foundation][Article in Swedish]. Lakartidningen Jun 11-24;105(24-25): , (24-25); Chesnut, R.M., et al., The role of secondary brain injury in determining outcome from severe head injury. J Trauma, (2): Teasdale, G.M. and B. Jennett, Assessment of coma and impaired consciousness. A practical scale. Lancet, (7872): Hartl, R., et al., Direct transport within an organized state trauma system reduces mortality in patients with severe traumatic brain injury. J Trauma, (6): p ; discussion Unden, J., T. Ingebrigtsen, and B. Romner, Scandinavian guidelines for initial management of minimal, mild and moderate head injuries in adults an evidence and consensus based update af Geijerstam, J.L. and M. Britton, Mild head injury: reliability of early computed tomographic findings in triage for admission. Emerg Med J, (2): p Beaumont, A. and T. Gennarelli, CT prediction of contusion evolution after closed head injury: the role of pericontusional edema. Acta Neurochir Suppl., 2006(96): p SVENSK KIRURGI VOLYM 72 NR

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Vad är god klinisk praxis? Ett sätt att behandla ett tillstånd baserat på

Läs mer

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012. Poul C Kongstad Neuro

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012. Poul C Kongstad Neuro Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2012 Incidens Incidens, morbiditet och mortalitet: 15 20.000 per million får skallskada/år -De flesta lindrigt 10-30% av moderat/svåra skallskador avlider Skallskador

Läs mer

Praktiskt prov VT 2015 Station Anestesi, 11,5 minuter

Praktiskt prov VT 2015 Station Anestesi, 11,5 minuter Praktiskt prov VT 2015 Station Anestesi, 11,5 minuter Bemanning En anestesiolog Utrustning på Anestesi Docka med intubationsmöjlighet Halskrage (sitter på dockan) Syrgasmask Revivator med mask + slang

Läs mer

För att få respektive betyg krävs: Godkänd 23 Poäng, Väl Godkänd 28 Poäng.

För att få respektive betyg krävs: Godkänd 23 Poäng, Väl Godkänd 28 Poäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner. 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: Studenter i SSK 06 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles

Läs mer

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008

Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008 Skallskador Poul Kongstad Riksgränsen 2008 Webversion, obs förkortad utan bilder! Prehospitala och hospitala åtgärder vid CNS-skador A B C D E Se till att luftvägen är fri. Stabilisera halsryggen. Auskultera

Läs mer

Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador

Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av skallskador Evidensbaserad handläggning av minimala, lätta och medelsvåra skallskador I Skandinavien är den årliga incidensen av sjukhusvård efter skallskada

Läs mer

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Coma. Lars Lind Akutsjukvården

Coma. Lars Lind Akutsjukvården Coma Lars Lind Akutsjukvården Genes till coma Hyperglykemi Hypoglykemi Stroke Skalltrauma Intox Leversvikt Njursvikt Myxödem Subarachnoidalblödning Elektrolytstörningar Epilepsi Korsakoff Arrytmier Encephalit

Läs mer

Severe traumatic brain injuryconsequences

Severe traumatic brain injuryconsequences Severe traumatic brain injuryconsequences of early adverse events Camilla Brorsson Marie Rodling-Wahlström Magnus Olivecrona Lars-Owe Koskinen Silvana Naredi Acta Anaesthesiol Scand. 2011 May 16. doi:

Läs mer

ATLS - Advanced Trauma Life Support

ATLS - Advanced Trauma Life Support ATLS - Advanced Trauma Life Support Alex Abdalian Sinan Dogan AT-läkare, USÖ Presentation om ATLS-konceptet baserat på föreläsning från AT-stämman av Martin Sundelöf, överläkare och Louis Riddez, docent,

Läs mer

Prehospital handläggning av patienter med svår skallskada Skandinaviska riktlinjer enligt Brain Trauma Foundation

Prehospital handläggning av patienter med svår skallskada Skandinaviska riktlinjer enligt Brain Trauma Foundation rapport känd kunskap om vilka faktorer som påverkar prognosen, kan fler över le va med ett gott slu tre sul tat. Under de senaste 10 åren har ett antal evidensbaserade riktlinjer presenterats inom neurotraumatologi

Läs mer

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus

Skalltrauma på barn. Johanna Räntfors Drottning Silvias Barn & Ungdomssjukhus Skalltrauma på barn Johanna Räntfors Larm skallskada på väg till akuten 2 Akut Trauma 13- årig pojke på cykel Påkörd av bil Bilen kört ca 50 km/h 3 Akutrummet 4 APLS, ATLS A Airway B Breathing C Circulation

Läs mer

TBI och CVL Prehospitalt omhändertagande. Erik Gustafsson

TBI och CVL Prehospitalt omhändertagande. Erik Gustafsson TBI och CVL Prehospitalt omhändertagande Erik Gustafsson Global causes of death TBI CVL Epidemiologi Patofysiologi Ischemi eller blödning? Epidemiologi Behandling Intubation Cirkulation Neurokirurgi Transport

Läs mer

2. Dagens praxis i Sverige

2. Dagens praxis i Sverige 2. Dagens praxis i Sverige Under 1998 genomfördes av Socialstyrelsen i samarbete med SBU en enkätundersökning samt en registerstudie rörande diagnostik och behandling av lindrigt skalltrauma vid samtliga

Läs mer

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter

TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter TRAUMAKOMPENDIUM Initialt omhändertagande av traumapatienter Detta kompendium ska fungera som en hjälp och checklista för jourhavande läkare som handlägger traumapatienter vid Akademiska Sjukhuset Riktlinjerna

Läs mer

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33

[Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 [Chock] [ Hypovolemisk- och Kardiogen chock ] Health Department, the33 1 Innehållsförteckning Allmänt......2 ICD-10.......2 Stadieindelning.........2 Patofysiologi.....3 Symtom...... 3 Behandling.......4

Läs mer

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Årlig recidivrisk 1-5%, högst för lobära hematom Europeiska riktlinjer ger ingen tydlig vägledning i avsaknad på randomiserade

Läs mer

Bilden på omslaget är hämtad från en handskrift, X118, som finns på Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm sedan 1700-talet. Den är daterad 1412 och

Bilden på omslaget är hämtad från en handskrift, X118, som finns på Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm sedan 1700-talet. Den är daterad 1412 och Bilden på omslaget är hämtad från en handskrift, X118, som finns på Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm sedan 1700-talet. Den är daterad 1412 och kan ses som en dåtida handbok i medicin och kirurgi.

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01

7,5 högskolepoäng. Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01 Omvårdnad av patienter med sviktande vitala funktioner, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen 2 och 4 Ladokkod: 61SV01 Tentamen ges för: SSK07 och SSK06 TentamensKod: Tentamensdatum: 121110 Tid: 09.30-12.30

Läs mer

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants

MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,

Läs mer

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Traumatologi Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Pelle Gustafson Trauma / Tumörsektionen Ortopediska kliniken Universitetssjukhuset i Lund En solig tisdagsförmiddag i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till mottagningen - hittad 10 meter från sin

Läs mer

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:

SEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn: 1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,

Läs mer

Primärt handläggs bakre skallgropsstroke inom neurologin. Två parallella spår att ta hänsyn till. Disposition

Primärt handläggs bakre skallgropsstroke inom neurologin. Två parallella spår att ta hänsyn till. Disposition Neurokirurgisk behandling av stroke i bakre cirkulationen Fokus på intrakraniell dynamik avseende sekundär expansivitet i bakre skallgropen. Bertil Rydenhag Professor, neurokirurgin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping

Svår sepsis/septisk chock. Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Svår sepsis/septisk chock Jesper Svefors, infektionsläkare Länssjukhuset Ryhov Jönköping Kvinna f 20 Tid frisk Sjuk en dag med feber, generell värk Rodnad på låret Dyspne Till akuten Akuten Temp 38 Kortandad

Läs mer

Skallskada vuxna. Ingunn Granum Överläkare Akuten Karlstad

Skallskada vuxna. Ingunn Granum Överläkare Akuten Karlstad Skallskada vuxna Ingunn Granum Överläkare Akuten Karlstad Typisk patient? Man ( 75%) Alkohol (25-54% + lite andra droger) Edgar -89 år S: inkommer akuten pga tjatande fru B: Trombyl + lite mot hypertoni

Läs mer

Skallskador och commotio med eller utan idrott. Akut värdering och återgång till aktivitet

Skallskador och commotio med eller utan idrott. Akut värdering och återgång till aktivitet Skallskador och commotio med eller utan idrott. Akut värdering och återgång till aktivitet Traumatiska hjärnskador (skallskador)- Från de svåra till de lätta(ste) Niklas Marklund Professor, Överläkare,

Läs mer

Tertiary Trauma Survey (TTS)

Tertiary Trauma Survey (TTS) Godkänt den: 2017-02-27 Ansvarig: Fredrik Linder Gäller för: Akademiska sjukhuset Vad är? En strukturerad undersökning och genomgång av en multitraumapatient efter initial resuscitering och stabilisering.

Läs mer

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning

Läs mer

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Giltig fr.o.m: 2015-12-10 Faktaägare: Helene Axfors, överläkare barn - och ungdomskliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Traumatologi. - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson. Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi - vad är det och hur kan jag använda det? Pelle Gustafson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Traumatologi En solig tisdagsmorgon i mars: - en 42-årig kvinna är på väg in till

Läs mer

Initial handläggning av skallskador

Initial handläggning av skallskador Initial handläggning av skallskador - S100b revolution Olga Calcagnile, MD, PhD stud ST-läkare neuropediatrik Barnkliniken Halmstad Johan Undén, MD, PhD Överläkare IVA/Anestesi Malmö Bakgrund Vanligt!

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Patientflöde. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral

Patientflöde. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral. Sökt direkt. Sökt via hälsocentral Citera som: Läkartidningen.2015;112:DML3 Längre väntetider och högre mortalitet för äldre med skallskada Kartläggning av akut prehospital och hospital handläggning i Västerbotten Patientflöde n = 98 n

Läs mer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi. BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng

Delexamination 1. Klinisk medicin Ht2011 MEQ. 20 poäng Delexamination 1 Klinisk medicin Ht2011 MEQ 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

MEQ fråga Nr..

MEQ fråga Nr.. 1 (6) En kall oktobermorgon tjänstgör du som primärjour på Medicinakuten. Du går in till Elisabeth 45 år som söker på grund av huvudvärk. Elisabeth arbetar som förskolelärare och lider av övervikt, men

Läs mer

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen

Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Equalis workshop för Diagnostik av subarachnoidalblödning 2013-09-19 Subarachnoidalblödning i den kliniska vardagen Ina Skagervik ST-läkare Neurokirurgen SU/S Thomas 57 år APC-resistens, tidigare DVT och

Läs mer

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban) Patientinformationskort Ett patientinformationskort måste ges till alla patienter som förskrivs Xarelto 15 mg och/eller 20 mg och konsekvenserna av antikoagulantiabehandlingen

Läs mer

OMTENTAMEN 1. AMBULANS-, ANESTESI-, INTENSIVVÅRD OCH TRAUMA. Del 1. (7,5 hp)

OMTENTAMEN 1. AMBULANS-, ANESTESI-, INTENSIVVÅRD OCH TRAUMA. Del 1. (7,5 hp) Institutionen för hälsovetenskap Mittuniversitetet Sundsvall/Östersund OMTENTAMEN 1. AMBULANS-, ANESTESI-, INTENSIVVÅRD OCH TRAUMA. Del 1. (7,5 hp) Kurs: Hk-09 Kurskod: MV003A;MV004A och MV009A Betygskriterier:

Läs mer

Traumatiska hjärnskador Akut omhändertagande och biokemi

Traumatiska hjärnskador Akut omhändertagande och biokemi 2017-10-03 Traumatiska hjärnskador Akut omhändertagande och biokemi Bo-Michael Bellander Docent, Överläkare, Klinisk Neurovetenskap, Neurokirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Stockholm 2 Oktober

Läs mer

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.

Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013. Tentamen i Akut och Prehospitalmedicin, MC2050, del 1, 9/2 2013.. Lärare: Peter Appelros, fråga 1-6, 6p. Ulf Nordström, fråga 7-10, 10p. Ragnar Bäckström, fråga 11,15p Simon Athlin, fråga 12-13,. Rebecca

Läs mer

Akut kirurgi BEHANDLINGSPROGRAM

Akut kirurgi BEHANDLINGSPROGRAM Akut kirurgi BEHANDLINGSPROGRAM 2017 Innehåll TRAUMA Initialt traumaomhändertagande... 11 Traumaradiologi... 18 Kirurgisk luftväg... 20 Thorakotomi... 20 Hjärtstopp vid trauma... 21 Damage-control... 21

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

TRANSPORT AV AKUT SJUKA PATIENTER!

TRANSPORT AV AKUT SJUKA PATIENTER! TRANSPORT AV AKUT SJUKA PATIENTER! Joachim Lindqvist Specialistläkare Anestesi och Intensivvård Läkare inom ambulans och prehospitalakutsjukvård Sahlgrenska Sjukhuset, Göteborg MÅL MED FÖRELÄSNINGEN Kunna

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare.

1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. SEMINARIUM SVK HT 2014/VT2015 Fall- medvetslöshet 1. 70-årig kvinna inkommer med ambulans efter att senaste dagarna blivit allt tröttare. Dottern talade med patienten tidigare på dagen. Hon lät då förvirrad,

Läs mer

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Hjärtstopp Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus 2013-09-17 Innehåll Hjärtstopp (bakgrund-hjärtstoppsregistret) Hjärtstopp på DS Nya riktlinjer 2011 Defibrillator och mediciner

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Bilden på omslaget är hämtad från en handskrift, X118, som finns på Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm sedan 1700-talet. Den är daterad 1412 och

Bilden på omslaget är hämtad från en handskrift, X118, som finns på Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm sedan 1700-talet. Den är daterad 1412 och Bilden på omslaget är hämtad från en handskrift, X118, som finns på Kungliga Biblioteket (KB) i Stockholm sedan 1700-talet. Den är daterad 1412 och kan ses som en dåtida handbok i medicin och kirurgi.

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1

kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Medborgaren/patienten 6 Sjukvårdsrådgivningen

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin)

Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin) Institutionen för Hälsovetenskap Omtentamen för kurserna: Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Intensivvård och trauma Del 1 (Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin) Specialistutbildning

Läs mer

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:.

Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Tentamen VT09 Fråga B Kodnr:. Du arbetar som AT-läkare på kirurgakutmottagningen.till akutmottagningen kommer en tidigare väsentligen frisk 24-årig man, han berättar att han har trillat av en häst och

Läs mer

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING

Addisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel

Läs mer

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard,

Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, Hjärnskaderehabilitering - Introduktion Alison Godbolt och Catharina Nygren de Boussard, 2017-03-13 Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm Remitterande sjukhus: Karolinska sjukhuset Solna

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger

Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger Institutionen för Hälsovetenskap OMTENTAMEN 2 Ambulanssjukvård och trauma Vätskebalans, Chock, Katastrofmedicin, Anatomi, Fysiologi, Skallskador, Vasoaktiva droger Specialistutbildning inom akutsjukvård,

Läs mer

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016

HLR & ABCDE. Jesper Englund, 2016 HLR & ABCDE En minnesregel som talar om i vilken ordning man ska prioritera undersökning och behandling vid en olycka/sjukdomstillstånd ABCDE Första hjälpen och kontroll av vitala funktioner. Internationellt

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng

Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Rehabilitering efter stort trauma - med fokus på hjärnskaderehabiliteirng Alison Godbolt, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken Stockholm, Danderyds sjukhus SweTrau möte nov 2016 Rehabiliteringsmedicinska

Läs mer

PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård

PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård Ansvariga författare: Sylvia Göthberg, Göran Karlström, Caroline Mårdh Version: 4.0 Fastställd: 2009-06-26 Gäller från: 2009-01-01 PIM2 Riktlinje för kodning inom Svensk intensivvård PIM2 (Pediatric Index

Läs mer

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8

Del 1. Totalt 19p. Vad är blir din första åtgärd? (2 p) Sidan 1 av 8 Totalt 19p. Du är primärjour på anestesi och larmas till akuten pga en bilolycka. Patienten, en kvinna i 30-årsåldern, har kört av vägen med sin bil, sannolikt varit obältad och slungats ut genom framrutan.

Läs mer

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng

Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Vårdande bedömning inom intensivvård 10högskolepoäng Provmoment: Tentamen B:2 Ladokkod: Tentamen ges för:specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning intensivvård 2012-2013 TentamensKod: Tentamensdatum:

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg

Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Senast uppdaterad: 2012-01-20 av Torbjörn Walberg Läs så här: Vad själva skadan är. Vid vilken typ av våld eller händelse skadan troligen har uppstått/kan uppstå. Vad den skadade upplever, samt i förekommande

Läs mer

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit

Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Kvalitetsregister Akut bakteriell meningit Alla fall som behandlas för akut bakteriell meningit G 00 (Bakteriell meningit), G01+A39 (), G01+A32 (), G01+A01/A02 (Salmonella/Tyfoid med meningit) och eventuellt

Läs mer

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen

Virala CNS infektioner hos barn. - prognos efter encefalit i barndomen Virala CNS infektioner hos barn - prognos efter encefalit i barndomen Åsa Fowler, Barnläkare, PhD Sektionen för akut och allmänpediatrik, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Huddinge Inst för Kvinnor och Barns

Läs mer

Akut omhändertagande av barn

Akut omhändertagande av barn Akut omhändertagande av barn Kristina Bergentz Barnkliniken Universitetssjukhuset i Lund Hur vanligt är barntrauma? - Över 200 000 barn skadas varje år så att de måste söka sjukvård - 21 000 vårdas i sluten

Läs mer

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 1 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60hp Vt -10

OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 1 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60hp Vt -10 Institutionen för HälsoVetenskap OMTENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 1 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60hp Vt -10 Maximal poäng = 59 poäng 97% 57-59 = A, Framstående 90% 53-56 = B, Mycket

Läs mer

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (33)

SLAS behandlingsriktlinjer 2011-02-11 sid 1 (33) Trauma T01 Trauma allmänt T02 Ansiktsskada T03 Brännskada/frätskada T04 Bukskada T05 Bäckenskada T06 Drunkningstillbud T07 Dykeriolycka T08 Extremitetsskada, nedre T09 Extremitetsskada, övre T10 Hypotermi

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma Akut astma hos barn Datum Sida Barn och ungdomskliniken 2012 03 12 1(5) Godkänt av: Eva Landgren Utarbetat av: Jens Bäckström, Eva Landgren, Göran Umefjord Akut astma hos barn Allmänt om behandling av

Läs mer

Prehospital Vätskebehandling

Prehospital Vätskebehandling Prehospital Vätskebehandling Disposition Fysiologi/Dos chock Typer av vätska Framförallt blödning Argument för och emot prehospital vätskebehandling Studier/Riktlinjer Praktiska synpunkter Blödning Tidig

Läs mer

Ambulanssjukvård och trauma Del 1

Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Institutionen för Hälsovetenskap TENTAMEN Ambulanssjukvård och trauma Del 1 Specialistutbildning inom anestesisjukvård 40p, Hk-06 Maxpoäng: Godkänd gräns 60 %: 77 p 46 p Väl godkänd 85 %: 65 p Datum: 2006-12-04

Läs mer

DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING.

DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. DU ÄR SJUKSKÖTERSKA PÅ EN MEDICINAVDELNING. Fråga 1. Klockan är 15.30 Situation Kvinna 75 år, inkommer med sepsismisstanke. Bakgrund Erysipelas vänster underben som ej har svarat på tablett Kåvepenin.

Läs mer

Traumatisk hjärnskada

Traumatisk hjärnskada Traumatisk hjärnskada Britt-Marie Stålnacke överläkare, adj.professor Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Inst. för samhällsmedicin och Rehabilitering Umeå universitet, Umeå Traumatisk hjärnskada

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Akut huvudvärk Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

BAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis

BAS Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis BAS 90-30-90 Att identifiera patient med risk att utveckla svår sepsis Utbildningsprogram Länssjukhuset i Kalmar 2011/2012 Patientfall Man, 72 år. Hypertoni. Lindrig angina pectoris Utskriven från sjukhuset

Läs mer

Sepsis, svår sepsis och septisk chock

Sepsis, svår sepsis och septisk chock Sepsis, svår sepsis och septisk chock Diagnostik och biomarkörer Bengt Gårdlund, Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge 2012 Sepsis continuum Sepsis Svår sepsis Septisk chock Systemreaktion

Läs mer

Följder efter hjärnskakning

Följder efter hjärnskakning Följder efter hjärnskakning Följdtillstånd och prognos vid lätt- medelsvår- svår skallskada Edith Popek Neurolog Neurokliniken Örebro Lena Ek Neuropsykolog Edith Popek Avdelningsläkare Neurokliniken, USÖ

Läs mer

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan SKILS Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan Inledning Arbetsgruppen Västra Äldre Samarbete kommuner landsting Pilotprojekt Utbildningsmaterial & Beslutsunderlag NEWS Vitalparametrar Andningsfrekvens

Läs mer

Datortomografi alternativ till observation vid hjärnskakning

Datortomografi alternativ till observation vid hjärnskakning Datortomografi alternativ till observation vid hjärnskakning Den dominerande vårdstrategin för hjärnskakning är inläggning för observation. Här presenteras en mindre studie från S:t Görans sjukhus i Stockholm

Läs mer

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning

Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient. Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning Strukturerad arbetssätt vid bedömning och handläggning av en akut sjuk patient Handläggning utifrån söksymptom och sannolikhetsbedömning ABCDE Baseras på potentiell mortalitetsrisk Ofri luftväg dödar snabbare

Läs mer