ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området arbetsintegrerat lärande (AIL)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området arbetsintegrerat lärande (AIL)"

Transkript

1 ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området arbetsintegrerat lärande (AIL)

2 ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området arbetsintegrerat lärande (AIL)

3

4 Högskolan Väst etablerades under namnet Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan var initialt lokaliserad i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg fattade högskolans styrelse beslutet att alla enheter skulle lokaliseras till ett gemensamt campus och 2004 beslutades att detta enda campus skulle förläggas i Trollhättan. Beslutet ifrågasattes starkt i politiska kretsar. Men det handlade om att skapa förutsättningar för att stärka både utbildningskvalitet och forskningskvalitet. Det handlade om att få tillräcklig volym för att kunna erbjuda både bredd och djup inom prioriterade områden, att kunna etablera miljöer som attraherar välrenommerade forskare liksom välmotiverade studenter, och att samtidigt kunna bli den självklara noden för bildning, högre utbildning och forskning i närområdet invigdes Högskolan Västs nya samlade campus i Trollhättan. Redan från starten av högskolan stod två huvudbegrepp i fokus; samhällsengagemang och kvalitet, speglat både i utbildning och forskning. Idag fokuseras majoriteten av högskolans forskning inom två s.k. vitala forskningsmiljöer, Industriprocesser och Lärande i och för det nya arbetslivet, den senare med stark inriktning mot Arbetsintegrerat lärande (AIL). Co-operative education (Co-op), d.v.s. utbildning varvad med anställningsperioder, introducerades från start. Intresset och engagemanget för det arbetslivsintegrerade lärandet växte sig allt starkare, inte minst genom sammanslagningen med Hälsohögskolan Väst i Vänersborg, där formerna för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) rönte ett starkt pedagogiskt intresse. Att AIL i sin egen rätt innehåller många intressanta frågeställningar, inte bara av pedagogisk art utan också av social och skapande natur blev allt mer tydligt, liksom den samhällsgemensamma och kunskapsutvecklande karaktären. Utvecklingen av informationsteknologin öppnar dessutom nya vägar för lärandet vilka i sig påverkar pedagogiska och sociala strukturer. Att AIL inrymmer frågeställningar som är väsentliga i ett samhällsutvecklande perspektiv framgår inte minst av det stora intresse som finns både från näringsliv och offentlig sektor för denna typ av samproducerad kunskap och ständig kompetensutveckling, t.ex. genom ett otal aktiva partnerskap. En annan röd tråd genom högskolans 20-åriga verksamhet handlar om kvalitet och kvalitetetsutveckling. En kvalitetsutveckling som drivs av en gemensam syn på krav och förutsättningar för verksamhetens utveckling, beskrivna bl.a. i högskolans strategier, På väg mot 2015, men också på ett distribuerat ansvarstagande, bl.a. tydliggjort genom en klar beslutsordning. Volymmässigt och akademiskt har högskolan utvecklats starkt sedan start, inte minst sedan de första statliga forskningsanslagen erhölls 1997, samt med rätten att anställa professorer Högskolan är idag en modern högskola som uppfyller höga nationella och internationella krav i sin utbildnings- och forskningsverksamhet. Det är med glädje och stolthet jag nu till Högskoleverket överlämnar Högskolan Västs ansökan om att erhålla tillstånd för att utfärda doktorsexamen inom området Arbetsintegrerat lärande. Lars Ekedahl rektor 3

5 innehåll Inledning områdesbeskrivning för examen på forskarnivå Området AIL Forskarutbildningsämnen Forskningsteman inom LINA AIL på Högskolan Väst Utbildningar på grund- och avancerad nivå inom AIL Områdets relevans för samhället Akademiska nätverk och samverkan Samarbetsavtal med andra lärosäten AIL och Kunskapstriangeln högskolans kvalitetsarbete Utgångspunkter för kvalitetsarbetet vid Högskolan Väst Högskolans strategi för forskning och forskarutbildning Kvalitetsarbetets organisation och ansvarsfördelning Ansvarsområden för ny Forsknings- och forskarutbildningsnämnd Vetenskaplig kvalitetssäkring genom vetenskapligt råd forskarutbildningsmiljön Den akademiska miljön Den studiesociala miljön handledarresurser och kompetensutveckling Handledarkompetens och forskningsinriktad kompetensutveckling Stöd från angränsande ämnen Rekryteringsplan och kompetensutveckling ekonomi Högskolan Västs anslag och bidrag Diskussion om ekonomiska förutsättningar för forskarutbildningar...31

6 6 infrastruktur Bibliotek och informationstekniska resurser Bok-, tidskrifts- och databasbestånd Utrustningsresurser Forum för arbetsintegrerat lärande och pedagogisk utveckling planerad forskarutbildning inom arbetsintegrerat lärande Mål med utbildningen Antagning och behörighetskrav Forskarutbildningens upplägg Utlandsstudier Handledning Fordringar för examen Kurser i forskarutbildningen bilagor...40

7

8 inledning Högskolan Väst ansöker om tillstånd att utfärda doktorsexamen inom området arbetsintegrerat lärande (AIL) med forskarutbildningsämnena pedagogik och informatik, båda med inriktning mot AIL. Arbetsintegrerat lärande är Högskolan Västs övergripande profil. Den är en utgångspunkt för stora delar av det pedagogiska arbetet och forskningen, samt i verksamheter som bedrivs med samarbetspartners i samhället. Det arbetsintegrerade lärandet utgör en nyckelkomponent i de flesta grundutbildningsprogram vid högskolan, och utbildningarna på avancerad nivå inom pedagogik och informatik präglas till stor del av AIL. Kunskapsproduktionen inom AIL som forskningsområde är central för högskolans verksamhetsutveckling. Högskolans medarbetare har utvecklat både bred och djup kompetens inom området AIL. Kompetensen är generellt relaterad till högskolepedagogiken, och specifikt har den utvecklats genom lärarnas forskning inom såväl samhällsvetenskap som humaniora. För närvarande är cirka 40 forskare och 16 forskarstuderande knutna till forskningsmiljön kring AIL, den vitala forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet. Miljön ät växande, och har nu tillgång till seniora forskare med handledningskompetens. För framtida utveckling finns ytterligare potential, eftersom flera yngre forskare har ansökt om docentur eller påbörjat docentmeriteringsprogram. Miljön har också stadigt ökat såväl den vetenskapliga produktionen som den externa finansieringen. Det finns nu ekonomiska förutsättningar för att bedriva forskarutbildningar i pedagogik samt informatik med inriktning mot AIL. Högskolans forskare inom AIL är en del av såväl nationella som internationella forskningsarenor som ansluter till området. Forskningssamverkan omfattar idag en rad svenska, nordiska och internationella miljöer. Områdets samhälleliga relevans manifesteras genom de många forskningsprojekt med AILinriktning som genomförts och som pågår i nära samarbete med småföretag, storindustri, vårdoch omsorgsorganisationer, skolor och offentliga förvaltningar. Projekten ansluter väl till målsättningen att forskningen vid Högskolan Väst skall vara praxisnära och tillämpningsbar. Examenstillstånd för forskarutbildning inom området AIL kommer att väsentligt bidra till Högskolan Västs planerade utveckling i linje med vision och tillhörande strategier (bilaga 1). Det kommer att stärka högkolans samverkan med akademi och samhälle i Sverige och internationellt. Det ger också större möjligheter att finansiera forskning och forskarutbildning och ytterligare stärka grundutbildningens forskningsbasering. 1 För definition av begreppet vital forskningsmiljö, se vidare under avsnittet Högskolans kvalitetsarbete 2 Se vidare 7

9 1 områdesbeskrivning för examen på forskarnivå Högskolan Väst söker tillstånd att utfärda examen på forskarnivå för området arbetsintegrerat lärande (AIL) med forskarutbildningsämnena pedagogik med inriktning mot AIL respektive informatik med inriktning mot AIL 3. Nedan ges en beskrivning av området och de delområden av ämnena informatik och pedagogik som ingår i området. Därefter beskrivs högskolans utbildningar i informatik respektive pedagogik samt angränsande ämnen på grund- och avancerad nivå. Till sist presenteras områdets samverkan med näringsliv och akademi, nationellt såväl som internationellt. 1.1 Området AIL Arbetsintegrerat lärande, AIL, kan som begrepp i vid mening innefatta allt lärande som på något sätt sker i samband med eller knyter an till aktiviteter som betecknas som arbete. Det behöver inte nödvändigtvis vara länkat till lönearbete, även om det kanske är det som vi först tänker på när vi möter begreppet. Möjligheten att lära i arbete är ofta positivt laddad, samtidigt som många anställda har begränsade eller inga möjligheter till lärande och vidareutveckling på sin arbetsplats. En värderande dimension som kan förknippas med AIL är därför att det står för något som man på en arbetsplats vill underlätta. Det kan också vara förknippat med mer eller mindre tydligt uttalade mål om att underlätta visst lärande, exempelvis kompetensutvecklingsmål. Begreppet AIL kan också appliceras på utbildningar. En traditionell form av arbetsintegrerat lärande är lärlingskapet där lärlingen förväntas att utveckla kunskaper och färdigheter i ett yrke genom att direkt delta i yrkesverksamheten. Lärlingsutbildning, eller utbildning med lärlingsliknande inslag, är åter aktualiserad i utbildningsdebatten, samtidigt som konkreta exempel på utbildningsformen blir allt vanligare. Benämningar som arbetsplatsförlagd utbildning eller arbetsplatsförlagt lärande samt yrkeshögskoleutbildningarnas lärande i arbetslivet är andra exempel på strävan att yrkesverksamheten i sig blir en arena för ett arbetslivsförberedande lärande. Även inom den högre utbildningen har det under senare år blivit allt vanligare med utbildningsinslag som gör att studenten kommer i direktkontakt med den profession eller det verksamhetsområde som hon utbildas för. Verksamhetsförlagd utbildning har traditionellt funnits på utbildningar till yrken som lärare och sjuksköterskor, men utvecklas nu och anpassas till allt fler områden. Olika former av praktik eller direkta arbetslivskopplingar via projektarbeten i kurs- och examensarbeten är också exempel på strävan i den högre utbildningen att i allt högre grad göra den blivande professionens eller verksamhetsområdets arbetsfält till en direkt del i studentens lärande. På engelska relaterar AIL till Work-Integrated Learning, men också till begrepp som Workplace Learning och On-the-Job Training. Det är de här och liknande begrepp, exemplifierade ovan, som vi förhåller oss till när vi med AIL betecknar ett område för forskning och forskarutbildning. 3 Vid alla fortsatta referenser i detta dokument till de sökta forskarutbildningsämnena pedagogik och informatik, åsyftas genomgående pedagogik med inriktning mot AIL respektive informatik med inriktning mot AIL. 8

10 Utgångspunkten för AIL-området är människan som social, skapande och lärande varelse. Sammanhang som ligger i fokus är människans aktiviteter (arbete) och de relationer som finns, uppstår, konstrueras och/eller medvetet skapas i och genom arbete. Ett sätt att närma sig detta är att lägga tonvikt vid det situationella och det kontextuella i praxisgemenskaper med frågeställningar om lärande och förändring. Andra utgångspunkter inom forskningsområdet handlar om diskursiva eller strukturella ordningar, makt- och motståndsrelationer i perspektiv av klass, genus eller intersektionalitet länkat till förändringsrörelser i samhälle och arbete, samt föränderliga villkor för lärande, kunskaps- och kompetensutveckling. Studier genomförs på sammanhang med etablerade professioner, yrken och verksamheter, likväl som på nya yrken och nya sätt att organisera arbete inom olika verksamhetsfält. Här studeras hur professionella, institutionella och kulturella gränser utmanas, tolkas, ifrågasätts och förändras, liksom förståelsen av vad som är professionell kunskap och kompetent agerande. Till området hör också lärande inför arbetsliv, där studier av högskoleutbildning särskilt fokuseras. Lärprocesser och kunskapsutveckling är kopplade till teknologisering och samhällsförändring. En central del i forskningsområdet är virtuella arenor där relationer i form av kommunikation och samarbete medierat genom IT granskas. AIL kan studeras med ett brett spektrum av forskningsmetodologiska ansatser, där praxisnära och aktionsorienterade metoder kan kombineras med designinriktade ansatser som utvecklar verktyg och kunskaper för förståelse av det arbetsintegrerade lärandet. Hur olika forskningsfält inom AIL-området samspelar och förhåller sig till varandra illustreras i figur 1. arbete och kompetens i förändring Yrkesverksammas kompetensutveckling Utveckling och framväxt av yrkesdomäner Interprofessionell kommunikation AIL högre utbildning och arbete Etablering av professionell identitet Transitioner för utbildning och arbete Pedagogiska koncept och metoder verksamhet och samhälle Arbetsmarknadens relationer och villkor Organisatoriska processer Organisationsutveckling och samhällsstrukturer Figur 1. Exempel på olika forskningsfält för studier av AIL. 9

11 Figuren visar att AIL är ett mångfacetterat forskningsområde som kan förstås och analyseras från olika utgångspunkter. Detta ger utrymme för problemdefinierande, problemavtäckande såväl som problemlösande forskningsfrågor. AIL kan studeras i relation till arbete och kompetens i förändring där bland annat sammanhang med etablerade professioner, yrken och verksamheter likväl som i sammanhang där nya yrken och nya sätt att organisera arbete inom olika verksamhetsfält växer fram. Till området hör också högre utbildning och arbete där formell utbildning liksom övergången från utbildning till arbetsliv studeras. Ett tredje forskningsfält utgörs av organisationers utveckling, verksamheter och samhälle. Här studeras arbetslivets relationer och arbetsvillkorens roll för lärandet. Frågor om institutionellt lärande liksom interinstitutionellt lärande är intressant att studera i ljuset av det föränderliga samhället och arbetslivet. AIL är som nämnts definierat som profilerat forskningsområde för Högskolan Väst, genom inrättandet av den vitala forskningsmiljön LINA, Lärande i och för det nya arbetslivet. Framväxten av forskningen på området har haft en kontinuerlig utveckling och omfattar ett nära samarbete med en mängd offentliga och privata aktörer i omgivande samhälle. Samhällsrelevansen i området och den kunskapsutveckling som högskolan medverkat till ledde redan 2001 till att Högskolan Väst fick regeringens uppdrag att utveckla pedagogiska metoder och strategier för AIL inom högskole- och universitetsutbildningar. Idag bedrivs AIL-forskningen vid Högskolan Väst huvudsakligen inom ämnena pedagogik respektive informatik. En ambition är att på sikt utveckla ytterligare AIL-inriktad forskning också inom psykologi, socialt arbete med flera ämnen. Det innebär därmed möjligheter till fortsatt utveckling inom högskolans forskningsprofil AIL. 1.2 Forskarutbildningsämnen Inom området söks examenstillstånd initialt i pedagogik och informatik. Dessa ämnen relaterar till och kompletterar varandra i flera avseenden, vilket ger goda förutsättningar för ett berikande samspel mellan de båda föreslagna forskarutbildningarna. Ämnena har nära kopplingar till utbildningar på både grund- och avancerad nivå vid Högskolan Väst och till forskningsverksamheten inom den vitala forskningsmiljön LINA. Inom båda disciplinerna finns vid Högskolan Väst en tradition av att studera lärande situerat i arbetspraktiker. Något förenklat kan skillnaden mellan ämnestraditionerna beskrivas som att pedagogiken främst fokuserar lärprocesser och lärandets villkor, medan informatiken i dessa sammanhang lägger särskilt fokus på användning och utveckling av informations- och kommunikationsteknologi. Hur delområden av pedagogik och informatik omfattas av AIL som forskningsområde illustreras i figur 2. Figuren exemplifierar vidare hur en rad andra discipliner är relevanta för forskningsområdet AIL. De kan således utgöra framtida forskarutbildningsämnen inom området. De kan också utgöra stödämnen åt varandra. 10

12 Figur 2. Illustration över ett antal olika ämnens bidrag till området AIL pedagogik informatik socialt arbete sociologi AIL psykologi ekonomi vårdvetenskap kulturvetenskap utbildningsvetenskap Pedagogik med inriktning mot AIL En central utgångspunkt för pedagogikforskningen är lärandets villkor och processer. Över tid har perspektiven på lärande vidgats från ett individcentrerat intressefokus, till att allt mer omfatta också de sociala och kulturella sammanhang där lärandet sker. Då lärandets sociala kontexter fokuseras ökar möjligheterna att särskilt studera arbete, arbetets organisering och vuxnas lärande. Lärande kan här förstås som en interaktionsprocess snarare än som enbart informationsöverföring. Här har pedagogiken bidragit till förståelse av hur tidigare kunskaper och erfarenheter utgör väsentliga resurser i lärandesammanhang. Pedagogik med inriktning mot AIL fokuserar, liksom grunddisciplinen pedagogik, påverkansprocesser. Ämnet har tydlig arbetslivskoppling, men förutom att studera socialisation och lärprocesser i arbete, innefattar det också motsvarande processer i den utbildning som har anknytning till arbetslivet. Det sista inkluderar inte minst ett särskilt intresse för den högre utbildningens professionsoch yrkesutbildningar samt de högskoleutbildningar som är inriktade mot arbete i avgränsade verksamhetsfält. Den nära kopplingen till arbete gör att frågor om såväl globala som regionala och lokala förändringsrörelser i samhälle och arbetsliv förs till området. Förändringar i sätten att organisera arbete, och nya föreställningar om vad arbete kan vara och hur det kan förstås samhälleligt och kulturellt, är länkade till områdets centrala lärandefokus. Samtidigt som pedagogiken avgränsas genom intresset för arbetsintegrerat lärande ger områdesbenämningen också anvisningar om närliggande discipliner som bitvis kan ses som överlappande. På samma sätt som i pedagogikämnet i övrigt, relaterar delar av ämnets forskning tydligt 11

13 mot delar av psykologin och sociologin, men arbetslivsförändringar med betydelse för arbetsintegrerat lärande tas också upp inom humaniora, exempelvis inom kulturvetenskap och idéhistoria liksom i samhällsvetenskapliga discipliner som ekonomi och informatik. En särskild koppling finns till socialpedagogik genom forskning inom dessa ämnen om den sociala ekonomin och de nya arbetsformer som utvecklas delvis utanför lönearbetets strukturer och med begränsade kopplingar till de traditionella arbets-, varu- och tjänstemarknaderna. Forskningen inom pedagogik med inriktning mot AIL syftar till att med lärandefrågor i centrum beskriva, förklara eller förstå lärande i arbetslivet eller lärande som avser att förbereda för individers framtida arbete. Forskningen kan också syfta till att utveckla undervisning och påverka arbetets och arbetsorganisationers förändring så att lärande underlättas. Det kan gälla studier av förändrade kvalifikationskrav eller kompetensutveckling, arbetslivsförberedande lärande i ungdomsskolan och i den högre utbildningen samt olika former av vuxenutbildning, eller studier av och arbete för utveckling av lärande i arbetsorganisationer. Forskningen inom ämnet är såväl problemavtäckande som problemlösande och utvecklingsbaserad. Här är pedagogikforskningen i flera avseenden överlappande mot Informatik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande Informatik med inriktning mot AIL Ämnet informatik är i sig ett exempel på en utveckling av ett nytt kunskapsområde som har uppstått till följd av en ökad digital teknologisering i samhället. Ämnet har sina rötter i administrativ databehandling (ADB) och sedermera i systemvetenskap som sedan mitten av 60-talet i huvudsak har fokuserat på forskning kring metoder för att utveckla administrativa databehandlingssystem. Inledningsvis var teorier och modeller från operationsanalys och systemteori dominerande, och forskningen fokuserade problem i relation till transformation av en given kravspecifikation till ett fungerande informationssystem. I takt med att informationssystem blivit en allt mer betydande del av arbetslivet har utrymmet för samhälls- och beteendevetenskapliga frågor ökat inom informatiken. Således har också användningen av informationssystem blivit ett centralt tema, och informatikforskningen är idag inriktad mot såväl analys som design av informationssystem och digitala verktyg och produkter. Internets påverkan på samtiden har ytterligare bidragit till att vidga informatikämnet till att omfatta även frågor kopplade till hur IT påverkar människor utanför arbetslivet. Vardagslivet, fritiden, skolan och även ålderdomen har med tiden inkluderats som teman för informatikforskningen. Även om informatikämnet har genomgått en kraftig tillväxt och förändring de senaste decennierna, så har frågor kring kunskap, lärande och kommunikation varit centrala sedan lång tid tillbaka. Kunskapsfokus för informatik med inriktning mot AIL ligger dels på hur IT kan designas och användas som verktyg för ett arbetsintegrerat lärande, dels på de kunskapskrav och lärprocesser som är kopplade till införande av ny IT i en arbetspraktik. IT är således ett centralt verktyg för lärande i arbetet, samtidigt som datorer och andra personliga digitala verktyg och produkter medverkar till att förändra arbetets villkor. Som poängteras i områdesbeskrivningen, kan det arbetsintegrerade lärandet ses som situationellt såväl som kontextuellt. Ur ett informatikperspektiv blir det då intressant att problematisera 12

14 hur informationsteknologi och informationssystem påverkar och påverkas av de relationer som uppstår mellan människor, mellan praxisgemenskaper och mellan olika situationer i det arbetsintegrerade lärandet. Genom att betrakta de sociala sammanhangen och de materiella resurserna i en arbetspraktik som sammanflätade, och att följaktligen se arbete som något sociomateriellt, skapas teoretiska förutsättningar för att förstå lärprocesser kopplade till arbetslivets förändringsprocesser. Vidare kan empirisk kunskap omsättas i teorier om digitala tillämpningar för arbetsintegrerat lärande. En sådan forskningsdimension är inte minst viktig i relation till de innovationsprocesser som ständigt utvecklar digitala tjänster och produkter som påverkar arbetslivets vardag. 1.3 Forskningsteman inom LINA Forskningsmiljön LINA utnämndes av högskolans styrelse till vital forskningsmiljö 2010, och är idag en mångvetenskaplig miljö med en innehållslig inriktning starkt kopplad till högskolans AIL-profil. LINA-miljön har valt att, utifrån de olika forskningsfälten för studier av AIL (se figur 1), gruppera forskningen runt tre, delvis överlappande, teman. Gemensamt för dem är kritiska utgångspunkter, där problemdomänen belyses och kontrasteras ur samhälls-, organisations- respektive individperspektiv. LINA:s teman är idag: Det nya lärosätet. Här studerar forskarna den akademiska utbildningen och annan utbildning, samt dessas relation till samhälls- och arbetsliv. Kompetens i förändring. Inom detta tema studeras arbetslivets kompetensutveckling. Särskilt undersöks informations- och kommunikationsteknikens betydelse och användning för lärande i och för arbetslivet. Det goda arbetslivet. Här riktas forskningsintresset mot problemställningar om hur lärande och förändring i arbetslivet kan ha betydelse för hälsa, arbetsglädje och livskvalitet. Dessa tre teman kan utgöra de forskarstuderandes olika kontexter beroende på inriktning i avhandlingsarbetet. Forskarutbildningen följer samma indelning. Gränsdragningen mellan inriktningarna är inte skarp, eftersom verkliga problem sällan låter sig inordnas i fack. Därför sker regelmässiga erfarenhetsutbyten mellan temagrupperna, där man tillvaratar varandras kunskap och erfarenhet. Tabell 1: Översikt över område, forskarutbildningsämnen, temaområden och angränsande ämnen för området arbetsintegrerat lärande vid Högskolan Väst. Område Forskarutbildningsämne Teman Angränsande ämnen Arbetsintegrerat lärande, AIL Informatik (AIL) Pedagogik (AIL) Det nya lärosätet Kompetens i förändring Det goda arbetslivet Utbildningsvetenskap Kulturvetenskap Psykologi Socialt arbete Sociologi Ekonomi Vårdvetenskap 13

15 1.4 AIL på Högskolan Väst Högskolan Väst etablerades 1990 (dåvarande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla) och verkade redan från starten för kunskapsutveckling i gränslandet högre utbildning arbetsliv. Dessa kunskaper sågs som viktiga för att kunna utveckla och bedriva utbildningar som var teoretiskt förankrade men också efterfrågade på arbetsmarknaden. En förutsättning för denna kunskapsutveckling var dels samverkan med olika aktörer i samhället såsom näringsliv och offentlig sektor. Högskolans medverkan i utvecklingen på området, bidrog till att högskolan 2001 fick regeringens uppdrag att utveckla pedagogiska metoder och strategier för AIL inom högskole- och universitetsutbildningar. Forskning med inriktning mot lärprocesser i arbetsliv och högre utbildning har bedrivits sedan slutet av 1990-talet på Högskolan Väst. De första forskningsgrupperingar som bildades med denna kunskapsinriktning var Laboratorium för interaktionsteknologi (informatik) som etablerades 1999, samt Lärande, vård och de nya teknologierna (pedagogik) som bildades Ett viktigt steg mot etablerandet av en strukturerad forskningsmiljö var när KK-stiftelsens Learn-IT program gav samlat ekonomiskt stöd till högskolans satsning på Arbetsintegrerat lärande och IT, AILIT ( ). Samarbetet med Learn-IT resulterade bland annat i fyra doktorsexamina med inriktning mot arbetslivets lärande samt gav ekonomiska resurser till rekrytering av sex forskarstuderande i pedagogik och informatik. Under AILIT-projektet skapades också de första strukturerna kring gränsöverskridande forskningssamverkan i form av regelbundna programgemensamma seminarier, workshops och samverkanskonferenser där forskare och samarbetspartners möttes. Efter att AILIT-projektet avslutats fortsatte forskningsledarna att driva gemensam seminarieverksamhet, och samtidigt arbetades nya kunskapsteman fram som utgjorde underlag för ansökningar om extern finansiering beslutade högskolans styrelse att etablera Forum för arbetsintegrerat lärande (F-WIL) 4 som en institutionsövergripande enhet med ansvar bland annat för forskning och utveckling kring arbetsintegrerat lärande, och en professor i pedagogik med inriktning mot AIL anställdes som vetenskaplig ledare för F-WIL rekryterades en föreståndare för F-WIL, vilken övertog ansvaret för att leda och koordinera forskningsmiljön med koppling till AIL valdes Lärande i och för det nya arbetslivet (LINA) som övergripande rubrik för miljön. LINA utnämndes av högskolestyrelsen till vital forskningsmiljö 2010, och är idag en mångvetenskaplig forskningsmiljö som innehållsligt har en inriktning som är starkt kopplad till Högskolan Västs AIL-profil. Se ovan under avsnitt 1.3 för mer information om LINA:s struktur och fokus. Slutligen kan det konstateras att beteckningen AIL används på Högskolan Väst på tre nivåer: AIL som verksamhetsprofil och pedagogisk filosofi betonar integrationen av vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap AIL som pedagogiskt angreppssätt där verksamhetsprofilen omsätts i metoder och modeller för högre utbildning AIL som forskningsområde vilket är inramat av den problemdomän som beskrivits ovan i avsnitt 1. 4 F-WIL anspelar på den engelska benämningen, Forum for Work-Integrated Learning 14

16 1.5 Utbildningar på grund- och avancerad nivå inom AIL Högskolan Västs AIL-profil märks tydligt i utformning och genomförande av högskolans grundutbildningsprogram. I de professionsinriktade utbildningarna finns en rad exempel på hur blivande högskoleingenjörer, ekonomer, personalvetare, sjuksköterskor, socialpedagoger och lärare integrerar verksamhetsanknytning i sina studier. AIL-metodiken varierar mellan till exempel Co-oputbildning där studenterna varvar teoretiska studier med avlönade arbetsperioder, eller verksamhetsförlagd utbildning där studenter under handledning förlägger delar av sina studier till sitt blivande verksamhetsfält, eller mentorskaps- och fadderföretagsprogram där studenter knyts till extern specialistkompetens under studietiden. Vidare ingår AIL som ett betydande inslag i en rad andra utbildningsprogram på grundläggande nivå (exempelvis Socialpedagogiska programmet, Personalvetarprogrammet, Digitala media för design av upplevelser och lärande, Systemutveckling IT och samhälle m.fl.) samt i programmen på avancerad nivå i informatik och pedagogik liksom i magisterprogrammet Samhällsförändring och social handling. I utbildningarna ingår även kunskapsteoretiska moment med AIL-perspektiv, vilket bidrar till en stärkt forskningsbasering av utbildningens AIL-innehåll. Ett nytt masterprogram inom barn- och ungdomsvetenskap startar 2010 och för närvarande pågår dessutom utveckling av en masterutbildning i vårdvetenskap med AIL-metodisk inriktning. På forskarnivå har Högskolan Väst i samverkan med KK-stiftelsens forskarskola (Learn- IT) utvecklat en kurs i arbetsintegrerat lärande och IT vilken planerades och genomfördes för första gången 2004, som ett samarbete mellan pedagoger och informatiker. Tabell 2: Översikt över utbildningar vid Högskolan Väst på grund- och avancerad nivå med koppling till forskarutbildningsområdet AIL (blåtonade rutor visar möjliga framtida forskarutbildningsämnen inom området) Arbetsintegrerat lärande (AIL) Forskarutbildningsområde Forskarutbildningsämne Pedagogik (AIL) Informatik (AIL) Socialt arbete Kulturvetenskap Psykologi Vårdvetenskap Master/ magisterprogram Pedagogik Samhällsförändring och social handling Informatik Datavetenskap Samhällsförändring och social handling Socialt arbete Masterprogram barn- och ungdomsvetenskap Specialistsjuksköterska Masterprogram vårdvetenskap Kandidat/ yrkesprogram Lärarprogrammet Hälsovetarprogrammet Kultur- och samhällsanalys Socialpedagogiska programmet Systemutveckling IT och samhälle Digitala media Datateknisk systemutveckling Ekonomiprogrammet (inr.organisation) Socialpedagogiska programmet Human Factors Personalvetarprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Socialpsykiatriska programmet 1.6 Områdets relevans för samhället Forskningen inom AIL-området på Högskolan Väst karakteriseras av att den är verksamhetsnära och tillämpningsbar, och har resulterat och resulterar i konkreta utvecklingsinsatser liksom i 15

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE STYRDOKUMENT Dnr U 2016/112 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT DOKTORSEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE

ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE STYRDOKUMENT Dnr U 2016/111 ALLMÄN STUDIEPLAN MOT LICENTIATEXAMEN I PEDAGOGISKT ARBETE Publicerad Beslutsfattare Handläggare Beslutsdatum Giltighetstid Sammanfattning http://uf.gu.se/ Utbildningsvetenskapliga

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Förslag till rambeskrivning för institution 1 Förslag till rambeskrivning för institution 1 Namnförslag: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Department of Education 1. Teman och centrala kunskapsområden Institutionens kunskapsområden

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Humanistiska fakultetsnämnden www.humfak.umu.se Allmän studieplan 2014-03-27 Dnr 511-2011-11 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning Fastställande:

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet Dnr U2013/304 Allmän studieplan för konstnärlig utbildning på forskarnivå i design vid Göteborgs universitet 1. Beslut Föreskrifter rörande konstnärlig utbildning på forskarnivå respektive tillträde till

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund

Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Diarienummer N 2013/94 Naturvetenskapliga fakulteten Riktlinjer för befordran till professor vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research 120

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen

Vägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND för om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen BILAGA 2 för om prövning av tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell och konstnärlig masterexamen.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Samhällsvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Umeå universitet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2016-12-07 Dnr: FS 1.1-2139-16 Sid 1 (5) Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid MDH, 07-06-14. 1. Ämnesbeskrivning Datavetenskap är ett brett ämne som omfattar de teoretiska

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom området biblioteks- och informationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom området biblioteks- och informationsvetenskap HÖGSKOLAN I BORÅS Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan 2014-05-27 Dnr 962-10-63 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå inom området biblioteks- och informationsvetenskap

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap 2007-09-28 Dnr G 213 1227/07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i biblioteks- och informationsvetenskap Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00

Örebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research, 120

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda licentiat- och. doktorsexamen inom området handel och it.

Beslut om tillstånd att utfärda licentiat- och. doktorsexamen inom området handel och it. Högskolan i Borås Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Gun Eriksson 08-563 085 60 gun.eriksson@hsv.se

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education ! Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education Credits!! 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv

Granskning av ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området hälsofrämjande arbetsliv Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Reg.nr 641-5485-11 SAKKUNNIGAS YTTRANDE 2012-05-22 Granskning av ansökan

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad Utvärderingsavdelningen Ann-Britt Gabrielsson BESLUT 2004-03-02 Reg.nr 641-3907-02 Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad ges rätt att utfärda specialpedagogexamen.

Läs mer

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941

Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Strategisk plan för området Hälsa och samhälle inom Malmö högskola Dnr HS 15-08/941 Antagen av Fakultetstyrelsen 2006-06-12 Reviderad, antagen av Fakultetstyrelsen 2008-10-23 Vision och uppdrag för Hälsa

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/812 Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-654/2008 Sida 1 (6) MAGISTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDNING, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Programme in Educational Management and Leadership,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i industridesign Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Umeå Institute of Design www.uid.umu.se Dnr FS 4.1.1-365-14 Datum 2014-06-04 Sid 1 (5) Allmän studieplan

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

De krav som ställs på examen på forskarnivå är angivna i Högskoleförordningen, bilaga 2 examensordning:

De krav som ställs på examen på forskarnivå är angivna i Högskoleförordningen, bilaga 2 examensordning: 1(7) Fastställd av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2012-02-27 Redaktionella ändringar 2013-08-27, 2015-11-30 Dnr 2015/1344 B 25 Utbildning på forskarnivå i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng. Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Dnr 145/2007-515 Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i pedagogik, 120 högskolepoäng Master Programme of Pedagogical Science, 120 ECTS Credits Ansvarig institution

Läs mer

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS).

Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). MAH / Fakulteten för teknik och samhälle 1(5) Thomas Strandberg Adm PM 20150121, Dnr TS 122015/116 Beslut och beredning vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS). Beslut i olika är delegerade rektor

Läs mer

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå: Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå i matematik Bilaga för utbildning på forskarnivå i matematik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2011-09-26 Dnr Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi 1. Mål för utbildningen 1.1 Licentiatexamen För licentiatexamen

Läs mer

Kunskapstriangeln vid Högskolan Väst 2.0

Kunskapstriangeln vid Högskolan Väst 2.0 1(9) Lars Ekedahl Telefon 0520-22 30 50 Datum Diarienummer Kunskapstriangeln vid Högskolan Väst 2.0 Grundläggande filosofi för Högskolan Västs arbete med interaktion mellan utbildning, forskning, entreprenörskap

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Beslut Fastställt i forskningsoch

Beslut Fastställt i forskningsoch Malmö högskola / Fakulteten för kultur och samhälle Forsknings- och forskarutbildningsnämnden Fredrik Lindström Forskningskoordinator 1(6) Beslut Fastställt i forskningsoch forskarutbildningsnämnden 2011-08-30

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2016-03-22 Dnr SU FV-3.2.5-1978- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Pedagogik Education I pedagogik behandlas frågor om hur människor lär, påverkas och utvecklas

Läs mer

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV Mall för ansökan (utdrag ur Kompletterande riktlinjer Anställningsordning) Detta avsnitt är en anvisning till sökande för anställning som professor, lektor, postdoktor och adjunkt. Bilagan gäller även

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda licentiat- och. doktorsexamen inom området maskinteknik.

Beslut om tillstånd att utfärda licentiat- och. doktorsexamen inom området maskinteknik. Högskolan Väst Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Anders Sundin 08-563 086 91 anders.sundin@hsv.se

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Regler för allmän studieplan för forskarutbildningsämne

Regler för allmän studieplan för forskarutbildningsämne Regler för allmän studieplan för forskarutbildningsämne Beslut: 2013-02-05 Revidering: 2013-05-08, 2015-02-03 Dnr: DUC 2013/295/10 Gäller fr.o.m.: 2013-02-15 Ansvarig för uppdatering: Sekreterare FUN HÖGSKOLAN

Läs mer

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Sports Coaching, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen

Läs mer

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp

Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp 1(5) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Internationella programmet för politik och ekonomi, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits International

Läs mer

Beslutsordning för Högskolan i Halmstad Beslutad av högskolestyrelsen 2013-06-14, dnr 19-2003-1087. Ersätter beslut av högskolestyrelsen 2012-04-12.

Beslutsordning för Högskolan i Halmstad Beslutad av högskolestyrelsen 2013-06-14, dnr 19-2003-1087. Ersätter beslut av högskolestyrelsen 2012-04-12. Beslutsordning för Högskolan i Halmstad Beslutad av högskolestyrelsen 2013-06-14, dnr 19-2003-1087. Ersätter beslut av högskolestyrelsen 2012-04-12. Beslutad av rektor 2014-03-25, dnr 10-2012-725. Ersätter

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT:s ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING

AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT:s ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT Dnr 313-15 AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT:s ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens organisations- och beslutsordning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi UMEÅ UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakulteten ALLMÄN STUDIEPLAN 2007-10-11 Dnr 512-1913-07 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fastställande: Den allmänna studieplanen är fastställd

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola,

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola, Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogik vid Malmö Högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 Utbildningen på forskarnivå i pedagogik är en del av området Utbildningsvetenskap

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor

Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.Sodling@hsv.se

Läs mer

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen Institutionen för Tema 2006-05-02 Dnr Tema 67/04-20 Beslut IS 2005-04-21 Senast reviderad 2007-01-26 BESLUT Beskrivningar för ledningsfunktioner och organisation vid Tema Temainstitutionen är indelad i

Läs mer

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå

I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå 1 I. Validering av nya program med examen på grundnivå och/eller avancerad nivå Validering av nya program är ett grundläggande element i kvalitetssäkringsarbetet vid Lunds universitet. Förutsättningarna

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kulturgeografi; filosofie doktorsexamen Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse zzzz-zz-zz. Utbildningen omfattar

Läs mer