De svenska forskningsinstituten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De svenska forskningsinstituten"

Transkript

1 De svenska forskningsinstituten företagsnytta på internationella kunskapsoch kompetensmarknader Dan Hjalmarsson, Maria Lundberg, SWECO EuroFutures AB

2 KK-stiftelsen, 2008 De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna bedömningar.

3 Förord KK-stiftelsen har under mer än ett decennium aktivt arbetat med de svenska industriforskningsinstituten. Under åren har KK-stiftelsen tillfört cirka miljoner kronor för att instituten ska kunna utveckla rollen som en central aktör inom svensk kunskaps- och kompetensutveckling till nytta för svenskt näringsliv. Sedan start har KK-stiftelsen finansierat flera olika typer av satsningar vid instituten, t.ex. Institute Excellence Centres (i samarbete med Vinnova och Stiftelsen för strategisk forskning), forskningsprojekt för samverkan mellan institut och nya lärosäten, institutsdoktorander, utbildningsprogram för näringslivet samt inte minst K-medel (medel för kunskaps- och kompetensuppbyggnad) och omstruktureringsmedel bildade staten och KK-stiftelsen tillsammans Ireco Holding AB med syfte att stärka och omstrukturera forskningsinstituten. KK-stiftelsen har tagit en aktiv del i Ireco och huvuddelen av insatserna riktade till instituten har skett via Ireco. KK-stiftelsen har som delägare i Ireco samt genom direkta insatser lagt grunden för en ny institutsstruktur. I och med att plattformen för den s.k. Fyrklövern var etablerad överlämnade KK-stiftelsen sina aktier i Ireco till staten den 1 januari Ett arbete pågår inom Näringsdepartementet att utveckla institutens framtida roll och finansiering med förslag som ska presenteras i en forsknings- och innovationsproposition hösten KK-stiftelsen kommer att fortsatt vara aktiv i forskningsinstitutens utveckling och framtid. En central fråga är hur institutssektorn ska kunna utveckla rollen som central aktör och mötesplats för näringslivets nytta och utveckla strategiska allianser för att stärka och utveckla kunskaps- och kompetensbasen. En nära samverkan och dialog mellan Näringsdepartementet, Ireco, Vinnova, KK-stiftelsen och andra aktörer är avgörande för framgång. Som ett underlag för kommande insatser har KK-stiftelsen uppdragit åt ek.dr. Dan Hjalmarsson och civ.ek. Maria Lundberg, SWECO EuroFutures AB att göra föreliggande studie av de svenska forskningsinstituten. Syftet är att illustrera vilken nytta instituten gör för näringslivet baserat på stiftelsens tidigare satsningar och vad samarbetet med KK-stiftelsen har betytt. Stockholm i mars 2008 Madeleine Cæsar Verkställande direktör

4

5 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Instituten och företagsnytta Fortsatta insatser för kunskaps- och kompetensutveckling Illustrationer grundade på praktisk verksamhet Rapportens disposition och innehåll Instituten i nytt ljus perspektiv och begrepp Sörlin, Arnold och Näringsdepartementet ser institutssektorn i ett planeringsperspektiv Instituten köper och säljer tjänster Företagen köper och säljer kunskap och kompetens När köpare och säljare möts granteras nytta Några för studien centrala begrepp Instituten idag institut i en fyrklöver Att gå bakom kulisserna Kunskap och kompetens som en bra affär STFI-Packforsk företagens externa forskningsavdelning TESS ett program som affärsidé SP ett institut med en mångfald av kunder och branscher Waste Refinery ett kompetenscentrum som affärsidé Swerea en kappa för strategisk forskning Swecast ett institut som affärsidé Nyttor i sammanfattning vad är det som säljs? Slutsatser om institutens verksamhet Staten och stiftelserna köper långsiktig nytta Notan idag En modell för produktivitet och omvandlingskraft Starka parter gör affärer KK-stiftelsens framtida roll Institutsdoktoranderna ger näringspolitisk bonus Expertkompetensprogrammen knyter samman akademi och småföretag, med instituten som mäklare Kunskapscentra bygger starka miljöer KK-stiftelsen fortsätter att göra ömsesidiga affärer med instituten Litteraturförteckning Intervjulista... 68

6

7 1 Sammanfattning Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har uppdragit åt SWECO EuroFutures AB att göra en studie av de svenska forskningsinstituten, illustrera vilken nytta dessa gör för näringslivet och vad samarbetet med KK-stiftelsen betytt. Ambitionen är att bidra med ett kompletterande underlag i en för Sverige avgörande fråga: Hur institutssektorn ska kunna vara en central aktör i ett väl fungerande forsknings- och näringspolitiskt system, som ger förutsättningar för en hållbar tillväxt och global konkurrenskraft? Instituten är nyttiga Företagen (staten, KK-stiftelsen och EU med flera) måste anse att instituten är nyttiga och att de ger valuta för pengarna, annars skulle man inte betala 100-tals MSEK för tjänsterna. En utgångspunkt är att just företagens betalningsvilja kan ses som det bästa beviset för att instituten är nyttiga och levererar ett brett spektrum av tjänster. Instituten säljer viss konsultverksamhet, ömsesidiga enskilda utvecklingsprojekt, gemensamma (kluster)projekt, omvärldsbevakning, koppling till akademin, uppväxling av forskningsfinansiering, tillgång till kunder och konkurrenter, tillgång till kompetensarenor och anpassad utbildning. Dags att fylla institutsstrukturen med ytterligare innehåll KK-stiftelsen har under drygt ett decennium satsat en miljard i institutssektorn, dels i rollen som ägare i institutens holdingbolag IRECO, dels som köpare av tjänster från instituten. Vid ingången av år 2007 lämnade KKstiftelsen delägarskapet, och staten tog över som ensam ägare av IRECO. Stiftelsen har som ägare lagt grunden för en ny institutsstruktur. Det har inneburit bolagiseringar och en gruppering av instituten i en så kallade fyrklöver. Mycket tid och resurser har lagts på att forma strukturen och många av dem som intervjuats menar att det nu är dags att fylla strukturen med ytterligare innehåll, vilket också är ett av huvudsyftena med denna rapport. Ett kompletterande marknads- och företagsperspektiv Institutssektorn har nyligen utretts av professor Sverker Sörlin 2006 En ny institutssektor och en arbetsgrupp vid näringsdepartementet har skrivit en Ds 2007:39 med samma namn, där institutens framtid stakas ut. Man har i allt väsentligt använt sig av ett planeringsperspektiv med utgångspunkt i att staten i samverkan med näringslivet och akademin ska arrangera instituts- 7

8 sektorn på bästa möjliga sätt. En huvudstrategi för Sörlin och departementet är att de olika intressenterna i konsensus ska hitta gemensamma strategier. Detta är relevanta frågeställningar, men för att kunna fylla institutsstrukturen med ett ytterligare konkret innehåll måste man, enligt tidigare studier och ett 50-tal intervjuer, se instituten i ett kompletterande marknads- och företagsperspektiv, där instituten betraktas som leverantörer av nytta på en slags marknader för kunskaps- och kompetens. Det är naturligtvis inte vanliga marknader, utan det handlar om att köpa och sälja tjänster inom ramen för ett i förväg utarbetat regelverk. Tre beställargrupper ger instituten dess särart och garanterar nytta Företagen är den dominerade beställaren av institutens tjänster. Bara IRECO-instituten sålde tjänster till företagen för 600 MSEK år 2006 och totalt köper företagen för uppemot en miljard SEK årligen. Staten och statliga myndigheter köper aktiviteter vid instituten för ungefär 300 MSEK, genom direkta anslag bland annat för forskning och särskilda projekt. Här kan staten ställa krav på att instituten utvecklar nytt, inom områden som är angelägna för samhällets utveckling. Aktörer i innovationssystemet utgör den tredje gruppen beställare, som svarar för ungefär halva omsättningen. Bland dessa finns KK-stiftelsen, forskningsstiftelser och EU, som ibland går in på egen hand och ibland i samarbete med företagen. Statens och exempelvis KK-stiftelsens och EU:s beställningar gör det möjligt för instituten att forska, ofta i samarbete med akademin, och leverera sådant som få vanliga konsultföretag kan leverera, exempelvis insatser för småföretag och särskilda grupper och områden. Det handlar ofta om utveckling i gränslandet mellan forskning/kunskap och kompetensutveckling. Dessa beställningar garanterar att instituten kan spela denna viktiga forsknings- och näringspolitisk roll genom att arbeta inom nya och på lång sikt intressanta områden. Företagens beställningar å andra sidan garanterar näringslivsrelevans. När företagen betalar uppemot en miljard SEK årligen torde detta vara ett tecken på att man anser att tjänsterna är nyttiga, för annars skulle man inte betala. Denna balansgång mellan offentliga och privata resurser ger en dynamik som på ett marknadsliknande sätt ser till att instituten är nyttiga på både kort och lång sikt. Företagen köper nytta på mera kort sikt och staten och aktörerna svarar för det långsiktiga perspektivet. 8

9 Tydliga parter inte diffusa partnerskap tar ut färdriktningen Intervjuerna och de tre fallstudier visar att är svårt att planera och tänka ut färdriktningen i ett centralt perspektiv. Framgången för hela institutssektorn avgörs där de olika självständiga instituten gör affärer med tydliga parter. Staten och exempelvis KK-stiftelsen beställer forskning och näringspolitik utifrån sina långsiktiga utgångspunkter, företagen vill ha nya produkter, tjänster och produktionsmetoder utifrån sina mera direkta behov och akademin vill ha samarbete som ger resurser och företagsrelevans, med bibehållen akademisk frihet och excellens. Ett stabilt och transparant regelverk avgörande För att detta ska fungera blir ett transparant regelverk avgörande. I rapporten skisseras ett tänkt system där statens beställningar motsvarar en fjärdedel av institutens omsättning, de direkta företagsmedlen en fjärdedel och hälften är projekt som vanligtvis samfinansieras med näringslivet. Ett institut som lyckas bra med att attrahera företagskunder, och därigenom ökar sin omsättning, ska belönas med att andelen statlig finansiering ökar i motsvarande grad, vilket i absoluta termer betyder mer pengar för exempelvis forskning på nya områden. Å andra sidan bör det vara klart att institut som inte upplevs som intressanta, och minskar sin omsättning också får sina beställningar från staten minskade i samma utsträckning. I klartext betyder det att institut som inte länge uppfattas som relevanta av de olika beställarna avvecklas. Genom denna princip garanteras institutsstrukturens långsiktiga relevans och institutssektorns långsiktiga förnyelse- och omställningsförmåga. IRECO för samordning och sådd- och omstruktureringskapital IRECO behövs för att instituten ska kunna uppträda gemensamt och kunna utnyttja kunskap på tvärs i institutssystemet. Det är rimligt att tänka sig att IRECO kan ha resurser för att ge vissa temporära ekonomiska tillskott till institut i samband med expansion, avknoppning eller nystart av verksamheter eller hela institut. Vidare kan omstruktureringskapital behövas för att effektiv avsluta en verksamhet eller ett helt institut om detta är nödvändigt. 9

10 KK-stiftelsen fortsätter att göra ömsesidiga affärer med instituten KK-stiftelsen är en viktig beställare av institutens tjänster som: Institutsdoktorander och forskarskolor för att stärka institutens kompetensutveckling och att förbättra samarbetet mellan instituten och akademin. Genom doktoranderna, som har ett ben i vartdera lägret, har en bro mellan institut och akademi byggts. Kunskapscentra tillsammans med Vinnova och Stiftelsen för Strategisk Forskning med målet att år 2012 ha etablerat internationellt sett starka miljöer Expertkompetenssatsningar där instituten fungerar som noder för satsningarna. KK-stiftelsen roll, nu när omstruktureringsarbetet som ägare är avslutat, är att vara en kompetent beställare som köper tjänster från instituten. Stiftelsen kan därigenom medverka till utvecklingen av instituten, genom att i relationen med instituten dela med sig av en mångårig erfarenhet av forskning och kompetensutveckling. Detta är också följdriktigt då KKstiftelsen i sina stadgar har uppgiften att verka för kunskap och kompetensutveckling, med fokus på nya lärosäten och mindre och medelstora företag. Det betyder att stiftelsens uppgifter har ett betydande släktskap med institutens uppgifter, och att båda parter har nytta av varandras erfarenheter. KK-stiftelsen har utvecklat sin beställarroll Stiftelsen ska ställa krav på institutens leveranser. Inom stiftelsen har man kommit långt i kravställandet och arbetar med att i förväg fastställa programlogik för varje beställning. Vad vill man uppnå? Hur ska de olika aktiviteterna kopplas samman i en orsak verkan kedja från mål till slutliga resultat och effekter? Genom tydliga beställningar blir det också lättare att löpande följa leveransen och slutligen utvärdera resultat och effekter. KK-stiftelsen har goda förutsättningar att, där det är förenligt med de egna målen och den egna verksamheten, agera som en tydlig och kravställande kund, som aktivt samspelar med instituten och därigenom utveckla kunskap och kompetens för att i enlighet med stiftelsens stadga stärka Sveriges konkurrenskraft. Detta innebär att KK-stiftelsen särskilt ska värna om långsiktig och ny kunskapsutveckling, för att matcha den del av institutens verksamhet som mera kortsiktigt möter företagens och näringslivets behov. Det är i balansen mellan den kortsiktiga nyttan och den långsiktiga förnyelsen som institutssektorn har sin stora uppgift. 10

11 2 Instituten och företagsnytta Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har uppdragit åt SWECO EuroFutures AB att göra en studie av vilken nytta de svenska forskningsinstituten gör för näringslivet. Ambitionen är att bidra med ett kompletterande underlag i en för Sverige avgörande fråga: Hur ska institutssektorn kunna svara för ett väsentligt bidrag till ett väl fungerande forsknings- och näringspolitiskt system, som ger förutsättningar för en hållbar tillväxt och global konkurrenskraft? Vilken roll har KK-stiftelsen spelat och hur ser den framtida rollen ut? 2.1 Fortsatta insatser för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen har under åren 1999 till 2007 varit central för instituten och satsat ungefär MSEK. Satsningarna har rört: Omstrukturering fram till en sammanhållen koncernstruktur, IRECO och den så kallade fyrklövern (mer om detta i kapitel 3). Institutsdoktorander och forskarskolor vid instituten. Syftet har varit att stärka institutens kompetensutveckling. Men lika viktigt har varit att förbättra samarbetet mellan instituten och akademin. Genom doktoranderna, som har ett ben i vartdera lägret, har en bro mellan institut och akademi byggts. Kunskapscentra tillsammans med Vinnova och Stiftelsen för Strategisk Forskning med målet att till år 2012 ha etablerat internationellt sett starka miljöer för forskning, utveckling och innovation som bidrar till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Expertkompetenssatsningar där instituten fungerar som noder för satsningarna. Under år 2006 anslog staten ungefär 140 MSEK till verksamheten vid forskningsinstituten och det finns ett uttalande om att statens anslag ska öka. Utöver detta har Vinnova och andra aktörer bidragit med projektmedel omfattande totalt cirka 150 MSEK. 1 Samtidig har det svenska näringslivet betalat IRECO-instituten 600 MSEK 2 per år för kunskap och kompetens. En första slutsats som ska diskuteras ingående i det följande är att instituten uppfattas som nyttiga. Logiken är följande: 1 Ds 2007:39 En ny institutssektor sid Gäller för de så kallade IRECO instituten (mer om dessa senare). 11

12 Företagen (och staten och EU) måste anse att instituten är nyttiga och att de ger valuta för pengarna, annars skulle man inte betala 100-tals MSEK för tjänsterna. En utgångspunkt är att just företagens betalningsvilja kan ses som det bästa beviset för att instituten är nyttiga. Men på vilket sätt och hur detta kan fungera nu och i framtiden är föremålet för den fortsatta analysen i denna rapport. Inte minst frågan om hur instituten kan bidra till den nödvändiga utvecklingen och förnyelsen av svenskt näringsliv ska behandlas. Bakgrunden är att det finns ett behov av underlag för beslut om institutens framtid och KK-stiftelsens fortsatta roll i sammanhanget. Regeringen har också i budgetpropositionen 2007 (prop 2006/07:1) uttryckt en ambition att stärka institutssektorn. En förhoppning är därför att föreliggande rapport också ska ge ett kompletterande underlag till regeringen med anledning av den under år 2008 planerade forskningspolitisk propositionen, där frågor rörande instituten kommer att tas upp. 2.2 Illustrationer grundade på praktisk verksamhet Rapport är i grunden baserad på fakta från ett stort antal intervjuer och samtal, samt tidigare empiriskt inriktade studier. Perspektivet är nedifrån och upp och fokus är på vad man faktiskt gör. Instituten och nyttan kommer att diskuteras i termer av att instituten levererar företagsnytta på något som kan liknas vid internationella kunskaps- och kompetensmarknader. Analogin till marknaden utvecklas ytterligare i kapitel 2, och illustreras löpande i rapporten med exempel hämtade från praktiskt verksamhet. Med betoningen av praktisk verksamhet och ett delvis nytt perspektiv ges möjligheter till omtolkning av tidigare studier. Man kan säga att tidigare fakta kan ses med nya ögon. Ambitionen är, som redan nämnts, att ge ett kompletterande perspektiv till det tidigare dominerande planeringsperspektivet. När begreppet marknad används är det naturligtvis inga vanliga marknader som avses, utan ett slags regelverk för hur aktörerna köper och säljer kunskap och kompetens på det aktuella området. Fakta har hämtats från många källor där de viktigaste är: Intervjuer med experter, beslutsfattare och företag (se bilaga 1) Fallstudier och exempel från interaktionen mellan företag och institut samt akademi och andra kunskaps- och kompetensleverantörer (se kapitel 4) Illustrationer och vissa slutsatser beträffande hela systemet (se kapitel 5 och 6) 12

13 2.3 Rapportens disposition och innehåll Det har skrivits mycket om instituten. Den senaste rapporten, Sörlin 2006, En ny institutssektor, ger tillsammans med skrivelsen Ds 2007:39 från näringsdepartementet aktuella fakta. Gemensamt för dessa, och flera andra studier är att de i huvudsak utgår från ett planeringsperspektiv. Man ser behoven av att arrangera institutssektorn med utgångspunkt i politiska mål. Detta är naturligtvis ett relevant och nödvändigt perspektiv. Men i detta sammanhang utvecklas ett kompletterande perspektiv köp och sälj på i ett slags marknadsperspektiv. Detta utvecklas i kapitel 2, Institutssektorn i nytt ljus perspektiv och begrepp, som kan läsas som ett empirisk och teoretisk resultat av arbetet med rapporten, samtidigt som det ger utgångspunkt för slutsatser och rekommendationer. För den läsare som inte haft möjlighet att läsa Sörlin 2006 eller Ds 2007:39 ges en kort sammanfattning i kapitel 3, Instituten idag. Där beskrivs också kort varför Sveriges tekniska forskningsinstitut SP, Swecast och STFI- Packforsk valts för fördjupade studier, då det finns så mycket mer som skulle kunna ingå i arbetet. Svaret är kort och gott att det av utredningspraktiska skäl var lämpligt att välja dessa tre institut, då det redan fanns kunskap om dessa från tidigare studier. Men de principiella frågorna som beskrivningarna reser torde inte ha blivit annorlunda om andra institut och verksamheter valts. I kapitel 4 Kunskap och kompetens som en bra affär ges en redovisning av verksamhet vid de tre valda instituten. Fokus är på tre fallstudier och slutsatser från ett 30-tal företagsintervjuer. Avsikten är att beskriva vad som händer när företag, institut och akademi köper och säljer kunskap och kompetens till varandra. Kapitlet är uppdelat i fallbeskrivningar och sedan sektioner som beskriver olika företagsnyttor. Pluralformen är central. Instituten levererar olika nyttor i olika sammanhang. I kapitel 5 diskuteras varför och på vilket sätt staten och också KK-stiftelsen kan ha anledning att vara med och köpa tjänster inom institutssektorn. Kapitlet har titeln Staten och stiftelser köper långsiktig nytta. I det avslutande kapitel 6 diskuteras KK-stiftelsens framtida roll. Hur ser stiftelsens insatser ut efter det att man inte längre har ett särskilt ansvar som delägare i IRECO, institutssektorns holdingbolag? 13

14 3 Instituten i nytt ljus perspektiv och begrepp I detta avsnitt redovisas ett delvis annorlunda sätt att beskriva instituten och den nytta instituten genererar för näringslivet. Avsnittet kan läsas som en sammanfattning av det perspektiv som växt fram inom ramen för arbetet med denna rapport, inte minst vid ett 50-tal samtal med personer i företag, akademi, institut och departement. Men perspektivet är inte uteslutande empiriskt. Det har också sin grund i ett stort antal tidigare studier och i en omfattande teoretisk litteratur om företagens köp av kunskap och kompetens på något som kan liknas vid marknader. 3.1 Sörlin, Arnold och Näringsdepartementet ser institutssektorn i ett planeringsperspektiv De svenska forskningsinstitutens utveckling och framtid har under de senaste decennierna varit föremål för ett stort antal studier. I en av de senaste har professor Sverker Sörlin 2006, En ny institutssektor, redovisat en del av dessa tidigare utredningar och de slutsatser som dragits. Sörlin och även Forskningspolitiska institutet & SISTER 2007, Forskning, innovation och samhälle ett sammanflätat system i snabb omvandling, menar att Sverige har en liten institutssektor. Man lyfter fram att riksdag och regering i stället valt att lägga huvuddelen av resurserna på universitet och högskolor och på det som ibland kallas den tredje uppgiften, det vill säga att akademin direkt ska samspela med näringslivet och det omgivande samhället i stort. Under senare år har dessutom, enligt Sörlin, staten minskat sina anslag till sektorn. Hans slutsats är tydlig. Institutssektorn måste nu stärkas! Erik Arnold och företaget Technopolis har i VINNOVA 2007:12, The Role of Industrial Institutes in the National Innovation System, analyserat instituten med särskild inriktning på det så kallade K-anslaget från staten, det vill säga de offentliga medel som instituten får för kompetensutveckling och samverkan med akademin. Arnold dra samma slutsats som Sörlin, nämligen att staten har minskat sina anslag till instituten och att anslagen nu istället borde höjas. Sörlin och Arnold diskuteras inte bara behovet av att förstärka instituten med mera pengar utan också att staten bör ta ansvar för en bättre och mer sammanhållen struktur. Sörlin vill se en koncernstruktur och Arnold argumenterar för höjda och mera långsiktiga anslag från staten, som ska ge instituten ett mer stabilt handlingsutrymme. 14

15 De ovan nämnda rapporterna har legat till grund för en skrivelse från en arbetsgrupp vid Näringsdepartementet, Ds 2007:39 Ny institutssektorn. I denna ger arbetsgruppen sin syn på instituten olika roller och presenterar en handlingsplan för framtida inriktning. I departementsskrivelsen och i underlagen återkommer nyckelord som nationell strategi, styrning, kritisk massa, fokusområden, färdplaner, sammanhållen koncernstruktur, långsiktighet och ett tydligt statligt ansvar. Man vill se instituten som en del av ett uttänkt och väl fungerande nationellt innovationssystem, där de olika aktörernas roller tydliggörs. Det är frågan om ett planeringsperspektiv med utgångspunkt i att staten i samverkan med näringslivet och akademin ska arrangera institutssektorn på bästa möjliga sätt. Ett huvudspår är att i konsensus mellan de olika intressenterna hitta gemensamma strategier. Frågan är inte ny. Det har under åren gjorts åtskilliga försök att planera sektorns framtid, men problemen synes kvarstå. Planeringsperspektivet tycks inte räcka till i praktiken utan det kan vara angeläget att komplettera med ett alternativt perspektiv, som tar sin utgångspunkt i ett mer marknadsliknande förhållande mellan de olika intressenterna. Ett annat argument för ett sådant kompletterande perspektiv kan sökas bland remissvaren 3 på Sörlins utredning där några instanser saknar ett bottomup-perspektiv som börjar i företagens behov av tjänster på marknader. Några har också berört att Sörlins förslag riskerar att begränsa den nödvändiga flexibiliteten. Andra lyfter i sina remissvar upp behovet av att tydligare kunna profilera de enskilda instituten, och att detta kan bli svårt i en sammanhållen planerad koncernstruktur. Dessa remissvar, tidigare studier, teoretisk litteratur och den erfarenhet av försäljning av kunskap och kompetens som finns inom SWECO EuroFutures AB talar för att det kan vara fruktbart att se institutssektorn i ett kompletterande perspektiv: Att se institutens roller och verksamheter från företagens horisont och som en aktör på något som liknar marknader för kunskap och kompetens. 3 Ds 2007:39 bilaga 1 sid 88 15

16 3.2 Instituten köper och säljer tjänster De många samtalen ett 50-tal och tidigare erfarenheter från studier av institutens verksamheter och roller samt lärdomar från konsultverksamhet i en stor koncern ger således underlag för ett kompletterande perspektiv. Flera inom instituten har också sagt att de ser sig själva som försäljare av kunskaper och kompetenser och att de erbjuder företagen tillgång till kunskapsarenor, utbildningsresurser och rekryteringsbaser och mycket mer, som beskrivs i de följande kapitlen. Någon har menat att instituten fungerar som en forskande mäklare. Man köper från akademin och säljer vidare till näringsliv och ibland också till offentliga verksamheter. Man menar att det liknar en sorts forskningstung konsultverksamhet, men naturligtvis med andra förutsättningar och syften. Likheten med konsultbranschen ligger bland annat i att man på instituten talar om kunder och om att verksamheten drivs som projekt med projektredovisning och timdebitering. Alla på ett institut vet vad man kostar per timme och projektstyrning är ett centralt redskap. Här är således skillnaden stor gentemot akademin. Instituten är naturligtvis inga vanliga konsultföretag. På instituten finns utrymme för långsiktigt utvecklingsarbete och forskning på ett sätt som inte finns i konsultföretag. I genomsnitt har var tredje anställd en forskarutbildning. Och det finns löpande på instituten ett betydande inslag av utbildning, inte minst bland dem som samtidig som de arbetar på institutet också går doktorandutbildningar, exempelvis inom ramen för KK-stiftelsens program för institutsdoktorander. I sin mäklarroll köper instituten kunskap som de använder i sina leveranser till företagen. Den vanligaste och kanske viktigaste underleverantören är akademin. Senare i rapporten beskrivs den förhållandevis vanliga situationen att forskare och doktorander vid en akademisk institution samtidigt medverkar i projekt vid ett institut. Det är således inte frågan om någon enkel underleverans. Flödet av kunskap från akademin till institutet är komplext. Det rör sig ibland om avgränsade tjänster men oftast om växeltjänstgöring, projektanställningar, doktorander och samverkan i olika former. Ett sammanflätat och intrasslat system enligt Forskningspolitiska instituten och SISTER 2007, men det är lika fullt ett flöde som påminner om köp av kunskap. Institutet får kunskapen och akademin får forskningspengar och företagsrelevans. Det senare genom att man får näringslivskontakter som man 16

17 annars inte skulle kunna etablera. Affären görs upp inom ramen för mer eller mindre långsiktiga avtal. Ett återkommande tema är ömsesidig kunskaps- och kompetensöverföring. Se mer om hur detta går till i praktiken i kapitel 4. Slutsats: Instituten är en forskande mäklare av kunskap och kompetens på något som kan liknas vid marknader, där mera kortsiktig företagsrelevans matchas med långsiktig forskning och förnyelse. 3.3 Företagen köper och säljer kunskap och kompetens Företag som SCA, Stora Enso, Volvo, SKF, Holmen och många av de små företagen som intervjuats bekräftar bilden av att man köper och säljer kunskap och kompetens av instituten. Bakgrunden är att företagen rent generellt i ökad omfattning köper och säljer kunskap. Strukturen på dessa affärer har ändrats under de senaste två till tre decennierna. Idag är de stora företagen delar av internationella koncerner med mycket av sina verksamheter utomlands, naturligtvis även forskning. Inom dessa koncerner köps och säljs kunskap och kompetens. Man gör också affärer med externa leverantörer; konsulter, institut och ibland också direkt med akademin. Företagen är osentimentala i den meningen att de köper där man får mest för pengarna. Det är ofta frågan om handel på globala marknader. Men det är också värt att notera att de intervjuade företagsrepresentanterna menar att det är viktigt med närhet, att köpa av dem man känner och har en upparbetad relation till. Man talar om att använda och utveckla det nära nätverket. Instituten spelar här en roll för att skapa en för företagen intressant regional utvecklingsmiljö. 4 Att företagen verkar i internationella nätverk av varor, kunskap och kompetens bekräftas också av ett stort antal teoretiska studier. I Castells 2000, Nätverkssamhällets framväxt, redovisas hur den nya teknologin och nätverken gett förutsättningar för globala koncerner, vilket ökat rörlighet i alla dimensioner. Människor, kunskap och kapital rör sig snabbt över alla gränser. Nationalstatens är inte längre suverän i alla frågor utan ingår i större system, som exempelvis EU:s inre marknad, som radikalt förändrat förutsättningarna för att fatta beslut och att köpa och sälja exempelvis kunskap. Samtidigt, paradoxalt nog, blir enligt Castells de lokala och regionala marknaderna allt viktigare. Trenden drar både i global och i lokal riktning. Ibland talar men om glokalisering. 4 I SWECO EuroFutures analyser av samspelet mellan akademi och skogsföretag anges att de lokala miljöerna i exempelvis Sundsvall och Karlstad spelat en avgörande roll för att de stora skogsföretagen fortfarande har forskning kvar på dessa orter. 17

18 En annan orsak till att företagen nu i ökad omfattning kan handla med kunskap är att transaktionskostnaderna blivit lägre. Det inte längre dyrt att göra affärer med kunskap. Den moderna tekniken har gjort det lättare att utveckla avtal och regler för affärerna och att följa upp leveranserna. Ett tecken på detta är den ökande konsultmarknaden med internationella konsultföretag som bärare av kunskap på globala marknader. Det som tidigare var interna laboratorier i de stora företagen är nu transaktioner på marknader. 5 Transaktionskostnadernas teoretiska betydelse uppmärksammades tidigt inom den ekonomiska forskningen. I en klassisk artikel, som fortfarande är aktuell, beskriver Coase 1937, The Nature of the Firm, varför företag köper externt ibland och ibland gör det internt inom företaget. Enligt Coase och senare forskare köper man externt när det går att utan höga kostnader fastställa priser och avtalsformer. I Williamson 1975, Markets and Hierarchies, diskuteras varför moderna avtal och samarbetsformer gör att alltmer nu kan köpas externt. Castells 2000, som nämnts ovan, har också visat att ny teknik och förbättrade förutsättningar för avtal och betalningsformer har öppnat en marknad för handel med kunskap och kompetens, en marknad där de svenska forskningsinstituten enligt representanter för företagen idag kan spela en viktig roll. För att det ska gå att handla med kunskap och kompetens behövs fungerande spelregler. Företagen pekar på att stärkta regelverk för immaterialrätt bidragit till att säkra äganderätten till kunskap och kompetens. Några nämner att det inom EU och globalt inom världshandelsorganisationen (WTO) pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla ännu bättre spelregler och ökade möjligheter till handel med kunskap och kompetens. I närmiljön spelar attityder och värderingar en avgörande roll för om det ska bli affär mellan företag och akademi. I studier av den funktionella samverkansmiljön runt Mälardalens högskola 6 menade företrädare för företagen att det var traditionen vid högskolan som gjort det möjligt att utveckla ett nära samarbete inom exempelvis forskningsområden inriktade på sensorer och industrirobotar. I samtalen togs frågor om lärarundantaget, incitaments- och meritsystem upp och många menade att just incitamenten var avgörande för om handeln med kunskap mellan företag och akademi ska kunna fungera tillfredsställande. Betydelsen av regler och andra institutionella förutsättningar har också under det senaste decenniet kommit att uppmärksammas i den teoretiska 5 Forskningspolitiska institutet & SISTER 2007, Forskning, innovation och samhälle ett sammanflätat system i snabb omvandling 6 KK-stiftelsen 2007 Funktionella samverkansmiljöer i Mälardalen 18

19 forskningen. I exempelvis North 2000, Institutions, Institutional Change, and Economic Performance, redovisas den stora betydelsen som attityder, värderingar och regler har för ett produktivt samhälle. Något som också senare har utvecklats i Baumol 2002, The Free-Market Innovation Machine, där han pekar på institutioner i meningen regelverk, attityder och värderingar som främjar ett agerande i produktiv riktning, i detta sammanhang mot mer av kunskaps- och kompetensutbyte mellan akademi, institut och företag. Slutsats: Företagen säger att de köper och säljer kunskap, vilket forskningen också visar. 3.4 När köpare och säljare möts granteras nytta En utgångspunkt 7 för de fortsatta resonemangen och analysen är att företagen köper kunskap och kompetens på något som kan liknas vid marknader, även om det naturligtvis inte är vanliga marknader utan marknader som kännetecknas av nätverkande, långsiktiga relationer och betydande stabilitet. Det är således inte frågan om lärobokens marknader utan om verklighetens avsevärt mer komplexa marknader. Det finns en omfattande litteratur kring marknader av detta mer komplexa slag. Den så kallad neoklassisk litteraturen beskriver marknader i termer av oligopol, oligopolistisk konkurrens och monopol. 8 Redan i denna vetenskapliga tradition uppmärksammas förhandlingar och tysta överenskommelser på marknaderna, som är helt enkelt är mer komplexa än vad läroboken säger. I företagsekonomiskt inriktad litteratur som exempelvis Shane 2003, A General Theory of Entrepreneurship, analyseras marknader i termer av entreprenörskap och kreativa processer. Marknadstekniskt Centrum MTC och Ingenjörsvetenskapsakademin IVA kommer under åren att i projektet Det marknadsorienterade näringslivet myter och möjligheter gå på djupet när det gäller verklighetens marknader. 9 I en nyligen publicerad doktorsavhandling, von Axelsson 2007, On the development of production methods for transfer to small and medium-sized enterprises, diskuteras hur forskningsinstitut kan ta fram och introducera nya produktionsmetoder i småföretag. von Axelsson beskriver de komplexa utvecklingsprocesserna som ofta förutsätter ett samspel mellan institutet och 7 Observera att detta också är ett resultat av studien i sig. 8 För en generell genomgång, se Eklund 2005, Vår ekonomi. 9 IVA-aktuellt 8/

20 företaget och redovisar metoder för att få försäljningen att fungera effektivt. I Hjalmarsson & Johansson 2005, Public advisory service theory and practice, diskuteras olika förutsättningar för att företag i gränslandet mellan marknad och politik ska kunna förmedla statlig företagsservice för att utveckla småföretag, utan att samtidigt konkurrera med privata, kommersiella aktörer. Denna roll på marknaden beskrivs också i SOU 1993:70 Strategi för småföretagsutveckling på ett sätt som liknar resonemangen i föreliggande rapport. Slutsatsen när det gäller instituten kvarstår: Det är frågan om en komplex marknadsliknande spelplan för handel med kunskap och kompetens som avgör vad som ska vara i fokus för framtida satsningar. Det är de många köp-sälj-besluten som ger besked om vad det är som företagen och staten och forskningsstiftelser behöver, inte planer smidda i partnerskap bestående av representanter från näringsliv, akademi, institut och politiken. I stället för att försöka planera fram satsningar och fokusområden i ett uppifrån och ned perspektiv växer prioriteringarna fram underifrån, som ett resultat av många människors bedömningar av vad företagen behöver, vad staten vill köpa av långsiktig utveckling, vad instituten kan leverera och vilken kunskap som finns tillgänglig. Det som är avgörande är att företag, institut, stat, stiftelser och även akademi i praktiken kan mötas och göra affärer. Denna marknadsliknande spelplan erbjuder således en lösning på den ständigt återkommande frågan: Vad ska man satsa på? I stället för att försöka hitta vinnare eller framtidens områden pick-the-winner 10 överlåter man detta till processer där företag, stiftelser, stat och institut möts, och där staten har en viktig roll att se till att denna spelplan fungerar så att företagen och institutens mål kan nås, samtidigt som att forskningsoch näringspolitiska mål inte förloras ur sikte. Senare i kapitel 5 förs ett fördjupat resonemang om hur detta kan tänkas gå till i praktiken. Detta sätt att se verksamheten kan också bidra till en nödvändig strukturomvandling bland instituten. När ett institut inte längre förmår attrahera tillräckligt intresse och betalningsvilja hos företagen och de offentliga intressenterna, är det dags att se över verksamheten och eventuellt avveckla. På samma sätt kan köp-säljrelationer indikera var det kan finnas nya behov. Även detta diskuteras mer utförligt i kapitel Det finns en omfattande kritik mot pick-the-winner-strategier. Den kanske mest avgörande att om man kunde identifiera vinnare kunde man lugnt låna pengar på banken och inverstera i dessa företag med god avkastning. 20

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Året i sammandrag för IRECO-koncernen

Året i sammandrag för IRECO-koncernen Året i sammandrag för IRECO-koncernen Verksamheten IRECOs syfte är att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv. Syftet förverkligas bl a genom att äga och förvalta aktier

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar

samverkan i fokus Med Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar 1. Med samverkan i fokus Med strategisk och formaliserad samverkan kan högskolor och andra offentliga aktörer tillsammans både möta samhällsutmaningar och långsiktigt utveckla lärosätenas forskning och

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Högre utbildning i Sverige

Högre utbildning i Sverige Högre utbildning i Sverige Totalt 48 anordnare av högre utbildning, varav 31 statliga Inga avgifter för studenter från EU/EES Inkomst för utbildning och forskning ca 70 miljarder Av dessa 70 miljarder

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning

Det bästa av två världar. Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Det bästa av två världar Effekter för näringslivet av samverkan i forskarutbildning Företagsforskarskolor är ett program hos KK-stiftelsen som syftar till att tillgodose näringslivets behov av forskningskompetens

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier.

Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar. Presentation av projekt och fallstudier. Ledarskap och arbetsorganisation inom kulturella och kreativa näringar Presentation av projekt och fallstudier. Februari 2012 Innehåll Fem projekt genomför sammanlagt 22 fallstudier inom design, mode,

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Universitets- och högskolepolitiskt program

Universitets- och högskolepolitiskt program Universitets- och högskolepolitiskt program Innehållsförteckning Sveriges Ingenjörers forskningspolitik för universitet och högskola 3 Varför en politik för forskning? 3 Finansiering och kvalitet 4 Fri

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA

BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA BESÖKSNÄRINGENS FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1/ REKOMMENDERADE NYCKELINITIATIV 3 2/ UTGÅNGSPUNKT OCH SYFTE 4 3/ VISION OCH MÅL 5 4/ BESÖKSNÄRINGENS BIDRAG TILL INNOVATION OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

HAREC verksamhetsberättelse 2014

HAREC verksamhetsberättelse 2014 HAREC verksamhetsberättelse 2014 Bakgrund HAREC är en centrumbildning vid Lunds universitet som drivs gemensamt med Högskolan i Kristianstad, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Malmö högskola och Sveriges

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

RISE Research Institutes of Sweden Holding AB. Delårsrapport för perioden januari mars 2011. Org nr 556179-8520

RISE Research Institutes of Sweden Holding AB. Delårsrapport för perioden januari mars 2011. Org nr 556179-8520 Org nr 556179-8520 Delårsrapport för perioden januari mars 2011 RISE-koncernen RISE-gruppen Januari mars 2011 Januari mars 2011 Omsättningen ökade till 379 mkr (346 mkr) Omsättningen uppgick till 609 mkr

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27

Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Cirkulärnr: 1998:167 Diarienr: 1998/2622 Handläggare: Bodil Almgren Sektion/Enhet: Arbetsmarknads- och Näringslivsutveckling Datum: 1998-10-27 Mottagare: Kommunstyrelsen Näringslivsenheten Rubrik: Budgetproposition

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet

Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Tillväxtmyndigheter under näringsdepartementet Näringsdepartementet Tillväxtverket 310 anställda Budget ca. 4000 miljoner SEK (Inklusive regionala fonden) VINNOVA (Verket för innovationssystem) 200 anställda

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning PM 2013: RI+RV (Dnr 021-1222/2012) Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Verksamheten

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer

Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Politiska förslag från Sveriges uppfinnare och entreprenörer Svenska Uppfinnareföreningen samlar uppfinnare, utbyter erfarenheter och ger uppfinnarna en röst vad gör politiken? Lobby 2014 och framåt Beslutad

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Universitetet som företagets samarbetspartner

Universitetet som företagets samarbetspartner Universitetet som företagets samarbetspartner - röster från seminarium på Münchenbryggeriet 1/12 2005 Vid KTH:s och Vinnovas seminarium Tillväxtskapande samverkan mellan näringsliv och högskola i Stockholm

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer