Gränsöverskridande folkbildning. om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsöverskridande folkbildning. om resurser, nätverk och transnationellt engagemang"

Transkript

1 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

2 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang Text: Erik Nylander, Kerstin Mustel och Therése Jansson Layout: Johan Nilsson/Kombinera Tryck: Allduplo, Stockholm Folkbildningsrådet 2011

3 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Summary 7 1. Inledning Vad är folkbildning? Kartläggningens uppläggning Enkätundersökningen Rapportens disposition Folkhögskolornas transnationella verksamheter Typ av huvudman Typ av aktiviteter och omfattning Tematisk inriktning Aktiviteternas syfte Aktiviteternas geografi Organisationssamverkan kring transnationella aktiviteter Finansiering Studieförbundens transnationella verksamheter Organisationsnivå Typ av aktiviteter och omfattning Tematisk inriktning Aktiviteternas syfte Aktiviteternas geografi Organisationssamverkan kring transnationella aktiviteter Finansiering Sammanfattande analys: Transnationell folkbildning Finansieringskällor: Varifrån kommer pengarna och till vad används de? Motivbilder: Vad vill folkbildarna åstadkomma? Geografi: Hur ser folkbildningsaktörernas transnationella nätverk ut? Avslutning: Om värdet av breda omvärldsförbindelser 52 Referenser 54 Bilagor 55 Bilaga 1. Enkäten till folkhögskolorna och studieförbunden 55 Bilaga 2. Studieförbundens medlemsorganisationer 63 Bilaga 3. Mobilitet på universitets- och högskolenivå 64

4 Förord Varje år ägnar sig mer än en miljon svenskar åt folkbildning. De tio studieförbunden och 150 folkhögskolorna erbjuder tusentals kurser, studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildning. Dessa utgör centrala delar av vårt utbildningssystem och gör folkbildningen till landets största kulturarena. Folkbildning bedrivs dock inte bara i Sverige. Tvärtom, samtliga studieförbund och folkhögskolor arbetar i någon mening med globala utvecklingsfrågor och många av dem är på ett eller annat sätt engagerade i internationellt arbete. De lär av omvärlden samtidigt som de bidrar med sina erfarenheter i arbete för demokratisering, delaktighet, minskade utbildningsklyftor och kultur i andra länder. Många folkbildare arbetar transnationellt, det vill säga de samarbetar med aktörer i andra länder. Detta är välkända fakta. Däremot är det svårt att säga mer exakt hur omfattande det internationella engagemanget är. I Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang tar Folkbildningsrådet, tillsammans med Mimer vid Linköpings universitet, för första gången ett samlat grepp om folkhögskolornas och studieförbundens transnationella verksamheter. I rapporten redovisas resultaten av en kartläggning av de transnationella aktiviteter som genomfördes under Kartläggningen bygger på en enkätundersökning som riktades till landets alla folkhögskolor och studieförbund under Hur omfattande var det transnationella arbetet under året? I vilka länder var de svenska studieförbunden och folkhögskolorna verksamma? Vilka organisationer samarbetade de med och på vilket sätt? Hur profilerades den svenska folkbildningen gentemot omvärlden? Vem betalade för arbetet och vad var syftet? Detta är några av de frågor som kartläggningen söker svar på. Den bild som rapporten ger av folkbildningens transnationella engagemang både inspirerar och genererar nya frågor för framtida forskning och utvärdering. Folkbildningsrådet i maj 2011 Britten Månsson-Wallin Generalsekreterare 4 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

5 Sammanfattning I Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang tar Folkbildningsrådet, tillsammans med Mimer vid Linköpings universitet, ett samlat grepp om folkhögskolornas och studieförbundens transnationella arbete. I rapporten redovisas resultaten av en kart läggning av de transnationella aktiviteter som genomfördes under Kartläggningen bygger på en enkätundersökning som riktades till landets alla folkhögskolor och studieförbund. Bland folkhögskolorna var svarsfrekvensen 92 procent och totalt 214 aktiviteter rapporterade in. Bland studieförbunden var svarsfrekvensen 64 procent och svaren fördelades mycket ojämnt mellan de olika studieförbunden. Totalt redogjordes för 124 aktiviteter. Kartläggningen visar att de transnationella aktiviteterna är väl spridda över världskartan, bortsett från Oceanien/Australien och delar av Sydost asien, Mellanöstern, Nordamerika och Nord afrika. Både studieförbundens och folkhögskolornas förbindelser är starkast koncentrerade till de nordiska grannländerna och övriga Europa. Folkhögskolorna redovisar jämförelsevis mycket samarbete med Afrika (Tanzania) och studieförbunden med Mellanöstern (Palestina/Israel). En analys som endast omfattar folkhögskolornas transnationella kursverksamhet visar att folkhögskoledeltagarna i första hand studerar i länder på det södra halvklotet, medan högskolestuderande hellre vänder sig till länder med hög BNP på det norra halvklotet. Speciellt koncentrerad är folkhögskoleresorna till den afrikanska kontinenten (främst Tanzania), där folkbildningens deltagare både i reella tal (cirka 627 stycken) och procentuella tal (cirka 38 procent) under 2009 vida översteg antalet och andelen högskolestuderande (cirka 177 studerande, cirka en procent av samtliga). Andra regioner som lockar en liten andel universitetsstudenter och en relativt hög andel folkhögskoledeltagare är Latinamerika och Baltikum. Enligt enkätsvaren är det transnationella arbetet i första hand inriktat mot folkbildningspropositionens sjunde verksamhetsområde, som handlar om folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. I första hand syftade verksamheterna till att göra världen mer rättvis. Cirka 40 procent av folkhögskoleaktiviteterna och nästan 35 procent av studieförbundens verksamheter handlade om globala rättvisefrågor. Näst vanligast var verksamhetsområdet det livslånga lärandet. I analysen av verksamheternas syftesbeskrivningar framträder tre idealtyper: Den vanligaste syftesbeskrivningen handlar om att ge: I denna framställs folkbildningsaktiviteten som en mission, som ett verktyg för att hjälpa människor i andra länder (ofta relaterat till demokratiseringssträvan). De svenska folkbildarna ges en expertroll. En annan typ av syften handlar mer om att få: I dessa beskrivningar presenteras folkbildningsaktiviteten som en antropologisk resa där de svenska folkbildarna, via studier av andra män Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 5

6 niskors livsvillkor, ska få nya perspektiv på sin tillvaro. För vissa aktiviteter är syftet i första hand att utbyta: I dessa verksamheter betonas mer ömsesidiga läroprocesser och utbyten. Den primära finansieringskällan för folkhögskolornas del var folkbildningsanslaget. Nästan 45 procent av folkhögskoleaktiviteterna uppgavs ha detta som huvudfinansiering. Inte fullt 20 procent av aktiviteterna drevs i första hand med medel från Sida eller annan biståndsorganisation. Dessa siffror var i princip omvända bland studieförbunden. Sida och andra biståndsorganisationer var de vanligaste huvudfinansiärerna i nästan 45 procent av studieförbundens aktiviteter, medan folkbildningsanslaget stod för merparten av medlen i nästan 25 procent. De vanligaste formerna för komplementär bifinansiering för både studieförbund och folkhögskolor var deltagaravgifter, insamlingar och studielån. Finansieringskälla och verksamhetsform visade sig hänga samman. Folkbildningsanslaget gick i huvudsak till verksamhet av kontinuerlig och långsiktig karaktär (kurser, återkommande studieresor, lärarutbyten, etc.), medan Sida, Svenska Institutet och Internationella programkontoret primärt finansierade mer kortvariga projekt. Inom ramen för huvudfinansieringskällan Sida eller annan biståndsorganisation utgjordes till exempel tre av fyra aktiviteter av projekt. Det innebär i sin tur att studieförbund och folkhögskolor valde delvis olika verksamhetsformer för sina respektive transnationella aktiviteter. Folkhögskolornas arbete dominerades under 2009 av kursverksamhet och deltagarutbyten, medan studieförbunden oftast arbetade med projekt eller studieresor/studiebesök. 6 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

7 Summary In Folkbildning across borders resources, networks and transnational involvement, the Swedish National Council of Adult Education, together with Mimer at Linköping University, gain an overall grasp of the transnational activities of folk high schools and study associations. The report presents the results of a survey of transnational activities carried out in The survey is based on a questionnaire sent to all the country s folk high schools and study associations. Among folk high schools, the response rate was 92 per cent, and a total of 214 activities were reported. Among study associations, the response rate was 64 per cent, and the responses were distributed very unevenly among the various study associations. In total, 124 activities were reported. The survey shows that transnational activities are well distributed around the globe, except for Oceania/Australia and parts of South-East Asia, the Middle East, North America and North Africa. Both study associations and folk high schools have their greatest concentration of connections in the neighbouring Nordic countries and the rest of Europe. Folk high schools report a comparatively high level of collaboration with Africa (Tanzania) and study associations with the Middle East (Palestine/Israel). An analysis that includes only folk high schools transnational courses show that folk high school participants primarily study in countries in the southern hemisphere, while university students prefer to go to countries with high GDP in the northern hemisphere. There is a marked concentration of folk high school trips to the continent of Africa (mostly Tanzania), where folkbildning participants, both numerically (about 627 people) and in terms of percentage (about 38 per cent), in 2009 far exceeded the number and percentage of university students (about 177 students, about one per cent of all university students). Other regions that attract a small percentage of university students and a relatively high proportion of folk high school participants are Latin America and the Baltic States. According to survey responses, the transnational work is primarily directed towards the Folkbildning Bill s seventh area of activity, public health, sustainable development and global justice. Activities were primarily aimed at making the world fairer. About 40 per cent of folk high school activities and nearly 35 per cent of study association activities concerned issues of global justice. The next most common area of activity was lifelong learning. From the analysis of the activities statements of purpose, three paradigms emerge: The most common statement of purpose is about giving: This portrays the educational activity as a mission, as a tool to help people in other countries (often related to democratization efforts). The Swedish educators are given the role of specialist Another type of purpose deals more with receiving: These statements portray folkbildning Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 7

8 as an anthropological journey where Swedish educators, through studying other people s lives, gain new perspectives on their existence. For certain activities, the main purpose is exchanging: These activities focus more on mutual learning processes and exchange. The primary source of funding for folk high schools was the state folkbildning grant. Nearly 45 per cent of folk high school activities were reported to have this as the main source of funding. Almost 20 per cent of the activities operated primarily with funds from Sida or other aid organizations. These figures were essentially reversed for study associations. Sida and other aid organizations were the most common main sources of funding for the activities of almost 45 per cent of study associations, while the state folkbildning grant accounted for most of the resources in almost 25 per cent. The most common forms of complementary co-funding for both study associations and folk high schools were participation fees, fund-raising and student loans. The source of funding and the form of activity proved to be related. The state folkbildning grant went mainly to activities of a continuous and longterm nature (courses, regular study trips, teacher exchanges etc.), while Sida, the Swedish Institute and the International Programme Office for Education and Training primarily funded more shortterm projects. Within the framework of the main source of funding Sida or other aid organization, three of four activities were projects. This in turn means that study associations and folk high schools partly chose different formats for their transnational activities. The work of folk high schools was dominated in 2009 by courses and participant exchanges, while study associations often worked with projects or study trips/ visits. 8 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

9 1. Inledning 1.1 Vad är folkbildning? Syften och verksamhetsområden Regering och riksdag anger fyra övergripande syften med statens bidrag till folkbildningen, det vill säga till Sveriges 150 folkhögskolor och tio studieförbund. Det statliga folkbildningsanslaget ska användas till att stödja verksamhet som: bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidrar till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapar engagemang att delta i samhällsutvecklingen (genom till exempel politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), bidrar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället samt bidrar till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningens fyra syften är tänkta att i första hand realiseras inom ramen för sju verksamhetsområden: 1. Den gemensamma värdegrunden: Grundläggande demokratiska värden, som alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, ska genomsyra verksamhetens innehåll, former och organisation. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar: Folkbildningen ska medverka till att människor med olika bakgrund möts, får ökad förståelse för varandra och utbyter erfarenheter sinsemellan så att utanförskap, segregering, konflikter och diskriminering motverkas. 3. Den demografiska utmaningen: Folkbildningen ska möta de demografiska förändringarna och engagera nya generationer utan att förlora de äldres engagemang. 4. Det livslånga lärandet. Folkbildningen ska medverka till att förverkliga möjligheten till ett livslångt lärande för vuxna, till alternativa vägar för att nå gymnasiekompetens och vidare studier samt till yrkesutbildning. 5. Kulturverksamhet: Folkbildningen ska vara en lokal och regional drivkraft för den folkliga kulturen. 6. Personer med funktionshinder: Folkbildningen ska vara öppen för personer med funktionshinder och erbjuda alla deltagare lika möjligheter till studier och till att påverka utformningen av verksamheten. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa: Folkbildningen ska medverka till bättre folkhälsa, till hållbar utveckling och till global rättvisa genom att öka människors insikt om vikten av förändrade värderingar och levnadsvanor. 1 1 Se folkbildningspropositionen 2005/06:192: Lära, växa, förändra. Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 9

10 Studieförbund och folkhögskolor två typer av folkbildande organisationer Nio studieförbund under 2009 I Sverige fanns det nio studieförbund som bedrev verksamhet under 2009, nämligen Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Studiefrämjandet (Sfr), Studieförbundet Bilda, Medborgarskolan (Mbsk), Folkuniversitetet (FU), Ibn Rushd och Nykterhetsmännens Bildningsverksamhet (NBV). 2 Varje studieförbund har en mer eller mindre stark profil, som bestäms av vilka folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i, eller samarbetsorganisationer till, respektive förbund. Sammanlagt hade studieförbunden 2009 över 350 medlemseller samverkande organisationer i Sverige på central nivå och ännu fler på lokal nivå. 3 Denna kartläggning har haft som ambition att nå ut till samtliga studieförbund och deras olika avdelningar. Under 2009 var studiecirklarna studieförbundens mest omfattande verksamhetsform i studietimmar räknat, cirka cirklar genomfördes. Den andra stora verksamhetsgrenen var kulturprogram, i första hand föreläsningar och sångoch musikprogram. Drygt kulturprogram anordnades folkhögskolor 5 Huvudmannaskapet vid de svenska folkhögskolorna kan i princip se ut på två sätt. Antingen är 2 Under 2010 tillkom ett studieförbund, Kulturens bildningsverksamhet (KBV). Eftersom KBV inte hade någon självständig verksamhet under 2009 ingick det inte i kartläggningen. 3 Enligt Folkbildningsrådet (2009). Folkrörelseanknytningar och marknadsrelationer. 4 Enligt Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse Under 2009 fanns 148 folkhögskolor. Två folkhögskolor tillkom vid årsskiftet Dessa har tagits med i kartläggningen eftersom de under 2009 fungerade som enskilda systerskolor till två etablerade folkhögskolor. ett landsting eller en region huvudman för skolan, eller en rörelse, en organisation eller en stiftelse. Av Sveriges 150 folkhögskolor är 43 så kallade landstingsfolkhögskolor, med ett landsting eller en region som huvudman, medan 107 är rörelsefolkhögskolor och har en rörelse, organisation eller stiftelse som huvudman. I det första fallet fungerar Sveriges kommuner och landsting (SKL) som medlemmarnas företrädare och i det andra är Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) paraplyorganisation. Folkhögskolan som utbildningsform kännetecknas bland annat av att den inte är bunden till centralt fastställda läroplaner, utan varje folkhögskola styr själv över sin profil och sitt kursutbud. Detta gör att skolornas huvudmän har stor möjlighet att sätta sin prägel på verksamheten. Kursverksamheten riktar sig främst till personer över 18 år och utgår från deltagarnas behov, erfarenheter och förkunskaper. Samtalet och de studerandes aktiva deltagande i gruppen och undervisningen utgör fundament i folkhögskolans pedagogiska metod. Folkbildning mellan och över nationsgränser Folkbildning finns inte bara i Sverige. I många länder förekommer folkbildande verksamhet, även om de institutionella lösningarna kan se annorlunda ut. På många andra håll i världen är folkbildningen överhuvudtaget inte förknippad med institutioner. Den svenska folkbildningen har också en relativt lång tradition av internationellt engagemang. Ofta har man inom ramen för detta engagemang åberopat för folkbildningen viktiga värden som solidaritet och demokrati. Ett exempel på de svenska folkhögskolornas gränsöverskridande praktik är deras långvariga relation med folkhögskoleliknande institutioner i Tanzania, så kallade Folk Development Colleges. Att flera av de svenska studieförbunden har kontor i andra delar av världen pekar på att även dessa i någon mån har världen som arbetsfält. 10 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

11 De internationella kontakterna och aktiviteterna är centrala men hitintills relativt osynliga delar av den svenska folkbildningen. Exakt hur omfattande det internationella engagemanget är i dag, och vilka former det tar, finns det ingen samlad kunskap om. Det är primärt denna kunskapsbrist som den här kartläggningen avser att åtgärda. Kartläggningen kan sägas utgöra andra steget i ett kartläggningsarbete initierat av Folkbildningsrådet. År 2006 sammanställde Kerstin Mustel rapporten Kartläggning och analys av folkbildningens internationella kontaktnät. I denna beskrivs de kopplingar som folkbildningsorganisationerna har till myndigheter och olika supranationella organisationer. Förslag ges på hur organisationerna ska kunna relatera till de förändringar som uppstått i fråga om folkbildningens möjligheter att verka och påverka, i tider då många beslut som berör folkbildningen tas utanför landets gränser. Folkbildningens band till Nordiska ministerrådet, Europeiska unionen och Europarådet blir synliggjorda. Kartläggningen Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang kan sägas vara ett andra och mer fördjupat försök att ge en samlad bild av folkbildningens gränsöverskridande praktiker. 6 Initiativtagare och utvärderare Initiativet att kartlägga folkbildningens transnationella arbete kom från två håll, Folkbildningsrådet och Mimer vid Linköpings universitet. Folkbildningsrådet har regeringens uppdrag att svara för nationella utvärderingar av folkbildningen, inklusive de delar som sträcker sig utanför Sveriges gränser. För att få underlag till kommande utvärderingar behövde Folkbildningsrådet i ett första steg synliggöra verksamheten genom en 6 Inom Folkbildningsrådet har även FOLAC, Folkbildning Learning for Active Citizenship, gjort en internt sammanställning av folkhögskolornas internationella kontakter (Akselsson Le Douaron, 2010). kartläggning. Ytterligare ett syfte var att utveckla en metod för att genomföra denna typ av studier i framtiden. Den andra initiativtagaren var forskningsnätverket Mimer som har sin bas vid Linköpings universitet. Mimer grundades som ett nationellt program för folkbildningsforskning. I slutet av 2009 inrättade Mimer en internationaliseringskommitté, med uppdrag att främja internationalisering inom folkbildningsforskningen. 7 Kartläggningen ansågs som en lämplig inventering av folkbildningens transnationella praktiker som också kunde skapa underlag och generera frågeställningar för fortsatt forskning. Folkbildningsrådet och Mimers internationaliseringskommitté har varit delaktiga i planeringen av kartläggningens uppläggning och grunddesign. Folkbildningsrådet har haft ett huvudansvar för genomförandet av kartläggningen. För att genomföra själva kartläggningen och skriva denna rapport har tre utvärderare engagerats: Therése Jansson, statsvetare, anställd vid Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), Kerstin Mustel, folkbildare och bland annat f.d. styrelseledamot i European Association for Education for Adults (EAEA) och f.d. ordförande i Nordiska folkhögskolerådet (NFR) samt Erik Nylander som är doktorand vid Linköpings Universitet. Inom utvärderargruppen har Thérese Jansson haft huvudansvar för rapportens kapitel 2, Kerstin Mustel för kapitel 3 och Erik Nylander för kapitel 4 samt för rapportens grafiska illustrationer. 7 Mimers internationella kommitté bestod av Mats Bernerstedt (Sensus studieförbund), Bernt Gustavsson (Örebro universitet), Henrik Nordvall (Örebro universitet), Erik Nylander (Linköpings universitet), Eva Åström (Folkbildningsrådet) och Eva Önnesjö (Tollare folkhögskola/ RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation). Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 11

12 1.2 Kartläggningens uppläggning Syften och frågeställningar I rapporten har målet varit att ta ett samlat grepp om folkhögskolornas och studieförbundens transnationella aktiviteter under verksamhetsåret Resultaten från kartläggningen är tänkta att användas i planeringen av Folkbildningsrådets kommande nationella utvärderingar. Tanken är att kartläggningen också ska ge inspiration till vidare forskning inom området. Ett annat syfte med arbetet har varit att utpröva ett analytiskt verktyg som kan användas i Folkbildningsrådets framtida undersökningar. De frågeställningar som arbetet koncentrerats kring är: Med vilka andra länder arbetar svenska studieförbund och folkhögskolor? Vilka aktörer samarbetar studieförbund och folkhögskolor med och på vilket sätt? Varifrån kommer de finansiella resurserna till den transnationella verksamheten och mot vilka verksamhetsformer riktas olika medel? Vad vill studieförbunden och folkhögskolorna åstadkomma med de transnationella aktiviteterna? Transnationell verksamhet inte detsamma som internationell I enkäten frågades efter folkbildningens transnationella aktiviteter. Med transnationell verksamhet avsågs aktiviteter som innebär ett utbyte mellan de svenska folkbildningsorganisationerna och minst en part (organisation eller person) i annat land i Norden, Europa eller övriga världen. En viktig aspekt av denna rymliga arbetsdefinition är att både flöden ut i världen och in i Sverige betraktas som transnationella. De inrapporterade aktiviteterna inkluderar således både händelser i utlandet och sådana former av transnationella samarbeten som utspelar sig i Sverige men där parter som är baserade i andra länder medverkar. Respondenterna har rapporterat allt från kortare konferensresor, deltagar- och lärarutbyten, IKT- baserad undervisning, utländska inslag i kurser, till mer långvariga projekt och transnationella aktiviteter som utgör ordinarie kursverksamhet. Aktiviteter som inte överensstämmer med ovanstående definition av transnationell verksamhet, utan som handlar om andra länder (till exempel språkundervisning, geografi, internationell politik, etc.) eller som inkluderar deltagare som tidigare bott i andra länder (till exempel Svenska för invandare ) har inte ingått i kartläggningen. Begreppet transnationell är besläktat med internationell som är en mer utbredd benämning inom utbildningsadministration och biståndspolitik. Det senare begreppet inbegriper emellertid i första hand fenomen där nationalstater eller de som representerar nationalstaterna ingår samarbeten och utövar olika former av utbyten. I denna undersökning är inte nationalstatens aktörer vår primära fokus. När blickarna riktas mot civilsamhället och utbildningssektorn har vi bedömt att det är mer lämpligt att använda begreppet transnationell. (Se även Sörlin, 1994, 29, Börjesson, 2005.) Avgränsningar och obesvarade frågor Kartläggningens primära syfte är att lyfta fram och skildra folkbildningens transnationella verksamheters utbredning och karaktär. Denna avgränsning gör att många frågor väcks utan att några svar presenteras. Vilka strategier har folkbildningens aktörer för sin transnationella verksamhet? Verkar folkbildningsorganisationerna själva för ökad internationalisering eller följer denna utveckling istället av deltagarnas nyfikenhet på världen? Är utfallet i kartläggningen en följd av en accelererande transnationalism under senare år i likhet med den vi har sett i universitetsvärlden eller faller den snarare tillbaka på en lång tradition där idéer och idéburet arbete importerats till Sverige och gått på export till andra länder? Vilka grupper är det som deltar i folkbildningens omvärldsorienterade kurser och projekt? 12 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

13 Vilka medverkande är det som kommer hit från utlandet, och vilka erfarenheter tar de med sig härifrån? Det faktum att denna studie definieras som en kartläggning medför också vissa avgränsningar. Det innebär till exempel att resultaten redovisas och sammanställs, men inte värderas som skulle ha varit fallet om vi genomfört en utvärdering. Det betyder också att resultaten i denna rapport inte kommer att analyseras lika djupt och ingående som om de förekom i en forskningsstudie. 1.3 Enkätundersökningen En enkät skickades under våren 2010 ut till samtliga studieförbund och folkhögskolor i Sverige. I denna ställdes frågor om den transnationella verksamheten under För att möjliggöra komparativa analyser, och för att på sikt kunna spåra förändringar över tid, fick undersökningen en kvantitativ karaktär. Fasta svarsalternativ premierades framför öppna frågor. 8 Arbetsgång Efter att Folkbildningsrådet och Mimers internationaliseringskommitté definierat enkätens övergripande syfte och utarbetat frågeställningar utsågs en testpanel. Denna bestod av anställda på olika nivåer i ett antal studieförbund och folkhögskolor. Deras feedback användes för att vidareutveckla frågorna. Därefter sändes ett informationsbrev till samtliga rektorer vid folkhögskolor och studieförbund. Enkäten skickades ut i maj 2010, vilken följdes av tre påminnelser under våren och försommaren. För att ytterligare höja svarsfrekvensen genomfördes under september en uppföljande enkätomgång bland studieförbunden. 8 För en mer detaljerad redovisning av enkätens frågor se Bilaga 1. Svarsfrekvenser och bortfall Kartläggningen mynnade ut i ett omfattande dataunderlag. För att tydliggöra dess empiriska bas följer här två tabeller där svarsfrekvenser redovisas. Figur Svarsfrekvenser, samtliga folkhögskolor och studieförbund Typ av _ organisation Antal utskick Antal svar Svars-_ frekvens Folkhögskolor % Studieförbund % Totalt % Svarsfrekvens och bortfall bland folkhögskolorna Av de 150 folkhögskolorna svarade 138 stycken (99 rörelsefolkhögskolor och 39 landstingsfolkhögskolor) på enkäten. Det ger en sammanlagd svarsfrekvens på 92 procent. Hela 71 procent av de totalt 138 svarande folkhögskolorna uppgav att de hade transnationell verksamhet under 2009, medan 29 procent svarade att de inte bedrev någon sådan verksamhet under året. Totalt rapporterade folkhögskolorna in 214 transnationella aktiviteter. 9 Det empiriska underlaget för folkhögskolestatistiken kan betraktas som gediget. Svarsfrekvens och bortfall bland studieförbunden Studieförbunden har verksamhet på förbundsnivå, distriktsnivå och avdelningsnivå. Enkäten riktades till alla dessa nivåer, till sammanlagt 496 enheter. Totalt lämnades 317 svar från studieförbunden, vilket ger en svarsfrekvens på ungefär 64 procent. Av dessa uppgav drygt 20 procent (70 enheter) att de hade genomfört transnationella aktiviteter 9 För folkhögskolornas del har exempelvis en kurs rapporterats in som en (1) aktivitet i kartläggningen, även om denna i sig innehållit flera olika aktiviteter. Om folkhögskolan haft två transnationellt präglade kurser har således två aktiviteter rapporterats in, och så vidare. Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 13

14 Figur Inrapporterade aktiviteter per studieförbund, i relation till antalet svarsenheter per studieförbund. Studieförbund Antal utskick (enheter) Antal svar (enheter) Svars-_ frekvens Antal Ja (enheter) Antal Nej (enheter) ABF % Studieförbundet Vuxenskolan % Studiefrämjandet % Bilda % 7 0 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet % 4 7 Sensus % 2 13 Ibn Rushd % 1 3 Medborgarskolan % 1 39 Folkuniversitetet % 1 16 Totalt % under Sammanlagt rapporterade studieförbunden in 124 transnationella aktiviteter. Även om den totala svarsfrekvensen för studieförbunden kan tyckas acceptabel (65 procent), är svarsstatistiken mycket problematisk, framför allt eftersom svaren är snett fördelade mellan de olika förbunden. En samlad bedömning av bortfallet visar att studieförbundsstatistiken knappast beskriver hela den transnationella verksamheten under Det låga antalet inrapporterade aktiviteter och skevheten i svarsfördelningen gör det möjligt att se tendenser i studieförbundens transnationella arbete, men för en heltäckande bedömning av studieförbundens verksamhet duger inte detta underlag. I verkligheten är deras transnationella engagemang betydligt mer omfattande än vad som framgår av den här rapporten. Som en konsekvens av denna bortfallsproblematik bör studieförbundsdelen av rapporten läsas med betydligt större försiktighet än folkhögskoledelen Åtta av studieförbundsenheterna uppgav att de haft transnationella aktiviteter men att dessa rapporterats in av en annan respondent. Sju av enheterna uppgav att de haft transnationell verksamhet men lämnade inga övriga uppgifter om denna. 11 Ett exempel på att bortfallet i studieförbundsstatistiken inte ger en korrekt bild av verksamheten ges från studieförbundet Sensus. Inom Sensus utbetalades cirka 200 utlandstraktamenten under Minst 200 utlandsresor En annan konsekvens av bristerna i svarsstatistiken har de studieförbund som haft en mycket låg andel ja-svar också plockats bort från de redovisningar och resonemang som följer. Detta gäller Folkuniversitetet, Medborgarskolan, Sensus och Ibn Rushd. I kartläggningens kommentarer läggs istället tonvikten på de förbund som har rapporterat flest aktiviteter, nämligen Bilda, Arbetar rörelsens bildningsförbund (ABF), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Studiefrämjandet (Sfr) och Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV). Anledningen är att det bara är dessa förbund som har givit ett tillräckligt stort empiriskt underlag för att det ska vara meningsfullt att jämföra tendenser och utfall. Internt bortfall Av de studieförbund och folkhögskolor som svarat på enkäten har vissa hoppat över enskilda frågor eller refererat till tidigare inrapporterade svar. Detta interna bortfall är betydande inom vissa frågenomfördes alltså. Dessa märks inte i den verksamhet som rapporterades in inom ramen för kartläggningen. Ytterligare ett exempel ges från Folkuniversitetet. Folkuniversitetet angav ingen aktivitet alls i enkäten utan hänvisade istället till en egen rapport över förbundets internationella verksamhet under Data från den rapporten är dock inte kompatibel med den data som samlats in via enkäten och kan därför inte tas med i redovisningen. Dock framgår av rapporten att Folkuniversitetet hade en omfattande internationell verksamhet under året. 14 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

15 gor. I förekommande fall kommenteras detta i löptexten eller i anslutning till figurerna. Anonymitet För att illustrera statistiken innehåller rapporten en mängd citat, hämtade från enkätsvaren. Vår förhoppning är att användningen av citat kan fördjupa analysen. Citaten är anonymiserade. De ska inte gå att knyta till enskilda svarspersoner eller svarsenheter Rapportens disposition Efter rapportens inledning följer nu två kapitel där enkätresultaten presenteras. Folkhögskolornas och studieförbundens transnationella arbete beskrivs var för sig folkhögskolornas i kapitel 2 och studie förbundens i kapitel 3. Så långt som möjligt har dessa presentationer utformats så att det ska vara möjligt att göra jämförelser mellan studieförbundens och folkhögskolornas svar. Rapporten avslutas med kapitel 4, där resultaten sätts in i ett större analytiskt sammanhang. Denna sammanfattande analys inleds med en statistisk kartläggning av de transnationella verksamheternas studieresorna, deltagarutbytena, projekten och så vidare olika finansieringskällor. Därefter följer en diskussion av de syftesformuleringar som folkbildarna angett för de transnationella aktiviteterna. Avslutningsvis analyseras folkhögskoledeltagarnas mobilitetsmönster med avseende på vart i världen de reser. Detta mönster jämförs med hur det svenska biståndet är fördelat samt hur studentmobiliteten ser ut inom högskolesektorn. 12 Detta innebär att när specifika verksamheter har nämnts har namn strukits och/eller specifika kännetecken ändrats. Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 15

16 2. Folkhögskolornas transnationella verksamheter 2.1 Typ av huvudman Som tidigare nämnts kan huvudmannaskapet vid de svenska folkhögskolorna se ut på olika sätt. Av Sveriges 150 folkhögskolor är cirka 30 procent landstingsfolkhögskolor och cirka 70 procent rörelsefolkhögskolor. Huvudmannaskapet kan innebära att enskilda folkhögskolor ges olika profiler. Detta är framförallt utmärkande för gruppen rörelsefolkhögskolor. Figur 2.1 visar huvudmannaskapet hos folkhögskolorna per varje enskild inrapporterad transnationell verksamhet. Figuren visar att antalet genomförda transnationella aktiviteter under 2009 var proportionerligt fördelat mellan landstingsfolkhögskolorna och rörelsefolkhögskolorna, i relation till antalet skolor inom respektive huvudmannagrupp. De ungefär 70 procenten rörelsefolkhögskolorna rapporterade drygt 70 procent av aktiviteterna, medan de cirka 30 procenten landstingsskolorna stod för strax under 30 procent. Figur 2.1 Andel aktiviteter, uppdelad per huvudmannagrupp. (Antal aktiviteter: 214) Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Procent Huvudmannaskapet verkar med andra ord inte ha spelat någon avgörande roll för antalet genomförda aktiviteter. Däremot kan aktiviteternas inriktning och innehåll ha påverkats. 2.2 Typ av aktiviteter och omfattning Typ av aktiviteter Den ordinarie verksamheten på svenska folkhögskolor består till stor del av så kallade långa kurser, som i sin tur delas upp i allmän kurs och särskild kurs. 13 Allmän kurs är behörighetsgivande för fortsatta studier och motsvarar grundskoleoch gymnasienivå. Särskilda kurser är profilkurser, ofta unika för folkhögskolan och bestående av en kombination av ämnen. Vid många av skolorna finns också korta kurser. 14 Eftersom folkhögskolorna själva styr över sin verksamhet förekommer även verksamhet som kan vara av särskilt intresse för huvudmannen, såsom ideologiskt inriktad kursverksamhet av olika slag, samt projekt. Folkhögskolornas transnationella verksamhet utformas lite annorlunda jämfört med övrig verk 13 Långa kurser är mellan 15 dagar och fyra år långa. 14 Korta kurser är mellan en halv dag och tre veckor långa. De är ofta profilkurser i olika ämnen. 16 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

17 samhet. Figur visar hur de inrapporterade transnationella aktiviteterna kategoriserades efter verksamhetsform. Figur Typ av aktiviteter._ (Antal aktiviteter: 212. Ej kategoriserade aktiviteter: 2) Projekt Kursverksamhet Deltagarutbyte/ Gäststuderande Lärar-/Cirkelledarutbyte/Gästlärare Konferens Studieresa/ Studiebesök Praktikresa Kulturverksamhet/ Kulturprogram Procent De flesta aktiviteterna, sammanlagt cirka 55 procent, beskrevs i enkätsvaren som projekt eller kursverksamheter, medan olika former av utbyte av deltagare eller anställda, inklusive studiebesök, konferenser och praktikresor, stod för drygt 40 procent av verksamheterna. Relativt få av aktiviteterna, mindre än fem procent, var kulturverksamheter. Utsträckning i tid Kartläggningen rör den transnationella verksamheten under Svaren visar dock att verksamheterna ofta är långsiktiga, alltså längre än ett år och inte sällan integrerade i folkhögskolornas reguljära arbete. Ungefär 36 procent av de inrapporterade aktiviteterna sträckte sig över flera år och omkring 20 procent ingick som delar i den ordinarie verksamheten. Endast 17 procent av aktiviteterna var ettåriga och cirka 27 procent ägde rum under ett enstaka tillfälle under Över hälften av aktiviteterna pågick således längre än ett år vilket kan antas ha sin förklaring i att projekt och kursverksamhet var de vanligaste förekommande aktiviteterna. De olika teman som projekten rörde är ofta strategiska och kräver därför mer långsiktigt arbete, samtidigt som kursverksamheten kan antas vara en del i folkhögskolornas långsiktiga och ordinarie verksamhet. Deltagare från folkhögskolorna Figur Deltagande grupper från folkhögskolorna. n 0 n 1 2 n 3 9 n n Fler än 20 Studerande vid folkhögskolan Lärare vid folkhögskolan Övriga anställda vid folkhögskolan Procent Antal svar Inget svar Studerande vid folkhögskolan Lärare vid folkhögskolan Övriga anställda Totalt antal svar Antal svarande 213 Figur visar att representanter från alla grupper vid folkhögskolan deltog i verksamheten. De studerande deltog främst i grupper om personer eller fler. När det gäller lärarna på skolorna så deltog antingen en eller två personer eller så reste de i grupper om 3 9 personer. Även övriga anställda deltog i aktiviteterna, dock i något mindre utsträckning och oftast endast enstaka personer per aktivitet. Att deltagandet i de transnationella verksamheterna såg ut på det sättet kan anses naturligt. Deltagarna i kursverksamhet är ofta relativt många och de antas ha en till två medföljane av skolans personal vid de transnationella aktiviteterna. 2.3 Tematisk inriktning Sju verksamhetsområden motiverar i särskilt hög grad statens stöd till folkbildningen. I figur Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 17

18 har folkhögskolorna tematiserat sina transnationella aktiviteter i enlighet med dessa. Det sjunde verksamhetsområdet har i figuren nedan och i statistiken delats upp i sina tre delområden: folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. 15 des åt folkhälsa, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och den demografiska utmaningen. Nedan följer några exempel på syftesformuleringar som hänförs till respektive temainriktning: Figur Tematisk inriktning. Procent av totala antalet svar. 16 Den gemensamma värdegrunden Det mångkulturella samhällets utmaningar Den demografiska utmaningen Det livslånga lärandet Drivkraft för kulturverksamhet Tillgänglighet och möjlighet för personer m funktionsnedsättning Folkhälsa Hållbar utveckling Global rättvisa Procent Global rättvisa var det i särklass vanligaste angivna temat. Näst störst var det livslånga lärandet, tätt följd av aktiviteter som klassificerades som arbete inom ramen för den gemensamma värdegrunden. Det mångkulturella samhällets utmaningar utgjorde det fjärde största temat, följt av drivkraft för kulturverksamhet och därefter hållbar utveckling. Relativt få av aktiviteterna ägna 15 Tematiseringen i detta avsnitt baseras alltså helt och hållet på hur folkbildarna själva valt att klassificera verksamheten. Ett problem med att tematisera aktiviteterna med utgångspunkt i de av staten formulerade verksamhetsområdena är att dessa är öppna för tolkningar och inte ömsesidigt uteslutande. Detta leder till att tematiseringarna blir något godtyckliga. 16 I enkäten var det möjligt att ange flera tematiska inriktningar för en och samma aktivitet. Av det totala antalet aktiviteter som folkhögskolorna rapporterade in, 214 stycken, är 22 inte inräknade i nedanstående figur. För dessa angavs i enkätsvaren inga teman. Den gemensamma värdegrunden För att etablera folkbildningstanken i Egypten deltog en folkhögskola som samverkanspart i ett projekt som kategoriserades som värdegrundsrelaterat. Denna aktivitet hade även tematiserats under det livslånga lärandet. I syfte att uppnå ökad förståelse för varandras arbete och ett gemensamt synsätt på vad utbildningen syftar till hade en annan folkhögskola genomfört lärarutbyten. Det mångkulturella samhällets utmaningar En folkhögskola genomförde deltagarutbyte och tog emot gäststuderande vid enstaka tillfällen under Dessa aktiviteter syftade till att skapa möjlighet för de finländska studenterna att inifrån se hur vår och andra skolor fungerar. En annan folkhögskola genomförde deltagarutbyte med Spanien i syfte att lära av varandra. Den demografiska utmaningen Vid en folkhögskola genomfördes en studieresa till Norge med syfte att lära känna en gränsbygd. Det livslånga lärandet En folkhögskola genomförde ordinarie kursverksamhet i ett annat europeiskt land med syfte att öka de studerandes självförtroende i att kommunicera på ett främmande språk samt lära känna/möta en annan kultur. En annan skola deltog i ett EU-projekt som syftar till att främja det livslånga lärandet genom erfarenhetsutbyte och metodutveckling av språk- och datautbildning för seniorer. Drivkraft för kulturverksamhet En folkhögskola genomförde studieresor och studiebesök till olika europeiska länder med 18 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

19 syftet att få kontakter med kulturverksamhet i andra europeiska länder. En annan tog emot gäststuderande från Polen och Uruguay med syfte att bereda intresserade möjlighet att upptäcka Sverige och folkhögskolan. Tillgänglighet och möjlighet för personer med funktionsnedsättning I samverkan med andra nordiska utbildningsoch bildningsverksamheter genomförde en folkhögskola ett projekt som syftade till att skapa ett nav för forskning, utbildning och rehabilitering/habilitering inom neuropedagogik. Folkhälsa En folkhögskola tog emot gästlärare från en utbildnings- och bildningsorganisation i Italien med syfte att fördjupa kunskapen om mat, matvanor och andra kulturers syn på råvaror och kostvanor. En annan folkhögskola inledde ett projekt med Norge, vilket syftade till att öka samarbetet med ett nystartat behandlingshem. Hållbar utveckling Som del i ordinarie kursverksamhet bedrev en folkhögskola projekt och aktiviteter i samverkan med Tanzania, Kenya och Uganda med syftet att ge ökade kunskaper om globala förhållanden, olika demokratiska perspektiv samt konkret praktik för våra studerande. Verksamheten tematiserades även under global rättvisa. En annan folkhögskola bidrog med folkbildningsmetodik i ett projekt som syftade till att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för kustnära befolkning i Indien och Kenya. Global rättvisa En folkhögskola bedrev en kurs i vilken studiebesök med arbetsinsatser i Bolivia ingick. Syftet var att utifrån en kurs om barns och ungdomars rättigheter se förutsättningar för barnkonventionen i annat land. I syfte att ge kännedom om hur MR kan användas för att försvara demokrati och mänsklig värdighet genomförde en annan folkhögskola ett projekt i Peru. Figur Tematisk inriktning totalt och per huvudmannagrupp. Andel kategoriseringar._ (Antal aktiviteter: 192. Ej kategoriserade aktiviteter: 22) Den gemensamma värdegrunden Det mångkulturella samhällets utmaningar Den demografiska utmaningen Det livslånga lärandet Drivkraft för kulturverksamhet Tillgänglighet och möjlighet för personer m funktionsnedsättning Folkhälsa Hållbar utveckling Global rättvisa n RIO n SKL n Totalt Procent RIO SKL Totalt Svarande Inget svar En närmare granskning av den tematiska inriktningen per huvudmannagrupp visar att global rättvisa var den största tematiska inriktningen vid både rörelsefolkhögskolor och landstingsfolkhögskolor, dock var andelen aktiviteter med den inriktningen större vid landstingsskolorna än hos rörelsefolkhögskolorna. Det näst största temat, det livslånga lärandet, förekom i ungefär samma utsträckning inom båda huvudmannagrupperna. Det tredje största temat den gemensamma värdegrunden var betydligt vanligare bland landstingsfolkhögskolorna. Omvänt var det fjärde största temat, det mångkulturella samhällets utmaningar, vanligare bland rörelsefolkhögskolorna. Landstingsskolorna hade ett större antal aktiviteter som tematiserats som folkhälsa. Detta kan ha att göra med att huvudmännen (landsting och regioner) har ett uppdrag kring folkhälsa som genomsyrar huvudmannens alla uppdrag. Rörelsefolkhögskolorna hade fler aktiviteter inom temat hållbar utveckling. Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang 19

20 Figur Folkhögskolornas syften med aktiviteterna Aktiviteternas syfte Sverige och det svenska Uttrycken Sverige och svenska har en dominerande plats i motivbilderna, vilket möjligen kan uppfattas som naturligt eftersom det är just de svenska folkhögskolorna som beskrivit syftet med aktiviteterna. Mer förvånande är då kanske att ordet folkbildning inte använts i någon större utsträckning. Förståelse verkar till exempel utgöra en betydligt mer använd term, liksom kunskap. Öka, skapa och lära Bland verben är det uttryck som öka, skapa och lära som dominerar bilden. Dessa uppträder i 17 Figur ger en koncentrerad bild av de begrepp som folkbildarna använder för att beskriva de transnationella aktiviteternas syften. Principen bakom figuren är att ett ord avbildas större ju mer frekvent det brukas. Omvänt så framträder ord som mindre och mer perifera ju mindre använda de är. Mjukvaran för att skapa ordmoln av detta slag kan hämtas från Internet. många fall tillsammans med ord som kunskap, förståelse, kultur och möjligheter. Att skapa en förståelse för olika kulturers perspektiv, och förutsättningar genom att delta i ett volontärprojekt i ett annat land. Att öka de studerandes självförtroende i att kommunicera på ett främmande språk och lära känna/möta en annan kultur. öka förståelsen och insikten om levnadsvillkor och förhållanden i tredje världen, när det gäller ekologi, miljö och solidaritet. Ömsesidig ökad kunskap om andra delar av världen. Få upp genus- och demokratifrågor på dagordningen; fokus från välgörenhet till ömsesidigt samhälleligt förändringsarbete. Skapa globala allianser mellan folkrörelser för ett stärkt gemensamt arbete för global rättvisa. 20 Gränsöverskridande folkbildning om resurser, nätverk och transnationellt engagemang

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Riktlinje för bidrag till studieförbund Dnr KFN13/72 RIKTLINJE Riktlinje för bidrag till studieförbund Antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-16 Dnr KFN13/72 2/6 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrundsanalys

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables

18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Studieförbunden 18 Studieförbunden Innehåll Fakta om statistiken... 394 Kommentarer till statistiken... 396 18.1 Studiecirklar under 2011. Fördelade efter studieförbund,

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Strömstad kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Strömstad och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SV - Sveriges främsta studieförbund En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling) SVs Värdegrund SV hävdar alla människors lika värde och

Läs mer

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart.

Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Folkbildning i Sverige Tio studieförbund: Varje studieförbund har sin egen profil och ideologiska särart. Studieförbundens verksamheter: Studiecirklar (664 000 deltagare) Annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Tanums kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Tanums kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Tanums kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Tanum och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun Det händer något när människor möts!

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun Det händer något när människor möts! Studieförbundens aktivitetsberättelse i Töreboda kommun 2015 Det händer något när människor möts! Sammanställt av studieförbunden i Töreboda och Västra Götalands Bildningsförbund april 2016 Inledning Studieförbunden

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Munkedals kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Munkedals kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Munkedals kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Munkedal och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Orust kommun Jämlikhet

Studieförbundens aktivitetsberättelse i Orust kommun Jämlikhet Studieförbundens aktivitetsberättelse i Orust kommun 2015 Jämlikhet Sammanställt av studieförbunden i Orust och Västra Götalands Bildningsförbund sept 2016 Inledning Studieförbunden finns där kommuninvånarna

Läs mer

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige

Världens mest nyfikna folk. En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Världens mest nyfikna folk En skrift om folkbildningens betydelse i Sverige Möten som utvecklar Sverige Folkbildningen är djupt förankrad i det svenska samhället, den är i det närmaste en del av den svenska

Läs mer

Tänk om allt var svart

Tänk om allt var svart Tänk om allt var svart Och vi fick locka fram ljuset Hur skulle då ljuset se ut? Okej vad är då folkbildning? > kom ihåg att vi aldrig sett ljuset förr Vi kollar med Folkbildningsrådet EVENTUELLT

Läs mer

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10. Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Fastställd av förbundsstyrelsen 2012-02-23, uppdaterad 2012-10-10 Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet Verksamhetsformer Det finns tre olika verksamhetsformer: studiecirkel, annan folkbildningsverksamhet

Läs mer

Folkuniversitetets internationella ramprogram

Folkuniversitetets internationella ramprogram Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

UPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014

UPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 1(5) KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL 2011-10-19 KUN 6-2011 UPPDRAG TILL AGNESBERGS FOLKHÖGSKOLA 2012-2014 Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden

Verksamhetsplan 2014. Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping-Skarabygden Verksamhetsplan 2014 Studiefrämjandet Lidköping- Skarabygden Verksamhetsplanen utgår från Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2014, Studiefrämjandets

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö.

Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. Dina rättigheter och skyldigheter som studerande på Glokala Folkhögskolan i Malmö. 2013-06-19 Glokala Folkhögskolan arbetar efter Statens syfte med Folkbildningen. Statens stöd till folkbildningen skall

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans

Läs mer

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015

Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Gymnasie- och Vuxenutbildningsnämnden Region Gotland 1 (7) Ekonomiperspektiv Vision/ verksamhetsidé Kund/brukarperspektiv Processperspektiv Styrkort Gotlands folkhögskola 2012 2015 Medarbetare/ ledarperspektiv

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2014 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2014 1. Inledning 2014 blir ett händelserikt år; det är val till europaparlamentet och till riksdag, landsting och kommuner i Sverige. Studieförbunden kommer på

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (6) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2010-2012 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Verksamhetsstöd till studieförbunden 2010 andra utbetalningen

Verksamhetsstöd till studieförbunden 2010 andra utbetalningen KUN 2010-08-12, p 9 KUN 2010/133 Enheten för kultur- och föreningsstöd KUN 2010/124 KUN 2010/111 Handläggare: Allan Axelsson Verksamhetsstöd till studieförbunden 2010 andra utbetalningen 1 Förslag till

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Innehåll DEL 1: Vad kännetecknar en god ansökan? DEL 2: Vilka ramar ger E+ ICM? DEL 3: Hur har Lunds universitet arbetat

Läs mer

Bidragsregler för studieförbund

Bidragsregler för studieförbund Regler Bidragsregler för studieförbund Antagen av kommunstyrelsen, 7/2014 att gälla från den 1 januari 2014. Tierps kommun 815 80 Tierp, Telefon 0293-21 80 00, www.tierp.se Bidragsregler studieförbund

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014

Studieförbunden i Bollebygd. Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Studieförbunden i Bollebygd Beskrivning av studieförbundens verksamhet 2014 Inledning Denna, för studieförbunden, gemensamma verksamhetsbeskrivning syftar till att ge politiker och tjänstemän i Bollebygds

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

SV Gotland Verksamhetsplan 2015

SV Gotland Verksamhetsplan 2015 SV Gotland Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan SV Gotland Sida 2 av 12 Till grund för verksamhetsplanen 2015 finns följande:... 4 1. SVs långsiktiga prioriteringar... 5 Människor och främst unga i utsatta

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS

FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS FOLKHÖGSKOLSTUDIER REALKOMPETENS OCH SAMHÄLLSNYTTA Kerstin Romberg UUDISTUVA JA KEHITTYVÄ VAPAA SIVISTYSTYÖ UBS 28.3.2012 Sverige Ur Kartläggning av valideringsverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018

Fellingsbro folkhögskola. Måldokument 2014-2018 Måldokument 2014-2018 Skolans övergripande målformulering har Örebro läns landsting som huvudman och är således politiskt och religiöst obunden är en skola för alla, med särskild inriktning mot personer

Läs mer

Utmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data

Utmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data Utmaningar frågeställningar 1. och 2. Små underlag/ kvalitet i data Svårigheten att få "folk" att förstå att urvalsstorlekarna ibland är för små för att man ska kunna dra generella slutsatser. Dvs diskutera

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande

Ny kunskap och kontakt. Att leda studiecirklar med asylsökande Ny kunskap och kontakt Att leda studiecirklar med asylsökande Studiematerial 2016 Studieförbunden Studieförbundens material 2016:6 Projektledare: Kerstin Mikaelsson Text: Hetty Rooth Grafisk form: Petra

Läs mer

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE

16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE 16 september 2011 Ansvarig: Ola Jacobson INTERNATIONELL STRATEGI FÖR KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE Bakgrund och utgångspunkter Kulturnämndens internationella strategi utgår ifrån Policy för Region Skånes

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar?

sig på dessa delar. Den övergripande frågan är: Hur skapar man en öppen organisation som inkluderar? 5. O r g a n i s a t i o n e n s o m 40 Att kvalitetssäkra Att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är ett viktigt steg i arbetet mot diskriminering, men för att få ett helhetsperspektiv måste flera aspekter

Läs mer

Medlemmarnas vänortsarbete

Medlemmarnas vänortsarbete Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren 2011 1 Förord Vänortssamarbete har

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer