De svenska forskningsinstituten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De svenska forskningsinstituten"

Transkript

1 De svenska forskningsinstituten företagsnytta på internationella kunskapsoch kompetensmarknader Dan Hjalmarsson, Maria Lundberg, SWECO EuroFutures AB

2 KK-stiftelsen, 2008 De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna bedömningar.

3 Förord KK-stiftelsen har under mer än ett decennium aktivt arbetat med de svenska industriforskningsinstituten. Under åren har KK-stiftelsen tillfört cirka miljoner kronor för att instituten ska kunna utveckla rollen som en central aktör inom svensk kunskaps- och kompetensutveckling till nytta för svenskt näringsliv. Sedan start har KK-stiftelsen finansierat flera olika typer av satsningar vid instituten, t.ex. Institute Excellence Centres (i samarbete med Vinnova och Stiftelsen för strategisk forskning), forskningsprojekt för samverkan mellan institut och nya lärosäten, institutsdoktorander, utbildningsprogram för näringslivet samt inte minst K-medel (medel för kunskaps- och kompetensuppbyggnad) och omstruktureringsmedel bildade staten och KK-stiftelsen tillsammans Ireco Holding AB med syfte att stärka och omstrukturera forskningsinstituten. KK-stiftelsen har tagit en aktiv del i Ireco och huvuddelen av insatserna riktade till instituten har skett via Ireco. KK-stiftelsen har som delägare i Ireco samt genom direkta insatser lagt grunden för en ny institutsstruktur. I och med att plattformen för den s.k. Fyrklövern var etablerad överlämnade KK-stiftelsen sina aktier i Ireco till staten den 1 januari Ett arbete pågår inom Näringsdepartementet att utveckla institutens framtida roll och finansiering med förslag som ska presenteras i en forsknings- och innovationsproposition hösten KK-stiftelsen kommer att fortsatt vara aktiv i forskningsinstitutens utveckling och framtid. En central fråga är hur institutssektorn ska kunna utveckla rollen som central aktör och mötesplats för näringslivets nytta och utveckla strategiska allianser för att stärka och utveckla kunskaps- och kompetensbasen. En nära samverkan och dialog mellan Näringsdepartementet, Ireco, Vinnova, KK-stiftelsen och andra aktörer är avgörande för framgång. Som ett underlag för kommande insatser har KK-stiftelsen uppdragit åt ek.dr. Dan Hjalmarsson och civ.ek. Maria Lundberg, SWECO EuroFutures AB att göra föreliggande studie av de svenska forskningsinstituten. Syftet är att illustrera vilken nytta instituten gör för näringslivet baserat på stiftelsens tidigare satsningar och vad samarbetet med KK-stiftelsen har betytt. Stockholm i mars 2008 Madeleine Cæsar Verkställande direktör

4

5 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Instituten och företagsnytta Fortsatta insatser för kunskaps- och kompetensutveckling Illustrationer grundade på praktisk verksamhet Rapportens disposition och innehåll Instituten i nytt ljus perspektiv och begrepp Sörlin, Arnold och Näringsdepartementet ser institutssektorn i ett planeringsperspektiv Instituten köper och säljer tjänster Företagen köper och säljer kunskap och kompetens När köpare och säljare möts granteras nytta Några för studien centrala begrepp Instituten idag institut i en fyrklöver Att gå bakom kulisserna Kunskap och kompetens som en bra affär STFI-Packforsk företagens externa forskningsavdelning TESS ett program som affärsidé SP ett institut med en mångfald av kunder och branscher Waste Refinery ett kompetenscentrum som affärsidé Swerea en kappa för strategisk forskning Swecast ett institut som affärsidé Nyttor i sammanfattning vad är det som säljs? Slutsatser om institutens verksamhet Staten och stiftelserna köper långsiktig nytta Notan idag En modell för produktivitet och omvandlingskraft Starka parter gör affärer KK-stiftelsens framtida roll Institutsdoktoranderna ger näringspolitisk bonus Expertkompetensprogrammen knyter samman akademi och småföretag, med instituten som mäklare Kunskapscentra bygger starka miljöer KK-stiftelsen fortsätter att göra ömsesidiga affärer med instituten Litteraturförteckning Intervjulista... 68

6

7 1 Sammanfattning Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har uppdragit åt SWECO EuroFutures AB att göra en studie av de svenska forskningsinstituten, illustrera vilken nytta dessa gör för näringslivet och vad samarbetet med KK-stiftelsen betytt. Ambitionen är att bidra med ett kompletterande underlag i en för Sverige avgörande fråga: Hur institutssektorn ska kunna vara en central aktör i ett väl fungerande forsknings- och näringspolitiskt system, som ger förutsättningar för en hållbar tillväxt och global konkurrenskraft? Instituten är nyttiga Företagen (staten, KK-stiftelsen och EU med flera) måste anse att instituten är nyttiga och att de ger valuta för pengarna, annars skulle man inte betala 100-tals MSEK för tjänsterna. En utgångspunkt är att just företagens betalningsvilja kan ses som det bästa beviset för att instituten är nyttiga och levererar ett brett spektrum av tjänster. Instituten säljer viss konsultverksamhet, ömsesidiga enskilda utvecklingsprojekt, gemensamma (kluster)projekt, omvärldsbevakning, koppling till akademin, uppväxling av forskningsfinansiering, tillgång till kunder och konkurrenter, tillgång till kompetensarenor och anpassad utbildning. Dags att fylla institutsstrukturen med ytterligare innehåll KK-stiftelsen har under drygt ett decennium satsat en miljard i institutssektorn, dels i rollen som ägare i institutens holdingbolag IRECO, dels som köpare av tjänster från instituten. Vid ingången av år 2007 lämnade KKstiftelsen delägarskapet, och staten tog över som ensam ägare av IRECO. Stiftelsen har som ägare lagt grunden för en ny institutsstruktur. Det har inneburit bolagiseringar och en gruppering av instituten i en så kallade fyrklöver. Mycket tid och resurser har lagts på att forma strukturen och många av dem som intervjuats menar att det nu är dags att fylla strukturen med ytterligare innehåll, vilket också är ett av huvudsyftena med denna rapport. Ett kompletterande marknads- och företagsperspektiv Institutssektorn har nyligen utretts av professor Sverker Sörlin 2006 En ny institutssektor och en arbetsgrupp vid näringsdepartementet har skrivit en Ds 2007:39 med samma namn, där institutens framtid stakas ut. Man har i allt väsentligt använt sig av ett planeringsperspektiv med utgångspunkt i att staten i samverkan med näringslivet och akademin ska arrangera instituts- 7

8 sektorn på bästa möjliga sätt. En huvudstrategi för Sörlin och departementet är att de olika intressenterna i konsensus ska hitta gemensamma strategier. Detta är relevanta frågeställningar, men för att kunna fylla institutsstrukturen med ett ytterligare konkret innehåll måste man, enligt tidigare studier och ett 50-tal intervjuer, se instituten i ett kompletterande marknads- och företagsperspektiv, där instituten betraktas som leverantörer av nytta på en slags marknader för kunskaps- och kompetens. Det är naturligtvis inte vanliga marknader, utan det handlar om att köpa och sälja tjänster inom ramen för ett i förväg utarbetat regelverk. Tre beställargrupper ger instituten dess särart och garanterar nytta Företagen är den dominerade beställaren av institutens tjänster. Bara IRECO-instituten sålde tjänster till företagen för 600 MSEK år 2006 och totalt köper företagen för uppemot en miljard SEK årligen. Staten och statliga myndigheter köper aktiviteter vid instituten för ungefär 300 MSEK, genom direkta anslag bland annat för forskning och särskilda projekt. Här kan staten ställa krav på att instituten utvecklar nytt, inom områden som är angelägna för samhällets utveckling. Aktörer i innovationssystemet utgör den tredje gruppen beställare, som svarar för ungefär halva omsättningen. Bland dessa finns KK-stiftelsen, forskningsstiftelser och EU, som ibland går in på egen hand och ibland i samarbete med företagen. Statens och exempelvis KK-stiftelsens och EU:s beställningar gör det möjligt för instituten att forska, ofta i samarbete med akademin, och leverera sådant som få vanliga konsultföretag kan leverera, exempelvis insatser för småföretag och särskilda grupper och områden. Det handlar ofta om utveckling i gränslandet mellan forskning/kunskap och kompetensutveckling. Dessa beställningar garanterar att instituten kan spela denna viktiga forsknings- och näringspolitisk roll genom att arbeta inom nya och på lång sikt intressanta områden. Företagens beställningar å andra sidan garanterar näringslivsrelevans. När företagen betalar uppemot en miljard SEK årligen torde detta vara ett tecken på att man anser att tjänsterna är nyttiga, för annars skulle man inte betala. Denna balansgång mellan offentliga och privata resurser ger en dynamik som på ett marknadsliknande sätt ser till att instituten är nyttiga på både kort och lång sikt. Företagen köper nytta på mera kort sikt och staten och aktörerna svarar för det långsiktiga perspektivet. 8

9 Tydliga parter inte diffusa partnerskap tar ut färdriktningen Intervjuerna och de tre fallstudier visar att är svårt att planera och tänka ut färdriktningen i ett centralt perspektiv. Framgången för hela institutssektorn avgörs där de olika självständiga instituten gör affärer med tydliga parter. Staten och exempelvis KK-stiftelsen beställer forskning och näringspolitik utifrån sina långsiktiga utgångspunkter, företagen vill ha nya produkter, tjänster och produktionsmetoder utifrån sina mera direkta behov och akademin vill ha samarbete som ger resurser och företagsrelevans, med bibehållen akademisk frihet och excellens. Ett stabilt och transparant regelverk avgörande För att detta ska fungera blir ett transparant regelverk avgörande. I rapporten skisseras ett tänkt system där statens beställningar motsvarar en fjärdedel av institutens omsättning, de direkta företagsmedlen en fjärdedel och hälften är projekt som vanligtvis samfinansieras med näringslivet. Ett institut som lyckas bra med att attrahera företagskunder, och därigenom ökar sin omsättning, ska belönas med att andelen statlig finansiering ökar i motsvarande grad, vilket i absoluta termer betyder mer pengar för exempelvis forskning på nya områden. Å andra sidan bör det vara klart att institut som inte upplevs som intressanta, och minskar sin omsättning också får sina beställningar från staten minskade i samma utsträckning. I klartext betyder det att institut som inte länge uppfattas som relevanta av de olika beställarna avvecklas. Genom denna princip garanteras institutsstrukturens långsiktiga relevans och institutssektorns långsiktiga förnyelse- och omställningsförmåga. IRECO för samordning och sådd- och omstruktureringskapital IRECO behövs för att instituten ska kunna uppträda gemensamt och kunna utnyttja kunskap på tvärs i institutssystemet. Det är rimligt att tänka sig att IRECO kan ha resurser för att ge vissa temporära ekonomiska tillskott till institut i samband med expansion, avknoppning eller nystart av verksamheter eller hela institut. Vidare kan omstruktureringskapital behövas för att effektiv avsluta en verksamhet eller ett helt institut om detta är nödvändigt. 9

10 KK-stiftelsen fortsätter att göra ömsesidiga affärer med instituten KK-stiftelsen är en viktig beställare av institutens tjänster som: Institutsdoktorander och forskarskolor för att stärka institutens kompetensutveckling och att förbättra samarbetet mellan instituten och akademin. Genom doktoranderna, som har ett ben i vartdera lägret, har en bro mellan institut och akademi byggts. Kunskapscentra tillsammans med Vinnova och Stiftelsen för Strategisk Forskning med målet att år 2012 ha etablerat internationellt sett starka miljöer Expertkompetenssatsningar där instituten fungerar som noder för satsningarna. KK-stiftelsen roll, nu när omstruktureringsarbetet som ägare är avslutat, är att vara en kompetent beställare som köper tjänster från instituten. Stiftelsen kan därigenom medverka till utvecklingen av instituten, genom att i relationen med instituten dela med sig av en mångårig erfarenhet av forskning och kompetensutveckling. Detta är också följdriktigt då KKstiftelsen i sina stadgar har uppgiften att verka för kunskap och kompetensutveckling, med fokus på nya lärosäten och mindre och medelstora företag. Det betyder att stiftelsens uppgifter har ett betydande släktskap med institutens uppgifter, och att båda parter har nytta av varandras erfarenheter. KK-stiftelsen har utvecklat sin beställarroll Stiftelsen ska ställa krav på institutens leveranser. Inom stiftelsen har man kommit långt i kravställandet och arbetar med att i förväg fastställa programlogik för varje beställning. Vad vill man uppnå? Hur ska de olika aktiviteterna kopplas samman i en orsak verkan kedja från mål till slutliga resultat och effekter? Genom tydliga beställningar blir det också lättare att löpande följa leveransen och slutligen utvärdera resultat och effekter. KK-stiftelsen har goda förutsättningar att, där det är förenligt med de egna målen och den egna verksamheten, agera som en tydlig och kravställande kund, som aktivt samspelar med instituten och därigenom utveckla kunskap och kompetens för att i enlighet med stiftelsens stadga stärka Sveriges konkurrenskraft. Detta innebär att KK-stiftelsen särskilt ska värna om långsiktig och ny kunskapsutveckling, för att matcha den del av institutens verksamhet som mera kortsiktigt möter företagens och näringslivets behov. Det är i balansen mellan den kortsiktiga nyttan och den långsiktiga förnyelsen som institutssektorn har sin stora uppgift. 10

11 2 Instituten och företagsnytta Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har uppdragit åt SWECO EuroFutures AB att göra en studie av vilken nytta de svenska forskningsinstituten gör för näringslivet. Ambitionen är att bidra med ett kompletterande underlag i en för Sverige avgörande fråga: Hur ska institutssektorn kunna svara för ett väsentligt bidrag till ett väl fungerande forsknings- och näringspolitiskt system, som ger förutsättningar för en hållbar tillväxt och global konkurrenskraft? Vilken roll har KK-stiftelsen spelat och hur ser den framtida rollen ut? 2.1 Fortsatta insatser för kunskaps- och kompetensutveckling KK-stiftelsen har under åren 1999 till 2007 varit central för instituten och satsat ungefär MSEK. Satsningarna har rört: Omstrukturering fram till en sammanhållen koncernstruktur, IRECO och den så kallade fyrklövern (mer om detta i kapitel 3). Institutsdoktorander och forskarskolor vid instituten. Syftet har varit att stärka institutens kompetensutveckling. Men lika viktigt har varit att förbättra samarbetet mellan instituten och akademin. Genom doktoranderna, som har ett ben i vartdera lägret, har en bro mellan institut och akademi byggts. Kunskapscentra tillsammans med Vinnova och Stiftelsen för Strategisk Forskning med målet att till år 2012 ha etablerat internationellt sett starka miljöer för forskning, utveckling och innovation som bidrar till ökad konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Expertkompetenssatsningar där instituten fungerar som noder för satsningarna. Under år 2006 anslog staten ungefär 140 MSEK till verksamheten vid forskningsinstituten och det finns ett uttalande om att statens anslag ska öka. Utöver detta har Vinnova och andra aktörer bidragit med projektmedel omfattande totalt cirka 150 MSEK. 1 Samtidig har det svenska näringslivet betalat IRECO-instituten 600 MSEK 2 per år för kunskap och kompetens. En första slutsats som ska diskuteras ingående i det följande är att instituten uppfattas som nyttiga. Logiken är följande: 1 Ds 2007:39 En ny institutssektor sid Gäller för de så kallade IRECO instituten (mer om dessa senare). 11

12 Företagen (och staten och EU) måste anse att instituten är nyttiga och att de ger valuta för pengarna, annars skulle man inte betala 100-tals MSEK för tjänsterna. En utgångspunkt är att just företagens betalningsvilja kan ses som det bästa beviset för att instituten är nyttiga. Men på vilket sätt och hur detta kan fungera nu och i framtiden är föremålet för den fortsatta analysen i denna rapport. Inte minst frågan om hur instituten kan bidra till den nödvändiga utvecklingen och förnyelsen av svenskt näringsliv ska behandlas. Bakgrunden är att det finns ett behov av underlag för beslut om institutens framtid och KK-stiftelsens fortsatta roll i sammanhanget. Regeringen har också i budgetpropositionen 2007 (prop 2006/07:1) uttryckt en ambition att stärka institutssektorn. En förhoppning är därför att föreliggande rapport också ska ge ett kompletterande underlag till regeringen med anledning av den under år 2008 planerade forskningspolitisk propositionen, där frågor rörande instituten kommer att tas upp. 2.2 Illustrationer grundade på praktisk verksamhet Rapport är i grunden baserad på fakta från ett stort antal intervjuer och samtal, samt tidigare empiriskt inriktade studier. Perspektivet är nedifrån och upp och fokus är på vad man faktiskt gör. Instituten och nyttan kommer att diskuteras i termer av att instituten levererar företagsnytta på något som kan liknas vid internationella kunskaps- och kompetensmarknader. Analogin till marknaden utvecklas ytterligare i kapitel 2, och illustreras löpande i rapporten med exempel hämtade från praktiskt verksamhet. Med betoningen av praktisk verksamhet och ett delvis nytt perspektiv ges möjligheter till omtolkning av tidigare studier. Man kan säga att tidigare fakta kan ses med nya ögon. Ambitionen är, som redan nämnts, att ge ett kompletterande perspektiv till det tidigare dominerande planeringsperspektivet. När begreppet marknad används är det naturligtvis inga vanliga marknader som avses, utan ett slags regelverk för hur aktörerna köper och säljer kunskap och kompetens på det aktuella området. Fakta har hämtats från många källor där de viktigaste är: Intervjuer med experter, beslutsfattare och företag (se bilaga 1) Fallstudier och exempel från interaktionen mellan företag och institut samt akademi och andra kunskaps- och kompetensleverantörer (se kapitel 4) Illustrationer och vissa slutsatser beträffande hela systemet (se kapitel 5 och 6) 12

13 2.3 Rapportens disposition och innehåll Det har skrivits mycket om instituten. Den senaste rapporten, Sörlin 2006, En ny institutssektor, ger tillsammans med skrivelsen Ds 2007:39 från näringsdepartementet aktuella fakta. Gemensamt för dessa, och flera andra studier är att de i huvudsak utgår från ett planeringsperspektiv. Man ser behoven av att arrangera institutssektorn med utgångspunkt i politiska mål. Detta är naturligtvis ett relevant och nödvändigt perspektiv. Men i detta sammanhang utvecklas ett kompletterande perspektiv köp och sälj på i ett slags marknadsperspektiv. Detta utvecklas i kapitel 2, Institutssektorn i nytt ljus perspektiv och begrepp, som kan läsas som ett empirisk och teoretisk resultat av arbetet med rapporten, samtidigt som det ger utgångspunkt för slutsatser och rekommendationer. För den läsare som inte haft möjlighet att läsa Sörlin 2006 eller Ds 2007:39 ges en kort sammanfattning i kapitel 3, Instituten idag. Där beskrivs också kort varför Sveriges tekniska forskningsinstitut SP, Swecast och STFI- Packforsk valts för fördjupade studier, då det finns så mycket mer som skulle kunna ingå i arbetet. Svaret är kort och gott att det av utredningspraktiska skäl var lämpligt att välja dessa tre institut, då det redan fanns kunskap om dessa från tidigare studier. Men de principiella frågorna som beskrivningarna reser torde inte ha blivit annorlunda om andra institut och verksamheter valts. I kapitel 4 Kunskap och kompetens som en bra affär ges en redovisning av verksamhet vid de tre valda instituten. Fokus är på tre fallstudier och slutsatser från ett 30-tal företagsintervjuer. Avsikten är att beskriva vad som händer när företag, institut och akademi köper och säljer kunskap och kompetens till varandra. Kapitlet är uppdelat i fallbeskrivningar och sedan sektioner som beskriver olika företagsnyttor. Pluralformen är central. Instituten levererar olika nyttor i olika sammanhang. I kapitel 5 diskuteras varför och på vilket sätt staten och också KK-stiftelsen kan ha anledning att vara med och köpa tjänster inom institutssektorn. Kapitlet har titeln Staten och stiftelser köper långsiktig nytta. I det avslutande kapitel 6 diskuteras KK-stiftelsens framtida roll. Hur ser stiftelsens insatser ut efter det att man inte längre har ett särskilt ansvar som delägare i IRECO, institutssektorns holdingbolag? 13

14 3 Instituten i nytt ljus perspektiv och begrepp I detta avsnitt redovisas ett delvis annorlunda sätt att beskriva instituten och den nytta instituten genererar för näringslivet. Avsnittet kan läsas som en sammanfattning av det perspektiv som växt fram inom ramen för arbetet med denna rapport, inte minst vid ett 50-tal samtal med personer i företag, akademi, institut och departement. Men perspektivet är inte uteslutande empiriskt. Det har också sin grund i ett stort antal tidigare studier och i en omfattande teoretisk litteratur om företagens köp av kunskap och kompetens på något som kan liknas vid marknader. 3.1 Sörlin, Arnold och Näringsdepartementet ser institutssektorn i ett planeringsperspektiv De svenska forskningsinstitutens utveckling och framtid har under de senaste decennierna varit föremål för ett stort antal studier. I en av de senaste har professor Sverker Sörlin 2006, En ny institutssektor, redovisat en del av dessa tidigare utredningar och de slutsatser som dragits. Sörlin och även Forskningspolitiska institutet & SISTER 2007, Forskning, innovation och samhälle ett sammanflätat system i snabb omvandling, menar att Sverige har en liten institutssektor. Man lyfter fram att riksdag och regering i stället valt att lägga huvuddelen av resurserna på universitet och högskolor och på det som ibland kallas den tredje uppgiften, det vill säga att akademin direkt ska samspela med näringslivet och det omgivande samhället i stort. Under senare år har dessutom, enligt Sörlin, staten minskat sina anslag till sektorn. Hans slutsats är tydlig. Institutssektorn måste nu stärkas! Erik Arnold och företaget Technopolis har i VINNOVA 2007:12, The Role of Industrial Institutes in the National Innovation System, analyserat instituten med särskild inriktning på det så kallade K-anslaget från staten, det vill säga de offentliga medel som instituten får för kompetensutveckling och samverkan med akademin. Arnold dra samma slutsats som Sörlin, nämligen att staten har minskat sina anslag till instituten och att anslagen nu istället borde höjas. Sörlin och Arnold diskuteras inte bara behovet av att förstärka instituten med mera pengar utan också att staten bör ta ansvar för en bättre och mer sammanhållen struktur. Sörlin vill se en koncernstruktur och Arnold argumenterar för höjda och mera långsiktiga anslag från staten, som ska ge instituten ett mer stabilt handlingsutrymme. 14

15 De ovan nämnda rapporterna har legat till grund för en skrivelse från en arbetsgrupp vid Näringsdepartementet, Ds 2007:39 Ny institutssektorn. I denna ger arbetsgruppen sin syn på instituten olika roller och presenterar en handlingsplan för framtida inriktning. I departementsskrivelsen och i underlagen återkommer nyckelord som nationell strategi, styrning, kritisk massa, fokusområden, färdplaner, sammanhållen koncernstruktur, långsiktighet och ett tydligt statligt ansvar. Man vill se instituten som en del av ett uttänkt och väl fungerande nationellt innovationssystem, där de olika aktörernas roller tydliggörs. Det är frågan om ett planeringsperspektiv med utgångspunkt i att staten i samverkan med näringslivet och akademin ska arrangera institutssektorn på bästa möjliga sätt. Ett huvudspår är att i konsensus mellan de olika intressenterna hitta gemensamma strategier. Frågan är inte ny. Det har under åren gjorts åtskilliga försök att planera sektorns framtid, men problemen synes kvarstå. Planeringsperspektivet tycks inte räcka till i praktiken utan det kan vara angeläget att komplettera med ett alternativt perspektiv, som tar sin utgångspunkt i ett mer marknadsliknande förhållande mellan de olika intressenterna. Ett annat argument för ett sådant kompletterande perspektiv kan sökas bland remissvaren 3 på Sörlins utredning där några instanser saknar ett bottomup-perspektiv som börjar i företagens behov av tjänster på marknader. Några har också berört att Sörlins förslag riskerar att begränsa den nödvändiga flexibiliteten. Andra lyfter i sina remissvar upp behovet av att tydligare kunna profilera de enskilda instituten, och att detta kan bli svårt i en sammanhållen planerad koncernstruktur. Dessa remissvar, tidigare studier, teoretisk litteratur och den erfarenhet av försäljning av kunskap och kompetens som finns inom SWECO EuroFutures AB talar för att det kan vara fruktbart att se institutssektorn i ett kompletterande perspektiv: Att se institutens roller och verksamheter från företagens horisont och som en aktör på något som liknar marknader för kunskap och kompetens. 3 Ds 2007:39 bilaga 1 sid 88 15

16 3.2 Instituten köper och säljer tjänster De många samtalen ett 50-tal och tidigare erfarenheter från studier av institutens verksamheter och roller samt lärdomar från konsultverksamhet i en stor koncern ger således underlag för ett kompletterande perspektiv. Flera inom instituten har också sagt att de ser sig själva som försäljare av kunskaper och kompetenser och att de erbjuder företagen tillgång till kunskapsarenor, utbildningsresurser och rekryteringsbaser och mycket mer, som beskrivs i de följande kapitlen. Någon har menat att instituten fungerar som en forskande mäklare. Man köper från akademin och säljer vidare till näringsliv och ibland också till offentliga verksamheter. Man menar att det liknar en sorts forskningstung konsultverksamhet, men naturligtvis med andra förutsättningar och syften. Likheten med konsultbranschen ligger bland annat i att man på instituten talar om kunder och om att verksamheten drivs som projekt med projektredovisning och timdebitering. Alla på ett institut vet vad man kostar per timme och projektstyrning är ett centralt redskap. Här är således skillnaden stor gentemot akademin. Instituten är naturligtvis inga vanliga konsultföretag. På instituten finns utrymme för långsiktigt utvecklingsarbete och forskning på ett sätt som inte finns i konsultföretag. I genomsnitt har var tredje anställd en forskarutbildning. Och det finns löpande på instituten ett betydande inslag av utbildning, inte minst bland dem som samtidig som de arbetar på institutet också går doktorandutbildningar, exempelvis inom ramen för KK-stiftelsens program för institutsdoktorander. I sin mäklarroll köper instituten kunskap som de använder i sina leveranser till företagen. Den vanligaste och kanske viktigaste underleverantören är akademin. Senare i rapporten beskrivs den förhållandevis vanliga situationen att forskare och doktorander vid en akademisk institution samtidigt medverkar i projekt vid ett institut. Det är således inte frågan om någon enkel underleverans. Flödet av kunskap från akademin till institutet är komplext. Det rör sig ibland om avgränsade tjänster men oftast om växeltjänstgöring, projektanställningar, doktorander och samverkan i olika former. Ett sammanflätat och intrasslat system enligt Forskningspolitiska instituten och SISTER 2007, men det är lika fullt ett flöde som påminner om köp av kunskap. Institutet får kunskapen och akademin får forskningspengar och företagsrelevans. Det senare genom att man får näringslivskontakter som man 16

17 annars inte skulle kunna etablera. Affären görs upp inom ramen för mer eller mindre långsiktiga avtal. Ett återkommande tema är ömsesidig kunskaps- och kompetensöverföring. Se mer om hur detta går till i praktiken i kapitel 4. Slutsats: Instituten är en forskande mäklare av kunskap och kompetens på något som kan liknas vid marknader, där mera kortsiktig företagsrelevans matchas med långsiktig forskning och förnyelse. 3.3 Företagen köper och säljer kunskap och kompetens Företag som SCA, Stora Enso, Volvo, SKF, Holmen och många av de små företagen som intervjuats bekräftar bilden av att man köper och säljer kunskap och kompetens av instituten. Bakgrunden är att företagen rent generellt i ökad omfattning köper och säljer kunskap. Strukturen på dessa affärer har ändrats under de senaste två till tre decennierna. Idag är de stora företagen delar av internationella koncerner med mycket av sina verksamheter utomlands, naturligtvis även forskning. Inom dessa koncerner köps och säljs kunskap och kompetens. Man gör också affärer med externa leverantörer; konsulter, institut och ibland också direkt med akademin. Företagen är osentimentala i den meningen att de köper där man får mest för pengarna. Det är ofta frågan om handel på globala marknader. Men det är också värt att notera att de intervjuade företagsrepresentanterna menar att det är viktigt med närhet, att köpa av dem man känner och har en upparbetad relation till. Man talar om att använda och utveckla det nära nätverket. Instituten spelar här en roll för att skapa en för företagen intressant regional utvecklingsmiljö. 4 Att företagen verkar i internationella nätverk av varor, kunskap och kompetens bekräftas också av ett stort antal teoretiska studier. I Castells 2000, Nätverkssamhällets framväxt, redovisas hur den nya teknologin och nätverken gett förutsättningar för globala koncerner, vilket ökat rörlighet i alla dimensioner. Människor, kunskap och kapital rör sig snabbt över alla gränser. Nationalstatens är inte längre suverän i alla frågor utan ingår i större system, som exempelvis EU:s inre marknad, som radikalt förändrat förutsättningarna för att fatta beslut och att köpa och sälja exempelvis kunskap. Samtidigt, paradoxalt nog, blir enligt Castells de lokala och regionala marknaderna allt viktigare. Trenden drar både i global och i lokal riktning. Ibland talar men om glokalisering. 4 I SWECO EuroFutures analyser av samspelet mellan akademi och skogsföretag anges att de lokala miljöerna i exempelvis Sundsvall och Karlstad spelat en avgörande roll för att de stora skogsföretagen fortfarande har forskning kvar på dessa orter. 17

18 En annan orsak till att företagen nu i ökad omfattning kan handla med kunskap är att transaktionskostnaderna blivit lägre. Det inte längre dyrt att göra affärer med kunskap. Den moderna tekniken har gjort det lättare att utveckla avtal och regler för affärerna och att följa upp leveranserna. Ett tecken på detta är den ökande konsultmarknaden med internationella konsultföretag som bärare av kunskap på globala marknader. Det som tidigare var interna laboratorier i de stora företagen är nu transaktioner på marknader. 5 Transaktionskostnadernas teoretiska betydelse uppmärksammades tidigt inom den ekonomiska forskningen. I en klassisk artikel, som fortfarande är aktuell, beskriver Coase 1937, The Nature of the Firm, varför företag köper externt ibland och ibland gör det internt inom företaget. Enligt Coase och senare forskare köper man externt när det går att utan höga kostnader fastställa priser och avtalsformer. I Williamson 1975, Markets and Hierarchies, diskuteras varför moderna avtal och samarbetsformer gör att alltmer nu kan köpas externt. Castells 2000, som nämnts ovan, har också visat att ny teknik och förbättrade förutsättningar för avtal och betalningsformer har öppnat en marknad för handel med kunskap och kompetens, en marknad där de svenska forskningsinstituten enligt representanter för företagen idag kan spela en viktig roll. För att det ska gå att handla med kunskap och kompetens behövs fungerande spelregler. Företagen pekar på att stärkta regelverk för immaterialrätt bidragit till att säkra äganderätten till kunskap och kompetens. Några nämner att det inom EU och globalt inom världshandelsorganisationen (WTO) pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla ännu bättre spelregler och ökade möjligheter till handel med kunskap och kompetens. I närmiljön spelar attityder och värderingar en avgörande roll för om det ska bli affär mellan företag och akademi. I studier av den funktionella samverkansmiljön runt Mälardalens högskola 6 menade företrädare för företagen att det var traditionen vid högskolan som gjort det möjligt att utveckla ett nära samarbete inom exempelvis forskningsområden inriktade på sensorer och industrirobotar. I samtalen togs frågor om lärarundantaget, incitaments- och meritsystem upp och många menade att just incitamenten var avgörande för om handeln med kunskap mellan företag och akademi ska kunna fungera tillfredsställande. Betydelsen av regler och andra institutionella förutsättningar har också under det senaste decenniet kommit att uppmärksammas i den teoretiska 5 Forskningspolitiska institutet & SISTER 2007, Forskning, innovation och samhälle ett sammanflätat system i snabb omvandling 6 KK-stiftelsen 2007 Funktionella samverkansmiljöer i Mälardalen 18

19 forskningen. I exempelvis North 2000, Institutions, Institutional Change, and Economic Performance, redovisas den stora betydelsen som attityder, värderingar och regler har för ett produktivt samhälle. Något som också senare har utvecklats i Baumol 2002, The Free-Market Innovation Machine, där han pekar på institutioner i meningen regelverk, attityder och värderingar som främjar ett agerande i produktiv riktning, i detta sammanhang mot mer av kunskaps- och kompetensutbyte mellan akademi, institut och företag. Slutsats: Företagen säger att de köper och säljer kunskap, vilket forskningen också visar. 3.4 När köpare och säljare möts granteras nytta En utgångspunkt 7 för de fortsatta resonemangen och analysen är att företagen köper kunskap och kompetens på något som kan liknas vid marknader, även om det naturligtvis inte är vanliga marknader utan marknader som kännetecknas av nätverkande, långsiktiga relationer och betydande stabilitet. Det är således inte frågan om lärobokens marknader utan om verklighetens avsevärt mer komplexa marknader. Det finns en omfattande litteratur kring marknader av detta mer komplexa slag. Den så kallad neoklassisk litteraturen beskriver marknader i termer av oligopol, oligopolistisk konkurrens och monopol. 8 Redan i denna vetenskapliga tradition uppmärksammas förhandlingar och tysta överenskommelser på marknaderna, som är helt enkelt är mer komplexa än vad läroboken säger. I företagsekonomiskt inriktad litteratur som exempelvis Shane 2003, A General Theory of Entrepreneurship, analyseras marknader i termer av entreprenörskap och kreativa processer. Marknadstekniskt Centrum MTC och Ingenjörsvetenskapsakademin IVA kommer under åren att i projektet Det marknadsorienterade näringslivet myter och möjligheter gå på djupet när det gäller verklighetens marknader. 9 I en nyligen publicerad doktorsavhandling, von Axelsson 2007, On the development of production methods for transfer to small and medium-sized enterprises, diskuteras hur forskningsinstitut kan ta fram och introducera nya produktionsmetoder i småföretag. von Axelsson beskriver de komplexa utvecklingsprocesserna som ofta förutsätter ett samspel mellan institutet och 7 Observera att detta också är ett resultat av studien i sig. 8 För en generell genomgång, se Eklund 2005, Vår ekonomi. 9 IVA-aktuellt 8/

20 företaget och redovisar metoder för att få försäljningen att fungera effektivt. I Hjalmarsson & Johansson 2005, Public advisory service theory and practice, diskuteras olika förutsättningar för att företag i gränslandet mellan marknad och politik ska kunna förmedla statlig företagsservice för att utveckla småföretag, utan att samtidigt konkurrera med privata, kommersiella aktörer. Denna roll på marknaden beskrivs också i SOU 1993:70 Strategi för småföretagsutveckling på ett sätt som liknar resonemangen i föreliggande rapport. Slutsatsen när det gäller instituten kvarstår: Det är frågan om en komplex marknadsliknande spelplan för handel med kunskap och kompetens som avgör vad som ska vara i fokus för framtida satsningar. Det är de många köp-sälj-besluten som ger besked om vad det är som företagen och staten och forskningsstiftelser behöver, inte planer smidda i partnerskap bestående av representanter från näringsliv, akademi, institut och politiken. I stället för att försöka planera fram satsningar och fokusområden i ett uppifrån och ned perspektiv växer prioriteringarna fram underifrån, som ett resultat av många människors bedömningar av vad företagen behöver, vad staten vill köpa av långsiktig utveckling, vad instituten kan leverera och vilken kunskap som finns tillgänglig. Det som är avgörande är att företag, institut, stat, stiftelser och även akademi i praktiken kan mötas och göra affärer. Denna marknadsliknande spelplan erbjuder således en lösning på den ständigt återkommande frågan: Vad ska man satsa på? I stället för att försöka hitta vinnare eller framtidens områden pick-the-winner 10 överlåter man detta till processer där företag, stiftelser, stat och institut möts, och där staten har en viktig roll att se till att denna spelplan fungerar så att företagen och institutens mål kan nås, samtidigt som att forskningsoch näringspolitiska mål inte förloras ur sikte. Senare i kapitel 5 förs ett fördjupat resonemang om hur detta kan tänkas gå till i praktiken. Detta sätt att se verksamheten kan också bidra till en nödvändig strukturomvandling bland instituten. När ett institut inte längre förmår attrahera tillräckligt intresse och betalningsvilja hos företagen och de offentliga intressenterna, är det dags att se över verksamheten och eventuellt avveckla. På samma sätt kan köp-säljrelationer indikera var det kan finnas nya behov. Även detta diskuteras mer utförligt i kapitel Det finns en omfattande kritik mot pick-the-winner-strategier. Den kanske mest avgörande att om man kunde identifiera vinnare kunde man lugnt låna pengar på banken och inverstera i dessa företag med god avkastning. 20

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Året i sammandrag för IRECO-koncernen

Året i sammandrag för IRECO-koncernen Året i sammandrag för IRECO-koncernen Verksamheten IRECOs syfte är att främja teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv. Syftet förverkligas bl a genom att äga och förvalta aktier

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 %

Svenska staten. Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! 100 % 60 % 42 % 29 % Peter Holmstedt VD Svenska staten 100 % 60 % 42 % 29 % Forskning, utveckling och innovation för hållbara lösningar! Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya affärsmöjligheter Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Så här skapar samarbete mellan företag och forskare tillväxt och sysselsättning

Så här skapar samarbete mellan företag och forskare tillväxt och sysselsättning BILD 1 2011-01-28 Så här skapar samarbete mellan företag och forskare tillväxt och sysselsättning Småföretagsdagarna 2011 BILD 2 2011-01-28 Agenda och medverkande 14.15 KK-stiftelsen, tillväxt, samproduktion,

Läs mer

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation vinnova INFORMATION Vi 2013:20 Programöversikt 2014 Stöd till forskning och innovation Program och utlysningar 2014 VINNOVA driver program för att stärka innovationskraften i Sverige. Programmen har olika

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU

Energieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsprogram Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX

Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun. Antagna XXX-XX-XX Riktlinjer för internationellt samarbete i Tyresö kommun Antagna XXX-XX-XX Tyresö kommun / 2015-04-15 2 (6) Innehållsförteckning 1 Inriktning... 3 2 Prioriterade områden... 3 2.1 Utveckling av kommunens

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Sammanfattning, analys och slutsatser av intervjuer med akademi och företag inom KK-stiftelsens HÖG-projekt avslutade 2009 Sida 1 Om KK-stiftelsen KK-stiftelsen är de nya

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB

Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Stockholm 2015 11 02 Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård

Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård BESLUTSUNDERLAG 1(2) Richard Widén 2014-05-26 Dnr: LiÖ 2014-660 Landstingsstyrelsen Gemensamt arbete för att medverka till utvecklingen av nya lösningar för distribuerad vård Landstinget i Östergötland

Läs mer

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Finansiering av forskning och utveckling vilka möjligheter för företag? Susanna Kindberg Smart Industri Nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Industri 4.0 Ta tillvara på digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling

Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling p e r s o n a l p o l i c y Swereas mål är att vara en attraktiv arbetsplats med kompetenta medarbetare under ständig utveckling Vår personalpolicy Att bygga och utveckla ny kunskap ställer särskilda krav

Läs mer

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen -

VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - VÄLKOMNA - Högskolan som Drivkraft i Samhällsutvecklingen - Ett inspel inför Forsknings- och Innovationspropositionen 2012 SUHFs arbetsgrupp: Johan Sterte Luleå tekniska universitet Jan-Otto Carlsson Uppsala

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588

YTTRANDE. Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 Regionstyrelsen Björn Lagnevik Näringslivsutvecklare 040-675 34 13 Bjorn.Lagnevik@skane.se YTTRANDE Datum 2012-08-30 Dnr 1201588 1 (7 ) Remiss. Slutbetänkande av innovationsstödsutredningen - Innovationsstödjande

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer